• Linus Torvalds säger nej till AI-förbud i Linux – utvecklaren måste förstå sin kod

    Artificiell intelligens blir allt vanligare inom programmering, men hur ska man hantera kod som skrivits med hjälp av AI? Frågan har skapat en intensiv debatt bland utvecklarna av Linux. Nu tar Linux skapare Linus Torvalds tydligt ställning: Det viktiga är inte vilka verktyg programmeraren använder, utan att personen förstår och tar ansvar för resultatet.

    Linux är ett av världens viktigaste operativsystem. Det används i allt från mobiltelefoner och persondatorer till servrar, superdatorer och avancerad industriutrustning.

    I centrum finns Linuxkärnan, den del av operativsystemet som sköter kommunikationen mellan datorns hårdvara och programvaran. Kärnan utvecklas av tusentals programmerare runt om i världen.

    Nu står dessa utvecklare inför en ny utmaning: Hur ska de förhålla sig till artificiell intelligens som kan skriva, analysera och förbättra programkod?

    AI har blivit programmerarens nya verktyg

    Under senare år har AI-baserade programmeringsverktyg utvecklats snabbt. Program som Claude Code och GitHub Copilot kan hjälpa programmerare att hitta fel, föreslå förbättringar och till och med skriva hela avsnitt av programkod.

    Det innebär att en programmerare inte längre behöver skriva varje instruktion för hand. I stället kan utvecklaren beskriva vad ett program ska göra och låta AI föreslå en lösning.

    Men det finns problem.

    AI kan producera kod som ser korrekt ut men innehåller svårupptäckta fel. Den kan också föreslå lösningar som fungerar i ett sammanhang men orsakar problem i ett annat.

    För Linuxkärnan, där ett enda programmeringsfel kan påverka miljontals datorer, är kvalitet och säkerhet särskilt viktiga.

    Linux införde en märkning av AI-assisterad kod

    Tidigare under 2026 infördes en regel som innebar att utvecklare skulle ange när de använt avancerade AI-verktyg för att skapa en kodändring.

    Märkningen kallades Assisted-by: och placerades i den information som följer med en ändring av Linuxkärnans källkod.

    Tanken var att de ansvariga utvecklarna lättare skulle kunna identifiera AI-assisterade bidrag och granska dem med särskild uppmärksamhet.

    Men systemet fungerade inte riktigt som avsett.

    När utvecklaren Sasha Levin undersökte förändringarna inför Linux 7.3 visade det sig att endast omkring tio procent av de 18 533 registrerade kodändringarna hade en sådan märkning.

    Samtidigt misstänks AI-verktyg användas betydligt oftare än så.

    Vissa utvecklare kände inte till regeln. Andra valde att inte följa den. Därmed blev märk

    > linux@kernel:~$ fakta

    FAKTA: AI OCH LINUXKÄRNAN

    > Vad är Linuxkärnan?
    Operativsystemets kärna, som hanterar datorns hårdvara, minne och processer.

    > Vad är Assisted-by?
    En märkning som visar att AI-verktyg har använts vid utvecklingen av en kodändring.

    > Vad visar undersökningen?
    Cirka 10 % av 18 533 kodändringar inför Linux 7.3 hade AI-märkningen.

    > Vad vill Linus Torvalds?
    Att utvecklare bedöms utifrån kodens kvalitet och sin förståelse, inte vilka verktyg de använder.

    > Vad händer nu?
    Linuxutvecklarna diskuterar att ta bort kravet på AI-märkning. Ansvaret för koden ligger fortfarande hos människan.

    linux@kernel:~$ █
  • Linux Kernel 7.0 är nu föråldrad – dags att gå vidare till Linux 7.1

    Linux Kernel 7.0 har nått slutet av sin livstid och kommer inte längre att få några uppdateringar. Användare som kör 7.0-serien bör därför uppgradera till Linux Kernel 7.1 när den blir tillgänglig i den egna distributionens programförråd. För den som vill ha långsiktig stabilitet är en LTS-kärna fortfarande det bästa valet.

    Linuxkärnan är hjärtat i ett Linuxsystem. Den sköter kontakten mellan datorns hårdvara och programmen du använder. När en ny kärnversion släpps innebär det ofta bättre stöd för ny hårdvara, förbättrad prestanda, säkrare funktioner och rättningar av fel.

    Nu har Linux Kernel 7.0 nått slutet av sin livstid. Det betyder att den inte längre kommer att få fler uppdateringar. Använder man fortfarande Linux 7.0 bör man därför planera att uppgradera till Linux Kernel 7.1.

