• HTTP/2 Bomb – ny attack kan få webbservrar att krokna på sekunder

    En ny attack mot HTTP/2, kallad HTTP/2 Bomb, visar hur moderna webbprotokoll kan utnyttjas på oväntade sätt. Genom att missbruka komprimering och flödeskontroll kan en angripare få webbservrar som Nginx, Apache, IIS, Envoy och Pingora att snabbt förbruka stora mängder minne – i vissa fall på bara några sekunder.

    En ny typ av överbelastningsattack mot HTTP/2 visar hur en till synes effektiv webbteknik kan vändas mot de servrar den är tänkt att hjälpa. Attacken kallas HTTP/2 Bomb och kan i värsta fall få stora webbservrar att snabbt förbruka enorma mängder minne.

    Det handlar inte om ett klassiskt angrepp där angriparen skickar enorma datamängder mot en server. I stället utnyttjas funktioner som redan finns i HTTP/2-protokollet. Med relativt små mängder trafik kan en angripare få servern att lägga beslag på stora mängder RAM-minne. När minnet tar slut börjar tjänsten svara långsamt, krascha eller sluta svara helt.

    Vad är HTTP/2?

    HTTP är protokollet som webbläsare och webbservrar använder för att prata med varandra. När du öppnar en webbsida skickar webbläsaren förfrågningar till servern, som sedan svarar med HTML, bilder, skript, stilmallar och annan data.

    HTTP/2 är en modernare version av HTTP. Den infördes för att göra webben snabbare och mer effektiv. Bland annat kan flera förfrågningar skickas över samma anslutning, och sidans olika delar kan hanteras mer parallellt än tidigare.

    För vanliga användare betyder HTTP/2 oftast snabbare webbplatser. För serveradministratörer betyder det bättre prestanda – men också en mer komplicerad teknikstack.

    Så fungerar HTTP/2 Bomb

    HTTP/2 Bomb bygger på två delar som tillsammans blir farliga.

    Den första delen handlar om HPACK, den metod som HTTP/2 använder för att komprimera HTTP-huvuden. Huvuden är metadata som skickas med varje webbförfrågan, exempelvis information om webbläsare, cookies, språk och vilken sida som efterfrågas.

    Komprimering är normalt en bra sak. Den gör trafiken mindre och snabbare. Men i det här fallet kan angriparen skicka små komprimerade referenser som får servern att skapa betydligt större interna datastrukturer i minnet.

    Den andra delen handlar om flödeskontroll i HTTP/2. Flödeskontroll används för att styra hur snabbt data får skickas mellan klient och server. Attacken utnyttjar detta för att få servern att hålla kvar svar och minnesobjekt längre än normalt.

    Resultatet blir att servern tvingas reservera minne, men inte får möjlighet att frigöra det i tid. Attacken fungerar därför ungefär som att någon fyller ett lager med paket, men samtidigt blockerar utgången så att inget kan skickas vidare.

    Varför är attacken allvarlig?

    Det allvarliga är att attacken inte kräver extrem bandbredd. En angripare behöver inte nödvändigtvis ha ett stort botnät eller skicka enorma mängder trafik. Poängen är i stället att få servern att göra mycket mer arbete än klienten själv gör.

    I tester har forskarna visat att flera välkända webbservrar och HTTP/2-implementationer kan pressas till mycket hög minnesanvändning på kort tid. Bland de berörda nämns Nginx, Apache HTTP Server, Microsoft IIS, Envoy och Cloudflare Pingora.

    Det gör attacken särskilt oroande för publika webbplatser, API, lastbalanserare och reverse proxies som exponerar HTTP/2 direkt mot internet.

    Problemet ligger inte bara i stora headers

    Många skydd mot den här typen av attacker bygger på att begränsa hur stora HTTP-huvuden får vara. Det är logiskt: om en klient skickar för mycket metadata kan servern avvisa förfrågan.

    Men HTTP/2 Bomb visar att det inte alltid räcker.

    Attacken kan använda många små headerfält i stället för ett fåtal stora. Varje litet fält kan verka ofarligt, men tillsammans skapar de mycket intern hantering i servern. Minnesförbrukningen kommer alltså inte bara från den faktiska datamängden, utan även från serverns egna objekt, tabeller och bokföring.

    Särskilt cookie-hantering har pekats ut som en faktor i vissa implementationer. HTTP/2 tillåter att Cookie-huvuden delas upp i flera fält. Om dessa inte räknas korrekt mot serverns gränser kan angriparen skapa väldigt många interna headerobjekt utan att slå i de skydd som administratören tror finns på plats.

    Apache och Nginx har fått åtgärder

    För Apache HTTP Server spåras problemet som CVE-2026-49975. En åtgärd finns i mod_http2 2.0.41, där cookie-huvuden räknas mot gränsen för antal tillåtna requestfält. För miljöer som inte kan uppgradera direkt rekommenderas att HTTP/2 tillfälligt stängs av med:

    För Nginx har problemet åtgärdats i Nginx 1.29.8 genom en ny begränsning för maximalt antal headers. Den nya direktivet max_headers har ett standardvärde på 1000. För system där uppgradering inte är möjlig är en tillfällig åtgärd att stänga av HTTP/2:

    Det är viktigt att se detta som tillfälliga skydd. Den långsiktiga lösningen är att uppdatera berörda komponenter när säkerhetsfixar finns tillgängliga.

