• Immich 3.0 släppt – stora förbättringar för privata fotoarkiv

    Immich 3.0 har släppts med stora förbättringar för den som lagrar sina bilder och videor på en egen server. Uppdateringen innehåller bland annat bildredigering i mobilen, säkrare säkerhetskopiering, automatiserade arbetsflöden, bättre videostöd och snabbare hantering av stora fotoarkiv.

    Immich 3.0 har nu släppts och innehåller en lång rad nyheter för den som vill lagra och hantera sina bilder och videor på en egen server. Den nya versionen förbättrar bland annat mobilapparna, säkerhetskopieringen, videouppspelningen och hanteringen av stora bildbibliotek.

    Immich är ett självvärdat alternativ till exempelvis Google Foto och Apple Bilder. Det innebär att användaren själv installerar tjänsten på en server och därmed behåller kontrollen över sina bilder, videor och personliga uppgifter.

    Version 3.0 är en större uppdatering och innehåller även förändringar som kan påverka externa program och integrationer. Framför allt har vissa API-adresser ändrats, vilket innebär att tredjepartsverktyg kan behöva uppdateras för att fortsätta fungera.

    Redigera bilder utan att originalet förändras

    En av de största nyheterna är att mobilappen nu får stöd för så kallad icke-destruktiv bildredigering.

    Användaren kan beskära, rotera och justera en bild utan att originalfilen skrivs över. Ändringarna kan återställas eller justeras senare, både i mobilappen och via webbgränssnittet.

    Detta gör det möjligt att prova olika beskärningar och inställningar utan risk för att den ursprungliga bilden förstörs.

    Vissa tidigare funktioner har samtidigt tagits bort tillfälligt. Det gäller bland annat färgläggning, redigering av Live Photos och redigering av bilder som endast finns lokalt på telefonen. Utvecklarna planerar att återinföra dessa funktioner i kommande versioner.

    Automatisering med arbetsflöden

    Immich 3.0 introducerar även en förhandsversion av funktionen Workflows, eller arbetsflöden.

    Funktionen finns under verktygsdelen i webbgränssnittet och gör det möjligt att automatisera olika uppgifter i bildbiblioteket. Ett arbetsflöde består av utlösare, filter och åtgärder.

    Det kan exempelvis innebära att Immich automatiskt utför en viss uppgift när nya bilder läggs till och uppfyller särskilda villkor.

    Reglerna kan skapas i ett grafiskt gränssnitt, men det finns även en JSON-redigerare. Den kan användas för att skapa mer avancerade regler eller för att dela färdiga konfigurationer med andra användare.

    Säkrare säkerhetskopiering från mobilen

    Säkerhetskopieringen från mobiltelefoner har förbättrats på både Android och iOS.

    Androidappen använder nu en ny schemaläggare för återkommande bakgrundsuppgifter. Den ska göra det mer tillförlitligt att ladda upp hela telefonens bildbibliotek även när appen inte är öppen.

    Appen varnar dessutom om telefonens batterioptimering eller avstängda aviseringar riskerar att störa säkerhetskopieringen. Många Androidtelefoner begränsar appar som arbetar i bakgrunden för att spara batteri, vilket tidigare kunde leda till att bilduppladdningar avbröts.

    På iPhone och iPad kan synkronisering och uppladdning nu köras parallellt under den begränsade tid som Apple tillåter appar att arbeta i bakgrunden. Detta ska förbättra chansen att fler bilder hinner säkerhetskopieras.

    Ny sida visar nyligen importerade bilder

    En ny sida med namnet Recently Added visar bilder och videor efter när de lades till i Immich.

    Det skiljer sig från den vanliga tidslinjen, där materialet normalt sorteras efter det datum då bilden togs.

    Funktionen är användbar när äldre bilder nyligen har importerats. De kan då visas samlade även om de ursprungligen togs för flera år sedan.

    Sidan finns både i webbgränssnittet och i mobilapparna.

    Kontrollerar att filer och databas stämmer överens

    Immich 3.0 får även nya funktioner för att kontrollera serverns lagring.

    Systemet kan söka igenom lagringsmapparna och jämföra filerna på hårddisken med informationen i databasen. Kontrollen kan bland annat upptäcka:

    • filer som finns på disken men saknas i databasen,
    • databasposter vars filer har försvunnit,
    • filer vars kontrollsumma inte längre stämmer.

    Kontrollsummor används för att upptäcka om en fil har ändrats eller skadats. Funktionen kan därför hjälpa administratören att hitta problem innan en större del av bildarkivet påverkas.

    Direkt videokonvertering på servern

    Videohanteringen har utvecklats med stöd för HLS och videotranskodning i realtid.

    Transkodning innebär att servern omvandlar en videofil till ett format eller en kvalitet som passar den enhet där filmen spelas upp. Videon behöver då inte alltid konverteras i förväg, utan kan bearbetas medan användaren tittar.

    Funktionen är fortfarande experimentell och finns endast i webbappen. Den kan dessutom kräva en kraftfull server, särskilt för högupplösta videor.

    Hårdvaruacceleration rekommenderas eftersom ett grafikkort eller en särskild videokrets kan utföra konverteringen betydligt snabbare än serverns vanliga processor. Funktionen kan dock även användas utan hårdvaruacceleration.

    Ny videospelare i webbgränssnittet

    Webbappen har fått en egen videospelare som är utformad för att passa resten av Immichs gränssnitt.

    Den nya spelaren ska ge ett mer enhetligt utseende på olika datorer, telefoner och webbläsare. Den innehåller grundläggande funktioner som val av uppspelningshastighet.

    Spelaren löser också vissa problem på iPhone och iPad, där webbläsarens inbyggda videokontroller tidigare kunde hamna ovanpå Immichs navigeringsfält.

    Bildspel och förbättrad delning i mobilappen

    Mobilappen får nu stöd för bildspel. Användaren kan spela upp bilder och videor i följd direkt från ett album eller en samling.

    På Android kan Immich dessutom öppnas som bildvisare från andra appar. En bild eller video kan visas i Immich och därefter delas eller laddas upp till det egna biblioteket.

    Det går även att ladda upp lokala bilder direkt till ett album och välja vilken bildstorlek som ska användas när en bild delas.

    Kopiera text direkt från bilder

    Immichs funktion för optisk teckenigenkänning, OCR, har nu blivit tillgänglig i mobilappen.

    När en bild innehåller text kan användaren aktivera en markering som visar vilka ord Immich har identifierat. Texten kan sedan markeras och kopieras.

    Funktionen kan exempelvis användas för att kopiera text från kvitton, dokument, skyltar, serienummer eller skärmbilder.

    Snabbare tidslinje för stora bildsamlingar

    Immich 3.0 innehåller också prestandaförbättringar för tidslinjen.

