• Rust-baserade uutils närmar sig full kompatibilitet med GNU Coreutils

    Rust-projektet uutils tar ännu ett stort steg mot att kunna ersätta GNU Coreutils. Med version 0.10 klarar projektet nu 93,48 procent av GNU testsvit och levererar samtidigt förbättringar inom säkerhet, prestanda, filhantering och stöd för fler plattformar.

    Coreutils är en samling grundläggande kommandoradsverktyg som finns i nästan alla Linuxsystem. Kommandon som ls, cp, mv, rm, cat, date och chmod används dagligen av både vanliga användare, systemadministratörer och automatiserade skript.

    Traditionellt kommer dessa program från GNU Coreutils och är huvudsakligen skrivna i programmeringsspråket C. Projektet uutils försöker återskapa samma verktyg i Rust – ett modernare programmeringsspråk med ett starkt fokus på minnessäkerhet och robust programvara.

    Med version 0.10 har projektet tagit ett stort steg närmare målet att fungera som en direkt ersättare för GNU Coreutils.

    Klarar 645 av 690 tester

    Enligt projektets senaste testresultat klarar uutils Coreutils nu 645 av de 690 testerna i GNU:s officiella testsvit. Det motsvarar en kompatibilitet på 93,48 procent.

    I version 0.9 låg resultatet på 90,58 procent. Antalet underkända tester har samtidigt minskat från 56 till 29.

    Att klara testerna är viktigt eftersom även små skillnader mellan två kommandon kan orsaka problem. Ett skript kan exempelvis förvänta sig en viss felkod, ett exakt formaterat felmeddelande eller att ett kommando reagerar på ett särskilt sätt när en fil saknas.

    Ju fler GNU-tester uutils klarar, desto större är möjligheten att befintliga Linuxprogram och skript fungerar utan ändringar.

    Många välkända kommandon har förbättrats

    Version 0.10 innehåller kompatibilitetsförbättringar för ett stort antal vanliga verktyg, däribland:

    date, du, head, tail, install, ls, nproc, numfmt, od, pr, stat, sum och truncate.

    Även felmeddelandena har blivit tydligare. När ett kommando misslyckas anges nu oftare både namnet på den berörda filen och det ursprungliga felet från operativsystemet.

    Det gör det lättare att förstå om problemet exempelvis beror på bristande behörighet, en saknad fil eller ett skrivskyddat filsystem.

    Ökad säkerhet vid filhantering

    En viktig del av utvecklingsarbetet handlar om att förhindra så kallade TOCTOU-problem, en förkortning av time-of-check to time-of-use.

    Problemet kan uppstå när ett program först kontrollerar en fil och därefter utför en åtgärd på den. Under den korta tiden mellan kontrollen och åtgärden kan filen eller sökvägen hinna ändras.

    En angripare skulle exempelvis kunna ersätta en vanlig fil med en symbolisk länk och därmed försöka få programmet att skriva till eller ändra fel fil.

    I version 0.10 har skyddet mot sådana situationer förbättrats i bland annat:

    touch, mkfifo, head, split och chcon.

    De rekursiva funktionerna i chmod och chown har också gjorts mer motståndskraftiga mot cirkulära symboliska länkar och försök att kringgå säkerhetsfunktionen --preserve-root.

    Den funktionen ska bland annat skydda användaren från katastrofala kommandon som av misstag försöker ändra eller radera hela rotfilsystemet.

    Säkrare kopiering och flyttning

    Kommandot cp följer inte längre en symbolisk länk om länken pekar på en underkatalog i kopieringens målområde. Detta minskar risken för att programmet kopierar filer till en oväntad plats.

    Även mv har fått ytterligare skydd när filer flyttas mellan olika filsystem eller när säkerhetskopior skapas.

    Kommandona mkdir, mkfifo och mknod kan dessutom tilldela SELinux-etiketter redan när ett objekt skapas. Tidigare kunde etiketten läggas till i ett separat steg, vilket skapade ett kort tidsfönster där objektet hade fel säkerhetsmärkning.

    Bättre hantering av ovanliga fel

    Utvecklarna har korrigerat flera problem som framför allt uppstår i extrema eller ovanliga situationer.

    Det gäller bland annat:

    • skrivfel vid utmatning till enheter som /dev/full
    • heltalsöverskridningar vid mycket stora argument
    • ogiltiga teckengränser i text med multibyte-kodning
    • onödigt stora minnesallokeringar
    • stacköverskridningar i kommandot expr

    Enheten /dev/full fungerar ungefär som en hårddisk som alltid är full. Den används ofta för att testa hur ett program reagerar när det inte längre går att skriva data.

    Parsern i expr har skrivits om för att arbeta iterativt i stället för rekursivt. Det minskar risken för att mycket djupt nästlade uttryck fyller programmets stack och orsakar en krasch.

    Nya funktioner i mv, install och rm

    Version 0.10 introducerar även flera nya funktioner.

    Kommandot:

    mv --exchange
    

    kan användas för att atomiskt byta plats på två sökvägar. Atomiskt innebär att bytet sker som en enda sammanhängande operation. Andra program ska därför inte kunna se ett tillstånd där bara halva bytet har genomförts.

    Installationsverktyget install har fått stöd för alternativet:

    --reflink
    

    På kompatibla filsystem kan detta skapa en så kallad copy-on-write-kopia. I stället för att omedelbart duplicera alla data kan originalet och kopian tillfälligt dela samma datablock. Nya block skapas först när någon av filerna ändras.

    Det kan göra kopieringen både snabbare och mer utrymmeseffektiv.

    Alternativet install -C kan nu också kombineras med --preserve-timestamps.

    Kommandot rm har fått alternativet:

    --one-file-system
    

    Det förhindrar en rekursiv radering från att fortsätta in i andra monterade filsystem. Funktionen kan vara användbar när exempelvis externa diskar, nätverkslagring eller särskilda systemkataloger är monterade under den katalog som ska tas bort.

    Kommandot cut har dessutom fått -O som en kortare variant av --output-delimiter.

    Snabbare cat, cp och tee

    Flera prestandaförbättringar ingår också i versionen.

    tee har fått möjlighet att använda en snabb kopieringsmetod med så kallad zero-copy. Det innebär att data i vissa situationer kan flyttas mellan olika delar av systemet utan att först kopieras fram och tillbaka genom programmets eget minne.

    Även cat har optimerats för högre datahastighet.

    Kopieringar med cp som inte använder reflink ska också gå snabbare. Förbättringarna gäller bland annat kopiering mellan olika lagringsenheter.

    Kontrollsummeverktygen kan dessutom använda OpenSSL som beräkningsmotor, vilket kan ge bättre prestanda på system där OpenSSL innehåller väloptimerade implementationer för processorn.

    Förbättrat stöd för Windows och WebAssembly

    uutils utvecklas inte enbart för traditionella Linuxsystem.

    Version 0.10 har fått stöd för målplattformen wasm32-wasip2, vilket gör det möjligt att kompilera verktygen för WebAssembly och köra dem i miljöer som stöder WASI.

    På Windows fungerar nu kommandot timeout, och tail -f samt tail -F kan följa filer som uppdateras löpande.

    Det kan exempelvis användas för att övervaka en loggfil medan ett program fortfarande skriver till den.

    Windowsversionen har även fått stöd för glesa kopior i cp. Glesa filer innehåller områden som logiskt består av nollor men som inte behöver ta upp motsvarande fysiskt lagringsutrymme.

    En korrigering har dessutom gjorts för kontrollsummor i samband med konvertering av Windows radslut, så kallade CRLF-radslut.

    Rust som alternativ till klassiska Unixverktyg

    Målet med uutils är inte att skapa helt nya kommandon, utan att återskapa beteendet hos välkända Unixverktyg med en modern kodbas.

