• KDE får över en miljon euro för att stärka det fria skrivbordet

    KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen.

    Det fria skrivbordet KDE får en rejäl ekonomisk förstärkning. Genom Sovereign Tech Fund ska KDE-projektet få drygt 1,28 miljoner euro under 2026 och 2027. Pengarna ska användas till att göra KDE Plasma stabilare, säkrare och mer användbart – inte minst för myndigheter, företag och organisationer som vill minska sitt beroende av stora kommersiella teknikplattformar.

    KDE är ett av de mest kända projekten inom fri och öppen källkod. Mest känt är KDE Plasma, skrivbordsmiljön som används i många Linuxdistributioner. För vanliga användare är Plasma det grafiska gränssnittet: panelen, startmenyn, fönstren, inställningarna och allt det som gör att datorn känns som en modern arbetsmiljö.

    Men KDE är mycket mer än bara ett snyggt skrivbord. Projektet utvecklar även program, bibliotek, systemverktyg och infrastruktur som används i hela Linuxvärlden.

    Vad ska pengarna användas till?

    Stödet från Sovereign Tech Fund är öronmärkt för tydliga tekniska förbättringar. KDE ska bland annat arbeta med bättre återställningsfunktioner i KDE Plasma. Det betyder att systemet ska bli enklare att reparera om något går fel, till exempel efter en misslyckad uppdatering eller en trasig inställning.

    En annan viktig del är planerna på en fabriksåterställning för KDE Linux. Det kan jämföras med funktionen i moderna mobiltelefoner, där användaren kan återställa systemet till ett fungerande grundläge utan att behöva installera om allt manuellt. För Linux på skrivbordet kan detta bli ett stort steg mot att göra systemet mer lättskött för vanliga användare.

    Pengarna ska också gå till bättre testning och kvalitetssäkring. Det handlar om att bygga upp infrastruktur som automatiskt kan testa att viktiga funktioner fungerar som de ska. Ju bättre testning, desto mindre risk att nya uppdateringar orsakar fel.

    KDE PIM får också ett lyft

    En del av satsningen går till KDE PIM, alltså KDE:s programsvit för personlig informationshantering. Där ingår bland annat e-post, kalender, kontakter och relaterade funktioner.

    Här vill KDE förbättra stödet för moderna e-post- och kalendersystem. Det handlar bland annat om IMAP4, WebDAV, push-notiser och standardiserad kontokonfiguration. Målet är att e-post, kalender och kontakter ska fungera bättre och mer tillförlitligt i KDE-miljön.

    Detta är viktigt eftersom många organisationer är beroende av just dessa funktioner i vardagen. Ett skrivbordssystem utan stabil e-post, kalender och kontaktbok blir svårt att använda i större skala.

    Digital suveränitet – mer än ett modeord

    Bakom satsningen finns en större idé: digital suveränitet. Det betyder att individer, företag och samhällen ska ha kontroll över sin digitala infrastruktur. Man ska inte vara helt beroende av några få stora teknikbolag, deras molntjänster, licensmodeller eller datainsamling.

    Fri och öppen källkod spelar en central roll i detta. När källkoden är öppen kan den granskas, förbättras och anpassas. En myndighet, ett företag eller en kommun kan låta egna tekniker eller lokala IT-leverantörer kontrollera hur systemet fungerar. Det går också att bygga vidare på programvaran utan att behöva be om tillstånd från en kommersiell leverantör.

    KDE passar väl in i den modellen. Projektet drivs inte för att sälja abonnemang eller samla in användardata, utan för att skapa fri programvara som alla kan använda.

    Varför spelar skrivbordsmiljön fortfarande roll?

    I en tid när mycket handlar om molntjänster, appar och AI kan det vara lätt att tro att skrivbordsmiljön inte längre är så viktig. Men för de flesta människor är skrivbordet fortfarande porten till det digitala samhället.

    Det är där man öppnar sin webbläsare, skriver dokument, hanterar e-post, laddar ner filer, ansluter till nätverk, skriver ut papper och använder myndighetstjänster. Skrivbordet är ofta platsen där personlig information samlas: lösenord, dokument, bilder, meddelanden och arbetsmaterial.

    Därför blir säkerhet, återställning och stabilitet på skrivbordet en viktig samhällsfråga. Om datorn inte fungerar, fungerar inte heller många av de tjänster man är beroende av.

    Ett alternativ till de stora plattformarna

    KDE:s styrka är att det erbjuder ett alternativ till de stora kommersiella systemen. I stället för att vara låst till Microsoft, Apple eller Google kan användare och organisationer bygga sin IT-miljö på öppen programvara.

    Det betyder inte att KDE redan är perfekt för alla. Stora organisationer kräver stabilitet, support, central hantering, säkerhetsrutiner och långsiktig förvaltning. Just därför är den här typen av finansiering viktig. Pengarna går inte främst till synliga effekter som nya teman eller ikoner, utan till det underliggande arbetet som gör systemet mer robust.

    Det är sådant arbete som ofta märks först när det saknas: när uppdateringar går sönder, e-post inte synkas, nätverksdelningar krånglar eller inställningar inte går att återställa.

    KDE fyller 30 år

    KDE fyller 30 år i oktober, och stödet kommer vid en symboliskt viktig tidpunkt. Under tre decennier har projektet utvecklats från ett skrivbordsprojekt till ett omfattande ekosystem av programvara.

    Det som en gång kunde uppfattas som ett hobbyprojekt är i dag en del av den digitala infrastrukturen. KDE används av privatpersoner, utvecklare, företag, skolor och offentliga verksamheter världen över.

    Att Sovereign Tech Fund nu investerar över en miljon euro i KDE visar att fri programvara inte längre bara ses som ett tekniskt alternativ. Den ses allt mer som en strategisk resurs.

    En investering i framtidens öppna datorer

    Satsningen på KDE handlar i grunden om mer än en skrivbordsmiljö. Den handlar om vem som ska ha kontrollen över våra datorer, våra dokument och våra digitala liv.

    När allt fler samhällsfunktioner flyttar in i digitala system blir frågan om programvarans ägande och insyn allt viktigare. Sluten programvara kan vara bekväm, men den gör också användaren beroende av leverantörens villkor. Öppen programvara kräver ibland mer arbete, men ger i gengäld större frihet, bättre insyn och möjlighet till lokal kontroll.

    Med stödet från Sovereign Tech Fund får KDE bättre möjligheter att bli ett ännu starkare alternativ för både privatpersoner och organisationer. Om arbetet lyckas kan KDE Plasma bli enklare att återställa, tryggare att använda och bättre anpassat för professionella miljöer.

    Det är kanske inte lika spektakulärt som en ny app eller en ny dator. Men det är precis den typen av grundläggande förbättringar som gör fri programvara möjlig att använda i större skala. KDE:s nya finansiering är därför inte bara goda nyheter för Linuxanvändare – den är också ett tecken på att digital självständighet börjar tas på allt större allvar.

    Teknisk faktaruta: KDE och Sovereign Tech Fund

    Projekt: KDE

    Organisation: KDE e.V.

    Finansiär: Sovereign Tech Fund / Sovereign Tech Agency

    Stöd: 1 285 200 euro

    Period: 2026–2027

    Huvudområden:

    • Förbättrad återställning i KDE Plasma
    • Fabriksåterställning för KDE Linux
    • Bättre QA- och testinfrastruktur
    • Förbättrad backup och återställning av data
    • Bättre stöd för nätverksdelningar
    • Stärkt säkerhetsinfrastruktur
    • Förbättrad KDE PIM-integration

    KDE PIM: Programsvit för e-post, kalender, kontakter och personlig informationshantering.

    Tekniker som nämns: IMAP4, IMAP4rev2, WebDAV, WebDAV push-notiser, Flatpak och standardiserad kontokonfiguration.

    Mål: Att göra KDE:s fria programvara mer robust, säker och användbar för privatpersoner, företag och offentlig sektor.


    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Europas digitala vägval

    Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara.

    I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har frågan om vem som kontrollerar den digitala infrastrukturen blivit allt viktigare. Det handlar inte längre bara om vilka program vi använder för att skriva dokument, lagra filer eller samarbeta online. Det handlar också om makt, självbestämmande och långsiktig kontroll över information.

    Två aktuella händelser i den europeiska programvaruvärlden belyser detta tydligt. Dels har The Document Foundation, organisationen bakom LibreOffice, publicerat ett öppet brev där man uppmanar européer att välja fri och öppen programvara. Dels har Free Software Foundation gått in i en uppmärksammad konflikt kring ONLYOFFICE och dess försök att begränsa hur andra får vidareutveckla programvaran.