    Tidigare kunde webbläsaren bli långsam eller i vissa fall låsa sig när en enskild månad innehöll ett mycket stort antal bilder och videor. Den nya versionen ska kunna hantera sådana samlingar bättre och ge en jämnare bläddring.

    För användare med mycket stora fotoarkiv kan detta vara en av de mest märkbara förbättringarna.

    En omfattande uppdatering

    Immich 3.0 är en stor uppdatering som förbättrar både den dagliga användningen och administrationen av servern.

    Bildredigering i mobilen, pålitligare säkerhetskopiering, automatiserade arbetsflöden och bättre kontroller av lagrade filer gör systemet mer komplett. Samtidigt visar den experimentella videotranskodningen att Immich fortsätter att utvecklas från ett enkelt fotoarkiv till en mer avancerad plattform för både bilder och video.

    Eftersom versionen innehåller ändringar i API:er och externa integrationer bör serveradministratörer läsa uppgraderingsinformationen och kontrollera kompatibiliteten innan de installerar uppdateringen.

    https://immich.app

    > FAKTA: IMMICH 3.0

    Typ: Självvärdad foto- och videotjänst

    Licens: Öppen källkod

    Plattformar: Webb, Android och iOS

    Användningsområde: Lagring, säkerhetskopiering och organisering av bilder och videor

    Nyheter i version 3.0: Mobil bildredigering, arbetsflöden, integritetskontroller, OCR, bildspel och förbättrad videouppspelning

    Viktigt: Uppdateringen innehåller API-förändringar som kan påverka tredjepartsprogram och integrationer

  • Bcachefs lämnar experimentstadiet – men bör fortfarande användas med eftertanke

    Bcachefs har tagit ett viktigt steg från experimentellt projekt till seriöst alternativ för Linuxlagring. Projektledaren Kent Overstreet meddelar att filsystemet inte längre betraktas som experimentellt, samtidigt som den nya versionen 1.38.6 bjuder på stora prestandaförbättringar, mognare stöd för erasure coding och fortsatt utveckling med Rust. Men trots framstegen bör Bcachefs fortfarande användas med eftertanke när det gäller viktig eller affärskritisk data.

    Filsystem är en av de där tekniska delarna av ett operativsystem som de flesta aldrig tänker på – förrän något går fel. Det är filsystemet som håller reda på var dina filer finns, hur de sparas, hur de skyddas och hur de kan återställas om något händer. Därför är nyheten att Bcachefs inte längre betraktas som experimentellt viktig för Linuxvärlden.

    Bcachefs är ett modernt filsystem för Linux. Det är byggt för att klara sådant som kryptering, komprimering, ögonblicksbilder, datakontroll och avancerad lagring över flera diskar. På många sätt är det tänkt att konkurrera med mer etablerade filsystem som Btrfs och ZFS.

    Projektets huvudutvecklare Kent Overstreet meddelar nu att Bcachefs har passerat en viktig gräns. Enligt honom är filsystemet inte längre experimentellt. Märkningen har redan tagits bort från projektets webbplats, och beskedet kommer i samband med version 1.38.6.

    Det betyder dock inte att alla omedelbart bör flytta sina viktigaste servrar till Bcachefs. Ett filsystem kan vara tekniskt moget utan att det för den skull är självklart i varje produktionsmiljö. När det handlar om lagring av viktig information måste förtroende byggas under lång tid, i många olika typer av datorer, belastningar och felsituationer.

    Vad är Bcachefs?

    Bcachefs började som en vidareutveckling av teknik bakom Bcache, som ursprungligen användes för att kombinera snabba SSD-diskar med långsammare hårddiskar. Med tiden växte det till ett helt eget filsystem.

    Ett modernt filsystem behöver göra mer än att bara spara filer. Det ska helst kunna upptäcka fel, skydda data mot skador, hantera flera diskar, skapa ögonblicksbilder och ibland även kryptera innehållet. Det är just den typen av funktioner Bcachefs försöker samla i ett och samma system.

    Det gör att Bcachefs ofta nämns i samma sammanhang som Btrfs och ZFS. Btrfs finns sedan länge i Linuxkärnan och används bland annat i flera Linuxdistributioner. ZFS är mycket uppskattat för dataintegritet och avancerad lagring, men har en mer komplicerad relation till Linux på grund av licensfrågor.

    Bcachefs vill erbjuda många av samma fördelar, men med en design som passar väl in i Linuxmiljön.

    Inte längre experimentellt

    Kent Overstreet skriver att han tog bort märkningen som experimentellt efter att buggrapporterna blivit färre, mindre allvarliga och lättare att hantera. Det är ett praktiskt sätt att bedöma mognad: inte bara genom funktionslistor, utan genom hur systemet beter sig i verklig användning.

    När utvecklare säger att ett filsystem inte längre är experimentellt betyder det i regel att de anser att det har nått en nivå där det kan användas mer seriöst. Men det är inte samma sak som att säga att det är riskfritt.

    Skillnaden är viktig. Ett experimentellt filsystem hör hemma hos utvecklare, testare och entusiaster som accepterar att saker kan gå fel. Ett icke-experimentellt filsystem kan vara redo för bredare användning, men den som lagrar viktig data måste fortfarande ha säkerhetskopior och förstå riskerna.

    Reconcile – bakgrundsarbetaren som håller ordning

    En av de viktiga nyheterna i den senaste utvecklingen är något som kallas Reconcile.

    Man kan se Reconcile som en sorts intern arbetsledare för filsystemet. Den håller reda på var data finns, var den borde finnas och vad som behöver ändras när inställningar eller diskar förändras.

    Det kan till exempel handla om att data ska flyttas från en disk till en annan, att fler kopior ska skapas, eller att lagringen ska ändras till en mer avancerad modell med så kallad erasure coding. Poängen är att Bcachefs i större utsträckning kan göra sådant arbete i bakgrunden, utan att användaren själv behöver flytta filer manuellt.

    För den som använder flera diskar är detta särskilt intressant. Ett filsystem som själv kan omorganisera data på ett kontrollerat sätt blir mer flexibelt och lättare att administrera.

    Erasure coding – mer effektivt skydd av data

    Även erasure coding räknas nu som en mogenare del av Bcachefs.

    Erasure coding är en teknik för att skydda data mot diskfel utan att behöva lagra fullständiga kopior av allt. I stället delas information upp och kompletteras med extra kontrollinformation. Om en disk går sönder kan datan återskapas med hjälp av den information som finns kvar.

    Tekniken påminner om det som används i RAID5 och RAID6. Bcachefs använder Reed-Solomon-kodning, en välkänd metod inom datalagring och felkorrigering.

