• OpenShot 4.0 gör videoredigering mer komplett – nu med skärminspelning och lokal AI

    OpenShot 4.0 är en av de största uppdateringarna hittills av det fria videoredigeringsprogrammet. Den nya versionen kan spela in skärm, webbkamera och ljud, har fått avancerade verktyg för färgkorrigering och kan med hjälp av AI följa personer och andra objekt i en film – utan att materialet behöver skickas till molnet.

    OpenShot är ett videoredigeringsprogram med öppen källkod som finns för Linux, Windows och macOS. Programmet har länge riktat sig till användare som vill ha ett relativt lättanvänt alternativ till mer avancerade videoredigeringsprogram.

    Med version 4.0 tar OpenShot ett tydligt steg mot att bli en mer komplett miljö för både inspelning och redigering.

    En av de största nyheterna är att man inte längre behöver använda ett separat program för att spela in datorskärmen. OpenShot kan nu spela in skärm, webbkamera, mikrofon och datorns eget ljud direkt från programmet.

    Skärmen och webbkameran spelas in separat

    Det speciella med den nya inspelningsfunktionen är att de olika källorna sparas var för sig.

    Om man exempelvis spelar in en demonstration på datorskärmen samtidigt som man använder mikrofon och webbkamera får man separata filer för skärmbilden, rösten, webbkameran och systemljudet.

    Det innebär att materialet går att bearbeta efteråt på ett betydligt friare sätt.

    Webbkamerans bild kan exempelvis flyttas eller beskäras utan att skärminspelningen påverkas. Mikrofonens ljudnivå kan ändras oberoende av ljudet från datorn och delar av inspelningen kan tas bort utan att allt behöver spelas in på nytt.

    Funktionen passar därför bland annat för instruktionsfilmer, presentationer, utbildningar, demonstrationer av programvara och videor för sociala medier.

    På Linux fungerar inspelningen både med det äldre fönstersystemet X11 och med Wayland, som numera används som standard i många moderna Linuxdistributioner. Under Wayland används PipeWire för själva inspelningen.

    Färger kan justeras betydligt mer exakt

    En annan stor nyhet är en särskild arbetsyta för färgbehandling, kallad Color View.

    Färgkorrigering handlar inte bara om att göra en film mer färgstark. Kameror, belysning och olika bildskärmar kan göra att färger och ljusnivåer blir fel.

    En film inspelad inomhus kan exempelvis få ett gulaktigt färgstick, medan en annan kamera kan ge betydligt kallare färger.

    OpenShot 4.0 innehåller därför verktyg för bland annat exponering, kontrast, färgtemperatur, färgton, högdagrar, skuggor, mättnad och färgintensitet.

    Det finns också färghjul som gör det möjligt att behandla mörka, mellanmörka och ljusa delar av bilden separat.

    Den som vill gå längre kan använda färgkurvor och så kallade LUT-filer.

    En LUT, Look-Up Table, är i praktiken en tabell som beskriver hur färger ska omvandlas. Tekniken används ofta inom professionell filmproduktion för att skapa ett bestämt visuellt uttryck eller för att få material från olika kameror att likna varandra.

    Mätinstrument visar vad som finns i bilden

    OpenShot har dessutom fått flera verktyg som normalt förknippas med mer avancerad videoredigering.

    Bland annat finns histogram, RGB Parade, Luma Waveform och Vectorscope.

    De fungerar ungefär som mätinstrument för bilden.

    Ett histogram visar hur ljusa och mörka bildens pixlar är, medan ett vectorscope hjälper användaren att analysera färger och färgmättnad.

    Det kan vara användbart eftersom det mänskliga ögat inte alltid är ett pålitligt mätinstrument. Hur en bild uppfattas påverkas exempelvis av bildskärmens inställningar och ljuset i rummet.

    Genom att använda mätvärden från själva videon går det därför att göra mer konsekventa korrigeringar.

    För den som inte vill arbeta med avancerade mätinstrument finns enklare snabbval som automatiskt kan öka kontrasten, ljusa upp skuggor eller göra färgerna varmare.