    Tillsammans visar dessa två frågor hur debatten om digital suveränitet håller på att bli en central politisk och teknisk fråga i Europa.

    Vad betyder digital suveränitet?

    Begreppet digital suveränitet används allt oftare i europeiska sammanhang. Enkelt uttryckt betyder det att länder, myndigheter och medborgare ska ha kontroll över sina egna digitala system, sina data och sina tekniska beroenden.

    I praktiken handlar det om frågor som:

    • Var lagras offentlig information?
    • Vem bestämmer vilka filformat som används?
    • Vad händer om en myndighet bygger hela sin verksamhet kring ett enda företags produkter?
    • Kan samhället fortfarande komma åt sina dokument om ett visst system försvinner eller blir dyrt att använda?

    Just här blir skillnaden mellan öppen källkod och proprietär programvara viktig.

    Proprietär programvara ägs och kontrolleras av ett företag som bestämmer hur produkten får användas, ändras och distribueras. Öppen källkod innebär däremot att programvarans kod är tillgänglig för andra att granska, förbättra och i många fall återanvända. För offentliga institutioner kan det vara avgörande, eftersom det minskar risken för inlåsningseffekter, där en organisation blir beroende av en enda leverantör.

    LibreOffice och uppmaningen till Europa

    The Document Foundation, som står bakom LibreOffice, har i ett öppet brev uppmanat Europas medborgare och beslutsfattare att minska beroendet av proprietära plattformar och stora teknikföretag. Kärnan i budskapet är att Europa bör satsa mer på fri och öppen programvara, öppna standarder och interoperabilitet.

    Organisationen argumenterar för att offentliga institutioner bör välja lösningar som garanterar transparens, långsiktig tillgång till information och oberoende från enskilda leverantörer.

    Särskilt viktigt är frågan om öppna standarder, alltså filformat och tekniska specifikationer som inte kontrolleras av ett enda företag. Om offentliga dokument lagras i öppna format blir det lättare att läsa dem även långt in i framtiden, oberoende av vilket program som används.

    Detta är inte bara en teknisk detalj. Arkiv, myndighetsbeslut, utbildningsmaterial och offentliga utredningar måste kunna läsas även om 10, 20 eller 50 år. Om informationen låses in i slutna filformat riskerar samhället att förlora kontrollen över sitt eget kunskapsmaterial.

    Public money, public code

    En annan central idé i brevet är principen ”public money, public code”. Den innebär att programvara som finansieras med offentliga medel också bör vara tillgänglig för allmänheten. Tanken är att skattebetalarnas pengar inte bara ska gynna ett slutet kommersiellt ekosystem, utan bidra till lösningar som fler kan använda, vidareutveckla och bygga vidare på.

    Detta synsätt har vuxit sig starkare i Europa, där flera länder och institutioner diskuterar hur offentlig digitalisering kan göras mer hållbar, säker och oberoende.

    Ett konkret exempel är Tyskland, där Open Document Format (ODF) nyligen fått en starkare roll inom offentlig administration som del av landets satsningar på en mer suverän digital infrastruktur. Sådana beslut visar att debatten inte längre bara förs bland programmerare och teknikentusiaster, utan också inom politik och statsförvaltning.

    Striden om ONLYOFFICE och Euro-Office

    Samtidigt har en annan konflikt visat att öppen källkod inte alltid är så okomplicerad som den kan verka.

    Den nya europeiska kontorssviten Euro-Office, som lanserades av IONOS och Nextcloud, presenterades som ett ”suveränt” alternativ för organisationer som vill ha större kontroll över sina digitala arbetsverktyg. Projektet bygger på ONLYOFFICE, men ambitionen är att erbjuda en europeisk lösning med fokus på självständighet och kontroll.

    ONLYOFFICE reagerade dock kraftigt och menade att Euro-Office bröt mot licensvillkoren, särskilt när det gällde varumärke, logotyp och attribuering. Företaget hävdade att vissa visuella och identitetsmässiga delar måste behållas även i vidareutvecklade versioner.

    Detta ledde till en bredare konflikt om vad fri programvara egentligen innebär.

    Vad säger AGPLv3?

    Kärnan i tvisten rör licensen AGPLv3, en av de licenser som används inom fri och öppen programvara. Den är utformad för att garantera att användare och vidareutvecklare får vissa friheter, till exempel att använda, ändra och distribuera programvaran.

    Free Software Foundation menar nu att ONLYOFFICE försöker lägga till begränsningar som inte är förenliga med licensen. Enligt organisationens Licensing and Compliance Manager, Krzysztof Siewicz, kan AGPLv3 inte användas för att ge användare friheter med ena handen och ta tillbaka dem med den andra.

    Frågan gäller bland annat kravet att distributörer måste behålla den ursprungliga logotypen. Free Software Foundation hävdar att detta är en ytterligare restriktion, och att mottagare av AGPLv3-licensierad programvara har rätt att ta bort sådana begränsningar.

    Detta är viktigt, eftersom det går till kärnan av hur fri programvara fungerar juridiskt. Om ett företag marknadsför sin programvara som fri och licensierad under AGPLv3, kan det enligt denna tolkning inte samtidigt införa egna regler som gör friheten mindre i praktiken.

    Mer än en konflikt om ett kontorspaket

    Vid första anblick kan detta framstå som en nischad juridisk strid mellan teknikföretag. Men egentligen är det något större.

    Konflikten visar hur öppen källkod idag befinner sig i skärningspunkten mellan juridik, affärsmodeller, geopolitik och offentlig digitalisering.

    Många företag använder öppen källkod som grund för sina produkter, men vill samtidigt skydda sitt varumärke, sin marknadsposition och sina intäkter. Det kan skapa spänningar mellan kommersiella intressen och de friheter som öppen källkod bygger på.

    När det gäller offentlig sektor blir frågan ännu mer känslig. Om myndigheter ska bygga sin digitala framtid på öppen programvara måste det också vara tydligt vad som faktiskt gäller: får systemen vidareutvecklas fritt, eller finns det dolda begränsningar?

    Varför detta spelar roll för vanliga användare

    Det kan vara frestande att tro att licensdiskussioner och filformat mest angår jurister, utvecklare och IT-avdelningar. Men de påverkar faktiskt alla som använder digitala tjänster.

    När skolor, kommuner, sjukhus och myndigheter väljer programvara påverkas medborgarna direkt. Ett slutet system kan göra det svårare att flytta data, byta leverantör eller bevara dokument över tid. Ett öppnare system kan ge större flexibilitet, bättre insyn och lägre risk för långsiktig inlåsning.

    För vanliga användare handlar det ytterst om frågor som:

    • Kommer mina dokument att gå att öppna i framtiden?
    • Är mina data bundna till ett visst företag?
    • Kan offentliga institutioner byta system utan att förlora information?
    • Har samhället kontroll över sin egen digitala infrastruktur?

    Ett europeiskt vägval

    Både LibreOffice-stiftelsens öppna brev och konflikten kring ONLYOFFICE visar att Europa står inför ett viktigt vägval. Ska den digitala infrastrukturen i första hand formas av stora proprietära plattformar, eller ska den i högre grad bygga på öppna standarder, fri programvara och gemensam kontroll?

    Det finns inget enkelt svar. Proprietära lösningar kan ibland erbjuda smidighet, integration och stark kommersiell support. Men öppen källkod erbjuder något annat: möjligheten till insyn, oberoende och långsiktig handlingsfrihet.

    Det är därför debatten blivit så laddad. Den handlar inte bara om vilket kontorsprogram som är bäst. Den handlar om vilken sorts digital framtid Europa vill ha.


    https://blog.documentfoundation.org/blog/2026/03/31/open-letter-to-european-citizens/

    https://linuxiac.com/the-document-foundation-calls-on-europe-to-break-free-from-proprietary-software/

    Fakta: Det handlar konflikten om

    • LibreOffice-stiftelsen vill att Europa satsar mer på öppen källkod och öppna standarder.
    • ONLYOFFICE och Euro-Office-konflikten gäller hur fri en fri programvara faktiskt får vara.
    • Free Software Foundation menar att AGPLv3 inte tillåter extra restriktioner för vidareutveckling.
    • I grunden handlar allt om digital suveränitet och kontroll över Europas IT-infrastruktur.


    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Frankrike satsar på Linux – ett steg mot digital självständighet

    Frankrike tar ett historiskt steg mot digital självständighet genom att ersätta Windows med Linux i statliga datorer. Beslutet är en del av en bredare strategi för att minska beroendet av utländska teknikleverantörer och stärka kontrollen över landets digitala infrastruktur – med konkreta planer som ska tas fram av varje ministerium redan till hösten 2026.