    Ett klassiskt problem med RAID5 och RAID6 är det så kallade write hole-problemet. Det kan uppstå om skrivningar avbryts vid fel tillfälle, till exempel vid strömavbrott, så att data och paritetsinformation hamnar i osynk.

    Bcachefs försöker undvika detta genom att inte skriva om befintliga stripes direkt. Nya skrivningar sparas först på ett säkrare sätt och omvandlas sedan till stripes i bakgrunden. Det är en viktig designskillnad som gör att tekniken kan bli mer robust.

    Snabbare prestanda i version 1.38.6

    Version 1.38.6 handlar inte bara om stabilitet. Den innehåller också många prestandaförbättringar.

    Kent Overstreet beskriver hur arbetet med mätningar och profilering ledde till över 200 ändringar i centrala delar av filsystemet. Bland annat har kod för btree-strukturer, journalhantering och transaktioner förbättrats.

    Btree-strukturer används för att hålla reda på stora mängder metadata, alltså information om filerna snarare än själva filinnehållet. Journalen används för att hålla filsystemet konsekvent om något avbryts mitt i en operation.

    Bland förbättringarna finns snabbare hantering av transaktioner, mindre låskonflikter i btree-koden och en ny väg för journalflush som inte behöver lås på samma sätt som tidigare.

    I tester på en kraftfull AMD EPYC 9454-server med 48 kärnor uppges Bcachefs ha nått 16,5 GB/s i dbench på en enkel enhetskonfiguration. XFS nådde 16 GB/s i samma test. Med ytterligare patchar, som ännu inte ingick i versionen, ska Bcachefs ha nått 19 GB/s.

    I fio-tester med slumpmässiga 4K-skrivningar nådde Bcachefs omkring 700 000 IOPS, medan XFS nådde omkring 1 miljon IOPS på samma maskin.

    Det betyder inte att Bcachefs alltid är snabbare än XFS. Prestanda beror mycket på hårdvara, arbetslast och konfiguration. Men resultaten visar att Bcachefs nu kan konkurrera på allvar i vissa scenarier.

    Rust tar plats i projektet

    Ett annat intressant spår är att Bcachefs-projektet arbetar mer med Rust.

    Användarverktygen för Bcachefs har redan skrivits om i Rust. Nästa steg är att lägga till Rust-bindningar till DKMS-modulen. Till en början ska Rust användas för enhetstester och prestandatester, och vara ett frivilligt beroende.

    Det betyder inte att hela filsystemet plötsligt skrivs om i Rust. Men det visar att projektet vill använda moderna verktyg där det är praktiskt. Rust har blivit intressant i systemprogrammering eftersom språket kan minska vissa typer av minnesfel som annars är vanliga i C-program.

    Utanför Linuxkärnan – åtminstone just nu

    Bcachefs har haft en turbulent relation till Linuxkärnan. Efter konflikter mellan Kent Overstreet och Linus Torvalds är Bcachefs inte längre en inbyggd del av Linuxkärnan på samma sätt, utan distribueras som en DKMS-modul från och med Linux 6.18.

    DKMS innebär att en separat kärnmodul kan byggas och installeras för den Linuxkärna som systemet använder. Det ger flexibilitet, men är inte lika smidigt som att stödet finns direkt i kärnan.

    Projektets webbplats anger stöd för Linux 6.16 och senare, och det finns paketeringsinformation för flera distributioner, bland annat Gentoo, Void, NixOS, Arch, Debian, Ubuntu, Fedora och openSUSE.

    För vanliga användare innebär detta att installationen kan vara mer beroende av distributionens paketering och kärnversion. Det är alltså klokt att läsa dokumentationen noggrant innan man använder Bcachefs på en viktig maskin.

    Är Bcachefs stabilt nu?

    Det korta svaret är: stabilare än tidigare, men fortfarande något man bör använda med omdöme.

    Att märkningen “experimentell” är borta är en viktig signal. Det visar att projektet själv anser att Bcachefs har passerat en mognadsgräns. Det betyder att buggarna blivit färre och att de problem som rapporteras inte längre ser lika allvarliga ut som tidigare.

    Men filsystem bedöms inte bara efter vad utvecklarna säger. De bedöms efter år av praktisk användning, efter hur de klarar strömavbrott, trasiga diskar, fulla diskar, konstiga kontrollkort, virtuella maskiner, servrar, skrivbordsdatorer och oväntade fel.

    För testmaskiner, hemlabb, entusiaster och mindre kritiska system kan Bcachefs nu vara mycket intressant. För affärskritiska system eller oersättlig data bör man fortfarande vara försiktig, ha ordentliga säkerhetskopior och testa noggrant innan man byter.

    Ett viktigt steg för framtidens Linuxlagring

    Bcachefs 1.38.6 är mer än en vanlig uppdatering. Det är ett tecken på att projektet börjar lämna pionjärfasen och ta steget mot bredare användning.

    Det kombinerar många av de funktioner som moderna användare förväntar sig: snapshots, komprimering, kryptering, checksummor, avancerad hantering av flera diskar och nu även mognare stöd för erasure coding.

    Samtidigt återstår viktiga frågor. Hur väl fungerar det i stor skala? Hur snabbt byggs förtroende bland systemadministratörer? Kommer Bcachefs att återvända som inbyggt stöd i Linuxkärnan? Och hur kommer distributionerna att hantera paketering och support?

    Det är för tidigt att säga att Bcachefs är det självklara valet för alla. Men det är inte längre bara ett experiment för nyfikna utvecklare. Det har blivit ett seriöst alternativ i Linuxvärlden – och ett filsystem som många nu kommer att följa betydligt närmare.

    https://www.patreon.com/bcachefs/posts/1-38-6-release-161366372

    Faktaruta: Bcachefs

    Bcachefs är ett modernt filsystem för Linux som använder copy-on-write-teknik och är utvecklat för att erbjuda avancerade funktioner för lagring, säkerhet och dataintegritet.

    Filsystemet har stöd för bland annat kryptering, snapshots, komprimering, checksummor och hantering av flera lagringsenheter.

    • Typ: Modernt Linux-filsystem
    • Teknik: Copy-on-write
    • Funktioner: Kryptering, snapshots och komprimering
    • Dataskydd: Checksummor och erasure coding
    • Version: Bcachefs 1.38.6
    • Status: Inte längre experimentellt enligt projektet
    • Användning: Intressant för entusiaster, testmiljöer och avancerad Linuxlagring

    Även om Bcachefs inte längre räknas som experimentellt bör det fortfarande användas med eftertanke på system där viktig eller affärskritisk data lagras.

