• openSUSE Tumbleweed tar farväl av YaST – moderna Agama blir nytt installationsprogram

    Efter över 30 år med YaST som en central del av openSUSE står Linuxdistributionen inför en historisk förändring. Det klassiska installationsprogrammet ska ersättas av Agama, en modern och webbaserad installationslösning. Målet är att genomföra bytet före slutet av 2026, vilket innebär ett nytt sätt att installera en av Linuxvärldens mest välkända distributioner.

    openSUSE-projektet har meddelat att den kontinuerligt uppdaterade Linuxdistributionen Tumbleweed förbereder övergången från YaST till Agama. Enligt projektets officiella tillkännagivande den 9 november 2026 väntas installationsavbilder med Agama ersätta de traditionella YaST-baserade alternativen på openSUSE nedladdningssida under de kommande veckorna.

    Förändringen är ett viktigt steg i moderniseringen av openSUSE, där utvecklarna under flera år arbetat med att ersätta äldre systemverktyg med modernare och mer flexibla lösningar.

    YaST har varit en del av openSUSE i över 30 år

    YaST, en förkortning av Yet another Setup Tool, introducerades redan i april 1995 och har sedan dess varit ett av de mest karakteristiska verktygen i SUSE-familjens Linuxdistributioner.

    Till skillnad från många andra Linuxdistributioner har openSUSE länge erbjudit ett omfattande grafiskt verktyg för både installation och systemadministration. Med YaST har användare bland annat kunnat konfigurera nätverk, hantera partitioner, installera program och administrera olika delar av operativsystemet.

    Men den tekniska utvecklingen har gjort att den gamla arkitekturen blivit allt svårare att underhålla. YaST får numera huvudsakligen begränsat underhåll, och någon större vidareutveckling av funktionerna sker inte längre.

    Att fortsätta bygga framtidens installationssystem kring YaST skulle därför innebära ökande tekniska risker.

    Agama – installation genom ett modernt webbgränssnitt

    Den stora skillnaden mellan YaST och Agama ligger i hur installationsprogrammet är konstruerat.

    Medan YaST bygger på en traditionell arkitektur där användargränssnittet är nära kopplat till systemkonfigurationen, använder Agama en mer uppdelad modell.

    Installationsmotorn arbetar separat från användargränssnittet, vilket gör att installationen kan styras på flera sätt.

    Agama erbjuder bland annat:

    • Webbaserat gränssnitt: Installationen kan genomföras i ett modernt grafiskt gränssnitt via en webbläsare.
    • Kommandoradsverktyg: Systemadministratörer kan hantera installationer utan ett traditionellt grafiskt installationsprogram.
    • API-stöd: Installationer kan automatiseras och integreras i andra administrationssystem.
    • Fjärradministration: Det går att styra installationsprocessen från en annan dator.
    • Automatiserade installationer: Stöd för konfigurationsprofiler underlättar driftsättning av flera datorer.

    Den nya arkitekturen är särskilt intressant för administratörer som arbetar med servrar, virtualisering och större datormiljöer.

    Agama 25 förbättrar installationsupplevelsen

    I oktober 2026 presenterades Agama 25, som innehåller flera förbättringar inför övergången till Tumbleweed.

    En av de mest användbara nyheterna är en integrerad terminal direkt i det webbaserade installationsgränssnittet.

    Det innebär att avancerade användare kan utföra kommandon utan att lämna gränssnittet eller växla till en separat konsol.

    Även nätverkshanteringen har förbättrats. Bland annat har konfigurationen av nätverksbryggor och sammankopplade nätverksanslutningar fått ett tydligare gränssnitt med sökbara alternativ.

    Utvecklarna arbetar dessutom med att minska Agamas beroende av gamla YaST-komponenter. Funktionalitet flyttas successivt till Agamas egen kodbas, vilket ska underlätta framtida underhåll och utveckling.

    Enklare installation – men färre avancerade val

    Övergången innebär inte bara en ny grafisk design. Även själva installationsprocessen förändras.

    En tydlig skillnad är hur användaren väljer vilka program som ska installeras.

    I den traditionella YaST-installationen har det varit möjligt att välja enskilda programpaket direkt under installationen. Agama använder i stället ett begränsat urval av fördefinierade programgrupper, så kallade patterns.

    Syftet är att förenkla installationen och göra processen mer överskådlig.

    För vanliga användare kan detta vara en fördel, men avancerade användare som vill finjustera installationen redan från början får färre möjligheter.

    Program kan fortfarande installeras och tas bort efteråt med exempelvis pakethanteraren Zypper.

    openSUSE Leap använder redan Agama

    Agama är inte något helt oprövat installationsprogram.

    Redan med openSUSE Leap 16.0, som släpptes 2025, blev Agama standard för installationen.

    Den efterföljande versionen Leap 16.1, som släpptes den 3 november 2026, fortsätter använda Agama och erbjuder dessutom möjlighet att välja mellan traditionell installation och ett så kallat immutable-läge.

    Det senare bygger på principen att centrala delar av operativsystemet skyddas mot direkta förändringar, vilket kan göra systemet mer förutsägbart och lättare att underhålla i vissa miljöer.

    Erfarenheterna från Leap har gett openSUSE-projektet en viktig grund inför övergången för Tumbleweed.

    YaST försvinner gradvis

    Förberedelserna för att minska beroendet av YaST har redan påbörjats.