    Rust kan förhindra flera vanliga programmeringsfel redan under kompileringen. Det gäller bland annat felaktig minneshantering, användning av frigjort minne och vissa typer av samtidighetsproblem.

    Det betyder däremot inte automatiskt att alla program skrivna i Rust är felfria. Logiska fel, kompatibilitetsproblem och säkerhetsbrister kan fortfarande förekomma.

    Det höga resultatet i GNU:s testsvit visar ändå att uutils börjar närma sig en nivå där projektet kan bli ett realistiskt alternativ i fler operativsystem och Linuxdistributioner.

    Med 93,48 procents godkända tester är full kompatibilitet ännu inte uppnådd. Men version 0.10 visar att avståndet till GNU Coreutils fortsätter att minska.

    https://uutils.org/coreutils

    > TEKNISK FAKTA: uutils Coreutils 0.10
    Projekt: uutils Coreutils
    Version: 0.10
    Programmeringsspråk: Rust
    Mål: Kompatibel ersättare för GNU Coreutils
    GNU-testsvit: 645 av 690 tester godkända
    Kompatibilitet: 93,48 %
    Föregående version: 90,58 %
    Underkända tester: 29
    Plattformar: Linux, Unix-liknande system, Windows och WebAssembly
    Nytt mål: wasm32-wasip2

    Några förbättrade verktyg:
    date, du, head, tail, install, ls, nproc, numfmt, od, pr, stat, sum och truncate

    Nya funktioner:
    mv –exchange
    install –reflink
    rm –one-file-system
    cut -O

    Fokus i version 0.10:
    Kompatibilitet, TOCTOU-säkerhet, symlink-skydd, förbättrad felhantering, högre prestanda och utökat plattformsstöd.
  • Ventoy 1.1.17 gör multiboot ännu enklare – bättre Secure Boot och stöd för fler operativsystem

    Ventoy har släppts i version 1.1.17 med förbättrat stöd för Secure Boot, utökad kompatibilitet med fler operativsystem och flera viktiga felrättningar. Uppdateringen innehåller inga stora nya funktioner, men gör det populära multiboot-verktyget stabilare och mer tillförlitligt för både Linux-entusiaster och systemadministratörer.

    Den populära öppen källkods-lösningen Ventoy har uppdaterats till version 1.1.17. Även om det inte handlar om någon stor ny version innehåller uppdateringen flera förbättringar som gör verktyget stabilare, säkrare och kompatibelt med fler operativsystem.

    För den som ofta installerar Linux, testar olika operativsystem eller arbetar med felsökning är Ventoy ett av de mest uppskattade verktygen. Istället för att formatera ett USB-minne varje gång ett nytt installationsmedia ska skapas räcker det med att kopiera ISO-filer direkt till USB-minnet. När datorn startas visas en meny där användaren väljer vilket operativsystem som ska startas.

    Förbättrad Secure Boot

    Den största nyheten i Ventoy 1.1.17 är en optimering av stödet för Secure Boot.

    Secure Boot är en säkerhetsfunktion i moderna UEFI-baserade datorer. Funktionen kontrollerar att endast programvara med en godkänd digital signatur får starta under uppstarten. Syftet är att skydda datorn mot skadlig kod som försöker infektera systemet redan innan operativsystemet har laddats.

    Ventoy har sedan tidigare haft stöd för Secure Boot, men i version 1.1.17 har utvecklarna förbättrat processen så att uppstarten fungerar smidigare på fler datorer och med färre kompatibilitetsproblem.

    Stöd för fler operativsystem

    Version 1.1.17 utökar också listan över operativsystem som fungerar direkt med Ventoy.

    Två nya system har lagts till:

    • Athena OS – en Linux-distribution baserad på Arch Linux med fokus på cybersäkerhet, penetrationstestning och digital forensik.
    • EulerOS – ett Linux-baserat operativsystem utvecklat av Huawei och främst avsett för servrar och företagsmiljöer.

    För användare som arbetar med säkerhet, laboratoriemiljöer eller företagsservrar innebär detta att dessa system nu kan startas direkt från ett Ventoy-minne utan specialanpassningar.

    Flera kompatibilitetsproblem lösta

    Utöver de nya funktionerna innehåller uppdateringen flera viktiga felrättningar.

    Bland annat har utvecklarna åtgärdat:

    • problem där vissa versioner av UOS inte kunde starta,
    • ett startfel i den senaste versionen av GhostBSD,
    • ett fel som gjorde att Proxmox VE inte kunde starta efter installation när Ventoys GRUB2-läge användes.

    För användare som installerar virtualiseringsplattformar eller testar olika BSD-system innebär detta en betydligt smidigare upplevelse.

    Förbättringar under huven

    Även om de flesta användare aldrig märker dem direkt har flera tekniska förbättringar gjorts.

    Utvecklarna har bland annat:

    • rättat ett logiskt fel i funktionen disk_write,
    • infört mer detaljerad loggning vid Live Injection, vilket förenklar felsökning,
    • förbättrat installationsskriptet Ventoy2Disk.sh så att PATH-variabler hanteras korrekt,
    • löst problem med identifiering av fdisk på system som använder BusyBox,
    • uppdaterat ett antal språköversättningar.

    Dessa förändringar gör Ventoy mer robust, särskilt i automatiserade miljöer och på mindre Linux-system.

    Enkel uppgradering

    En uppskattad egenskap hos Ventoy är att programmet kan uppgraderas utan att USB-minnet behöver formateras.

    Det betyder att användaren normalt bara behöver uppdatera Ventoy-installationen. Alla ISO-filer som redan finns på USB-minnet ligger kvar och kan användas precis som tidigare, vilket sparar både tid och arbete.

    Ett verktyg som fortsätter utvecklas

    Ventoy har på bara några år blivit ett självklart verktyg för många Linux-användare, systemadministratörer och tekniker. Kombinationen av enkel användning, brett stöd för operativsystem och kontinuerliga förbättringar har gjort projektet till ett av de mest populära verktygen för att skapa multiboot-USB-minnen.

    Version 1.1.17 är kanske ingen revolutionerande uppdatering, men den visar att projektet fortsätter att utvecklas med fokus på stabilitet, kompatibilitet och användarvänlighet. För den som använder Ventoy regelbundet är det därför en uppdatering som är väl värd att installera.

    https://www.ventoy.net/en/index.html

    $ teknisk_faktaruta –ventoy-1.1.17
    Program: Ventoy
    Version: 1.1.17
    Typ: Verktyg för multiboot-USB
    Licens: Öppen källkod
    Plattformar: Linux och Windows
    Startmiljö: BIOS och UEFI
    Secure Boot: Förbättrad och optimerad hantering
    Nytt OS-stöd: Athena OS och vissa versioner av EulerOS
    Rättade startproblem: UOS, GhostBSD och Proxmox VE
    Övriga förbättringar: BusyBox, fdisk, PATH-hantering och utökad loggning
    Uppgradering: Befintliga ISO-filer kan ligga kvar på USB-minnet
    root@linux:~# ventoy –version
    Ventoy 1.1.17
  • Ventoy , det nya sättet att göra bootbara USB stickor

    Med Ventoy kan du samla flera startbara ISO-filer på samma USB-minne och välja vilken du vill använda när datorn startar. Det gör programmet till ett smidigt alternativ till Rufus, särskilt för den som ofta installerar Linux, testar olika distributioner eller använder räddningsverktyg.

    I tidigare artiklar har vi visat hur man skapar startbara USB-minnen med programmet Rufus. Ett annat alternativ är Ventoy, som gör det enklare att använda flera installationsfiler på samma USB-minne.

    Med Rufus skriver man vanligtvis en ISO-fil till USB-minnet åt gången. Ventoy fungerar på ett annat sätt. Först installeras Ventoy på USB-minnet och därefter kan ISO-filerna kopieras direkt till minnet som vanliga filer.

