• WireGuard Easy 15.3: enklare och säkrare kontroll över vem som får nå vad i VPN-nätet

    WireGuard Easy 15.3 gör det enklare att driva en egen VPN-server med bättre kontroll över vilka resurser olika klienter får nå. Den stora nyheten är serverbaserad kontroll av Allowed IPs, vilket innebär att åtkomstregler kan genomdrivas på serversidan i stället för att enbart bygga på klientens konfiguration. Uppdateringen innehåller också förbättrad QR-kodshantering, bättre stöd för AmneziaWG 2.0, fler översättningar och en moderniserad teknisk grund med Node.js 24.

    WireGuard har blivit ett populärt val för den som vill bygga en snabb, modern och självhostad VPN-lösning. Men även om WireGuard är tekniskt elegant kan administrationen vara knepig för den som vill hantera många användare, klienter och åtkomsträttigheter. Där kommer WireGuard Easy in i bilden – ett webbaserat verktyg som gör det enklare att installera, konfigurera och administrera en egen WireGuard-server.

    Med version WireGuard Easy 15.3 får projektet en viktig nyhet: servern kan nu själv kontrollera vilka IP-adresser och nätverk en klient faktiskt får nå. Det låter kanske tekniskt, men i praktiken handlar det om något mycket enkelt: bättre kontroll över vem som får komma åt vad.

    Allowed IPs flyttar från klientens goda vilja till serverns kontroll

    I WireGuard används inställningen Allowed IPs för att avgöra vilken trafik som ska gå genom VPN-tunneln och vilka nät som en viss klient får hantera. Traditionellt ligger mycket av detta i klientens konfiguration. Det fungerar bra i många enkla installationer, men det bygger delvis på att klienten följer de regler som administratören har tänkt sig.

    I WireGuard Easy 15.3 införs därför server-side Allowed IP enforcement. Det betyder att reglerna kan kontrolleras på serversidan med hjälp av brandväggsfiltrering. Om en klient bara ska få nå exempelvis ett internt system, en viss server eller ett begränsat nätverk, kan servern nu hjälpa till att se till att klienten inte kommer längre än så.

    Det är särskilt värdefullt i miljöer där olika användare ska ha olika behörighet. En tekniker kanske behöver nå hela driftmiljön, medan en extern konsult bara ska nå en enda tjänst. Med serverbaserad filtrering blir det enklare att skapa en mer uppdelad och säker VPN-lösning.

    En viktig förbättring för självhostade VPN-miljöer

    Många använder WireGuard Easy i hemmalabb, småföretag, föreningar eller mindre servermiljöer. I sådana sammanhang vill man ofta ha något som är enkelt nog att administrera via webbläsaren, men ändå tillräckligt säkert för att användas på riktigt.

    Den nya brandväggsfunktionen gör att WireGuard Easy tar ett steg från att bara vara ett bekvämt administrationsgränssnitt till att också bli ett starkare verktyg för åtkomstkontroll. Det gör det lättare att arbeta enligt principen minsta möjliga behörighet: varje klient får bara tillgång till det den faktiskt behöver.

    För den som driver en egen VPN-server kan detta minska risken för att en felkonfigurerad eller manipulerad klient får bredare åtkomst än tänkt.

    Bättre hantering av QR-koder

    WireGuard-klienter konfigureras ofta genom att man skannar en QR-kod med mobilen. Det är smidigt, men det ställer krav på att QR-koderna är enkla att visa, kopiera och spara.

    I WireGuard Easy 15.3 har QR-kodshanteringen förbättrats. Kommandoradsverktyget kan nu visa en QR-kod direkt, och i webbgränssnittet går det att både kopiera och ladda ner QR-koder som PNG-bilder.

    Det gör utrullningen av nya klienter enklare, särskilt när administratören behöver hjälpa användare på distans eller dokumentera konfigurationer på ett mer organiserat sätt.

    Förbättrat stöd för AmneziaWG 2.0

    Version 15.3 innehåller även förbättringar för AmneziaWG 2.0, bland annat stöd för H1–H4-ranges. AmneziaWG är en WireGuard-relaterad teknik som används i vissa sammanhang där man vill göra VPN-trafik svårare att identifiera eller blockera.

    För vanliga användare är detta kanske inte den mest synliga nyheten, men för administratörer som arbetar i mer begränsade nätmiljöer kan förbättrat AmneziaWG-stöd vara en viktig detalj.

