• Rescuezilla 2.6.2: enklare räddning av datorer med stöd för nyare hårdvara

    Rescuezilla 2.6.2 är en praktisk uppdatering för alla som använder programmet för att rädda, klona eller säkerhetskopiera datorer. Den stora nyheten är en ny version baserad på Ubuntu 26.04 LTS, vilket ger bättre stöd för modern hårdvara. Samtidigt uppdateras Partclone, flera irriterande fel rättas och projektet tar ytterligare steg mot bättre språkstöd.

    När en dator kraschar, en hårddisk börjar krångla eller ett helt system behöver flyttas till en ny disk, är det ofta diskavbildning som räddar situationen. Det handlar om att skapa en exakt kopia av en disk eller partition, så att systemet kan återställas senare. Ett av de mer användarvänliga verktygen för detta är Rescuezilla, som ofta beskrivs som ett grafiskt alternativ till Clonezilla.

    Nu har Rescuezilla 2.6.2 släppts, och även om versionsnumret kan se blygsamt ut innehåller uppdateringen flera viktiga förbättringar. Den största nyheten är att det nu finns en ny version byggd på Ubuntu 26.04 LTS, vilket framför allt betyder bättre stöd för modernare datorer och nyare hårdvara.

    Vad är Rescuezilla?

    Rescuezilla är ett startbart räddningssystem som körs från exempelvis ett USB-minne. När datorn startas från USB-stickan laddas ett komplett litet Linuxbaserat system, där användaren får ett grafiskt gränssnitt för att säkerhetskopiera, återställa och klona diskar.

    Det gör Rescuezilla särskilt användbart i situationer där det installerade operativsystemet inte längre startar. Man behöver alltså inte komma in i Windows eller Linux på den trasiga datorn för att kunna rädda data eller skapa en kopia av disken.

    En viktig egenskap är att Rescuezilla är kompatibelt med Clonezilla-avbilder. Det innebär att den som tidigare har använt Clonezilla i många fall kan fortsätta använda sina befintliga backupfiler, men med ett mer lättbegripligt grafiskt gränssnitt.

    Bygger nu på Ubuntu 26.04 LTS

    Den största förändringen i Rescuezilla 2.6.2 är den nya Ubuntu 26.04 LTS-baserade versionen. Det är viktigt eftersom själva grundsystemet avgör hur bra Rescuezilla känner igen modern hårdvara.

    Nyare datorer kan ha moderna nätverkskort, grafikkretsar, lagringskontroller och andra komponenter som kräver färska Linuxkärnor och uppdaterade drivrutiner. Om räddningssystemet bygger på en äldre Ubuntu-version kan det hända att datorn startar dåligt, att diskar inte visas korrekt eller att nätverket inte fungerar.

    I Rescuezilla 2.6.1 var standardversionen fortfarande baserad på Ubuntu 24.10. Den gav stöd för hårdvara ungefär fram till hösten 2024. Rescuezilla 2.6.2 tar därför ett tydligt steg framåt genom att lägga till en version med nyare grund.

    Även Ubuntu 25.10-version finns med

    Utöver Ubuntu 26.04 LTS-versionen finns även en Rescuezilla-variant baserad på Ubuntu 25.10, med kodnamnet “Questing”. Den fungerar som en kompletterande version för användare som av någon anledning behöver just den basen.

    Samtidigt har flera äldre Rescuezilla-avbilder tillfälligt stängts av. Det gäller bland annat 32-bitarsversionen för Intel i386 baserad på Ubuntu 18.04 LTS samt flera 64-bitarsversioner baserade på Ubuntu 22.04 LTS, Ubuntu 24.04 LTS och Ubuntu 25.04.

    Det betyder inte nödvändigtvis att Rescuezilla överger äldre datorer helt, men fokus i denna version ligger tydligt på nyare system och modernare hårdvarustöd.

    Partclone uppdateras

    En annan viktig förändring finns under huven. Rescuezilla använder Partclone för att skapa och återställa partitionsavbilder. I version 2.6.2 har Partclone uppdaterats från version 0.3.37 till 0.3.47.

    För användaren märks detta kanske inte direkt i gränssnittet, men det är ändå en central komponent. Partclone är ett av de verktyg som faktiskt gör det tunga arbetet när en partition kopieras till en avbildningsfil eller återställs tillbaka till en disk.

    Uppdateringen innebär att Rescuezilla bygger vidare på en nyare version av ett av sina viktigaste underliggande verktyg.

    Fixar problem efter kloning

    Rescuezilla 2.6.2 rättar också två konkreta fel. Det första gäller ett problem där ett tomt felmeddelande kunde visas efter en kloning, även när kloningen egentligen hade lyckats. Det kunde dessutom stoppa den åtgärd som användaren hade valt efteråt, till exempel att datorn skulle stängas av eller startas om automatiskt.

    Det är en typ av fel som kan skapa onödig osäkerhet. När man klonar en disk vill man veta om allt gick rätt. Ett tomt felmeddelande efter en lyckad operation kan få användaren att tro att något gått fel, trots att resultatet är korrekt.

    Den andra rättningen gäller den grafiska avstängningsmenyn i den så kallade Plucky-varianten. Där har Rescuezilla uppdaterat sina anpassade regler för polkit, som hanterar behörigheter för vissa systemåtgärder.