    När datorn startas från USB-minnet visas en meny där du väljer vilken ISO-fil som ska startas.

    Det innebär att samma USB-minne kan innehålla flera Linuxdistributioner, installationsprogram, räddningsverktyg och andra startbara avbildningar. Du behöver alltså inte skapa om USB-minnet varje gång du vill använda en annan ISO-fil.

    Ventoy stöder dessutom fler avbildningsformat än ISO.

    Programmet finns för Windows och Linux samt som en startbar Live-CD.

    Så här gör du

    1. Ladda ner Ventoy för det operativsystem du använder.
    2. Anslut USB-minnet till datorn.
    3. Starta Ventoy och välj det USB-minne som ska användas.
    4. Välj vilken partitionstabell Ventoy ska använda:
      • GPT passar bäst för modernare datorer som använder UEFI.
      • MBR ger bättre kompatibilitet med äldre datorer och traditionell BIOS-start.
    5. Installera Ventoy på USB-minnet. Observera att USB-minnet normalt raderas när Ventoy installeras. Kontrollera därför att du inte har några viktiga filer kvar på minnet.
    6. När installationen är klar kopierar du de ISO-filer du vill använda direkt till USB-minnet.
    7. Starta om datorn och välj USB-minnet i datorns startmeny.

    Ventoy visar därefter en lista över filerna på USB-minnet. Välj den ISO-fil du vill starta och tryck på Enter.

    GPT eller MBR?

    GPT och MBR är två olika sätt att organisera partitionerna på ett lagringsmedium.

    GPT är det modernare alternativet och används främst tillsammans med UEFI. Det passar därför bra för nyare datorer.

    MBR är en äldre standard men fungerar ofta på både äldre BIOS-datorer och många nyare datorer. Om USB-minnet ska användas på många olika typer av datorer kan MBR därför ge bättre kompatibilitet.

    Är du osäker är MBR ofta det enklaste valet. Ska USB-minnet främst användas på moderna UEFI-datorer kan du välja GPT.

    Ladda ner Linux

    Linux.se – Ladda hem Linux hittar du länkar för nedladdning av olika Linuxdistributioner.

    När ISO-filerna har laddats ner behöver du bara kopiera dem till USB-minnet. Det gör Ventoy till ett praktiskt verktyg för den som ofta installerar, testar eller reparerar datorer.

    > TEKNISKA FAKTA: VENTOY

    Typ: Verktyg för att skapa startbara USB-minnen

    Licens: Öppen källkod

    Tillgängligt för: Windows, Linux och som startbar Live-CD

    Avbildningsformat: ISO, WIM, IMG, VHD, VHDX, EFI och VTOY

    Partitionstabeller: MBR och GPT

    Startlägen: Legacy BIOS och UEFI

    Secure Boot: Stöds på kompatibla UEFI-system

    Standardfilsystem: exFAT på huvudpartitionen

    Flera system: Flera startbara avbildningar kan sparas på samma USB-minne

    Uppdatering: Ventoy kan normalt uppdateras utan att ISO-filerna på USB-minnet raderas

    Tips: När Ventoy har installerats behöver du bara kopiera avbildningsfilerna till USB-minnet som vanliga filer. När datorn startas från minnet visas en meny där du väljer vilken avbildning som ska köras.

  • FreeBSD grundsystem är nu helt fritt från GPL-licensierad kod

    FreeBSD har nått en viktig milstolpe: operativsystemets bassystem innehåller inte längre någon GPL-licensierad programvara. Den sista GPL-komponenten har tagits bort, samtidigt som den tidigare GNU-katalogen i källkodsträdet har avvecklats. För vanliga användare innebär förändringen nästan ingenting, men för FreeBSD-projektet markerar den slutet på en lång teknisk och licensmässig övergång.

    FreeBSD har nått en viktig milstolpe. Den sista programvaran med GPL-licens har nu tagits bort ur operativsystemets grundsystem. Därmed har också den särskilda katalogen för GNU-kod i FreeBSD:s källkodsträd kunnat avvecklas.

    Det betyder däremot inte att GPL-program har förbjudits eller försvunnit från FreeBSD. Användare kan fortfarande installera tusentals GPL-licensierade program genom FreeBSD:s paketförråd och Ports Collection. Förändringen gäller enbart det så kallade bassystemet.

    Vad är FreeBSD:s bassystem?

    FreeBSD skiljer sig på denna punkt från många Linuxdistributioner. I FreeBSD utvecklas operativsystemets kärna och grundläggande verktyg tillsammans som en sammanhållen helhet.

    Bassystemet innehåller bland annat:

    • operativsystemets kärna
    • systembibliotek
    • grundläggande kommandoradsverktyg
    • installationsprogram
    • nätverksverktyg
    • administrationsprogram

    Program som webbläsare, skrivbordsmiljöer, mediaspelare och kontorsprogram installeras separat. De räknas därför inte som en del av själva bassystemet.

    Det är alltså mer korrekt att säga att FreeBSD:s bassystem nu är fritt från GPL-licensierad programvara än att säga att hela FreeBSD är GPL-fritt.

    Det sista GPL-programmet har tagits bort

    Det sista kvarvarande GPL-licensierade programmet i bassystemet var dialog. Programmet används för att skapa textbaserade dialogrutor och menyer i terminalen.

    Tidigare använde FreeBSD:s installationsprogram dialog för att visa menyer och olika val för användaren. För ungefär fyra år sedan ersattes det dock av bsddialog, som är utvecklat med en BSD-licens.

    När dialog inte längre behövdes kunde även flera närliggande komponenter tas bort:

    • dpv
    • libdpv
    • libfigpar

    Dpv var det sista programmet i FreeBSD:s källkodsträd som fortfarande använde dialog. Det hade dessutom varit undantaget från vanliga byggen i mer än två år.

    När dessa delar försvann fanns det inte längre någon GPL-licensierad programvara kvar i bassystemet.

    GNU-katalogen blev tom

    FreeBSD:s källkod innehöll tidigare en särskild katalog med namnet gnu. Där samlades program och komponenter som kom från GNU-projektet.

    Efter att GNU diff och dialog hade tagits bort återstod endast ett tomt skal av katalogen. FreeBSD-utvecklarna kunde därför även radera återstående byggfiler, tester, licensfiler och annan GNU-specifik infrastruktur.

    Katalogen hade då inte längre någon praktisk funktion.

    GNU diff ersattes av en BSD-version

    En annan viktig del av arbetet var att ersätta GNU diff.

    Diff är ett verktyg som jämför två textfiler och visar vilka rader som skiljer sig. Det används bland annat av programmerare, systemadministratörer och versionshanteringssystem.

    FreeBSD hade länge kvar GNU-versionen eftersom operativsystemets egen BSD-implementation saknade en fullt fungerande version av diff3.

    Diff3 används för att jämföra tre filer. Det är särskilt användbart när två olika ändringar av samma ursprungliga fil ska slås ihop.

    När FreeBSD:s egen diff3-implementation blev tillräckligt komplett kunde projektet ta bort GNU diff och använda den BSD-licensierade versionen i stället.

    Varför vill FreeBSD undvika GPL?

    FreeBSD använder i första hand den tillåtande BSD-licensen. Den ger användare och företag stor frihet att använda, ändra och distribuera koden, även som en del av kommersiella och slutna produkter.

    GPL bygger på en annan princip. Den som distribuerar modifierad GPL-kod måste normalt även göra källkoden tillgänglig under samma licensvillkor. Detta brukar kallas copyleft.

    FreeBSD-projektet har länge försökt minska beroendet av GPL-licensierade komponenter i bassystemet. En viktig anledning är att många GNU-projekt har gått från GPL version 2 till GPL version 3.