    Frankrike tar nu ett tydligt och strategiskt steg bort från proprietära operativsystem. Landets regering har meddelat att statliga arbetsdatorer successivt ska gå över från Windows till Linux – ett beslut som är en del av en större satsning på digital suveränitet.

    Vad innebär beslutet?

    Bakom initiativet står DINUM (Direction interministérielle du numérique), den myndighet som ansvarar för att samordna digital utveckling inom den franska staten.

    I ett officiellt uttalande klargör DINUM att Linux ska ersätta Windows på arbetsstationer inom offentlig sektor. Men det handlar inte om en snabb eller centraliserad utrullning. Istället måste varje ministerium ta fram en egen handlingsplan senast hösten 2026.

    Dessa planer ska inte bara omfatta operativsystem, utan även:

    • Samarbetsverktyg
    • Antiviruslösningar
    • AI-system
    • Databaser
    • Virtualisering
    • Nätverksutrustning

    Det visar att förändringen är betydligt bredare än en enkel OS-uppgradering.

    Varför Linux?

    Beslutet är starkt kopplat till begreppet digital suveränitet – alltså ett lands förmåga att kontrollera sin egen digitala infrastruktur utan beroende av utländska aktörer.

    Linux spelar här en central roll eftersom det är:

    • Öppen källkod – koden kan granskas och modifieras
    • Leverantörsoberoende – ingen enskild aktör kontrollerar systemet
    • Flexibelt – kan anpassas efter specifika behov

    Genom att minska beroendet av exempelvis Microsoft vill Frankrike stärka kontrollen över sina egna system och data.

    Mer än bara teknik

    Det här beslutet handlar inte enbart om IT – det är också ett politiskt ställningstagande.

    Europa har länge diskuterat beroendet av stora teknikföretag utanför regionen, särskilt från USA. Frankrikes satsning kan ses som ett konkret försök att bryta detta beroende och samtidigt stimulera europeiska alternativ.

    Liknande initiativ har tidigare genomförts i mindre skala, exempelvis i städer och regioner, men detta är en av de mest omfattande nationella satsningarna hittills.

    Vad händer nu?

    Även om riktningen är tydlig, återstår många praktiska frågor:

    • Vilka Linuxdistributioner ska användas?
    • Hur säkerställs kompatibilitet med befintliga system?
    • Hur utbildas personalen?

    Svar på dessa frågor väntas i de planer som varje ministerium ska lämna in under 2026.

    En möjlig dominoeffekt?

    Frankrikes beslut kan få konsekvenser långt utanför landets gränser. Om övergången lyckas kan det inspirera andra europeiska länder att följa efter.

    Det skulle i så fall kunna innebära:

    • Ökad användning av öppen källkod i offentlig sektor
    • Stärkt europeisk IT-industri
    • Minskad dominans från globala teknikjättar

    Slutsats

    Frankrikes satsning på Linux är inte bara en teknisk förändring – det är ett strategiskt vägval. Genom att prioritera öppen källkod och minska beroendet av externa leverantörer markerar landet en tydlig ambition: att ta kontroll över sin digitala framtid.

    Hur framgångsrik denna omställning blir återstår att se, men en sak är klar – detta är ett av de mest betydelsefulla stegen mot digital självständighet i Europa på länge.

    https://www.numerique.gouv.fr/sinformer/espace-presse/souverainete-numerique-reduction-dependances-extra-europeennes

    Faktaruta: Frankrikes Linuxsatsning

    Beslut: Frankrike vill ersätta Windows med Linux på statliga arbetsdatorer.

    Ansvarig myndighet: DINUM, landets interministeriella digitaliseringsdirektorat.

    Tidsplan: Varje ministerium ska ta fram en genomförandeplan senast hösten 2026.

    Syfte: Stärka digital suveränitet och minska beroendet av utländska teknikleverantörer.

    Omfattar även: Samarbetsverktyg, antivirus, AI, databaser, virtualisering och nätverksutrustning.

    Linuxdistribution: Ännu inte officiellt fastställd.

    , , , , , , , , , , , , , ,

  • Europa vill ta kontroll över sin digitala framtid

    Europa står inför ett avgörande digitalt vägval. I en ny uppmaning varnar The Document Foundation för riskerna med beroendet av proprietär programvara och lyfter fram öppen källkod som en nyckel till ökad kontroll, transparens och långsiktig hållbarhet.

    Den europeiska digitala infrastrukturen står inför ett vägval. I en ny uppmaning från The Document Foundation – organisationen bakom LibreOffice – riktas strålkastarljuset mot Europas beroende av stora, ofta icke-europeiska, teknikföretag. Frågan handlar inte bara om programvara, utan om makt, kontroll och långsiktig hållbarhet.

    Vad betyder digital suveränitet?

    Begreppet digital suveränitet låter tekniskt, men är i grunden enkelt: det handlar om vem som kontrollerar data, system och digital infrastruktur. När myndigheter och organisationer använder proprietär programvara – alltså program med sluten källkod – riskerar de att bli beroende av enskilda leverantörer.

    Detta kallas ofta vendor lock-in. Det innebär att det blir svårt, dyrt eller tekniskt komplicerat att byta system i framtiden. Resultatet kan bli att samhällskritiska funktioner i praktiken kontrolleras av externa aktörer.

    Öppna standarder – nyckeln till frihet

    En central lösning som lyfts fram är användningen av öppna standarder, som till exempel Open Document Format (ODF). Till skillnad från proprietära filformat kan öppna standarder användas av vem som helst, utan licensavgifter eller begränsningar.

    Det ger flera fördelar:

    • Dokument kan öppnas även långt in i framtiden
    • Data blir inte låst till specifika program
    • Konkurrensen ökar, eftersom fler aktörer kan utveckla kompatibla lösningar

    I praktiken innebär detta att information – särskilt offentlig sådan – blir mer tillgänglig och hållbar över tid.

    Offentliga pengar – offentlig kod

    Ett annat viktigt argument är principen “public money, public code”. Den innebär att programvara som utvecklas med skattemedel också bör vara tillgänglig för allmänheten.

    Detta skulle kunna:

    • minska dubbelarbete mellan myndigheter
    • sänka kostnader på lång sikt
    • stärka innovation genom att fler kan bygga vidare på befintlig kod

    Istället för att betala licenser till stora teknikföretag kan offentliga medel investeras i gemensamma, öppna lösningar.

    Tyskland visar vägen

    Det här är inte bara teori. I Tyskland har konkreta steg redan tagits. Inom ramen för den så kallade Deutschland Stack har landet beslutat att använda ODF som standardformat inom offentlig förvaltning.

    Detta markerar ett tydligt skifte:

    • från proprietära format
    • till öppna, långsiktigt hållbara lösningar

    Beslutet ses som en del av en bredare strategi för att stärka landets – och Europas – digitala självständighet.

    Mer än bara teknik

    Det som The Document Foundation lyfter handlar i grunden inte bara om vilken kontorssvit man använder. Det handlar om demokrati, transparens och kontroll över samhällsviktig information.

    När val av programvara påverkar:

    • hur data lagras
    • vem som har tillgång till den
    • hur länge den kan bevaras

    …då blir teknikval också politiska beslut.

    Ett vägval för Europa

    EU diskuterar redan frågor som molninfrastruktur, dataskydd och reglering av stora teknikplattformar. Uppmaningen från The Document Foundation passar in i denna större kontext.

    Budskapet är tydligt: Europas digitala framtid bör byggas på öppna, transparenta och gemensamma lösningar – inte på beroenden.

    Frågan är inte om förändring kommer att ske, utan hur snabbt – och på vems villkor.

    Open Letter to European Citizens

    Fakta: Digital suveränitet

    Digital suveränitet handlar om att länder och offentliga institutioner ska ha kontroll över sina egna data, system och digitala infrastrukturer.

    The Document Foundation, som står bakom LibreOffice, uppmanar Europa att minska sitt beroende av proprietär programvara och stora teknikplattformar.

    Öppna standarder, som ODF, gör det lättare att lagra och öppna dokument långsiktigt utan att vara låst till en viss leverantör.

    Principen “Public Money, Public Code” innebär att programvara som utvecklas med offentliga medel också bör vara öppen och tillgänglig för alla.