    Fler språk på väg

    Rescuezilla 2.6.2 innehåller också förbättringar för översättningar. En pågående galicisk översättning har lagts till via Weblate. Dessutom finns språkval för flera ännu tomma översättningar, bland annat bengali, hindi, swahili och urdu.

    Det visar att projektet fortsätter att byggas ut för fler användare och språkgrupper, även om alla översättningar ännu inte är färdiga.

    ARM64 och ny Image Explorer får vänta

    Två större nyheter finns däremot inte med i Rescuezilla 2.6.2. Den planerade ARM64-versionen har inte kommit ännu. Det betyder att användare av vissa ARM-baserade datorer fortfarande får vänta på officiellt stöd.

    Inte heller den kommande omarbetningen av Image Explorer finns med i denna version. Image Explorer är tänkt att få ett förbättrat gränssnitt och använda indexed-gzip, vilket ska göra det enklare och effektivare att utforska innehållet i avbildningsfiler.

    Båda dessa nyheter är planerade till nästa version.

    Varför uppdateringen är viktig

    Rescuezilla 2.6.2 är inte en dramatisk omarbetning av programmet, men det är en praktiskt viktig uppdatering. För den som använder Rescuezilla i verkliga räddningssituationer är hårdvarustöd avgörande. Ett räddningsverktyg är bara användbart om det faktiskt kan starta datorn, hitta diskarna och utföra jobbet.

    Den nya Ubuntu 26.04 LTS-baserade versionen gör Rescuezilla mer relevant för nyare datorer, samtidigt som uppdateringen av Partclone och de mindre felrättningarna förbättrar stabiliteten.

    För tekniker, datorentusiaster och vanliga användare som vill ha ett enkelt verktyg för diskbackup, återställning och kloning är Rescuezilla fortsatt ett av de mest lättillgängliga alternativen i Linuxvärlden. Version 2.6.2 stärker framför allt programmets roll som ett modernt räddningsverktyg för både nya och äldre system.

    https://rescuezilla.com/download

    Teknisk faktaruta: Rescuezilla 2.6.2

    Program: Rescuezilla

    Version: 2.6.2

    Typ: Startbart verktyg för diskavbildning, återställning och kloning

    Ny huvudbas: Ubuntu 26.04 LTS

    Extra avbild: Ubuntu 25.10 “Questing”

    Viktig komponent: Partclone 0.3.47

    Kompatibilitet: Kan hantera Clonezilla-kompatibla avbilder

    Viktiga rättningar: Fix för tomt felmeddelande efter lyckad kloning samt problem med grafisk avstängningsmeny

    Språkstöd: Pågående galicisk översättning och fler språkposter via Weblate

    Ej inkluderat ännu: ARM64-version och kommande Image Explorer-omarbetning

  • OpenZFS 2.4.2 släppt – redo för Linux 7.0 och med viktiga stabilitetsfixar

    OpenZFS 2.4.2 är en viktig underhållsversion för alla som använder ZFS på Linux eller FreeBSD. Uppdateringen ger stöd för kommande Linuxkärna 7.0 och rättar flera fel som kan påverka dataintegritet, snapshots, block cloning och dRAID. Det är ingen version fylld av stora nyheter, men den innehåller sådana förbättringar som gör stor skillnad i servrar, NAS-system och andra miljöer där lagringen måste vara stabil och pålitlig.

    OpenZFS har släppts i version 2.4.2, en underhållsversion som framför allt riktar sig till användare med nya Linuxkärnor och avancerade lagringsmiljöer. Den nya versionen ger stöd för Linuxkärnor från 4.18 upp till 7.0 och fortsätter även att stödja FreeBSD 13.3 samt FreeBSD 14.0 och senare.

    För den som använder ZFS i servrar, NAS-system eller arbetsstationer med stora datamängder är detta en viktig uppdatering. Den handlar inte om stora nya funktioner, utan om något minst lika viktigt: kompatibilitet, stabilitet och dataintegritet.

    Vad är OpenZFS?

    OpenZFS är både ett filsystem och en volymhanterare. Det betyder att systemet inte bara lagrar filer, utan också hanterar diskar, spegling, redundans, snapshots och kontroll av dataintegritet.

    Till skillnad från enklare filsystem är ZFS byggt för att upptäcka fel. Varje datablock kan kontrolleras med checksummor, vilket gör det möjligt att upptäcka om data har förändrats eller skadats. I system med redundans kan ZFS dessutom ofta reparera felet automatiskt genom att läsa en korrekt kopia från en annan disk.

    Det är därför ZFS ofta används i NAS-servrar, backupservrar, virtualiseringsmiljöer och andra system där datatillförlitlighet är viktigare än maximal enkelhet.

    Stöd för Linuxkärna 7.0

    Den största nyheten i OpenZFS 2.4.2 är kompatibiliteten med Linuxkärna 7.0. Linuxkärnan förändras hela tiden, och interna gränssnitt som drivrutiner och filsystem använder kan justeras, tas bort eller ersättas.

    För ett projekt som OpenZFS innebär det att koden måste följa med. Annars kan ZFS sluta kompilera eller fungera korrekt på nyare distributioner.

    I denna version finns förbättringar kopplade till bland annat:

    fs_context-baserad montering

    hantering av monteringsalternativ

    lease handlers

    ändringar kring ACL-stöd

    ändringar i block queue-API:er

    Detta är tekniska detaljer, men i praktiken betyder det att OpenZFS fungerar bättre på moderna Linuxsystem där kärnans interna API:er har förändrats.

