En dator som bara gör en sak – och gör det bra
En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här artikeln beskriver vi hur man bygger en sådan låst skrivdator, där användaren bara kan göra en sak: skriva i LibreOffice Writer, den fria motsvarigheten till Microsoft Word. Lösningen passar särskilt bra i miljöer där man vill erbjuda en enkel skrivplats utan internetåtkomst, samtidigt som gamla datorer kan återanvändas tack vare låg minnes- och resursförbrukning.

I en tid då datorer nästan alltid är uppkopplade, fulla av appar, aviseringar och distraktioner, kan det låta gammaldags att bygga en dator som bara ska användas för att skriva text. Men just därför är idén intressant. En enkel skrivdator kan vara både tryggare, billigare och mer fokuserad än en vanlig dator.

Tanken är att skapa en dator som fungerar ungefär som en modern skrivmaskin. När datorn startas loggas användaren in automatiskt och möts direkt av LibreOffice Writer. Det finns ingen webbläsare att klicka på, ingen e-post, inga sociala medier och inga menyer fulla av onödiga program. Datorn har ett tydligt syfte: att skriva dokument.

Varför bygga en låst skrivdator?

En vanlig dator är byggd för att klara nästan allt. Det är också dess svaghet. För personer som bara behöver skriva text kan den vanliga datormiljön bli onödigt komplicerad. Det kan finnas uppdateringsrutor, webbläsare, programbutiker, notiser och inställningar som stör eller skapar problem.

En låst skrivdator kan passa i flera sammanhang. Den kan användas i föreningslokaler, skolor, bibliotek, väntrum, äldreboenden eller på platser där man vill erbjuda enkel tillgång till ordbehandling utan att samtidigt ge fri tillgång till internet.

Det kan också vara ett sätt att återanvända äldre datorer. En dator som är för gammal för ett modernt fullskaligt skrivbordssystem kan fortfarande fungera utmärkt som enkel skrivmaskin.

Ett minimalt system i botten

Grunden i lösningen är ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian eller Ubuntu. I stället för att installera en komplett skrivbordsmiljö används en mycket enkel grafisk miljö. Det gör datorn snabbare, renare och lättare att kontrollera.

En fullständig skrivbordsmiljö innehåller ofta många funktioner som inte behövs i detta fall. Där kan det finnas filhanterare, webbläsare, programcentraler, meddelanden och bakgrundstjänster. I en låst skrivdator är målet motsatsen: så lite som möjligt ska finnas tillgängligt.

Därför används Openbox som fönsterhanterare. Openbox är lättviktigt och startar snabbt. Det visar inte upp ett helt skrivbord med menyer och ikoner, utan ger bara den grafiska grund som krävs för att LibreOffice Writer ska kunna köras.

Automatisk start av LibreOffice Writer

När datorn startas loggas användaren in automatiskt. Därefter startar Openbox och LibreOffice Writer öppnas direkt. Användaren behöver inte känna till lösenord, terminalkommandon eller programmenyer.

Det gör datorn enkel att använda även för personer som inte är datorvana. Starta datorn, vänta en kort stund och börja skriva.

LibreOffice Writer är ett bra val eftersom det är fritt, välkänt och fungerar med vanliga dokumentformat. Det kan användas för brev, anteckningar, enklare rapporter och andra textdokument. Med svenskt språkstöd installerat får användaren även svenska menyer, svensk stavningskontroll och svensk avstavning.

Filer sparas bara tillfälligt

En viktig del av lösningen är att användarens hemkatalog ligger i arbetsminnet, alltså RAM-minnet. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att filerna försvinner när datorn startas om.

Detta kan låta drastiskt, men det är en medveten säkerhetsåtgärd. Om datorn står i en offentlig eller halvöppen miljö vill man inte att nästa användare ska kunna läsa tidigare användares dokument. Genom att tömma användarmiljön vid omstart får varje användare en ren start.

Samtidigt behöver datorn en grundmall som återskapas vid varje uppstart. Därför finns en mallkatalog med de inställningar som alltid ska finnas: Openbox-konfiguration, LibreOffice-inställningar och en dokumentmapp. Ett systemskript kopierar automatiskt tillbaka dessa filer varje gång datorn startar.

Ingen internetåtkomst för den vanliga användaren

En annan central del är att den vanliga användaren inte ska kunna använda internet. Det minskar risken för missbruk, skadliga nedladdningar och distraktioner.

Det betyder inte att hela datorn saknar nätverk. Administratören kan fortfarande använda nätet för att uppdatera systemet och underhålla datorn. Men den låsta användaren, den som bara ska skriva, blockeras från nätåtkomst med hjälp av brandväggsregler.

På så sätt kombineras enkelhet med kontroll. Datorn kan skötas och uppdateras, men slutanvändaren får bara tillgång till det som behövs.

Ett administratörskonto för underhåll

För att lösningen ska vara praktisk behövs två olika användarkonton. Det ena är administratörskontot. Det används av den som ansvarar för datorn och behöver kunna installera uppdateringar, ändra inställningar och felsöka.

Det andra kontot är det låsta användarkontot. Det är detta konto som loggas in automatiskt och som används för själva skrivandet. Det kontot ska inte ha administratörsrättigheter och ska inte kunna ändra systemet.

Den här uppdelningen är viktig. Den gör att datorn kan vara enkel för användaren men fortfarande möjlig att sköta för den ansvarige.

Svenskt språkstöd är viktigt

För att datorn ska kännas naturlig att använda i Sverige bör LibreOffice vara inställt på svenska. Det handlar inte bara om menyerna, utan också om stavningskontroll, avstavning, hjälpfiler och dokumentets standardspråk.

Om användarens hemkatalog töms vid varje omstart måste dessa inställningar sparas i den mall som återskapas varje gång. Annars riskerar LibreOffice att starta med fel språk eller visa första-start-guiden om och om igen.

När allt är rätt inställt möts användaren av ett färdigt svenskt skrivprogram varje gång datorn startas.

Fördelar med lösningen

Den största fördelen är enkelheten. Datorn gör en sak och användaren behöver inte förstå resten av systemet. Det gör den lämplig för miljöer där driftssäkerhet och tydlighet är viktigare än flexibilitet.

En annan fördel är integriteten. Eftersom användarfiler raderas vid omstart minskar risken att personliga dokument lämnas kvar. Det är särskilt viktigt om flera personer använder samma dator.

Lösningen är också resurssnål. Den kräver ingen kraftfull dator och kan därför ge nytt liv åt äldre hårdvara. I stället för att kassera en dator kan den få en ny roll som enkel skrivstation.

Begränsningar att känna till

En sådan här dator är inte avsedd att ersätta en vanlig arbetsdator. Den ska inte användas för e-post, webbsurfning, filsynkronisering eller avancerad dokumenthantering. Den är byggd för ett mycket tydligt användningsområde.

Det är också viktigt att användaren förstår att filer försvinner vid omstart. Om dokument ska sparas permanent behöver man lägga till en kontrollerad metod för export, till exempel USB-minne, utskrift eller en särskild sparfunktion som administratören ansvarar för.

Annars finns risken att användaren tror att dokumentet är sparat för framtiden, fast det i själva verket bara finns kvar så länge datorn är igång.

En modern skrivmaskin

Den låsta skrivdatorn är i praktiken en modern skrivmaskin byggd med fri programvara. Den använder ett vanligt operativsystem, en lätt grafisk miljö och LibreOffice Writer, men döljer allt som inte behövs.

Resultatet blir en dator som startar direkt till ordbehandling, saknar onödiga distraktioner, rensar användarfiler vid omstart och hindrar den vanliga användaren från att komma ut på internet.

I en värld där datorer ofta blir allt mer komplicerade visar lösningen att enkelhet fortfarande kan vara en styrka. Ibland är den bästa datorn inte den som kan göra mest, utan den som gör precis det den ska.