    Tyskland har redan tagit steg i denna riktning genom att göra ODF till standardformat inom offentlig förvaltning i ramen för Deutschland Stack.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • LibreOffice Online väcks till liv igen

    LibreOffice Online får nytt liv efter att The Document Foundation formellt har rivit upp sitt frysningsbeslut från 2022. Projektet, som länge legat vilande, öppnas nu igen för utveckling – med målet att åter etablera en gemenskapsdriven, webbaserad version av det fria kontorspaketet LibreOffice i en tid då molntjänster dominerar marknaden.

    Efter flera års dvala har The Document Foundation beslutat att återuppta utvecklingen av LibreOffice Online. Därmed rivs beslutet från 2022 upp – det beslut som fryste projektet och flyttade det till arkivet. Nu öppnas källkoden igen och gemenskapen bjuds in att fortsätta arbetet.

    Det handlar dock inte om en färdig produkt som plötsligt lanseras. Projektet befinner sig fortfarande i ett tidigt återuppbyggnadsskede och kräver omfattande tekniskt arbete innan det kan betraktas som produktionsklart.

    Vad är LibreOffice Online?

    LibreOffice Online är den webbaserade versionen av LibreOffice, det fria och öppna kontorspaketet som används globalt som alternativ till proprietära lösningar.

    I stället för att installera programmet lokalt på datorn körs mjukvaran på en server. Användaren ansluter via webbläsaren, medan dokumenten renderas på serversidan och gränssnittet strömmas till klienten.

    Det innebär att man kan:

    • Öppna och redigera dokument i webbläsaren
    • Samarbeta på distans
    • Integrera lösningen i egna moln- eller servermiljöer

    Systemet bygger på samma kärna som skrivbordsversionen och stöder ordbehandling, kalkylblad och presentationer.

    Varför frystes projektet?

    År 2022 beslutade styrelsen inom The Document Foundation att stoppa den aktiva utvecklingen. Projektet arkiverades och placerades i vad som ibland kallas “attic” – en plats för vilande kodbaser.

    Det betydde inte att webbaserade LibreOffice-lösningar försvann helt. Flera aktörer inom ekosystemet fortsatte att utveckla egna varianter. Däremot saknades en aktiv, gemensam uppströmsutveckling under Foundationens direkta ansvar.

    Vad innebär återstarten?

    Nu har styrelsen formellt upphävt frysningsbeslutet. Källkodsarkivet har öppnats igen och utvecklare uppmanas att bidra.

    Samtidigt är det viktigt att klargöra vad beslutet inte innebär. The Document Foundation kommer inte att driva en molntjänst i stil med Google Docs eller Microsoft 365. Organisationen betonar att den inte ska fungera som kommersiell SaaS-leverantör och inte erbjuda enterprise-support.

    Fokus ligger i stället på att återetablera en öppen och gemenskapsdriven kodbas. Kommersiella eller hostade lösningar hänvisas till partners i ekosystemet.

    Ett större perspektiv: öppen källkod i molnet

    Utvecklingen speglar en större fråga inom den fria programvaruvärlden. När allt fler tjänster flyttar till molnet förändras maktbalansen. Program som tidigare installerades lokalt erbjuds nu som centrala tjänster, där användaren inte alltid har insyn i hur systemet fungerar.

    Att återuppliva LibreOffice Online är därför inte bara en teknisk fråga, utan också en principiell. Det handlar om att skapa ett öppet alternativ även i en tid där molnbaserade lösningar domineras av ett fåtal globala aktörer.

    För organisationer och offentlig sektor kan detta innebära möjligheten att:

    • Självhosta sina kontorsverktyg
    • Behålla kontroll över data
    • Undvika leverantörsinlåsning
    • Anpassa systemet efter egna behov

    Lång väg kvar

    Det är dock viktigt att dämpa förväntningarna. Projektet kräver modernisering, kodgranskning och anpassning till dagens tekniska standarder innan det kan användas brett i produktion.

    Återstarten är alltså början på en process – inte slutmålet.

    Men symboliskt är beslutet betydelsefullt. Det visar att öppna projekt kan få nytt liv när engagemang och behov sammanfaller. I en digital vardag som i allt högre grad formas av molntjänster markerar detta att fria alternativ fortfarande har en plats att fylla.


    https://blog.documentfoundation.org/blog/2026/02/24/libreoffice-online-a-fresh-start/

    FAKTARUTA

    Vad: LibreOffice Online – webbaserad variant av LibreOffice.

    Hur: Körs på server och används via webbläsare; gränssnittet strömmas till klienten.

    Stöd: Writer, Calc och Impress.

    Fördel: Kan integreras i molnplattformar och självhostade samarbetsmiljöer.

    Status: Återupptagen utveckling, men fortfarande långt från färdig produktionsnivå.

    Viktigt: TDF avser inte driva en egen kommersiell SaaS-tjänst.


    , , , , , , , , , , ,

  • EU vill ta tillbaka kontrollen över sin digitala framtid – och öppen källkod spelar en nyckelroll.

    EU vill minska sitt beroende av utländsk teknik och stärka den digitala säkerheten. Nu öppnar Europeiska kommissionen ett brett samråd om en ny strategi för öppna digitala ekosystem – där öppen källkod lyfts fram som en nyckel till teknisk suveränitet, innovation och ett mer motståndskraftigt digitalt Europa.

    Därför har Europeiska kommissionen nu startat ett offentligt samråd om en ny strategi för så kallade öppna digitala ekosystem. Fokus ligger på öppen källkod, cybersäkerhet och EU:s tekniska självständighet. Samrådet pågår mellan den 6 januari och den 3 februari 2026 och är öppet för allt från mjukvaruutvecklare och företag till myndigheter, forskare och organisationer inom civilsamhället.

    Bakgrunden är ett växande problem: EU är i dag starkt beroende av digital teknik från länder utanför unionen. Det påverkar både konkurrenskraften och säkerheten. När kritisk infrastruktur – både hårdvara och mjukvara – kontrolleras av externa aktörer blir det svårare att ha full insyn, vilket kan skapa sårbarheter inom exempelvis energi, vård och kommunikation.

    Kommissionen ser öppen källkod som en grundpelare i framtidens digitala infrastruktur. Genom att satsa mer samordnat på öppna lösningar kan EU minska sitt beroende av externa teknikleverantörer, samtidigt som transparensen ökar och leveranskedjorna blir mer robusta och säkra.

    Ett annat problem som lyfts är att mycket av det värde som skapas av europeiska open source-projekt i dag hamnar utanför EU. Ofta är det globala teknikjättar som drar störst nytta av innovationer som utvecklats av europeiska programmerare och forskare.

    Samtidigt har europeiska utvecklare och företag svårt att växa. De möter höga inträdeströsklar, starka nätverkseffekter från dominerande plattformar och begränsad tillgång till både kapital och teknisk infrastruktur. Resultatet blir att lovande öppna lösningar sällan når hela vägen till marknaden som konkurrenskraftiga alternativ – särskilt inte inom samhällsviktiga områden.

    Den nya strategin ska försöka ändra på detta. Målen är bland annat att:

    • synliggöra open source-lösningar som utvecklas inom EU
    • stärka styrning och säkerhet i mjukvaruleveranskedjor
    • stödja hållbara affärsmodeller och stiftelser kring öppen källkod
    • få offentlig sektor och stora organisationer att både använda och bidra mer aktivt

    Eftersom strategin inte är lagstiftande görs ingen traditionell konsekvensanalys. I stället vill kommissionen samla in erfarenheter och idéer direkt från dem som faktiskt bygger, använder och förvaltar öppen källkod. Alla inkomna svar kommer att publiceras och ligga till grund för den slutliga strategin.

    Planen är att strategin ska presenteras under första kvartalet 2026. Den väntas innehålla konkreta förslag på både politiska och ekonomiska åtgärder – från utveckling och långsiktigt underhåll av öppen källkod till driftsättning, spridning och kommersiell användning.

    Kort sagt: EU vill gå från att vara konsument av andras teknik till att bli en starkare, mer självständig aktör i den öppna digitala världen.

