• Navidrome 0.64 gör den egna musikservern smartare och mer kompatibel

    Navidrome 0.64 har släppts med stöd för Jellyfin-kompatibla musikappar, snabbare spellistor, smartare sortering och en helt omarbetad hantering av albumomslag. För den som föredrar att lagra och strömma sin egen musik i stället för att vara beroende av Spotify, Apple Music eller andra kommersiella tjänster är uppdateringen särskilt intressant.

    Navidrome är en öppen källkodsbaserad musikserver som kan köras på exempelvis en Linux-server, NAS eller liten hemdator. Musiken lagras lokalt på den egna utrustningen, medan Navidrome organiserar biblioteket och gör det möjligt att strömma musiken till datorer, telefoner och andra enheter.

    Med Navidrome 0.64 tar projektet flera steg mot att fungera tillsammans med ännu fler musikappar.

    Jellyfin-appar kan ansluta till Navidrome

    Den största nyheten är ett experimentellt stöd för Jellyfin Music API.

    Jellyfin är precis som Navidrome en självhostad medieplattform, men används inte bara för musik utan även för exempelvis filmer och TV-serier. Runt Jellyfin har det vuxit fram ett stort antal klientprogram.

    Navidromes nya stöd innebär att musikappar som normalt är utvecklade för Jellyfin i framtiden även kan användas tillsammans med Navidrome.

    Bland apparna som nämns finns Finamp och Jellify.

    Funktionen är fortfarande experimentell och därför avstängd som standard. Den som vill prova den måste aktivera den i Navidromes konfiguration.

    Det här kan på sikt bli en viktig förändring. En självhostad server är nämligen bara så användbar som de appar som kan ansluta till den. Genom att stödja fler etablerade gränssnitt kan Navidrome bli kompatibelt med betydligt fler klienter utan att varje app behöver utvecklas specifikt för Navidrome.

    Ny hantering av albumomslag

    En annan större förändring finns bakom kulisserna.

    Navidrome har fått en omarbetad pipeline för albumomslag och annan grafik.

    Tidigare kunde hämtning och bearbetning av omslagsbilder påverka hur snabbt innehållet visades. I den nya versionen sker större delar av arbetet i bakgrunden.

    När ett albumomslag ännu inte hunnit laddas visas först en suddig lågupplöst version. Den ersätts sedan automatiskt av den fullständiga bilden.

    Tekniken är vanlig på moderna webbplatser och gör att sidan upplevs som snabbare, eftersom användaren inte behöver vänta på att alla stora bilder ska laddas innan innehållet visas.

    Navidrome har dessutom blivit försiktigare när externa tjänster används för att hitta albumomslag. Förfrågningarna begränsas och systemet försöker inte lika ofta hämta bilder som tidigare saknats.

    Det minskar både onödig nätverkstrafik och belastningen på externa bildtjänster.

    Favoritmarkera spellistor

    Även webbgränssnittet har fått flera förbättringar.

    Spellistor kan nu markeras som favoriter. Det går därefter att filtrera listan så att bara favoritspellistor visas.

    För personer med många spellistor är det en liten men praktisk förändring. Funktionen gör det exempelvis enklare att hålla ett stort arkiv samtidigt som de mest använda listorna finns lättillgängliga.

    Det har dessutom lagts till nya kommandon för Refresh Metadata, alltså att uppdatera metadata för artister och album.

    Det kan vara användbart när informationen i musikfilerna har ändrats utan att själva ljudfilerna flyttats.

    Nya teman

    Navidrome har också fått fler visuella teman.

    De nya alternativen heter Catppuccin Mocha och Catppuccin Frappé.

    Catppuccin är ett populärt färgtema inom Linux- och utvecklarvärlden och finns bland annat för terminalprogram, textredigerare och skrivbordsmiljöer.

    Det tidigare Macchiato-temat har samtidigt uppdaterats så att färgerna bättre överensstämmer med den officiella Catppuccin-paletten.

    Användaren kan dessutom välja vilken del av Navidrome som ska visas direkt efter inloggning. Förutom tidigare alternativ kan bland annat Artister, Låtar, Spellistor och Radio användas som startsida.

    Snabbare för stora musiksamlingar

    Har man några hundra album spelar prestanda kanske inte särskilt stor roll.

    Men Navidrome används även av personer med bibliotek som innehåller tiotusentals eller hundratusentals låtar.

    Därför har utvecklarna lagt mycket arbete på databasen.

    Import av stora spellistor har enligt projektet blivit betydligt snabbare. Filtrering efter genre och artist har också byggts om så att databasen kan använda indexerade relationstabeller.

    Det låter tekniskt, men resultatet är enkelt: databasen behöver söka igenom mindre information för varje fråga.

