• HWall – ny Linux-app vill ge full koll på datorns hårdvara

    Hur varm är processorn egentligen? Hur snabbt arbetar kärnorna, vad gör grafikkortet och börjar hårddisken visa tecken på problem? Det nya Linux-programmet HWall samlar både hårdvaruinformation och sensordata i ett och samma verktyg – och kan dessutom varna när något börjar bli för varmt eller belastat.

    Linux har länge haft mängder av verktyg för den som vill hålla ett öga på datorns hälsa. Program som visar processorbelastning, minnesanvändning och temperaturer är inget nytt. Däremot är det betydligt ovanligare med ett enda program som både kan beskriva vilken hårdvara datorn innehåller och samtidigt följa sensorer i realtid.

    Det är precis vad det nya open source-projektet HWall försöker göra.

    Programmet är skrivet i programmeringsspråket Rust och utvecklat specifikt för Linux. Tanken är att ge användaren en samlad bild av datorns komponenter, temperaturer, fläktar, lagringsenheter, nätverk och andra mätvärden.

    HWall finns både med ett grafiskt gränssnitt byggt med GTK 4 och som ett interaktivt terminalprogram.

    Inspirerat av HWiNFO för Windows

    Utvecklaren bakom HWall uppger att sättet att organisera sensorer i en hierarkisk struktur är inspirerat av HWiNFO64, ett populärt program för hårdvaruinformation och diagnostik under Windows.

    Ambitionen verkar alltså vara större än att bara visa några grafer över processor- och minnesanvändning.

    HWall försöker istället samla information från flera delar av Linux-systemet, bland annat Linux-kärnan, datorns firmware, installerade hårdvarudrivrutiner och vissa externa verktyg.

    Resultatet kan bli en ganska detaljerad bild av vad som faktiskt händer inne i datorn.

    Temperaturer, fläktar och spänningar

    Beroende på vilken hårdvara datorn har kan HWall bland annat visa:

    • processortemperaturer
    • temperaturer på moderkortet
    • fläkthastigheter
    • elektriska spänningar
    • processorbelastning
    • klockfrekvenser
    • aktivitet på lagringsenheter
    • nätverkstrafik
    • effekt- och energivärden

    Programmet håller dessutom reda på mer än bara det aktuella värdet.

    För varje sensor kan HWall registrera nuvarande, lägsta, högsta och genomsnittliga värde, tillsammans med hur många mätningar som har genomförts.

    Det gör det exempelvis möjligt att se att processorn för tillfället håller 55 grader, men tidigare under dagen varit uppe i 87 grader.

    HWall skiljer också mellan sensorer som är aktuella, inaktuella, otillgängliga eller helt offline. Det är viktigt eftersom ett värde som visas på skärmen annars skulle kunna misstolkas som en färsk mätning trots att sensorn slutat rapportera.

    Mäter hur snabbt processorn faktiskt arbetar

    En särskilt intressant funktion finns på vissa x86-baserade datorer.

    Moderna processorer ändrar hela tiden sin arbetshastighet beroende på belastning, temperatur och energisparfunktioner. Den frekvens som operativsystemet begär behöver därför inte alltid motsvara den frekvens som processorn faktiskt har arbetat med.

    HWall kan på kompatibla system använda processorernas så kallade APERF- och MPERF-räknare för att uppskatta den effektiva frekvensen.

    Det går både att visa ett genomsnitt och separata värden för varje logisk processor.

    Det kan ge en mer realistisk bild av hur processorn verkligen arbetar än att enbart läsa den rapporterade klockfrekvensen.

    Historik istället för bara ögonblicksbilder

    En temperaturmätning säger egentligen ganska lite om man bara ser värdet just nu.

    Är 80 grader normalt? Har temperaturen precis stigit? Har den legat där i flera timmar?

    Därför lagrar HWall också historiska sensordata i minnet.

    Standardinställningen är endast en minuts historik, men lagringen kan konfigureras för betydligt längre perioder – upp till 24 timmar.

    Historiken kan visas som interaktiva diagram där användaren bland annat kan zooma, panorera, undersöka tidpunkter och välja specifika tidsperioder.

    Det gör funktionen användbar vid exempelvis felsökning.

    Om en dator plötsligt börjar gå långsamt kan man i efterhand undersöka om processortemperaturen steg kraftigt, om belastningen låg på 100 procent eller om någon annan sensor förändrades samtidigt.

    Historiken kan även exporteras som CSV eller JSON Lines för vidare analys i andra program.