    Läs mer

    FAKTARUTA: EU:s strategi för öppna digitala ekosystem
    Vad?
    EU-kommissionen samlar in synpunkter inför en ny strategi om öppna digitala ekosystem, med fokus på öppen källkod, säkerhet och teknisk suveränitet.
    Typ av initiativ
    Icke-lagstiftande (ingen formell konsekvensanalys planeras).
    Samråd
    6 januari – 3 februari 2026
    Vem kan svara?
    Utvecklare, företag, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle.
    Varför nu?
    Minska beroendet av teknik utanför EU, stärka transparens, motståndskraft och säkerhet i mjukvaruleveranskedjor.
    Nyckelproblem
    Värde från europeiska open source-projekt fångas ofta upp utanför EU; hinder att skala i Europa (nätverkseffekter, kapital, hosting/infrastruktur).
    Möjliga åtgärder
    Policy- och finansieringsinsatser genom hela open source-livscykeln: utveckling → underhåll → driftsättning → marknadsintegration.
    Nästa steg
    Kommissionsmeddelande till Europaparlamentet och rådet; planerad antagning under Q1 2026.
    , , , , , , , , , , , , , ,

  • PeerTube 8.0: Ett stort steg framåt för decentraliserad video

    PeerTube 8.0 markerar ett viktigt steg för den decentraliserade videorörelsen, med en modernare videospelare, förbättrad användarupplevelse och efterlängtade verktyg för samarbete i team. Uppdateringen gör plattformen mer attraktiv både för enskilda kreatörer och för organisationer som vill publicera video utan att vara beroende av centraliserade jättetjänster.

    PeerTube 8.0: Ett stort steg framåt för decentraliserad video

    Den öppna och federerade videoplattformen PeerTube tar nu ett rejält kliv in i framtiden med version 8.0. Uppdateringen kombinerar ett modernare användargränssnitt med efterlängtade funktioner för samarbete – och stärker därmed PeerTube som ett seriöst alternativ till centraliserade videotjänster.

    En spelare som sätter innehållet i centrum

    Den mest synliga nyheten är den nya Lucide-spelaren. Här har utvecklarna skalat bort tunga och dominerande ikoner till förmån för ett lättare och mer diskret uttryck. Resultatet är en videospelare som låter själva innehållet stå i fokus, snarare än kontrollerna runt omkring.

    Teknisk information kring PeerTube:s peer-to-peer-funktioner har samtidigt flyttats till menyn ”Stats for nerds”, vilket gör gränssnittet mer lättillgängligt för vanliga användare. Volymkontrollerna har dessutom förenklats. För den som föredrar det gamla utseendet finns dock inga tvång – den klassiska spelaren kan fortfarande väljas på plattforms-, kanal- eller videonivå.

    Samarbete – äntligen

    En av de mest efterfrågade funktionerna är nu verklighet: delad kanalhantering. I PeerTube 8.0 kan organisationer och grupper tilldela andra användare rollen som redaktörer.

    Redaktörer kan:

    • ladda upp, redigera och ta bort videor och spellistor
    • hantera synkroniseringar
    • uppdatera kanalinformation
    • moderera kommentarer

    Däremot kan de inte ta bort kanalen eller ändra vilka som är redaktörer – en medveten begränsning som bevarar säkerheten. För utbildningsprojekt, föreningar och redaktionella team innebär detta ett stort lyft i vardagen.

    Stabilare import och bättre överblick

    Version 8.0 gör också livet enklare för administratörer. Misslyckade importer kan nu startas om manuellt, och automatiska kanal­synkroniseringar försöker själva igen vid nästa kontrollintervall. All statusinformation visas tydligt i videohanteringen, vilket ger bättre insyn i vad som faktiskt händer bakom kulisserna.

    Del av en större förändring

    PeerTube 8 bygger vidare på flera förbättringar från tidigare releaser, bland annat:

    • en ny konfigurationsguide för administratörer
    • omarbetad Om-sida
    • effektivare batchverktyg
    • förbättrad moderering med ordlistor
    • helt ny hantering av känsligt innehåll

    Tillsammans pekar dessa förändringar på en plattform som mognar snabbt – både tekniskt och användarmässigt.

    Blicken mot framtiden

    Utvecklingsteamet har redan siktet inställt på nästa steg. Under början av 2026 planeras större satsningar på mobilappar, med funktioner som bakgrundsuppspelning, livesändningar och appar för smart-TV. På kortare sikt väntas även ett nytt “video maker”-läge, tänkt att förenkla skapandet av videor direkt i plattformen.

    Ett starkare alternativ till jättarna

    Med PeerTube 8.0 tar den decentraliserade videon ytterligare ett kliv bort från experimentstadiet. Ett modernare gränssnitt, bättre samarbetsmöjligheter och stabilare arbetsflöden gör plattformen mer attraktiv – inte bara för teknikentusiaster, utan även för organisationer som vill publicera video utan att ge upp kontroll, integritet eller öppenhet.

    https://joinpeertube.org

    PeerTube 8.0 – Faktaruta

    Vad är PeerTube?

    PeerTube är en decentraliserad videoplattform med öppen källkod. I stället för en central server bygger PeerTube på ett nätverk av oberoende instanser som kan samarbeta (federeras) med varandra. Tittare hjälper dessutom till att dela videoströmmen via peer-to-peer-teknik, vilket minskar belastningen på enskilda servrar och ger större kontroll över innehållet.

    Nytt i PeerTube 8.0

    • Ny Lucide-videospelare: modernare och renare utseende med diskreta ikoner som lyfter fram själva videon.
    • Förbättrad information: peer-to-peer-detaljer har flyttats in i menyn ”Stats for nerds” och volymkontrollerna har förenklats.
    • Valbart tema: det klassiska spelartemat finns fortfarande kvar och kan väljas på plattforms-, kanal- eller videonivå.
    • Delad kanalhantering (team-kanaler): nya rollen redaktör gör det möjligt för flera personer att ladda upp, ändra och radera videor och spellistor, hantera synkroniseringar, uppdatera kanalinformation samt moderera kommentarer.
    • Säkrare kanalägarskap: redaktörer kan inte lägga till eller ta bort andra redaktörer eller radera själva kanalen.
    • Smidigare importhantering: misslyckade importer kan startas om manuellt, och kanalsynkroniseringar försöks automatiskt igen vid nästa verifieringsintervall.
    • Tydligare status: varje import visar nu status direkt i videohanteringssidan, vilket ger administratörer bättre överblick.
    • Förbättringar från senaste versionerna: konfigurationsguide för administratörer, omgjord ”Om”-sida, bättre batch-hanteringsverktyg, modereringsfunktion för att spåra specifika ord och ett helt omarbetat sätt att hantera känsligt innehåll.

    På gång

    Teamet planerar bland annat bakgrundsuppspelning, liveströmning och TV-appar för mobilapparna, samt ett nytt ”video maker”-läge med fokus på kreatörer.

    , , , , , , , , , , , , ,

  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer.


    I dag slutar Microsoft att stödja Windows 10 med säkerhetsuppdateringar.
    Men det finns alternativ – du behöver inte slänga din dator bara för att den inte stöder Windows 11.

    När Microsoft nu avslutar stödet för Windows 10 står många inför frågan: måste vi verkligen gå över till Windows 11?
    I en tid då allt fler talar om digital suveränitet kräver Microsoft att användare skapar ett konto hos dem bara för att kunna använda deras operativsystem. Samtidigt växer beroendet av molntjänster från jättar som Microsoft och Google – men vad händer egentligen med vår personliga data där?

    Vi vet att information används till allt från AI-träning till riktad marknadsföring. Om en AI tränas på fakturor, mejl och dokument som lagras i molnet – vem garanterar då att uppgifterna inte utnyttjas för kommersiella syften?

    Utvecklingen påminner om bilbranschen: köper du en modern Volvo EX90, fylld med datorer och elektronik, är du beroende av auktoriserade tekniker. Den gamla Volvo 240:n kunde däremot lagas av vilken bymekaniker som helst. Samma sak håller nu på att hända med våra datorer – från verktyg vi själva kontrollerar till låsta system vi bara får använda på tillverkarens villkor.

    Men vad använder de flesta egentligen sin dator till i dag?
    Att betala räkningar, läsa e-post och skriva några brev. För sådant krävs varken Windows 11 eller Apples senaste system.

    Ett lättviktigt Linux-system, som Ubuntu eller Mint, fungerar utmärkt även på äldre datorer – utan tvångskonton, reklam eller dolda spionfunktioner.

    Kanske är det nu vi ska säga farväl, inte bara till Windows 10, utan också till idén om att våra datorer måste kontrolleras av någon annan än oss själva.
    Kanske är det dags att säga hej till Linux.

    Windows 10 får förlängt säkerhetsstöd – så fungerar ESU-programmet i Sverige

    Fakta: Windows 10 — slutet på en era

    Lansering:
    29 juli 2015
    End of Life:
    14 oktober 2025

    Efter nästan tio år upphör Microsoft helt med säkerhetsuppdateringar och buggfixar för Windows 10. Systemet fungerar fortsatt, men blir gradvis mer sårbart för nya hot.