  • Rescuezilla 2.6.2: enklare räddning av datorer med stöd för nyare hårdvara

    Rescuezilla 2.6.2 är en praktisk uppdatering för alla som använder programmet för att rädda, klona eller säkerhetskopiera datorer. Den stora nyheten är en ny version baserad på Ubuntu 26.04 LTS, vilket ger bättre stöd för modern hårdvara. Samtidigt uppdateras Partclone, flera irriterande fel rättas och projektet tar ytterligare steg mot bättre språkstöd.

    När en dator kraschar, en hårddisk börjar krångla eller ett helt system behöver flyttas till en ny disk, är det ofta diskavbildning som räddar situationen. Det handlar om att skapa en exakt kopia av en disk eller partition, så att systemet kan återställas senare. Ett av de mer användarvänliga verktygen för detta är Rescuezilla, som ofta beskrivs som ett grafiskt alternativ till Clonezilla.

    Nu har Rescuezilla 2.6.2 släppts, och även om versionsnumret kan se blygsamt ut innehåller uppdateringen flera viktiga förbättringar. Den största nyheten är att det nu finns en ny version byggd på Ubuntu 26.04 LTS, vilket framför allt betyder bättre stöd för modernare datorer och nyare hårdvara.

    Vad är Rescuezilla?

    Rescuezilla är ett startbart räddningssystem som körs från exempelvis ett USB-minne. När datorn startas från USB-stickan laddas ett komplett litet Linuxbaserat system, där användaren får ett grafiskt gränssnitt för att säkerhetskopiera, återställa och klona diskar.

    Det gör Rescuezilla särskilt användbart i situationer där det installerade operativsystemet inte längre startar. Man behöver alltså inte komma in i Windows eller Linux på den trasiga datorn för att kunna rädda data eller skapa en kopia av disken.

    En viktig egenskap är att Rescuezilla är kompatibelt med Clonezilla-avbilder. Det innebär att den som tidigare har använt Clonezilla i många fall kan fortsätta använda sina befintliga backupfiler, men med ett mer lättbegripligt grafiskt gränssnitt.

    Bygger nu på Ubuntu 26.04 LTS

    Den största förändringen i Rescuezilla 2.6.2 är den nya Ubuntu 26.04 LTS-baserade versionen. Det är viktigt eftersom själva grundsystemet avgör hur bra Rescuezilla känner igen modern hårdvara.

    Nyare datorer kan ha moderna nätverkskort, grafikkretsar, lagringskontroller och andra komponenter som kräver färska Linuxkärnor och uppdaterade drivrutiner. Om räddningssystemet bygger på en äldre Ubuntu-version kan det hända att datorn startar dåligt, att diskar inte visas korrekt eller att nätverket inte fungerar.

    I Rescuezilla 2.6.1 var standardversionen fortfarande baserad på Ubuntu 24.10. Den gav stöd för hårdvara ungefär fram till hösten 2024. Rescuezilla 2.6.2 tar därför ett tydligt steg framåt genom att lägga till en version med nyare grund.

    Även Ubuntu 25.10-version finns med

    Utöver Ubuntu 26.04 LTS-versionen finns även en Rescuezilla-variant baserad på Ubuntu 25.10, med kodnamnet “Questing”. Den fungerar som en kompletterande version för användare som av någon anledning behöver just den basen.

    Samtidigt har flera äldre Rescuezilla-avbilder tillfälligt stängts av. Det gäller bland annat 32-bitarsversionen för Intel i386 baserad på Ubuntu 18.04 LTS samt flera 64-bitarsversioner baserade på Ubuntu 22.04 LTS, Ubuntu 24.04 LTS och Ubuntu 25.04.

    Det betyder inte nödvändigtvis att Rescuezilla överger äldre datorer helt, men fokus i denna version ligger tydligt på nyare system och modernare hårdvarustöd.

    Partclone uppdateras

    En annan viktig förändring finns under huven. Rescuezilla använder Partclone för att skapa och återställa partitionsavbilder. I version 2.6.2 har Partclone uppdaterats från version 0.3.37 till 0.3.47.

    För användaren märks detta kanske inte direkt i gränssnittet, men det är ändå en central komponent. Partclone är ett av de verktyg som faktiskt gör det tunga arbetet när en partition kopieras till en avbildningsfil eller återställs tillbaka till en disk.

    Uppdateringen innebär att Rescuezilla bygger vidare på en nyare version av ett av sina viktigaste underliggande verktyg.

    Fixar problem efter kloning

    Rescuezilla 2.6.2 rättar också två konkreta fel. Det första gäller ett problem där ett tomt felmeddelande kunde visas efter en kloning, även när kloningen egentligen hade lyckats. Det kunde dessutom stoppa den åtgärd som användaren hade valt efteråt, till exempel att datorn skulle stängas av eller startas om automatiskt.

    Det är en typ av fel som kan skapa onödig osäkerhet. När man klonar en disk vill man veta om allt gick rätt. Ett tomt felmeddelande efter en lyckad operation kan få användaren att tro att något gått fel, trots att resultatet är korrekt.

    Den andra rättningen gäller den grafiska avstängningsmenyn i den så kallade Plucky-varianten. Där har Rescuezilla uppdaterat sina anpassade regler för polkit, som hanterar behörigheter för vissa systemåtgärder.

    Fler språk på väg

    Rescuezilla 2.6.2 innehåller också förbättringar för översättningar. En pågående galicisk översättning har lagts till via Weblate. Dessutom finns språkval för flera ännu tomma översättningar, bland annat bengali, hindi, swahili och urdu.

    Det visar att projektet fortsätter att byggas ut för fler användare och språkgrupper, även om alla översättningar ännu inte är färdiga.

    ARM64 och ny Image Explorer får vänta

    Två större nyheter finns däremot inte med i Rescuezilla 2.6.2. Den planerade ARM64-versionen har inte kommit ännu. Det betyder att användare av vissa ARM-baserade datorer fortfarande får vänta på officiellt stöd.

    Inte heller den kommande omarbetningen av Image Explorer finns med i denna version. Image Explorer är tänkt att få ett förbättrat gränssnitt och använda indexed-gzip, vilket ska göra det enklare och effektivare att utforska innehållet i avbildningsfiler.

    Båda dessa nyheter är planerade till nästa version.

    Varför uppdateringen är viktig

    Rescuezilla 2.6.2 är inte en dramatisk omarbetning av programmet, men det är en praktiskt viktig uppdatering. För den som använder Rescuezilla i verkliga räddningssituationer är hårdvarustöd avgörande. Ett räddningsverktyg är bara användbart om det faktiskt kan starta datorn, hitta diskarna och utföra jobbet.

    Den nya Ubuntu 26.04 LTS-baserade versionen gör Rescuezilla mer relevant för nyare datorer, samtidigt som uppdateringen av Partclone och de mindre felrättningarna förbättrar stabiliteten.