    GPLv3 innehåller fler och mer omfattande krav än GPLv2. Dessa passar enligt FreeBSD-projektet sämre ihop med målet att hålla bassystemet under tillåtande BSD-liknande licenser.

    FreeBSD har därför i flera fall stått inför två alternativ:

    1. fortsätta använda gamla versioner under GPLv2
    2. utveckla eller införa nya BSD-licensierade ersättare

    Att behålla gamla versioner blir med tiden problematiskt. Programmen kan sakna nya funktioner, förbättrad säkerhet och stöd för moderna system. Därför har FreeBSD stegvis ersatt dessa komponenter med nyare alternativ.

    En lång teknisk övergång är avslutad

    Arbetet med att ersätta GNU-program i FreeBSD:s bassystem har pågått under många år.

    Det har bland annat inneburit att utvecklarna har behövt skapa eller förbättra BSD-licensierade versioner av grundläggande systemverktyg. Sådana program kan verka små och enkla, men de måste fungera korrekt i många olika situationer och vara kompatibla med befintliga skript och arbetsflöden.

    Att ersätta ett etablerat verktyg handlar därför inte bara om att skriva ett nytt program. Det krävs också omfattande tester, dokumentation och anpassning av resten av systemet.

    Borttagningen av dialog och GNU-katalogen markerar slutpunkten för denna långa process.

    GPL-program finns fortfarande tillgängliga

    För vanliga användare förändras egentligen väldigt lite.

    FreeBSD:s paketförråd och Ports Collection innehåller fortfarande en stor mängd program med GPL-licens. Det gäller exempelvis:

    • skrivbordsmiljöer
    • kompilatorer
    • programmeringsverktyg
    • serverprogram
    • multimediaapplikationer
    • kontorsprogram
    • systemverktyg

    Dessa program kan installeras precis som tidigare.

    Skillnaden är att de betraktas som valfri tredjepartsprogramvara och inte som en del av det sammanhållna FreeBSD-system som utvecklas och distribueras av FreeBSD-projektet.

    Ingen märkbar skillnad för användarna

    För slutanvändare kommer förändringen sannolikt inte att märkas alls. De borttagna komponenterna hade redan ersatts eller hade inte ingått i vanliga systembyggen på flera år.

    Betydelsen är i stället främst teknisk och juridisk.

    FreeBSD-projektet har nu större kontroll över bassystemets kod och kan vidareutveckla sina verktyg utan att behöva hålla fast vid äldre GPLv2-versioner. Samtidigt har projektet uppnått sitt långsiktiga mål att låta hela bassystemet använda licenser som bättre stämmer överens med FreeBSD:s filosofi.

    Det handlar därför mindre om en konflikt mellan BSD och GPL och mer om hur FreeBSD vill organisera, licensiera och underhålla sitt eget operativsystem.

    https://www.freebsd.org

    Teknisk faktaruta – FreeBSD

    System
    FreeBSD
    Förändring
    GPL-licensierad kod har tagits bort ur bassystemet.
    Sista GPL-komponenten
    dialog
    Ersättare
    bsddialog, som använder en BSD-licens.
    Övrigt som tagits bort
    GNU diff, katalogen gnu/ samt GNU-specifika byggfiler och tester.
    Vad omfattas?
    FreeBSD:s kärna, systembibliotek, installationsprogram och grundläggande systemverktyg.
    Ports och paket
    GPL-licensierade program finns fortfarande tillgängliga och kan installeras som vanligt.
    Praktisk betydelse
    Förändringen har ingen större märkbar påverkan för vanliga användare.

    FreeBSD:s bassystem är nu fritt från GPL-licensierad kod.

  • Ubuntu bytte tillbaka till klassiska cp efter kompatibilitetsproblem

    Ubuntu har tillfälligt återgått till den klassiska GNU-versionen av kommandot cp efter att Rust-alternativet orsakat problem vid byggandet av systemets liveavbilder. Händelsen visar hur svårt det är att ersätta Linux mest grundläggande verktyg utan att stöta på små men avgörande kompatibilitetsskillnader.

    Ubuntu testar sedan en tid tillbaka att ersätta flera av Linux mest grundläggande kommandon med nya versioner skrivna i programmeringsspråket Rust. Men arbetet har nu stött på ännu ett kompatibilitetsproblem.

    Den här gången gäller det kommandot cp, som används för att kopiera filer och kataloger.

    Efter att Rust-versionen av cp orsakat problem vid byggandet av Ubuntus installations- och liveavbilder valde utvecklarna att tillfälligt gå tillbaka till den klassiska versionen från GNU Coreutils.

    Det betyder inte att Ubuntu har övergett satsningen på Rust. Händelsen visar snarare hur svårt det är att ersätta program som har utvecklats och använts i flera årtionden.

    Ett litet kommando med en viktig uppgift

    Kommandot cp verkar vid första anblicken mycket enkelt. Det kopierar en fil från en plats till en annan:

    Men bakom det enkla kommandot finns en stor mängd funktioner och specialfall. cp kan bland annat:

    • kopiera hela katalogstrukturer
    • bevara filrättigheter och tidsstämplar
    • hantera symboliska länkar
    • skriva över befintliga filer
    • skapa exakta kopior av katalogträd
    • hantera särskilda filtyper

    Under flera årtionden har administratörer, utvecklare och Linuxdistributioner skrivit skript som förutsätter att cp beter sig exakt på samma sätt i varje situation.

    Även en mycket liten skillnad kan därför få stora konsekvenser.

    Problem vid byggandet av Ubuntu

    Problemet upptäcktes när Ubuntu åter aktiverade Rust-versionen av cp i paketet coreutils-from.

    Det paketet används för att bestämma om ett visst kommando ska komma från traditionella GNU Coreutils eller från det Rustbaserade projektet uutils.

    När Rust-versionen av cp aktiverades började paketet livecd-rootfs misslyckas. Det är ett viktigt verktyg som används när Ubuntu bygger sina startbara live- och installationsavbilder.

    Eftersom felet stoppade byggandet av Ubuntuavbilder klassades det som kritiskt.

    Den omedelbara lösningen blev därför att återställa GNU-versionen av cp.

    Problemet uppstod med flera flaggor samtidigt

    Felet handlade om hur Rust-versionen tolkade vissa kombinationer av kommandoradsflaggor.

    Ett exempel är:

    Flaggan -a betyder arkivläge. Den används när man vill kopiera en katalog så fullständigt som möjligt och samtidigt bevara exempelvis filrättigheter, ägare, tidsstämplar och länkar.

    I GNU-versionen motsvarar -a ungefär följande:

    Det viktiga här är bokstaven R, som betyder att kataloger ska kopieras rekursivt.

    Flaggan -L säger samtidigt att symboliska länkar ska följas. I stället för att bara kopiera själva länken kopieras alltså det som länken pekar på.

    Rust-versionen hanterade vissa sådana flaggkombinationer för aggressivt. När -a och -L användes tillsammans kunde den rekursiva funktionen som ingår i -a försvinna.

    Resultatet blev felmeddelanden som:

    Programmet hävdade alltså att rekursiv kopiering inte hade begärts, trots att den egentligen ingick i arkivläget.

    Varför är det så svårt att ersätta gamla Unixverktyg?

    GNU Coreutils innehåller flera av de mest grundläggande kommandona i Linux, bland annat:

    Kommandona har funnits länge och används överallt: i installationsprogram, säkerhetskopior, servermiljöer, byggsystem och vanliga skalskript.

    Dokumentationen beskriver hur kommandona ska fungera, men i praktiken finns det även en mängd historiska beteenden och specialfall som program och skript har börjat förlita sig på.

    En ny implementation måste därför inte bara göra ungefär samma sak. Den måste ofta efterlikna originalet nästan exakt.