    AI kan följa ett objekt genom filmen

    En av de tekniskt mest intressanta nyheterna är funktionen Object Mask.

    Masker används inom videoredigering för att markera vissa delar av en bild.

    Vill man exempelvis göra bakgrunden suddig men behålla en person skarp måste redigeringsprogrammet veta vilka pixlar som tillhör personen och vilka som tillhör bakgrunden.

    Problemet är att personen kan röra sig.

    Tidigare kunde sådant arbete kräva att en användare manuellt justerade masken i ett stort antal bildrutor.

    OpenShot 4.0 kan i stället använda maskininlärning för att identifiera ett objekt och följa det genom videoklippet.

    Användaren markerar några punkter på objektet och några punkter i omgivningen. Programmet räknar därefter ut vilka delar av bilden som hör till objektet och försöker följa det när det rör sig.

    Masken kan sedan användas tillsammans med andra effekter.

    Man kan exempelvis göra bakgrunden oskarp, pixelera en person, ändra färgerna på ett enskilt objekt eller låta en effekt endast påverka bakgrunden.

    AI-behandlingen sker lokalt

    En viktig skillnad jämfört med många moderna AI-tjänster är att OpenShots bearbetning sker på den egna datorn.

    Programmet använder nedladdningsbara maskininlärningsmodeller, bland annat modeller baserade på YOLO, EfficientSAM och Cutie.

    Modellerna använder ONNX-formatet, som gör det möjligt att köra maskininlärningsmodeller lokalt i olika program och på olika operativsystem.

    Videomaterialet behöver alltså inte laddas upp till någon extern AI-tjänst.

    Det innebär både bättre integritet och att användaren inte behöver något särskilt AI-konto eller abonnemang.

    Hur snabbt bearbetningen går beror däremot på datorns prestanda.

    Tio nya effekter

    Totalt innehåller OpenShot 4.0 tio nya effekter.

    En av dem är Audio Visualization, som kan omvandla ljud till animerad grafik. Programmet kan exempelvis skapa vågformer, staplar, spektrumdiagram, partiklar och olika typer av ljudmätare.

    Beat Sync analyserar i stället energin i ljudet och gör det möjligt att skapa effekter som reagerar på musikens rytm.

    Det kan exempelvis användas för ljusblixtar eller färgförändringar som följer taktslagen.

    Bland de övriga nya effekterna finns Film Grain, som simulerar strukturen hos analog film, samt Denoise Image för att minska bildbrus.

    Shadow och Glow kan skapa skuggor och ljuseffekter runt exempelvis text och grafik.

    Med Displacement Map går det att deformera en bild med hjälp av en annan bild eller video. Tekniken kan bland annat användas för att simulera vatten, värmedaller, glas eller andra förvrängningar.

    Dessutom finns en ny Timer-effekt för animerade tidtagningar och nedräkningar.

    Tidslinjen har byggts om

    Även själva redigeringsmiljön har förändrats.

    OpenShot har under flera år arbetat med att ersätta äldre webbaserade komponenter i programmets tidslinje. I version 4.0 är tidslinjen helt byggd med Qt, det grafiska ramverk som används av stora delar av programmets övriga gränssnitt.

    Klipp, övergångar, nyckelbilder, spår, tidslinjaler och menyer hanteras nu direkt av Qt.

    Det ska bland annat ge mjukare zoomning, tydligare nyckelbilder och bättre respons när man arbetar med stora projekt.

    Även menyerna har organiserats om. Funktioner för exempelvis rörelse, ljud, hastighet och bildutseende har samlats i tydligare kategorier.

    Ett mer komplett verktyg

    OpenShot har traditionellt varit känt som ett förhållandevis lättillgängligt videoredigeringsprogram.

    Version 4.0 förändrar inte den grundidén, men flera av de nya funktionerna hämtar teknik som tidigare främst förknippats med betydligt mer avancerade videoprogram.

    Samtidigt är kanske den viktigaste nyheten inte någon enskild effekt.