    En mycket kort mätintervall kombinerad med lång historik innebär förstås att programmet måste lagra och bearbeta betydligt fler datapunkter, vilket i sin tur ökar användningen av processor och arbetsminne.

    Kan varna innan problemen blir allvarliga

    HWall kan också användas som ett enklare övervakningssystem.

    För enskilda sensorer går det att sätta gränsvärden för när en varning eller ett kritiskt larm ska utlösas.

    Det behöver inte innebära att ett larm aktiveras så fort processorn råkar passera exempelvis 90 grader under några sekunder.

    Programmet har inställningar för bland annat varaktighet, hysteresis och cooldown.

    Det innebär förenklat att ett värde kan behöva ligga över en viss gräns under en bestämd tid innan larmet aktiveras. På så sätt minskar risken för onödiga varningar vid korta temperatur- eller belastningstoppar.

    När villkoren uppfylls kan HWall skicka en skrivbordsnotifikation.

    Kartlägger datorns komponenter

    HWall är samtidigt mer än ett sensorprogram.

    Det kan skapa ett hårdvaruregister som bland annat omfattar:

    • processor
    • arbetsminne
    • grafikkort
    • lagringsenheter
    • nätverkskort
    • USB-enheter
    • PCI-enheter
    • batterier
    • firmware
    • vissa säkerhetsenheter

    Med hjälp av externa verktyg kan ännu mer information hämtas.

    SMART- och NVMe-data kan exempelvis ge information om SSD- och hårddiskars hälsa, varningsindikatorer och olika livstidsvärden.

    Datorer med Nvidias proprietära Linux-drivrutin kan lämna ytterligare grafikkortsinformation via verktyget nvidia-smi.

    HWall kan också använda dmidecode för att få fram mer information om bland annat moderkort, BIOS eller UEFI, processorsocklar, TPM och installerade minnesmoduler.

    Vissa sådana uppgifter kan dock kräva högre behörighet i Linux.

    Linux-kärnan avgör vad som går att läsa

    Hur mycket information HWall faktiskt kan visa beror i hög grad på datorns hårdvara och Linux-stöd.

    För många temperatur-, fläkt- och spänningssensorer använder Linux systemet hwmon. Sensorerna blir normalt tillgängliga genom filer under:

    /sys/class/hwmon

    HWall läser den information som Linux redan tillhandahåller där.

    Programmet försöker däremot inte själv ladda sensordrivrutiner och kräver inte administratörsbehörighet för normal övervakning.

    Det betyder att två datorer med HWall kan visa helt olika mängder information.

    Resultatet beror bland annat på vilket moderkort som används, vilket sensorchip som sitter på kortet, vilken Linux-kärna som körs och om det finns en fungerande drivrutin.

    Exempel på kärnmoduler som kan göra moderkortssensorer tillgängliga är nct6775, it87, asus-ec-sensors, asus_wmi_sensors, w83627ehf och f71882fg.

    Om Linux inte kan läsa sensorn kan inte heller HWall trolla fram informationen.

    HWall ändrar inte datorns hårdvara

    En viktig detalj är att HWall är konstruerat som ett skrivskyddat övervakningsverktyg.

    Programmet försöker inte förändra datorns inställningar.

    Det styr alltså inte fläktarna, ändrar inte processorernas klockfrekvenser och justerar inte elektriska spänningar.

    HWall koncentrerar sig istället på att identifiera, läsa och presentera den information som Linux och de externa hjälpverktygen redan kan tillhandahålla.

    Det minskar också risken för att ett övervakningsprogram av misstag ändrar en känslig hårdvaruinställning.

    Fungerar även helt i terminalen

    För servrar och användare som föredrar kommandoraden finns också en terminalversion.

    Den kan skapa vanliga läsbara rapporter, filtrera sensorer efter kategori, exportera information som JSON och kontinuerligt skicka sensordata som JSON Lines.

    Det gör HWall potentiellt användbart även i automatiserade system.

    Ett skript skulle exempelvis kunna läsa temperaturer från HWall och sedan lagra dem i en databas eller skicka dem vidare till ett separat övervakningssystem.

    Terminalgränssnittet har dessutom flera interaktiva vyer, där användaren kan växla mellan hårdvaruinformation, sensorer eller en kombination av båda.

    Har ett litet HTTP-API

    En annan intressant möjlighet är HWall:s inbyggda HTTP-baserade JSON-API.

