• Trisquel 12 – Linux för den som sätter frihet först

    Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd.

    I en tid när de flesta operativsystem bygger på en blandning av öppen och sluten programvara finns det fortfarande projekt som går i en annan riktning. Ett av de tydligaste exemplen är Trisquel, en Linuxdistribution som nu har släppt sin nya version: Trisquel 12.0 “Ecne”.

    Men Trisquel är inte bara ännu en Linuxvariant. Det är ett system för användare som tycker att programvarufrihet är viktigare än bekvämlighet, maximal hårdvarukompatibilitet eller den senaste kommersiella tekniken.

    Vad menas med “fri programvara”?

    När man hör ordet “fri” tänker många direkt på pris. Men i Trisquels värld betyder fri något annat: att användaren ska ha kontroll över programvaran. Det handlar om rätten att använda, studera, ändra och dela programmen.

    Det innebär också att Trisquel medvetet utesluter sådant som många andra Linuxdistributioner inkluderar, till exempel:

    • proprietära drivrutiner
    • stängd firmware
    • andra icke-fria komponenter

    Resultatet blir ett operativsystem som ligger mycket nära de ideal som förs fram av GNU-projektet, som också listar Trisquel som en av de fullt fria distributioner som rekommenderas.

    Frihet har ett pris

    Den här typen av kompromisslös filosofi ger dock konsekvenser. Eftersom Trisquel inte använder proprietära drivrutiner eller firmware kan vissa datorer, grafikkort, nätverkskort eller annan hårdvara fungera sämre — eller inte alls — jämfört med i mer vanliga Linuxsystem som Ubuntu eller Fedora.

    Det gör att Trisquel inte är en distribution för alla. Den riktar sig snarare till användare som vill ha ett system där etiska principer kring digital frihet väger tyngre än att allt fungerar direkt från start.

    Bygger på Ubuntu 24.04 LTS

    Den nya versionen, Trisquel 12.0 Ecne, bygger på Ubuntu 24.04 LTS, vilket ger systemet en modern och stabil grund med långtidsstöd. LTS står för Long Term Support, alltså att versionen får säkerhetsuppdateringar under flera år.

    För Trisquel 12 gäller stöd ända fram till 31 maj 2029. Det gör versionen särskilt intressant för användare som vill ha ett stabilt system under lång tid, exempelvis i skolor, föreningar, äldre datorer eller andra miljöer där man inte vill uppgradera ofta.

    Flera varianter för olika behov

    Trisquel 12 kommer inte i bara en version, utan i flera olika utgåvor anpassade för olika användare:

    Trisquel

    Standardversionen använder skrivbordsmiljön MATE 1.26.2. Den påminner om klassiska skrivbordsmiljöer och passar dem som vill ha ett bekant och traditionellt gränssnitt.

    Triskel

    Den här varianten använder KDE Plasma 5.27.12, som erbjuder fler möjligheter att anpassa utseende och funktioner i detalj.

    Trisquel Mini

    För äldre datorer eller resurssnåla system finns Trisquel Mini, som bygger på LXDE 0.99.2. Den är lättviktig och designad för att fungera bra även på enklare hårdvara.

    Trisquel Sugar

    Den pedagogiska versionen bygger på Sugar 0.121, en lärplattform med fokus på barn och utbildning. Den innehåller ett stort antal aktiviteter för lärande.

    Netinstall

    För avancerade användare finns också en Netinstall-bild, som gör det möjligt att bygga ett mer skräddarsytt system från grunden. Här finns bland annat GNOME 46 tillgängligt i installationssteget.

    Brett stöd för olika arkitekturer

    Trisquel 12 stöder flera processorarkitekturer:

    • amd64 – vanliga 64-bitars Intel- och AMD-datorer
    • ppc64el – 64-bitars Power-arkitektur
    • arm64 – 64-bitars ARM
    • armhf – 32-bitars ARM

    Det visar att projektet inte bara riktar sig till traditionella stationära datorer, utan också till andra typer av system och plattformar.

    Programvarorna som följer med

    Trisquel 12 innehåller flera uppdaterade program:

    • Abrowser 148 som standardwebbläsare
    • Icedove 140 som e-postklient
    • LibreOffice 24 som kontorspaket

    Dessutom använder systemet Linux-libre, en version av Linuxkärnan där all icke-fri kod har tagits bort. Standardkärnan är 6.8.x, medan 6.17.x anges som så kallad Hardware Enablement Stack.

    Det finns också uppdateringar via projektets backports-förråd, där nyare versioner av bland annat följande program ingår:

    • Inkscape
    • LibreOffice
    • Tuba
    • yt-dlp

    Mer än bara versionsnummer

    Bakom Trisquel 12 ligger också ett omfattande underhållsarbete. Projektet uppger att över 300 paket har modifierats för just denna version, tillsammans med flera buggfixar och andra förbättringar.

    Det kanske inte låter lika spektakulärt som nya visuella funktioner, men det säger mycket om hur mycket arbete som krävs för att skapa ett helt fritt operativsystem. Att rensa bort icke-fria delar och samtidigt hålla systemet användbart och modernt är tekniskt krävande.

    Varför spelar sådana här projekt roll?