    Under oktober 2026 ändrades flera av Tumbleweeds installationsmönster så att YaST-paket inte längre rekommenderas automatiskt vid nya installationer.

    Det betyder däremot inte att alla YaST-komponenter omedelbart försvinner från distributionen.

    Paketen finns fortfarande tillgängliga i programförråden och kan installeras manuellt.

    För befintliga Tumbleweed-användare innebär övergången inte heller att operativsystemet måste installeras om. Förändringen gäller i första hand hur nya installationer genomförs.

    Testversioner finns redan tillgängliga

    openSUSE uppmanar nu användare att testa Agama och rapportera eventuella problem innan installationsprogrammet blir standard.

    Två installationsalternativ finns tillgängliga: en nätverksbaserad installationsavbild och en större offlineversion som innehåller de paket som behövs för installation utan internetanslutning.

    Utvecklarna är särskilt intresserade av tester med RAID, LVM, flera hårddiskar, seriella konsoler och ovanlig hårdvara.

    Innan bytet genomförs ska Agama också klara distributionens automatiserade kvalitetstester genom openQA och projektets övriga testprocesser.

    Den som vill prova det nya installationsprogrammet kan hämta en ISO-avbild och testa den i exempelvis en virtuell maskin.

    Ladda ned Agama för Tumbleweed:

    Agama offlineinstallerare för x86-64 (ISO)

    Ett nytt kapitel för openSUSE

    Att ersätta YaST som installationsprogram är en av de större förändringarna i openSUSE långa historia.

    Samtidigt speglar beslutet en bredare utveckling inom Linuxvärlden, där traditionella administrationsverktyg allt oftare kompletteras eller ersätts av lösningar med webbgränssnitt, API och stöd för automatisering.

    Agama representerar denna utveckling genom att kombinera ett användarvänligt installationsgränssnitt med den flexibilitet som moderna systemadministratörer behöver.

    Om de återstående testerna går enligt plan kommer openSUSE Tumbleweed att övergå till Agama före utgången av 2026.

    YaST har tjänat SUSE och openSUSE i över tre decennier. Med Agama tar projektet nu nästa steg mot en modernare och mer flexibel framtid för Linuxinstallationer.


    Källor:

    > FAKTA: openSUSE och Agama

    Distribution: openSUSE Tumbleweed
    Typ: Linuxdistribution med rullande uppdateringar
    Pakethanterare: Zypper (RPM)
    Tidigare installerare: YaST
    Ny installerare: Agama
    Agama-version: 25 (oktober 2026)
    Planerad övergång: Före slutet av 2026
    Licensmodell: Öppen källkod

    > Vad är Agama?

    Agama är ett modernt installationsprogram för Linux som använder ett webbaserat gränssnitt. Installationen kan även styras via kommandorad och API, vilket underlättar automatiserade installationer.

    > Viktiga egenskaper

    • Modernt webbaserat installationsgränssnitt
    • Stöd för fjärrstyrd installation
    • Kommandoradsverktyg och API
    • Automatiserade installationer
    • Integrerad terminal i Agama 25
    • Förbättrad nätverkskonfiguration
    • Minskat beroende av YaST

    > Vad händer med YaST?

    YaST ersätts som installationsprogram, men alla YaST-paket försvinner inte omedelbart. Befintliga Tumbleweed-installationer behöver inte installeras om.

    > Officiell webbplats: www.opensuse.org
    > Agama: agama-project.github.io

  • openSUSE presenterar Agama 25 – Linuxinstallation direkt från webbläsaren

    Att installera Linux har traditionellt inneburit att man startar datorn från ett USB-minne och följer installationsprogrammets olika steg. Med Agama vill openSUSE modernisera den processen. Nu har version 25 släppts, med en inbyggd terminal i webbläsaren, förbättrad nätverkshantering och möjlighet att avbryta innan installationen påbörjas.

    Linuxdistributionen openSUSE fortsätter utvecklingen av Agama, ett modernt installationsprogram som på sikt ska ersätta den traditionella installationslösningen YaST i flera av projektets distributioner.

    Den 21 oktober 2026 presenterades Agama 25. Uppdateringen innehåller flera förbättringar som gör det enklare att installera och konfigurera Linux, både på vanliga datorer och i mer avancerade servermiljöer.

    Vad är Agama?

    Agama är ett installationsprogram som skiljer sig från många traditionella Linuxinstallatörer genom att använda ett webbaserat gränssnitt.

    I stället för att hela installationsprogrammet är bundet till datorns lokala skärm kan användaren styra installationen genom en webbläsare. Det innebär att installationen även kan hanteras från en annan dator över nätverket, förutsatt att nätverksåtkomst har konfigurerats.

    Tekniken bygger på att installationsprogrammets bakomliggande funktioner kommunicerar med användargränssnittet genom ett programmeringsgränssnitt, ett så kallat API.

    Det här öppnar möjligheter för fjärrinstallationer, automatisering och centraliserad administration av datorer och servrar.

    Nu finns terminalen direkt i webbläsaren

    En av de mest märkbara nyheterna i Agama 25 är möjligheten att öppna en Linuxterminal direkt från installationsprogrammets webbgränssnitt.

    Tidigare behövde användaren byta till en annan virtuell konsol, exempelvis genom tangentkombinationen Ctrl+Alt+F8, eller ansluta till installationsmiljön via SSH för att komma åt kommandoraden.