    Genom CLI-kommandot serve kan programmet tillhandahålla exempelvis aktuella sensormätningar, en sammanställning av systemstatus eller datorns hårdvaruinventering via nätverket.

    Servern kan bindas till en konfigurerbar lokal adress.

    Det öppnar för flera användningsområden.

    En Linux-dator skulle exempelvis kunna köra HWall i bakgrunden medan temperaturer och annan information visas på en separat dator, en webbpanel eller någon typ av lokal övervakningsskärm.

    Fortfarande ett mycket ungt projekt

    HWall befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsskede.

    Det innebär att man inte bör förvänta sig samma mognad som hos verktyg som utvecklats under många år.

    Vilken information som kan visas kommer dessutom alltid att begränsas av datorns firmware, Linux-kärnan, drivrutiner, behörigheter och vilka externa program som är installerade.

    Utvecklaren rekommenderar också försiktighet med att köra flera lågnivåprogram för hårdvaruövervakning samtidigt.

    Anledningen är att vissa drivrutiner kan behöva kommunicera med datorns firmware eller embedded controller varje gång ett sensorvärde läses. Om flera program gör sådana förfrågningar mycket ofta kan det i vissa system skapa problem.

    Måste än så länge kompileras från källkod

    HWall är ännu inte ett program som de flesta användare bara kan installera från distributionens vanliga paketförråd.

    I nuläget finns inga färdiga officiella binärpaket eller distributionspaket.

    Den som vill prova programmet behöver istället bygga det från källkoden.

    Bland kraven finns Rust 1.92 eller senare, utvecklingsfiler för GTK 4.8, pkg-config och en vanlig C-kompilatormiljö.

    Det placerar HWall i kategorin spännande projekt för Linux-entusiaster snarare än ett färdigt verktyg för den breda massan.

    Men idén är intressant.

    Linux har redan i dag nästan all information som behövs för avancerad hårdvaruövervakning. Problemet är ofta att informationen är utspridd mellan /sys, olika kommandoradsverktyg och separata grafiska program.

    Om HWall lyckas samla dessa delar i ett stabilt och lättanvänt gränssnitt kan projektet på sikt bli ett intressant Linux-alternativ för användare som vill ha ungefär samma typ av detaljerade hårdvaruöverblick som program som HWiNFO erbjuder under Windows.

    https://github.com/pulpul-s/HWall

    > TEKNISK FAKTA: HWall
    Program: HWall
    Plattform: Linux
    Licens: Open source
    Programmeringsspråk: Rust
    Grafiskt gränssnitt: GTK 4
    Terminalgränssnitt: Ja, interaktivt TUI/CLI
    Sensordata: Temperaturer, fläktar, spänningar, belastning, klockfrekvenser, lagring, nätverk och effekt
    Linux hwmon: /sys/class/hwmon
    Sensorstatistik: Aktuellt, minimum, maximum och medelvärde
    Historik: Upp till 24 timmar
    Export: CSV, JSON och JSON Lines
    Larm: Varnings- och kritiska gränsvärden med duration, hysteresis och cooldown
    Lagringshälsa: SMART- och NVMe-information
    NVIDIA: Extra GPU-data via nvidia-smi
    DMI-information: Kan kompletteras via dmidecode
    CPU-mätning: Stöd för APERF/MPERF på kompatibla x86-system
    API: HTTP-baserat JSON-API
    Hårdvarustyrning: Nej – HWall arbetar i read-only-läge
    Byggkrav: Rust 1.92+, GTK 4.8, pkg-config och C-kompilator
    $ HWall är fortfarande under tidig utveckling och hårdvarustödet beror på Linux-kärnan, drivrutiner, firmware och tillgängliga sensorer.
  • APTUI – ett modernt terminalgränssnitt för paket i Debian och Ubuntu

    APTUI är ett nytt open source-verktyg som ger Debian-, Ubuntu- och Mint-användare ett mer överskådligt sätt att hantera program direkt i terminalen. Med ett modernt textbaserat gränssnitt blir det enklare att söka efter, installera och uppdatera paket utan att lämna kommandoraden.

    Att installera och uppdatera program i Linux görs ofta via kommandoraden med verktyget APT. För många är kommandon som apt install, apt remove och apt upgrade vardag, men för den som arbetar mycket i terminalen kan det ibland vara svårt att få en tydlig överblick över vilka paket som finns, vad som är installerat och vilka uppdateringar som väntar.