    Alla plattformar hade inte färdiga patchar direkt

    Vid den första publiceringen fanns inte bekräftade patchar för alla berörda system. För IIS, Envoy och Cloudflare Pingora var läget mer oklart i samband med offentliggörandet. Senare uppgifter pekade på att Envoy hade släppt patchar, men att validering fortfarande pågick.

    Det här visar ett återkommande problem i modern webbinfrastruktur: många tjänster är beroende av flera lager. En webbplats kan till exempel använda en CDN-tjänst, en reverse proxy, en lastbalanserare, en applikationsserver och ett internt API-lager. Alla dessa kan hantera HTTP/2 på olika sätt.

    Därför räcker det inte alltid att bara uppdatera “webbservern”. Administratören måste förstå var HTTP/2 faktiskt termineras och vilka komponenter som tar emot trafiken direkt från internet.

    Vad bör administratörer göra?

    Den som driver publika HTTP/2-tjänster bör kontrollera om Nginx, Apache, IIS, Envoy, Pingora eller andra HTTP/2-komponenter används i kedjan.

    Viktigast är att:

    • uppdatera till versioner där tillgängliga fixar finns,
    • införa tydliga gränser för antal headers per förfrågan,
    • kontrollera att Cookie-huvuden räknas korrekt,
    • övervaka ovanlig minnesanvändning,
    • och tillfälligt stänga av HTTP/2 om ingen säker fix finns tillgänglig.

    Att stänga av HTTP/2 kan påverka prestandan, men är i många fall bättre än att låta en publik tjänst vara sårbar för en attack som kan tömma serverns minne på kort tid.

    En påminnelse om att snabbare inte alltid betyder säkrare

    HTTP/2 Bomb är ett tydligt exempel på att optimeringar i protokoll kan få oväntade säkerhetskonsekvenser. Funktioner som komprimering, multiplexning och flödeskontroll är byggda för att göra webben snabbare och mer effektiv.

    Men när samma funktioner kombineras på fel sätt kan de skapa asymmetri: klienten skickar lite data, medan servern tvingas reservera mycket minne och hålla kvar resurser länge.

    Det är just den asymmetrin som gör HTTP/2 Bomb farlig. Attacken handlar inte om att skrika högst, utan om att få servern att arbeta ihjäl sig i tysthet.

    För vanliga användare är detta inget man själv kan skydda sig mot i webbläsaren. För driftansvariga är budskapet däremot tydligt: kontrollera HTTP/2-konfigurationen, uppdatera berörda komponenter och se till att gränser för headers verkligen fungerar i praktiken.

    https://www.openwall.com/lists/oss-security/2026/06/03/3

    Faktaruta: HTTP/2 Bomb

    Typ av hot: Denial-of-service-attack, DoS.

    Berörda tekniker: HTTP/2, HPACK, flödeskontroll och hantering av HTTP-headers.

    Berörda system: Nginx, Apache HTTP Server, Microsoft IIS, Envoy och Cloudflare Pingora.

    Så fungerar attacken: Angriparen skickar små HTTP/2-förfrågningar som får servern att skapa och behålla stora mängder data i minnet.

    Konsekvens: Servern kan snabbt få slut på RAM-minne och börja svara långsamt, krascha eller sluta svara helt.

    Viktiga åtgärder: Uppdatera berörda komponenter, sätt tydliga gränser för antal headers och stäng tillfälligt av HTTP/2 om ingen säker fix finns.

    Apache: Problemet spåras som CVE-2026-49975. Åtgärd finns i mod_http2 2.0.41.

    Nginx: Åtgärdat i Nginx 1.29.8 med direktivet max_headers.

    Rekommendation: Publika HTTP/2-tjänster bör kontrolleras och uppdateras så snart som möjligt.

  • Debian 13.5 släppt – 247 uppdateringar gör Trixie säkrare och stabilare

    Debian 13.5 är här – en underhållsutgåva som samlar 103 säkerhetsfixar och 144 stabilitetsuppdateringar för Debian 13 “Trixie”. Det handlar inte om nya funktioner eller ett nytt utseende, utan om något minst lika viktigt: ett tryggare och mer stabilt Linuxsystem. För den som redan uppdaterar regelbundet är mycket redan installerat, men för nya installationer blir Debian 13.5 den bästa och mest aktuella startpunkten.

    Debian 13, med kodnamnet Trixie, har fått sin femte punktutgåva: Debian 13.5. Det är ingen ny version med stora nyheter eller förändrat utseende, utan en samlad underhållsuppdatering som gör systemet säkrare, stabilare och mer pålitligt.

    Den nya utgåvan innehåller 103 säkerhetsfixar och 144 stabilitetsuppdateringar. För vanliga användare betyder det framför allt att kända sårbarheter täpps till och att problem i viktiga systemkomponenter rättas.