    Linux 7.0 var en kortlivad version

    Linux Kernel 7.0 släpptes den 12 april 2026 och innehöll flera stora nyheter. Bland annat introducerades ett stabilt stöd för Rust i kärnan, ett nytt oföränderligt rotfilsystem kallat nullfs, förbättringar för ARM64-processorer, stöd för nya RISC-V-tillägg samt 128-bitars atomiska operationer på LoongArch-arkitekturen.

    Det låter tekniskt, men i praktiken handlar det om att Linux fortsätter anpassas till modern hårdvara och nya sätt att bygga säkrare och stabilare system.

    Linux 7.0 var dock aldrig tänkt att vara en långsiktig version. Det var en så kallad kortlivad kärnserie, vilket innebär att den bara får uppdateringar under en begränsad tid.

    Sista versionen blev Linux 7.0.14

    Den sista uppdateringen i 7.0-serien blev Linux Kernel 7.0.14. I samband med den meddelade Linuxutvecklaren Greg Kroah-Hartman att 7.0-serien nu är markerad som EOL, alltså End of Life.

    Det betyder att inga fler säkerhetsfixar eller felrättningar kommer att släppas för Linux 7.0. Den som fortsätter använda den versionen riskerar därför att gå miste om viktiga korrigeringar.

    Greg Kroah-Hartman uppmanade därför användare att gå vidare till Linux 7.1-serien.

    Vad är nytt i Linux Kernel 7.1?

    Linux Kernel 7.1 släpptes den 14 juni 2026 och tar över som den aktuella stabila kärnserien. Den innehåller bland annat en ny implementation av NTFS-filsystemet, förbättrat stöd för Landlock-säkerhet, bättre energihantering genom förbättringar i amd-pstate och intel_idle samt standardstöd för Intels FRED-teknik.

    För vanliga användare kan detta innebära bättre hårdvarustöd, effektivare strömhantering och ökad stabilitet. För servrar, utvecklare och mer avancerade användare kan de nya säkerhets- och filsystemsfunktionerna vara särskilt intressanta.

    När får man Linux 7.1?

    Linux Kernel 7.1 är på väg in i de stabila programförråden hos flera populära Linuxdistributioner, bland annat Arch Linux och openSUSE Tumbleweed.

    Alla distributioner uppdaterar dock inte kärnan lika snabbt. Rullande distributioner får ofta nya kärnor tidigt, medan mer konservativa distributioner som Debian, Ubuntu LTS och Linux Mint brukar vänta längre eller hålla sig till särskilt utvalda LTS-kärnor.

    Det bästa är därför att använda den kärna som din egen distribution rekommenderar via sina vanliga uppdateringar.

    LTS-kärnor är bäst för långsiktig stabilitet

    Även Linux Kernel 7.1 är en kortlivad version. Den kommer alltså bara att underhållas under en begränsad tid.

    Den som vill ha maximal stabilitet och långsiktigt stöd bör i stället välja en LTS-kärna. LTS står för Long Term Support, alltså långtidssupport. Sådana kärnor används ofta i servrar, arbetsdatorer och system där stabilitet är viktigare än att alltid ha det allra senaste.

    Exempel på LTS-serier är Linux 6.18 LTS, Linux 6.12 LTS, Linux 6.6 LTS och Linux 6.1 LTS.

    Slutsats

    Linux Kernel 7.0 har gjort sitt. Den har nått slutet av sin livstid och kommer inte längre att få uppdateringar. För användare som redan kör 7.0 är det därför klokt att uppgradera till Linux Kernel 7.1 så snart den finns tillgänglig via den egna distributionens uppdateringssystem.

    För den som vill ha ett system som kräver färre större kärnuppgraderingar är en LTS-kärna ofta det bättre valet.

    Fakta: Linux Kernel 7.0

    Status: End of Life

    Linux Kernel 7.0 har nått slutet av sin livstid och kommer inte längre att få några uppdateringar. Användare bör därför uppgradera till Linux Kernel 7.1 eller välja en LTS-kärna för långsiktig stabilitet.

    Rekommendation: Uppdatera via din distributions vanliga uppdateringssystem.

  • Stabilare framtid för Linux: långtidsstödet förlängs

    Linuxkärnan får förlängt liv. Flera av de viktigaste långtidsversionerna (LTS) kommer nu att underhållas ända till 2027 och 2028, enligt uppdaterade besked från projektets stabila underhållare. För företag, molnleverantörer och hårdvarutillverkare innebär det ökad förutsägbarhet, längre livscykler – och mindre behov av stressiga systemuppgraderingar.