Så bygger man den låsta skrivdatorn steg för steg

Först installerar man ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian minimal . Vi använde Debian 13.5 när vi gjorde den här artikel i vmware för att testa konfigurationen. Man bör inte installera en komplett skrivbordsmiljö, eftersom den ofta innehåller webbläsare, programbutik, filhanterare och andra program som inte behövs. Målet är att datorn bara ska starta en enkel grafisk miljö och sedan öppna LibreOffice Writer.

När grundsystemet är installerat uppdateras paketlistan:
```
apt update
```
Därefter installeras de program som behövs:
```
apt install --no-install-recommends \
  xorg \
  lightdm \
  openbox \
  libreoffice-writer \
  libreoffice-l10n-sv \
  libreoffice-help-sv \
  hunspell-sv \
  hyphen-sv \
  nftables \
  xdotool \
  rsync \
  locales
```
För felsökning kan man tillfälligt installera xterm:
```
apt install xterm
```
När allt fungerar kan xterm tas bort igen:
```
apt purge xterm
apt autoremove --purge
```
Därefter skapar man två användarkonton. Ett konto används för administration och ett konto används av den låsta skrivdatorn.
```
adduser admin
usermod -aG sudo admin

adduser skrivare
```
Administratören använder kontot admin för uppdateringar, felsökning och underhåll. Den vanliga användaren skrivare ska loggas in automatiskt och ska inte ha administratörsrättigheter.

Nästa steg är att ställa in automatisk inloggning. LightDM används som inloggningshanterare. Öppna konfigurationsfilen:
```
nano /etc/lightdm/lightdm.conf
```
Lägg in följande:
```
[Seat:*]
autologin-user=skrivare
autologin-user-timeout=0
user-session=openbox
```
Detta gör att användaren skrivare loggas in automatiskt och att Openbox startas som grafisk miljö.

Sedan skapas en mallkatalog för användaren. Eftersom användarens hemkatalog senare ska rensas vid varje omstart behöver alla grundinställningar sparas i en separat mall.
```
mkdir -p /etc/skel-skrivare/.config/openbox
mkdir -p /etc/skel-skrivare/Dokument
```
Nu skapas Openbox autostart-fil. Det är den som startar LibreOffice Writer automatiskt när den grafiska miljön öppnas.
```
nano /etc/skel-skrivare/.config/openbox/autostart
```
Lägg in följande:
```
#!/bin/bash

xset -dpms
xset s off
xset s noblank

sleep 3

libreoffice --writer --norestore --nofirststartwizard &

sleep 8

xdotool key F11
```
Gör filen körbar:
```
chmod +x /etc/skel-skrivare/.config/openbox/autostart
```
Detta stänger av skärmsläckning, startar LibreOffice Writer och försöker sätta programmet i helskärmsläge. När användaren startar datorn ska Writer alltså öppnas direkt utan att användaren behöver klicka på något.

För att systemet ska använda svenska ställs svensk locale in. Kör:
```
dpkg-reconfigure locales
```
Markera:
```
sv_SE.UTF-8 UTF-8
```
Sätt sedan svenska som standardspråk:
```
update-locale LANG=sv_SE.UTF-8
```
LibreOffice behöver också ställas in för svenska. Starta LibreOffice som användaren skrivare eller logga in grafiskt och välj:
```
Verktyg
→ Alternativ
→ Språkinställningar
→ Språk
```
Ställ in:
```
Användargränssnitt: Svenska
Lokala inställningar: Svenska (Sverige)
Standardspråk för dokument: Svenska (Sverige)
```
När LibreOffice är rätt inställt bör dess inställningar sparas i mallen. Om inställningarna finns i användarens hemkatalog kan de kopieras till mallkatalogen:
```
mkdir -p /etc/skel-skrivare/.config

cp -a /home/skrivare/.config/libreoffice /etc/skel-skrivare/.config/
```
Sätt rätt ägare på mallkatalogen:
```
chown -R root:root /etc/skel-skrivare
```
Nästa steg är att göra användarens hemkatalog temporär. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att allt raderas vid omstart. Öppna /etc/fstab:
```
nano /etc/fstab
```
Lägg till raden:
```
tmpfs /home/skrivare tmpfs defaults,noatime,nosuid,nodev,mode=700,uid=skrivare,gid=skrivare,size=1G 0 0
```
Detta monterar /home/skrivare i RAM-minnet. När datorn startas om töms katalogen automatiskt.

För att hemkatalogen ändå ska få rätt innehåll vid varje start skapas ett skript som kopierar tillbaka mallfilerna.

Skapa filen:
```
nano /usr/local/sbin/prepare-skrivare-home.sh
```
Lägg in följande:
```
#!/bin/bash

USER_NAME="skrivare"
HOME_DIR="/home/skrivare"
SKEL_DIR="/etc/skel-skrivare"

mkdir -p "$HOME_DIR"

rsync -a "$SKEL_DIR"/ "$HOME_DIR"/

mkdir -p "$HOME_DIR/Dokument"

chown -R "$USER_NAME:$USER_NAME" "$HOME_DIR"
chmod 700 "$HOME_DIR"
```
Gör skriptet körbart:
```
chmod +x /usr/local/sbin/prepare-skrivare-home.sh
```
Skriptet ser till att /home/skrivare alltid innehåller rätt Openbox-konfiguration, LibreOffice-inställningar och dokumentmapp när datorn startar.

Nu skapas en systemd-tjänst som kör skriptet innan LightDM startar.

Skapa filen:
```
nano /etc/systemd/system/prepare-skrivare-home.service
```
Lägg in följande:
```
[Unit]
Description=Prepare temporary home for skrivare
DefaultDependencies=no
After=local-fs.target
Before=display-manager.service lightdm.service

[Service]
Type=oneshot
ExecStart=/usr/local/sbin/prepare-skrivare-home.sh
RemainAfterExit=yes

[Install]
WantedBy=display-manager.service
```
Ladda om systemd och aktivera tjänsten:
```
systemctl daemon-reload
systemctl enable prepare-skrivare-home.service
systemctl start prepare-skrivare-home.service
```
Kontrollera att filerna har kopierats till användarens hemkatalog:
```
ls -la /home/skrivare
ls -la /home/skrivare/.config/openbox
```
Där ska bland annat filen autostart finnas.

Därefter spärras internet för den vanliga användaren. Först aktiveras nftables:
```
systemctl enable --now nftables
```
Öppna konfigurationsfilen:
```
nano /etc/nftables.conf
```
Lägg in följande regler:
```
#!/usr/sbin/nft -f

flush ruleset

table inet filter {
    chain output {
        type filter hook output priority 0; policy accept;

        oif "lo" accept

        meta skuid "skrivare" ip daddr 127.0.0.0/8 accept
        meta skuid "skrivare" ip6 daddr ::1 accept

        meta skuid "skrivare" reject
    }
}
```
Ladda reglerna:
```
nft -f /etc/nftables.conf
systemctl restart nftables
```
Nu ska användaren skrivare inte kunna använda internet, medan administratören fortfarande kan använda nätverket för uppdateringar och service.

Om webbläsare eller andra onödiga program finns installerade bör de tas bort:
```
apt purge firefox-esr chromium thunderbird evolution
apt autoremove --purge
```
Det gör systemet renare och minskar risken att användaren kommer åt program som inte ska användas.

När allt är konfigurerat bör lösningen testas. Kontrollera först att systemd-tjänsten finns och fungerar:
```
systemctl status prepare-skrivare-home.service
```
Kontrollera att LightDM är aktivt:
```
systemctl status lightdm
```
Kontrollera att Openbox autostart-fil finns:
```
ls -la /home/skrivare/.config/openbox/autostart
```
Testa att nätet är spärrat för användaren:
```
su - skrivare
ping 8.8.8.8
```
Ping ska inte fungera för användaren skrivare.