    För många användare är Trisquel förmodligen för nischat. Men även för den som aldrig tänker installera det fyller projektet en viktig funktion.

    Det påminner om att teknik inte bara handlar om prestanda och funktioner, utan också om makt, kontroll och insyn. Vem bestämmer över datorn — användaren eller tillverkaren? Kan man granska koden? Kan man ändra systemet? Eller är man låst till vad ett företag tillåter?

    Trisquel representerar en idé om att datorer ska vara verktyg som användaren faktiskt äger och förstår, inte svarta lådor styrda av stängd kod.

    Ett operativsystem med tydlig ideologi

    Trisquel 12.0 “Ecne” är därför mer än bara en ny Linuxrelease. Det är också ett exempel på hur teknik kan utvecklas utifrån en tydlig ideologisk övertygelse: att digital frihet är värd att försvara, även när det innebär kompromisser.

    För användare som delar den synen erbjuder Trisquel ett modernt, långsiktigt underhållet och helt fritt alternativ i Linuxvärlden. För andra fungerar det kanske främst som en påminnelse om att våra tekniska val också är politiska och filosofiska.

    https://trisquel.info/en/download

    Teknisk fakta: Trisquel 12.0 “Ecne”

    • Bas: Ubuntu 24.04 LTS
    • Support: Till 31 maj 2029
    • Kärna: Linux-libre 6.8.x
    • HWE-kärna: 6.17.x
    • Standardwebbläsare: Abrowser 148
    • E-postklient: Icedove 140
    • Kontorspaket: LibreOffice 24
    • Skrivbordsmiljöer: MATE 1.26.2, KDE Plasma 5.27.12, LXDE 0.99.2
    • Arkitekturer: amd64, ppc64el, arm64, armhf
    • Övrigt: Över 300 modifierade paket
  • GNU nano 9.0 – den lilla editorn som vägrar dö

    GNU nano 9.0 visar att även små och till synes enkla program kan ha en lång och betydelsefull historia. Från sina rötter som fri ersättare till Pico har nano vuxit till ett självklart verktyg för Linux-användare, och den nya versionen för vidare traditionen med förbättringar som gör terminalredigering både smidigare och mer modern.

    I en tid där avancerade kodredigerare som Visual Studio Code och Vim dominerar utvecklarnas vardag, fortsätter en betydligt enklare spelare att utvecklas – och överleva. Den klassiska terminaleditorn GNU nano har nu nått version 9.0, och med det skrivs ännu ett kapitel i en historia som sträcker sig tillbaka till slutet av 1990-talet.

    Från Pico till nano – en rebell föds

    Historien om GNU nano börjar egentligen med ett annat program: Pico, en enkel texteditor som följde med e-postklienten Pine. Pico var uppskattad för sin användarvänlighet – men hade en begränsning: licensen var inte fri.

    Detta blev startskottet för nano. År 1999 skapades projektet som en fri ersättare, helt i linje med idealen från Free Software Foundation och GNU Project. Målet var tydligt: erbjuda en enkel editor som alla kunde använda, modifiera och sprida.

    Nano blev snabbt populär, inte minst bland nybörjare inom Linux. Med tydliga kortkommandon längst ner i skärmen – till skillnad från mer kryptiska alternativ som Vim – blev den en självklar del av många distributioner.

    Den eviga kampen: enkelhet vs kraft

    Under årens lopp har nano balanserat på en intressant gräns. Den ska vara enkel – men inte primitiv.

    När GNU nano 8.0 släpptes fortsatte utvecklingen med förbättrad syntaxfärgning och bättre hantering av olika språk. Men med version 9.0 tar utvecklarna ett tydligt steg framåt utan att kompromissa med filosofin.

    Vad är nytt i nano 9.0?

    Den nya versionen (med det poetiska kodnamnet “Le bonheur est dans le pré”) introducerar flera förbättringar som kanske låter små – men gör stor skillnad i praktiken:

    • Smart sidscrollning: Istället för att bara flytta en rad i taget följer nu hela vyn med när du skriver långt åt höger.
    • Förbättrad navigering: Du kan scrolla sidledes i steg (baserat på tabstorlek) med nya tangentkommandon.
    • Mer robust makrohantering: Snabb start och stopp av inspelning påverkar inte tidigare makron.
    • Musstöd utvecklas: Det går nu att klicka i scrollbaren för att hoppa i dokumentet (med rätt flaggor).
    • Flexiblare kortkommandon: Flera tangentkombinationer kan nu bindas om.

    Dessutom har många mindre förbättringar införts:

    • Bättre syntaxfärger i olika språk och lokaler
    • Smartare “gå till rad”-funktion (med ++ och –)
    • Möjlighet att lista syntaxdefinitioner direkt via flagga
    • Bevarande av positioner och ankare mellan sessioner

    Varför spelar nano fortfarande roll?

    Det kan verka märkligt att ett så enkelt verktyg fortfarande utvecklas aktivt – men det fyller en viktig funktion.

    I situationer där du:

    • arbetar över SSH
    • räddar ett trasigt system
    • snabbt behöver redigera en konfigurationsfil

    …är nano ofta det snabbaste och mest tillgängliga valet.