    Ett nytt projekt som vill göra detta enklare heter APTUI. Det är ett öppet källkodsverktyg som erbjuder ett textbaserat användargränssnitt direkt i terminalen. Programmet fungerar som ett gränssnitt ovanpå APT och är tänkt att göra paketadministration mer överskådlig på system som Debian, Ubuntu och Linux Mint.

    Ett grafiskt tänk – i ren terminalmiljö

    APTUI ersätter inte APT, utan fungerar som en frontend till den befintliga paket­hanteringen. I stället för att skriva kommandon manuellt får användaren ett navigerbart gränssnitt i terminalen där paket kan bläddras, sökas och hanteras interaktivt.

    Programmet är skrivet i programmeringsspråket Go och bygger på ramverket Bubble Tea, som används för att skapa terminalbaserade användargränssnitt. Resultatet är ett tangentbordsstyrt system som fungerar lite som en lättvikts-dashboard direkt i kommandoraden.

    Det innebär att användaren kan utföra många vanliga uppgifter utan att lämna terminalen.

    Särskilt användbart på servrar

    Många Linuxdistributioner erbjuder grafiska program för paketinstallation. På servrar saknas dock ofta grafiska miljöer helt, och då återstår normalt endast kommandoraden.

    Just här kan APTUI bli ett praktiskt verktyg. Det ger en mer strukturerad översikt över paketdatabasen utan att kräva ett grafiskt skrivbord. Samtidigt passar det användare som helt enkelt föredrar terminalbaserade verktyg.

    Sökning, filtrering och överblick

    APTUI gör det möjligt att bläddra igenom hela paketarkivet och söka efter program med hjälp av fuzzy-sökning, vilket innebär att även ungefärliga söktermer kan ge relevanta träffar.

    Gränssnittet organiserar resultaten i olika flikar, till exempel:

    • alla paket
    • installerade paket
    • paket som kan uppgraderas

    Det gör det enkelt att snabbt få en bild av systemets aktuella tillstånd och vilka uppdateringar som finns tillgängliga.

    Hantera paket direkt i gränssnittet

    Förutom att visa information kan APTUI också utföra vanliga paketåtgärder. Användaren kan exempelvis:

    • installera paket
    • ta bort paket
    • rensa paket helt (purge)
    • uppgradera installerade program

    Det går dessutom att markera flera paket och utföra åtgärder i bulk, vilket kan vara praktiskt vid större systemuppdateringar.

    När ett paket väljs visas också detaljerad metadata, bland annat versionsnummer, beskrivning, arkitektur och vilket programarkiv paketet kommer från.

    Kräver administratörsrättigheter

    Precis som vid vanlig användning av APT kräver systemändringar administratörsbehörighet. För att installera eller uppgradera paket behöver därför APTUI köras med sudo.

    Fortfarande i tidig utveckling

    Projektet är fortfarande i ett relativt tidigt skede, men verktyget fungerar redan på system som använder APT som paket­hanterare. Källkoden är publicerad under MIT-licensen, vilket innebär att projektet är fritt att använda och vidareutveckla.

    APTUI finns tillgängligt på GitHub där både installationsinstruktioner och färdiga binärer finns för den som vill prova verktyget.

    Terminalen fortsätter utvecklas

    APTUI visar hur även klassiska terminalmiljöer kan moderniseras. Genom att kombinera textbaserade gränssnitt med smart navigering och sökfunktioner kan verktyg som detta göra systemadministration både snabbare och mer överskådlig – utan att lämna kommandoraden.

    https://github.com/mexirica/aptui

    Läs mer >>

    Teknisk faktaruta: APTUI

    Typ: Terminalbaserat gränssnitt för APT

    Plattformar: Debian, Ubuntu, Linux Mint

    Licens: MIT

    Programmeringsspråk: Go

    Ramverk: Bubble Tea

    Funktion: Frontend för APT-pakethantering

    Stöd för: Installation, borttagning, purge och uppgradering av paket

    Sökfunktion: Fuzzy-sökning och filtrering

    Behörighet: Kräver sudo för systemändringar

    Målgrupp: Terminalanvändare och serveradministratörer

  • Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    Terminaln har länge varit utvecklarens snabbaste verktyg – men också ett av de mest avskalade. Med Fresh utmanas den bilden. Den nya öppna textredigeraren kombinerar terminalns effektivitet med moderna funktioner som annars hör hemma i grafiska IDE:er. Resultatet är ett kraftfullt kodverktyg som körs helt i textläge, men ändå erbjuder en strukturerad, visuell och förvånansvärt bekväm utvecklingsmiljö.

    Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    I takt med att allt fler utvecklare söker snabbare, lättare och mer fokuserade arbetsflöden har intresset för terminalbaserade verktyg fått en tydlig renässans. Samtidigt vill få ge upp de bekvämligheter som moderna utvecklingsmiljöer erbjuder. Här kliver Fresh in – en ny öppen källkodsbaserad textredigerare som försöker förena två världar som länge setts som motsatser: den klassiska terminaln och den grafiska kodeditorn.

    Fresh är en så kallad TUI-editor (Text-based User Interface), skriven i programmeringsspråket Rust. Det innebär att hela programmet körs i ett vanligt terminalfönster, utan att använda grafiska ramverk som GTK eller Qt. Trots detta lyckas Fresh leverera en upplevelse som ligger mycket nära den man förknippar med moderna grafiska program.

    Ett grafiskt tänk – helt i textläge

    Vid första anblick kan Fresh nästan uppfattas som en traditionell grafisk editor. Den innehåller menyer, paneler, delade vyer, filutforskare och en integrerad terminal, allt uppbyggt med terminalns egna möjligheter. Musstöd finns från start, tillsammans med snabbkommandon, kontextmenyer och en kommandopalett där användaren kan söka efter funktioner på samma sätt som i moderna IDE:er.

    I stället för att arbeta direkt med filer använder Fresh buffertar. Flera filer och terminalsessioner kan vara öppna samtidigt och visas sida vid sida i horisontella eller vertikala split-vyer. En permanent statusrad längst ner visar relevant information som filnamn, markörposition och aktuell Git-branch.

    Kraftfull redigering utan begränsningar

    Trots sitt terminalbaserade format saknar Fresh inte avancerade redigeringsfunktioner. Programmet erbjuder stöd för flera markörer, avancerade textmarkeringar samt obegränsad ångra- och gör om-funktionalitet. All redigering sparas i en fullständig historik, vilket gör att användaren tryggt kan experimentera utan risk att förlora arbete.

    Navigeringen förbättras ytterligare genom positionshistorik och inbyggt stöd för Language Server Protocol. Detta gör det möjligt att hoppa till definitioner, navigera mellan symboler och få kodintelligens som annars förknippas med fullskaliga grafiska utvecklingsmiljöer.

    Filhantering utan att lämna editorn

    Fresh innehåller en inbyggd filutforskare som låter användaren navigera i projektets katalogstruktur direkt i editorn. Den är helt anpassad för tangentbord, men fungerar även med mus. Som standard respekteras .gitignore-filer, vilket hjälper till att hålla fokus på relevanta filer i projektet. Filer kan öppnas, bytas och skapas utan att man behöver lämna editorn eller använda externa verktyg.

    Terminaln som en integrerad del av arbetsflödet

    En av de mest utmärkande funktionerna i Fresh är den inbyggda terminalemulatorn. Terminaler öppnas som vanliga buffertar och kan delas upp i flera flikar. Användaren kan växla mellan inmatningsläge och scroll-läge, söka i terminalutdata och kopiera text med samma kommandon som används i redigeraren.

    En särskilt ovanlig funktion är att terminalsessioner kan bevaras mellan omstarter. Pågående processer och hela scrollback-historiken finns kvar, vilket suddar ut gränsen mellan editor och kommandoskal.

    Kodintelligens med resurskontroll

    Fresh har inbyggt stöd för Language Server Protocol och erbjuder diagnostik, kodkomplettering och symbolinformation i realtid. Rust, JavaScript, TypeScript och Python fungerar direkt, medan ytterligare språk kan konfigureras manuellt via en JSON-baserad inställningsfil.

    En detalj som särskiljer Fresh från många andra editorer är möjligheten att sätta gränser för CPU- och minnesanvändning hos språkservrar. Detta förhindrar att resurskrävande LSP-processer påverkar systemets prestanda negativt.

    Ett pluginsystem byggt för framtiden

    Fresh är konstruerat med utbyggbarhet i fokus. Redigeraren använder ett pluginsystem baserat på TypeScript, vilket gör det relativt lätt att skapa egna tillägg. Flera plugins följer med som standard, bland annat för att markera TODO-kommentarer och utföra Git-baserade sökningar.

    För C- och C++-utveckling finns även ett särskilt Clangd-hjälpplugin. Plattformsspecifika detaljer, till exempel för macOS, är tydligt dokumenterade för att underlätta installation och användning.