    Nu kan terminalen öppnas utan att användaren lämnar webbläsaren.

    För en ovan Linuxanvändare kanske detta inte låter särskilt revolutionerande, men för systemadministratörer och tekniskt kunniga användare är det en praktisk förbättring.

    Terminalen gör det exempelvis möjligt att undersöka hårddiskar, kontrollera nätverksanslutningar och felsöka installationsmiljön.

    Det innebär också att en tekniker som installerar Linux på en server kan utföra avancerade kommandon genom samma webbgränssnitt som används för själva installationen.

    Möjlighet att ångra sig innan installationen börjar

    En annan nyhet är något som kan tyckas självklart: möjligheten att avsluta installationsprogrammet.

    I Agama 25 finns nu ett alternativ för att avbryta installationsförberedelserna och antingen starta om eller stänga av datorn.

    Det finns dock en viktig begränsning.

    Möjligheten att avsluta installationen finns endast innan installationsprogrammet har börjat genomföra förändringar på datorn.

    När installationen väl har startat försvinner alternativet.

    Anledningen är att en avbruten installation kan lämna hårddisken med ofullständiga partitioner, saknade systemfiler eller ett operativsystem som inte längre kan starta.

    Detta är särskilt viktigt om installationen innebär att befintliga partitioner förändras eller att en tidigare Linuxinstallation ersätts.

    Genom att ta bort avslutningsalternativet när installationen pågår vill utvecklarna minska risken för att användaren av misstag avbryter en kritisk operation.

    Det innebär däremot inte att datorn är skyddad mot exempelvis strömavbrott under installationen.

    Enklare nätverkskonfiguration

    Agama 25 innehåller även förbättringar för användare som arbetar med mer avancerade nätverkslösningar.

    Två tekniker som fått särskild uppmärksamhet är network bonding och network bridging.

    Network bonding innebär att flera fysiska nätverksanslutningar kan kombineras till en logisk anslutning. Det kan exempelvis användas för att skapa redundans, så att nätverket fortsätter fungera om en anslutning slutar fungera.

    Network bridging innebär att flera nätverksgränssnitt kopplas samman genom en virtuell nätverksbrygga. Tekniken används ofta i virtualiseringsmiljöer, där virtuella maskiner behöver kommunicera med samma nätverk som den fysiska datorn.

    Tidigare behövde användaren själv skriva in namnen på de nätverkskort som skulle ingå i konfigurationen.

    Det kunde exempelvis handla om beteckningar som enp3s0 eller enp4s0.

    Problemet var att ett enkelt skrivfel kunde resultera i en felaktig konfiguration utan att installationsprogrammet omedelbart reagerade.

    I Agama 25 ersätts den tidigare textrutan med en sökbar lista där användaren kan välja bland de nätverksenheter som installationsprogrammet har identifierat.

    Det går fortfarande att skriva in ett enhetsnamn manuellt om nätverksenheten ännu inte finns tillgänglig.

    För administratörer som installerar Linux på servrar med många nätverksanslutningar innebär detta ett enklare och mer överskådligt arbetssätt.

    Agama blir mindre beroende av YaST

    Under många år har YaST varit ett av de mest karakteristiska verktygen i SUSE- och openSUSE-världen.

    YaST används bland annat för installation, systemkonfiguration, nätverkshantering och administration av programvara.

    När utvecklingen av Agama påbörjades återanvändes flera delar av den befintliga YaST-koden.

    Det gjorde det möjligt att snabbare utveckla ett nytt installationsprogram utan att behöva återskapa alla funktioner från grunden.

    Nu arbetar utvecklarna med att minska beroendet av dessa äldre komponenter.

    I Agama 25 har delar som rör AutoYaST börjat flyttas över till Agamas egen kodbas.

    AutoYaST är en teknik som används för automatiserade installationer av SUSE-baserade Linuxsystem.

    Genom att minska beroendet av äldre YaST-moduler kan Agama på sikt bli enklare att vidareutveckla och underhålla.

    Bättre stöd för automatisering

    Bakom det grafiska gränssnittet har utvecklarna också förbättrat Agamas tekniska dokumentation.

    Installationsprogrammet använder OpenAPI, en standard för att beskriva hur olika program kan kommunicera med varandra.

    I version 25 har OpenAPI-specifikationen och programmets JSON-scheman förbättrats och publicerats på stabila webbadresser.

    Det gör det enklare för externa verktyg att kommunicera med Agama och kontrollera att konfigurationsfiler är korrekt utformade.

    För systemadministratörer innebär detta exempelvis att en textredigerare kan använda JSON-scheman för att föreslå giltiga inställningar och upptäcka fel direkt när en konfigurationsfil skrivs.

    Det är särskilt användbart för organisationer som installerar samma operativsystem på många datorer.

    På väg mot openSUSE Tumbleweed

    Ett långsiktigt mål är att Agama ska bli standardinstallationsprogram för openSUSE Tumbleweed.

    Tumbleweed är openSUSE så kallade rolling release-distribution, vilket innebär att operativsystemet löpande får nya versioner av program och systemkomponenter i stället för att uppgraderas genom stora, separata versionssläpp.

    Arbetet omfattar även Slowroll och kommande openSUSE Leap 16.2.

    Agama 25 innehåller dessutom arbete med stöd för RISC-V-arkitekturen samt anpassningar för 32-bitars installationsmedier.