    Till skillnad från tyngre alternativ kräver nano ingen inlärningskurva. Det är ett verktyg som “bara fungerar”.

    En liten editor med stor uthållighet

    GNU nano 9.0 visar att även små projekt kan ha lång livslängd – om de fyller ett verkligt behov. I över 25 år har nano varit en trogen följeslagare i terminalen, och allt tyder på att den kommer fortsätta vara det.

    I en värld av ständigt mer komplex mjukvara är det kanske just enkelheten som gör nano tidlös.

    https://www.nano-editor.org/download.php

    Nano manulen i linux.se wiki : https://wiki.linux.se/nano(1)

    [ TEKNISK FAKTARUTA: GNU nano 9.0 ]

    Program GNU nano
    Version 9.0
    Kodnamn Le bonheur est dans le pré
    Typ CLI-texteditor
    Plattform GNU/Linux & Unix-liknande system
    Licens Fri programvara (GNU)
    Nyheter Gemensam sidscrollning, förbättrad makrohantering, klickbar scrollbar, ombindbara tangenter och bättre syntaxfärgning.
    Flaggor –solosidescroll, –listsyntaxes (-z), positionlog, förbättrad GotoLine (++ / –)
    Status Tillgänglig för nedladdning / kommer till repos
  • SysVinit 3.16 – en liten uppdatering av ett av Linux äldsta hjärtan

    SysVinit, ett av Linux äldsta init-system, har fått en ny uppdatering i version 3.16. Även om förändringarna är små handlar de om förbättrad dokumentation, ökad kompatibilitet med systemd och fortsatt kodstädning – ett tecken på att klassisk Unix-teknik fortfarande hålls vid liv i en modern Linuxvärld.

    Trots att moderna Linuxdistributioner i dag nästan alltid använder systemd, lever den klassiska startmekanismen SysVinit vidare. Nu har version 3.16 släppts – en liten men viktig uppdatering som visar att även äldre teknik fortsätter att utvecklas och förbättras.

    Vad är egentligen SysVinit?

    För att förstå betydelsen av uppdateringen behöver man först veta vad ett init-system är.

    När du startar en Linuxdator sker det i flera steg:

    1. Kärnan (Linux kernel) startar
    2. Init-systemet tar över
    3. Systemtjänster och program startas

    SysVinit är alltså det program som organiserar hela uppstarten. Det bestämmer vilka tjänster som ska startas, i vilken ordning, och ser till att systemet fungerar som det ska.

    Det bygger på ett klassiskt Unix-koncept med så kallade runlevels – olika driftlägen som exempelvis:

    • Enanvändarläge (felsökning)
    • Fleranvändarläge
    • Omstart eller avstängning

    Vad är nytt i version 3.16?

    Den nya versionen är ingen revolution – men den förbättrar stabilitet och tydlighet.

    Förbättrad dokumentation

    En stor del av arbetet har lagts på manualerna:

    • Felstavningar och otydlig syntax har rättats
    • Dokumentationen för inittab har förbättrats
    • Tydligare beskrivning av hur katalogen /etc/inittab.d/ används

    Det här är viktigt eftersom SysVinit ofta används i miljöer där administratörer arbetar nära systemet och är beroende av tydlig dokumentation.

    Bättre kompatibilitet med systemd

    En intressant förbättring är att SysVinit blivit bättre på att:

    • Konvertera systemd-enheter (unit files) till traditionella init-skript

    Det gör det enklare att:

    • Migrera från systemd till SysVinit
    • Köra hybridmiljöer där båda systemen förekommer

    Mindre kodstädning och förbättringar

    Utvecklarna har också:

    • Tagit bort onödiga debug- och statusmeddelanden
    • Rensat bort oanvänd kod
    • Förbättrat komponenten sulogin

    Det här påverkar inte funktionaliteten direkt – men gör koden mer robust och lättare att underhålla.

    Varför används SysVinit fortfarande?

    Trots att systemd dominerar i distributioner som Ubuntu, Fedora och Debian, finns det fortfarande ett tydligt behov av SysVinit.

    Det används bland annat i:

    • Devuan – en Debian-baserad distribution utan systemd
    • antiX – en mycket lättviktig Linuxdistribution
    • Äldre eller resurssnåla system

    Anledningarna är flera:

    • Enkel och förutsägbar design
    • Mindre komplexitet
    • Passar bra för äldre hårdvara
    • Uppskattas av användare som vill ha full kontroll

    Ett levande stycke Linuxhistoria

    SysVinit är inte bara ett tekniskt verktyg – det är en del av Unix- och Linuxhistorien. Att projektet fortfarande underhålls visar hur viktigt stabilitet och långsiktig kompatibilitet är i open source-världen.