    Linuxvärlden har fått goda nyheter. Flera av de aktiva långtidsversionerna (LTS) av Linuxkärnan kommer att underhållas längre än tidigare planerat. Det meddelar Linux stabila underhållare Greg Kroah-Hartman, som har uppdaterat de beräknade slutdatumen (end-of-life, EOL) på kernel.org.

    Beslutet innebär att flera centrala versioner i 6.x-serien får flera års extra livslängd – något som är särskilt viktigt för företag, molnleverantörer och tillverkare av inbyggda system.

    Vad är en LTS-version?

    Linuxkärnan utvecklas i snabb takt, med nya huvudversioner ungefär varannan till var tredje månad. Men alla versioner är inte tänkta att leva lika länge.

    En LTS-version (Long Term Support) är särskilt utvald för långsiktigt underhåll. Det innebär:

    • Säkerhetsuppdateringar
    • Stabilitetsfixar
    • Bakåtportering av viktiga korrigeringar
    • Inga nya experimentella funktioner

    För organisationer som bygger produkter eller driftmiljöer är detta avgörande. Ingen vill byta kärna varje kvartal i en serverpark, ett fordonssystem eller en industriell styrdator.

    Nya planerade slutdatum

    Efter samtal med företag och andra kärnutvecklare har Greg Kroah-Hartman bekräftat att flera aktiva LTS-grenar får förlängt stöd.

    De uppdaterade prognoserna ser nu ut så här:

    KärnversionStöd till och med
    Linux 6.18December 2028
    Linux 6.12December 2028
    Linux 6.6December 2027
    Linux 6.1December 2027
    Linux 5.15December 2026
    Linux 5.10December 2026

    Tidigare var vissa av dessa versioner planerade att avslutas tidigare. Den officiella releasesidan på kernel.org har nu uppdaterats för att spegla det längre underhållsåtagandet.

    Varför är detta viktigt?

    De nyare 6.x-LTS-versionerna används i stor utsträckning av:

    • Enterprise-distributioner
    • Molnplattformar
    • Hårdvarutillverkare
    • Embedded- och IoT-system

    Dessa aktörer behöver förutsägbarhet. När en kärna garanteras stöd i fem eller sex år kan man bygga produkter och tjänster utan att riskera att behöva byta teknisk grund i förtid.

    I praktiken betyder det:

    • Längre livslängd för servrar och system
    • Stabilare plattformar för företag
    • Bättre säkerhetsunderhåll över tid
    • Mindre migrationsstress

    Inga tekniska förändringar

    Det är viktigt att understryka att detta inte är en ny kernelrelease och inte heller en teknisk förändring av koden.

    Det som har ändrats är:

    • De projicerade slutdatumen
    • Den officiella dokumentationen på kernel.org
    • Den långsiktiga underhållsplanen

    Själva kärnan fungerar precis som tidigare.

    Ett tecken på mognad

    Att LTS-versioner får förlängt stöd visar hur central Linuxkärnan har blivit i den globala infrastrukturen. Från datacenter och moln till fordon, industrisystem och smarta enheter – Linux är ryggraden i mycket av dagens digitala samhälle.

    Genom att förlänga stödet signalerar kärnprojektet stabilitet och långsiktighet. Det är ett tecken på att Linux inte bara är ett snabbt utvecklingsprojekt – utan en mogen, samhällsbärande plattform.

    Och för alla som driver system baserade på Linux är beskedet tydligt: framtiden är säkrad, åtminstone några år till.

    kernel.org

    TEKNISK FAKTA
    Uppdateringen gäller endast projicerade EOL-datum (slutdatum för underhåll) på kernel.org. Inga tekniska ändringar i kärnkod ingår i detta besked.
    Projicerade EOL för aktiva LTS-grenar:
    Linux 6.18 LTS  ->  Dec 2028
    Linux 6.12 LTS  ->  Dec 2028
    Linux 6.6  LTS  ->  Dec 2027
    Linux 6.1  LTS  ->  Dec 2027
    Linux 5.15 LTS  ->  Dec 2026
    Linux 5.10 LTS  ->  Dec 2026
      
    Varför det spelar roll: längre säkerhets- och stabilitetsunderhåll för enterprise, moln, hårdvara och embedded.
  • Linux-kärnan 6.15 når slutet – användare uppmanas att uppgradera till 6.16

    Linux 6.15 får inga fler uppdateringar. Uppgraderingen till 6.16 rekommenderas starkt, men även denna version är kortlivad.