    En mindre förändring är att systemd-boot nu används som standardval av starthanterare vid installation av MicroOS.

    Även om utvecklingen går framåt har openSUSE ännu inte fastställt något datum för när Agama ska ersätta det tidigare installationsprogrammet i Tumbleweed.

    Den som vill prova Agama kan använda särskilda installationsavbilder, medan Tumbleweeds ordinarie installationsmedier ännu använder YaST.

    Ett steg mot framtidens Linuxinstallation

    Agama 25 introducerar inte någon enskild revolutionerande funktion. I stället handlar uppdateringen om att förbättra användarvänligheten och lägga grunden för framtida utveckling.

    Att kunna administrera en Linuxinstallation genom en webbläsare, öppna en terminal utan att lämna installationsprogrammet och konfigurera avancerade nätverkslösningar genom ett grafiskt gränssnitt visar vart utvecklingen är på väg.

    För vanliga datoranvändare kan detta innebära en enklare installationsprocess. För systemadministratörer öppnar tekniken möjligheter att automatisera och fjärrstyra installationer på ett mer flexibelt sätt.

    Agama är därmed mer än bara ett nytt installationsprogram. Det är också ett exempel på hur traditionella Linuxverktyg moderniseras för en värld där allt fler system administreras på distans.

    https://agama-project.github.io/blog/2026/10/21/agama-25

    > FAKTA: AGAMA 25_
    root@opensuse:~$ agama –info
    Program: Agama
    Version: 25
    Utvecklare: openSUSE-projektet
    Typ: Webbaserat installationsprogram
    Distributioner: Tumbleweed, Slowroll, MicroOS
    [ NYHETER I VERSION 25 ]
    > Terminal direkt i webbläsaren
    > Avsluta innan installationen startar
    > Förbättrad nätverkskonfiguration
    > Förbättrat stöd för automatisering
    > Minskade beroenden av YaST
    root@opensuse:~$
  • Linux Kernel 7.0 är nu föråldrad – dags att gå vidare till Linux 7.1

    Linux Kernel 7.0 har nått slutet av sin livstid och kommer inte längre att få några uppdateringar. Användare som kör 7.0-serien bör därför uppgradera till Linux Kernel 7.1 när den blir tillgänglig i den egna distributionens programförråd. För den som vill ha långsiktig stabilitet är en LTS-kärna fortfarande det bästa valet.

    Linuxkärnan är hjärtat i ett Linuxsystem. Den sköter kontakten mellan datorns hårdvara och programmen du använder. När en ny kärnversion släpps innebär det ofta bättre stöd för ny hårdvara, förbättrad prestanda, säkrare funktioner och rättningar av fel.

    Nu har Linux Kernel 7.0 nått slutet av sin livstid. Det betyder att den inte längre kommer att få fler uppdateringar. Använder man fortfarande Linux 7.0 bör man därför planera att uppgradera till Linux Kernel 7.1.

    Linux 7.0 var en kortlivad version

    Linux Kernel 7.0 släpptes den 12 april 2026 och innehöll flera stora nyheter. Bland annat introducerades ett stabilt stöd för Rust i kärnan, ett nytt oföränderligt rotfilsystem kallat nullfs, förbättringar för ARM64-processorer, stöd för nya RISC-V-tillägg samt 128-bitars atomiska operationer på LoongArch-arkitekturen.

    Det låter tekniskt, men i praktiken handlar det om att Linux fortsätter anpassas till modern hårdvara och nya sätt att bygga säkrare och stabilare system.

    Linux 7.0 var dock aldrig tänkt att vara en långsiktig version. Det var en så kallad kortlivad kärnserie, vilket innebär att den bara får uppdateringar under en begränsad tid.

    Sista versionen blev Linux 7.0.14

    Den sista uppdateringen i 7.0-serien blev Linux Kernel 7.0.14. I samband med den meddelade Linuxutvecklaren Greg Kroah-Hartman att 7.0-serien nu är markerad som EOL, alltså End of Life.

    Det betyder att inga fler säkerhetsfixar eller felrättningar kommer att släppas för Linux 7.0. Den som fortsätter använda den versionen riskerar därför att gå miste om viktiga korrigeringar.

    Greg Kroah-Hartman uppmanade därför användare att gå vidare till Linux 7.1-serien.

    Vad är nytt i Linux Kernel 7.1?

    Linux Kernel 7.1 släpptes den 14 juni 2026 och tar över som den aktuella stabila kärnserien. Den innehåller bland annat en ny implementation av NTFS-filsystemet, förbättrat stöd för Landlock-säkerhet, bättre energihantering genom förbättringar i amd-pstate och intel_idle samt standardstöd för Intels FRED-teknik.

    För vanliga användare kan detta innebära bättre hårdvarustöd, effektivare strömhantering och ökad stabilitet. För servrar, utvecklare och mer avancerade användare kan de nya säkerhets- och filsystemsfunktionerna vara särskilt intressanta.

    När får man Linux 7.1?

    Linux Kernel 7.1 är på väg in i de stabila programförråden hos flera populära Linuxdistributioner, bland annat Arch Linux och openSUSE Tumbleweed.

    Alla distributioner uppdaterar dock inte kärnan lika snabbt. Rullande distributioner får ofta nya kärnor tidigt, medan mer konservativa distributioner som Debian, Ubuntu LTS och Linux Mint brukar vänta längre eller hålla sig till särskilt utvalda LTS-kärnor.