    Version 3.16 må vara en liten uppdatering, men den visar att även de mest klassiska komponenterna i Linux fortsätter att utvecklas – i sin egen takt, med fokus på enkelhet och tillförlitlighet.

    https://codeberg.org/thejessesmith/sysvinit/releases/tag/3.16

    Teknikfakta: SysVinit

    • Typ: Traditionellt Unix-liknande init-system
    • Funktion: Startar användarrymden och hanterar systemtjänster
    • Konfiguration: Främst via /etc/inittab och init-skript
    • Arbetsmodell: Bygger på runlevels för olika driftlägen
    • Aktuell version: 3.16
    • Nytt i version 3.16: Förbättrad dokumentation, bättre konvertering från systemd-enheter, mindre kodstädning och småfixar
    • Används i: Bland annat Devuan, antiX och andra systemd-fria eller lättviktiga distributioner
    • Styrka: Enkel, förutsägbar och uppskattad i miljöer där man vill ha full kontroll

    SysVinit 3.16 släppt med mindre förbättringar och fortsatt kodstädning

    SysVinit, ett av Linux äldsta init-system, har fått en ny uppdatering i version 3.16. Även om förändringarna är små handlar de om förbättrad dokumentation, ökad kompatibilitet med systemd och fortsatt kodstädning – ett tecken på att klassisk Unix-teknik fortfarande hålls vid liv i en modern Linuxvärld.

    När en Linuxdator startar är det inte bara kärnan som spelar en avgörande roll. Efter att Linux-kärnan har laddats behövs ett system som tar över uppstarten av användarrymden, ser till att tjänster startas i rätt ordning och håller grundläggande processer igång. Det är här init-systemet kommer in – och SysVinit är ett av de mest klassiska exemplen.

    SysVinit har nu uppdaterats till version 3.16. Det är ingen dramatisk nyutgåva med stora arkitekturförändringar, utan snarare en mindre underhållsversion med fokus på tydligare dokumentation, förbättrad kompatibilitet och intern kodstädning. Men just sådana uppdateringar säger ofta mycket om ett projekts långsiktiga betydelse.

    Förbättringar i det tysta

    En stor del av förändringarna i SysVinit 3.16 gäller manualsidorna. Dokumentationen för inittab och init har setts över för att rätta skrivfel och göra syntaxen tydligare. Det har också blivit lättare att förstå hur katalogen /etc/inittab.d/ läses in och behandlas.

    För systemadministratörer är detta mer betydelsefullt än det kan låta. I äldre och mer traditionella Linuxmiljöer är tydlig dokumentation avgörande, särskilt när konfiguration sker manuellt och systemet ska vara lätt att överblicka.

    Bättre samspel med systemd-världen

    En av de mest intressanta förbättringarna i version 3.16 är att SysVinit blivit bättre på att konvertera systemd-enheter till traditionella SysV-liknande init-skript. Det gör verktyget mer användbart i miljöer där man vill flytta bort från systemd, eller där olika init-modeller behöver samexistera under en övergångsperiod.

    Det säger också något om dagens Linuxlandskap. Även om systemd dominerar i de flesta stora distributioner lever behovet kvar av enklare och mer klassiska lösningar. Där kan SysVinit fortfarande fylla en viktig funktion.

    Kodstädning som stärker helheten

    Utöver dokumentationsförbättringarna innehåller version 3.16 också mindre tekniska justeringar. Onödiga debug- och statusmeddelanden vid läsning av /etc/inittab.d/ har tagits bort, och oanvända variabler samt överflödig kod i komponenten sulogin har rensats bort.

    Den typen av förändringar märks sällan direkt för slutanvändaren, men de är viktiga för kodens kvalitet. Ett välstädat projekt är enklare att underhålla, lättare att felsöka och mer hållbart på lång sikt.

    Varför används SysVinit fortfarande?

    Trots att många stora Linuxdistributioner sedan länge gått över till systemd finns SysVinit fortfarande kvar i aktiv användning. Distributioner som Devuan och antiX använder det som ett medvetet alternativ, ofta för att hålla systemen enklare, lättare och mer förutsägbara.

    För vissa användare handlar det om filosofi: att föredra små, tydliga komponenter framför större och mer integrerade lösningar. För andra handlar det om praktiska skäl, som bättre passform för äldre hårdvara eller enklare felsökning.

    Ett levande arv från Unix

    SysVinit 3.16 visar att gammal teknik inte nödvändigtvis är död teknik. Tvärtom kan långlivade verktyg fortsätta vara relevanta just därför att de är beprövade, stabila och väl förstådda. I en tid när mycket inom Linuxvärlden förändras snabbt är det anmärkningsvärt att ett så klassiskt init-system fortfarande underhålls och förbättras.

    Den nya versionen är liten, men den bekräftar att SysVinit fortfarande har en plats – särskilt för dem som värdesätter enkelhet, kontroll och ett mer traditionellt sätt att bygga Linuxsystem.

  • Firefox kan få nytt utseende – Mozilla testar designkonceptet “Nova”

    Mozilla experimenterar med ett nytt designkoncept för webbläsaren Firefox. Tidiga mockuper av projektet “Nova” visar ett rundare och mer sammanhållet gränssnitt, med stöd för funktioner som vertikala flikar och ett möjligt återinförande av kompakt läge. Även om designen fortfarande befinner sig på idéstadiet ger bilderna en första antydan om hur framtidens Firefox kan komma att se ut.