    Det gäller bland annat:

    • vilka flaggor som får kombineras
    • vilken flagga som har företräde
    • i vilken ordning argument behandlas
    • vilka felmeddelanden som visas
    • vilka returvärden programmet ger
    • hur länkar, kataloger och filrättigheter hanteras

    Det är ofta först när den nya versionen används i en stor Linuxdistribution som de ovanliga skillnaderna upptäcks.

    Rust är inte problemet i sig

    Det inträffade ska inte tolkas som att Rust Coreutils är ett misslyckat projekt eller att programmeringsspråket Rust inte lämpar sig för systemverktyg.

    Tvärtom är det just genom omfattande tester som sådana problem kan upptäckas och rättas innan verktygen når en stabil Ubuntuutgåva.

    Rust har blivit populärt inom systemutveckling eftersom språket är konstruerat för att förhindra flera vanliga typer av programmeringsfel.

    Program skrivna i C eller C++ kan exempelvis drabbas av:

    • buffertöverskridningar
    • användning av redan frigjort minne
    • ogiltiga minnespekare
    • datakapplöpningar mellan trådar

    Rusts typsystem och regler för minneshantering gör många av dessa fel svårare eller omöjliga att skapa i säker Rustkod.

    För program som finns på miljontals datorer kan det innebära betydande säkerhetsfördelar.

    Ubuntu vill införa Rust stegvis

    Canonical har tidigare meddelat att målet är att börja använda vissa moderna Rustbaserade systemverktyg som standard.

    Planen har varit att introducera fler sådana verktyg i Ubuntu 25.10 och därefter eventuellt använda dem i Ubuntu 26.04 LTS, förutsatt att kompatibiliteten är tillräckligt bra.

    Ett viktigt projekt i satsningen är uutils Coreutils, som försöker återskapa GNU Coreutils i Rust.

    Det handlar alltså inte om att skapa helt nya kommandon. Målet är att användare och skript ska kunna fortsätta skriva exempelvis:

    Skillnaden är att programmen bakom kommandona är skrivna i Rust i stället för huvudsakligen C.

    Ett verktyg för att växla mellan gammalt och nytt

    För att göra övergången säkrare har Ubuntu utvecklat ett verktyg för experimentell aktivering av Rustbaserade systemkomponenter.

    Tanken är att användaren eller utvecklaren enkelt ska kunna växla mellan olika implementationer.

    Ett experiment kan exempelvis aktivera:

    • Rust Coreutils
    • sudo-rs
    • andra framtida Rustbaserade systemverktyg

    Om ett kompatibilitetsproblem uppstår ska experimentet kunna stängas av, så att systemet återgår till de traditionella programmen.

    Detta gör det möjligt att testa ny teknik utan att omedelbart göra den permanent för alla användare.

    Ingen fara för vanliga Ubuntu-användare

    För vanliga användare finns det ingen anledning till oro.

    Ubuntu har inte levererat ett trasigt cp i en färdig stabil utgåva. Problemet upptäcktes under utveckling och verktyget byttes tillbaka innan det hann bli ett större problem.

    Att återgå till GNU-versionen är ett försiktigt och rimligt beslut. Grundläggande filkommandon måste fungera stabilt, eftersom ett fel kan påverka allt från installationer och säkerhetskopior till systemuppdateringar.

    Samtidigt har utvecklarna skickat en korrigering uppströms, så att problemet kan lösas i själva uutils-projektet.

    En påminnelse om hur mycket vi tar för givet

    De flesta tänker sällan på kommandon som cp, ls eller mv. De finns bara där och förväntas alltid fungera.

    Men just därför är de svåra att ersätta.

    Ett modernt program kan vara bättre konstruerat, säkrare och lättare att underhålla, men det måste samtidigt vara kompatibelt med flera årtionden av skript och användarbeteenden.

    Händelsen med Ubuntu och cp visar att övergången till Rust inte kommer att ske genom ett enda stort byte. Den kommer snarare att ske steg för steg, med tester, bakslag, rättningar och tillfälliga återgångar.

    Det är inte ett tecken på att utvecklingen har misslyckats.

    Det är så försiktig systemutveckling bör fungera.

    https://bugs.launchpad.net/ubuntu/+source/coreutils-from/+bug/2158691

    $ FAKTA: UBUNTU, CP OCH RUST COREUTILS

    > Berört kommando:
    cp – används för att kopiera filer och kataloger.

    > Traditionell version:
    GNU Coreutils, huvudsakligen skrivet i programmeringsspråket C.

    > Ny version:
    uutils Coreutils, en nyimplementation av de klassiska Unix-verktygen i Rust.

    > Vad hände?
    Rust-versionen av cp hanterade vissa kombinationer av flaggorna -a och -L annorlunda än GNU-versionen.

    > Konsekvens:
    Paketet livecd-rootfs kunde inte bygga Ubuntus live- och installationsavbilder korrekt.

    > Ubuntus lösning:
    Ubuntu återgick tillfälligt till GNU-versionen av cp medan felet rättas i uutils.

    > Berörda Ubuntu-versioner:
    Utvecklingen inför Ubuntu 26.04 LTS samt den pågående övergången till Rust-baserade systemverktyg.

    > För vanliga användare:
    Ingen akut åtgärd krävs. Problemet upptäcktes under utvecklingen och nådde inte en färdig stabil Ubuntu-utgåva.

  • GNU Coreutils 9.10 – en stabilare grund för Linux

    GNU Coreutils 9.10 är en stabil uppdatering av de mest grundläggande verktygen i Linux, med fokus på att rätta allvarliga buggar, förbättra signalhantering och göra fil- och textkommandon både snabbare och mer förutsägbara. Utan att förändra hur användare arbetar till vardags stärker versionen den tekniska grund som nästan alla Linux-system vilar på.

    Nästan alla Linux-system, från små servrar till kraftfulla arbetsstationer, bygger på samma uppsättning grundläggande kommandon. Verktyg som ls, cp, mv, du och date används dagligen, ofta utan att man tänker på det. Dessa samlas i paketet GNU Coreutils, som i februari 2026 fick en ny stabil version: 9.10.

    Det är ingen revolutionerande version med nya kommandon, men däremot en mycket viktig uppdatering som förbättrar tillförlitlighet, prestanda och korrekt beteende i situationer där saker tidigare kunde gå fel.

    Allvarliga buggar från 9.9 är åtgärdade

    En av de viktigaste anledningarna till att uppgradera till Coreutils 9.10 är att flera regressioner från version 9.9 nu är fixade. Kommandona cp, mv och install kunde i sällsynta fall fastna i en oändlig loop när de kopierade så kallade sparse files, särskilt på ext4-filsystem när filerna ändrades samtidigt och hårdvaruavlastad kopiering inte användes.

    Sådana problem är ovanliga, men när de inträffar kan de låsa system, fylla loggar eller göra backup-jobb oanvändbara. I 9.10 är detta beteende helt eliminerat.

    Även kommandot date hade fått en bugg i 9.9 där vissa format kunde ge tom output och därmed orsaka fel. Det fungerar nu korrekt igen.

    Förbättrad signalhantering och säkrare processkontroll

    Kommandot timeout används ofta i skript för att förhindra att program kör för länge. Tidigare kunde det hända att timeout avslutades, men att det övervakade programmet fortsatte att köra i bakgrunden. I Coreutils 9.10 vidarebefordras nu alla avslutande signaler korrekt, vilket gör timeout betydligt säkrare att använda.

    Samtidigt respekteras ignorerade signaler på rätt sätt, till exempel i bakgrundsjobb i skalet. Relaterat till detta har även tail -f –pid blivit mer robust och avslutas inte längre oväntat av icke-terminerande signaler.