    Det bästa är därför att använda den kärna som din egen distribution rekommenderar via sina vanliga uppdateringar.

    LTS-kärnor är bäst för långsiktig stabilitet

    Även Linux Kernel 7.1 är en kortlivad version. Den kommer alltså bara att underhållas under en begränsad tid.

    Den som vill ha maximal stabilitet och långsiktigt stöd bör i stället välja en LTS-kärna. LTS står för Long Term Support, alltså långtidssupport. Sådana kärnor används ofta i servrar, arbetsdatorer och system där stabilitet är viktigare än att alltid ha det allra senaste.

    Exempel på LTS-serier är Linux 6.18 LTS, Linux 6.12 LTS, Linux 6.6 LTS och Linux 6.1 LTS.

    Slutsats

    Linux Kernel 7.0 har gjort sitt. Den har nått slutet av sin livstid och kommer inte längre att få uppdateringar. För användare som redan kör 7.0 är det därför klokt att uppgradera till Linux Kernel 7.1 så snart den finns tillgänglig via den egna distributionens uppdateringssystem.

    För den som vill ha ett system som kräver färre större kärnuppgraderingar är en LTS-kärna ofta det bättre valet.

    Fakta: Linux Kernel 7.0

    Status: End of Life

    Linux Kernel 7.0 har nått slutet av sin livstid och kommer inte längre att få några uppdateringar. Användare bör därför uppgradera till Linux Kernel 7.1 eller välja en LTS-kärna för långsiktig stabilitet.

    Rekommendation: Uppdatera via din distributions vanliga uppdateringssystem.

  • COSMIC Desktop 1.0.7 – stabilare, snabbare och smartare skrivbord

    COSMIC Desktop 1.0.7 är en uppdatering som inte förändrar allt på ytan – men som gör stor skillnad i vardagen. Med smartare arbetsytor, färre krascher vid helskärm och förbättrad språk- och ljudhantering tar skrivbordsmiljön ytterligare ett steg mot att bli en stabil och modern plattform för Linux-användare.

    Den nya versionen av COSMIC Desktop 1.0.7 visar att projektet nu rör sig in i en mer mogen fas. Istället för stora visuella förändringar handlar uppdateringen om stabilitet, precision och förbättrad användarupplevelse. Skrivbordsmiljön utvecklas av System76 och är tänkt som en modern, Wayland-baserad plattform för framtidens Linux-datorer.

    Arbetsytor som reagerar när du börjar skriva

    En av de mest intressanta nyheterna finns i Workspaces Overview, alltså översikten där alla arbetsytor visas. Nu kan användaren själv välja vad som ska hända när man börjar skriva direkt i översikten.

    Den nya inställningen ”Action on typing” gör att tangenttryckningar automatiskt kan öppna antingen programstartaren eller applistan. Funktionen aktiveras via Inställningar → Skrivbord → Arbetsytor.

    Detta kan verka som en liten detalj, men det minskar avståndet mellan intention och handling. Användaren slipper klicka först – det räcker att börja skriva.

    Stabilare helskärm och bättre tiling

    Tidigare kunde vissa situationer orsaka krascher, särskilt när fönster växlades till helskärmsläge eller när så kallade tiling-platshållare inte rensades korrekt.

    I version 1.0.7 är dessa problem åtgärdade. Resultatet är:

    Ett stabilare helskärmsläge
    Inga panikfel vid fönsterhantering
    Bättre beteende i dynamiska fönsterlayouter

    Dessutom har funktionen ”cursor follows focus” förbättrats, särskilt i miljöer med flera skärmar. Även tangentbordsgenvägar fungerar nu korrekt med icke-latinska tangentbordslayouter.

    Smartare ljud och bättre fokus

    Ljudhanteringen har fått en viktig korrigering. Tidigare kunde volymändringar oväntat byta ljudutgång. Detta är nu fixat.

    Systemet tar också bara hänsyn till aktiva ljudrutter vid volym- och mute-hantering. När en applet öppnar inställningarna får inställningsfönstret dessutom korrekt fokus.

    Det är små förbättringar, men de bidrar till att systemet upplevs som mer genomtänkt.

    Inställningar och språk fungerar mer konsekvent

    Språkhantering har förbättrats så att omordning av språk nu uppdaterar systemspråket via AccountsService. WPA3-nätverk visas korrekt, och automatisk temaväxling fungerar igen efter vila eller tidsändringar.

    Om man importerar ett tema visas nu också alternativet att återställa till standard. Dessa förbättringar gäller både inställningsappen och dess bakgrundstjänst.

    Filer-appen blir mer funktionell

    Filhanteraren har fått flera förbättringar som märks i vardagen.

    Den respekterar nu Path-nyckeln i desktop-filer. Bufferten för ”type-to-select” rensas när man byter plats, vilket gör navigering mer logisk. Dessutom har Edit-menyn fått nya alternativ: ”Flytta till” och ”Kopiera till”.

    Det finns också en ny inställning som gör det möjligt att stänga av funktionen ”Recents”.

    Snabbare programbutik och bättre terminal

    COSMIC Store använder nu diskcache för Explore-sidan. Första gången laddas innehållet som vanligt, men därefter startar butiken nästan omedelbart. Det ger ett snabbare och mer responsivt intryck.