    Samlad och tydlig konfiguration

    All konfiguration i Fresh sker via en enda config.json-fil som lagras på ett standardiserat sätt beroende på operativsystem. I denna fil styrs allt från teman och tangentbindningar till språkservrar, plugins och resursbegränsningar. Tanken är att ge användaren full kontroll utan att sprida inställningar över flera filer.

    Stöd för alla större operativsystem

    Fresh är officiellt stödd på Linux, macOS och Windows. För den som vill prova finns färdiga binärer, men även installationsalternativ via Homebrew, Arch User Repository, .deb- och .rpm-paket, npm, crates.io eller manuell kompilering från källkod. På Windows fungerar Fresh i moderna terminaler, och det går även att köra via WSL för en mer Linux-lik upplevelse.

    Terminalns nästa steg

    Fresh visar tydligt att terminalbaserade verktyg inte längre behöver vara spartanska eller svåranvända. Genom att kombinera hög prestanda, moderna gränssnittsidéer och ett tydligt fokus på utvecklarens arbetsflöde pekar Fresh mot en framtid där terminaln inte är ett alternativ till grafiska verktyg – utan ett fullvärdigt hem för dem.

    Bild ifrån projektets hemsida

    Linux.se:s åsikt

    Efter att ha testat Fresh är helhetsintrycket mycket lovande, även om den senaste versionen ännu inte verkar finnas tillgänglig som .deb-paket. Känslan för tankarna tillbaka till DOS-eran, fast i en modern tappning.

    För den som i dag snabbt vill redigera filer direkt på en server är alternativen oftast nano eller emacs/vi. Både emacs och vi är kraftfulla verktyg, men de har också en relativt hög inlärningströskel, vilket kan avskräcka många användare.

    En funktion som skulle vara mycket uppskattad i framtida versioner av Fresh är stöd för emacs-liknande Ctrl-kommandon. För användare som har dessa tangentkombinationer djupt inpräntade i muskelminnet är det svårt att ”lära gamla hundar att sitta”. Dessutom kan Ctrl-kommandon i vissa situationer vara snabbare och mer effektiva, exempelvis vid sparande och navigering.

    Trots detta framstår Fresh som ett tydligt positivt tillskott. Det fyller ett tomrum mellan enkla terminalredigerare och mer komplexa redigeringsmiljöer, och har potential att bli ett naturligt val för modern server- och terminalbaserad utveckling.

    Läs mer på :

    https://sinelaw.github.io/fresh

    FAKTARUTA
    Fresh – terminaleditor med IDE-känsla
    • Typ: Öppen källkod, TUI (Text-based UI) i terminal
    • Språk: Rust
    • Gränssnitt: Paneler, split-vyer, filutforskare, musstöd
    • Utvecklarstöd: LSP (diagnostik, completion, symboler)
    • Extra: Inbyggd terminal som buffert med flikar och scroll-läge
    • Utbyggbart: Pluginsystem (TypeScript) och central config.json
    • Plattformar: Linux, macOS, Windows (även via WSL)
    Tips: Passar dig som vill stanna i terminaln men ändå ha moderna IDE-funktioner.

Etikett: TUI

  • HWall – ny Linux-app vill ge full koll på datorns hårdvara

    Hur varm är processorn egentligen? Hur snabbt arbetar kärnorna, vad gör grafikkortet och börjar hårddisken visa tecken på problem? Det nya Linux-programmet HWall samlar både hårdvaruinformation och sensordata i ett och samma verktyg – och kan dessutom varna när något börjar bli för varmt eller belastat. Linux har länge haft mängder av verktyg för den…

  • APTUI – ett modernt terminalgränssnitt för paket i Debian och Ubuntu

    APTUI är ett nytt open source-verktyg som ger Debian-, Ubuntu- och Mint-användare ett mer överskådligt sätt att hantera program direkt i terminalen. Med ett modernt textbaserat gränssnitt blir det enklare att söka efter, installera och uppdatera paket utan att lämna kommandoraden. Att installera och uppdatera program i Linux görs ofta via kommandoraden med verktyget APT.…

  • Fresh – när terminaln möter det moderna kodverktyget

    Terminaln har länge varit utvecklarens snabbaste verktyg – men också ett av de mest avskalade. Med Fresh utmanas den bilden. Den nya öppna textredigeraren kombinerar terminalns effektivitet med moderna funktioner som annars hör hemma i grafiska IDE:er. Resultatet är ett kraftfullt kodverktyg som körs helt i textläge, men ändå erbjuder en strukturerad, visuell och förvånansvärt…