    För tekniker, datorentusiaster och vanliga användare som vill ha ett enkelt verktyg för diskbackup, återställning och kloning är Rescuezilla fortsatt ett av de mest lättillgängliga alternativen i Linuxvärlden. Version 2.6.2 stärker framför allt programmets roll som ett modernt räddningsverktyg för både nya och äldre system.

    https://rescuezilla.com/download

    Teknisk faktaruta: Rescuezilla 2.6.2

    Program: Rescuezilla

    Version: 2.6.2

    Typ: Startbart verktyg för diskavbildning, återställning och kloning

    Ny huvudbas: Ubuntu 26.04 LTS

    Extra avbild: Ubuntu 25.10 “Questing”

    Viktig komponent: Partclone 0.3.47

    Kompatibilitet: Kan hantera Clonezilla-kompatibla avbilder

    Viktiga rättningar: Fix för tomt felmeddelande efter lyckad kloning samt problem med grafisk avstängningsmeny

    Språkstöd: Pågående galicisk översättning och fler språkposter via Weblate

    Ej inkluderat ännu: ARM64-version och kommande Image Explorer-omarbetning

  • TrueNAS flyttar byggsystemet bakom stängda dörrar – väcker frågor om öppenhet

    TrueNAS har länge varit ett populärt lagringssystem för både företag och teknikentusiaster som driver egna servrar. Men ett nyligen fattat beslut att flytta projektets byggsystem från ett publikt GitHub-repo till intern infrastruktur har väckt diskussioner i open-source-världen. Kritiker menar att förändringen kan minska transparensen kring hur de officiella versionerna skapas, medan utvecklarna framhåller säkerhetskrav och praktiska skäl bakom beslutet.

    TrueNAS är ett av de mest populära systemen för nätverkslagring (NAS) i både företag och hemmalabb. Plattformen bygger till stor del på öppen källkod och används av allt från entusiaster till datacenter. Nyligen har dock projektet hamnat i centrum för en diskussion om öppenhet efter att utvecklarna beslutat att avveckla sitt publika byggsystem på GitHub.

    Beslutet innebär att processen som används för att skapa de officiella TrueNAS-utgåvorna inte längre är offentligt tillgänglig.

    Ett arkiverat GitHub-repo väckte uppmärksamhet

    Förändringen blev synlig när TrueNAS tidigare byggrepository på GitHub märktes som föråldrat (deprecated). I meddelandet stod att projektets byggsystem hade flyttats till intern infrastruktur.

    Utvecklarna förklarade att flytten var nödvändig för att uppfylla nya säkerhetskrav, bland annat stöd för funktioner kopplade till Secure Boot och plattformens integritet. Dessa funktioner kräver ofta strikt kontroll över hur programvara byggs och signeras innan den distribueras.

    Samtidigt meddelade projektet att repositoryt inte längre kommer att ta emot uppdateringar, pull requests eller buggrapporter. Det finns kvar enbart som historisk referens.

    Diskussioner i open-source-communityn

    Beslutet väckte snabbt reaktioner i forum och diskussionstrådar bland användare som använder TrueNAS i hemmalabb och självhostade miljöer.

    En del av kritiken handlade om att Secure Boot i sig inte nödvändigtvis kräver ett privat byggsystem. Många Linuxdistributioner publicerar sina byggverktyg öppet, samtidigt som de håller själva signeringsnycklarna privata.

    Kort efter diskussionerna ändrades dessutom texten i repositoryt. Referensen till Secure Boot togs bort och ersattes av en kortare notis om att projektet inte längre underhålls.

    Transparens och reproducerbara byggen

    Den centrala frågan för många användare handlar inte om licenser eller tillgång till källkod – utan om transparens i hur programvaran byggs.

    När ett projekt har ett offentligt byggsystem kan utvecklare och säkerhetsforskare granska exakt vilka steg som används för att skapa en officiell version. I bästa fall kan man även reproducera samma binära filer själv, vilket ger en extra säkerhetskontroll.

    Om byggprocessen i stället körs i ett internt system blir det svårare för externa personer att verifiera att de distribuerade programfilerna verkligen motsvarar den offentliga källkoden.

    Utvecklarna: dubbla system är för mycket arbete

    I en diskussion på Reddit svarade en TrueNAS-anställd på kritiken. Enligt honom skulle det innebära ett stort merarbete att både driva ett internt byggsystem för officiella releaser och samtidigt underhålla ett publikt system för communityn.

    Han påpekade också att projektets öppna komponenter fortfarande finns tillgängliga och kan byggas av andra om communityn vill underhålla en egen variant.

    Utvecklaren uttryckte dessutom viss frustration över att externa projekt ibland bygger vidare på TrueNAS utan att bidra tillbaka till utvecklingen.

    Fortfarande till stor del öppen källkod

    Trots förändringen är själva TrueNAS-plattformen fortfarande till stor del baserad på öppen källkod. Systemet bygger bland annat på Debian, OpenZFS och flera andra open-source-projekt.

    Stora delar av koden distribueras under licenser som GNU GPLv3, vilket innebär att källkoden måste göras tillgänglig när binära versioner distribueras.

    Det betyder att själva programvaran fortfarande är öppen – även om byggprocessen för de officiella versionerna nu hanteras internt.

    Ett vanligt upplägg i företagsprojekt

    I praktiken är TrueNAS inte ensamt om att ha en privat release-pipeline. Många företag som utvecklar open-source-baserade produkter använder interna byggsystem för att hantera signeringsnycklar, kvalitetssäkring och säkerhetskontroller innan en version släpps.

    Detta kan vara ett sätt att skydda distributionsprocessen, men det innebär också att delar av utvecklingskedjan blir mindre transparenta för externa utvecklare.

    Debatten lär fortsätta

    För tillfället finns TrueNAS tidigare byggrepository kvar som arkiverad referens, medan de officiella versionerna fortsätter att byggas i iXsystems interna infrastruktur.

    Projektet har inte annonserat några förändringar i licensmodellen eller i sin open-source-strategi. Men diskussionen visar hur viktig transparens i byggprocesser har blivit i dagens open-source-värld – särskilt när mjukvaran används i kritisk infrastruktur.

    Frågan är därför inte om TrueNAS fortfarande är öppen källkod. Den verkliga diskussionen handlar snarare om hur öppet ett open-source-projekt bör vara när det gäller själva vägen från källkod till färdig programvara.