    Genom att kombinera inspelning, redigering, färgbehandling och lokal AI i samma program minskar behovet av att växla mellan flera olika verktyg.

    För Linuxanvändare är stödet för Wayland, PipeWire, Qt 6 och moderna skrivbordsmiljöer dessutom särskilt betydelsefullt.

    OpenShot 4.0 finns till Linux, Windows och macOS och distribueras som fri programvara med öppen källkod.

    https://www.openshot.org/blog/2026/08/30/openshot-40-record-edit-color-like-never-before

    > FAKTA: OpenShot 4.0

    Program: OpenShot Video Editor

    Version: 4.0

    Licens: Öppen källkod

    Operativsystem: Linux, Windows och macOS

    Nyheter: Skärminspelning, webbkamera, färgkorrigering, lokal AI och ny Qt-tidslinje

    Linux: Stöd för X11, Wayland och PipeWire

    AI: Objektmaskering körs lokalt utan krav på molntjänst eller abonnemang

    $ openshot –version
    OpenShot 4.0

  • Krita 6.0: Ett stort kliv framåt för digitalt måleri

    Krita 6.0 markerar en av de största uppdateringarna hittills för det populära open source-verktyget för digitalt måleri. Med modern teknik, kraftigt förbättrade textverktyg och stöd för avancerad färghantering tar programmet ett tydligt steg mot att bli ett ännu starkare alternativ för både hobbykonstnärer och professionella kreatörer.

    Den fria och öppna målarapplikationen Krita har nått en ny milstolpe med version 6.0. Uppdateringen innebär inte bara förbättringar – det handlar om ett rejält tekniksprång som påverkar både användarupplevelsen och de kreativa möjligheterna för illustratörer, serietecknare och digitala konstnärer.

    Modern teknik bakom kulisserna

    En av de mest betydande förändringarna är att Krita nu bygger på Qt 6, en modern plattform för grafiska applikationer. Det ger ett snabbare, mer responsivt gränssnitt och bättre stöd för framtida funktioner.

    Samtidigt introduceras stöd för färghantering i Wayland – något som länge varit efterfrågat i Linux-världen. Detta innebär mer korrekt färgåtergivning, vilket är avgörande för konstnärer som arbetar professionellt med färgkritiska projekt.

    Textverktyg som äntligen känns moderna

    En av de största nyheterna i Krita 6.0 är en total omarbetning av textsystemet. Tidigare har text varit en svag punkt, men nu får användare helt nya möjligheter:

    • Redigera text direkt på duken
    • Låta text följa vektorbanor
    • Skapa text som anpassar sig efter former
    • Förbättrat stöd för olika skriftsystem

    Detta gör Krita betydligt mer användbart för exempelvis serieteckning och grafisk design.

    Nya verktyg för kreativt arbete

    Version 6.0 introducerar flera nya funktioner som riktar sig direkt till kreatörer:

    • Knivverktyg för vektorer – dela och slå ihop objekt enkelt
    • Pixel-art-stabilisator – gör pixelgrafik mer exakt
    • Kurvlinjärt perspektivverktyg – för mer avancerade perspektiv
    • Nya färgfilter – som “propagate colors” och overlay-masker

    Dessutom har Liquify-verktyget blivit snabbare, vilket märks tydligt i arbetsflödet.

    Bättre filstöd och kompatibilitet

    Krita fortsätter att förbättra sin kompatibilitet med andra program. I version 6.0 märks bland annat:

    • Förbättrat stöd för JPEG-XL
    • Stöd för Radiance RGB
    • Möjlighet att läsa och spara text i Photoshop (PSD)
    • Textlager från PSD kan nu öppnas som redigerbar text

    Detta gör det enklare att samarbeta med användare av andra verktyg.

    För utvecklare och avancerade användare

    För den tekniskt intresserade har även Python-API:et byggts ut kraftigt. Det går nu bland annat att:

    • Generera penseldrag via kod
    • Skapa mer avancerade pluginer
    • Arbeta med nya UI-komponenter

    Detta öppnar dörren för automatisering och skräddarsydda arbetsflöden.