    Hooks blir enklare att arbeta med

    WireGuard Easy har också ändrat hur så kallade hooks hanteras i gränssnittet. Hooks är kommandon som kan köras vid olika händelser, exempelvis när en klient ansluter eller när en tunnel startas.

    Tidigare kunde längre eller flerradiga kommandon vara svårare att hantera. I version 15.3 har dessa fält gjorts om till textområden, vilket gör det enklare att lägga in mer avancerade kommandon direkt i webbgränssnittet.

    Det är en liten förändring på ytan, men en praktisk förbättring för den som automatiserar uppgifter runt sin VPN-server.

    Mobilgränssnitt, översättningar och underhåll

    Utöver de större nyheterna innehåller WireGuard Easy 15.3 flera mindre förbättringar. Mobilgränssnittet har justerats, ett problem med felmeddelanden när en avstängd klient aktiverades har rättats, och Prometheus-mätvärden avslutas nu korrekt med en radbrytning.

    Projektet har även fått många uppdaterade översättningar, bland annat till bulgariska, tjeckiska, galiciska, vietnamesiska, nederländska, ryska, spanska, franska, tyska, kinesiska, turkiska, polska och ukrainska.

    Flera språk anges nu också ha fullständig översättningstäckning, däribland engelska, tyska, franska, nederländska, polska, ryska, turkiska, ukrainska, vietnamesiska och kinesiska varianter.

    På den tekniska sidan har projektets Node.js-bas uppdaterats till Node 24 “Krypton”, tillsammans med olika beroendeuppdateringar och interna underhållsändringar.

    En uppdatering med fokus på kontroll

    WireGuard Easy 15.3 är inte bara en putsning av gränssnittet. Den viktigaste nyheten – serverbaserad kontroll av Allowed IPs – gör att administratörer får bättre möjlighet att styra klienternas åtkomst på riktigt.

    För hemmabruk kan det innebära att familjens olika enheter får olika åtkomst. För småföretag kan det betyda att konsulter, anställda och servrar kan separeras tydligare. Och för den som driver en självhostad VPN-lösning blir det ett steg mot en mer robust och professionell nätverksmiljö.

    WireGuard Easy fortsätter därmed att fylla en viktig roll: att göra WireGuard enklare att använda, utan att helt ta bort den tekniska kontroll som gör WireGuard så attraktivt från början.

    https://github.com/wg-easy/wg-easy/releases/tag/v15.3.0

    Teknisk faktaruta: WireGuard Easy 15.3

    Program: WireGuard Easy

    Version: 15.3

    Typ: Webbaserat administrationsverktyg för självhostad WireGuard VPN

    Viktigaste nyhet: Serverbaserad kontroll av Allowed IPs med brandväggsfiltrering

    Säkerhetsförbättring: Administratörer kan begränsa vilka nätverk och servrar en VPN-klient får nå direkt från serversidan.

    QR-koder: Förbättrad hantering med möjlighet att visa QR-kod via CLI samt kopiera och ladda ner QR-koder som PNG i webbgränssnittet.

    AmneziaWG: Förbättrat stöd för AmneziaWG 2.0, inklusive H1–H4-ranges.

    Gränssnitt: Förbättrat mobilgränssnitt och enklare hantering av längre hook-kommandon via textområden.

    Teknisk grund: Uppdaterad till Node.js 24 “Krypton”.

    Passar för: Hemmalabb, småföretag, föreningar och administratörer som vill driva en egen VPN-server med tydligare åtkomstkontroll.




  • En ringklocka utan sladdar – när webben ringer på dörren

    En QR-kod på dörren, en webbsida som “ringer”, och en konsol inomhus som plingar till via en egen ntfy-server – kan det verkligen fungera som ringklocka? I praktiken visade det sig vara oväntat stabilt och snabbt, även om det knappast ersätter en klassisk installation permanent. Här publicerar vi den testade koden och visar vilka få inställningar du behöver ändra för att komma igång.

    Tänk dig en ringklocka som inte sitter i väggen, inte kräver någon särskild hårdvara och inte ens behöver vara i samma byggnad som du själv. I stället består den av en QR-kod, en webbsida och en notifieringstjänst. Det låter som ett experiment – och det är det också – men ett förvånansvärt fungerande sådant.