    Lär mer här på Engelska

    Fakta: TrueNAS

    > Typ: NAS-operativsystem > Utvecklare: iXsystems > Plattform: TrueNAS SCALE bygger på Debian Linux > Filsystem: OpenZFS > Användning: lagring, backup, containrar, virtualisering > Kodbas: till stor del öppen källkod > Debatt: byggsystemet har flyttats från publik GitHub-miljö till intern infrastruktur > Fråga: minskar det insynen i hur officiella versioner byggs?
  • Clonezilla Live 3.3 – nu med Linux 6.16 och nya verktyg

    Clonezilla Live har släppts i version 3.3 med Linuxkärnan 6.16, förbättrat hårdvarustöd och flera nya verktyg. Den populära fria programvaran för diskkloning och systemåterställning får nu snabbare prestanda, bättre hantering av lagringsenheter och smartare funktioner för tidssynkronisering och automatisering.

    Clonezilla Live, det fria och öppna programmet för att klona och säkerhetskopiera hårddiskar, har nu släppts i version 3.3. Den nya versionen innehåller flera förbättringar, nya verktyg och en uppdaterad Linuxkärna som ger bättre stöd för modern hårdvara.

    Ny kärna och bättre hårdvarustöd

    Clonezilla Live 3.3 bygger på Debian Sid från den 17 oktober 2025 och använder Linuxkärnan 6.16.
    Det innebär bredare kompatibilitet med nya datorer, fler drivrutiner och förbättrad stabilitet i nätverks- och lagringsfunktioner. Den nya kärnan gör att Clonezilla fungerar smidigare på moderna system och även på mer ovanlig hårdvara.

    Nya och förbättrade verktyg

    Version 3.3 introducerar flera nya hjälpprogram som förbättrar hur Clonezilla hanterar diskar, tidssynkronisering och systeminformation.

    ocs-blkdev-sorter

    Ett nytt verktyg som låter Clonezilla skapa ordnade alias för blockenheter i katalogen /dev/ocs-disks/. Det löser problemet med att Linux ibland byter plats på diskar mellan omstarter.

    ocs-live-time-sync

    Synkroniserar systemklockan automatiskt när internetanslutning finns. Om datorn är offline används BIOS-klockan för att sätta rätt tidszon. Detta gör att säkerhetskopior och loggar får korrekta tidsstämplar.

    ocs-cmd-screen-sample

    Gör det möjligt att köra Clonezilla-kommandon i program som screen eller tmux, så att sessionen kan fortsätta även om terminalfönstret stängs.

    ocs-live-gen-ubrd

    Låter användaren skapa en U-Boot-startbar Clonezilla-disk genom att kombinera en OCS-zipfil med en U-Boot-baserad råavbildning. Detta är särskilt användbart i inbyggda system och IoT-projekt.

    ocs-blk-dev-info

    Kan nu skriva ut detaljerad information om lagringsenheter i JSON-format, vilket underlättar integration med automatiserade skript och externa verktyg.

    Förbättrad prestanda och tydligare utskrifter

    De interna verktygen har optimerats för att svara snabbare.
    ocs-get-dev-info och ocs-blk-dev-info körs nu effektivare, och ocs-scan-disk visar sina resultat i ett mer lättläst format. Dessutom kan bildfiler nu innehålla parenteser i filnamnet utan felmeddelanden. Clonezilla sparar även hela kommandot för hur en avbild skapats i metadata, vilket underlättar felsökning och dokumentation.

    Snabbare nätverksstart

    Clonezilla startar nätverket snabbare tack vare den nya parametern ethdevice-link-timeout, som har sänkts från 15 till 7 sekunder.
    Det minskar väntetiden vid uppstart och gör att programmet snabbare kommer igång på datorer med nätverksanslutning. Dessutom används nu dhcpcd-base istället för det föråldrade dhclient.

    Förbättrat språk- och tangentbordsstöd

    Val av språk och tangentbord sker nu direkt i inloggningsskalet, vilket ger en smidigare startupplevelse. Clonezilla använder nu fbterm som standard, vilket ger bättre stöd för internationella tecken och fler språk. Programmet kan också automatiskt anpassa teckenstorleken i konsolen efter skärmstorlek, vilket gör texten lättare att läsa på olika bildskärmar.

    Nya praktiska tillägg

    Clonezilla Live 3.3 inkluderar nu paketen atd och cron (avstängda som standard), vilket öppnar för att kunna schemalägga uppgifter. Paketet upower har också lagts till, vilket är användbart för bärbara datorer.
    Dessutom har Clonezilla fått ett skydd mot att köra på system med LVM thin provisioning, vilket kan leda till dataskador – nu avbryts processen automatiskt i sådana fall.

    Nya expertfunktioner

    Avancerade användare får nu möjlighet att skapa och återställa avbilder av MTD-block och eMMC-enheter, som ofta används i inbyggda system.
    De nya parametrarna -smtd, -smmcb, -rmtd och -rmmcb används för att hantera dessa lagringsenheter.

    Sammanfattning

    Clonezilla Live 3.3 är en genomarbetad version som förbättrar både prestanda och användbarhet.
    De viktigaste nyheterna är:

    • Uppdaterad Linuxkärna 6.16
    • Bättre hårdvarustöd och snabbare uppstart
    • Nya verktyg för tid, diskar och systemintegration
    • Förbättrat språk- och tangentbordsstöd
    • Nya funktioner för experter och inbyggda system

    Med dessa förbättringar fortsätter Clonezilla att vara ett av de mest pålitliga och flexibla verktygen för kloning, säkerhetskopiering och systemåterställning i Linuxvärlden.

    CloneZilla sidan i vår Wiki https://wiki.linux.se/index.php/CloneZilla

    Clonezilla Live 3.3 — Fakta & tekniska detaljer

    Stabil snapshot 2025-10-17

    Bas

    Basdistribution
    Debian Sid (snapshot 2025-10-17)
    Linuxkärna
    6.16.12-1
    Partclone
    0.3.38 (fix för btrfs-hantering)
    Miljö
    Live-system, BIOS/UEFI (GRUB med efitextmode 0)
    Tjänster
    atd, cron inkluderade (avstängda som standard)

    Fokus på bredare hårdvarustöd, högre prestanda och robustare automatisering.