    Ett verktyg för framtiden

    Krita 6.0 är inte bara en uppdatering – det är en tydlig signal om vart digitalt skapande är på väg. Med bättre prestanda, modern teknik och kraftfulla nya funktioner stärker Krita sin position som ett av de mest avancerade fria verktygen för digital konst.

    Och kanske viktigast av allt: det är fortfarande helt gratis och öppen källkod.

    https://krita.org/sv

    Fakta: Krita 6.0

    Typ: Fri och öppen programvara för digitalt måleri

    Plattformar: GNU/Linux, macOS och Windows

    Viktig nyhet: Portning till Qt 6

    Linux-förbättring: Stöd för färghantering i Wayland

    Textverktyg: Nytt textsystem med redigering direkt på duken, text på kurvor och text i vektorformer

    Nya funktioner: Kurvlinjärt perspektivstöd, knivverktyg för vektorer, nya färgfilter och pixel-art-stabilisator

    Filformat: Utökat stöd för bland annat Radiance RGB och förbättrat stöd för JPEG-XL

    Photoshop-stöd: Kan läsa textobjekt i PSD som text och spara text till PSD-format

    För utvecklare: Utökat Python-API med stöd för att generera penseldrag

    Distribution: Finns att ladda ner som AppImage och källkodspaket

  • KaOS lämnar KDE efter 12 år – ett djärvt steg bort från systemd

    KaOS Linux bryter med sin tolvåriga tradition av KDE Plasma och tar ett oväntat kliv mot en mer experimentell framtid. I version 2026.02 ersätts det klassiska skrivbordet med den moderna Wayland-kompositorn Niri och det nya Qt-baserade skalet Noctalia – ett tekniskt vägval som bottnar i en konflikt med systemd och kan omforma distributionens identitet.

    Efter mer än ett decennium med KDE Plasma som standardmiljö tar KaOS Linux ett oväntat steg i version 2026.02: Plasma ersätts av Wayland-kompositorn Niri och det nya skrivbordsskalet Noctalia.

    För många användare har KaOS varit starkt förknippat med KDE. Distributionen startade 2013 (under namnet KdeOS) med ett tydligt mål – att erbjuda en slimmad, genomtänkt och Qt-fokuserad Linuxupplevelse. Nu förändras den identiteten i grunden.

    Bakgrunden – konflikten med systemd

    Kärnan i förändringen handlar inte om grafik eller design, utan om systemets fundament. KaOS använder en så kallad split /usr-struktur för hur systemfiler organiseras. Med nyare versioner av systemd, särskilt version 257, fungerar detta inte längre på ett sätt som gör det möjligt att bygga en fungerande installations-ISO.

    Eftersom KDE Plasma är starkt beroende av systemd har utvecklarna hamnat i ett tekniskt vägskäl. Om de vill lämna systemd måste de också lämna Plasma.

    Version 2026.02 använder fortfarande systemd, men betraktas som en testplattform. Utvecklarna undersöker möjligheten att i framtiden gå över till Dinit, ett lättare och mer modulärt init-system.

    Vad är Niri?

    Niri är en modern Wayland-kompositor med så kallad scrollable tiling. Det innebär att fönster automatiskt placeras sida vid sida och att arbetsytan kan “skrollas” horisontellt. I stället för överlappande fönster får man en strukturerad och effektiv arbetsmiljö.

    Den här modellen är särskilt populär bland användare som arbetar mycket med tangentbordet och vill ha ett snabbt, responsivt system utan onödiga visuella effekter.

    Vad är Noctalia?

    Noctalia är ett nytt skrivbordsskal byggt med Qt för Wayland. Det ansvarar för paneler, menyer och systemkomponenter – alltså det som ger användaren en sammanhållen skrivbordsmiljö.

    KaOS fortsätter därmed att vara en Qt-fokuserad distribution och bygger hela miljön på Qt 6.10.2. Även om Plasma försvinner som standard är den tekniska identiteten fortfarande tydligt knuten till Qt-ekosystemet.