    I en tidigare artikel beskrev vi hur man kan bygga en mjukvarubaserad ringklocka med hjälp av QR-kod, egen domän och en självhostad ntfy-server. Nu har lösningen testats i praktiken, och dessutom publiceras den kod som faktiskt användes. Den skiljer sig något från den som visades i det första inlägget.

    Resultatet? Inte något man installerar som permanent ersättning för en vanlig ringklocka, men absolut ett intressant och lärorikt bygge.

    Två delar som tillsammans bildar ett “pling”

    Systemet är uppdelat i två tydliga delar som samverkar via webben.

    Den första delen är webbsidan som QR-koden pekar på. QR-koden sitter exempelvis på dörren eller porten. När någon skannar den öppnas en enkel webbsida där besökaren kan ”ringa på”. Ett klick räcker för att ett meddelande ska skickas vidare.

    Den andra delen är konsolen på insidan. Det kan vara en dator, surfplatta eller mobil som har en webbsida öppen i webbläsaren. Den sidan lyssnar på notifieringar från ntfy-servern. När någon ringer på hörs ett ljud och ett meddelande visas direkt på skärmen.

    All kommunikation sker i realtid, helt via webbläsaren.

    Hur fungerade det i praktiken?

    Överraskande bra.

    Notiserna dök upp snabbt, ljudsignalen fungerade stabilt och hela lösningen kändes oväntat robust så länge nätverket var tillförlitligt. Samtidigt märks det tydligt att detta inte är tänkt som en långsiktig hushållsprodukt. Det är mer ett tekniskt experiment än en färdig konsumentlösning.

    Men som koncept och demonstration är det mycket lyckat.

    Den testade koden och nödvändiga ändringar

    När du laddar ner och packar upp arkivet med koden hittar du två mappar, en för webbsidan bakom QR-koden och en för konsolen.

    I filen index.html för webbdelen behöver du ändra adressen till din egen ntfy-server:

    const NTFY_URL = ”https://ntfy.exempel.se/ringklocka-Ringer”;

    Sätt adressen till den domän där din ntfy-server faktiskt finns.

    I konsolens index.html gör du motsvarande ändring:

    const NTFY_BASE = ”https://ntfy.exempel.se”;

    Även här ska adressen peka på din egen ntfy-domän.

    Vad krävs för att lösningen ska fungera?

    För att systemet ska fungera pålitligt behöver du några grundläggande förutsättningar. Du bör ha en egen domän, både för stabilitet och för att kunna använda HTTPS. Du behöver också tillgång till en ntfy-server, helst självhostad. Slutligen krävs en enhet som är igång och har konsolsidan öppen i webbläsaren.

    I övrigt behövs inga appar, inga användarkonton och ingen specialutrustning.

    Installera ntfy

    För att installera en ntfy-server på Ubuntu är det en fördel att ta det steg för steg. Börja med att se till att systemet är uppdaterat och att du har grundläggande verktyg som curl och gpg installerade. Därefter lägger du till ntfy-projektets officiella paketkälla. Det görs genom att hämta GPG-nyckeln och registrera arkivet i systemets APT-konfiguration. När paketkällan är på plats uppdaterar du paketlistan och installerar ntfy med systemets vanliga pakethanterare.

    När programmet är installerat skapar du en konfigurationsfil, vanligtvis /etc/ntfy/server.yml. Där anger du grundläggande inställningar, till exempel vilken extern adress servern ska använda, som https://ntfy.dindomän.se, samt vilken lokal port tjänsten ska lyssna på. Konfigurationsfilen behöver inte vara avancerad till att börja med, utan kan hållas mycket enkel.

    Nästa steg är att köra ntfy som en systemtjänst. Genom att aktivera tjänsten med systemd ser du till att den startar automatiskt vid omstart av servern. När tjänsten väl är igång kan du kontrollera att den fungerar genom att skicka ett testmeddelande till ett valfritt ämne.

    För praktisk och säker användning placeras ntfy normalt bakom en webbserver som Apache. Webbservern fungerar då som en omvänd proxy och vidarebefordrar HTTPS-trafik till ntfy-tjänsten som kör lokalt. Slutligen säkrar du uppkopplingen med ett TLS-certifikat, till exempel via Let’s Encrypt och Certbot.