    Mozilla undersöker just nu ett möjligt nytt gränssnitt för webbläsaren Firefox. Tidiga designskisser, publicerade av Mozilla-observatören Sören Hentzschel, visar ett koncept som internt kallas “Project Nova”. Bilderna ger en första inblick i hur framtidens Firefox skulle kunna se ut – men projektet befinner sig fortfarande i ett tidigt experimentellt skede.

    Det finns ännu inget besked om när eller om designen kommer att släppas i en färdig version.

    Firefox och tidigare designförändringar

    Firefox har genomgått flera större visuella förändringar genom åren. Några av de mest betydande är:

    • Australis (2014) – introducerade rundare flikar och ett mer modernt gränssnitt.
    • Photon (2017) – fokuserade på snabbhet och ett renare utseende.
    • Proton (2021) – gav ett luftigare gränssnitt och större fokus på enkelhet.

    Nu, ungefär fem år efter Proton, kan Nova bli nästa steg i webbläsarens visuella utveckling.

    Rundare och mjukare design

    En av de mest framträdande förändringarna i Nova-konceptet är användningen av rundade former i hela gränssnittet.

    I de publicerade mockuperna är:

    • flikar
    • adressfält
    • navigationsverktygsfält

    tydligt mer avrundade än i dagens Firefox.

    En annan förändring är att flikfältet och navigationsfältet ser ut att smälta samman till en gemensam behållare längst upp i webbläsaren. I dagens Firefox är dessa element separata.

    Designspråket fortsätter även i andra delar av gränssnittet. Sidopaneler, startsidan och till och med innehållsområdet visas i mjukt rundade paneler. Resultatet blir ett mer sammanhängande och mindre kantigt utseende jämfört med dagens relativt platta design.

    Färgteman och gradienter

    Mockuperna antyder också en förändring i färgsättningen. Istället för helt enfärgade ytor används i vissa exempel diskreta färggradienter, ofta i violetta nyanser.

    Samtidigt verkar färgtemat kunna anpassas efter användarens val av tema. I andra bilder syns till exempel en mintgrön startsida där gränssnittets accentfärger matchar bakgrunden.

    Vertikala flikar och kompakt läge

    Designskisserna visar även hur gränssnittet kan fungera tillsammans med vertikala flikar, en funktion som Mozilla redan arbetar med att utveckla.

    Dessutom syns ett kompakt gränssnittsläge i mockuperna. Ett sådant läge finns fortfarande i Firefox men är i dag dolt bakom en avancerad inställning i konfigurationen och saknar officiellt stöd i inställningsmenyn.

    Att alternativet syns tydligt i designskisserna kan tyda på att Mozilla överväger att återinföra kompakt läge som en officiell inställning.

    Fler funktioner under utveckling

    Mockuperna visar också andra funktioner som är under utveckling eller experiment:

    • gränssnitt i både ljust och mörkt tema
    • privat surfningsläge
    • exempel på Firefox-menyn i den nya designen
    • två flikar sida vid sida, vilket antyder stöd för delad vy

    Dessa funktioner behöver dock inte nödvändigtvis bli en del av en framtida version.

    Projektet finns redan i Mozillas buggsystem

    Trots att Nova ännu inte är ett officiellt Firefox-projekt finns det tecken på att arbetet faktiskt pågår. I Mozillas öppna bugghanteringssystem Bugzilla finns flera ärenden som refererar till “Project Nova”. Dessa rör bland annat förbättringar av gränssnittet och omdesign av introduktionsflöden för nya användare.

    Det tyder på att Mozilla åtminstone experimenterar aktivt med konceptet.

    Fortfarande bara ett experiment

    Det är viktigt att komma ihåg att designbilderna bara visar interna experiment. Många idéer som testas i utvecklingsstadiet når aldrig en färdig produkt, och Nova kan förändras kraftigt innan något eventuellt införs i Firefox.

    Men mockuperna ger ändå en intressant förhandsblick på hur nästa generation av Firefox skulle kunna se ut – med rundare former, mer flexibla layoutalternativ och ett mer sammanhållet visuellt språk.

    Bilder finns på länken sajten är på Tyska.

    Faktaruta: Firefox Nova

    Projektnamn: Nova

    Utvecklare: Mozilla

    Typ: Internt designkoncept för Firefox

    Kännetecken: Rundare former, mjukare gränssnitt, gradienter och moderniserad layout

    Visade funktioner: Vertikala flikar, kompakt läge, ljusa och mörka teman samt delad vy

    Status: Tidiga mockuper, ännu inte bekräftad för skarp version

  • Ruby 4.0 – ett stort steg framåt för ett klassiskt språk

    Ruby 4.0 markerar ett av de största kliven i språkets historia, där fokus ligger på isolering, parallellism och prestanda utan att kompromissa med Rubys välkända läsbarhet. Med ny teknik som Ruby Box, en helt ny JIT-kompilator och ett kraftigt förbättrat stöd för parallell exekvering visar Ruby att språket är redo att möta moderna krav – samtidigt som det fortsätter att sätta utvecklarens upplevelse i centrum.