Starta sedan om datorn:
```
reboot
```
Efter omstart ska datorn automatiskt logga in användaren skrivare, starta Openbox och öppna LibreOffice Writer. Användaren ska kunna skriva dokument och spara dem tillfälligt i hemkatalogen, men efter nästa omstart ska filerna vara borta.

Om datorn startar till svart skärm eller om LibreOffice inte öppnas bör man kontrollera om autostart-filen finns:
```
ls -la /home/skrivare/.config/openbox
```
Läs eventuella felmeddelanden:
```
cat /home/skrivare/.xsession-errors
```
Kontrollera LightDM-loggen:
```
journalctl -u lightdm -b --no-pager
```
Kontrollera om LibreOffice körs:
```
ps aux | grep libreoffice
```
När alla kontroller är klara fungerar datorn som en låst skrivmaskin. Den startar direkt till LibreOffice Writer, saknar vanlig skrivbordsmiljö, rensar användarens filer vid omstart och blockerar internet för den vanliga användaren. Samtidigt finns ett administratörskonto kvar för service, uppdateringar och felsökning.

Teknisk faktaruta

System: Debian minimal eller Ubuntu minimal/server

Grafisk miljö: Xorg, LightDM och Openbox

Ordbehandling: LibreOffice Writer startar automatiskt

Användare: Ett administratörskonto och ett låst skrivkonto

Internet: Blockeras för den vanliga användaren med nftables

Rensning: Hemkatalogen körs som tmpfs och töms vid omstart

Resultat: Datorn fungerar som en modern skrivmaskin utan distraktioner
äldre datorer, automatisk inloggning, datoråterbruk, Debian, Debian 13.5, fokuserad dator, fri programvara, låst dator, libreoffice, LibreOffice Writer, LightDM, Linux, Linuxguide, minimal Linux, nftables, Openbox, ordbehandling, säker skrivmiljö, skrivdator, skrivmaskin, systemd, tmpfs, Ubuntu, utan internet, Xorg

Bygg en internetradio med en gamla dator.

En gammal laptop behöver inte hamna i elskroten bara för att den inte längre passar som vanlig arbetsdator. Med Debian, Openbox och Firefox ESR går det att bygga om en äldre 32-bitarsdator till en enkel internetradio som startar automatiskt, öppnar en radiosida i kioskläge och spelar upp ljud utan krångel. Här visar vi hur en cirka 15 år gammal Acer Aspire One får nytt liv som resurssnål webbradio – med automatisk inloggning, avstängd skärmblankning, fungerande ljud och Wi-Fi.

En gammal bärbar dator behöver inte bli elektronikskrot bara för att den inte längre duger som vanlig arbetsdator. Många datorer som inte klarar Windows 11 betraktas i dag som föråldrade, men för enklare uppgifter kan de fortfarande vara fullt användbara. Ett bra exempel är att bygga om en äldre laptop till en internetradio som startar automatiskt, visar en webbsida i helskärm och spelar upp ljud utan att användaren behöver klicka runt i ett vanligt skrivbord.

I det här projektet används en cirka 15 år gammal Acer Aspire One. Den påminner om den HP Mini 210 som användes i ett tidigare radioprojekt, men har lite mer minne. Båda maskinerna har en 32-bitars Intel Atom-processor, vilket i dag är en begränsning eftersom allt färre Linuxdistributioner stöder 32-bitarsdatorer. Debian är därför ett naturligt val, eftersom Debian 12 fortfarande är ett av de mest användbara alternativen för den här typen av äldre maskiner.

Den Acer Aspire One som används här hade sannolikt annars hamnat i elskroten. I stället får den ett nytt liv som internetradio.

Varför inte bara köpa en Raspberry Pi?

Det är lätt att tänka att en Raspberry Pi vore ett bättre val. Den är liten, strömsnål och modernare. Men kostnaden springer snabbt iväg när man räknar in nätaggregat, minneskort, låda, skärm och eventuellt tangentbord.

En gammal laptop har redan mycket av detta inbyggt:

Den har skärm.
Den har tangentbord.
Den har ljudutgång.
Den har lagring.
Den har nätverksmöjlighet.
Den har strömförsörjning.

Just Acer Aspire One har dessutom en inbyggd 10-tumsskärm, vilket gör den väl lämpad som liten radioterminal. Den behöver inte vara snabb. Den behöver bara kunna starta Debian, öppna Firefox och spela ljud från en webbsida.

Det gör projektet både ekonomiskt och miljömässigt intressant. Man återbrukar befintlig hårdvara i stället för att köpa nytt.

Målet med installationen

Målet är att datorn ska fungera som en enkel apparat, inte som en vanlig dator. När man trycker på strömknappen ska systemet starta, logga in automatiskt och öppna radiosidan utan att användaren behöver göra något.

Startkedjan ser ut så här:

Debian startar
↓
Automatisk inloggning på tty1
↓
startx körs automatiskt
↓
Openbox startar
↓
Firefox ESR öppnas i kioskläge
↓
Internetradion laddas automatiskt

När allt är klart kan datorn stå i ett kök, en verkstad, en butik, ett väntrum eller ett hobbyrum och fungera som en enkel musik- eller radiospelare. Den behöver inte mus eller tangentbord i vardagen, även om tangentbordet finns där vid behov.

Varför Debian och Openbox?

Debian är stabilt, resurssnålt och fungerar bra på äldre datorer. Det är särskilt viktigt när hårdvaran är svag och har en 32-bitarsprocessor.

Openbox används eftersom det är en lätt fönsterhanterare. För en internetradio behövs inte en fullständig skrivbordsmiljö som GNOME, KDE eller XFCE. Ett vanligt skrivbord drar mer resurser och kan dessutom starta sådant man inte vill ha i en kiosk: paneler, skrivbordsikoner, energisparfunktioner, låsskärmar och popup-rutor.

För detta projekt behövs egentligen bara:

Xorg
Openbox
Firefox ESR
ljudstöd
nätverk

Genom att hålla systemet enkelt blir det snabbare, stabilare och mindre störande.

Installera grundpaketen

Börja med att installera de paket som behövs:

sudo apt update
sudo apt install xorg xinit openbox firefox-esr

Om datorn ska använda Wi-Fi är det praktiskt att installera NetworkManager:

sudo apt install network-manager
sudo systemctl enable --now NetworkManager

NetworkManager gör att man kan hantera nätverk från terminalen med nmcli.

Stäng av grafisk inloggning

Om Debian startar en grafisk inloggningsruta, till exempel LightDM, ska den stängas av. Internetradion ska inte hamna vid en loginruta, utan starta direkt i textläge och sedan själv starta X.

Stäng av LightDM:

sudo systemctl disable --now lightdm

För att vara extra säker kan även standard-displaymanagern stängas av:

sudo systemctl disable --now display-manager

Sätt sedan systemet till textläge som standard:

sudo systemctl set-default multi-user.target

Kontrollera inställningen:

systemctl get-default

Det bör visa:

multi-user.target

Det betyder att datorn startar i textläge och inte försöker öppna en grafisk loginruta.

Skapa en kiosk-användare

Om det inte redan finns en särskild användare för radioläget kan man skapa en:

sudo adduser kiosk

I exemplen används användaren:

kiosk

Om du använder ett annat användarnamn måste kiosk bytas ut mot rätt namn i kommandona och filvägarna.

Automatisk inloggning på tty1

För att datorn ska logga in automatiskt på textkonsolen används systemd-tjänsten getty@tty1.

Öppna override-filen:

sudo systemctl edit getty@tty1

Lägg in:

[Service]
ExecStart=
ExecStart=-/sbin/agetty --autologin kiosk --noclear %I $TERM

Ladda sedan om systemd:

sudo systemctl daemon-reload

Efter nästa omstart loggas användaren kiosk in automatiskt på tty1.