    Det kan göra stor skillnad när musikbiblioteket växer.

    Track 2 kommer före Track 10

    Navidrome 0.64 introducerar dessutom något som kallas natural sorting, eller naturlig sortering.

    Datorer sorterar traditionellt text tecken för tecken. Därför kan en lista bli:

    Track 1
    Track 10
    Track 11
    Track 2
    Track 3

    För en människa känns det naturligare med:

    Track 1
    Track 2
    Track 3
    Track 10
    Track 11

    Den nya funktionen gör just detta.

    Naturlig sortering måste dock aktiveras manuellt genom inställningen EnableNaturalSorting.

    Fler verktyg för administratörer

    Även den som administrerar Navidrome från kommandoraden får flera nya verktyg.

    Det finns bland annat nya kommandon för att undersöka och uppdatera albumomslag.

    Verktygen missing list och missing fix kan hjälpa till när musikfiler har flyttats och Navidromes databas därför pekar mot gamla sökvägar.

    Dessutom finns nya funktioner för att kontrollera och reparera sökindex.

    Kommandot doctor kan användas för att hitta problem, medan sökindex kan byggas om om databasen blivit skadad.

    För personer som driver stora Navidrome-installationer kan sådana verktyg vara minst lika viktiga som förbättringarna i webbgränssnittet.

    Smartare transcoding

    När musik skickas från servern till en spelare behöver ljudet ibland konverteras till ett annat format. Detta kallas transcoding.

    Navidrome har nu blivit bättre på att undvika onödigt arbete.

    Om musikfilen redan använder det format som klienten kräver behöver servern inte längre koda om filen en extra gång.

    Det sparar processorresurser och kan dessutom ge snabbare uppspelning.

    Transkodade FLAC-strömmar som skickas genom pipes går nu också att söka i, vilket gör det möjligt att hoppa framåt och bakåt i låten.

    Flera problem med avbrutna transkodade strömmar har samtidigt rättats, liksom felaktig rapportering av MIME-typ för AAC-ljud.

    Viktig databasändring

    Den kanske viktigaste tekniska förändringen är samtidigt en som vanliga användare knappast kommer att märka.

    Navidrome flyttar i version 0.64 alla interna ID-nummer till ett gemensamt 128-bitars Base62-format.

    ID-numren används internt för att identifiera exempelvis låtar, album, artister och spellistor.

    Eftersom ändringen påverkar samtliga tabeller i databasen behöver Navidrome genomföra en omfattande migrering vid uppgraderingen.

    Därför rekommenderar utvecklarna uttryckligen att man säkerhetskopierar Navidromes databas innan uppgraderingen.

    Det är särskilt viktigt för större installationer där databasen innehåller många spellistor, användarkonton och annan information som inte enkelt kan återskapas genom att bara läsa in musikfilerna igen.

    Ett allt mer komplett alternativ till kommersiella musiktjänster

    Navidrome 0.64 innehåller kanske ingen enskild funktion som förändrar hur vi lyssnar på musik.

    Men tillsammans visar förändringarna hur mogen den självhostade musikvärlden börjar bli.

    För några år sedan innebar en egen musikserver ofta ett ganska tekniskt system med begränsat appstöd. I dag finns webbspelare, mobilappar, fjärråtkomst, automatiska albumomslag, transkodning och gränssnitt som på många sätt liknar kommersiella streamingtjänster.

    Skillnaden är att musikbiblioteket fortfarande ligger på din egen server.

    Navidromes nya Jellyfin-stöd kan dessutom göra gränsen mellan olika öppna medieplattformar ännu mindre tydlig.

    För användare som vill behålla kontrollen över sin musiksamling, samtidigt som de vill ha bekvämligheten hos en modern streamingtjänst, blir Navidrome därmed ett allt mer intressant alternativ.

    https://github.com/navidrome/navidrome/releases/tag/v0.64.0

    > FAKTA: NAVIDROME 0.64

    Program: Navidrome

    Typ: Självhostad musikserver och streamer

    Licens: Öppen källkod

    Version: 0.64

    Nyhet: Experimentellt stöd för Jellyfin Music API

    Kompatibla klienter: Bland annat Finamp och Jellify

    Övriga nyheter: Ny hantering av albumomslag, favoritmarkerade spellistor, naturlig sortering, snabbare import och nya Catppuccin-teman.