    Linux-kärnan 6.15, som lanserades den 25 maj 2025, är nu officiellt markerad som slut (EOL – End of Life). Det innebär att den inte längre får några säkerhetsfixar eller buggkorrigeringar. Den sista uppdateringen, version 6.15.11, släpptes idag av utvecklaren Greg Kroah-Hartman, som samtidigt uppmanar användare att gå vidare till Linux 6.16.

    Bland nyheterna i 6.15 fanns Rust-stöd för hrtimer och ARMv7, en ny setcpuid=-parameter för x86, förbättringar i sched_ext, utökade PMU-funktioner för Intel och AMD, stöd för nästlad virtualisering på ARM samt emulering av FEAT_PMUv3 på Apple Silicon.

    Den nyare versionen, Linux 6.16, lanserades den 28 juli 2025 och innehåller stöd för Intel Trusted Domain Extensions, Intel APX (Advanced Performance Extensions), USB-offload för ljudenheter, coredump-överföring via AF_UNIX-socket och en förbättrad, automatiserad metod för minnesallokering.

    Distributioner som openSUSE Tumbleweed och Arch Linux har redan lagt till 6.16 i sina förråd, och även PorteuX 2.2 samt Fedora Linux väntas följa efter inom kort.

    Samtidigt är 6.16, precis som sin föregångare, en kortlivad version som endast kommer att underhållas i några månader. För långsiktig stabilitet rekommenderas användare i stället att välja en LTS-utgåva, exempelvis Linux 6.12 LTS som är standard i Debian 13 “Trixie”, eller de längre underhållna versionerna 6.6 LTS och 6.1 LTS.

    Linux Kernel 6.15 — Fakta & nyheter
    Släppt: 25 maj 2025 • Gren: Ej LTS
    Nyheter i 6.15:
    • Rust-stöd för hrtimer och ARMv7.
    • Ny startparameter för x86: setcpuid=.
    • sched_ext: räkna och rapportera interna händelser.
    • Förbättrade PMU-funktioner för x86 (Intel & AMD).
    • Nästlad virtualisering: VGICv3-stöd på ARM.
    • Emulering av FEAT_PMUv3 på Apple Silicon.
    Status: EOL (End of Life) — uppgradera till Linux 6.16 eller välj en LTS-kärna (t.ex. 6.12/6.6/6.1) för långtidssupport.
    https://9to5linux.com/linux-kernel-6-15-reaches-end-of-life-its-time-to-upgrade-to-linux-kernel-6-16

Etikett: Greg Kroah-Hartman

  • Linus Torvalds säger nej till AI-förbud i Linux – utvecklaren måste förstå sin kod

    Artificiell intelligens blir allt vanligare inom programmering, men hur ska man hantera kod som skrivits med hjälp av AI? Frågan har skapat en intensiv debatt bland utvecklarna av Linux. Nu tar Linux skapare Linus Torvalds tydligt ställning: Det viktiga är inte vilka verktyg programmeraren använder, utan att personen förstår och tar ansvar för resultatet. Linux…

  • Linux Kernel 7.0 är nu föråldrad – dags att gå vidare till Linux 7.1

    Linux Kernel 7.0 har nått slutet av sin livstid och kommer inte längre att få några uppdateringar. Användare som kör 7.0-serien bör därför uppgradera till Linux Kernel 7.1 när den blir tillgänglig i den egna distributionens programförråd. För den som vill ha långsiktig stabilitet är en LTS-kärna fortfarande det bästa valet. Linuxkärnan är hjärtat i…

  • Stabilare framtid för Linux: långtidsstödet förlängs

    Linuxkärnan får förlängt liv. Flera av de viktigaste långtidsversionerna (LTS) kommer nu att underhållas ända till 2027 och 2028, enligt uppdaterade besked från projektets stabila underhållare. För företag, molnleverantörer och hårdvarutillverkare innebär det ökad förutsägbarhet, längre livscykler – och mindre behov av stressiga systemuppgraderingar. Linuxvärlden har fått goda nyheter. Flera av de aktiva långtidsversionerna (LTS)…

  • Linux-kärnan 6.15 når slutet – användare uppmanas att uppgradera till 6.16

    Linux 6.15 får inga fler uppdateringar. Uppgraderingen till 6.16 rekommenderas starkt, men även denna version är kortlivad. Linux-kärnan 6.15, som lanserades den 25 maj 2025, är nu officiellt markerad som slut (EOL – End of Life). Det innebär att den inte längre får några säkerhetsfixar eller buggkorrigeringar. Den sista uppdateringen, version 6.15.11, släpptes idag av…