    Korrektare och mer portabelt beteende

    Flera klassiska verktyg har fått buggfixar som främst märks i mer avancerade eller långvariga användningsfall:

    • du och ls ändrar inte längre strängar som returneras av getenv, något som enligt POSIX inte är tillåtet
    • dd skriver inte längre över befintliga filer om trunkering misslyckas
    • fmt, numfmt, md5sum, sha*sum och b2sum har fått förbättrad felhantering och mer korrekt textbehandling

    Detta minskar risken för subtila fel i skript och förbättrar kompatibiliteten mellan olika Unix-liknande system.

    Bättre stöd för internationell text

    Kommandot paste är nu fullt medvetet om flerbytes­tecken, till exempel UTF-8. Det gäller även avgränsare. Det här är en viktig förbättring för användare som arbetar med icke-engelska språk, där ett tecken inte alltid motsvarar en byte.

    Nya funktioner och praktiska förbättringar

    Även om fokus ligger på stabilitet innehåller Coreutils 9.10 flera nyheter:

    • du har fått kortflaggan -A för –apparent-size, vilket förbättrar kompatibiliteten med FreeBSD
    • stat och tail känner nu igen filsystemstypen guest-memfd
    • tail har fått flaggan –debug för att visa hur follow-läget är implementerat
    • den så kallade multi-call-binären är cirka 3,2 procent mindre tack vare effektivare intern koddelning

    Dessutom har du blivit betydligt snabbare på vissa filsystem, till exempel Lustre, där stora kataloger nu hanteras upp till nio gånger snabbare.

    Tydligare dokumentation och bättre hjälptexter

    En synlig men ändå diskret förändring är att alla kommandon nu markerar sina flaggor tydligare i –help och manualsidor. Alternativen länkar direkt till den fullständiga online­dokumentationen på GNU:s webbplats, vilket gör det lättare att snabbt fördjupa sig vid behov.

    En uppdatering som märks genom att inget går fel

    Coreutils 9.10 är resultatet av 288 ändringar från tio utvecklare under tolv veckor. Det är en version som inte försöker imponera med nya kommandon, utan som istället stärker själva fundamentet i Linux.

    För de flesta användare betyder det här att systemet bara fortsätter fungera som vanligt – men med färre hörnfall, bättre prestanda och mindre risk för obehagliga överraskningar. Och just det är ofta det bästa betyget ett låg­nivå-paket kan få.

    Läs mer

    https://savannah.gnu.org/news/?id=10854

    Faktaruta: GNU Coreutils 9.10

    Typ: Stabil release

    Datum: 2026-02-04

    Om: Grundläggande GNU-verktyg (ls, cp, mv, du, date, tail m.fl.) för Linux och Unix-lika system

    Viktigast i 9.10:

    • Fixar regression i cp/mv/install som kunde orsaka oändlig loop vid kopiering av sparse files (SEEK_HOLE).
    • timeout vidarebefordrar nu alla terminerande signaler korrekt.
    • paste hanterar flerbytes-tecken och flerbytes-avgränsare korrekt.
    • Ny kortflagga du -A för –apparent-size.
    • tail har nytt –debug för att visa hur follow-läget implementeras.
    • Multi-call-binären är cirka 3,2% mindre.

    Tips: På många distar kommer uppdateringen via paketförråden. Alternativt kan källkod laddas ner från GNU:s FTP-servrar.

  • Linux Mint 22.3 “Zena” – julklappen för Linux-användare 2025

    Linux Mint 22.3 “Zena” närmar sig sin planerade julrelease 2025 och utlovar en rad förbättringar, från nya systemverktyg och ett moderniserat Cinnamon-skrivbord till smartare filhantering och förfinade appar. Med Ubuntu 24.04 LTS som grund och Linux-kärnan 6.14 siktar versionen på att bli en stabil och användarvänlig vidareutveckling av Mint 22-serien.

    Linux Mint har nu avslöjat kodnamnet för nästa stora version av sin populära Linux-distribution: Linux Mint 22.3 “Zena”, planerad att släppas runt julen 2025. Den nya versionen fortsätter på samma stabila grund som tidigare och lägger fokus på modernisering, förbättrade verktyg och ökad användarvänlighet.

    Bygger på Ubuntu LTS och Linux 6.14
    Linux Mint 22.3 kommer att baseras på Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) och därmed få långsiktigt stöd till 2029. Systemet använder Linux-kärnan 6.14, vilket ger förbättrat hårdvarustöd och bättre prestanda. Alla utgåvor i Mint 22-serien delar samma paketbas för att säkerställa stabila och säkra uppgraderingar.

    Nya verktyg och ett modernare Cinnamon-skrivbord
    Versionen introducerar nya verktyg som System Information och System Administration. Dessa gör det lättare att få en tydlig bild av systemets hårdvara och hantera viktiga systeminställningar, även för mindre erfarna användare.
    Cinnamon-desktopmiljön får ett uppdaterat applikationsmenygränssnitt, stöd för symboliska kategoriikoner, förbättrat tangentbords- och inmatningsstöd under Wayland och en bättre skärmtangentbordslösning.

    Förbättringar i viktiga Mint-applikationer
    Nemo filhanterare får möjligheten att pausa filoperationer, vilket är användbart vid större kopieringsprocesser.
    Timeshift kan nu pausa snapshot-tagningar, vilket ger mer kontroll under systembackup och återställning.
    Warpinator får stöd för textmeddelanden, vilket gör filöverföringar inom det lokala nätverket ännu smidigare.
    En alltid-på nattljusfunktion införs för att minska ögonbelastningen oavsett tid på dygnet.
    Nya verktyg för mallhantering gör det enklare att skapa och organisera dokumentmallar.
    Panelen får stöd för per-applikation-indikatorer som skapar en tydligare och mer organiserad notifikationsvy.

    Beta i december – skarp version till jul
    Betaversionen av Linux Mint 22.3 är planerad till första halvan av december 2025. Den skarpa versionen förväntas följa senare samma månad, troligen i samband med julhelgen. Enligt Clement Lefebvre är majoriteten av projektens paket redan klara och upplagda i lagren, vilket tyder på att utvecklingen närmar sig målgång.

    Linux Mint 22.3 ”Zena” – fakta

    Version: Linux Mint 22.3

    Kodnamn: Zena

    Baserad på: Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat)

    Kärna: Linux 6.14

    Beta: Första halvan av december 2025

    Planerad release: Runt julen 2025

    Support: Till 2029 (LTS-bas)

    Nyckelnyheter:

    • Nya verktyg: System Information och System Administration

    • Förbättrad Cinnamon-meny med symboliska ikoner och bättre Wayland-stöd

    • Paus av filoperationer i Nemo och snapshots i Timeshift

    • Textmeddelanden i Warpinator

    • Alltid-på nattljus och förbättrad mallhantering

    • Per-app panelnotiser

  • Clonezilla Live 3.3 – nu med Linux 6.16 och nya verktyg

    Clonezilla Live har släppts i version 3.3 med Linuxkärnan 6.16, förbättrat hårdvarustöd och flera nya verktyg. Den populära fria programvaran för diskkloning och systemåterställning får nu snabbare prestanda, bättre hantering av lagringsenheter och smartare funktioner för tidssynkronisering och automatisering.

    Clonezilla Live, det fria och öppna programmet för att klona och säkerhetskopiera hårddiskar, har nu släppts i version 3.3. Den nya versionen innehåller flera förbättringar, nya verktyg och en uppdaterad Linuxkärna som ger bättre stöd för modern hårdvara.

    Ny kärna och bättre hårdvarustöd

    Clonezilla Live 3.3 bygger på Debian Sid från den 17 oktober 2025 och använder Linuxkärnan 6.16.
    Det innebär bredare kompatibilitet med nya datorer, fler drivrutiner och förbättrad stabilitet i nätverks- och lagringsfunktioner. Den nya kärnan gör att Clonezilla fungerar smidigare på moderna system och även på mer ovanlig hårdvara.