    Viktigt: Version 0.64 ändrar Navidromes interna ID-format och migrerar databasen. Säkerhetskopiera databasen före uppgradering.

    user@musicserver:~$ navidrome –version
    Navidrome 0.64 █
  • Jellyfin 12.0 släppt – snabbare databas, nytt gränssnitt och FFmpeg 8.1

    Jellyfin 12.0 är här med stora förbättringar under huven och ett modernare gränssnitt. Den fria mediaservern får bland annat snabbare databashantering, FFmpeg 8.1, bättre stöd för böcker och serier samt flera viktiga säkerhetsfixar.

    Jellyfin 12.0 är här, och bakom versionsnumret döljer sig betydligt mer än en vanlig uppdatering. Den fria mediaservern har fått en snabbare databas, ett modernare gränssnitt, bättre stöd för böcker och serier samt en ny version av den viktiga mediemotorn FFmpeg.

    För den som använder Jellyfin som ett eget alternativ till exempelvis Netflix, Plex eller andra strömningstjänster innebär version 12 framför allt att systemet blir snabbare, mer flexibelt och bättre rustat för stora mediebibliotek.

    Jellyfin är fri och öppen källkod och körs på den egna datorn eller servern. Filmer, TV-serier, musik, ljudböcker och annat material lagras alltså hemma hos användaren istället för hos en extern streamingtjänst.

    Versionsnumret blir enklare

    En av de mest synliga förändringarna är faktiskt själva namnet på versionen.

    Det som tidigare skulle ha kallats Jellyfin 10.12 heter nu istället Jellyfin 12.0.

    Projektet har alltså tagit bort den första delen av versionsnumret. Jellyfin 10.11 blir den sista serien som använder den gamla modellen.

    För vanliga användare spelar detta ingen större roll, men det gör versionsnumren betydligt lättare att förstå. När Jellyfin framöver tar ett större steg kommer även den första siffran i versionsnumret att ändras.

    Databasen har byggts om

    En av de viktigaste förändringarna märks inte direkt på skärmen.

    Jellyfin använder en databas för att hålla reda på vilka filmer, avsnitt, låtar och andra objekt som finns i biblioteket. Där lagras också information om exempelvis spellistor, samlingar och vad användaren redan har tittat på.

    I äldre versioner kunde Jellyfin behöva läsa eller skriva om stora mängder information även när bara en liten del hade förändrats.

    Man kan jämföra det med att skriva om en hel adressbok bara för att ett enda telefonnummer har ändrats.

    I Jellyfin 12.0 hanteras istället många poster mer individuellt.

    Det betyder att servern kan ändra ett objekt i en stor spellista utan att behöva bearbeta hela listan på nytt.

    För användare med små bibliotek är skillnaden kanske inte dramatisk. Men på servrar med tusentals filmer, låtar eller TV-avsnitt kan förändringen ge tydligt bättre prestanda.

    Även funktioner som ”Fortsätt titta” och ”Nästa avsnitt” har optimerats.

    1080p och 4K av samma TV-avsnitt

    Jellyfin har sedan tidigare kunnat förstå att två filmfiler egentligen är olika versioner av samma film.

    Nu fungerar detta även för TV-serier.

    En användare kan exempelvis ha både en 1080p-version och en 4K-version av samma avsnitt utan att Jellyfin behöver visa dem som två separata avsnitt.

    Istället grupperas de tillsammans.

    Det är särskilt praktiskt på servrar där olika enheter har olika kapacitet. En äldre TV kanske fungerar bäst med 1080p medan en modern TV kan spela upp 4K.

    Jellyfin kan dessutom komma ihåg vilken version användaren senast tittade på.

    Böcker och serier får större plats

    Jellyfin har traditionellt varit starkast på film, TV och musik.

    I version 12 får även digitala böcker, ljudböcker och serier betydligt mer uppmärksamhet.

    Flera funktioner som tidigare krävde tillägget Bookshelf finns nu direkt i Jellyfin.

    Servern kan bland annat läsa information ur EPUB-böcker och digitala seriearkiv, skapa omslagsbilder och läsa metadata som titel, författare, serie och kapitel.

    Jellyfin kan också läsa sidantal från vissa PDF-filer och seriearkiv samt hitta kapitel i ljudböcker.

    Det gör att Jellyfin börjar fungera mer som ett sammanhållet digitalt bibliotek och inte enbart som en film- och musikserver.

    Det gamla Bookshelf-tillägget håller därför på att fasas ut.

    Modern blir standard

    Jellyfins webbgränssnitt har under en tid funnits i två varianter.

    Det nyare gränssnittet kallades tidigare experimentellt, men i Jellyfin 12.0 blir det standard och får namnet Modern.

    Det äldre gränssnittet finns kvar under namnet Legacy.

    Modern är framför allt anpassat för dagens datorer och mobiltelefoner, med nyare navigering och modernare presentation av biblioteken.