    Viktiga fixar för dRAID

    En stor del av uppdateringen rör dRAID, en variant av RAID i ZFS som är utformad för stora lagringspooler. dRAID kan ge snabbare återuppbyggnad efter diskfel, särskilt i system med många diskar.

    Men komplexiteten gör också att buggar i detta område kan vara allvarliga. OpenZFS 2.4.2 rättar flera problem som rör just dRAID.

    Bland annat åtgärdas:

    sällsynta checksummefel efter återuppbyggnad

    checksummeproblem med degraderade diskar

    risk för datakorruption efter att en disk rensats i vissa dRAID-scenarier

    ett dödläge i vdev_rebuild()

    ett importfel som kunde uppstå efter diskbyte i dRAID-pooler

    Detta gör versionen särskilt viktig för administratörer som använder ZFS i större lagringssystem.

    Fix för läskorruption efter block cloning

    OpenZFS 2.4.2 löser även ett problem där läskorruption kunde uppstå efter block cloning följt av trunkering.

    Block cloning är en teknik där filsystemet kan undvika att kopiera data i onödan. I stället kan flera filer eller delar av filer hänvisa till samma datablock tills något faktiskt ändras. Det sparar både tid och lagringsutrymme.

    Men just därför måste hanteringen vara extremt korrekt. Om ett block delas mellan flera objekt och ett av dem sedan kortas av eller ändras får inte andra data påverkas. Fixen i denna version stärker tillförlitligheten i sådana situationer.

    Bättre hantering av snapshots och montering

    Snapshots är en av ZFS mest uppskattade funktioner. De gör det möjligt att frysa ett filsystems tillstånd vid en viss tidpunkt. Det används ofta för backup, återställning, replikering och skydd mot misstag.

    I OpenZFS 2.4.2 finns flera förbättringar kring snapshots och montering. Bland annat rättas ett dödläge som kunde uppstå vid automatisk montering av snapshots samtidigt som zfs recv kördes.

    zfs recv används när man tar emot replikerad ZFS-data, exempelvis från en annan server. I backupmiljöer kan detta köras ofta och automatiskt. Därför är det viktigt att snapshot-hanteringen fungerar stabilt även när flera saker sker samtidigt.

    Versionen rättar även minnesläckor och referensläckor kopplade till monterade eller redan avmonterade filsystem.

    POSIX_FADV_DONTNEED och prestandarelaterade förbättringar

    OpenZFS 2.4.2 lägger till stöd för POSIX_FADV_DONTNEED. Det är ett sätt för program att tala om för operativsystemet att viss data inte längre behöver ligga kvar i cache.

    Det kan vara användbart vid exempelvis stora sekventiella läsningar, backupjobb eller andra arbetslaster där data bara används en gång. Genom att släppa onödig cache kan systemet använda minnet effektivare.

    Versionen förbättrar även hanteringen av POSIX_FADV_DONTNEED för filer som bara består av ett enda block.

    Många små förbättringar i bakgrunden

    Förutom de större fixarna innehåller OpenZFS 2.4.2 även en rad mindre förbättringar. Det handlar bland annat om städning i kod för val av allocation class, minnesläckor, byggförbättringar och utökad testning.

    CI-miljöerna har också breddats med nyare Fedora- och FreeBSD-versioner. Det betyder att utvecklarna testar OpenZFS mot fler aktuella system, vilket minskar risken för överraskningar när användare uppgraderar sina distributioner.

    Varför uppdateringen är viktig

    OpenZFS 2.4.2 är inte en version som främst lockar med nya funktioner. Den är viktig av ett annat skäl: den gör ZFS säkrare och mer användbart på moderna system.

    För vanliga hemanvändare med en enkel ZFS-pool kan uppdateringen innebära bättre kompatibilitet med nyare Linuxkärnor. För administratörer av större lagringsmiljöer är fixarna för dRAID, rebuilds, block cloning och snapshots betydligt mer centrala.

    När ett filsystem används för viktig data är stabilitet inte en liten detalj. Det är själva grunden. Därför är OpenZFS 2.4.2 en sådan typ av uppdatering som kanske inte märks i vardagen, men som kan vara avgörande när något går fel.

    Sammanfattning

    OpenZFS 2.4.2 är en stabilitets- och kompatibilitetsuppdatering i 2.4-serien. Den ger stöd för Linuxkärna 7.0, förbättrar stödet för nya kärn-API:er och rättar flera viktiga fel som rör dRAID, återuppbyggnad, block cloning, snapshots och montering.

    För den som använder ZFS i produktion, särskilt på nyare Linuxsystem eller i större lagringspooler, är detta en uppdatering som är värd att ta på allvar.

    https://github.com/openzfs/zfs/releases/tag/zfs-2.4.2

    Faktaruta: OpenZFS 2.4.2

    Version: OpenZFS 2.4.2

    Typ av uppdatering: Underhålls- och stabilitetsversion

    Stöd för Linux: Linuxkärnor från 4.18 till 7.0

    Stöd för FreeBSD: FreeBSD 13.3 samt FreeBSD 14.0 och senare

    Viktiga förbättringar: Bättre kompatibilitet med nya Linuxkärnor, förbättrad montering, fixar för dRAID, snapshots, block cloning och återuppbyggnad av lagringspooler.