    Terminalen har samtidigt fått stöd för att dra och släppa flikar. Det gör det enklare att organisera flera terminalsessioner, särskilt i utvecklings- och administrationsarbete.

    En uppdatering som märks i vardagen

    COSMIC Desktop 1.0.7 är ingen spektakulär version med stora visuella förändringar. Istället handlar det om att täta hål, förbättra logik och skapa ett mer stabilt fundament.

    Det är ofta just dessa förbättringar som avgör om en skrivbordsmiljö känns robust och färdig. Färre krascher, bättre språkstöd, smartare genvägar och snabbare start är sådant som gör skillnad varje dag.

    Uppdateringen väntas först nå rullande distributioner som Arch Linux, openSUSE Tumbleweed och andra rolling-release-system.

    COSMIC fortsätter därmed att ta steg mot att bli ett fullt moget, självständigt Linux-skrivbord – inte genom dramatik, utan genom förfining.

    Cosmic Desktop

    Vill du veta mer om Cosmic Desktop, lär mer i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Cosmic_Desktop

    Faktaruta: COSMIC Desktop 1.0.7

    • Nyhet i arbetsytor: “Action on typing” kan öppna launcher eller applistan direkt.
    • Stabilitet: Fixar krascher vid helskärm och problem med tiling-platshållare.
    • Flera skärmar: Förbättrad “cursor follows focus” mellan monitorer.
    • Tangentbord: Genvägar fungerar korrekt med icke-latinska layouter.
    • Ljud: Volymändring byter inte längre ljudutgång oväntat.
    • Nätverk & tema: WPA3-nät syns korrekt och automatisk temaväxling fungerar efter vila.
    • Appförbättringar: Snabbare Store, flik-drag i Terminalen, nya alternativ i Filer.
  • openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut.

    Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av ett litet välkomstfönster – en ruta som dyker upp direkt efter installationen och säger “Hej, här är några saker du kan göra nu”. För vissa är det praktiskt, för andra mest ett irritationsmoment.

    I openSUSE har det här fönstret länge varit den välkända “Ahoy, this is openSUSE”-rutan. Men nu är det snart historia.

    En ny start

    Utvecklarna har tagit fram opensuse-welcome-launcher, en ny lösning som fungerar som dirigent mellan olika välkomstprogram beroende på vilken skrivbordsmiljö du använder – GNOME eller KDE Plasma.

    Istället för att varje program startar på egen hand, bestämmer launchern vad som ska visas och när. Den kan också plocka fram välkomstfönstret inte bara vid första uppstarten, utan även efter större systemuppdateringar – så att användarna snabbt får koll på vad som är nytt.

    Förändringen sker i etapper

    För att inte riva plåstret direkt görs övergången stegvis:

    1. Till att börja med används fortfarande det gamla välkomstfönstret, men utan kryssrutan “visa vid nästa uppstart”.
    2. Sedan börjar launchern starta specialanpassade versioner av GNOME Tour och Plasma Welcome, med det gamla verktyget kvar som reserv.
    3. Till sist försvinner den gamla Qt5-baserade rutan helt, när man hittat en lösning för de skrivbordsmiljöer som saknar eget välkomstprogram.

    Mer än bara ett nytt fönster

    För openSUSE betyder det här inte bara ett nytt sätt att hälsa på användarna. Det är också ett steg mot att fasa ut det gamla Qt5-ramverket, som bara används av ett fåtal program i distributionen idag.

    Med andra ord: openSUSEs gröna gecko säger fortfarande “hej” – men snart i en modernare form, mer integrerad med skrivbordet och utan gammalt tekniskt bagage.

    Teknisk faktaruta

    openSUSE – Nytt i välkomstupplevelsen

    • Ny komponent: opensuse-welcome-launcher samordnar välkomstprogram.
    • Skrivbordsspecifikt: väljer gnome-tour (GNOME) eller plasma-welcome (KDE Plasma) per session.
    • Central styrning: timing och visning styrs av launchern i stället för varje apps autostart.
    • Efter uppdateringar: kan visa välkomstflöden även efter större systemuppgraderingar.
    • Fasvis migrering:
      • Fas 1 – launchern startar legacy openSUSE Welcome; valet ”visa vid nästa uppstart” tas bort.
      • Fas 2 – openSUSE‑anpassade gnome-tour / plasma-welcome; legacy kvar som fallback.
      • Fas 3 – avveckling av Qt5‑baserade välkomstappen; överenskommen fallback för sessioner utan egen greeter.
    • Test & utrullning: bättre koppling till openQA och mer kontrollerad rollout.
    • Mindre teknisk skuld: hjälper till att fasa ut kvarvarande Qt5-beroenden i distributionen.

    https://linuxiac.com/ahoy-this-is-opensuse

  • Linux-kärnan 6.15 når slutet – användare uppmanas att uppgradera till 6.16

    Linux 6.15 får inga fler uppdateringar. Uppgraderingen till 6.16 rekommenderas starkt, men även denna version är kortlivad.

    Linux-kärnan 6.15, som lanserades den 25 maj 2025, är nu officiellt markerad som slut (EOL – End of Life). Det innebär att den inte längre får några säkerhetsfixar eller buggkorrigeringar. Den sista uppdateringen, version 6.15.11, släpptes idag av utvecklaren Greg Kroah-Hartman, som samtidigt uppmanar användare att gå vidare till Linux 6.16.