    TV-apparater fortsätter däremot att använda det befintliga TV-gränssnittet.

    Även böcker, foton, spellistor och andra bibliotekstyper har fått bättre presentation.

    Smartare sökning och rekommendationer

    Jellyfin 12.0 gör det också möjligt för tillägg att delta mer aktivt i sökning och rekommendationer.

    En plugin kan exempelvis bidra med egna sökresultat.

    På samma sätt kan olika bibliotek använda olika källor för rekommendationer.

    Ett musikbibliotek kan exempelvis använda ListenBrainz för att föreslå musik.

    Det gör systemet mer modulärt.

    Istället för att Jellyfin själv måste innehålla alla funktioner kan externa tillägg komplettera servern med nya datakällor och funktioner.

    FFmpeg 8.1 sköter arbetet bakom kulisserna

    En mediaserver behöver kunna hantera många olika video- och ljudformat.

    Här spelar FFmpeg en central roll.

    FFmpeg är ett stort projekt med öppen källkod som används för att läsa, konvertera och strömma ljud och video. Det används inte bara av Jellyfin utan av en stor mängd andra program och tjänster.

    Jellyfin 12.0 går över till FFmpeg 8.1.

    Det innebär förbättringar inom bland annat hårdvaruaccelererad video, CUDA, OpenCL, HDR och Dolby Vision.

    Även AV1 får bättre stöd.

    AV1 är ett relativt nytt videoformat som kan ge hög bildkvalitet med lägre bandbredd än äldre format.

    För användaren kan förbättringarna betyda att fler videofiler kan spelas direkt utan att servern först måste konvertera dem.

    Det minskar belastningen på serverns processor och grafikkort.

    Bättre stöd för undertexter och TV-apparater

    Undertexter är ett område som ofta orsakar problem i mediaservrar.

    Olika format fungerar olika bra på olika enheter och ibland måste servern konvertera hela videoströmmen bara för att kunna visa textningen.

    I Jellyfin 12.0 har undertextsystemet förbättrats, bland annat för VobSub och externa textningsfiler.

    Även uppspelning på webOS, Tizen, Android TV och iOS har förbättrats.

    Det finns dessutom bättre stöd för direktströmning av AV1 på TV-klienter.

    Små förbättringar i webbspelaren

    Webbspelaren har också fått flera mindre funktioner som tillsammans gör användningen smidigare.

    Jellyfin kan exempelvis fråga om användaren fortfarande tittar efter en längre tids uppspelning.

    Det går även att stega fram och tillbaka bildruta för bildruta med tangentbordet.

    När användaren flyttar sig längs tidslinjen kan kapitelnamn visas.

    Webbklienten sparar dessutom mer information lokalt i webbläsaren, vilket kan göra vissa sidor snabbare när de öppnas igen.

    Säkerheten har skärpts

    Jellyfin 12.0 innehåller också flera säkerhetsfixar.

    Bland annat har utvecklarna rättat problem där specialkonstruerade anrop i vissa situationer skulle kunna användas för att försöka komma åt filer utanför avsedda kataloger.

    Även flera problem med cross-site scripting, eller XSS, har åtgärdats.

    XSS innebär förenklat att skadlig kod försöker få webbläsaren att köra innehåll som egentligen inte borde köras.

    Säkerheten kring plugins, installationsguiden och föräldrakontroller har också förbättrats.

    För en server som kan vara åtkomlig över internet är den typen av uppdateringar särskilt viktiga.

    Ta backup före uppgraderingen

    Jellyfin 12.0 är dock inte en version man bör installera helt utan förberedelser.

    Databasens struktur förändras och information skrivs om vid den första starten.

    Det betyder att användaren bör ta en fullständig säkerhetskopia av Jellyfins data och konfiguration innan uppgraderingen genomförs.

    Servern måste dessutom redan köra Jellyfin 10.10.7 eller någon version i 10.11-serien.

    Den som använder en äldre version måste alltså först uppgradera till en kompatibel mellanversion.

    Efter uppgraderingen behöver Jellyfin också göra en fullständig genomsökning av biblioteket.

    På mycket stora servrar kan detta ta tid.

    Kontrollera användarnamnen

    En mer ovanlig förändring gäller användarkonton.

    Jellyfin behandlar nu stora och små bokstäver i användarnamn som samma sak.

    Konton med namnen:

    Anna

    och

    anna

    betraktas därför inte längre som två olika användare.

    Har servern sådana konton bör de döpas om före uppgraderingen.

    Annars kan databasmigreringen få problem.

    Gamla plugins kan sluta fungera

    En större version innebär även förändringar för tillägg.

    Plugins som byggts för Jellyfin 10.11 fungerar inte nödvändigtvis i Jellyfin 12.0.