Starta X automatiskt efter inloggning

När användaren kiosk loggas in ska X startas automatiskt. Det görs i filen:

/home/kiosk/.bash_profile

Skapa eller öppna filen:

sudo -u kiosk nano /home/kiosk/.bash_profile

Lägg in:

setterm -blank 0 -powerdown 0 -powersave off

if [ -z "$DISPLAY" ] && [ "$(tty)" = "/dev/tty1" ]; then
  startx
fi

Den första raden stänger av konsolens skärmblankning. Resten gör att startx bara körs på tty1 och bara om ingen grafisk session redan är igång.

Sätt rätt ägare:

sudo chown kiosk:kiosk /home/kiosk/.bash_profile

Starta Openbox i stället för XFCE

För att startx ska starta Openbox skapas filen:

/home/kiosk/.xinitrc

Öppna den:

sudo -u kiosk nano /home/kiosk/.xinitrc

Lägg in:

#!/bin/sh

xset s off
xset s noblank
xset -dpms

exec /usr/bin/openbox-session

Gör filen körbar:

sudo chmod +x /home/kiosk/.xinitrc
sudo chown kiosk:kiosk /home/kiosk/.xinitrc

Raderna med xset stänger av Xorgs skärmsläckare och DPMS, alltså energisparfunktioner som annars kan göra att skärmen blir svart.

Starta internetradion automatiskt i Firefox

Firefox startas från Openbox egen autostart-fil:

/home/kiosk/.config/openbox/autostart

Skapa katalogen:

sudo -u kiosk mkdir -p /home/kiosk/.config/openbox

Öppna autostart-filen:

sudo -u kiosk nano /home/kiosk/.config/openbox/autostart

Lägg in:

#!/bin/sh

sleep 1

xset s off
xset s noblank
xset -dpms

amixer set Master 100% unmute
amixer set Speaker 100% unmute
amixer set PCM 100% unmute
amixer set Headphone 100% unmute

sleep 2
/usr/bin/firefox-esr --kiosk https://din-radio-sida.se &

Byt ut:

https://din-radio-sida.se

mot adressen till din egen radiosida.

Exempel:

/usr/bin/firefox-esr --kiosk https://radio.televinken.org &

Gör filen körbar:

sudo chmod +x /home/kiosk/.config/openbox/autostart
sudo chown -R kiosk:kiosk /home/kiosk/.config

Exempel på enkel radiosida

En radiosida kan vara en enkel webbsida med knappar för olika stationer, klocka och eventuellt stationsnamn. I exemplet nämns:

https://radio.televinken.org

Där finns en enkel radiosida med tillhörande klocka för den som vill ha en färdig sida att ladda i Firefox.

Det är viktigt att tänka på att vissa webbläsare kan blockera automatisk uppspelning. I en kiosk där Firefox använder samma profil varje gång kan man ofta lösa detta genom att först öppna sidan manuellt en gång och tillåta uppspelning. Därefter fungerar uppspelningen ofta automatiskt vid nästa start.

Sätt ljudvolymen

För att justera ljudet manuellt används:

alsamixer

Välj ljudkort med:

F6

Höj volymen med piltangenterna.

Om en kanal är mutad visas ofta:

MM

Tryck M för att slå på den. När den är aktiv visas normalt:

OO

Volymen kan också sättas direkt med amixer:

amixer set Master 100% unmute
amixer set Speaker 100% unmute
amixer set PCM 100% unmute
amixer set Headphone 100% unmute

Spara ljudnivån:

sudo alsactl store

Eftersom samma kommandon också ligger i Openbox autostart sätts volymen automatiskt vid varje start.

Stäng av skärmblankning helt

Ett vanligt problem är att skärmen blir svart efter en stund, även om datorn inte går ner i viloläge. Då handlar det ofta om skärmblankning, inte om att systemet stängs av.

Inställningarna i .bash_profile, .xinitrc och Openbox autostart hjälper, men ibland behöver även Linux-konsolens blanking stängas av via GRUB.

Öppna:

sudo nano /etc/default/grub

Leta upp raden:

GRUB_CMDLINE_LINUX_DEFAULT="quiet"

Ändra till:

GRUB_CMDLINE_LINUX_DEFAULT="quiet consoleblank=0"

Om raden redan innehåller andra parametrar lägger du bara till:

consoleblank=0

Uppdatera GRUB:

sudo update-grub
sudo reboot

Efter omstart kan du kontrollera X-inställningarna med:

DISPLAY=:0 xset q

Du vill se:

Screen Saver:
  timeout:  0

och:

DPMS is Disabled

Det visar att Xorgs skärmsläckare och energisparläge är avstängda.

Konfigurera Wi-Fi

Om datorn använder Wi-Fi kan nätverket ställas in med nmcli.

Lista nätverkskort:

nmcli device

Starta Wi-Fi:

nmcli radio wifi on

Lista tillgängliga nät:

nmcli device wifi list

Anslut till nätverket:

sudo nmcli device wifi connect "DITT_WIFI_NAMN" password "DITT_WIFI_LÖSENORD"

Exempel:

sudo nmcli device wifi connect "MittWifi" password "hemligtlösenord"

Kontrollera anslutningen:

ping -c 4 8.8.8.8
ping -c 4 linux.se

Om båda fungerar har datorn både internetkontakt och fungerande DNS.

Broadcom BCM4312 och äldre Wi-Fi-kort

På äldre datorer kan Wi-Fi-kortet kräva extra firmware. I exemplet användes ett Broadcom-kort:

Broadcom BCM4312 802.11b/g LP-PHY [14e4:4315]

För att få det att fungera behövdes rätt paketkällor i Debian.

Filen:

/etc/apt/sources.list

kan exempelvis innehålla:

deb http://deb.debian.org/debian bookworm main contrib non-free non-free-firmware
deb http://security.debian.org/debian-security bookworm-security main contrib non-free non-free-firmware
deb http://deb.debian.org/debian bookworm-updates main contrib non-free non-free-firmware

Uppdatera paketlistan:

sudo apt clean
sudo rm -rf /var/lib/apt/lists/*
sudo apt update

Sök efter b43-paket:

apt-cache search b43

Installera firmware:

sudo apt install firmware-b43-installer b43-fwcutter
sudo reboot

Efter omstart bör Wi-Fi-kortet synas med:

ip link
iw dev
nmcli device

Ta bort låsskärm och störande skrivbordskomponenter

Om systemet tidigare körde XFCE kan det finnas kvar komponenter som låser skärmen eller släcker bildskärmen. För en ren kiosk ska sådant bort.

Ta bort vanliga lås- och energisparpaket:

sudo apt remove light-locker xfce4-power-manager xfce4-screensaver gnome-screensaver

Kontrollera att de inte körs:

ps ax | egrep 'locker|screensaver|power|xfce|lightdm'

För en ren kiosk vill man inte se processer som:

lightdm
xfce4-session
xfce4-panel
xfdesktop
light-locker
xfce4-power-manager

Kontrollera att rätt system körs

Efter omstart kan du kontrollera processerna:

ps ax | egrep 'Xorg|openbox|firefox|xfce|lightdm'

Du vill se ungefär:

Xorg
openbox
firefox-esr

Du vill inte se:

lightdm
xfce4-session
xfce4-panel
xfdesktop

Det visar att systemet verkligen kör den lätta kioskvarianten och inte ett helt skrivbord i bakgrunden.

Färdig konfiguration

Den färdiga lösningen bygger framför allt på tre filer.

`/home/kiosk/.bash_profile`

setterm -blank 0 -powerdown 0 -powersave off

if [ -z "$DISPLAY" ] && [ "$(tty)" = "/dev/tty1" ]; then
  startx
fi

Denna fil stänger av konsolblankning och startar X automatiskt när användaren kiosk loggas in på tty1.

`/home/kiosk/.xinitrc`

#!/bin/sh

xset s off
xset s noblank
xset -dpms

exec /usr/bin/openbox-session

Denna fil stänger av Xorgs skärmsläckare och startar Openbox.