    Ett experiment i självständighet

    KaOS är en liten, oberoende distribution. Just därför kan den ta risker som större projekt kanske undviker. Att ifrågasätta systemd – som idag är standard i de flesta större Linuxdistributioner – är ett djärvt beslut.

    Samtidigt visar förändringen hur Wayland nu har mognat tillräckligt för att ersätta traditionella X11-baserade miljöer helt och hållet. Kombinationen av Niri och Noctalia pekar mot en mer modulär framtid där skrivbordet byggs av mindre, specialiserade komponenter.

    Vad betyder detta för användare?

    För teknikintresserade användare kan detta vara ett spännande skifte. Den nya miljön uppges vara snabb, lätt och modern. För långvariga Plasma-användare kan det däremot kännas som ett avbrott i en tolvårig tradition.

    Plasma finns fortfarande tillgängligt i KaOS paketförråd för den som vill installera det manuellt. Men riktningen framåt verkar tydlig: KaOS vill frigöra sig från systemd och forma en mer självständig teknisk väg.

    En symbolisk förändring

    Det här är mer än bara ett skrivbordsbyte. Det är ett exempel på hur Linuxvärlden fortfarande rymmer experiment och alternativa vägar. I en tid då många distributioner blir allt mer lika varandra väljer KaOS att gå sin egen väg.

    Frågan är om detta är början på en bredare rörelse – eller om det förblir ett modigt, men isolerat, experiment.

    https://kaosx.us/download

    Faktaruta: KaOS Linux 2026.02
    Release: 2026.02 (februari 2026)
    Största förändringen: KDE Plasma är inte längre standard efter ~12 år
    Ny skrivbordsmiljö: Niri (Wayland-kompositor med “scrollable tiling”) + Noctalia (Wayland-skrivbordsskal)
    Varför bytet? KaOS vill på sikt bort från systemd; Plasma är starkt systemd-beroende
    Init-system just nu: systemd (fortfarande standard i 2026.02)
    Möjlig framtid: utvärdering av Dinit som alternativ
    Bootloader: Limine (ersätter systemd-boot)
    Teknikbas: Qt 6.10.2; fokus på Qt-appar
    Under huven: Linux 6.18.10 LTS, Mesa 25.3.5, GCC 15.2.1, glibc 2.42, binutils 2.45.1
    Tips: KDE Plasma finns kvar i KaOS förråd för manuell installation, men 2026.02 fungerar som testbädd för Niri/Noctalia.
  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar.

    KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld av både synliga förbättringar och små detaljer som gör vardagen smidigare.

    Bland de redan bekräftade nyheterna finns rundade hörn på fönster, automatisk växling mellan ljus- och mörkerläge samt nya, lättåtkomliga knappar för Bluetooth och Wi-Fi. Men utvecklarna bjuder också på flera andra finjusteringar.

    En av dem är att volymkontrollen blivit mer behaglig att använda. Ljudet som spelas upp när man höjer eller sänker volymen i Ocean-temat har gjorts mjukare och slipper nu det vassa ljud som kunde uppstå vid hög nivå. En liten förändring – men en som gör skillnad i vardagen.

    Dessutom visas en diskret avisering när en ny enhet kopplas in. Den som tycker att det blir för mycket kan enkelt stänga av funktionen.

    Även utseendet har putsats. GTK-temat Adwaita visas nu med sitt riktiga namn i systeminställningarna, widgetsarnas informationsrutor har fått en tydligare layout, och sidan för Flatpak-behörigheter har blivit mer tillgänglig.

    På det grafiska planet har oskärpeffekterna förbättrats så att fönster inte längre flimrar eller ser konstiga ut vid flytt och maximering. Temabyten går smidigare – appar anpassar sig direkt till det nya temat, även om Flatpak-appar fortfarande behöver lite mer arbete.

    Gamla irritationsmoment har också åtgärdats: appstartanimationen slutar som den ska när programmet är igång, systemfältet visar rätt ”ångra”-text när man tar bort en ikon, och det går åter att öppna sidan för virtuella skrivbord från sidbläddraren i X11. Till och med GNOME Terminal får rätt bakgrundsfärg när Breeze GTK används.