    Den som använder externa plugins bör därför kontrollera att det finns versioner som uttryckligen stöder Jellyfin 12.

    Även riktigt gamla Jellyfin-klienter kan sluta fungera.

    De gamla API-adresserna /emby/ och /mediabrowser/ har tagits bort, tillsammans med vissa äldre autentiseringsmetoder.

    Mer än bara en kosmetisk uppdatering

    Jellyfin 12.0 är alltså inte bara ett nytt gränssnitt ovanpå samma gamla server.

    Mycket av arbetet har istället skett längst ner i systemet: i databasen, medieströmningen och de interna gränssnitten mellan server, klienter och plugins.

    Det är just sådana förändringar som sällan syns på en skärmbild men som kan avgöra hur väl ett system fungerar när biblioteket växer från några hundra filmer till tiotusentals mediefiler.

    För användaren märks resultatet som snabbare hantering, bättre stöd för fler typer av media och ett modernare gränssnitt.

    För den som redan kör Jellyfin är rekommendationen däremot tydlig: behandla version 12 som en större systemuppgradering.

    Ta backup, kontrollera plugins och låt Jellyfin arbeta färdigt med databasen och biblioteket innan servern tas i normal drift igen.

    https://jellyfin.org/posts/jellyfin-release-12.0

    > FAKTA: JELLYFIN 12.0
    Program: Jellyfin
    Version: 12.0
    Typ: Mediaserver / mediaströmning
    Licens: Fri och öppen källkod
    Plattformar: Linux, Windows, macOS, Docker m.fl.
    Mediamotor: FFmpeg 8.1
    Nyheter: Snabbare databas, Modern UI som standard, bättre stöd för böcker och serier, flera versioner av TV-avsnitt samt förbättrad hårdvaruacceleration.
    Video: Förbättrat stöd för AV1, Dolby Vision, CUDA och OpenCL
    Viktigt vid uppgradering: Ta fullständig backup innan installation. Databasen migreras och en full biblioteksskanning krävs efter uppgraderingen.
    Webbplats: jellyfin.org
  • UNRaid får stöd för hårddisk boot.

    Unraid går in i 2026 med stora ambitioner. Efter ett omvälvande 2025, där Unraid 7-serien lade grunden för en mer modern och flexibel plattform, siktar utvecklarna nu på att ta bort flera av systemets historiska begränsningar. Med planerat stöd för intern boot, mer avancerade lagringskonfigurationer, ett starkare öppet API och ökad transparens i utvecklingsarbetet vill Unraid befästa sin roll som ett av de mest mångsidiga och användarstyrda server-operativsystemen för både hemlabb och mer krävande miljöer.

    Vad är Unraid?

    Unraid är ett Linux-baserat operativsystem som är byggt för att fungera som en flexibel allt-i-ett-plattform för nätverkslagring (NAS), virtualisering och applikationsdrift. Det används främst i hemmaservrar och hemlabb, men har med tiden blivit tillräckligt moget för mer avancerade prosumer- och semi-enterprise-miljöer.

    Det som särskiljer Unraid från traditionella NAS-system är hur lagring hanteras. I stället för klassisk RAID, där alla diskar binds samman i ett strikt och ofta oflexibelt arrangemang, använder Unraid en modell där varje disk har ett eget filsystem. Paritetsdiskar används för dataskydd, men varje datadisk kan läsas individuellt även utanför Unraid. Det gör det möjligt att blanda diskar av olika storlek och prestanda, expandera lagringen stegvis och minska risken för total dataförlust vid hårdvarufel.

    Utöver lagring fungerar Unraid som en komplett serverplattform. Via ett webbaserat gränssnitt kan användaren:

    • köra Docker-containrar för tjänster som medieservrar, molnlagring, backup och webbapplikationer
    • skapa och hantera virtuella maskiner med KVM, exempelvis Windows- eller Linux-system
    • konfigurera nätverk, användare, delningar och säkerhet utan att arbeta direkt i terminalen

    Historiskt har Unraid alltid startats från ett USB-minne, som även fungerat som licensbärare. Detta har gjort installationen enkel och portabel, men har samtidigt varit en svag punkt när det gäller långsiktig driftsäkerhet. Just därför är stödet för intern boot, som nu planeras, en av de största förändringarna i plattformens historia.

    Med åren har Unraid utvecklats från ett nischat lagringssystem till ett samlat server-OS där lagring, virtualisering och applikationer samexisterar i ett och samma gränssnitt. Det är denna helhet som ligger till grund för både de stora förändringarna under 2025 och de ambitiösa planerna för 2026.