    Nya och förbättrade verktyg

    Version 3.3 introducerar flera nya hjälpprogram som förbättrar hur Clonezilla hanterar diskar, tidssynkronisering och systeminformation.

    ocs-blkdev-sorter

    Ett nytt verktyg som låter Clonezilla skapa ordnade alias för blockenheter i katalogen /dev/ocs-disks/. Det löser problemet med att Linux ibland byter plats på diskar mellan omstarter.

    ocs-live-time-sync

    Synkroniserar systemklockan automatiskt när internetanslutning finns. Om datorn är offline används BIOS-klockan för att sätta rätt tidszon. Detta gör att säkerhetskopior och loggar får korrekta tidsstämplar.

    ocs-cmd-screen-sample

    Gör det möjligt att köra Clonezilla-kommandon i program som screen eller tmux, så att sessionen kan fortsätta även om terminalfönstret stängs.

    ocs-live-gen-ubrd

    Låter användaren skapa en U-Boot-startbar Clonezilla-disk genom att kombinera en OCS-zipfil med en U-Boot-baserad råavbildning. Detta är särskilt användbart i inbyggda system och IoT-projekt.

    ocs-blk-dev-info

    Kan nu skriva ut detaljerad information om lagringsenheter i JSON-format, vilket underlättar integration med automatiserade skript och externa verktyg.

    Förbättrad prestanda och tydligare utskrifter

    De interna verktygen har optimerats för att svara snabbare.
    ocs-get-dev-info och ocs-blk-dev-info körs nu effektivare, och ocs-scan-disk visar sina resultat i ett mer lättläst format. Dessutom kan bildfiler nu innehålla parenteser i filnamnet utan felmeddelanden. Clonezilla sparar även hela kommandot för hur en avbild skapats i metadata, vilket underlättar felsökning och dokumentation.

    Snabbare nätverksstart

    Clonezilla startar nätverket snabbare tack vare den nya parametern ethdevice-link-timeout, som har sänkts från 15 till 7 sekunder.
    Det minskar väntetiden vid uppstart och gör att programmet snabbare kommer igång på datorer med nätverksanslutning. Dessutom används nu dhcpcd-base istället för det föråldrade dhclient.

    Förbättrat språk- och tangentbordsstöd

    Val av språk och tangentbord sker nu direkt i inloggningsskalet, vilket ger en smidigare startupplevelse. Clonezilla använder nu fbterm som standard, vilket ger bättre stöd för internationella tecken och fler språk. Programmet kan också automatiskt anpassa teckenstorleken i konsolen efter skärmstorlek, vilket gör texten lättare att läsa på olika bildskärmar.

    Nya praktiska tillägg

    Clonezilla Live 3.3 inkluderar nu paketen atd och cron (avstängda som standard), vilket öppnar för att kunna schemalägga uppgifter. Paketet upower har också lagts till, vilket är användbart för bärbara datorer.
    Dessutom har Clonezilla fått ett skydd mot att köra på system med LVM thin provisioning, vilket kan leda till dataskador – nu avbryts processen automatiskt i sådana fall.

    Nya expertfunktioner

    Avancerade användare får nu möjlighet att skapa och återställa avbilder av MTD-block och eMMC-enheter, som ofta används i inbyggda system.
    De nya parametrarna -smtd, -smmcb, -rmtd och -rmmcb används för att hantera dessa lagringsenheter.

    Sammanfattning

    Clonezilla Live 3.3 är en genomarbetad version som förbättrar både prestanda och användbarhet.
    De viktigaste nyheterna är:

    • Uppdaterad Linuxkärna 6.16
    • Bättre hårdvarustöd och snabbare uppstart
    • Nya verktyg för tid, diskar och systemintegration
    • Förbättrat språk- och tangentbordsstöd
    • Nya funktioner för experter och inbyggda system

    Med dessa förbättringar fortsätter Clonezilla att vara ett av de mest pålitliga och flexibla verktygen för kloning, säkerhetskopiering och systemåterställning i Linuxvärlden.

    CloneZilla sidan i vår Wiki https://wiki.linux.se/index.php/CloneZilla

    Clonezilla Live 3.3 — Fakta & tekniska detaljer

    Stabil snapshot 2025-10-17

    Bas

    Basdistribution
    Debian Sid (snapshot 2025-10-17)
    Linuxkärna
    6.16.12-1
    Partclone
    0.3.38 (fix för btrfs-hantering)
    Miljö
    Live-system, BIOS/UEFI (GRUB med efitextmode 0)
    Tjänster
    atd, cron inkluderade (avstängda som standard)

    Fokus på bredare hårdvarustöd, högre prestanda och robustare automatisering.

    Nätverk & boot

    • live-boot uppdaterad (20250815) med ny boot-parameter ethdevice-link-timeout
    • Standard: ethdevice-link-timeout=7 (ned från 15 s) för snabbare länkdetektion
    • dhcpcd-base ersätter föråldrad dhclient
    • ocs-live-hook.conf: tvingar in loop-modulen i initramfs
    • ocs-iso-2-onie uppdaterad för modern Debian (hanterar mkinitramfs-segment)

    Lagring & blockenheter

    • Nytt: ocs-blkdev-sorter skapar alias i /dev/ocs-disks/ (udev-regel 99-ocs-sorted-disks.rules) för stabil diskordning
    • Experiment: -uoab i ocs-sr/ocs-live-feed-img för att välja aliasnamn i TUI
    • ocs-blk-dev-info kan skriva JSON-utdata (bättre skriptintegration)
    • Prestanda: snabbare ocs-get-dev-info och ocs-blk-dev-info
    • ocs-scan-disk har omformaterad, mer lättläst utskrift
    • Återställnings-ISO/ZIP inkluderar nu CPU-arkitektur i filnamn
    • Bildfilsnamn kan innehålla parenteser ( ) utan fel
    • B3-sum: nya val -gb3, -cb3 (tidigare -gb/-cb-gb2/-cb2)

    Språk, konsol & UX

    • fbterm som standard för bättre internationellt teckenstöd
    • Språk & tangentbord flyttat till login shell (interaktiv TTY)
    • Auto-storlek på konsoltypsnitt efter kolumner/rader
    • Förfinad en_US-översättning

    Automatisering & sessioner

    • ocs-live-time-sync: synkar tid vid nätverk; offline sätts tidszon utifrån BIOS-klocka
    • ocs-cmd-screen-sample: stöd för ”run again” i screen/tmux/konsol
    • ocs-live-gen-ubrd: slå ihop OCS-zip + U-Boot-råavbild → startbar rådisk (inbyggda system)
    • upower inkluderat (bra för bärbara)

    Säkerhet & skydd

    • Skydd: detekterar LVM thin provisioning och avbryter för att undvika datakorruption
    • Fullt ”repack-kommando” sparas i bildmetadata för spårbarhet

    Avancerade funktioner

    • Expertläge: avbildning/återställning av MTD-block och eMMC-boot-enheter
    • Flaggor: -smtd, -smmcb, -rmtd, -rmmcb
    Version: 3.3 • Snapshot: 2025-10-17 Licens: GPL • Plattform: BIOS/UEFI
  • Från 70-tal till 2025 – klassiska Linuxkommandon får nya muskler

    När vi startar datorn och skriver ls för att lista filer, eller cp för att kopiera något, tänker de flesta inte på det. Men bakom dessa små kommandon ligger en mjukvaruskatt med rötter tillbaka till 1970-talets Unix. Den heter GNU coreutils, och nu har den fått en ny stor uppdatering – version 9.8.