    Varför det är viktigt: Uppdateringen stärker dataintegriteten och gör OpenZFS säkrare att använda i NAS-system, servrar och andra miljöer där lagringen måste vara stabil.

  • Bottles 62.0 gör Windows-appar smidigare på Linux

    Bottles 62.0 tar ytterligare ett steg mot att göra Windows-program mer sömlösa på Linux. Med förbättrad grafikkortsigenkänning, bättre integration i Flatpak-miljöer och tydligare återkoppling vid säkerhetskopiering fortsätter verktyget att förenkla livet för användare som vill köra Windows-appar utan att lämna sin Linux-miljö.

    Den öppna källkodsapplikationen Bottles har släppt version 62.0. Programmet fungerar som en grafisk hanterare för Wine och gör det enklare att köra Windows-applikationer och spel på Linux. Den nya versionen fokuserar på förbättrad kompatibilitet, bättre integration med skrivbordsmiljön och tydligare återkoppling till användaren.

    Förbättrad igenkänning av grafikkort

    En viktig teknisk förbättring gäller hur grafikkort identifieras. Tidigare kunde vissa enheter som klassificerades som ”Display controller” missas av systemet. Det innebar att en del datorer inte fick korrekt grafikacceleration när Windows-program kördes.

    I version 62.0 har detta åtgärdats. Resultatet är bättre kompatibilitet och stabilare grafikhantering, särskilt för system med ovanligare eller integrerade grafikkretsar.

    Smartare integration i Flatpak-miljöer

    En annan nyhet är stöd för den så kallade Dynamic Launcher-portalen. Det är särskilt relevant för installationer via Flatpak, där program körs i en isolerad sandbox.

    Tidigare hade sandboxade program begränsade möjligheter att skapa startmenyikoner (.desktop-filer) i värdsystemet. Med det nya stödet kan Bottles nu skapa och hantera sådana startposter på ett korrekt sätt. Det gör att Windows-program som installeras via Bottles integreras bättre i Linux-skrivbordet och känns mer som vanliga inhemska applikationer.

    Tydligare återkoppling vid säkerhetskopiering

    Säkerhetskopiering och återställning av så kallade Wine-prefix är centrala funktioner i Bottles. I den nya versionen visas nu detaljerad förloppsinformation under dessa processer.

    Det innebär att användaren får tydligare besked om hur långt operationen har kommit, vilket minskar osäkerhet och gör verktyget mer användarvänligt.

    Justerad hantering av FSR för spel

    FSR (FidelityFX Super Resolution), en teknik för uppskalning som kan förbättra spelprestanda, har också fått en förändrad hantering. Tidigare kunde FSR aktiveras på Wine-nivå. I version 62.0 har detta tagits bort, och FSR används nu endast när program körs under Gamescope.

    Detta minskar risken för konflikter mellan olika lager i grafikstacken och gör beteendet mer förutsägbart för spelare.

    Mindre förbättringar med praktisk betydelse

    Utöver de större förändringarna innehåller uppdateringen flera mindre förbättringar. Verktyget bottles-cli fungerar åter korrekt i Flatpak-baserade utvecklingsbyggen. Det går nu också att lägga till giltiga systemmiljövariabler utan problem med validering. Dessutom har en bugg i den dagliga donationspåminnelsen rättats till, och översättningarna har uppdaterats.

    Ett steg mot mer sömlös kompatibilitet

    Bottles 62.0 är ingen dramatisk omvälvning, men representerar ett tydligt steg framåt i arbetet med att göra Windows-program mer tillgängliga på Linux. Genom förbättrad hårdvarustöd, bättre skrivbordsintegration och tydligare användaråterkoppling fortsätter projektet att minska tröskeln mellan de två världarna.

    För många användare innebär det att behovet av dubbelstart eller virtuella maskiner blir allt mindre – och att Linux kan fungera som primär plattform även i miljöer där vissa Windows-program fortfarande är nödvändiga.

    https://usebottles.com

    Fakta: Bottles 62.0
    Vad är det?
    GUI-baserad prefix-hanterare för Wine som förenklar körning av Windows-appar på Linux.
    Nyckelnyheter
    Dynamic Launcher portal-stöd, förbättrad GPU-detektering, samt synlig progress vid backup/restore.
    GPU-fix
    Rättar upptäckt av grafik som tidigare hamnade i kategorin “Display controller”.
    Flatpak
    Förbättrad skrivbordsintegration via .desktop-hantering och fix för bottles-cli i dev-builds.
    Backup/Restore
    Detaljerad förloppsvisning under säkerhetskopiering och återställning.
    FSR
    Wine-nivå-FSR borttagen; FSR sätts nu endast vid körning under Gamescope.
    Övrigt
    Miljövariabler kan läggas till utan valideringsstrul, donationsprompt-bugg fixad, uppdaterade översättningar.
  • OpenZFS 2.4: Snabbare, smartare och redo för framtidens lagring

    OpenZFS 2.4 är här och markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest avancerade filsystem. Med stöd för de senaste Linux-kärnorna och flera kommande FreeBSD-versioner, smartare kvothantering och tydliga prestandaförbättringar stärker uppdateringen både stabilitet och effektivitet i allt från hemmaservrar till stora lagringsmiljöer.