    Unraid blickar framåt mot 2026

    Unraid har presenterat sina utvecklingsprioriteringar för 2026 med tydligt fokus på flexibilitet, stabilitet och ökad transparens. Den mest uppmärksammade nyheten är stödet för intern boot, men planen sträcker sig betydligt längre än så.

    Intern boot – slutet på USB-beroendet

    Målet är att göra det möjligt att starta Unraid från annan flash-lagring än USB, exempelvis SATA- eller NVMe-baserade enheter. Detta ger modernare installationsalternativ, minskar risken för driftstopp orsakade av USB-fel och gör Unraid mer lämpat för avancerade installationer där hög tillförlitlighet är ett krav.

    Flera arrayer för mer avancerad lagring

    Unraid planerar även stöd för flera arrayer. I dag är systemet i huvudsak uppbyggt kring en enda array, men framtida versioner ska kunna hantera flera separata lagringsuppsättningar. Det öppnar för mer komplexa scenarier, exempelvis att kombinera olika disktyper, prestandaprofiler och skyddsnivåer i samma system.

    Fortsatt satsning på öppet API

    Utvecklingen av Unraids öppna API fortsätter under 2026. Fokus ligger på djupare integrationer, bättre verktyg och större möjligheter för communityn att bygga egna lösningar ovanpå plattformen. API:t ses som en central byggsten för framtida funktioner och ett mer levande ekosystem.

    Förfining av WebGUI

    Det webbaserade administrationsgränssnittet kommer att fortsätta förbättras stegvis. Unraid betonar prestanda, tydlighet och daglig användbarhet snarare än en total omdesign. Målet är ett modernare och mer lättanvänt gränssnitt utan att bryta befintliga arbetsflöden.

    Offentlig bugg- och funktionsspårning

    En ny offentlig bugg- och feature-tracker ska ge användare bättre insyn i kända problem, planerade förbättringar och utvecklingsstatus. Det innebär ökad transparens och tydligare kommunikation mellan utvecklingsteamet och användarna.

    2025 – året som lade grunden

    2025 beskrivs som ett omvälvande år för Unraid. Med lanseringen av Unraid 7-serien togs flera avgörande steg mot en mer modern och flexibel plattform.

    Unraid 7.0 – ett tekniskt genombrott

    Version 7.0 introducerade fullt integrerat ZFS-stöd, vilket gjorde det möjligt att bygga system helt utan den traditionella Unraid-arrayen. Användare kunde nu skapa rena NVMe-lösningar, speglade pooler och andra högpresterande konfigurationer. Samtidigt tillkom funktioner som snapshots och kloning av virtuella maskiner, inbyggd filhanterare i webbgränssnittet samt integrerat stöd för säker fjärråtkomst via Tailscale.

    Unraid 7.1 – bredare användningsområden

    7.1-serien fokuserade på praktiska förbättringar och nya scenarier. Trådlöst nätverk, import av befintliga ZFS-pooler och ökad stabilitet för nätverk och virtuella maskiner gjorde Unraid mer användbart i både enkla och avancerade miljöer.

    Unraid 7.2 – API och mobilanvändning

    Med 7.2 togs stora kliv inom användarupplevelse och integration. Webbgränssnittet blev fullt responsivt och mobilanpassat, RAIDZ-expansion infördes och API-funktionerna utökades kraftigt.

    Mot 2026 och vidare

    När Unraid nu går in i 2026 är inriktningen tydlig: lyssna på användarna, bygga långsiktigt och leverera förbättringar som stärker både stabilitet och flexibilitet. Med intern boot, flera arrayer, ett starkare API, ett mer polerat webbgränssnitt och ökad öppenhet kring utvecklingen positionerar sig Unraid för nästa fas i sin utveckling – utan att tappa den kontroll och frihet som gjort plattformen populär från början.

    https://unraid.net

    FAKTARUTA: Unraid – nuläge och framtid

    Unraid är ett Linux-baserat NAS- och serveroperativsystem som kombinerar flexibel lagring med Docker-containrar och virtuella maskiner, allt hanterat via ett webbaserat gränssnitt.
    Licens: Kommersiell, proprietär programvara. Unraid är inte open source och kräver betald licens per server (USB- eller kontobaserad licensmodell).
    2026 – planerade prioriteringar
    • Intern boot: möjlighet att starta från annan flash-lagring än USB (t.ex. SATA/NVMe)
    • Flera arrayer: stöd för mer avancerade och parallella lagringskonfigurationer
    • Öppet API: vidareutveckling för djupare integrationer och community-drivna verktyg
    • WebGUI: stegvis modernisering med fokus på prestanda och användbarhet
    • Publik bugg- och feature-tracker för ökad transparens
    2025 – viktiga milstolpar
    • 7.0: fullt integrerat ZFS-stöd, VM-snapshots och kloning, filhanterare i WebGUI, Tailscale-integration
    • 7.1: förbättrad stabilitet, trådlöst nätverk och ZFS-import
    • 7.2: mobilanpassat WebGUI, utökat API och stöd för RAIDZ-expansion


  • Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna, medan Windows och BSD-baserade system endast används i begränsad omfattning. Resultaten ger en tydlig bild av hur tekniskt intresserade privatpersoner bygger sina egna servermiljöer och varför.