    När dessa delar är på plats har du en stabil och självhostad ntfy-server som kan användas för allt från notifieringar till den mjukvarubaserade ringklockan till andra typer av realtidsmeddelanden.

    Varför är detta intressant?

    För att det visar hur långt man kan komma med enkla webbtekniker och öppna standarder. Med bara HTML, JavaScript och en notifieringstjänst går det att koppla samman den fysiska världen med webben på ett mycket direkt sätt.

    Samma idé kan användas för andra ändamål, till exempel enkla larmsystem, interna notifieringar, hjälpknappar eller tillfälliga installationer på mässor och evenemang.

    Det är kanske inte framtidens ringklocka, men det är ett tydligt exempel på hur kreativ mjukvara kan ersätta hårdvara – åtminstone ibland.

    Texten ovan bör ses som en övergripande beskrivning. Ett tips är att ta hjälp av en lämplig AI för att få allt att fungera.

    Länk för att ladda hem koden

    https://www.linux.se/kod/ringkloocka.tar

    Fakta: Mjukvaruringklocka med QR-kod och ntfy
    En experimentell ringklocka som använder en QR-kod på dörren och en webbsida som skickar en notifiering till en konsol via en egen ntfy-server.
    Består av:
    • Webbsida som QR-koden pekar på (”ring på”-knapp)
    • Konsolvy i webbläsaren som spelar ljud och visar meddelanden
    • ntfy-server som förmedlar notifieringar i realtid
    Du behöver:
    • Egen domän och HTTPS
    • En ntfy-server (helst självhostad på Ubuntu)
    • En enhet som är igång och har konsolsidan öppen
    Filer att ändra i koden:
    index.html: NTFY_URL
    consol/index.html: NTFY_BASE
    Tips: Se texten i artikeln som en övergripande beskrivning. Ta gärna hjälp av en lämplig AI för att få detaljerna rätt i din egen miljö.
  • KDE Plasma 6.6 – nästa stora steg för Linux-skrivbordet

    KDE Plasma 6.6 ser ut att bli en av de mest innehållsrika uppdateringarna av KDE:s skrivbordsmiljö på länge. Med fokus på Wayland, säkerhet, tillgänglighet och bättre vardagsanvändning lovar versionen, som släpps i februari 2026, både tekniska förbättringar under huven och synliga nyheter som märks direkt för användaren.

    Den öppna skrivbordsmiljön från KDE Project är på väg mot en ny större version. KDE Plasma 6.6 väntas släppas den 17 februari 2026 och innehåller en ovanligt bred uppsättning förbättringar som spänner över grafik, säkerhet, tillgänglighet, batterihantering och spel. Det här är en populärvetenskaplig genomgång av de viktigaste nyheterna.

    Ny inloggningshanterare: Plasma Login Manager

    En av de mest uppmärksammade förändringarna är introduktionen av Plasma Login Manager, en ny inloggningshanterare som på sikt kan ersätta SDDM. Tanken är att skapa en tätare integration mellan inloggning, skrivbord och Wayland-sessionen. För användaren innebär det en mer sammanhållen upplevelse redan från första skärmen, särskilt i distributioner som levereras med KDE Plasma som standard, exempelvis Fedora Linux 44 samt Arch-baserade alternativ.

    Justerbar skärpa för hela skärmen

    På system som kör Linux-kärna 6.19 inför Plasma 6.6 möjligheten att justera den visuella skärpan för allt innehåll på skärmen. Detta är särskilt relevant för högupplösta bildskärmar och Wayland-miljöer där text ibland kan upplevas som mindre skarp. Funktionen gör det möjligt att finjustera rendering utan att ändra upplösning eller skalningsfaktorer.

    Förbättrad säkerhet för USB och Wi-Fi

    Säkerheten får ett tydligt lyft i Plasma 6.6. En ny USB-portal gör det möjligt för sandlådade program, till exempel Flatpak-appar, att begära åtkomst till USB-enheter istället för att ha generell tillgång. Samtidigt flyttas lagringen av Wi-Fi-lösenord till en plats som ägs av root, vilket både förbättrar skyddet och förenklar hantering mellan olika användarkonton. Nätverkswidgeten får dessutom stöd för QR-koder, vilket gör det enkelt att dela ett trådlöst nätverk med gäster eller mobiltelefoner.