    Företag kan köpa Extended Security Updates (ESU) under en begränsad tid, men det är en tillfällig och kostsam lösning. För privatpersoner är stödet slut.

    Minnesnotis: Windows 10 gav många stabil drift — men också oväntade omstarter, envisa uppdateringar och den klassiska blåskärmen. När epoken nu avslutas kan det vara läge att prova ett friare alternativ.
    Tips: Lättviktiga Linux-distributioner som Ubuntu eller Mint fungerar utmärkt på äldre datorer.

    , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Från Microsoft till öppen källkod – när Österrikes armé tog tillbaka kontrollen

    Österrikes försvarsmakt byter från Microsoft Office till LibreOffice – inte för att spara pengar, utan för att ta hem kontrollen över sina data. Med öppna standarder, egen infrastruktur och bidrag tillbaka till koden markerar armén en tydlig kurs: digital suveränitet före molnberoende.

    Det är en tidig höstdag i Wien när Michael Hillebrand från Österrikes försvarsmakt ställer sig på scenen vid LibreOffice-konferensen 2025. Publiken, en blandning av utvecklare, akademiker och myndighetsrepresentanter från hela världen, lyssnar nyfiket när han berättar hur en av Europas arméer valde att byta från Microsoft Office till LibreOffice.

    Och nej – det handlar inte om att spara pengar.

    Digital självständighet som strategi

    ”Vi gör inte detta för att spara pengar”, säger Hillebrand. ”Vi gör det för att försvarsmakten, som måste fungera även när allt annat ligger nere, ska ha verktyg som vi själva kontrollerar.”

    Beslutet är en del av något större. Över hela Europa pratar myndigheter om digital suveränitet – rätten att styra över sin egen infrastruktur, sina egna data och sina egna verktyg, utan att vara beroende av amerikanska molnjättar.

    För Österrikes försvarsmakt blev det tydligt redan 2020 att Microsoft Office gradvis skulle flyttas in i molnet. För ett landets militära försvar var det ett rött skynke. Molnbaserade lösningar må vara praktiska för företag, men för en organisation som måste fungera när internet inte gör det är de en risk.

    Fem års resa bort från Microsoft

    Då började en lång process:

    • 2020–2021: Beslutsprocessen genomfördes, där LibreOffice pekades ut som ersättare.
    • 2022: Interna utvecklare utbildades för att kunna vidareutveckla den öppna programvaran. Anställda fick redan då välja LibreOffice frivilligt.
    • 2023: Ett tyskt företag kopplades in för support och extern utveckling, och armén startade e-learning-kurser. De första avdelningarna gjorde LibreOffice obligatoriskt.
    • 2024–2025: Microsoft Office 2016 rensades bort från alla datorer. LibreOffice blev standard.

    Än finns undantag. Vissa VBA- och Access-lösningar lever kvar, och den som absolut behöver Microsofts verktyg kan ansöka om att få installera en modul från MS Office 2024 LTSC. Men för majoriteten av soldater och anställda är det nu LibreOffice som gäller.

    Från användare till utvecklare

    Beslutet har också gjort armén till en aktiv del av open source-gemenskapen. Istället för att bara konsumera programvaran har man investerat i dess utveckling.

    Hittills har försvarsmakten finansierat över fem mansår av programmering – förbättringar och funktioner som inte bara används av militären, utan som integrerats direkt i LibreOffice-projektet och därmed kommer alla till nytta.

    Det är en liten men viktig illustration av hur öppen källkod fungerar: ett samarbete där även en konservativ institution som en armé kan bidra till verktyg som används i skolor, på kontor och av privatpersoner världen över.

    Europa och kampen om kontrollen

    Österrikes beslut är inte unikt, men det är symboliskt. Frankrike, Tyskland och flera andra länder har på olika sätt försökt frigöra sig från beroendet av amerikanska moln- och programvaruleverantörer.

    Digital suveränitet har blivit en fråga om nationellt oberoende – lika viktig som energiförsörjning eller infrastruktur. För vad händer om en konflikt uppstår och tillgången till centrala IT-tjänster stryps? Eller om licensvillkor plötsligt ändras på ett sätt som gör det omöjligt att arbeta självständigt?

    ”Verktyg som fungerar när allt annat ligger nere”

    För Österrikes försvarsmakt är svaret tydligt: man måste kunna lita på sina egna system. Och då är öppen källkod inte bara en teknisk lösning, utan en strategisk tillgång.

    När publiken på LibreOffice-konferensen applåderar åt Hillebrands berättelse är det inte bara för att en ny stor organisation börjat använda deras favoritprogramvara. Det är för att en hel nation valt att säga: vi tar kontrollen själva.

    Källa : https://www.heise.de/en/news/Austria-s-armed-forces-switch-to-LibreOffice-10660761.html

    Faktaruta: Österrikes försvarsmakt & LibreOffice

    Byte från Microsoft Office till LibreOffice för att stärka digital suveränitet, undvika molnberoende och behandla data internt. Försvarsmakten har finansierat >5 mansår utveckling som skickats upstream.

    Konkreta bidrag till LibreOffice

    • Writer: Förbättrad hantering av dokumentmallar för myndighetsbruk.
    • Calc: Optimeringar för stora kalkylblad och förbättrad pivot-tabellprestanda.
    • Impress: Nya exportfunktioner och förbättrad medieintegration i presentationer.
    • Base: Förbättrad kompatibilitet med Microsoft Access och databasformulär.
    • Filformat: Stärkt interoperabilitet med DOCX, XLSX och PPTX vid import/export.
    • Administration: Centrala policyinställningar för driftsättning i stor skala.
    • Stabilitet: Härdning av systemet för drift i känsliga miljöer.

    Teknisk översikt

    • Motiv: Digital suveränitet, lokal databehandling, kontroll över IKT-infrastruktur.
    • Tidslinje: 2020–2021 beslut → 2022 intern utvecklarutbildning → 2023 e-learning & extern partner → 2024–2025 LibreOffice standard.
    • Miljö: Självhostade Linux-servrar (Samba); egna e-post/samarbetslösningar.
    • Standardformat: ODF som primärt; interop med MS Office-format upprätthålls.
    • Undantag: MS Office 2024 LTSC kan beviljas i specialfall; viss Access/VBA kvar.
    • Typsnitt: Separata licenser upphandlade för specifika fonter.
    • Utrullning: Centralt paketerad LibreOffice + policyer/konfig för stora installationer.
    Delområde Nytta
    Dokumentkompatibilitet Säker utväxling internt/externa parter (ODF ↔ MS-format)
    Driftsättning Policy-styrning, massrullning, låga beroenden
    Resiliens Fungerar även vid nätstörningar/kris (in-house drift)
    , , , , , , , , , , ,

  • Digital suveränitet – Europas nya maktfråga

    Digital suveränitet har gått från att vara en teknisk detalj om datalagring till att bli en politisk maktfråga. Medan USA bromsar utvecklingen satsar Europa – med aktörer som SUSE och Nextcloud i spetsen – på att bygga oberoende digital infrastruktur. Men kartan över självständighet visar stora skillnader: Tyskland och Finland leder, medan många andra europeiska länder släpar efter.

    Linux.se har tidigare tagit upp ämnet i ett inlägg på: Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering. , där Sverige är ett EU sämsta länder på digital suveränitet.

    Digital suveränitet är på väg att bli nästa stora teknikfråga. Medan USA tvekar i fri marknadens namn, satsar Europa hårt på att ta kontroll över sin digitala infrastruktur.

    Från dataskydd till oberoende teknik
    Från början handlade det mest om var data lagras – principen att det som samlas i ett land också ska stanna där. Men begreppet har vuxit. I dag rör det även teknikens ursprung och varifrån företag får support. ”För att vara suverän måste du ha kontroll över data, drift och teknik,” säger Thomas di Giacomo, teknikchef på SUSE.

    SUSE och USA:s dubbla roll
    SUSE är en av aktörerna som driver frågan. Med Rancher Government Solutions levererar företaget redan suveräna lösningar till USA:s myndigheter – ironiskt nog ett land som annars ofta ses som en motpol till just digital suveränitet.

    Nextcloud mäter utvecklingen
    Också Nextcloud vill sätta agendan. Deras nya Digital Sovereignty Index mäter hur mycket självhostad infrastruktur som faktiskt används i olika länder. Resultatet är slående: Tyskland och Finland ligger i topp, medan stora delar av Europa halkar efter. USA klarar sig förvånansvärt bra, bättre än exempelvis Storbritannien och Italien.