    Nätverk & boot

    • live-boot uppdaterad (20250815) med ny boot-parameter ethdevice-link-timeout
    • Standard: ethdevice-link-timeout=7 (ned från 15 s) för snabbare länkdetektion
    • dhcpcd-base ersätter föråldrad dhclient
    • ocs-live-hook.conf: tvingar in loop-modulen i initramfs
    • ocs-iso-2-onie uppdaterad för modern Debian (hanterar mkinitramfs-segment)

    Lagring & blockenheter

    • Nytt: ocs-blkdev-sorter skapar alias i /dev/ocs-disks/ (udev-regel 99-ocs-sorted-disks.rules) för stabil diskordning
    • Experiment: -uoab i ocs-sr/ocs-live-feed-img för att välja aliasnamn i TUI
    • ocs-blk-dev-info kan skriva JSON-utdata (bättre skriptintegration)
    • Prestanda: snabbare ocs-get-dev-info och ocs-blk-dev-info
    • ocs-scan-disk har omformaterad, mer lättläst utskrift
    • Återställnings-ISO/ZIP inkluderar nu CPU-arkitektur i filnamn
    • Bildfilsnamn kan innehålla parenteser ( ) utan fel
    • B3-sum: nya val -gb3, -cb3 (tidigare -gb/-cb-gb2/-cb2)

    Språk, konsol & UX

    • fbterm som standard för bättre internationellt teckenstöd
    • Språk & tangentbord flyttat till login shell (interaktiv TTY)
    • Auto-storlek på konsoltypsnitt efter kolumner/rader
    • Förfinad en_US-översättning

    Automatisering & sessioner

    • ocs-live-time-sync: synkar tid vid nätverk; offline sätts tidszon utifrån BIOS-klocka
    • ocs-cmd-screen-sample: stöd för ”run again” i screen/tmux/konsol
    • ocs-live-gen-ubrd: slå ihop OCS-zip + U-Boot-råavbild → startbar rådisk (inbyggda system)
    • upower inkluderat (bra för bärbara)

    Säkerhet & skydd

    • Skydd: detekterar LVM thin provisioning och avbryter för att undvika datakorruption
    • Fullt ”repack-kommando” sparas i bildmetadata för spårbarhet

    Avancerade funktioner

    • Expertläge: avbildning/återställning av MTD-block och eMMC-boot-enheter
    • Flaggor: -smtd, -smmcb, -rmtd, -rmmcb
    Version: 3.3 • Snapshot: 2025-10-17 Licens: GPL • Plattform: BIOS/UEFI
  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens status, köra självtester och sätta upp automatiserad övervakning. Denna artikel förklarar tekniken bakom SMART och visar hur du i praktiken kan kontrollera hårddiskars och SSD:ers hälsa i olika Linux-distributioner.

    Vad är SMART?

    SMART står för Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology. Det är en standardiserad teknik som finns inbyggd i nästan alla hårddiskar (HDD) och SSD-enheter.

    Syftet är att övervaka diskens hälsa i realtid och varna innan fel leder till dataförlust. SMART gör detta genom att logga olika attribut (mätvärden) som visar hur disken mår.

    Exempel på viktiga attribut:

    • Reallocated Sector Count – Antal sektorer som markerats defekta och ersatts med reservsektorer. Ett ökande värde betyder att disken försämras.
    • Current Pending Sector Count – Antal sektorer som är osäkra och väntar på omallokering. En stark varningssignal.
    • Power-On Hours – Hur länge enheten har varit igång. Ger en bild av diskens ålder.
    • Temperature – Diskens arbetstemperatur. Hög temperatur förkortar livslängden.
    • Wear Leveling Count (SSD) – Mäter hur mycket av flashminnets livslängd som har förbrukats.

    SMART fungerar genom att disken själv registrerar dessa värden och rapporterar dem till operativsystemet via ATA/SATA eller NVMe-protokoll. Systemadministratören kan sedan läsa ut informationen med verktyg som smartctl.

    Praktisk guide: Kontrollera diskar med SMART i Linux

    1. Installera verktyget smartmontools

    Debian/Ubuntu

    sudo apt update
    sudo apt install smartmontools

    Red Hat / CentOS / Fedora

    sudo dnf install smartmontools

    (äldre system:)

    sudo yum install smartmontools

    Arch Linux / Manjaro

    sudo pacman -S smartmontools

    openSUSE

    sudo zypper install smartmontools

    2. Identifiera disken

    Lista anslutna enheter:

    lsblk

    eller

    sudo fdisk -l

    Notera diskens beteckning, t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, eller /dev/nvme0n1.


    3. Kontrollera SMART-stöd och status

    Visa information om enheten

    sudo smartctl -i /dev/sdX

    Snabb hälsokontroll

    sudo smartctl -H /dev/sdX
    • PASSED → Disken rapporterar inga kritiska fel.
    • FAILED → Disken är defekt, byt ut den.

    4. Läs ut detaljerad SMART-data

    sudo smartctl -A /dev/sdX

    Här får du fram attribut som:

    • Antal driftstimmar
    • Temperatur
    • Omallokerade sektorer
    • Pending-sektorer
    • SSD-slitagevärden

    5. Kör SMART-självtester

    SMART kan själv testa diskens hälsa genom interna tester.

    Kort test (ca 2 minuter):

    sudo smartctl -t short /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    Långt test (kan ta flera timmar):

    sudo smartctl -t long /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    6. Tolkning av resultat

    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → Dålig disk, byt ut så snart som möjligt.
    • Current_Pending_Sector > 0 → Risk för dataförlust, byt disk.
    • Temperature > 55°C → För hög, kontrollera kylning.
    • Power_On_Hours > 40.000 h → Disken är gammal, ökad risk för fel.
    • PASSED men med varningar → SMART kan missa vissa fel, gör alltid backup.

    7. Löpande övervakning med smartd

    För servrar kan du köra smartd, en bakgrundstjänst som övervakar alla diskar och skickar varningar.

    Aktivera tjänsten:

    sudo systemctl enable smartd
    sudo systemctl start smartd

    Konfiguration:

    /etc/smartd.conf

    Här kan du ange e-postadress för automatiska varningar.

    Slutsats

    SMART är en inbyggd teknik för självdiagnostik i hårddiskar och SSD\:er. Med hjälp av smartmontools i Linux kan administratörer:

    • Kontrollera diskars hälsa.
    • Köra självtester.
    • Upptäcka problem i tid.
    • Få automatiska varningar via smartd.

    Det är en viktig del i förebyggande underhåll. Men kom ihåg:
    👉 SMART ersätter aldrig regelbundna säkerhetskopior.

    Lite exempel

    För ut denna log när jag skriver : smartctl /dev/sdc

    IDSizeValueDescription
    0x000a22Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
    0x000120Command failed due to ICRC error
    0x000320R_ERR response for device-to-host data FIS
    0x000420R_ERR response for host-to-device data FIS
    0x000620R_ERR response for device-to-host non-data FIS
    0x000720R_ERR response for host-to-device non-data FIS

    SATA Phy Event Counters (GP Log 0x11)

    Dessa värden loggas av SATA-fysiklagret (den elektriska/kommunikationsdelen av protokollet).
    De visar olika felhändelser eller specialfall vid kommunikation mellan disk och värddator.