    Skärmdumpar, skärminspelning och OCR

    Skärmdumpsverktyget Spectacle får inbyggt OCR-stöd, vilket innebär att text kan kopieras direkt från bilder och skärmdumpar. Det blir även möjligt att välja bort specifika fönster vid skärminspelning, något som är särskilt användbart vid presentationer och handledningar. Transparensregler för picture-in-picture-fönster ger dessutom bättre kontroll över hur flytande fönster visas.

    Wayland tar ytterligare steg framåt

    Wayland-sessionen fortsätter att mogna. Fönsterhanteraren KWin får stöd för XRandr-emulering för bättre kompatibilitet med XWayland-baserade program. Plasma 6.6 introducerar också stöd för per-DRM-plane färgkedjor, förbättrad hantering av hur program aktiveras över varandra samt stöd för egna skärmlägen och mer tillförlitlig skärmspegling.

    Tillgänglighet och batterihantering

    Tillgängligheten förbättras ytterligare genom bland annat ett nytt Slow Keys-läge i Wayland-sessionen, vilket hjälper användare med motoriska svårigheter. Stödet för färgblinda användare förbättras och bärbara datorer får smartare batterihantering. Enheter med ljussensor kan automatiskt justera skärmens ljusstyrka efter omgivningen, något som både sparar energi och förbättrar läsbarheten.

    Mer kontroll över utseendet

    Application Dashboard-widgeten blir mer flexibel och kan anpassas till systemets färgschema, även om mörkt läge fortfarande är standard. Användaren kan också justera storleken mellan favoritsektionen och programlistan. En annan efterlängtad nyhet är möjligheten att spara aktuella visuella inställningar som ett nytt globalt tema.

    Spel, HDR och Wine

    För spelare innehåller Plasma 6.6 en särskild lösning för Windows-spel med HDR-stöd som körs via Wine eller Proton. Syftet är att säkerställa att färger återges korrekt även när spelen inte körs nativt på Windows, vilket är ett viktigt steg för Linux som spelplattform.

    När kan du testa KDE Plasma 6.6

    Den första betaversionen planeras till den 13 januari 2026, följd av en andra beta den 27 januari. Den stabila slutversionen är planerad till den 17 februari 2026.

    Sammanfattning

    KDE Plasma 6.6 är mer än en vanlig versionsuppdatering. Den markerar ett tydligt kliv framåt för Wayland, stärker säkerheten, förbättrar tillgängligheten och ger användaren större kontroll över både funktion och utseende. För Linux-användare pekar allt på att början av 2026 blir startskottet för ett av de mest genomarbetade Plasma-släppen hittills.

    https://kde.org

    FAKTARUTA: KDE Plasma 6.6 Linux • Skrivbord • Wayland

    KDE Plasma 6.6 är en kommande version av KDE:s skrivbordsmiljö för Linux. Versionen fokuserar på bättre säkerhet, modern grafik, tillgänglighet och förbättrad användarupplevelse.

    Planerad slutversion: 17 februari 2026

    Testversioner (beta): 13 januari och 27 januari 2026

    Viktigaste nyheterna i korthet:

    • Ny inloggningsskärm (Plasma Login Manager)
      Ett nytt system för inloggning som på sikt kan ersätta SDDM (Simple Desktop Display Manager – dagens vanliga inloggningsprogram för KDE).
    • Justerbar skärpa för hela skärmen
      Gör det möjligt att göra text och grafik skarpare, särskilt på högupplösta skärmar (kräver Linux-kärna 6.19).
    • Säkrare USB-hantering
      Program som körs i sandlåda (t.ex. Flatpak-appar) måste nu be om tillåtelse för att använda USB-enheter, istället för att ha fri åtkomst.
    • OCR i skärmdumpsverktyget Spectacle
      OCR (Optical Character Recognition) gör det möjligt att kopiera text direkt från bilder och skärmdumpar.
    • Bättre skärminspelning
      Du kan välja att vissa fönster inte ska synas i inspelningar, till exempel chattar eller lösenordshanterare.
    • Förbättrat Wayland-stöd
      Wayland är det moderna ersättningssystemet för X11. Plasma 6.6 förbättrar kompatibiliteten med äldre program via XWayland (ett lager som låter gamla X11-program fungera i Wayland).
    • Smartare färghantering
      Stöd för mer avancerad färgbehandling per grafiklager (per-DRM-plane), vilket ger bättre färger på moderna skärmar.
    • Säkrare lagring av Wi-Fi-lösenord
      Trådlösa nätverkslösenord sparas nu på en skyddad plats som ägs av systemadministratören (root).
    • QR-kod för Wi-Fi
      Gör det enkelt att dela trådlöst nätverk med mobiltelefoner och gäster.
    • Bättre tillgänglighet
      Nytt ”Slow Keys”-läge (fördröjda tangenttryckningar), förbättrat stöd för färgblindhet och fler hjälpmedel.
    • Förbättrad batterihantering
      Bättre energisparfunktioner för bärbara datorer samt automatisk ljusstyrka på enheter med ljussensor.
    • Spel och HDR-stöd
      Förbättrad färgåtergivning i Windows-spel med HDR som körs via Wine eller Proton på Linux.
  • KDE Plasma 6.6 – En smartare, snabbare och mer sömlös Linux-upplevelse