    Linux regerar i hemmaservrar – resultat från Self-Host Survey 2025

    Att bygga sin egen server hemma har gått från nördprojekt till ett genomtänkt sätt att skydda sin integritet och få kontroll över sin digitala data. I årets Self-Host User Survey 2025, genomförd av communityn selfh.st och publicerad av dess grundare Ethan Sholly, deltog 4 081 entusiaster från hela världen. Resultatet är tydligt: Linux dominerar självhostade system och hemmalabb.

    Linux leder överlägset

    Över 81 procent av alla som deltog i undersökningen använder Linux som plattform för sina hemmaservrar, oavsett om det handlar om fysiska datorer, virtualiserade miljöer eller containerbaserad infrastruktur.

    Detta bekräftar även den globala serverbilden. Enligt Wikipedia driver Linux 63 procent av världens serverinfrastruktur. För självhostare är det inte bara teknikintresset som väger tungt – den vanligaste anledningen till att självhosta är integritet, där Linux är ett naturligt val tack vare öppenheten och kontrollen över systemet.

    Mest använda operativsystem i hemmalabb 2025

    PlaceringOperativsystemAndelKommentar
    1Linux (generellt)81 %Tydlig dominans
    2Proxmox (Debian-baserat)45 %Virtualiseringsplattform
    3Home Assistant OS29 %System för hemautomation
    4Raspberry Pi OS24 %Vanligt i enklare projekt
    5Windows Server< 6 %Begränsad användning
    6FreeBSD med flerastrax över 5 %Stabil nisch

    Samtliga tre toppsystem baseras på Linux.

    Containerplattformar

    PlattformAnvändning
    Dockercirka 90 %
    LXD30 %
    Podman11 %

    Docker är det mest använda containerverktyget och ses som standard inom självhosting. Det mest överraskande resultatet är att LXD hamnar på andra plats, vilket tyder på ett ökande intresse för mer avancerad container- och VM-hantering. Podman, som ofta lyfts fram som ett säkrare alternativ genom rootless-drift, har ännu inte fått lika stort genomslag.

    Varför självhosta?

    De vanligaste skälen som anges i undersökningen är:

    • Integritet och kontroll över data
    • Tekniskt intresse
    • Lägre kostnader och oberoende från molntjänster
    • Flexibilitet och möjlighet att skräddarsy system

    Övriga intressanta resultat

    Undersökningen inkluderar även uppgifter om:

    • Vanlig hårdvara i hemmalabb
    • Verktyg för virtualisering och orkestrering
    • Populära tjänster (till exempel mediaservrar, backup och smarta hem-lösningar)
    • Nätverks- och lagringspraxis

    Så kan du själv komma igång med självhosting

    Ett enkelt exempel på nyttan med självhosting är att lagra manualer till hushållsmaskiner lokalt. Många har stått vid tvättmaskinen och råkat aktivera barnlåset, för att sedan desperat försöka hitta rätt manual på internet. Om manualen i stället finns sparad på en lokal webbserver blir det snabbt och enkelt att lösa problemet.

    Ett annat praktiskt exempel är att fotografera och ladda upp kvitton. Det väcker frågan: vill man verkligen att personlig information ska lagras i en extern app där man inte har kontroll över hur datan hanteras? Genom att lagra sådant på en egen server behåller man kontrollen över sin information.

    För den som vill börja med självhosting är det klokt att starta i liten skala. En äldre stationär dator, utrustad med en större hårddisk, kan fungera utmärkt som en NAS. Installera exempelvis Ubuntu Server eller Debian som grund. Därefter kan du sätta upp Apache och PHP för att köra webbapplikationer som WordPress eller ett wiki-system, vilket är användbart för anteckningar och dokumentation i hushållet.

    Om din internetleverantör tillhandahåller en publik IP-adress kan du aktivera port forwarding i din router. Detta möjliggör åtkomst till servern även utanför hemmet. När grunderna fungerar stabilt kan du stegvis lägga till fler tjänster, exempelvis backup-system, mediaserver eller hemautomation.