    När Ruby 4.0 nu har släppts markerar det mer än bara ännu en versionssiffra. Det är ett tydligt tecken på att ett av världens mest omtyckta programmeringsspråk fortsätter att utvecklas – både tekniskt och filosofiskt – i en tid där krav på prestanda, parallellism och säkerhet är högre än någonsin. Ruby har länge varit känt för sin läsbarhet och sin glädjeprincip: programmering ska vara roligt. Med Ruby 4.0 försöker utvecklarna bevisa att man inte längre behöver välja mellan elegans och råstyrka.

    Ruby Box – isolering utan containrar

    Den kanske mest nyskapande nyheten är Ruby Box, en experimentell teknik för isolering inuti samma Ruby-process. Genom att starta Ruby med miljövariabeln RUBY_BOX=1 kan man skapa separata ”lådor” där klasser, moduler, globala variabler, monkey patches och till och med inlästa bibliotek hålls helt åtskilda. Det gör det möjligt att köra testfall som använder aggressiva monkey patches utan att påverka andra tester, köra flera versioner av samma webbapplikation parallellt vid blue-green-driftsättning eller testa nya beroenden i realtid genom att jämföra beteende och svar. Allt detta sker utan containrar eller separata processer – isoleringen sker direkt i Ruby-motorn.

    ZJIT – nästa generations prestandasatsning

    Ruby 4.0 introducerar också ZJIT, en ny experimentell just-in-time-kompilator som är tänkt att på sikt ersätta YJIT. ZJIT är skriven i Rust och använder större kompileringsenheter samt en modern SSA-baserad mellanrepresentation. Resultatet är redan nu snabbare än den traditionella tolken, även om den fortfarande ligger efter YJIT. Utvecklarna är tydliga med att ZJIT ännu inte är redo för produktion, men ambitionen är att den ska vara både snabbare än YJIT och stabil nog för skarp drift i Ruby 4.1. För den nyfikne kan ZJIT aktiveras med flaggan –zjit.

    Ractor tar ett steg mot mognad

    Parallell programmering har länge varit en svag punkt i Ruby, men Ractor-modellen fortsätter att utvecklas. I Ruby 4.0 introduceras klassen Ractor::Port, som ersätter tidigare mer svårbegripliga API:er som Ractor.yield och Ractor#take. Kommunikation mellan parallella delar av ett program blir tydligare och mer robust. Samtidigt har interna datastrukturer förbättrats för att minska låsning kring globala resurser, minska delad intern data och förbättra CPU-cache-beteende. Tillsammans ger detta märkbart bättre parallell prestanda, och målet är att Ractor snart ska lämna sin experimentella status helt.

    Små språkliga förändringar med stor effekt

    Ruby 4.0 innehåller också flera språkliga justeringar som gör vardagen trevligare för utvecklare. Logiska operatorer som && och || kan nu stå i början av en rad och fortsätta föregående uttryck, vilket gör flerradiga villkor mer lättlästa. Beteendet för *nil har gjorts mer konsekvent och anropar inte längre nil.to_a, i linje med hur **nil redan fungerar. Felmeddelanden vid fel antal argument är tydligare och innehåller både bättre bakspårning och kodutdrag. Unicode-stödet har uppdaterats till version 17.0, inklusive nya emoji.

    Ett snabbare och renare Ruby under huven

    Bakom kulisserna har Ruby 4.0 fått omfattande prestandaförbättringar. Objekt skapas snabbare, särskilt när nyckelordsargument används. Garbage collectorn arbetar effektivare, intern åtkomst till instansvariabler har optimerats och många gamla låsningar i heta kodvägar har tagits bort. Standardbiblioteket har samtidigt städats upp: vissa komponenter har flyttats eller uppdaterats, andra – som delar av CGI-biblioteket – levereras inte längre fullt ut som standard.

    Framåtblick

    Ruby 4.0 är inte bara en inkrementell uppdatering utan ett tydligt ställningstagande. Språket vill fortsätta vara uttrycksfullt och lättläst, men samtidigt möta moderna krav på prestanda, parallellism och isolering. Med Ruby Box, ZJIT och ett allt mer moget Ractor-system visar Ruby att det går att förnya sig utan att förlora sin identitet. För utvecklare innebär det en tydlig signal: Ruby är långt ifrån färdigt – det har precis växlat upp.

    https://www.ruby-lang.org/en

    Fakta: Ruby 4.0
    Ny isolering: Ruby Box (experimentellt) isolerar klasser, moduler, globala variabler, monkey patches och även inlästa bibliotek per “box”. Aktiveras med RUBY_BOX=1.
    Ny JIT: ZJIT (experimentellt) efterföljare till YJIT – metodbaserad JIT med större kompileringsenheter och SSA-baserad IR. Byggkrav: Rust 1.85+. Aktiveras med –zjit.
    Parallellism: Ny Ractor::Port för tydligare kommunikation mellan Ractors. Äldre API:er som Ractor.yield och Ractor#take är borttagna.
    Språknytt: Logiska operatorer i början av rad (&&, ||, and, or) fortsätter föregående rad. *nil beter sig nu konsekvent och anropar inte längre nil.to_a.
    Standardbibliotek & core: Set och Pathname är core-klasser, och Unicode är uppdaterat till 17.0 (inkl. Emoji 17.0).
    Kompatibilitet: Flera deprecated API:er är borttagna (bl.a. äldre Ractor-metoder). Windows-bygg kräver Visual Studio 2015+.