    KDE Plasma 6.6 är på väg – och nästa stora version av det populära Linux-skrivbordet bjuder på en kombination av smartare funktioner och finputsad design. Med stöd för Wi-Fi via QR-kod, lägre minnesanvändning och bättre integration mellan appar på Wayland tar Plasma ännu ett steg mot en snabbare, mer elegant och användarvänlig upplevelse för alla Linux-användare.

    Avancerad teknik möter vardagsanvändning när nästa version av KDE Plasma gör entré.
    Den 17 februari 2026 väntas KDE-projektet lansera Plasma 6.6, och utvecklarna har redan gett oss en glimt av vad som väntar. Det handlar inte om en revolution – utan en evolution: hundratals små förbättringar som tillsammans gör din datorupplevelse både snabbare, snyggare och mer intuitiv.

    Skanna dig in på nätet – Wi-Fi via QR-kod

    Minns du hur tröttsamt det kan vara att skriva långa, krångliga Wi-Fi-lösenord? I Plasma 6.6 räcker det att skanna en QR-kod.
    I nätverkswidgeten finns nu en knapp som öppnar den lilla appen Qrca – och vips är du ansluten. Det här är särskilt praktiskt på caféer, kontor eller i delade hemnätverk där lösenord ofta byts.

    Denna funktion är ett steg mot en mer mobil-inspirerad datorupplevelse, där smidighet och säkerhet möts. Det är också en påminnelse om hur KDE-projektet hela tiden letar efter sätt att minska friktionen i vardagen.

    Mindre minne, mer fart

    Utvecklarna har tagit ett rejält grepp om prestandan. Plasma 6.6 använder över 100 MB mindre minne än tidigare versioner, tack vare en smartare hantering av bakgrundsbilder.
    När tapetfunktionen optimerades försvann visserligen stödet för kaklade bakgrunder – men det har man redan återinfört i form av ett nytt “Tiled”-plugin.

    För dig som kör KDE på äldre datorer betyder det här en märkbart lättare miljö, medan moderna maskiner får snabbare laddning och bättre flyt, särskilt på system med flera skärmar eller Wayland-grafikserver.

    Färg, form och känsla

    Plasma har alltid legat i framkant när det gäller design – och version 6.6 fortsätter förfina detaljerna.

    • Färgplockaren visar nu riktiga RGB-värden i stället för sådana som påverkats av nattläge eller färgprofiler.
    • GTK-appar (som inte tillhör KDE-ekosystemet) får en mer harmonisk look med extra verktygsrads-marginaler och tydligare linjer.
    • Systeminställningarna har fått en uppfräschning, där bland annat sidan för fjärrskrivbord nu visar fel direkt – du slipper leta i loggar.
    • Bluetooth-sidorna följer bättre KDE:s designriktlinjer och är enklare att använda när Bluetooth är avstängt.

    Tillsammans ger dessa små förändringar ett helhetsintryck som känns mer enhetligt och professionellt.

    Nya möjligheter med Wayland och säkerhet

    För de som använder Wayland – framtidens standard för Linux-grafik – finns fler förbättringar:
    drag-och-släpp mellan äldre XWayland-fönster och moderna appar fungerar nu smidigare.

    Dessutom har en ny USB-portal lagts till. Den gör det möjligt för sandboxade appar, till exempel Flatpaks, att få tillgång till USB-enheter på ett säkert sätt när det verkligen behövs. Det här är en viktig milstolpe för säkerhet och användarvänlighet i moderna Linux-system.