    Vad är en punktutgåva?

    Debian fungerar lite annorlunda än många andra operativsystem. När en stabil Debian-version har släppts kommer den inte hela tiden med nya funktioner. I stället prioriteras säkerhet och stabilitet.

    En punktutgåva, som Debian 13.5, kan därför beskrivas som en uppdaterad installationsskiva. Den samlar ihop rättningar som redan har skickats ut via Debians vanliga uppdateringskanaler.

    Det betyder att den som redan kör Debian 13 och regelbundet installerar uppdateringar troligen redan har fått de flesta ändringarna.

    Viktiga program har fått säkerhetsfixar

    Debian 13.5 innehåller uppdateringar för många centrala paket. Bland annat berörs:

    Apache, OpenSSH, Nginx, glibc, systemd, sudo, Python 3.13, FreeRDP, Exim, jq, X.Org Server, curl, rsync, firewalld, bubblewrap, libarchive, libcap2 och nano.

    Det handlar alltså inte bara om småprogram i marginalen, utan om komponenter som ofta används i servrar, arbetsstationer och nätverkstjänster.

    Apache, OpenSSH och systemd får viktiga rättningar

    Webbservern Apache får flera säkerhetsfixar. Dessa rör bland annat use-after-free-fel, möjlig privilegieeskalering, förbikoppling av autentisering, NULL pointer-problem, HTTP response splitting och läsning utanför minnesgränser.

    Även OpenSSH, som används för säker fjärrinloggning, har uppdaterats. Där finns rättningar kopplade till bland annat scp, kommandoexekvering, hantering av nyckelalgoritmer, ProxyJump och authorized_keys.

    En annan viktig komponent är systemd, som i Debian 13.5 uppdateras till version 257.13. Den uppdateringen åtgärdar bland annat problem som rör möjlig kodkörning och en sårbarhet där systemd-nspawn kunde användas för att ta sig ut från en isolerad miljö till värdsystemet.

    glibc och DNS-hantering förbättras

    Systembiblioteket glibc är en av de mest grundläggande delarna i ett Linuxsystem. Nästan alla program är på något sätt beroende av det.

    I Debian 13.5 rättas flera problem i glibc, bland annat sådant som rör DNS-svar, ogiltiga DNS-värdnamn och ett fel som kunde leda till ett så kallat assertion failure.

    Det kan låta tekniskt, men poängen är enkel: när grundläggande bibliotek blir mer robusta blir hela systemet mer driftsäkert.

    Även installationsprogrammet är uppdaterat

    Debian Installer har också uppdaterats. Det betyder att den som installerar Debian från nya Debian 13.5-avbilder får med de senaste rättningarna direkt från början.

    För servrar och nya installationer är detta praktiskt. Man slipper installera från en äldre avbild och sedan hämta en stor mängd uppdateringar direkt efter installationen.

    Inga nya funktioner – och det är poängen

    Debian 13.5 ska inte ses som en ny Debian-version i vanlig mening. Den introducerar inga stora nya funktioner och ändrar inte systemets grundläggande beteende.

    Det är i stället en klassisk Debian-uppdatering: försiktig, stabil och fokuserad på att hålla systemet tryggt över tid.

    För många användare är det just detta som gör Debian attraktivt. Man får inte alltid det senaste först, men man får ett system där stabilitet och säkerhet väger tungt.

    Så uppdaterar du ett befintligt Debian 13-system

    Om du redan kör Debian 13 räcker det normalt att uppdatera systemet som vanligt:

    sudo apt update && sudo apt upgrade
    

    Har du redan installerat säkerhetsuppdateringar löpande finns det troligen inte särskilt mycket nytt att hämta. Debian 13.5 samlar i stor utsträckning sådant som redan har skickats ut till användarna.

    Nya installationsavbilder finns tillgängliga

    För den som vill installera Debian från början finns nya netinst-avbilder för Debian 13.5. Dessa är avsedda för användare som vill installera ett grundsystem och sedan själva välja paket, skrivbordsmiljö och tjänster.

    Netinst finns för flera arkitekturer, bland annat:

    amd64, arm64, armhf, ppc64el, riscv64 och s390x.

    För den som vill ha ett mer färdigt skrivbordssystem finns även Live-avbilder med skrivbordsmiljöer som GNOME, KDE, LXDE, Xfce, Cinnamon och MATE. Dessa är tillgängliga för AMD64.

    Automatiska säkerhetsuppdateringar är klokt

    Debian 13.5 visar också varför regelbundna uppdateringar är viktiga. Många säkerhetshål märks inte direkt för användaren, men kan ändå vara allvarliga om de lämnas öppna.

    På servrar och datorer som alltid är uppkopplade kan det därför vara klokt att aktivera automatiska säkerhetsuppdateringar. Då installeras viktiga säkerhetsfixar snabbare, utan att man själv behöver komma ihåg att kontrollera varje dag.

    Sammanfattning

    Debian 13.5 är ingen spektakulär version, men den är viktig. Med 103 säkerhetsfixar och 144 stabilitetsuppdateringar stärker den Debian 13 “Trixie” på flera centrala områden.