    En osynlig ryggrad i datorvärlden

    Coreutils är ett paket med de mest grundläggande verktygen i Linux och andra Unixliknande system. Det är program som hjälper oss att läsa textfiler, räkna ord, jämföra innehåll, sortera, hålla reda på datum eller visa hur många processorer datorn har. I princip varje gång du öppnar terminalen är det coreutils som gör jobbet i bakgrunden.

    Och nu – över 40 år efter att de första varianterna såg dagens ljus – fortsätter utvecklingen.

    Nya språk för säkerhet och enkelhet

    I den nya versionen är det särskilt två förbättringar som sticker ut.
    För det första kan verktyget cksum nu använda den moderna SHA3-algoritmen för att skapa säkra kontrollsummor. Kontrollsummor används för att försäkra sig om att en fil är intakt och inte manipulerad, och SHA3 är det senaste inom kryptografisk standardisering.

    För det andra får kodningsverktyget basenc stöd för Base58 – en metod att representera data utan de tecken som ofta misstas för varandra, som nollan och bokstaven O. Perfekt i en tid då vi allt oftare scannar QR-koder och hanterar kryptovalutaadresser.

    Smartare hantering av dagens datorer

    Dagens datorer ser annorlunda ut än på 80-talet, och coreutils hänger med. Kommandot nproc, som visar hur många processorer som finns att tillgå, tar nu hänsyn till cgroup v2 – en teknik som används i moderna Linuxsystem för att begränsa resurser i containrar. Det betyder att program i en container får en mer realistisk bild av vad de faktiskt får använda.

    Även stty, som styr inställningar för terminalen, kan nu sätta godtyckliga överföringshastigheter på vissa system. Och textverktyget fold har blivit medvetet om att världen består av fler tecken än bara ASCII – till exempel emojis och asiatiska tecken – och radbryter dem på rätt sätt.

    Fixar under huven

    Det kanske inte märks direkt för vanliga användare, men version 9.8 rättar också till en lång rad buggar. Till exempel fungerar nu cp --sparse=always bättre när det gäller att spara diskutrymme, tail riskerar inte längre att skriva ut extra rader i vissa situationer, och od (ett program för att visa filer i olika nummerformat) har blivit stabilare.

    För den som arbetar med stora tal har verktyget factor fått en rejäl hastighetsökning, och seq, som används för att generera talföljder, hanterar nu mycket stora startvärden med högre precision.

    Ett internationellt samarbete

    Bakom kulisserna är coreutils ett samarbete mellan utvecklare världen över. Den senaste versionen bygger på 348 kodändringar från åtta olika personer, varav veteranerna Paul Eggert och Padraig Brady står för merparten. Det visar att även de mest grundläggande programmen i datorvärlden behöver ständig omvårdnad – och att arbetet ofta sker i det tysta.

    Fortsatt relevant

    Att ett verktygspaket som skapades i Unix miljö på 1970-talet fortfarande utvecklas aktivt år 2025 är i sig en historia. Det påminner oss om att digital infrastruktur inte alltid handlar om de mest uppmärksammade apparna eller sociala nätverken. Ofta är det små, diskreta verktyg – kommandon på några få bokstäver – som får hela det moderna IT-samhället att fungera.

    För den nyfikne finns den nya versionen att ladda ner på GNU:s hemsida:
    https://gnu.org/s/coreutils/

    https://linuxiac.com/gnu-coreutils-9-8-released-with-sha3-support

Etikett: systemverktyg

  • Rust-baserade uutils närmar sig full kompatibilitet med GNU Coreutils

    Rust-projektet uutils tar ännu ett stort steg mot att kunna ersätta GNU Coreutils. Med version 0.10 klarar projektet nu 93,48 procent av GNU testsvit och levererar samtidigt förbättringar inom säkerhet, prestanda, filhantering och stöd för fler plattformar. Coreutils är en samling grundläggande kommandoradsverktyg som finns i nästan alla Linuxsystem. Kommandon som ls, cp, mv, rm,…

  • Ventoy 1.1.17 gör multiboot ännu enklare – bättre Secure Boot och stöd för fler operativsystem

    Ventoy har släppts i version 1.1.17 med förbättrat stöd för Secure Boot, utökad kompatibilitet med fler operativsystem och flera viktiga felrättningar. Uppdateringen innehåller inga stora nya funktioner, men gör det populära multiboot-verktyget stabilare och mer tillförlitligt för både Linux-entusiaster och systemadministratörer. Den populära öppen källkods-lösningen Ventoy har uppdaterats till version 1.1.17. Även om det inte…

  • Ventoy , det nya sättet att göra bootbara USB stickor

    Med Ventoy kan du samla flera startbara ISO-filer på samma USB-minne och välja vilken du vill använda när datorn startar. Det gör programmet till ett smidigt alternativ till Rufus, särskilt för den som ofta installerar Linux, testar olika distributioner eller använder räddningsverktyg. I tidigare artiklar har vi visat hur man skapar startbara USB-minnen med programmet…

  • FreeBSD grundsystem är nu helt fritt från GPL-licensierad kod

    FreeBSD har nått en viktig milstolpe: operativsystemets bassystem innehåller inte längre någon GPL-licensierad programvara. Den sista GPL-komponenten har tagits bort, samtidigt som den tidigare GNU-katalogen i källkodsträdet har avvecklats. För vanliga användare innebär förändringen nästan ingenting, men för FreeBSD-projektet markerar den slutet på en lång teknisk och licensmässig övergång. FreeBSD har nått en viktig milstolpe.…

  • Ubuntu bytte tillbaka till klassiska cp efter kompatibilitetsproblem

    Ubuntu har tillfälligt återgått till den klassiska GNU-versionen av kommandot cp efter att Rust-alternativet orsakat problem vid byggandet av systemets liveavbilder. Händelsen visar hur svårt det är att ersätta Linux mest grundläggande verktyg utan att stöta på små men avgörande kompatibilitetsskillnader. Ubuntu testar sedan en tid tillbaka att ersätta flera av Linux mest grundläggande kommandon…

  • GNU Coreutils 9.10 – en stabilare grund för Linux

    GNU Coreutils 9.10 är en stabil uppdatering av de mest grundläggande verktygen i Linux, med fokus på att rätta allvarliga buggar, förbättra signalhantering och göra fil- och textkommandon både snabbare och mer förutsägbara. Utan att förändra hur användare arbetar till vardags stärker versionen den tekniska grund som nästan alla Linux-system vilar på. Nästan alla Linux-system,…

  • Linux Mint 22.3 “Zena” – julklappen för Linux-användare 2025

    Linux Mint 22.3 “Zena” närmar sig sin planerade julrelease 2025 och utlovar en rad förbättringar, från nya systemverktyg och ett moderniserat Cinnamon-skrivbord till smartare filhantering och förfinade appar. Med Ubuntu 24.04 LTS som grund och Linux-kärnan 6.14 siktar versionen på att bli en stabil och användarvänlig vidareutveckling av Mint 22-serien. Linux Mint har nu avslöjat…

  • Clonezilla Live 3.3 – nu med Linux 6.16 och nya verktyg

    Clonezilla Live har släppts i version 3.3 med Linuxkärnan 6.16, förbättrat hårdvarustöd och flera nya verktyg. Den populära fria programvaran för diskkloning och systemåterställning får nu snabbare prestanda, bättre hantering av lagringsenheter och smartare funktioner för tidssynkronisering och automatisering. Clonezilla Live, det fria och öppna programmet för att klona och säkerhetskopiera hårddiskar, har nu släppts…

  • Från 70-tal till 2025 – klassiska Linuxkommandon får nya muskler

    När vi startar datorn och skriver ls för att lista filer, eller cp för att kopiera något, tänker de flesta inte på det. Men bakom dessa små kommandon ligger en mjukvaruskatt med rötter tillbaka till 1970-talets Unix. Den heter GNU coreutils, och nu har den fått en ny stor uppdatering – version 9.8. En osynlig…