`/home/kiosk/.config/openbox/autostart`

#!/bin/sh

sleep 1

xset s off
xset s noblank
xset -dpms

amixer set Master 100% unmute
amixer set Speaker 100% unmute
amixer set PCM 100% unmute
amixer set Headphone 100% unmute

sleep 2
/usr/bin/firefox-esr --kiosk https://din-radio-sida.se &

Denna fil sätter ljudvolymen och startar Firefox ESR i kioskläge med radiosidan.

Fördelar med lösningen

Den här typen av internetradio har flera fördelar.

Den kan köras på äldre datorer som annars hade kasserats.

Den kräver ingen tung skrivbordsmiljö.

Den startar automatiskt efter strömavbrott.

Den kan styras via en webbsida.

Den kan visa klocka, kanalnamn, volym, logotyp eller annan information.

Den kan användas både hemma och i offentliga miljöer.

Den ger gammal hårdvara ett nytt användningsområde.

Det är också en lösning som är lätt att bygga vidare på. Radiosidan kan utvecklas med fler stationer, större knappar, tangentbordsstyrning, fjärrstyrning eller anpassning för pekskärm.

Nackdelar och begränsningar

Användarvänligheten under installationen är inte på topp. Man behöver kunna arbeta i terminalen, redigera konfigurationsfiler och ibland logga in via SSH.

Wi-Fi måste ofta ställas in manuellt, särskilt på äldre datorer med ovanliga nätverkskort. Ljudet kan också kräva felsökning, särskilt om flera ljudkanaler är mutade eller om fel ljudkort är valt.

Det är alltså inte en färdig konsumentprodukt. Det är ett praktiskt Linuxprojekt för den som vill återbruka gammal hårdvara och själv har kontroll över systemet.

När installationen väl är klar blir däremot användningen enkel: slå på datorn och låt radion starta.

En gammaSl dator blir en ny apparat

Det mest intressanta med projektet är kanske inte själva webbradion, utan hur datorns roll förändras. Den gamla laptopen används inte längre som en allmän dator. Den får en enda tydlig uppgift.

Det är ofta så äldre teknik kan räddas från skroten. Man ska inte fråga om datorn klarar allt en modern dator klarar. Man ska fråga vilken begränsad uppgift den fortfarande klarar bra.

En 15 år gammal Acer Aspire One är långsam som modern arbetsdator. Men som internetradio med Debian, Openbox och Firefox ESR är den fullt användbar.

Sammanfattning

Med Debian, Openbox och Firefox ESR går det att bygga en enkel och stabil internetradio av en vanlig äldre laptop. Systemet startar automatiskt, loggar in utan manuell åtgärd, öppnar Firefox i kioskläge och visar radiosidan direkt.

Den viktigaste principen är att undvika en komplett skrivbordsmiljö och i stället använda en lätt kedja:

tty1 autologin
→ startx
→ Openbox
→ Firefox kiosk
→ webbradio

Resultatet blir en resurssnål internetradio som passar särskilt bra för äldre datorer, informationsskärmar, kök, verkstäder, butiker och andra platser där man vill ha en enkel ljudspelare som bara fungerar när datorn startas.

Det här är återbruk när det är som bäst: en dator som annars hade setts som skrot får ett nytt, konkret och användbart liv.

Slutord: vad behövs för att bygga internetradion?

För att genomföra det här gör-det-själv-projektet behöver du en dator, helst en x86-baserad maskin och gärna en laptop. Den behöver inte vara modern. Även en äldre 32-bitarsdator kan fungera, vilket Acer Aspire One i den här artikeln visar.

Du behöver också ladda ner Debian och skapa ett installationsmedium på ett USB-minne. Tänk på att en installation av Debian normalt raderar det som finns på hårddisken om du väljer att använda hela disken. Gör därför alltid backup på filer du vill spara innan du börjar.

Det underlättar mycket om datorn kan anslutas med nätverkskabel via Ethernet under installationen. Då slipper du börja med att felsöka Wi-Fi och eventuell firmware innan grundsystemet är på plats.

Ett praktiskt sätt är att installera Debian med XFCE, SSH-server och grundsystemet. Även om slutmålet är en lätt kiosk med Openbox och Firefox ESR är det ofta enklare att först få ett fungerande system och sedan skala bort det som inte behövs. XFCE kan alltså användas som startpunkt, men i den färdiga lösningen är det Openbox som tar över som lätt fönsterhanterare.

På den Acer Aspire One som används i artikeln körs Firefox ESR i kioskläge utan att systemet blir orimligt tungt. Vid drift ligger den totala minnesanvändningen på cirka 688 MB internminne. Det visar att även en äldre netbook kan räcka långt när operativsystemet hålls enkelt och bara får en tydlig uppgift.

Radiosidan behöver inte heller nödvändigtvis laddas från internet. Vill man göra lösningen mer fristående kan man installera Apache på samma dator och låta radiosidan ligga lokalt. Då kan datorn själv visa sin webbradio-sida via den lokala webbservern, samtidigt som ljudströmmarna fortfarande kan hämtas från internet.

Mer information om Debian finns på:

https://wiki.linux.se/Debian

Med andra ord: en gammal laptop, ett USB-minne, Debian, lite tålamod och grundläggande terminalvana räcker långt. Resultatet blir en enkel internetradio som både återbrukar gammal hårdvara och visar hur flexibel en lätt Linuxinstallation kan vara.

    Teknisk faktaruta: Internetradio med Debian, Openbox och Firefox
  
    Den här lösningen bygger om en äldre bärbar dator till en enkel internetradio som startar automatiskt, loggar in utan handpåläggning och öppnar en radiosida i Firefox ESR:s kioskläge.
  
        Exempelmaskin
        Acer Aspire One, cirka 15 år gammal
      
        Processor
        32-bitars Intel Atom
      
        Skärm
        Inbyggd 10-tumsskärm
      
        Operativsystem
        Debian 12 / Bookworm
      
        Grafikmiljö
        Xorg + Openbox
      
        Webbläsare
        Firefox ESR i kioskläge
      
        Startmetod
        Automatisk inloggning på tty1 via systemd/getty
      
        X-start
        startx körs från /home/kiosk/.bash_profile
      
        Autostart
        Firefox startas från /home/kiosk/.config/openbox/autostart
      
        Ljudhantering
        ALSA, alsamixer, amixer och alsactl
      
        Wi-Fi-verktyg
        NetworkManager och nmcli
      
        Exempel på Wi-Fi-kort
        Broadcom BCM4312 802.11b/g LP-PHY [14e4:4315]
      
        Firmwarepaket
        firmware-b43-installer och b43-fwcutter
      
        Skärmblankning
        Stängs av med setterm, xset och consoleblank=0 i GRUB
      
        Typisk användning
        Kök, verkstad, butik, väntrum, hobbyrum eller informationsskärm med ljud
      
    Startkedjan är: Debian → automatisk tty1-inloggning → startx → Openbox → Firefox ESR i kioskläge → webbradio.

32-bitars dator, Acer Aspire One, ALSA, alsamixer, amixer, återanvändning, återbruk, autologin, b43-firmware, Broadcom BCM4312, consoleblank, datoråterbruk, Debian, elektronikskrot, Firefox ESR, gammal laptop, grub, Intel Atom, internetradio, Kioskläge, Linux, linuxprojekt, networkmanager, nmcli, Openbox, resurssnål dator, skärmblankning, startx, tty1, webbradio, Wi-Fi, Xorg

BunsenLabs Linux Carbon släppt – nu med Wayland-stöd och Debian 13 i ryggen

BunsenLabs Carbon är här och markerar ett stort steg framåt för den lättviktiga Openbox-distributionen. Med bas i Debian 13 “Trixie”, Linux 6.12 LTS och nytt stöd för Wayland-sessioner kombinerar den klassisk minimalism med modern teknik – samtidigt som den fortsätter vara ett idealiskt val för äldre datorer.