    För befintliga användare är rådet enkelt: håll systemet uppdaterat. För nya installationer är Debian 13.5 den bästa startpunkten, eftersom den innehåller de senaste rättningarna redan från början.

    https://www.debian.org/News/2026/20260516

    Nerladdnings länkar finns linux.se wiki :

    https://wiki.linux.se/Debian

    Teknisk faktaruta: Debian 13.5

    Distribution: Debian GNU/Linux

    Version: Debian 13.5

    Kodnamn: Trixie

    Typ av utgåva: Punktutgåva / underhållsutgåva

    Innehåll: 103 säkerhetsfixar och 144 stabilitetsuppdateringar

    Fokus: Säkerhet, buggfixar och förbättrad systemstabilitet

    Berörda paket: Apache, OpenSSH, Nginx, glibc, systemd, sudo, Python 3.13, curl, rsync, Exim, X.Org Server och flera andra

    Nya funktioner: Nej, Debian 13.5 är främst en samlad uppdatering av befintliga paket

    Uppdateringskommando:

    sudo apt update && sudo apt upgrade
  • Nginx 1.31 släpps med forward proxy-stöd och flera säkerhetsfixar

    Nginx är en av internets viktigaste byggstenar. Den används för att leverera webbsidor, fördela trafik mellan servrar och fungera som mellanhand mellan användare och webbapplikationer. Med Nginx 1.31 tar projektet ett nytt steg: webbservern får stöd för HTTP forward proxy, samtidigt som flera säkerhetshål i moderna webbprotokoll som HTTP/2 och HTTP/3 täpps till.

    För de flesta internetanvändare är Nginx osynligt. Ändå är det ofta just Nginx som står mellan webbläsaren och den webbplats man besöker. Programmet fungerar som en effektiv trafikdirigent: det tar emot förfrågningar, skickar dem vidare till rätt server och ser till att svaren kommer tillbaka snabbt.

    Nginx har länge varit känt som webbserver och reverse proxy. En reverse proxy står framför en eller flera servrar och tar emot trafik från internet. Den kan till exempel skicka besökare vidare till rätt webbserver, avlasta systemet eller hantera krypterade HTTPS-anslutningar.

    Med Nginx 1.31 introduceras en funktion som gör att programmet även kan användas på ett annat sätt: som HTTP forward proxy.

    Vad är en forward proxy?

    En forward proxy fungerar från andra hållet jämfört med en reverse proxy. I stället för att skydda och styra trafiken in till en webbplats används den av klienter som vill nå ut till internet.

    Man kan likna det vid en reception. I stället för att varje dator kontaktar webben direkt skickar den sin begäran till proxyn. Proxyn gör sedan själva kontakten med omvärlden och skickar tillbaka svaret.

    Detta kan användas för att:

    samla internettrafik via en central punkt
    kräva inloggning innan trafik släpps vidare
    logga eller styra åtkomst
    skapa kontrollerade miljöer för företag, skolor eller labb

    Den nya modulen ngx_http_tunnel_module gör det möjligt för Nginx att hantera sådan trafik via CONNECT-metoden. CONNECT används ofta när HTTPS-trafik ska tunnlas genom en proxy.

    Det betyder att Nginx nu får en mer flexibel roll. Från att främst ha varit en servernära komponent kan den även användas som kontrollerad mellanhand för klienttrafik.

    Inloggning till proxyn

    En viktig del av den nya funktionen är stöd för proxyautentisering. Det innebär att användaren kan behöva logga in innan proxyn tillåter trafik.

    I Nginx 1.31 kan detta göras med direktiv som:

    auth_basic
    satisfy
    auth_delay

    För en administratör betyder det att forward proxy-funktionen inte behöver vara helt öppen. Det är viktigt, eftersom en öppen proxy snabbt kan missbrukas för anonym trafik, spam, attacker eller kringgående av nätverksregler.

    Med autentisering kan proxyn i stället användas i mer kontrollerade miljöer där bara godkända användare får tillgång.

    Smartare lastbalansering med least_time

    En annan nyhet i Nginx 1.31 är direktivet least_time i upstream-blocket. Det låter Nginx välja backend-server baserat på svarstid.

    Traditionell lastbalansering kan exempelvis bygga på att skicka varannan förfrågan till server A och varannan till server B. Det fungerar i enkla miljöer, men tar inte alltid hänsyn till hur servrarna faktiskt mår.

    Om en server är långsam, hårt belastad eller har problem kan svarstiden bli högre. Med least_time kan Nginx i stället väga in hur snabbt servrarna svarar och styra trafiken mot den som för tillfället verkar mest effektiv.

    Det är lite som att välja kö i mataffären. Man går inte nödvändigtvis till den kö som ser kortast ut, utan till den som faktiskt rör sig snabbast.

    Funktionen kan användas både för vanlig HTTP-trafik och för stream-trafik.

    ALPN för säkra upstream-anslutningar

    För stream-modulerna introduceras även direktivet proxy_ssl_alpn.

    ALPN står för Application-Layer Protocol Negotiation. Det är en teknik som används under TLS-anslutningar för att komma överens om vilket protokoll som ska användas.