  • Kodi 21.3 – Skarpare HDR, fixade Blu-ray-problem och ny kraft under huven

    Kodi 21.3 tar den öppna mediespelaren till nästa nivå med förbättrad HDR-uppspelning, fixade Blu-ray-problem på Linux och snabbare bibliotekshantering. Efter nio månaders utveckling levererar teamet bakom Kodi en uppdatering som förfinar bild, ljud och användarupplevelse – och lägger grunden för nästa stora version, Kodi 22 “Piers”.

    Den öppna mediespelaren Kodi fortsätter att utvecklas – och den senaste versionen 21.3 bjuder på en rad förbättringar som både tekniskt intresserade och vanliga användare kommer att märka. Efter mer än nio månader sedan förra uppdateringen (21.2) levererar utvecklarna nu en version som förfinar HDR-uppspelning, löser långvariga Blu-ray-problem på Linux och gör gränssnittet snabbare och stabilare.

    HDR och video: skarpare bild och bättre färger

    Kodi 21.3 innebär ett stort lyft för videouppspelning, särskilt på plattformar med HDR-stöd. Xbox One-användare får nu inbyggt HDR-stöd, vilket ger djupare kontraster och mer naturtrogna färger vid filmvisning.
    På Linux har flera irriterande buggar med Blu-ray-uppspelning åtgärdats, och hanteringen av HDR10-light metadata – den information som styr ljusstyrka och färgbalans – är nu mycket mer stabil.

    Även undertext- och ljudhanteringen har förbättrats. Tidigare kunde återupptagning av Blu-ray-filmer orsaka att ljudet tappade synk eller att fel textspår valdes, men detta är nu löst. Kodi identifierar också språk på ett smartare sätt tack vare förbättrat stöd för ISO 639-1-språkkoder, vilket gör att fler flerspråkiga samlingar fungerar utan manuell justering.

    Snabbare bibliotek och bättre informationshantering

    För de som har stora filmsamlingar innebär version 21.3 märkbara prestandavinster.
    Videosamlingen skannas snabbare, och en bugg som gjorde att filer med flera avsnitt skrev över det första har korrigerats. Kodi hanterar nu ”Movie Versions” mer exakt, och informationsrutor för filmer och serier visar rätt metadata även för specialfall.

    Musikälskarnas glädje: CDDB tillbaka

    Musikdelen har också fått kärlek i denna uppdatering.
    Kodi kan återigen slå upp albuminformation via Gnudb.org:s CDDB-tjänst, vilket gör det enklare att automatiskt få in korrekta artist- och låtuppgifter vid import av CD-skivor.
    Dessutom har ett fel som gjorde att album inte hittades vid sökning på artistnamn rättats till. För Linux-användare är det också värt att notera att en ovanlig PipeWire-krasch nu är löst – en bugg som kunde slå till när ljudenheter kopplades in eller ur.

    PVR och kringutrustning: stabilare upplevelse

    Kodi används ofta som digital-TV-lösning via PVR (Personal Video Recorder). Denna version åtgärdar en krasch som kunde inträffa när man stoppade en PVR-ström via fjärrkontroll eller mobilapp.
    Samtidigt har stödet för kringutrustning breddats:

    • Turkiska tangentbordslayouter stöds nu på Linux.
    • CEC-adaptrar från Pulse-Eight fungerar bättre.
    • macOS-användare får rätt tolkning av vissa tangentkombinationer.

    För de som hanterar flera anslutna styrdon samtidigt har gränssnittet dessutom fått mjukare grafisk återkoppling vid val och ändringar.

    Tillägg, nätverk och säkerhet

    En märklig men viktig fix gäller hanteringen av tillägg (add-ons): Kodi kan nu korrekt uppdatera tillägg även efter extremt långa uppehåll – från 25 dagar till hela 68 år! Det betyder att även om du dammar av din gamla Kodi-installation långt in i framtiden, kommer tilläggen fortfarande att kunna uppdateras.

    På nätverkssidan har Kodi 21.3:

    • Infört stöd för HTTP Basic Authentication,
    • Lösts problem med avbrutna HTTP/2-överföringar,
    • Uppdaterat libnfs till version 6, och
    • Förnyat sin CA-certifikatdatabas till Mozillas juli 2025-version, vilket garanterar säkrare anslutningar mot nätresurser.

    Gränssnitt och användarupplevelse

    Användargränssnittet har blivit stabilare och mer responsivt.
    Tidigare kraschproblem orsakade av överlappande dialogrutor och vilolägen är nu borta, och touch-stöd för reglage (till exempel volym och tidslinje) har förbättrats, vilket gör Kodi smidigare på pekskärmar och surfplattor.

    Blicken mot framtiden – Kodi 22 “Piers”

    Nästa stora version, Kodi 22.0 “Piers”, är redan under utveckling och befinner sig i alfa-stadium. Där väntar ännu större nyheter:

    • Uppgradering till FFmpeg 8 för effektivare video- och ljudavkodning,
    • Stöd för HEIF/HEIC-bilder,
    • Förfinad hantering av undertexter och multispår,
    • Ny Weather Skinning API, och
    • Möjlighet att köra flera instanser av Kodi på Windows.