    SUSE:s nya erbjudande för EU
    För att möta de europeiska kraven lanserade SUSE nyligen Sovereign Premium Support, som garanterar att supportpersonal och datalagring finns inom EU. ”Om du inte kan kontrollera varifrån supporten kommer, hur kan du då lita på den?” säger di Giacomo.

    Från detalj till maktfråga
    Budskapet är tydligt: Digital suveränitet är inte längre en byråkratisk detalj, utan en maktfråga om säkerhet, självständighet och framtidens digitala infrastruktur.

    Your Country’s Digital Sovereignty Index Score — and Why It Matters

    Digital suveränitet

    ▶ Förmågan att självständigt kontrollera och styra digital infrastruktur, data och teknik – utan beroende av andra länder eller externa leverantörer.

    ▶ Tre centrala områden:
    – Data: Var den lagras, hur den skyddas och vem som har åtkomst.
    – Teknik: Källan till hårdvara och mjukvara – öppen källkod vs. proprietär.
    – Drift: Varifrån support, underhåll och uppdateringar levereras.

    ▶ Varför viktigt?
    – Skyddar integritet och säkerhet.
    – Minskar beroende av utländska molntjänster.
    – Ger kontroll över kritisk infrastruktur.
    – Stärker innovation och nationellt oberoende.

    ▶ Exempel:
    – EU:s krav på datalagring inom unionen (GDPR).
    – Offentliga verksamheter som byter till öppen källkod.
    – Nationella moln- och cybersäkerhetsinitiativ.

    █
    , , , , , , ,

  • Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering.

    Ännu ett socialdemokratiskt misslyckande: Sverige hamnar bara på 15:e plats i digital suveränitet – under EU-genomsnittet.

    Finland tar en överlägsen seger i Nextclouds första Index för digital suveränitet (Digital Sovereignty Index, DSI) – en global ranking som mäter hur mycket länder förlitar sig på självhostad teknik för samarbete och datalagring.

    Med 64,50 poäng ligger Finland långt före tvåan Tyskland (53,85) och trean Nederländerna (36,32). Mätningen bygger på en analys av 7,2 miljoner servrar världen över, där forskarna har kartlagt antalet offentligt synliga självhostade samarbetsplattformar per 100 000 invånare.

    Vad är digital suveränitet?

    Begreppet digital suveränitet handlar om att ha kontroll över sin digitala infrastruktur och data – utan att vara beroende av globala teknikjättar som Amazon, Microsoft eller Google. Det innebär att tjänster som fildelning, videomöten och projektledning körs på servrar som ägs och drivs lokalt, under egna regler.

    Europa dominerar – men skillnaderna är stora

    Trots Finlands imponerande resultat visar indexet att digital suveränitet varierar kraftigt inom Europa. Island (22,58) och Irland (22,03) presterar bra, medan länder som Spanien (7,01), Belgien (7,15) och Italien (6,49) hamnar långt ner på listan.

    Sverige placerar sig på en 15:e plats med 14,27 poäng – strax under EU-snittet på 16,31. Norge (6,35) och Danmark (6,50) återfinns betydligt längre ner.

    Nordamerika – starkt beroende av Big Tech

    Kanada (14,94) och USA (14,88) landar på 13:e respektive 14:e plats. Trots att båda länderna ligger över många europeiska nationer, är de starkt beroende av storskaliga molnleverantörer med huvudkontor i Nordamerika – något som begränsar mängden synliga självhostade servrar i statistiken.

    Resten av världen – enorm spridning

    Australien (10,20) och Storbritannien (9,21) placerar sig strax över mellansegmentet, medan länder som Nigeria (0,03), Egypten (0,12) och Indien (0,43) knappt syns i mätningen.

    I botten återfinns flera stora ekonomier som Saudiarabien (0,87), Mexiko (0,57) och Indonesien (1,07) – samtliga med minimal synlig självhostad infrastruktur.

    Så gjordes mätningen

    Nextclouds forskare samlade in data från Shodan.io den 28 juli 2025 och analyserade fingeravtryck för drygt 50 olika öppna källkodsverktyg för samarbete, inklusive lagring, kommunikation och projektledning. Endast publikt synliga servrar räknades, vilket innebär att lösningar bakom brandväggar, VPN eller inom större företagsnätverk inte syns i statistiken.

    Hela listan – digital suveränitet Index 2025

    PlacLandPoäng
    1Finland64,50
    2Tyskland53,85
    3Nederländerna36,32
    4Frankrike25,10
    5Schweiz23,32
    6Island22,58
    7Irland22,03
    8Österrike20,23
    9Estland18,40
    10Luxemburg17,72
    11Lettland16,63
    12Litauen16,10
    13Kanada14,94
    14USA14,88
    15Sverige14,27
    16Ungern13,38
    17Slovenien13,33
    18Tjeckien13,10
    19Bulgarien12,93
    20Australien10,20
    21Storbritannien9,21
    22Taiwan8,49
    23Rumänien7,66
    24Polen7,55
    25Kroatien7,25
    26Belgien7,15
    27Spanien7,01
    28Ryssland6,95
    29Danmark6,50
    30Italien6,49
    31Norge6,35
    32Slovakien5,88
    33Qatar5,71
    34Serbien5,44
    35Cypern5,25
    36Japan5,17
    37Sydkorea5,05
    38Grekland4,81
    39Portugal4,33
    40Nya Zeeland4,23
    41Israel3,71
    42Malta3,38
    43Ukraina2,83
    44Argentina2,57
    45Brasilien2,44
    46Turkiet2,26
    47Sydafrika1,79
    48Indonesien1,07
    49Marocko0,94
    50Saudiarabien0,87
    51Mexiko0,57
    52Tunisien0,55
    53Jamaica0,51
    54Indien0,43
    55Grönland0,36
    56Egypten0,12
    57Nigeria0,03

    https://dsi.nextcloud.com

    Källa : https://linuxiac.com/finland-tops-nextcloud-first-digital-sovereignty-index/

    Faktaruta: Vad är digital suveränitet – och varför spelar det roll?

    Digital suveränitet betyder att ett land, en organisation eller en individ har kontroll över sina digitala tjänster, data och infrastruktur. Det innebär att drift, lagring och kommunikation sker på servrar och system man själv äger eller fullt ut kontrollerar – ofta genom självhostade lösningar och öppen källkod – istället för att förlita sig på globala moln- och IT-leverantörer.

    Fördelar med digital suveränitet

    • Kontroll över data – Du bestämmer var data lagras och vem som får tillgång till den.
    • Mindre beroende av Big Tech – Mindre risk att påverkas av kommersiella eller politiska beslut i andra länder.
    • Ökad säkerhet – Mindre risk för massövervakning och dataläckor via tredjepartsplattformar.
    • Teknisk resiliens – Möjlighet att driva kritiska tjänster även om internationella leverantörer får avbrott eller blockader.

    Nackdelar med att inte vara digitalt självständig

    • Beroende av utländska aktörer – En annan nations lagar eller politiska beslut kan direkt påverka dina tjänster och data.
    • Risk för övervakning och datainsamling – Globala leverantörer kan samla in och sälja användardata.
    • Minskad motståndskraft – Avbrott hos en stor leverantör kan slå ut kritiska tjänster för hela samhällen.
    • Svårt att anpassa – Stora plattformar styr utvecklingen, vilket gör det svårt att bygga lösningar efter lokala behov.
    , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Skapa egna QR-koder
Skapa egna QR-koder

annons

Trasig dator?

Datorreparation Stockholm
  • Vi fixar trötta speldatorer
  • Byter skärm på laptops
  • Hjälper dig att byta dator
  • Tömmer gamla datorer och gör dem redo för återvinning eller kör in linux på dem och skänker bort dem.