Efter mer än två år sedan föregångaren Boron är det nu dags för BunsenLabs Carbon – en ny version av den lätta, Openbox-baserade distributionen som är arvtagare till CrunchBang Linux. Den nya utgåvan bygger på Debian GNU/Linux 13 “Trixie” och tar ett tydligt steg in i framtiden genom att introducera stöd för Wayland-sessioner.

BunsenLabs är känd för att kombinera minimalism, låg resursförbrukning och klassisk skrivbordskänsla. Carbon fortsätter i samma anda men med modern teknik under huven.

Wayland gör entré

En av de största nyheterna i Carbon är stöd för att starta Wayland-sessioner. För att göra övergången smidig har utvecklarna lagt till ett wrapper-skript för pkexec så att det fungerar under Wayland samt bytt ut flera centrala program mot alternativ som fungerar både i X11 och Wayland.

Tidigare verktyg har ersatts enligt följande:

Tidigare Ersatt med
nitrogen xwwall och feh
tint2 xfce4-panel
lxappearance nwg-look
arandr lxrandr
policykit-1-gnome mate-polkit

Förändringen gör att användare kan växla mellan X11 och Wayland utan att kompromissa med funktionalitet eller stabilitet.

Nytt kommando: bl-menu

Carbon introducerar kommandot bl-menu, som gör det möjligt att starta systemmenyn från samma launcher oavsett om systemet körs i X11 eller Wayland. Det förenklar användarupplevelsen och minskar behovet av sessionsspecifika genvägar.

Uppdaterad Blob och förbättrad konfiguration

Det interna verktyget Blob har förbättrats och kan nu spara och återställa inställningar för xfce4-panel via xfconf. Två nya förinställningar har lagts till: Carbon-Sage och Carbon-Bark. Samtidigt har picom-konfigurationsfilerna uppdaterats för att fungera med den aktuella versionen av kompositorn, som numera kräver 3D-acceleration och OpenGL.

Tekniska förbättringar

BunsenLabs Carbon är byggd på Debian GNU/Linux 13 och använder Linux kernel med långtidsstöd.

Bland övriga förbättringar märks att live-ISO:n nu använder zstd-komprimering, att fältet Signed-By har lagts till i APT-källorna, att en_US.UTF-8 alltid installeras parallellt med användarens valda språk samt att den första GRUB-posten nu tydligt visar namnet ”BunsenLabs”.

Det finns också stöd för att redigera filer som root via sudoedit, vilket är en säkrare metod än att köra grafiska program direkt som root.

Perfekt för äldre datorer

Trots modernisering med Wayland och uppdaterad kärna behåller Carbon sin lätta profil. Distributionen är särskilt lämplig för äldre datorer som är 15–20 år gamla, system med begränsat RAM-minne och användare som föredrar Openbox framför tyngre skrivbordsmiljöer.

Utgåvan finns som 64-bitars live-ISO och kan laddas ner från projektets officiella webbplats.

Sammanfattning

BunsenLabs Carbon kombinerar klassisk Openbox-minimalism med en modern Debian 13-bas, Linux 6.12 LTS, nytt Wayland-stöd och förbättrad konfigurationshantering. Resultatet är en lätt, flexibel och framtidssäkrad distribution som samtidigt förblir trogen sina CrunchBang-rötter.

För den som vill ha ett snabbt och resurssnålt Debian-system med manuell kontroll och stilren design är Carbon ett mycket intressant alternativ.

https://www.bunsenlabs.org/installation.html

TEKNISK FAKTA

Distribution

BunsenLabs Carbon

Bas

Debian 13 “Trixie”

Kärna

Linux 6.12 LTS

Fönsterhanterare

Openbox

Sessioner

X11 + Wayland

Nytt

bl-menu (samma menylauncher i X11/Wayland)

Viktiga byten

tint2 → xfce4-panel, lxappearance → nwg-look, arandr → lxrandr

Komposit

picom (kräver 3D-acceleration/OpenGL)

Live-ISO

zstd-komprimering

Root-redigering

sudoedit

Arkitektur

64-bitars live-ISO

bl-menu, BunsenLabs, Carbon, CrunchBang, Debian 13, lättviktsdistro, Linux 6.12 LTS, lxrandr, nwg-look, Openbox, picom, sudoedit, trixie, Wayland, x11, xfce4-panel
SparkyLinux 8.2 släppt – stabil Debian-bas med flexibelt kärnstöd
SparkyLinux har släppt version 8.2, en uppdatering som kombinerar Debians stabila grund med flexibelt stöd för flera Linuxkärnor och uppdaterade standardprogram. Den nya versionen riktar sig till både entusiaster och vardagsanvändare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och långsiktigt hållbart Linuxsystem.

Den Debian-baserade Linuxdistributionen SparkyLinux har uppdaterats till version 8.2. Utgåvan bygger helt på och är kompatibel med paketen i Debian 13 ”Trixie”, vilket innebär en stabil teknisk grund kombinerad med uppdaterade program och förbättrat hårdvarustöd.

SparkyLinux 8-serien, med kodnamnet Seven Sisters, var en av de första distributionerna som baserades på Debian 13. Version 8.2 fortsätter i samma anda: stabilitet först, men med möjlighet till modernare komponenter för den som behöver det.

Flera Linuxkärnor för bättre hårdvarustöd

Standardkärnan i SparkyLinux 8.2 är Linux 6.12.69 LTS. Det är en långtidsstött version som får säkerhetsuppdateringar fram till december 2026.

För användare med nyare eller mer specialiserad hårdvara finns även möjlighet att installera Linux 6.19.1 eller Linux 6.6.125 LTS direkt från SparkyLinux egna förråd.

Att kunna byta kärna är en viktig funktion i Linuxvärlden. Kärnan ansvarar för kommunikationen mellan operativsystemet och datorns hårdvara. Om en viss Wi-Fi-krets, grafikprocessor eller lagringsenhet inte stöds i standardkärnan kan en nyare version ofta lösa problemet utan att man behöver byta distribution.

Uppdaterade standardprogram

SparkyLinux 8.2 levereras med aktuella versioner av flera centrala program:
- Mozilla Firefox 140.7.0 ESR
- Mozilla Thunderbird 140.7.1 ESR
- LibreOffice 25.2.3
ESR-versionerna (Extended Support Release) prioriterar stabilitet och långsiktig support framför snabba funktionsuppdateringar. För den som vill ha senaste versionen av Firefox finns även den tillgänglig i distributionens programförråd.

Flera skrivbordsmiljöer

SparkyLinux 8.2 erbjuds i flera olika varianter med olika skrivbordsmiljöer:
- KDE Plasma 6.3.6
- Xfce 4.20
- LXQt 2.1.0
- MATE 1.26.0
Det finns även en MinimalGUI-utgåva med Openbox 3.6.1 som fönsterhanterare samt en MinimalCLI-utgåva utan grafiskt gränssnitt alls. Den senare lämpar sig för servrar eller mycket resurssnåla installationer.

En mindre bugg i Openbox-versionen, som tidigare hindrade användare från att starta en terminal från pakethanteraren, har också åtgärdats i denna utgåva.

Stöd för både x86-64 och ARM64

De flesta SparkyLinux-utgåvorna stöder 64-bitars BIOS/UEFI-system (x86-64). MinimalGUI och MinimalCLI finns dessutom för AArch64 (ARM64), vilket gör dem användbara på exempelvis ARM-baserade minidatorer (dock inte PDP 11) och vissa energieffektiva system.

Uppgradering utan ominstallation

Användare som redan kör SparkyLinux 8 behöver inte installera om systemet. Det räcker med en vanlig systemuppdatering för att få tillgång till förbättringarna i version 8.2.

Ett flexibelt alternativ i Linuxvärlden

SparkyLinux visar hur en distribution kan kombinera Debians stabilitet med flexibiliteten i Linuxkärnan och valfriheten i olika skrivbordsmiljöer. För tekniskt intresserade användare, skolor, organisationer eller de som vill ge nytt liv åt äldre datorer är det ett intressant alternativ.