    Som alltid håller KDE-teamet koll på buggarna. Just nu finns fyra riktigt allvarliga problem kvar, medan antalet mindre men irriterande fel – de så kallade ”15-minutersbuggarna” – har ökat till 28.

    Med andra ord: Plasma 6.5 är på god väg att bli en uppdatering som både ser bättre ut och känns trevligare att använda.

    https://blogs.kde.org/2025/08/16/this-week-in-plasma-a-lot-of-polishing

    Källa

    https://linuxiac.com/plasma-6-5-takes-shape-with-improved-notifications-and-theme-tweaks

    Faktaruta: KDE Plasma 6.5

    Släppdatum: 21 oktober 2025

    Nya funktioner

    • Rundade nedre hörn på fönster
    • Automatisk växling mellan ljus och mörkt tema
    • Förfinade snabbknappar för Bluetooth och Wi-Fi
    • Mjukare ljud vid volymändringar (Ocean-temat)
    • Diskreta aviseringar vid anslutning av nya enheter
    • Förbättrade oskärpeffekter utan flimmer
    • Globala teman färgar om appar direkt (ej fullt för Flatpak ännu)
    • Fixad appstartanimation (slutar som den ska)
    • Förfinade systemwidgets och rätt ”ångra”-text vid borttagning

    Historik

    KDE Plasma är KDE-projektets skrivbordsmiljö för Linux och BSD. Den första Plasma-versionen (4.0) släpptes 2008, följt av Plasma 5-serien 2014. Plasma 6 introducerades 2024 med övergång till Qt 6 och Wayland som primär displayserver.

    Status

    Plasma 6.5 har i nuläget 4 kritiska buggar kvar och 28 så kallade ”15-minutersbuggar” som utvecklarna arbetar med att lösa innan slutversionen.

    Källa: KDE-projektet, utvecklarnas veckorapporter

  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.

    Det här innebär att användare får tillgång till den allra sista versionen i Plasma 6.3-serien, samt KDE Gear 25.04.2 – en uppsättning KDE-appar byggda ovanpå Qt 6.8.2.

    Sedan den 17 maj befinner sig Trixie i så kallad ”hard freeze”, vilket betyder att inga större ändringar längre görs – fokus ligger nu på att rätta buggar och se till att systemet är helt stabilt innan lansering.

    Från Plasma 5 till 6 – ett rejält kliv framåt

    Den nya skrivbordsmiljön i Debian 13 är ett stort steg jämfört med nuvarande Debian 12 “Bookworm”, som fortfarande använder Plasma 5.27. Med Plasma 6 får användarna ett modernare och mer optimerat skrivbord med bättre stöd för ny teknik.

    Här är några av de största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland som standard: Plasma använder nu Wayland som visningsserver, vilket är snabbare och säkrare än den äldre X11-lösningen.
    • Byggt på Qt 6: Grunden har flyttats till Qt 6, vilket ger bättre prestanda och framtidssäker kodbas.
    • Ny design och förbättrade detaljer: Gränssnittet är mer enhetligt, med snyggare övergångar, tydligare kontrast och mindre visuellt brus.
    • Fönsterhantering med kakel: Inbyggt stöd för automatiskt ”tiling” av fönster gör multitasking enklare.
    • Bättre tillgänglighet: Förbättringar för skärmläsare, tangentbordsnavigation och inmatning från pekplatta.
    • Effektivare resursanvändning: Lägre minnesförbrukning och bättre batteritid vid längre användning.

    När kommer den färdiga versionen av Debian 13?

    Debian är känt för att inte sätta fasta releasedatum. Istället följer projektet sitt beprövade motto:
    ”Det är klart när det är klart.”

    Det innebär att man prioriterar stabilitet och kvalitet framför tidsscheman – något som länge varit en del av Debians identitet.