    Fler finjusteringar för vardagen

    • Antalet virtuella skrivbord ökar från 20 till 25.
    • Du kan öppna Systeminställningar med Meta + I – där Meta-tangenten oftast är Windows-tangenten på vanliga PC-tangentbord (eller ⌘ Command på Mac). Kombinationen känns alltså direkt bekant för Windows-användare som är vana att använda den för genvägar och startmenyn.
    • Slideshow-bakgrunder får knappar för “Markera alla” och “Avmarkera alla”.
    • Info-centret svarar nu även på sökordet dxdiag – perfekt för dig som kommer från Windows-världen.
    • HDR-skärmar får ett nytt kalibreringssteg som mäter maximal ljusstyrka för mer korrekta färger.

    En förfinad helhet

    KDE Plasma 6.6 är inte en version som skriker efter uppmärksamhet – den förtjänar den. Det är ett exempel på hur noggrant arbete med detaljer kan göra en redan utmärkt skrivbordsmiljö ännu bättre.

    QR-kod-anslutningar och minnesoptimeringar må stå i centrum, men den verkliga nyheten ligger i känslan: Plasma 6.6 är mognare, snabbare och mer sammanhängande än någonsin.

    Detta är KDE:s filosofi i ett nötskal – ständig förbättring, utan att kompromissa med friheten.

    KDE Plasma 6.6 — Fakta

    Version
    KDE Plasma 6.6
    Planerad release
    17 februari 2026
    Huvudnyheter
    • Wi-Fi via QR-kod (anslut utan att skriva lösenord)
    • −100 MB RAM genom smartare bakgrundsbildshantering
    • ”Tiled”-plugin för kaklade tapeter
    • Polerat Breeze/GTK-utseende & korrekta RGB-värden i färgplockaren
    • Wayland: smidigare drag-och-släpp mellan XWayland och native-appar
    • Ny USB-portal: säkrare USB-åtkomst för sandboxade appar (t.ex. Flatpak)
    • HDR: kalibrering av maximal helskärmsljusstyrka
    • Fler virtuella skrivbord: 25 (upp från 20)
    Snabbgenväg
    Öppna Systeminställningar med Meta + I. Meta = Windows-tangenten på PC (⌘ Command på Mac).
    För vem?
    Användare som vill ha ett snabbare, snyggare och mer konsekvent Linux-skrivbord.

Etikett: QR-kod

  • WireGuard Easy 15.3: enklare och säkrare kontroll över vem som får nå vad i VPN-nätet

    WireGuard Easy 15.3 gör det enklare att driva en egen VPN-server med bättre kontroll över vilka resurser olika klienter får nå. Den stora nyheten är serverbaserad kontroll av Allowed IPs, vilket innebär att åtkomstregler kan genomdrivas på serversidan i stället för att enbart bygga på klientens konfiguration. Uppdateringen innehåller också förbättrad QR-kodshantering, bättre stöd för…

  • En ringklocka utan sladdar – när webben ringer på dörren

    En QR-kod på dörren, en webbsida som “ringer”, och en konsol inomhus som plingar till via en egen ntfy-server – kan det verkligen fungera som ringklocka? I praktiken visade det sig vara oväntat stabilt och snabbt, även om det knappast ersätter en klassisk installation permanent. Här publicerar vi den testade koden och visar vilka få…

  • KDE Plasma 6.6 – nästa stora steg för Linux-skrivbordet

    KDE Plasma 6.6 ser ut att bli en av de mest innehållsrika uppdateringarna av KDE:s skrivbordsmiljö på länge. Med fokus på Wayland, säkerhet, tillgänglighet och bättre vardagsanvändning lovar versionen, som släpps i februari 2026, både tekniska förbättringar under huven och synliga nyheter som märks direkt för användaren. Den öppna skrivbordsmiljön från KDE Project är på…

  • KDE Plasma 6.6 – En smartare, snabbare och mer sömlös Linux-upplevelse

    KDE Plasma 6.6 är på väg – och nästa stora version av det populära Linux-skrivbordet bjuder på en kombination av smartare funktioner och finputsad design. Med stöd för Wi-Fi via QR-kod, lägre minnesanvändning och bättre integration mellan appar på Wayland tar Plasma ännu ett steg mot en snabbare, mer elegant och användarvänlig upplevelse för alla…