Version 8.2 är kanske ingen dramatisk omvälvning, men den stärker distributionens profil som ett snabbt, lätt och stabilt system med god framtidssäkring genom långsiktigt kärnstöd.

SparkyLinux download page

TEKNISK FAKTA: SparkyLinux 8.2

Bas: Debian 13 “Trixie” (kompatibla förråd)

Standardkärna: Linux 6.12.69 LTS

Alternativa kärnor (valfritt): Linux 6.19.1, Linux 6.6.125 LTS

Webbläsare: Firefox 140.7.0 ESR (Firefox 147.0.4 i förråden)

E-post: Thunderbird 140.7.1 ESR

Kontorssvit: LibreOffice 25.2.3

Skrivbordsmiljöer: KDE Plasma 6.3.6, Xfce 4.20, LXQt 2.1.0, MATE 1.26.0

Minimal-utgåvor: Openbox 3.6.1 (MinimalGUI), MinimalCLI (utan GUI)

Arkitektur: x86-64 (alla utgåvor), ARM64/AArch64 (MinimalGUI & MinimalCLI)
ARM64, Debian 13 Trixie, Firefox ESR, GNU/Linux, kde plasma, libreoffice, Linux, Linux 6.12 LTS, Linux 6.19, Linux 6.6 LTS, LXQt, MATE, MinimalCLI, MinimalGUI, Openbox, SparkyLinux, SparkyLinux 8.2, Thunderbird ESR, x86-64, xfce
Mabox Linux 25.12

Mabox Linux 25.12 fortsätter distributionens fokus på snabbhet och enkelhet genom en rad mindre men tydligt märkbara förbättringar i gränssnittet, samtidigt som en större teknisk förändring genomförs under ytan. Med uppdaterade panel- och menyfunktioner, en mer informativ uppdateringsnotifierare och förbättrad navigering i filer och nätverksresurser blir systemet smidigare i vardagen. Samtidigt markerar version 25.12 ett definitivt farväl till det åldrande GTK2-ramverket, som nu helt ersätts av GTK3 i standardmiljön.

I decemberutgåvan Mabox Linux 25.12 visar utvecklarna hur små, genomtänkta förbättringar kan ge en tydligt bättre användarupplevelse, samtidigt som distributionen tar ett avgörande tekniskt steg bort från äldre arv. Mabox Linux är en lättviktig, rullande Linuxdistribution baserad på Manjaro och Arch Linux, byggd kring den minimalistiska fönsterhanteraren Openbox. Fokus ligger på snabbhet, enkelhet och kontroll, utan att ge avkall på moderna funktioner.

En av de mest märkbara förändringarna finns i panelen och dess dynamiska menyer. Panelen är central i Mabox, och flera vardagliga detaljer har nu fått en efterlängtad översyn. Volymikonen vid systembrickan beter sig till exempel mer intuitivt än tidigare. Ett vänsterklick stänger av eller slår på ljudet, mushjulet används för att höja eller sänka volymen, och ett högerklick öppnar pavucontrol, det grafiska verktyget för ljudinställningar. Tidigare var högerklicket kopplat till menyn Music & Sound, vilket ofta upplevdes som förvirrande. Den menyn finns fortfarande kvar, men nås nu via tangentbordskommandot W-m eller genom att klicka i skrivbordets övre högra hörn.

Även panelens konfigurationsmöjligheter har förbättrats. Konfigurationsmenyn har byggts ut för att ge snabbare åtkomst till inställningar som rör aktivitetsfältets beteende, exempelvis hur fönster visas och hanteras. Menyn kan nås genom att högerklicka på Mabox-ikonen i panelen eller via kortkommandot W-A-p, alltså Windows- eller Super-tangenten tillsammans med Alt och P. Det speglar Mabox filosofi om att allt ska gå att göra effektivt både med mus och tangentbord.

För användare av en rullande distribution är uppdateringar en ständig följeslagare, och även här har Mabox 25.12 blivit tydligare. Uppdateringsnotifieraren visar nu inte bara att uppdateringar finns, utan anger även hur många som kommer från de officiella Arch-repositorierna respektive från Arch User Repository, AUR. Det ger en bättre överblick och gör det enklare att förstå vilka förändringar som väntar innan man uppdaterar systemet.

Navigeringen i systemet har också förbättrats. Den dynamiska Places-menyn, som öppnas med W-., visar nu filhanterarens bokmärken. Det gäller både lokala mappar och nätverksplatser som nås via SSH, Samba eller FTP. För användare som ofta arbetar mot servrar eller delade resurser innebär detta ett smidigare och mer sammanhållet arbetsflöde.

I live-miljön har automatisk temaanpassning aktiverats som standard. Ett vänsterklick på bakgrundsikonen i panelen väljer en slumpmässig bakgrund och anpassar samtidigt systemets färgtema. Med ett högerklick finns fler inställningar tillgängliga. Efter installation är funktionen däremot avstängd som standard, för att säkerställa ett stabilt och konsekvent systembeteende, vilket visar på Mabox strävan efter balans mellan visuell lekfullhet och praktisk tillförlitlighet.

Den största förändringen i Mabox 25.12 sker dock bakom kulisserna. Distributionen har nu helt lämnat GTK2 bakom sig, ett grafiskt ramverk som spelat en stor roll i Linuxhistorien men som i dag betraktas som föråldrat. I stället används GTK3 genomgående i standardmiljön. Det innebär bättre stöd för moderna teman, förbättrad kompatibilitet och enklare underhåll framöver. Flera centrala verktyg levereras nu som GTK3-applikationer, däribland PCManFM, LXTask, LXAppearance, lxappearance-obconf, LXRandR, LXInput och bildvisaren Viewnior. Samtidigt har systemmonitorn GKrellm tagits bort från installationsmediet och flyttats till AUR för de användare som fortfarande vill använda den.

Sammantaget är Mabox Linux 25.12 ingen dramatisk omdaning, men det är en genomtänkt och konsekvent uppdatering. Förbättringarna i panelen och menyerna gör systemet trevligare i det dagliga arbetet, medan avvecklingen av GTK2 markerar ett viktigt steg mot en mer modern och framtidssäker plattform. För den som uppskattar ett snabbt, minimalistiskt och samtidigt aktuellt Linuxsystem visar Mabox än en gång att det går att förena låg resursförbrukning med ett modernt skrivbord utan att förlora sin identitet.

Ladda hem härifrån :

https://repo.maboxlinux.org/iso /

Fakta: Mabox Linux 25.12

Typ: Lättviktig, rullande (rolling-release) Linuxdistribution

Bas: Manjaro (Arch-baserad)

Skrivbordsmiljö: Openbox (fönsterhanterare)

Inriktning: Snabbt, minimalistiskt, tangentbordsvänligt arbetsflöde

Paketkällor: Officiella Arch/Manjaro-repon + AUR (valfritt)

Målgrupp: Avancerade användare och entusiaster som vill ha maximal kontroll

Nytt i 25.12: Förbättrad panel och dynamiska menyer, tydligare uppdateringsnotifierare, förbättrad navigering i Places-menyn samt fullständig övergång till GTK3.

arch linux, Arch User Repository, AUR, dynamiska menyer, fri programvara, GTK3, lättviktig Linux, Linux, linux desktop, Linuxdistribution, Mabox Linux, Mabox Linux 25.12, Manjaro, minimalistiskt skrivbord, Open-source, Openbox, panel, Rolling release, uppdateringsnotifierare, window manager
Slackware-baserade PorteuX 2.3: snabb, lätt och nu med GNOME 49
PorteuX 2.3 är här – en snabb och lätt Slackware-baserad Linuxdistribution som nu levereras med GNOME 49, förbättrat stöd för webbkameror och uppdaterad NVIDIA-drivrutin. Med fokus på portabilitet, prestanda och enkelhet visar den att små distributioner kan leverera stora nyheter.