Tel 08 37 21 00



Datorreparation Stockholm
Orrspelsvägen 13, Bromma

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

ANNONS

  • Starta inte datorn?
  • Hjälp att byta datorn?
  • Trasig laptop
  • Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

9to5linux.com

  • Six-Year-Old Linux Kernel Flaw Lets Unprivileged Users Read Root-Owned Files
    A six-year-old security flaw in the Linux kernel can let an unprivileged user read root-owned files. The flaw was reported by Qualys and patched on May 14th, 2026. The post Six-Year-Old Linux Kernel Flaw Lets Unprivileged Users Read Root-Owned Files appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
  • Ubuntu 25.10 Users Can Now Upgrade to Ubuntu 26.04 LTS, Here’s How
    A step-by-step and easy-to-follow tutorial (with screenshots) on how to upgrade your Ubuntu 25.10 (Questing Quokka) installations to Ubuntu 26.04 LTS (Resolute Raccoon). The post Ubuntu 25.10 Users Can Now Upgrade to Ubuntu 26.04 LTS, Here’s How appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
  • KDE Plasma 6.7 Desktop Environment Is Now Available for Public Beta Testing
    KDE Plasma 6.7 desktop environment is now available for public beta testing with various new features, improvements, and bug fixes. Here’s what’s new! The post KDE Plasma 6.7 Desktop Environment Is Now Available for Public Beta Testing appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
  • Fragnesia Is Yet Another Local Privilege Escalation Flaw in Linux Kernel
    Fragnesia is a new local privilege escalation flaw in the Linux kernel that may lead to local privilege escalation. Patch now! The post Fragnesia Is Yet Another Local Privilege Escalation Flaw in Linux Kernel appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
  • PipeWire 1.6.5 Brings Extra Security Checks and Hardening Fixes to Pulse Server
    PipeWire 1.6.5 audio/video server for Linux is now available for download with extra security checks and hardening fixes, removal of the pipe filter in filter-graph, and various bug fixes. The post PipeWire 1.6.5 Brings Extra Security Checks and Hardening Fixes to Pulse Server appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. […]
  • KDE Receives Over €1M from Sovereign Tech Fund for Software Development
    The KDE Project will receive over €1 million EUR (~ $1,5 million USD) from The Sovereign Tech Fund to continue and improve software development on KDE Plasma, KDE Linux, and KDE apps. The post KDE Receives Over €1M from Sovereign Tech Fund for Software Development appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article […]
  • KDE Plasma 6.6.5 Is Out Now to Improve Performance for NVIDIA GPU Users
    KDE Plasma 6.6.5 is now available as the fifth maintenance update in the KDE Plasma 6.6 desktop environment series with various improvements and bug fixes. The post KDE Plasma 6.6.5 Is Out Now to Improve Performance for NVIDIA GPU Users appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
  • LibreOffice 25.8.7 Announced as the Last Update in the LibreOffice 25.8 Series
    LibreOffice 25.8.7 is now available for download as the seventh and last maintenance update to the latest LibreOffice 25.8 office suite series with more than 10 bug fixes. The post LibreOffice 25.8.7 Announced as the Last Update in the LibreOffice 25.8 Series appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This […]
  • Fwupd 2.1.3 Linux Firmware Updater Adds Support for SHIFT6mq and SHIFTphone 8
    Fwupd 2.1.3 Linux firmware updater is now available for download with support for the SHIFT6mq and SHIFTphone 8 modular smartphones, as well as various other improvements. The post Fwupd 2.1.3 Linux Firmware Updater Adds Support for SHIFT6mq and SHIFTphone 8 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
  • GStreamer 1.28.3 Adds NXP i.MX 8M Plus Hardware-Accelerated H.265 Encoding
    GStreamer 1.28.3 open-source multimedia framework is now available for download with hardware-accelerated H.265 encoder support for NXP i.MX 8M Plus processors and other changes. The post GStreamer 1.28.3 Adds NXP i.MX 8M Plus Hardware-Accelerated H.265 Encoding appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
RSS-fel: Retrieved unsupported status code "403"

Annons

Digital Fixare

Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare

Linuxiac.com

Datorhjälp

  • Digital fixare Stockholm
    Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
  • Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
  • Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
    När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
  • Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
  • Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
  • Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
    När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende kring Huddinge Centrum
    När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
  • Datorhjälp nära till hands för boende vid S:t Eriksplan för halva med priset med RUT avdraget
    När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren inte vill fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring S:t Eriksplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i området runt S:t Eriksplan väljer att få teknisk hjälp på plats i […]

Etikett: digital suveränitet

  • KDE får över en miljon euro för att stärka det fria skrivbordet

    KDE får över en miljon euro från Sovereign Tech Fund för att stärka det fria Linux-skrivbordet. Pengarna ska gå till bättre återställning, fabriksåterställning, säkrare infrastruktur och förbättrad e-post- och kalenderhantering. Satsningen visar hur fri och öppen källkod blir allt viktigare när Europas digitala självständighet hamnar högre upp på den politiska och tekniska dagordningen. Det fria…

  • Europas digitala vägval

    Europa står inför ett digitalt vägval där frågor om kontroll, oberoende och långsiktig tillgång till information blir allt viktigare. Genom LibreOffice-stiftelsens uppmaning till öppna standarder och konflikten kring ONLYOFFICE och AGPLv3 synliggörs en större kamp om digital suveränitet, offentlig IT och framtidens programvara. I takt med att allt fler delar av samhället blir digitala har…

  • Frankrike satsar på Linux – ett steg mot digital självständighet

    Frankrike tar ett historiskt steg mot digital självständighet genom att ersätta Windows med Linux i statliga datorer. Beslutet är en del av en bredare strategi för att minska beroendet av utländska teknikleverantörer och stärka kontrollen över landets digitala infrastruktur – med konkreta planer som ska tas fram av varje ministerium redan till hösten 2026. Frankrike…

  • Europa vill ta kontroll över sin digitala framtid

    Europa står inför ett avgörande digitalt vägval. I en ny uppmaning varnar The Document Foundation för riskerna med beroendet av proprietär programvara och lyfter fram öppen källkod som en nyckel till ökad kontroll, transparens och långsiktig hållbarhet. Den europeiska digitala infrastrukturen står inför ett vägval. I en ny uppmaning från The Document Foundation – organisationen…

  • LibreOffice Online väcks till liv igen

    LibreOffice Online får nytt liv efter att The Document Foundation formellt har rivit upp sitt frysningsbeslut från 2022. Projektet, som länge legat vilande, öppnas nu igen för utveckling – med målet att åter etablera en gemenskapsdriven, webbaserad version av det fria kontorspaketet LibreOffice i en tid då molntjänster dominerar marknaden. Efter flera års dvala har…

  • EU vill ta tillbaka kontrollen över sin digitala framtid – och öppen källkod spelar en nyckelroll.

    EU vill minska sitt beroende av utländsk teknik och stärka den digitala säkerheten. Nu öppnar Europeiska kommissionen ett brett samråd om en ny strategi för öppna digitala ekosystem – där öppen källkod lyfts fram som en nyckel till teknisk suveränitet, innovation och ett mer motståndskraftigt digitalt Europa. Därför har Europeiska kommissionen nu startat ett offentligt…

  • PeerTube 8.0: Ett stort steg framåt för decentraliserad video

    PeerTube 8.0 markerar ett viktigt steg för den decentraliserade videorörelsen, med en modernare videospelare, förbättrad användarupplevelse och efterlängtade verktyg för samarbete i team. Uppdateringen gör plattformen mer attraktiv både för enskilda kreatörer och för organisationer som vill publicera video utan att vara beroende av centraliserade jättetjänster. PeerTube 8.0: Ett stort steg framåt för decentraliserad video…

  • Farväl Windows 10 –Hej, linux , dags att återta den digitala friheten

    När Microsoft nu lägger locket på för Windows 10 lämnas miljontals användare utan säkerhetsuppdateringar. Många tror att den enda vägen framåt är Windows 11 – men det finns andra alternativ. I en tid då digital suveränitet blir allt viktigare kan det vara dags att ta tillbaka kontrollen över sina egna datorer. I dag slutar Microsoft…

  • Från Microsoft till öppen källkod – när Österrikes armé tog tillbaka kontrollen

    Österrikes försvarsmakt byter från Microsoft Office till LibreOffice – inte för att spara pengar, utan för att ta hem kontrollen över sina data. Med öppna standarder, egen infrastruktur och bidrag tillbaka till koden markerar armén en tydlig kurs: digital suveränitet före molnberoende. Det är en tidig höstdag i Wien när Michael Hillebrand från Österrikes försvarsmakt…

  • Digital suveränitet – Europas nya maktfråga

    Digital suveränitet har gått från att vara en teknisk detalj om datalagring till att bli en politisk maktfråga. Medan USA bromsar utvecklingen satsar Europa – med aktörer som SUSE och Nextcloud i spetsen – på att bygga oberoende digital infrastruktur. Men kartan över självständighet visar stora skillnader: Tyskland och Finland leder, medan många andra europeiska…

  • Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering.

    Finland tar en överlägsen seger i Nextclouds första Index för digital suveränitet (Digital Sovereignty Index, DSI) – en global ranking som mäter hur mycket länder förlitar sig på självhostad teknik för samarbete och datalagring. Med 64,50 poäng ligger Finland långt före tvåan Tyskland (53,85) och trean Nederländerna (36,32). Mätningen bygger på en analys av 7,2…