    Det kan exempelvis vara relevant när en server kan tala flera olika protokoll över samma krypterade anslutning. Med proxy_ssl_alpn får administratören bättre kontroll över vilket protokoll Nginx ska välja när den ansluter till SSL-baserade upstream-servrar.

    Säkerhetsfixar i flera moduler

    Nginx 1.31 är inte bara en funktionsrelease. Den innehåller också flera säkerhetsfixar.

    En av de åtgärdade bristerna är CVE-2026-42926, en sårbarhet i HTTP/2-hanteringen i ngx_http_proxy_module. Problemet är kopplat till direktivet proxy_set_body och kan beskrivas som en request injection-sårbarhet.

    En sådan sårbarhet innebär att en angripare i vissa situationer kan påverka hur en förfrågan tolkas eller vidarebefordras. I proxyprogramvara är detta särskilt känsligt, eftersom proxyn står mitt i trafikflödet.

    En annan viktig fix gäller CVE-2026-42945, en heap buffer overflow i ngx_http_rewrite_module. Minnesfel av detta slag kan i värsta fall leda till att angripare får möjlighet att köra kod.

    Även följande sårbarheter har åtgärdats:

    CVE-2026-42946 – heap buffer overread i ngx_http_scgi_module och ngx_http_uwsgi_module
    CVE-2026-42934 – buffer overread kopplad till UTF-8-avkodning i charset_map i ngx_http_charset_module
    CVE-2026-40460 – adressförfalskning i HTTP/3 och QUIC connection migration
    CVE-2026-40701 – use-after-free vid DNS-svarshantering när ssl_ocsp används

    Det tekniska språket kan låta avskräckande, men i praktiken handlar det om samma grundproblem som ofta förekommer i systemprogramvara: data måste tolkas exakt rätt, minne måste hanteras korrekt och nätverkstrafik får inte kunna lura servern att göra något oväntat.

    HTTP/2 och HTTP/3 blir striktare

    HTTP/2 och HTTP/3 är modernare versioner av webbens grundprotokoll. De är byggda för högre prestanda och bättre hantering av många samtidiga anslutningar.

    Men när gamla och nya protokoll möts uppstår ibland risker. Vissa headers som används i HTTP/1.1 hör inte hemma i HTTP/2 och HTTP/3. Om de ändå släpps igenom kan det skapa oväntade beteenden i kedjan mellan klient, proxy och backend-server.

    Därför avvisar Nginx 1.31 nu HTTP/2- och HTTP/3-förfrågningar som innehåller anslutningsspecifika headers som:

    Connection
    Proxy-Connection
    Keep-Alive
    Transfer-Encoding
    Upgrade

    Headern TE tillåts bara när den är satt till trailers.

    Detta gör hanteringen mer strikt och minskar risken för felaktig tolkning av trafik.

    WebDAV får hårdare kontroller

    Även WebDAV-modulen har förstärkts. WebDAV gör det möjligt att hantera filer på en server via HTTP, till exempel kopiera, flytta eller ändra resurser.

    I Nginx 1.31 avvisas nu COPY– och MOVE-förfrågningar om källan och destinationen är samma plats, eller om de har ett förälder–barn-förhållande.

    Det kan låta som en liten detalj, men den typen av kontroller är viktiga. Utan dem kan filoperationer skapa logiska konflikter, oändliga kopieringsproblem eller andra oönskade effekter.

    Mindre brus i loggarna

    Versionen innehåller också mindre förändringar som påverkar drift och felsökning. Bland annat har loggnivån sänkts för vissa SSL-relaterade fel.

    För systemadministratörer kan detta vara välkommet. Alla fel är inte lika allvarliga, och för höga loggnivåer kan göra det svårare att hitta verkligt viktiga problem i stora loggfiler.

    Det finns även ett nytt configure-alternativ för att kunna inaktivera upstream sticky-modulen, samt fixar för HTTP/2 backend keepalive när proxy_set_body eller proxy_pass_request_body används.

    Varför är Nginx 1.31 viktig?

    Nginx 1.31 är intressant därför att den både breddar vad Nginx kan göra och stärker säkerheten i befintliga funktioner.

    Forward proxy-stödet gör att Nginx kan användas i fler nätverksroller än tidigare. Samtidigt visar säkerhetsfixarna hur komplex modern webbtrafik har blivit. HTTP/2, HTTP/3, TLS, OCSP, QUIC, WebDAV och olika proxyfunktioner skapar tillsammans ett kraftfullt men avancerat ekosystem.

    Ju fler lager som finns i trafikkedjan, desto viktigare blir det att varje del tolkar data på rätt sätt.

    Sammanfattning

    Nginx 1.31 är en viktig mainline-version för administratörer och tekniskt intresserade. Den stora nyheten är stödet för HTTP forward proxy via ngx_http_tunnel_module, men minst lika viktigt är de många säkerhetsfixarna i HTTP/2, HTTP/3, OCSP och flera centrala moduler.

    För den som driver Nginx i produktion är detta en version att granska noggrant. Särskilt gäller det installationer som använder avancerad proxyhantering, HTTP/2, HTTP/3, WebDAV, SCGI, uWSGI eller OCSP.