    Men med tanke på att Trixie nu är inne i den sista fasen och att stora paket som KDE Plasma 6.3.5 redan är på plats, pekar allt på att Debian 13 kommer att släppas under nästa månad. Med andra ord: väntan är snart över.

    https://linuxiac.com/kde-plasma-6-3-5-set-to-debut-with-debian-13

    Fakta: KDE Plasma 6.3.5 och Debian 13 ”Trixie”

    Debian 13: Kommande stabil version av Debian GNU/Linux med kodnamnet ”Trixie”. Just nu i så kallad ”hard freeze”, vilket innebär att inga större ändringar längre införs.

    Lansering: Förväntas släppas under juli 2025, beroende på när alla kritiska buggar är lösta.

    Skrivbordsmiljö: KDE Plasma 6.3.5 är den sista versionen i Plasma 6.3-serien och har nu flyttats till Debian Testing (blivande Debian 13).

    KDE Gear-version: 25.04.2 – uppsättning KDE-program för Plasma-skrivbordet.

    Qt-version: Plasma 6.3.5 är byggd ovanpå Qt 6.8.2.

    Största nyheterna i Plasma 6.3.5:

    • Wayland används som standard istället för X11
    • Baserad på moderna Qt 6 för bättre prestanda och framtidssäkerhet
    • Förbättrad design: jämnare animationer, mindre störningar och tydligare kontraster
    • Inbyggt stöd för fönster-tiling (fönsterdelning)
    • Bättre tillgänglighet: förbättrad skärmläsarstöd och inmatning
    • Lägre resursanvändning och bättre batteritid

    Bakåtkompatibilitet: Plasma 6.3.5 ersätter Plasma 5.27, som användes i Debian 12 ”Bookworm”.

    Status: Plasma 6.3.5 anses stabil och produktionsklar, men Debian testar fortsatt för att säkerställa maximal stabilitet inför lansering.

Etikett: Qt 6

  • OpenShot 4.0 gör videoredigering mer komplett – nu med skärminspelning och lokal AI

    OpenShot 4.0 är en av de största uppdateringarna hittills av det fria videoredigeringsprogrammet. Den nya versionen kan spela in skärm, webbkamera och ljud, har fått avancerade verktyg för färgkorrigering och kan med hjälp av AI följa personer och andra objekt i en film – utan att materialet behöver skickas till molnet. OpenShot är ett videoredigeringsprogram…

  • Krita 6.0: Ett stort kliv framåt för digitalt måleri

    Krita 6.0 markerar en av de största uppdateringarna hittills för det populära open source-verktyget för digitalt måleri. Med modern teknik, kraftigt förbättrade textverktyg och stöd för avancerad färghantering tar programmet ett tydligt steg mot att bli ett ännu starkare alternativ för både hobbykonstnärer och professionella kreatörer. Den fria och öppna målarapplikationen Krita har nått en…

  • KaOS lämnar KDE efter 12 år – ett djärvt steg bort från systemd

    KaOS Linux bryter med sin tolvåriga tradition av KDE Plasma och tar ett oväntat kliv mot en mer experimentell framtid. I version 2026.02 ersätts det klassiska skrivbordet med den moderna Wayland-kompositorn Niri och det nya Qt-baserade skalet Noctalia – ett tekniskt vägval som bottnar i en konflikt med systemd och kan omforma distributionens identitet. Efter…

  • Plasma 6.5 tar form med finputsade aviseringar och temaändringar

    KDE:s kommande Plasma 6.5, som släpps den 21 oktober, bjuder på både synliga förbättringar och små detaljer som gör skrivbordet trevligare att använda. Mjukare volymkontroller, smartare aviseringar och mer finslipade teman är några av nyheterna som väntar. KDE:s nästa stora uppdatering, Plasma 6.5, släpps den 21 oktober och ser ut att bli en version fylld…

  • Debian 13 kommer med KDE Plasma 6.3.5 – ny modern standardmiljö

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, börjar närma sig sin slutliga form, och nu är det bekräftat att systemet kommer att levereras med KDE Plasma 6.3.5 som standardmiljö. Den nya versionen av Plasma har nu tagit plats i Debian Testing, som i vanlig ordning är den sista anhalten innan en Debian-version blir stabil och officiellt släpps.…