    Slutsats

    Linux har etablerat sig som ryggraden inom självhosting och hemmalabb, inte bara i datacenter. För många är självhosting idag ett sätt att uppnå digital självständighet. Verktyg som Proxmox, Docker och Raspberry Pi OS har gjort det enklare än någonsin att komma igång.

    Även för den som inte planerar att drifta en egen server är undersökningen intressant, eftersom den ger en tydlig bild av vilka tekniker hemanvändare faktiskt satsar på.

    https://selfh.st/survey/2025-results

    Driva egna digitala tjänster hemma på en gammal dator

    Grundkrav på datorn
    • 64-bitars CPU (helst)
    • Minst 4 GB RAM (8 GB rekommenderas för WordPress + databaser)
    • SSD om möjligt för bättre prestanda
    • Stabil internetuppkoppling + router där du kan vidarebefordra portar (port forwarding)

    Nätverk & säkerhet
    • Ställ in fast intern IP-adress på servern
    • Vidarebefordra portar 80 (HTTP) i routern
    • Installera brandvägg (t.ex. ufw) och öppna endast nödvändiga portar
    • Skapa en vanlig användare, inaktivera lösenordsinloggning via SSH om möjligt (använd SSH-nycklar)

    Operativsystem
    • Installera en serverversion av Debian eller Ubuntu Server
    • Välj endast nödvändiga paket vid installationen (SSH-server, inga onödiga skrivbordsmiljöer)

    Webbserver + PHP (Debian/Ubuntu)
    Installera en klassisk LAMP-stack (Linux, Apache, MariaDB/MySQL, PHP):
    sudo apt update
    sudo apt install apache2 mariadb-server php php-mysql php-xml php-mbstring php-curl php-zip php-gd

    Databas för WordPress
    sudo mysql_secure_installation
    Skapa databas + användare för WordPress med starkt lösenord.

    WordPress-installation
    • Ladda ner WordPress och packa upp i /var/www/html/ eller egen virtuell host
    • Sätt rätt ägare: sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/
    • Skapa wp-config.php med dina DB-uppgifter
    • Kör webbinstallationen via webbläsaren (serverns IP / domän)

    WP-CLI (rekommenderas)
    Installera WP-CLI för att kunna administrera WordPress via terminal:
    curl -O https://raw.githubusercontent.com/wp-cli/builds/gh-pages/phar/wp-cli.phar
    php wp-cli.phar --info
    chmod +x wp-cli.phar
    sudo mv wp-cli.phar /usr/local/bin/wp
    Exempel på kommandon:
    wp plugin update --all
    wp core update
    wp cache flush

    Extern åtkomst & domän
    • Peka en domän eller DNS-record (t.ex. via DynDNS) till din publika IP
    • Testa åtkomst externt (mobil med 4G/5G) för att verifiera funktion

    Övriga egna tjänster
    På samma server kan du även köra:
    • Nextcloud (egen “molnlagring”)
    • Egna wikis (t.ex. MediaWiki, Wiki.js)
    • Små egna API:er och PHP/Python-appar
    via samma webbserver eller separata virtuella hosts.

    Tips: Börja enkelt, håll systemet uppdaterat (sudo apt upgrade) och ta regelbundna säkerhetskopior.

Etikett: self-hosted

  • Navidrome 0.64 gör den egna musikservern smartare och mer kompatibel

    Navidrome 0.64 har släppts med stöd för Jellyfin-kompatibla musikappar, snabbare spellistor, smartare sortering och en helt omarbetad hantering av albumomslag. För den som föredrar att lagra och strömma sin egen musik i stället för att vara beroende av Spotify, Apple Music eller andra kommersiella tjänster är uppdateringen särskilt intressant. Navidrome är en öppen källkodsbaserad musikserver…

  • Jellyfin 12.0 släppt – snabbare databas, nytt gränssnitt och FFmpeg 8.1

    Jellyfin 12.0 är här med stora förbättringar under huven och ett modernare gränssnitt. Den fria mediaservern får bland annat snabbare databashantering, FFmpeg 8.1, bättre stöd för böcker och serier samt flera viktiga säkerhetsfixar. Jellyfin 12.0 är här, och bakom versionsnumret döljer sig betydligt mer än en vanlig uppdatering. Den fria mediaservern har fått en snabbare…

  • UNRaid får stöd för hårddisk boot.

    Unraid går in i 2026 med stora ambitioner. Efter ett omvälvande 2025, där Unraid 7-serien lade grunden för en mer modern och flexibel plattform, siktar utvecklarna nu på att ta bort flera av systemets historiska begränsningar. Med planerat stöd för intern boot, mer avancerade lagringskonfigurationer, ett starkare öppet API och ökad transparens i utvecklingsarbetet vill…

  • Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna,…