    Nginx fortsätter därmed att utvecklas från en snabb webbserver till ett allt mer mångsidigt verktyg för modern internettrafik.

    https://github.com/nginx/nginx/releases/tag/release-1.31.0

    Teknisk faktaruta: Nginx 1.31

    Version: Nginx 1.31

    Utgåva: Mainline-release

    Största nyheten: HTTP forward proxy-stöd via ngx_http_tunnel_module och CONNECT-metoden.

    Proxyautentisering: Stöd via auth_basic, satisfy och auth_delay.

    Lastbalansering: Nytt least_time-direktiv för att balansera trafik baserat på svarstid.

    Stream-moduler: Nytt proxy_ssl_alpn-direktiv för ALPN-val mot SSL-upstreams.

    Säkerhetsfixar: Åtgärdar sårbarheter i HTTP/2, HTTP/3, OCSP, WebDAV, rewrite-, proxy-, charset-, SCGI- och uWSGI-moduler.

    Berörda CVE:er: CVE-2026-42926, CVE-2026-42945, CVE-2026-42946, CVE-2026-42934, CVE-2026-40460 och CVE-2026-40701.

    Rekommendation: Administratörer som använder Nginx med HTTP/2, HTTP/3, OCSP, WebDAV eller avancerade proxyfunktioner bör granska uppdateringen noggrant.

  • NGINX 1.30 – snabbare, säkrare och smartare webb

    Den nya versionen av NGINX markerar ett viktigt steg för hur framtidens webb ska fungera. Med fokus på hastighet, säkerhet och modern teknik introducerar version 1.30 flera förbättringar som påverkar allt från hur snabbt webbsidor laddas till hur väl användarnas integritet skyddas.

    Den nya stabila versionen av NGINX, version 1.30, har släppts och för med sig en rad förbättringar som gör webben både snabbare och säkrare. NGINX är idag en av världens mest använda webbservrar och driver över 30 procent av alla webbplatser, vilket gör varje uppdatering betydelsefull för en stor del av internet.

    Snabbare webb med Early Hints

    En av de mest spännande nyheterna är stöd för HTTP Early Hints, även kallat statuskod 103. Det innebär att servern kan börja skicka information till webbläsaren innan hela sidan är färdigbehandlad.

    I praktiken betyder det att webbläsaren kan börja ladda viktiga resurser, som stilmallar och skript, tidigare än förut. Resultatet blir kortare laddningstider och en snabbare upplevelse för användaren.

    Starkare integritet med Encrypted ClientHello

    En annan viktig nyhet är stöd för Encrypted ClientHello (ECH). Trots att HTTPS redan krypterar mycket av trafiken har vissa delar tidigare varit synliga, till exempel vilken webbplats användaren försöker nå.

    Med ECH krypteras även denna information, vilket gör det svårare för utomstående att övervaka surfvanor. Det är ett viktigt steg mot en mer privat och säker internetanvändning.

    Smartare trafikhantering

    NGINX 1.30 introducerar också förbättrad hantering av trafik mellan servrar. En ny funktion är så kallade sticky sessions, som ser till att en användare konsekvent kopplas till samma server i ett kluster.

    Detta är särskilt viktigt för tjänster där sessioner spelar roll, som inloggningar eller e-handel. Dessutom har stödet för HTTP/2 utökats till kommunikationen mellan servrar, vilket gör interna system snabbare och mer effektiva.

    Förbättringar i HTTP/2 och HTTP/3

    Den nya versionen innehåller flera förbättringar för både HTTP/2 och HTTP/3. Dessa inkluderar bättre stabilitet, färre buggar och effektivare hantering av dataöverföring.

    Även tekniska problem som tidigare kunnat orsaka krascher eller ineffektiv kommunikation har åtgärdats, vilket bidrar till en mer robust webbupplevelse.

    Starkare kryptering och TLS-stöd

    NGINX 1.30 förbättrar också stödet för modern kryptering. Bland nyheterna finns certifikatkomprimering, vilket kan snabba upp säkra anslutningar, samt bättre kompatibilitet med framtida versioner av krypteringsbibliotek som OpenSSL.

    Dessutom introduceras nya variabler och förbättrad hantering av hur servrar identifieras vid säkra anslutningar.

    Små förbättringar med stor effekt

    Utöver de större funktionerna innehåller uppdateringen många mindre förbättringar. Till exempel är keep-alive nu aktiverat som standard, vilket förbättrar prestandan genom att återanvända anslutningar.

    Flera buggar har också rättats, bland annat inom gRPC, cachehantering och proxyfunktioner, vilket gör systemet mer stabilt i praktisk användning.

    Varför det spelar roll

    Eftersom NGINX används av en så stor del av internet får dessa förbättringar bred påverkan. För användare innebär det snabbare laddningstider, bättre säkerhet och en mer stabil upplevelse.

    För utvecklare och företag innebär det effektivare verktyg, modernare teknikstöd och färre tekniska problem att hantera.