    Bland nyheterna i 6.15 fanns Rust-stöd för hrtimer och ARMv7, en ny setcpuid=-parameter för x86, förbättringar i sched_ext, utökade PMU-funktioner för Intel och AMD, stöd för nästlad virtualisering på ARM samt emulering av FEAT_PMUv3 på Apple Silicon.

    Den nyare versionen, Linux 6.16, lanserades den 28 juli 2025 och innehåller stöd för Intel Trusted Domain Extensions, Intel APX (Advanced Performance Extensions), USB-offload för ljudenheter, coredump-överföring via AF_UNIX-socket och en förbättrad, automatiserad metod för minnesallokering.

    Distributioner som openSUSE Tumbleweed och Arch Linux har redan lagt till 6.16 i sina förråd, och även PorteuX 2.2 samt Fedora Linux väntas följa efter inom kort.

    Samtidigt är 6.16, precis som sin föregångare, en kortlivad version som endast kommer att underhållas i några månader. För långsiktig stabilitet rekommenderas användare i stället att välja en LTS-utgåva, exempelvis Linux 6.12 LTS som är standard i Debian 13 “Trixie”, eller de längre underhållna versionerna 6.6 LTS och 6.1 LTS.

    Linux Kernel 6.15 — Fakta & nyheter
    Släppt: 25 maj 2025 • Gren: Ej LTS
    Nyheter i 6.15:
    • Rust-stöd för hrtimer och ARMv7.
    • Ny startparameter för x86: setcpuid=.
    • sched_ext: räkna och rapportera interna händelser.
    • Förbättrade PMU-funktioner för x86 (Intel & AMD).
    • Nästlad virtualisering: VGICv3-stöd på ARM.
    • Emulering av FEAT_PMUv3 på Apple Silicon.
    Status: EOL (End of Life) — uppgradera till Linux 6.16 eller välj en LTS-kärna (t.ex. 6.12/6.6/6.1) för långtidssupport.
    https://9to5linux.com/linux-kernel-6-15-reaches-end-of-life-its-time-to-upgrade-to-linux-kernel-6-16
  • openSUSE Linux – 20 år av kod, gemenskap och uthållighet

    Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner.

    När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare.

    Den 3 augusti 2005, medan SUSE fortfarande var under Novells vingar (företaget hade köpt SUSE 2003), började rykten spridas. Något nytt var på gång: en communitydriven Linuxdistribution, byggd på SUSE\:s grund men öppen för alla att bidra till. Namnet skulle bli OpenSuSE.

    En vecka senare, den 10 augusti, kom det officiella beskedet. Projektet var igång och första betaversionen av SUSE Linux 10.0 OSS släpptes fritt. Det var startskottet för ett samarbete mellan företag och frivilliga som skulle forma en av de mest långlivade aktörerna i Linuxvärlden.

    Från nykomling till ikon

    Sedan dess har openSUSE tagit plats bland de mest stabila och pålitliga distributionerna som finns. I ett landskap där otaliga projekt föds med stora visioner men snabbt försvinner, har kameleonten stått kvar – och växt.

    openSUSE är i dag ett namn som väcker förtroende, oavsett om det handlar om nybörjare som vill testa Linux för första gången, eller företag som driver affärskritiska servrar. Tillsammans med Debian räknas den till de mest inflytelserika distributionerna genom tiderna.

    Ett ekosystem för alla

    Projektets styrka ligger inte bara i en stabil grund, utan även i bredden av valmöjligheter:

    • Leap för dem som prioriterar långsiktig stabilitet.
    • Tumbleweed, en rullande utgåva för den som alltid vill ligga längst fram.
    • Slowroll, en ny mellannivå som balanserar uppdateringstakt och stabilitet.
    • MicroOS, en oföränderlig plattform skräddarsydd för edge computing och molnet.

    Med dessa täcker openSUSE hela spektrumet – från hemdatorer till avancerade molnmiljöer.

    20 år av människor, inte bara kod

    Tekniska innovationer i all ära, men det som verkligen gjort openSUSE framgångsrikt är människorna bakom. Utvecklare, testare, översättare och användare världen över har under 20 år format en kultur där kvalitet, samarbete och långsiktighet är ledord.

    Utan denna gemenskap hade openSUSE varit ännu ett kortlivat projekt i Linuxhistorien. Med den – och tack vare den – är det i stället ett av de mest pålitliga och välrenommerade alternativen på marknaden.

    Blicken framåt

    Med Leap 16 på väg mot sin slutgiltiga version i oktober – redan i release candidate-stadiet – råder det ingen tvekan om att openSUSE fortfarande är i full fart framåt.

    Och när vi nu passerar denna milstolpe finns det anledning att reflektera: openSUSE är inte bara ett operativsystem. Det är ett bevis på att öppen källkod, när den vårdas av en passionerad gemenskap, kan skapa något som inte bara överlever – utan blir tidlöst.

    Nerladdningslänkar :

    https://wiki.linux.se/index.php/OpenSUSE

    Källa :

    https://linuxiac.com/opensuse-linux-20-years-strong

    ==================================================== openSUSE – FAKTARUTA ====================================================

    Historik (SUSE & openSUSE)

    • 1992: SUSE grundas i Tyskland (S.u.S.E. – Software- und System-Entwicklung).
    • 1994: Första kompletta SUSE Linux-distributionen släpps.
    • 2003: Novell förvärvar SUSE.
    • 2005-08-03: openSUSE tillkännages som communitydrivet projekt.
    • 2005-08-09/10: Första offentliga släppet: SUSE Linux 10.0 OSS (beta).
    • 2011: Ägarbyten efter Novell/Attachmate – SUSE blir åter ett självständigt bolag.
    • 2015: openSUSE Leap introduceras.
    • Idag: openSUSE är ett av de största och mest långlivade Linux-communityprojekten.