    Här är en populärvetenskaplig artikel på svenska, anpassad för teknikintresserade läsare utan att kräva djup förkunskap:

    Det öppna och kraftfulla filsystemet OpenZFS har släppts i version 2.4, nästan ett år efter den förra stora uppdateringen. Den nya versionen bjuder på bredare systemstöd, tydliga prestandalyft och flera efterlängtade förbättringar för både administratörer och avancerade användare.

    OpenZFS används i allt från hemmabyggen och NAS-lösningar till stora företagsservrar, och är känt för sin höga dataintegritet tack vare funktioner som checksummor, snapshots, replikering och självläkande lagring.

    Brett stöd för Linux och FreeBSD

    På Linux-sidan är kompatibiliteten ovanligt generös. OpenZFS 2.4 fungerar med kärnor från Linux 4.18 hela vägen upp till 6.18, vilket innebär att både äldre företagsdistributioner och de allra senaste utvecklingskärnorna stöds.

    För FreeBSD riktar sig versionen mot både nuvarande och framtida huvudversioner:

    • FreeBSD 14
    • FreeBSD 15
    • FreeBSD 16

    Det gör OpenZFS till ett tryggt val även på lång sikt.

    Automatiska kvoter – mindre manuellt arbete

    En av de mest uppskattade nyheterna är stöd för standardkvoter för användare, grupper och projekt. Det innebär att administratörer kan sätta lagringsgränser som automatiskt gäller för nya dataset.

    Resultatet:

    • Mindre manuell konfiguration
    • Enhetliga lagringsregler
    • Bättre kontroll i större miljöer

    Perfekt för allt från skolor till företagsservrar.

    Smartare lagring under hög belastning

    När många skriver data samtidigt kan lagringsenheter bli fragmenterade, vilket försämrar prestandan. OpenZFS 2.4 introducerar därför en ny enhetlig algoritm för allokeringsbegränsning, som minskar fragmentering när systemet är hårt belastat.

    Dessutom kan ZFS nu tillfälligt ”pausa” långsamma vdevs (lagringsenheter som plötsligt blir tröga), så att resten av lagringspoolen fortsätter fungera smidigt trots delvisa hårdvaruproblem.

    Tydliga prestandalyft

    OpenZFS 2.4 innehåller flera förbättringar som märks i praktiken:

    • Snabbare kryptering
      AES-GCM-kryptering använder nu AVX2-instruktioner, vilket ger högre hastighet på moderna processorer.
    • Robust Direct IO
      I/O-operationer som inte är korrekt justerade faller nu automatiskt tillbaka till en lättviktig, okachelagd metod – stabilt utan att bli långsamt.
    • Bättre användning av special-vdevs
      ZIL-data och små block kan i fler fall placeras på snabba specialenheter, även för ZVOL:er och utan krav på tvåpotensstorlekar.

    Effektivare verktyg för drift och underhåll

    Även administrationsverktygen har fått kärlek:

    • zfs rewrite -P kan bevara logiska födelsetider, vilket minskar storleken på inkrementella sändningar
    • Pool-kommandon kan köras på alla importerade pooler samtidigt med -a
    • Det går att scrubba specifika tidsintervall
    • Blockkloningstabeller kan förladdas för snabbare åtkomst

    Allt detta sparar både tid och systemresurser.

    Stabilare RAIDZ och färre hörnfall

    I bakgrunden har mycket arbete lagts på tillförlitlighet:

    • Förbättrad RAIDZ-hantering
    • Smartare ashift-beteende
    • Buggrättningar för deduplicering, gang blocks och blockkloning

    Dessa förbättringar är särskilt viktiga för stora och hårt utnyttjade lagringspooler.

    Framåtblickande förändringar

    OpenZFS 2.4 introducerar också nya feature flags, bland annat för:

    • Fysisk omskrivning av data
    • Förbättrad blockkloning
    • Dynamiska gang headers

    Samtidigt har flera gamla modulinställningar städats bort som en del av projektets långsiktiga modernisering.

    Sammanfattning

    OpenZFS 2.4 är ingen kosmetisk uppdatering – det är ett rejält kliv framåt. Med:

    • Stort kernelstöd
    • Automatiska kvoter
    • Förbättrad prestanda
    • Smartare felhantering
    • Effektivare administrationsverktyg

    …befäster OpenZFS sin position som ett av de mest avancerade och pålitliga filsystemen i den öppna källkodsvärlden.

    Ett självklart val för dig som tar lagring på allvar – oavsett om det gäller hemmaservern eller datacentret.

    Faktaruta: OpenZFS 2.4
    Vad är det?
    OpenZFS är ett öppet filsystem och volymhanterare med snapshots, checksummor, replikering och fokus på dataintegritet.
    Plattformsstöd
    Linux-kärnor: 4.18–6.18
    FreeBSD: 14, 15, 16
    Nyheter i korthet
    • Standardkvoter för användare, grupper och projekt
    • Ny “allocation throttling” för mindre vdev-fragmentering vid hög last
    • Snabbare kryptering (AVX2-acceleration för AES-GCM)
    • Robustare Direct IO (fallback till lättviktig okachelagd I/O vid “unaligned”)
    • ZIL och special_small_blocks kan utnyttja special-vdevs i fler fall (även ZVOL)
    Drift & underhåll
    zfs rewrite -P kan bevara logiska “birth times”
    • Pool-åtgärder för alla importerade pooler med -a
    • Mer flexibel scrub (tidsintervall) och prefetch av BRT-tabeller



  • Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna, medan Windows och BSD-baserade system endast används i begränsad omfattning. Resultaten ger en tydlig bild av hur tekniskt intresserade privatpersoner bygger sina egna servermiljöer och varför.