    Sammanfattning

    NGINX 1.30 markerar ett tydligt steg framåt för webbteknik. Med förbättrad prestanda, starkare integritetsskydd och modernare protokollstöd bidrar uppdateringen till ett snabbare, säkrare och mer tillförlitligt internet.

    Teknisk fakta: NGINX 1.30

    Vad är NGINX?
    NGINX är en webbserver och reverse proxy som används för att leverera webbsidor, hantera trafik och agera mellanhand mellan användare och backend-servrar. Den är känd för sin höga prestanda, låga resursanvändning och förmåga att hantera många samtidiga anslutningar. NGINX används ofta även som lastbalanserare och cache för att snabba upp webbapplikationer.


    Version: 1.30

    Gren: Ny stabil branch

    Huvudfunktioner:
    HTTP Early Hints (snabbare laddning), Encrypted ClientHello (förbättrad integritet), sticky sessions (stabil sessionshantering), HTTP/2 till backend-servrar

    Transport: Multipath TCP

    Standard upstream: HTTP/1.1 med keep-alive aktiverat

    TLS/SSL:
    Certifikatkomprimering, stöd för OSSL_STORE, förbättrad SNI-hantering, nya variabler för signaturalgoritmer och kompatibilitet med framtida OpenSSL-versioner

    HTTP/2 & HTTP/3:
    Förbättrad stabilitet, buggfixar, bättre hantering av headers och anslutningar, samt förbättrad QUIC-integration

    Övrigt:
    Upstream keepalive aktiverat som standard, förbättrad cachehantering, fixar för gRPC och proxyfunktioner

  • Installera Wiki.js på debian eller Ubuntu

    Introduktion

    Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.

    I denna guide installerar vi Wiki.js på Debian 12 eller Ubuntu 22.04, med val mellan PostgreSQL eller MySQL som databas, och Nginx eller Apache som webbserver. Vi visar också hur du aktiverar SSL med Let’s Encrypt.

    Förutsättningar

    • En Debian- eller Ubuntu-server med root eller sudo
    • Ett domännamn som pekar till servern (exempel: wiki.example.com)
    • Portarna 80 och 443 öppna i brandväggen

    Steg 1: Installera Node.js

    Wiki.js kräver Node.js version 16 eller senare. Här använder vi version 18:

    curl -fsSL https://deb.nodesource.com/setup_18.x | sudo -E bash -
    sudo apt install -y nodejs
    

    Bekräfta installationen:

    node -v
    

    Steg 2: Installera databas

    Alternativ A: PostgreSQL (rekommenderat)

    sudo apt install -y postgresql postgresql-contrib
    sudo -u postgres psql
    

    Inuti psql:

    CREATE DATABASE wikijs;
    CREATE USER wikijs WITH PASSWORD 'sakerlösenord';
    ALTER ROLE wikijs SET client_encoding TO 'utf8';
    ALTER ROLE wikijs SET default_transaction_isolation TO 'read committed';
    ALTER ROLE wikijs SET timezone TO 'UTC';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON DATABASE wikijs TO wikijs;
    \q
    

    Alternativ B: MySQL / MariaDB

    sudo apt install -y mariadb-server
    sudo mysql -u root -p
    

    Inuti MySQL:

    CREATE DATABASE wikijs CHARACTER SET utf8mb4 COLLATE utf8mb4_unicode_ci;
    CREATE USER 'wikijs'@'localhost' IDENTIFIED BY 'sakerlösenord';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON wikijs.* TO 'wikijs'@'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;
    

    Steg 3: Installera Wiki.js

    sudo mkdir -p /opt/wikijs && cd /opt/wikijs
    sudo curl -s https://wiki.js.org/install.sh | sudo bash
    

    Fyll i databasuppgifter beroende på om du använder PostgreSQL eller MySQL.

    Steg 4: Testa att Wiki.js kör lokalt

    ss -tulpn | grep 3000
    

    Om Wiki.js körs, visas att Node.js lyssnar på 127.0.0.1:3000.

    Steg 5: Reverse proxy med Nginx eller Apache

    Alternativ A: Nginx

    sudo apt install -y nginx
    sudo nano /etc/nginx/sites-available/wikijs
    

    Innehåll:

    server {
        listen 80;
        server_name wiki.example.com;
    
        location / {
            proxy_pass http://127.0.0.1:3000;
            proxy_http_version 1.1;
            proxy_set_header Upgrade $http_upgrade;
            proxy_set_header Connection 'upgrade';
            proxy_set_header Host $host;
            proxy_set_header X-Real-IP $remote_addr;
            proxy_set_header X-Forwarded-For $proxy_add_x_forwarded_for;
            proxy_set_header X-Forwarded-Proto $scheme;
        }
    }
    
    sudo ln -s /etc/nginx/sites-available/wikijs /etc/nginx/sites-enabled
    sudo nginx -t && sudo systemctl reload nginx
    

    Alternativ B: Apache

    sudo apt install -y apache2
    sudo a2enmod proxy proxy_http proxy_wstunnel rewrite headers
    

    Skapa konfiguration:

    sudo nano /etc/apache2/sites-available/wikijs.conf
    

    Innehåll:

    <VirtualHost *:80>
        ServerName wiki.example.com
    
        ProxyPreserveHost On
        ProxyRequests Off
        ProxyPass / http://127.0.0.1:3000/
        ProxyPassReverse / http://127.0.0.1:3000/
    
        ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.error.log
        CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/wikijs.access.log combined
    </VirtualHost>
    
    sudo a2ensite wikijs.conf
    sudo systemctl reload apache2
    

    Steg 6: Aktivera HTTPS med Let’s Encrypt

    Installera Certbot:

    sudo apt install -y certbot python3-certbot-nginx python3-certbot-apache
    

    För Nginx:

    sudo certbot --nginx -d wiki.example.com
    

    För Apache:

    sudo certbot --apache -d wiki.example.com
    

    Testa automatisk förnyelse:

    sudo certbot renew --dry-run
    

    Steg 7: Slutför installationen i webbläsaren

    Öppna din webbläsare och gå till:

    https://wiki.example.com
    

    Skapa administratörsanvändare och slutför konfigurationen.

    Slutsats

    Du har nu installerat Wiki.js på Debian eller Ubuntu med PostgreSQL eller MySQL, samt Apache eller Nginx som reverse proxy. Med Let’s Encrypt är installationen säkrad via HTTPS. Wiki.js är redo att användas för både intern dokumentation och publika kunskapsbaser.

    Glöm inte att hålla systemet uppdaterat och konfigurera regelbundna säkerhetskopior.

    Mer information och dokumentation: https://docs.requarks.io/

    Fakta om Wiki.js

    Wiki.js är en modern wiki-motor med öppen källkod, utvecklad av Requarks. Den första versionen lanserades 2016 och har sedan dess blivit ett populärt val för både organisationer och enskilda användare som behöver en effektiv dokumentationsplattform.

    Funktioner

    • Byggd med Node.js för hög prestanda och låg resursförbrukning.
    • Stöd för databaser som PostgreSQL, MySQL och SQLite.
    • Versionshantering via Git – dokumenthistorik kan spåras och återskapas.
    • Modulbaserad arkitektur – välj själv vilka funktioner som ska aktiveras.
    • Stöd för användarautentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.
    • Webbgränssnittet är responsivt och fungerar både på dator och mobil.
    • Kan installeras på egen server, i molnmiljö eller med Docker/Kubernetes.

    Vad är Markdown?

    Markdown är ett enkelt markeringsspråk som gör det möjligt att skriva strukturerad text med minimal syntax. Det används i Wiki.js för att skapa och redigera innehåll utan att behöva skriva HTML. Nedan är ett exempel:

    # Rubriknivå 1
    ## Rubriknivå 2
    
    **Fet text**, _kursiv text_
    
    - Punkt 1
    - Punkt 2
    
    [Länktext](https://exempel.se)
      

    Markdown är läsbart även i råform, vilket gör det smidigt att hantera dokument både via webben och i Git-repositorier.

    Mer information finns på js.wiki och daringfireball.net.

Etikett: Nginx

  • HTTP/2 Bomb – ny attack kan få webbservrar att krokna på sekunder

    En ny attack mot HTTP/2, kallad HTTP/2 Bomb, visar hur moderna webbprotokoll kan utnyttjas på oväntade sätt. Genom att missbruka komprimering och flödeskontroll kan en angripare få webbservrar som Nginx, Apache, IIS, Envoy och Pingora att snabbt förbruka stora mängder minne – i vissa fall på bara några sekunder. En ny typ av överbelastningsattack mot…

  • Debian 13.5 släppt – 247 uppdateringar gör Trixie säkrare och stabilare

    Debian 13.5 är här – en underhållsutgåva som samlar 103 säkerhetsfixar och 144 stabilitetsuppdateringar för Debian 13 “Trixie”. Det handlar inte om nya funktioner eller ett nytt utseende, utan om något minst lika viktigt: ett tryggare och mer stabilt Linuxsystem. För den som redan uppdaterar regelbundet är mycket redan installerat, men för nya installationer blir…

  • Nginx 1.31 släpps med forward proxy-stöd och flera säkerhetsfixar

    Nginx är en av internets viktigaste byggstenar. Den används för att leverera webbsidor, fördela trafik mellan servrar och fungera som mellanhand mellan användare och webbapplikationer. Med Nginx 1.31 tar projektet ett nytt steg: webbservern får stöd för HTTP forward proxy, samtidigt som flera säkerhetshål i moderna webbprotokoll som HTTP/2 och HTTP/3 täpps till. För de…

  • NGINX 1.30 – snabbare, säkrare och smartare webb

    Den nya versionen av NGINX markerar ett viktigt steg för hur framtidens webb ska fungera. Med fokus på hastighet, säkerhet och modern teknik introducerar version 1.30 flera förbättringar som påverkar allt från hur snabbt webbsidor laddas till hur väl användarnas integritet skyddas. Den nya stabila versionen av NGINX, version 1.30, har släppts och för med…

  • Installera Wiki.js på debian eller Ubuntu

    Introduktion Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera. I denna guide installerar vi…