    Varianter

    • Leap – stabila releaser, delar bas med SUSE Linux Enterprise.
    • Tumbleweed – rolling release med de senaste stabila paketen.
    • Slowroll – långsammare uppdateringar än Tumbleweed.
    • MicroOS – oföränderlig, transaktionell plattform för containers och edge.
    • Aeon/Kalpa – immutable desktop-varianter byggda på MicroOS.

    Nyckelfunktioner

    • YaST – centralt systemkonfigurationsverktyg (GUI/TUI).
    • Zypper – kraftfull pakethanterare för RPM.
    • openSUSE Build Service – paketbygge för flera plattformar.
    • Btrfs + Snapper – system-snapshots och rollback.
    • Transactional Update – atomiska uppdateringar.
    • AppArmor – förstärkt säkerhet.
    • Stöd för flera skrivbordsmiljöer och serverprofiler.
    • Container- och molntekniker som Podman, Docker och Kubernetes.

    Styrkor

    • Mycket stabil och säker.
    • Snabb tillgång till nya paket (Tumbleweed/Slowroll).
    • Tydlig koppling mellan communityversion och enterpriseversion.
    • Öppen utvecklingsprocess och aktiv global gemenskap.

    Tidslinje

    1992 SUSE grundas 2003 Novell köper SUSE 2005 openSUSE offentliggörs 2015 Leap introduceras 2020→ Expansion av Tumbleweed, MicroOS och immutable desktop

Etikett: openSUSE Tumbleweed

  • openSUSE Tumbleweed tar farväl av YaST – moderna Agama blir nytt installationsprogram

    Efter över 30 år med YaST som en central del av openSUSE står Linuxdistributionen inför en historisk förändring. Det klassiska installationsprogrammet ska ersättas av Agama, en modern och webbaserad installationslösning. Målet är att genomföra bytet före slutet av 2026, vilket innebär ett nytt sätt att installera en av Linuxvärldens mest välkända distributioner. openSUSE-projektet har meddelat…

  • openSUSE presenterar Agama 25 – Linuxinstallation direkt från webbläsaren

    Att installera Linux har traditionellt inneburit att man startar datorn från ett USB-minne och följer installationsprogrammets olika steg. Med Agama vill openSUSE modernisera den processen. Nu har version 25 släppts, med en inbyggd terminal i webbläsaren, förbättrad nätverkshantering och möjlighet att avbryta innan installationen påbörjas. Linuxdistributionen openSUSE fortsätter utvecklingen av Agama, ett modernt installationsprogram som…

  • Linux Kernel 7.0 är nu föråldrad – dags att gå vidare till Linux 7.1

    Linux Kernel 7.0 har nått slutet av sin livstid och kommer inte längre att få några uppdateringar. Användare som kör 7.0-serien bör därför uppgradera till Linux Kernel 7.1 när den blir tillgänglig i den egna distributionens programförråd. För den som vill ha långsiktig stabilitet är en LTS-kärna fortfarande det bästa valet. Linuxkärnan är hjärtat i…

  • COSMIC Desktop 1.0.7 – stabilare, snabbare och smartare skrivbord

    COSMIC Desktop 1.0.7 är en uppdatering som inte förändrar allt på ytan – men som gör stor skillnad i vardagen. Med smartare arbetsytor, färre krascher vid helskärm och förbättrad språk- och ljudhantering tar skrivbordsmiljön ytterligare ett steg mot att bli en stabil och modern plattform för Linux-användare. Den nya versionen av COSMIC Desktop 1.0.7 visar…

  • openSUSE säger hej då till sitt gamla välkomstfönster

    Snart säger den gröna geckon hej på ett nytt sätt. Med opensuse-welcome-launcher samordnar openSUSE skrivbordens egna välkomstrundor i stället för att lita på autostart. Det ger en mer enhetlig introduktion – både vid första start och efter stora uppgraderingar – samtidigt som gammalt Qt5-bagage städas ut. Nästan alla som installerat en Linuxdistribution har mötts av…

  • Linux-kärnan 6.15 når slutet – användare uppmanas att uppgradera till 6.16

    Linux 6.15 får inga fler uppdateringar. Uppgraderingen till 6.16 rekommenderas starkt, men även denna version är kortlivad. Linux-kärnan 6.15, som lanserades den 25 maj 2025, är nu officiellt markerad som slut (EOL – End of Life). Det innebär att den inte längre får några säkerhetsfixar eller buggkorrigeringar. Den sista uppdateringen, version 6.15.11, släpptes idag av…

  • openSUSE Linux – 20 år av kod, gemenskap och uthållighet

    Det började som ett djärvt experiment från Novell. Idag är openSUSE en av världens mest respekterade Linuxdistributioner. När den gröna kameleonten första gången stack fram huvudet i augusti 2005 var få som kunde ana att den fortfarande skulle vara lika relevant – och starkare än någonsin – två decennier senare. Den 3 augusti 2005, medan…