    Linux regerar i hemmaservrar – resultat från Self-Host Survey 2025

    Att bygga sin egen server hemma har gått från nördprojekt till ett genomtänkt sätt att skydda sin integritet och få kontroll över sin digitala data. I årets Self-Host User Survey 2025, genomförd av communityn selfh.st och publicerad av dess grundare Ethan Sholly, deltog 4 081 entusiaster från hela världen. Resultatet är tydligt: Linux dominerar självhostade system och hemmalabb.

    Linux leder överlägset

    Över 81 procent av alla som deltog i undersökningen använder Linux som plattform för sina hemmaservrar, oavsett om det handlar om fysiska datorer, virtualiserade miljöer eller containerbaserad infrastruktur.

    Detta bekräftar även den globala serverbilden. Enligt Wikipedia driver Linux 63 procent av världens serverinfrastruktur. För självhostare är det inte bara teknikintresset som väger tungt – den vanligaste anledningen till att självhosta är integritet, där Linux är ett naturligt val tack vare öppenheten och kontrollen över systemet.

    Mest använda operativsystem i hemmalabb 2025

    PlaceringOperativsystemAndelKommentar
    1Linux (generellt)81 %Tydlig dominans
    2Proxmox (Debian-baserat)45 %Virtualiseringsplattform
    3Home Assistant OS29 %System för hemautomation
    4Raspberry Pi OS24 %Vanligt i enklare projekt
    5Windows Server< 6 %Begränsad användning
    6FreeBSD med flerastrax över 5 %Stabil nisch

    Samtliga tre toppsystem baseras på Linux.

    Containerplattformar

    PlattformAnvändning
    Dockercirka 90 %
    LXD30 %
    Podman11 %

    Docker är det mest använda containerverktyget och ses som standard inom självhosting. Det mest överraskande resultatet är att LXD hamnar på andra plats, vilket tyder på ett ökande intresse för mer avancerad container- och VM-hantering. Podman, som ofta lyfts fram som ett säkrare alternativ genom rootless-drift, har ännu inte fått lika stort genomslag.

    Varför självhosta?

    De vanligaste skälen som anges i undersökningen är:

    • Integritet och kontroll över data
    • Tekniskt intresse
    • Lägre kostnader och oberoende från molntjänster
    • Flexibilitet och möjlighet att skräddarsy system

    Övriga intressanta resultat

    Undersökningen inkluderar även uppgifter om:

    • Vanlig hårdvara i hemmalabb
    • Verktyg för virtualisering och orkestrering
    • Populära tjänster (till exempel mediaservrar, backup och smarta hem-lösningar)
    • Nätverks- och lagringspraxis

    Så kan du själv komma igång med självhosting

    Ett enkelt exempel på nyttan med självhosting är att lagra manualer till hushållsmaskiner lokalt. Många har stått vid tvättmaskinen och råkat aktivera barnlåset, för att sedan desperat försöka hitta rätt manual på internet. Om manualen i stället finns sparad på en lokal webbserver blir det snabbt och enkelt att lösa problemet.

    Ett annat praktiskt exempel är att fotografera och ladda upp kvitton. Det väcker frågan: vill man verkligen att personlig information ska lagras i en extern app där man inte har kontroll över hur datan hanteras? Genom att lagra sådant på en egen server behåller man kontrollen över sin information.

    För den som vill börja med självhosting är det klokt att starta i liten skala. En äldre stationär dator, utrustad med en större hårddisk, kan fungera utmärkt som en NAS. Installera exempelvis Ubuntu Server eller Debian som grund. Därefter kan du sätta upp Apache och PHP för att köra webbapplikationer som WordPress eller ett wiki-system, vilket är användbart för anteckningar och dokumentation i hushållet.

    Om din internetleverantör tillhandahåller en publik IP-adress kan du aktivera port forwarding i din router. Detta möjliggör åtkomst till servern även utanför hemmet. När grunderna fungerar stabilt kan du stegvis lägga till fler tjänster, exempelvis backup-system, mediaserver eller hemautomation.

    Slutsats

    Linux har etablerat sig som ryggraden inom självhosting och hemmalabb, inte bara i datacenter. För många är självhosting idag ett sätt att uppnå digital självständighet. Verktyg som Proxmox, Docker och Raspberry Pi OS har gjort det enklare än någonsin att komma igång.

    Även för den som inte planerar att drifta en egen server är undersökningen intressant, eftersom den ger en tydlig bild av vilka tekniker hemanvändare faktiskt satsar på.

    https://selfh.st/survey/2025-results

    Driva egna digitala tjänster hemma på en gammal dator

    Grundkrav på datorn
    • 64-bitars CPU (helst)
    • Minst 4 GB RAM (8 GB rekommenderas för WordPress + databaser)
    • SSD om möjligt för bättre prestanda
    • Stabil internetuppkoppling + router där du kan vidarebefordra portar (port forwarding)

    Nätverk & säkerhet
    • Ställ in fast intern IP-adress på servern
    • Vidarebefordra portar 80 (HTTP) i routern
    • Installera brandvägg (t.ex. ufw) och öppna endast nödvändiga portar
    • Skapa en vanlig användare, inaktivera lösenordsinloggning via SSH om möjligt (använd SSH-nycklar)

    Operativsystem
    • Installera en serverversion av Debian eller Ubuntu Server
    • Välj endast nödvändiga paket vid installationen (SSH-server, inga onödiga skrivbordsmiljöer)

    Webbserver + PHP (Debian/Ubuntu)
    Installera en klassisk LAMP-stack (Linux, Apache, MariaDB/MySQL, PHP):
    sudo apt update
    sudo apt install apache2 mariadb-server php php-mysql php-xml php-mbstring php-curl php-zip php-gd

    Databas för WordPress
    sudo mysql_secure_installation
    Skapa databas + användare för WordPress med starkt lösenord.

    WordPress-installation
    • Ladda ner WordPress och packa upp i /var/www/html/ eller egen virtuell host
    • Sätt rätt ägare: sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/
    • Skapa wp-config.php med dina DB-uppgifter
    • Kör webbinstallationen via webbläsaren (serverns IP / domän)

    WP-CLI (rekommenderas)
    Installera WP-CLI för att kunna administrera WordPress via terminal:
    curl -O https://raw.githubusercontent.com/wp-cli/builds/gh-pages/phar/wp-cli.phar
    php wp-cli.phar --info
    chmod +x wp-cli.phar
    sudo mv wp-cli.phar /usr/local/bin/wp
    Exempel på kommandon:
    wp plugin update --all
    wp core update
    wp cache flush

    Extern åtkomst & domän
    • Peka en domän eller DNS-record (t.ex. via DynDNS) till din publika IP
    • Testa åtkomst externt (mobil med 4G/5G) för att verifiera funktion

    Övriga egna tjänster
    På samma server kan du även köra:
    • Nextcloud (egen “molnlagring”)
    • Egna wikis (t.ex. MediaWiki, Wiki.js)
    • Små egna API:er och PHP/Python-appar
    via samma webbserver eller separata virtuella hosts.

    Tips: Börja enkelt, håll systemet uppdaterat (sudo apt upgrade) och ta regelbundna säkerhetskopior.

  • AI återupplivar 25 år gammal Linux-drivrutin för bandbackup

    En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system.

    AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som på 1990-talet användes för QIC-80-bandenheter via diskettenheten men som försvann kring år 2000.

    Tidigare var den som ville återställa data från dessa band tvungen att köra uråldriga distributioner som CentOS 3.5. Den sista Linuxkärnan med ftape var 2.6.20.

    Nu har Dmitry Brant, chefsingenjör vid Wikimedia Foundation, tillsammans med AI-assistenten Claude Code från Anthropic lyckats porta drivrutinen till moderna kärnor, i detta fall Linux 6.8. Genom att analysera kompilatorfel och loggar kunde AI:n ersätta föråldrade API:er, sätta upp ett nytt byggsystem och skapa en fungerande .ko-modul.

    Processen gick förvånansvärt snabbt: det som normalt skulle ta veckor klarades på två kvällar. De första versionerna hade fel, men efter fixar kände modulen igen hårdvaran och kunde dumpa data från testband – något som inte varit möjligt på moderna system på decennier.

    I dag körs ftape åter på Xubuntu 24.04, även om dess praktiska värde 2025 är begränsat. Viktigare är kanske frågan det väcker: håller AI på att göra manuell kodning överflödig?

    Brant beskriver arbetet som att samarbeta med en junior utvecklare: snabb och entusiastisk, ibland felbenägen, men lärande och anpassningsbar. Den uppdaterade drivrutinen finns nu på GitHub för den som vill prova.

    https://linuxiac.com/ai-revives-25-year-old-linux-kernel-driver-for-legacy-tape-backup

    QIC-80 – Fakta

    QIC-80 (Quarter-Inch Cartridge, ~80 MB) var ett populärt bandformat under 1990-talet, främst för säkerhetskopiering i PC-miljö. Bandstationerna anslöts vanligtvis till datorns floppy-kontroller och användes av både privatpersoner och småföretag.

    Specifikationer

    • Kapacitet: ca 60–120 MB
    • Band: 6,35 mm (¼-tum) kassett
    • Gränssnitt: Floppy-kontroller eller ISA-kort
    • Överföring: ~250 kbit/s
    • Åtkomst: Sekventiell
    • Felhantering: ECC/CRC-block

    Så fungerade det

    • Datorn styrde enheten via floppy-kontrollern.
    • Drivrutinen (ftape i Linux) översatte kommandon.
    • Data skrevs i block medan bandet rullade kontinuerligt.
    • Säkerhetskopiering skedde ofta via streamingprogram.

    Fördelar & Begränsningar

    • Fördelar: Billigt media, enkelt gränssnitt.
    • Begränsningar: Långsam, sekventiell åtkomst, slitage.
    • Kompatibilitet: Kräver rätt QIC-klass och drivrutin.

    Återläsning idag

    • Kräver fungerande QIC-80-enhet och drivrutin (ftape).
    • Gör bandimage om möjligt för att skydda originalet.
    • Förvara svalt och dammfritt, undvik magnetfält.

    QIC-80 hade sin storhetstid på 1990-talet, men ersattes snart av DAT, Travan och hårddiskbaserade lösningar.

  • OPNsense 25.7 släppt – Ny design, förbättrad säkerhet och kraftfullare brandväggsverktyg

    OPNsense 25.7 bjuder på en modernare användarupplevelse, enklare installation och förbättrad nätverkshantering. Den nya versionen introducerar dessutom en smidig backup-funktion och en uppdaterad dashboard som ger bättre överblick över systemet – allt byggt på en ny version av FreeBSD för ökad prestanda och stabilitet.

    Användare möts nu av ett modernare och mer lättanvänt gränssnitt. Installationen har också förenklats, vilket gör det smidigare att komma igång. En ny backup-funktion gör det lättare att spara och återställa inställningar, och dashboarden ger tydligare översikt över nätverket.

    I bakgrunden har systemet uppgraderats till en ny version av FreeBSD, vilket ger bättre prestanda och stabilitet. Även stödet för nätverkshantering har förbättrats, med nya alternativ för DHCP och brandväggsregler.

    OPNsense 25.7 finns nu tillgänglig för nedladdning från projektets webbplats.

    https://linuxiac.com/opnsense-25-7-brings-revamped-gui-and-new-firewall-tools

    Fakta om OPNsense 25.7 – Visionary Viper

    Ursprung:
    OPNsense är en fri och öppen källkodsbaserad brandväggs- och routerplattform, skapad som en vidareutveckling av pfSense. Den bygger på FreeBSD.

    Första lansering:
    Projektet startade 2015 som ett alternativ till kommersiella lösningar, med fokus på öppenhet, säkerhet och regelbundna uppdateringar.

    Utgivare:
    Utvecklas och underhålls av det nederländska företaget Deciso B.V.

    Huvudfunktioner:
    – Brandvägg och routing
    – VPN-stöd (bl.a. OpenVPN, IPsec)
    – Trafikanalys och övervakning
    – Användarhantering och åtkomstkontroll
    – Stöd för plugins (t.ex. SFTP-backup, IDS/IPS)

    Nyheter i version 25.7:
    – Helt nytt och snabbare webbgränssnitt
    – Möjlighet att köra gränssnittet utan root
    – Ny installationsguide
    – Backup via SFTP och Google Drive
    – Bygger på FreeBSD 14.3 för bättre prestanda
    – Förbättrad hantering av nätverksalias och DHCP

    Webbplats:
    https://opnsense.org

Etikett: backup

  • Rescuezilla 2.6.2: enklare räddning av datorer med stöd för nyare hårdvara

    Rescuezilla 2.6.2 är en praktisk uppdatering för alla som använder programmet för att rädda, klona eller säkerhetskopiera datorer. Den stora nyheten är en ny version baserad på Ubuntu 26.04 LTS, vilket ger bättre stöd för modern hårdvara. Samtidigt uppdateras Partclone, flera irriterande fel rättas och projektet tar ytterligare steg mot bättre språkstöd. När en dator…

  • OpenZFS 2.4.2 släppt – redo för Linux 7.0 och med viktiga stabilitetsfixar

    OpenZFS 2.4.2 är en viktig underhållsversion för alla som använder ZFS på Linux eller FreeBSD. Uppdateringen ger stöd för kommande Linuxkärna 7.0 och rättar flera fel som kan påverka dataintegritet, snapshots, block cloning och dRAID. Det är ingen version fylld av stora nyheter, men den innehåller sådana förbättringar som gör stor skillnad i servrar, NAS-system…

  • Bottles 62.0 gör Windows-appar smidigare på Linux

    Bottles 62.0 tar ytterligare ett steg mot att göra Windows-program mer sömlösa på Linux. Med förbättrad grafikkortsigenkänning, bättre integration i Flatpak-miljöer och tydligare återkoppling vid säkerhetskopiering fortsätter verktyget att förenkla livet för användare som vill köra Windows-appar utan att lämna sin Linux-miljö. Den öppna källkodsapplikationen Bottles har släppt version 62.0. Programmet fungerar som en grafisk…

  • OpenZFS 2.4: Snabbare, smartare och redo för framtidens lagring

    OpenZFS 2.4 är här och markerar ett viktigt steg framåt för ett av världens mest avancerade filsystem. Med stöd för de senaste Linux-kärnorna och flera kommande FreeBSD-versioner, smartare kvothantering och tydliga prestandaförbättringar stärker uppdateringen både stabilitet och effektivitet i allt från hemmaservrar till stora lagringsmiljöer. Här är en populärvetenskaplig artikel på svenska, anpassad för teknikintresserade…

  • Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna,…

  • AI återupplivar 25 år gammal Linux-drivrutin för bandbackup

    En drivrutin som en gång i tiden var oumbärlig för småföretag och privatpersoner har väckts till liv igen. Med hjälp av AI har den gamla ftape-modulen, som togs ur Linuxkärnan för över två decennier sedan, nu fått en ny chans på moderna system. AI har gett nytt liv åt den gamla ftape-drivrutinen i Linuxkärnan, som…

  • OPNsense 25.7 släppt – Ny design, förbättrad säkerhet och kraftfullare brandväggsverktyg

    OPNsense 25.7 bjuder på en modernare användarupplevelse, enklare installation och förbättrad nätverkshantering. Den nya versionen introducerar dessutom en smidig backup-funktion och en uppdaterad dashboard som ger bättre överblick över systemet – allt byggt på en ny version av FreeBSD för ökad prestanda och stabilitet. Användare möts nu av ett modernare och mer lättanvänt gränssnitt. Installationen…