    Dessutom använder Kodi 22 Python 3.13.7 som inbyggd tolkningsmotor, och förbättrar HDR-rendering och textning på LG webOS.

    Till sist

    Kodi 21.3 är inte en revolution, men det är en genomtänkt och stabil uppdatering som slipar på detaljerna – från HDR och ljud till bibliotekshantering och säkerhet.
    Det är ännu ett steg mot att göra Kodi till det självklara navet i hemmets mediecenter, oavsett om du kör Linux, Windows, macOS eller en spelkonsol.

    Kodi 21.3 – Fakta

    Förfinad HDR, fixade Blu-ray-problem på Linux och stabilare uppspelning

    • Typ: Öppen källkod, mediaspelare
    • Release: 21.3 (efter ~9 månader från 21.2)
    • Video/HDR: HDR-stöd för Xbox One; bättre HDR10-hantering
    • Blu-ray (Linux): Fixad uppspelning, smidigare återupptag med ljud och undertexter i synk
    • Undertexter: Korrekt val via ISO 639-1-språkkoder
    • Bibliotek: Snabbare rescan; multi-episod-bugg fixad; förbättrad hantering av Movie Versions
    • Musik: CDDB via Gnudb.org tillbaka; bättre albumsökningar
    • Ljud: Fixad sällsynt PipeWire-krasch vid enhetsbyte
    • PVR: Stabilare, ingen krasch vid stopp via fjärr eller app
    • Kringutrustning: Turkiskt tangentbord (Linux), Pulse-Eight CEC-fixar, förbättrade macOS-bindningar
    • Gränssnitt: Färre krascher, bättre touch-stöd för reglage
    • Nätverk & säkerhet: HTTP Basic Auth, stabilare HTTP/2, libnfs v6, uppdaterade Mozilla-CA (juli 2025)
    • Tillägg: Uppdateringar fungerar även efter mycket lång inaktivitet
    • På gång (Kodi 22 “Piers”): FFmpeg 8, HEIF/HEIC-stöd, förbättrad textning & multi-track, Python 3.13.7, Weather Skinning API, multi-instans på Windows, bättre HDR & undertexter på LG webOS.
    Kodi 21.3 Linux HDR Blu-ray Open Source PVR PipeWire

Etikett: mjukvara

  • Trisquel 12 – Linux för den som sätter frihet först

    Med nya Trisquel 12.0 “Ecne” visar den helt fria Linuxdistributionen att det fortfarande finns operativsystem där principer väger tyngre än bekvämlighet. Byggd på Ubuntu 24.04 LTS riktar sig Trisquel till användare som vill ha full kontroll över sin programvara – även om det innebär färre proprietära lösningar och smalare hårdvarustöd. I en tid när de…

  • GNU nano 9.0 – den lilla editorn som vägrar dö

    GNU nano 9.0 visar att även små och till synes enkla program kan ha en lång och betydelsefull historia. Från sina rötter som fri ersättare till Pico har nano vuxit till ett självklart verktyg för Linux-användare, och den nya versionen för vidare traditionen med förbättringar som gör terminalredigering både smidigare och mer modern. I en…

  • SysVinit 3.16 – en liten uppdatering av ett av Linux äldsta hjärtan

    SysVinit, ett av Linux äldsta init-system, har fått en ny uppdatering i version 3.16. Även om förändringarna är små handlar de om förbättrad dokumentation, ökad kompatibilitet med systemd och fortsatt kodstädning – ett tecken på att klassisk Unix-teknik fortfarande hålls vid liv i en modern Linuxvärld. Trots att moderna Linuxdistributioner i dag nästan alltid använder…

  • Firefox kan få nytt utseende – Mozilla testar designkonceptet “Nova”

    Mozilla experimenterar med ett nytt designkoncept för webbläsaren Firefox. Tidiga mockuper av projektet “Nova” visar ett rundare och mer sammanhållet gränssnitt, med stöd för funktioner som vertikala flikar och ett möjligt återinförande av kompakt läge. Även om designen fortfarande befinner sig på idéstadiet ger bilderna en första antydan om hur framtidens Firefox kan komma att…

  • Ruby 4.0 – ett stort steg framåt för ett klassiskt språk

    Ruby 4.0 markerar ett av de största kliven i språkets historia, där fokus ligger på isolering, parallellism och prestanda utan att kompromissa med Rubys välkända läsbarhet. Med ny teknik som Ruby Box, en helt ny JIT-kompilator och ett kraftigt förbättrat stöd för parallell exekvering visar Ruby att språket är redo att möta moderna krav –…

  • Kodi 21.3 – Skarpare HDR, fixade Blu-ray-problem och ny kraft under huven

    Kodi 21.3 tar den öppna mediespelaren till nästa nivå med förbättrad HDR-uppspelning, fixade Blu-ray-problem på Linux och snabbare bibliotekshantering. Efter nio månaders utveckling levererar teamet bakom Kodi en uppdatering som förfinar bild, ljud och användarupplevelse – och lägger grunden för nästa stora version, Kodi 22 “Piers”. Den öppna mediespelaren Kodi fortsätter att utvecklas – och…