    IDValueBeskrivningFörklaring
    0x000a2Device-to-host register FISes sent due to a COMRESETDisken har skickat Register FIS (Frame Information Structure) till värden p.g.a. en COMRESET (en återställningssignal i SATA-länken). Två gånger har länken återställts.
    0x00010Command failed due to ICRC errorInga kommandon har misslyckats på grund av ICRC (Interface Cyclic Redundancy Check) fel. Ett ICRC-fel innebär korrupt data mellan värd och disk.
    0x00030R_ERR response for device-to-host data FISInga R_ERR (error responses) inträffade vid dataöverföring från enheten till värden.
    0x00040R_ERR response for host-to-device data FISInga felrapporter från värden till enheten när data skickades åt det hållet.
    0x00060R_ERR response for device-to-host non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från disken (t.ex. kontroll/kommandoramar).
    0x00070R_ERR response for host-to-device non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från värden till disken.

    Tolkningar

    • Värden på 0 = inga fel, vilket är bra.
    • 0x000a = 2 betyder att SATA-länken har återställts två gånger.
      Det behöver inte vara ett problem, men om värdet ökar ofta kan det tyda på:
    • Dåliga kablar eller kontakter
    • Strömproblem
    • Buggar i kontroller/drivrutiner
    SMART – teknisk faktaruta

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är inbyggd i HDD/SSD och övervakar hälsan via interna sensorer och räknare. Enheten lagrar attribut i firmware och rapporterar dem till värddatorn. Tester körs internt i disken och resultat loggas för felsökning.


    Terminologi (SMART-attribut & status)
    • ATTRIBUTE / ID – Namn och numeriskt ID för mätvärdet.
    • VALUE / WORST / THRESH – Normaliserade värden (ofta 100→0 eller 200→0). FAIL inträffar när VALUE ≤ THRESH enligt tillverkarens gräns.
    • RAW_VALUE – Rå räknare (t.ex. antal sektorer, fel, grader °C).
    • TYPEPre-fail (tidig varning) eller Old_age (slitage/ålder).
    • STATUS (smartctl -H)PASSED / FAILED – snabb sammanfattning.
    • TesttyperShort (snabb ytkontroll), Long/Extended (hela ytan), Conveyance (transportskador, främst HDD), Selective (delmängd).
    • LoggarSelf-test log, Error log (senaste I/O-fel med LBA).
    Vanliga indikatorer
    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → reservsektorer har tagits i bruk (slitage/problem på medier).
    • Current_Pending_Sector > 0 → osäkra sektorer som väntar på omallokering (hög risk).
    • UDMA_CRC_Error_Count > 0 → ofta kabel/kontaktproblem (SATA).
    • Temperature > ~55 °C → kylproblem, förkortad livslängd.
    • SSD-specifiktWear_Leveling_Count/Media_Wearout (SATA), Percentage Used (NVMe).

    Kompatibilitet
    • HDD (SATA/PATA/SAS) – Ja, stöds brett via smartctl (SAS ofta med HBA-pass-through).
    • SSD (SATA) – Ja, SMART-attribut för slitage, omallokering, temperatur m.m.
    • NVMe-SSD – Ja, via NVMe SMART/Health-logg. smartctl och nvme-cli kan läsa dessa.
    • USB-kabinett/dockorBeror på brygga. Kräver SAT-pass-through; prova smartctl -d sat /dev/sdX. Vissa adaptrar exponerar inte SMART alls.
    • Virtualisering – kräver enhets-/controller-pass-through för tillförlitliga värden.
    Snabbkommandon (Linux)
    # Identifiera enhet
    lsblk    # t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, /dev/nvme0n1
    
    # HDD/SSD (SATA)
    sudo smartctl -iH -A /dev/sdX       # info + hälsa + attribut
    sudo smartctl -t short  /dev/sdX    # kort test
    sudo smartctl -t long   /dev/sdX    # långt test
    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX  # testlogg
    
    # NVMe-SSD
    sudo smartctl -a /dev/nvme0         # SMART/Health från controllern
    sudo nvme smart-log /dev/nvme0      # alternativ via nvme-cli
      
    Begränsningar och råd
    • SMART är statistiskt/heuristiskt – plötsliga fel kan ske utan förvarning. Ha alltid backup.
    • Tolkning varierar mellan tillverkare; jämför trender över tid snarare än enstaka värden.
    • Kombinera med yttester (t.ex. badblocks) vid osäkerhet.

Etikett: säkerhetskopiering

  • Immich 3.0 släppt – stora förbättringar för privata fotoarkiv

    Immich 3.0 har släppts med stora förbättringar för den som lagrar sina bilder och videor på en egen server. Uppdateringen innehåller bland annat bildredigering i mobilen, säkrare säkerhetskopiering, automatiserade arbetsflöden, bättre videostöd och snabbare hantering av stora fotoarkiv. Immich 3.0 har nu släppts och innehåller en lång rad nyheter för den som vill lagra och…

  • Bcachefs lämnar experimentstadiet – men bör fortfarande användas med eftertanke

    Bcachefs har tagit ett viktigt steg från experimentellt projekt till seriöst alternativ för Linuxlagring. Projektledaren Kent Overstreet meddelar att filsystemet inte längre betraktas som experimentellt, samtidigt som den nya versionen 1.38.6 bjuder på stora prestandaförbättringar, mognare stöd för erasure coding och fortsatt utveckling med Rust. Men trots framstegen bör Bcachefs fortfarande användas med eftertanke när…

  • Rescuezilla 2.6.2: enklare räddning av datorer med stöd för nyare hårdvara

    Rescuezilla 2.6.2 är en praktisk uppdatering för alla som använder programmet för att rädda, klona eller säkerhetskopiera datorer. Den stora nyheten är en ny version baserad på Ubuntu 26.04 LTS, vilket ger bättre stöd för modern hårdvara. Samtidigt uppdateras Partclone, flera irriterande fel rättas och projektet tar ytterligare steg mot bättre språkstöd. När en dator…

  • TrueNAS flyttar byggsystemet bakom stängda dörrar – väcker frågor om öppenhet

    TrueNAS har länge varit ett populärt lagringssystem för både företag och teknikentusiaster som driver egna servrar. Men ett nyligen fattat beslut att flytta projektets byggsystem från ett publikt GitHub-repo till intern infrastruktur har väckt diskussioner i open-source-världen. Kritiker menar att förändringen kan minska transparensen kring hur de officiella versionerna skapas, medan utvecklarna framhåller säkerhetskrav och…

  • Clonezilla Live 3.3 – nu med Linux 6.16 och nya verktyg

    Clonezilla Live har släppts i version 3.3 med Linuxkärnan 6.16, förbättrat hårdvarustöd och flera nya verktyg. Den populära fria programvaran för diskkloning och systemåterställning får nu snabbare prestanda, bättre hantering av lagringsenheter och smartare funktioner för tidssynkronisering och automatisering. Clonezilla Live, det fria och öppna programmet för att klona och säkerhetskopiera hårddiskar, har nu släppts…

  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens…