• Navidrome 0.64 gör den egna musikservern smartare och mer kompatibel

    Navidrome 0.64 har släppts med stöd för Jellyfin-kompatibla musikappar, snabbare spellistor, smartare sortering och en helt omarbetad hantering av albumomslag. För den som föredrar att lagra och strömma sin egen musik i stället för att vara beroende av Spotify, Apple Music eller andra kommersiella tjänster är uppdateringen särskilt intressant.

    Navidrome är en öppen källkodsbaserad musikserver som kan köras på exempelvis en Linux-server, NAS eller liten hemdator. Musiken lagras lokalt på den egna utrustningen, medan Navidrome organiserar biblioteket och gör det möjligt att strömma musiken till datorer, telefoner och andra enheter.

    Med Navidrome 0.64 tar projektet flera steg mot att fungera tillsammans med ännu fler musikappar.

    Jellyfin-appar kan ansluta till Navidrome

    Den största nyheten är ett experimentellt stöd för Jellyfin Music API.

    Jellyfin är precis som Navidrome en självhostad medieplattform, men används inte bara för musik utan även för exempelvis filmer och TV-serier. Runt Jellyfin har det vuxit fram ett stort antal klientprogram.

    Navidromes nya stöd innebär att musikappar som normalt är utvecklade för Jellyfin i framtiden även kan användas tillsammans med Navidrome.

    Bland apparna som nämns finns Finamp och Jellify.

    Funktionen är fortfarande experimentell och därför avstängd som standard. Den som vill prova den måste aktivera den i Navidromes konfiguration.

    Det här kan på sikt bli en viktig förändring. En självhostad server är nämligen bara så användbar som de appar som kan ansluta till den. Genom att stödja fler etablerade gränssnitt kan Navidrome bli kompatibelt med betydligt fler klienter utan att varje app behöver utvecklas specifikt för Navidrome.

    Ny hantering av albumomslag

    En annan större förändring finns bakom kulisserna.

    Navidrome har fått en omarbetad pipeline för albumomslag och annan grafik.

    Tidigare kunde hämtning och bearbetning av omslagsbilder påverka hur snabbt innehållet visades. I den nya versionen sker större delar av arbetet i bakgrunden.

    När ett albumomslag ännu inte hunnit laddas visas först en suddig lågupplöst version. Den ersätts sedan automatiskt av den fullständiga bilden.

    Tekniken är vanlig på moderna webbplatser och gör att sidan upplevs som snabbare, eftersom användaren inte behöver vänta på att alla stora bilder ska laddas innan innehållet visas.

    Navidrome har dessutom blivit försiktigare när externa tjänster används för att hitta albumomslag. Förfrågningarna begränsas och systemet försöker inte lika ofta hämta bilder som tidigare saknats.

    Det minskar både onödig nätverkstrafik och belastningen på externa bildtjänster.

    Favoritmarkera spellistor

    Även webbgränssnittet har fått flera förbättringar.

    Spellistor kan nu markeras som favoriter. Det går därefter att filtrera listan så att bara favoritspellistor visas.

    För personer med många spellistor är det en liten men praktisk förändring. Funktionen gör det exempelvis enklare att hålla ett stort arkiv samtidigt som de mest använda listorna finns lättillgängliga.

    Det har dessutom lagts till nya kommandon för Refresh Metadata, alltså att uppdatera metadata för artister och album.

    Det kan vara användbart när informationen i musikfilerna har ändrats utan att själva ljudfilerna flyttats.

    Nya teman

    Navidrome har också fått fler visuella teman.

    De nya alternativen heter Catppuccin Mocha och Catppuccin Frappé.

    Catppuccin är ett populärt färgtema inom Linux- och utvecklarvärlden och finns bland annat för terminalprogram, textredigerare och skrivbordsmiljöer.

    Det tidigare Macchiato-temat har samtidigt uppdaterats så att färgerna bättre överensstämmer med den officiella Catppuccin-paletten.

    Användaren kan dessutom välja vilken del av Navidrome som ska visas direkt efter inloggning. Förutom tidigare alternativ kan bland annat Artister, Låtar, Spellistor och Radio användas som startsida.

    Snabbare för stora musiksamlingar

    Har man några hundra album spelar prestanda kanske inte särskilt stor roll.

    Men Navidrome används även av personer med bibliotek som innehåller tiotusentals eller hundratusentals låtar.

    Därför har utvecklarna lagt mycket arbete på databasen.

    Import av stora spellistor har enligt projektet blivit betydligt snabbare. Filtrering efter genre och artist har också byggts om så att databasen kan använda indexerade relationstabeller.

    Det låter tekniskt, men resultatet är enkelt: databasen behöver söka igenom mindre information för varje fråga.

    Det kan göra stor skillnad när musikbiblioteket växer.

    Track 2 kommer före Track 10

    Navidrome 0.64 introducerar dessutom något som kallas natural sorting, eller naturlig sortering.

    Datorer sorterar traditionellt text tecken för tecken. Därför kan en lista bli:

    Track 1
    Track 10
    Track 11
    Track 2
    Track 3

    För en människa känns det naturligare med:

    Track 1
    Track 2
    Track 3
    Track 10
    Track 11

    Den nya funktionen gör just detta.

    Naturlig sortering måste dock aktiveras manuellt genom inställningen EnableNaturalSorting.

    Fler verktyg för administratörer

    Även den som administrerar Navidrome från kommandoraden får flera nya verktyg.

    Det finns bland annat nya kommandon för att undersöka och uppdatera albumomslag.

    Verktygen missing list och missing fix kan hjälpa till när musikfiler har flyttats och Navidromes databas därför pekar mot gamla sökvägar.

    Dessutom finns nya funktioner för att kontrollera och reparera sökindex.

    Kommandot doctor kan användas för att hitta problem, medan sökindex kan byggas om om databasen blivit skadad.

    För personer som driver stora Navidrome-installationer kan sådana verktyg vara minst lika viktiga som förbättringarna i webbgränssnittet.

    Smartare transcoding

    När musik skickas från servern till en spelare behöver ljudet ibland konverteras till ett annat format. Detta kallas transcoding.

    Navidrome har nu blivit bättre på att undvika onödigt arbete.

    Om musikfilen redan använder det format som klienten kräver behöver servern inte längre koda om filen en extra gång.

    Det sparar processorresurser och kan dessutom ge snabbare uppspelning.

    Transkodade FLAC-strömmar som skickas genom pipes går nu också att söka i, vilket gör det möjligt att hoppa framåt och bakåt i låten.

    Flera problem med avbrutna transkodade strömmar har samtidigt rättats, liksom felaktig rapportering av MIME-typ för AAC-ljud.

    Viktig databasändring

    Den kanske viktigaste tekniska förändringen är samtidigt en som vanliga användare knappast kommer att märka.

    Navidrome flyttar i version 0.64 alla interna ID-nummer till ett gemensamt 128-bitars Base62-format.

    ID-numren används internt för att identifiera exempelvis låtar, album, artister och spellistor.

    Eftersom ändringen påverkar samtliga tabeller i databasen behöver Navidrome genomföra en omfattande migrering vid uppgraderingen.

    Därför rekommenderar utvecklarna uttryckligen att man säkerhetskopierar Navidromes databas innan uppgraderingen.

    Det är särskilt viktigt för större installationer där databasen innehåller många spellistor, användarkonton och annan information som inte enkelt kan återskapas genom att bara läsa in musikfilerna igen.

    Ett allt mer komplett alternativ till kommersiella musiktjänster

    Navidrome 0.64 innehåller kanske ingen enskild funktion som förändrar hur vi lyssnar på musik.

    Men tillsammans visar förändringarna hur mogen den självhostade musikvärlden börjar bli.

    För några år sedan innebar en egen musikserver ofta ett ganska tekniskt system med begränsat appstöd. I dag finns webbspelare, mobilappar, fjärråtkomst, automatiska albumomslag, transkodning och gränssnitt som på många sätt liknar kommersiella streamingtjänster.

    Skillnaden är att musikbiblioteket fortfarande ligger på din egen server.

    Navidromes nya Jellyfin-stöd kan dessutom göra gränsen mellan olika öppna medieplattformar ännu mindre tydlig.

    För användare som vill behålla kontrollen över sin musiksamling, samtidigt som de vill ha bekvämligheten hos en modern streamingtjänst, blir Navidrome därmed ett allt mer intressant alternativ.

    https://github.com/navidrome/navidrome/releases/tag/v0.64.0

    > FAKTA: NAVIDROME 0.64

    Program: Navidrome

    Typ: Självhostad musikserver och streamer

    Licens: Öppen källkod

    Version: 0.64

    Nyhet: Experimentellt stöd för Jellyfin Music API

    Kompatibla klienter: Bland annat Finamp och Jellify

    Övriga nyheter: Ny hantering av albumomslag, favoritmarkerade spellistor, naturlig sortering, snabbare import och nya Catppuccin-teman.

    Viktigt: Version 0.64 ändrar Navidromes interna ID-format och migrerar databasen. Säkerhetskopiera databasen före uppgradering.

    user@musicserver:~$ navidrome –version
    Navidrome 0.64 █
  • Jellyfin 12.0 släppt – snabbare databas, nytt gränssnitt och FFmpeg 8.1

    Jellyfin 12.0 är här med stora förbättringar under huven och ett modernare gränssnitt. Den fria mediaservern får bland annat snabbare databashantering, FFmpeg 8.1, bättre stöd för böcker och serier samt flera viktiga säkerhetsfixar.

    Jellyfin 12.0 är här, och bakom versionsnumret döljer sig betydligt mer än en vanlig uppdatering. Den fria mediaservern har fått en snabbare databas, ett modernare gränssnitt, bättre stöd för böcker och serier samt en ny version av den viktiga mediemotorn FFmpeg.

    För den som använder Jellyfin som ett eget alternativ till exempelvis Netflix, Plex eller andra strömningstjänster innebär version 12 framför allt att systemet blir snabbare, mer flexibelt och bättre rustat för stora mediebibliotek.

    Jellyfin är fri och öppen källkod och körs på den egna datorn eller servern. Filmer, TV-serier, musik, ljudböcker och annat material lagras alltså hemma hos användaren istället för hos en extern streamingtjänst.

    Versionsnumret blir enklare

    En av de mest synliga förändringarna är faktiskt själva namnet på versionen.

    Det som tidigare skulle ha kallats Jellyfin 10.12 heter nu istället Jellyfin 12.0.

    Projektet har alltså tagit bort den första delen av versionsnumret. Jellyfin 10.11 blir den sista serien som använder den gamla modellen.

    För vanliga användare spelar detta ingen större roll, men det gör versionsnumren betydligt lättare att förstå. När Jellyfin framöver tar ett större steg kommer även den första siffran i versionsnumret att ändras.

    Databasen har byggts om

    En av de viktigaste förändringarna märks inte direkt på skärmen.

    Jellyfin använder en databas för att hålla reda på vilka filmer, avsnitt, låtar och andra objekt som finns i biblioteket. Där lagras också information om exempelvis spellistor, samlingar och vad användaren redan har tittat på.

    I äldre versioner kunde Jellyfin behöva läsa eller skriva om stora mängder information även när bara en liten del hade förändrats.

    Man kan jämföra det med att skriva om en hel adressbok bara för att ett enda telefonnummer har ändrats.

    I Jellyfin 12.0 hanteras istället många poster mer individuellt.

    Det betyder att servern kan ändra ett objekt i en stor spellista utan att behöva bearbeta hela listan på nytt.

    För användare med små bibliotek är skillnaden kanske inte dramatisk. Men på servrar med tusentals filmer, låtar eller TV-avsnitt kan förändringen ge tydligt bättre prestanda.

    Även funktioner som ”Fortsätt titta” och ”Nästa avsnitt” har optimerats.

    1080p och 4K av samma TV-avsnitt

    Jellyfin har sedan tidigare kunnat förstå att två filmfiler egentligen är olika versioner av samma film.

    Nu fungerar detta även för TV-serier.

    En användare kan exempelvis ha både en 1080p-version och en 4K-version av samma avsnitt utan att Jellyfin behöver visa dem som två separata avsnitt.

    Istället grupperas de tillsammans.

    Det är särskilt praktiskt på servrar där olika enheter har olika kapacitet. En äldre TV kanske fungerar bäst med 1080p medan en modern TV kan spela upp 4K.

    Jellyfin kan dessutom komma ihåg vilken version användaren senast tittade på.

    Böcker och serier får större plats

    Jellyfin har traditionellt varit starkast på film, TV och musik.

    I version 12 får även digitala böcker, ljudböcker och serier betydligt mer uppmärksamhet.

    Flera funktioner som tidigare krävde tillägget Bookshelf finns nu direkt i Jellyfin.

    Servern kan bland annat läsa information ur EPUB-böcker och digitala seriearkiv, skapa omslagsbilder och läsa metadata som titel, författare, serie och kapitel.

    Jellyfin kan också läsa sidantal från vissa PDF-filer och seriearkiv samt hitta kapitel i ljudböcker.

    Det gör att Jellyfin börjar fungera mer som ett sammanhållet digitalt bibliotek och inte enbart som en film- och musikserver.

    Det gamla Bookshelf-tillägget håller därför på att fasas ut.

    Modern blir standard

    Jellyfins webbgränssnitt har under en tid funnits i två varianter.

    Det nyare gränssnittet kallades tidigare experimentellt, men i Jellyfin 12.0 blir det standard och får namnet Modern.

    Det äldre gränssnittet finns kvar under namnet Legacy.

    Modern är framför allt anpassat för dagens datorer och mobiltelefoner, med nyare navigering och modernare presentation av biblioteken.

    TV-apparater fortsätter däremot att använda det befintliga TV-gränssnittet.

    Även böcker, foton, spellistor och andra bibliotekstyper har fått bättre presentation.

    Smartare sökning och rekommendationer

    Jellyfin 12.0 gör det också möjligt för tillägg att delta mer aktivt i sökning och rekommendationer.

    En plugin kan exempelvis bidra med egna sökresultat.

    På samma sätt kan olika bibliotek använda olika källor för rekommendationer.

    Ett musikbibliotek kan exempelvis använda ListenBrainz för att föreslå musik.

    Det gör systemet mer modulärt.

    Istället för att Jellyfin själv måste innehålla alla funktioner kan externa tillägg komplettera servern med nya datakällor och funktioner.

    FFmpeg 8.1 sköter arbetet bakom kulisserna

    En mediaserver behöver kunna hantera många olika video- och ljudformat.

    Här spelar FFmpeg en central roll.

    FFmpeg är ett stort projekt med öppen källkod som används för att läsa, konvertera och strömma ljud och video. Det används inte bara av Jellyfin utan av en stor mängd andra program och tjänster.

    Jellyfin 12.0 går över till FFmpeg 8.1.

    Det innebär förbättringar inom bland annat hårdvaruaccelererad video, CUDA, OpenCL, HDR och Dolby Vision.

    Även AV1 får bättre stöd.

    AV1 är ett relativt nytt videoformat som kan ge hög bildkvalitet med lägre bandbredd än äldre format.

    För användaren kan förbättringarna betyda att fler videofiler kan spelas direkt utan att servern först måste konvertera dem.

    Det minskar belastningen på serverns processor och grafikkort.

    Bättre stöd för undertexter och TV-apparater

    Undertexter är ett område som ofta orsakar problem i mediaservrar.

    Olika format fungerar olika bra på olika enheter och ibland måste servern konvertera hela videoströmmen bara för att kunna visa textningen.

    I Jellyfin 12.0 har undertextsystemet förbättrats, bland annat för VobSub och externa textningsfiler.

    Även uppspelning på webOS, Tizen, Android TV och iOS har förbättrats.

    Det finns dessutom bättre stöd för direktströmning av AV1 på TV-klienter.

    Små förbättringar i webbspelaren

    Webbspelaren har också fått flera mindre funktioner som tillsammans gör användningen smidigare.

    Jellyfin kan exempelvis fråga om användaren fortfarande tittar efter en längre tids uppspelning.

    Det går även att stega fram och tillbaka bildruta för bildruta med tangentbordet.

    När användaren flyttar sig längs tidslinjen kan kapitelnamn visas.

    Webbklienten sparar dessutom mer information lokalt i webbläsaren, vilket kan göra vissa sidor snabbare när de öppnas igen.

    Säkerheten har skärpts

    Jellyfin 12.0 innehåller också flera säkerhetsfixar.

    Bland annat har utvecklarna rättat problem där specialkonstruerade anrop i vissa situationer skulle kunna användas för att försöka komma åt filer utanför avsedda kataloger.

    Även flera problem med cross-site scripting, eller XSS, har åtgärdats.

    XSS innebär förenklat att skadlig kod försöker få webbläsaren att köra innehåll som egentligen inte borde köras.

    Säkerheten kring plugins, installationsguiden och föräldrakontroller har också förbättrats.

    För en server som kan vara åtkomlig över internet är den typen av uppdateringar särskilt viktiga.

    Ta backup före uppgraderingen

    Jellyfin 12.0 är dock inte en version man bör installera helt utan förberedelser.

    Databasens struktur förändras och information skrivs om vid den första starten.

    Det betyder att användaren bör ta en fullständig säkerhetskopia av Jellyfins data och konfiguration innan uppgraderingen genomförs.

    Servern måste dessutom redan köra Jellyfin 10.10.7 eller någon version i 10.11-serien.

    Den som använder en äldre version måste alltså först uppgradera till en kompatibel mellanversion.

    Efter uppgraderingen behöver Jellyfin också göra en fullständig genomsökning av biblioteket.

    På mycket stora servrar kan detta ta tid.

    Kontrollera användarnamnen

    En mer ovanlig förändring gäller användarkonton.

    Jellyfin behandlar nu stora och små bokstäver i användarnamn som samma sak.

    Konton med namnen:

    Anna

    och

    anna

    betraktas därför inte längre som två olika användare.

    Har servern sådana konton bör de döpas om före uppgraderingen.

    Annars kan databasmigreringen få problem.

    Gamla plugins kan sluta fungera

    En större version innebär även förändringar för tillägg.

    Plugins som byggts för Jellyfin 10.11 fungerar inte nödvändigtvis i Jellyfin 12.0.

    Den som använder externa plugins bör därför kontrollera att det finns versioner som uttryckligen stöder Jellyfin 12.

    Även riktigt gamla Jellyfin-klienter kan sluta fungera.

    De gamla API-adresserna /emby/ och /mediabrowser/ har tagits bort, tillsammans med vissa äldre autentiseringsmetoder.

    Mer än bara en kosmetisk uppdatering

    Jellyfin 12.0 är alltså inte bara ett nytt gränssnitt ovanpå samma gamla server.

    Mycket av arbetet har istället skett längst ner i systemet: i databasen, medieströmningen och de interna gränssnitten mellan server, klienter och plugins.

    Det är just sådana förändringar som sällan syns på en skärmbild men som kan avgöra hur väl ett system fungerar när biblioteket växer från några hundra filmer till tiotusentals mediefiler.

    För användaren märks resultatet som snabbare hantering, bättre stöd för fler typer av media och ett modernare gränssnitt.

    För den som redan kör Jellyfin är rekommendationen däremot tydlig: behandla version 12 som en större systemuppgradering.

    Ta backup, kontrollera plugins och låt Jellyfin arbeta färdigt med databasen och biblioteket innan servern tas i normal drift igen.

    https://jellyfin.org/posts/jellyfin-release-12.0

    > FAKTA: JELLYFIN 12.0
    Program: Jellyfin
    Version: 12.0
    Typ: Mediaserver / mediaströmning
    Licens: Fri och öppen källkod
    Plattformar: Linux, Windows, macOS, Docker m.fl.
    Mediamotor: FFmpeg 8.1
    Nyheter: Snabbare databas, Modern UI som standard, bättre stöd för böcker och serier, flera versioner av TV-avsnitt samt förbättrad hårdvaruacceleration.
    Video: Förbättrat stöd för AV1, Dolby Vision, CUDA och OpenCL
    Viktigt vid uppgradering: Ta fullständig backup innan installation. Databasen migreras och en full biblioteksskanning krävs efter uppgraderingen.
    Webbplats: jellyfin.org
  • Jellyfin blir äntligen officiell app på Samsung Smart TV

    Samsung-ägare kan nu ta ett stort steg mot full kontroll över sitt eget medieinnehåll. Den öppna och kostnadsfria mediaservern Jellyfin har nämligen blivit tillgänglig som officiell app för Samsung Smart TV via Tizen Store. Efter år av inofficiella och krångliga lösningar innebär detta ett genombrott som gör det betydligt enklare för miljontals användare att strömma sina egna filmer, serier och musik direkt till vardagsrummet.

    Jellyfin blir äntligen officiell app på Samsung Smart TV

    Efter flera års väntan kan Samsung-ägare nu glädjas åt att Jellyfin finns som officiell app i Tizen Store. Den fria och öppna mediaservern, som länge varit tillgänglig på nästan alla andra smart-TV-plattformar, har därmed tagit klivet in i Samsungs ekosystem.

    Vad är Jellyfin?

    Jellyfin är ett gratis och open-source-baserat mediaserverprojekt som gör det möjligt att organisera, strömma och hantera sitt eget medieinnehåll. Filmer, TV-serier, musik och bilder lagras på en server som användaren själv kontrollerar och strömmas till olika enheter i hemmet.

    Till skillnad från kommersiella alternativ finns inga abonnemang, ingen reklam och ingen datainsamling. Allt innehåll och all metadata stannar lokalt hos användaren.

    Tizen – den sista stora pusselbiten

    Samsung använder sitt eget operativsystem, Tizen, i miljontals smart-TV-apparater världen över. Under lång tid var detta den enda större TV-plattformen som saknade officiellt stöd för Jellyfin, trots att appar redan fanns för exempelvis Android TV, webOS och Apple TV.

    Detta gjorde att Samsung-användare antingen fick klara sig utan Jellyfin eller ta till inofficiella lösningar.

    Ett oväntat besked från utvecklarna

    Genombrottet uppmärksammades först när en användare noterade att Jellyfin plötsligt dök upp i Tizen Store. Kort därefter bekräftade Jellyfin-utvecklaren Anthony Lavado att appen faktiskt godkänts, om än med vissa begränsningar.

    Alla TV-modeller stöds ännu inte. Vissa buggar återstod, men efter dialog med Samsungs granskningsprocess tilläts appen släppas för delar av plattformen.

    Varför detta är viktigt

    Tidigare gick det att installera Jellyfin på Samsung-TV, men processen var långt ifrån användarvänlig. Den krävde egen kompilering av appen, hantering av beroenden, aktivering av utvecklarläge på TV:n och en komplicerad installationsprocedur.

    Med Jellyfin som officiell app försvinner hela detta hinder. Installation sker nu direkt från Tizen Store, precis som vilken annan app som helst.

    Begränsat stöd – än så länge

    Rapporter från användarforum visar att Jellyfin främst dyker upp på nyare Samsung-modeller. Äldre TV-apparater verkar i nuläget sakna tillgång, men mycket tyder på att stödet kommer att utökas över tid.

    Ett steg framåt för öppen källkod

    Att Jellyfin nu finns som officiell app på Samsung Smart TV är mer än en teknisk detalj. Det markerar ett tydligt framsteg för öppen källkod och självhostade lösningar i konsumentelektronikens mest centrala miljö.

    För miljontals användare innebär detta enklare tillgång till egna mediebibliotek, full kontroll över sitt innehåll och ett alternativ till låsta, abonnemangsbaserade streamingtjänster – direkt i vardagsrummet.

    https://github.com/jellyfin/jellyfin-tizen/issues/222#issuecomment-3831497018

    FAKTARUTA
    Rubrik: Jellyfin på Samsung Smart TV (Tizen)
    Vad är Jellyfin? Fri och öppen mediaserver för ditt eget filmbibliotek, serier och musik.
    Nyhet: Officiell app börjar rullas ut i Tizen Store.
    Stöd: Syns främst på nyare TV-modeller – alla får den inte samtidigt.
    Varför viktigt? Slipper krånglig sideload/utvecklarläge – installeras som vanlig app.



  • Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna, medan Windows och BSD-baserade system endast används i begränsad omfattning. Resultaten ger en tydlig bild av hur tekniskt intresserade privatpersoner bygger sina egna servermiljöer och varför.

    Linux regerar i hemmaservrar – resultat från Self-Host Survey 2025

    Att bygga sin egen server hemma har gått från nördprojekt till ett genomtänkt sätt att skydda sin integritet och få kontroll över sin digitala data. I årets Self-Host User Survey 2025, genomförd av communityn selfh.st och publicerad av dess grundare Ethan Sholly, deltog 4 081 entusiaster från hela världen. Resultatet är tydligt: Linux dominerar självhostade system och hemmalabb.

    Linux leder överlägset

    Över 81 procent av alla som deltog i undersökningen använder Linux som plattform för sina hemmaservrar, oavsett om det handlar om fysiska datorer, virtualiserade miljöer eller containerbaserad infrastruktur.

    Detta bekräftar även den globala serverbilden. Enligt Wikipedia driver Linux 63 procent av världens serverinfrastruktur. För självhostare är det inte bara teknikintresset som väger tungt – den vanligaste anledningen till att självhosta är integritet, där Linux är ett naturligt val tack vare öppenheten och kontrollen över systemet.

    Mest använda operativsystem i hemmalabb 2025

    PlaceringOperativsystemAndelKommentar
    1Linux (generellt)81 %Tydlig dominans
    2Proxmox (Debian-baserat)45 %Virtualiseringsplattform
    3Home Assistant OS29 %System för hemautomation
    4Raspberry Pi OS24 %Vanligt i enklare projekt
    5Windows Server< 6 %Begränsad användning
    6FreeBSD med flerastrax över 5 %Stabil nisch

    Samtliga tre toppsystem baseras på Linux.

    Containerplattformar

    PlattformAnvändning
    Dockercirka 90 %
    LXD30 %
    Podman11 %

    Docker är det mest använda containerverktyget och ses som standard inom självhosting. Det mest överraskande resultatet är att LXD hamnar på andra plats, vilket tyder på ett ökande intresse för mer avancerad container- och VM-hantering. Podman, som ofta lyfts fram som ett säkrare alternativ genom rootless-drift, har ännu inte fått lika stort genomslag.

    Varför självhosta?

    De vanligaste skälen som anges i undersökningen är:

    • Integritet och kontroll över data
    • Tekniskt intresse
    • Lägre kostnader och oberoende från molntjänster
    • Flexibilitet och möjlighet att skräddarsy system

    Övriga intressanta resultat

    Undersökningen inkluderar även uppgifter om:

    • Vanlig hårdvara i hemmalabb
    • Verktyg för virtualisering och orkestrering
    • Populära tjänster (till exempel mediaservrar, backup och smarta hem-lösningar)
    • Nätverks- och lagringspraxis

    Så kan du själv komma igång med självhosting

    Ett enkelt exempel på nyttan med självhosting är att lagra manualer till hushållsmaskiner lokalt. Många har stått vid tvättmaskinen och råkat aktivera barnlåset, för att sedan desperat försöka hitta rätt manual på internet. Om manualen i stället finns sparad på en lokal webbserver blir det snabbt och enkelt att lösa problemet.

    Ett annat praktiskt exempel är att fotografera och ladda upp kvitton. Det väcker frågan: vill man verkligen att personlig information ska lagras i en extern app där man inte har kontroll över hur datan hanteras? Genom att lagra sådant på en egen server behåller man kontrollen över sin information.

    För den som vill börja med självhosting är det klokt att starta i liten skala. En äldre stationär dator, utrustad med en större hårddisk, kan fungera utmärkt som en NAS. Installera exempelvis Ubuntu Server eller Debian som grund. Därefter kan du sätta upp Apache och PHP för att köra webbapplikationer som WordPress eller ett wiki-system, vilket är användbart för anteckningar och dokumentation i hushållet.

    Om din internetleverantör tillhandahåller en publik IP-adress kan du aktivera port forwarding i din router. Detta möjliggör åtkomst till servern även utanför hemmet. När grunderna fungerar stabilt kan du stegvis lägga till fler tjänster, exempelvis backup-system, mediaserver eller hemautomation.

    Slutsats

    Linux har etablerat sig som ryggraden inom självhosting och hemmalabb, inte bara i datacenter. För många är självhosting idag ett sätt att uppnå digital självständighet. Verktyg som Proxmox, Docker och Raspberry Pi OS har gjort det enklare än någonsin att komma igång.

    Även för den som inte planerar att drifta en egen server är undersökningen intressant, eftersom den ger en tydlig bild av vilka tekniker hemanvändare faktiskt satsar på.

    https://selfh.st/survey/2025-results

    Driva egna digitala tjänster hemma på en gammal dator

    Grundkrav på datorn
    • 64-bitars CPU (helst)
    • Minst 4 GB RAM (8 GB rekommenderas för WordPress + databaser)
    • SSD om möjligt för bättre prestanda
    • Stabil internetuppkoppling + router där du kan vidarebefordra portar (port forwarding)

    Nätverk & säkerhet
    • Ställ in fast intern IP-adress på servern
    • Vidarebefordra portar 80 (HTTP) i routern
    • Installera brandvägg (t.ex. ufw) och öppna endast nödvändiga portar
    • Skapa en vanlig användare, inaktivera lösenordsinloggning via SSH om möjligt (använd SSH-nycklar)

    Operativsystem
    • Installera en serverversion av Debian eller Ubuntu Server
    • Välj endast nödvändiga paket vid installationen (SSH-server, inga onödiga skrivbordsmiljöer)

    Webbserver + PHP (Debian/Ubuntu)
    Installera en klassisk LAMP-stack (Linux, Apache, MariaDB/MySQL, PHP):
    sudo apt update
    sudo apt install apache2 mariadb-server php php-mysql php-xml php-mbstring php-curl php-zip php-gd

    Databas för WordPress
    sudo mysql_secure_installation
    Skapa databas + användare för WordPress med starkt lösenord.

    WordPress-installation
    • Ladda ner WordPress och packa upp i /var/www/html/ eller egen virtuell host
    • Sätt rätt ägare: sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/
    • Skapa wp-config.php med dina DB-uppgifter
    • Kör webbinstallationen via webbläsaren (serverns IP / domän)

    WP-CLI (rekommenderas)
    Installera WP-CLI för att kunna administrera WordPress via terminal:
    curl -O https://raw.githubusercontent.com/wp-cli/builds/gh-pages/phar/wp-cli.phar
    php wp-cli.phar --info
    chmod +x wp-cli.phar
    sudo mv wp-cli.phar /usr/local/bin/wp
    Exempel på kommandon:
    wp plugin update --all
    wp core update
    wp cache flush

    Extern åtkomst & domän
    • Peka en domän eller DNS-record (t.ex. via DynDNS) till din publika IP
    • Testa åtkomst externt (mobil med 4G/5G) för att verifiera funktion

    Övriga egna tjänster
    På samma server kan du även köra:
    • Nextcloud (egen “molnlagring”)
    • Egna wikis (t.ex. MediaWiki, Wiki.js)
    • Små egna API:er och PHP/Python-appar
    via samma webbserver eller separata virtuella hosts.

    Tips: Börja enkelt, håll systemet uppdaterat (sudo apt upgrade) och ta regelbundna säkerhetskopior.

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.

    När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.

    Mer kraft – mindre strömförbrukning

    Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.

    Två varianter, flera möjligheter

    ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.

    Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.

    ZimaOS – ett steg framåt

    Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.

    Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.

    Inte utan brister

    Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.

    Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.

    Våra tester

    På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.

    Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.

    Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.

    ZimaBoard 2 – Fakta

    Processor: Intel N150, 4 kärnor
    TDP: 10 W
    Grafik: Intel UHD, 24 EU @ 1000 MHz
    Video: 4K @ 60 Hz via Mini DisplayPort 1.2

    Modeller:
    • ZimaBoard 2 832 – 8 GB LPDDR5x, 32 GB eMMC
    • ZimaBoard 2 1664 – 16 GB LPDDR5x, 64 GB eMMC

    Expansion:
    • 2 × SATA 3.0
    • PCIe 3.0 x4
    • USB 3.1-portar

    Operativsystem:
    • ZimaOS (förinstallerat)
    • Stöd för Linux (Ubuntu, Debian, Fedora)
    • Android
    • Windows (valfritt)

    Nackdelar:
    • Ingen fysisk strömknapp
    • Blir varm vid längre användning
    • Ingen USB-C-strömförsörjning (endast nätadapter)

    █

Etikett: mediaserver

  • Navidrome 0.64 gör den egna musikservern smartare och mer kompatibel

    Navidrome 0.64 har släppts med stöd för Jellyfin-kompatibla musikappar, snabbare spellistor, smartare sortering och en helt omarbetad hantering av albumomslag. För den som föredrar att lagra och strömma sin egen musik i stället för att vara beroende av Spotify, Apple Music eller andra kommersiella tjänster är uppdateringen särskilt intressant. Navidrome är en öppen källkodsbaserad musikserver…

  • Jellyfin 12.0 släppt – snabbare databas, nytt gränssnitt och FFmpeg 8.1

    Jellyfin 12.0 är här med stora förbättringar under huven och ett modernare gränssnitt. Den fria mediaservern får bland annat snabbare databashantering, FFmpeg 8.1, bättre stöd för böcker och serier samt flera viktiga säkerhetsfixar. Jellyfin 12.0 är här, och bakom versionsnumret döljer sig betydligt mer än en vanlig uppdatering. Den fria mediaservern har fått en snabbare…

  • Jellyfin blir äntligen officiell app på Samsung Smart TV

    Samsung-ägare kan nu ta ett stort steg mot full kontroll över sitt eget medieinnehåll. Den öppna och kostnadsfria mediaservern Jellyfin har nämligen blivit tillgänglig som officiell app för Samsung Smart TV via Tizen Store. Efter år av inofficiella och krångliga lösningar innebär detta ett genombrott som gör det betydligt enklare för miljontals användare att strömma…

  • Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna,…

  • ZimaBoard 2

    ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser. När den första ZimaBoard kom för några år…