Linuxvärlden har fått ett nytt tillskott – PorteuX 2.3, den lilla men kraftfulla distributionen som bygger på Slackware och inspirerats av klassiker som Slax och Porteus. Målet är tydligt: ett system som är snabbt, portabelt, modulärt och i stort sett oföränderligt.

GNOME 49 och fler skrivbordsmiljöer
Den nya versionen bjuder på flera uppdateringar som gör den mer attraktiv än någonsin. Bland höjdpunkterna finns GNOME 49, en färsk skrivbordsmiljö som nu dyker upp på Slackware tack vare PorteuX. Med GNOME 49 kommer även den helt nya terminalemulatorn Ptyxis, och för den som föredrar KDE finns senaste Plasma 6.4.5.

Förbättrat stöd och nya paket
En annan tydlig förbättring märks i stöd för webbkameror – något som ofta kan vara en akilleshäl i mindre distributioner. Paket har även omstrukturerats så att användare enklare kan rensa bort tillägg och onödiga komponenter. Bland nyheterna märks verktyg som Fastfetch och klassikern GNU nano, medan gamla GPU-drivrutiner och vissa codec-program har fått stryka på foten.

Grafik och prestanda i fokus
Grafikdrivrutinen från NVIDIA har fått en uppdatering till version 580.82.09, och här har utvecklarna dessutom slipat bort onödigheter för att göra drivrutinen lättare. Under huven har också kompileringen fått sig ett rejält lyft: byggskripten är snabbare, meson/ninja prioriteras och lld används när det går, vilket resulterar i både snabbare byggtider och mindre binärer.

Buggar rättade
Buggrättningar har inte glömts bort. Bland annat är problemen med Openbox (som inte startade utan skrivbordsmiljömodul) lösta, likaså kortkommandon som Super + L för låsskärmen i GNOME och Alt + F4 i Labwc, Wayland-kompositorn.

Tillgänglighet
PorteuX 2.3 finns att ladda ner i olika varianter baserade på Slackware Stable och Current, med stöd för flera skrivbordsmiljöer: KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt och LXDE.

Kort sagt: en liten distribution med stora ambitioner, som visar att Slackware-baserade system fortfarande kan överraska.
Ladda hem
TEKNISK FAKTA — PorteuX 2.3
- Version: 2.3 (Slackware-baserad, modulär & oföränderlig)
- Kärna: Linux 6.16.7 (6.16-serien)
- Skrivbord: GNOME 49 (inkl. Ptyxis), KDE Plasma 6.4.5, Xfce 4.20, Cinnamon 6.4.12, MATE 1.28.2, LXQt 2.2, LXDE 0.11.1
- Grafik: NVIDIA 580.82.09 (förbättrad stripping)
- Nya paket: Fastfetch, GNU nano
- Rensningar: vissa codec-exekverbara & utfasade Mesa-GPU-drivrutiner borttagna
- GNOME-ext: förbättrad paketering – tillägg kan tas bort via removepkg
- Paketetiketter: _porteux (byggda) / _stripped (strippade)
- Webbkameror: förbättrat stöd
- Buggrättningar: Openbox-start utan DE, Super+L (GNOME-lås), Alt+F4 (Labwc)
- Byggsystem: egna SlackBuilds; prioriterar meson/ninja, använder lld när möjligt, hoppar över tester
- Varianter: Slackware Stable & Current
$
Cinnamon 6.4.12, Fastfetch, GNOME 49, GNU nano, KDE Plasma 6.4.5, Labwc, Linux, Linux 6.16, Linuxdistribution, linuxnyheter, LXDE 0.11.1, LXQt 2.2, MATE 1.28.2, NVIDIA 580.82.09, Openbox, PorteuX 2.3, Slackware, Webbkamerastöd, Xfce 4.20

Tidigare	Ersatt med
nitrogen	xwwall och feh
tint2	xfce4-panel
lxappearance	nwg-look
arandr	lxrandr
policykit-1-gnome	mate-polkit

SparkyLinux 8.0 “Seven Sisters” – Nu baserad på Debian 13 “Trixie”

SparkyLinux har släppt version 8.0, kodnamn “Seven Sisters”, som är en av de första Linuxdistributionerna byggda på den färska Debian 13.0 “Trixie”. Utgåvan innehåller omfattande uppdateringar, förbättrad hårdvarustöd och nya funktioner som gör både installation och användning smidigare.

Namnet “Seven Sisters” syftar på den välkända stjärnhopen Plejaderna (Messier 45) i Oxens stjärnbild, cirka 444 ljusår bort.

Viktiga nyheter i SparkyLinux 8.0

Alla paket uppdaterade till Debian 13.0 “Trixie”-nivå (status 13 augusti 2025).
Stöd för flera skrivbordsmiljöer:
KDE Plasma 6.3.6
Xfce 4.20
LXQt 2.1.0
MATE 1.26
MinimalGUI med Openbox 3.6.1
MinimalCLI utan grafiskt gränssnitt
Linuxkärnor:
Standard: 6.12.41 LTS
Alternativ: 6.16.0 och 6.6.99 LTS via repo
Uppdaterade standardprogram:
Mozilla Firefox 128.13 ESR (141.0.3 i Sparky-repo)
Mozilla Thunderbird 128.13 ESR
LibreOffice 25.2.3
GIMP nu inkluderad i alla ISO-utgåvor

Nya funktioner och förbättringar

sparky-package-tool (spt) – nytt terminalverktyg för enkel pakethantering.
CLI-installatören kan nu kryptera /home-partitionen och utföra automatisk heldiskpartitionering.
MinimalGUI/Openbox använder nu Thunar istället för PCManFM som filhanterare.
Sparky APTus AppCenter uppdaterat och rensat på paket som tagits bort ur Debian “Trixie”.
Utökat kärnstöd för att säkerställa bästa möjliga hårdvarukompatibilitet.

Kända begränsningar

Diskkryptering via Calamares-installationsprogrammet fungerar inte som det ska.
Äldre KDE Plasma 6-teman från externa källor är inte kompatibla.

Övrig information

Raspberry Pi-versioner släpps vid ett senare tillfälle.
i686/x86-ISO-filer har utgått, men paket för i386 finns kvar i Sparky-repo.
Användare av SparkyLinux 7.x kan uppgradera via den officiella guiden:
wiki.sparkylinux.org/doku.php/upgrade_7_to_8
Testing-användare kan uppdatera som vanligt – nya repos aktiveras inom kort.

SparkyLinux – Fakta, funktioner och bakgrund

Vad är det? En snabb, lättviktig och flexibel Linuxdistribution byggd på Debian.

Kärna & bas

Bygger på Debian Stable (med semi-rolling testgren).
Stöd för flera Linuxkärnor (inkl. LTS och senaste stabila).
Lätt att byta kärna via APTus eller terminal.

Skrivbord

KDE Plasma Xfce LXQt MATE Openbox

Välj fullskalig desktop eller minimalistiska varianter som MinimalGUI och MinimalCLI.

Verktyg

APTus AppCenter – enkel programinstallation/underhåll.
sparky-package-tool (spt) – pakethantering i terminal.
sparky-installer – stöd för auto-partitionering och kryptering av /home.

Program & paket

Webb: Firefox ESR (nyare i Sparky-repo vid behov).
Kontor: LibreOffice.
Bild: GIMP (förinstallerad i alla ISO).
E-post: Thunderbird ESR.

Vad klarar SparkyLinux?

Område	Exempel
Prestanda & lättvikt	Openbox/LXQt för äldre datorer; låg RAM-användning.
Användarvänlighet	`APTus` för grafiska uppgifter, `spt` för snabb terminalhantering.
Säkerhet	Kryptering av `/home` via CLI-installatören; pålitlig Debian-bas.
Hårdvarustöd	Flera kärnspår (t.ex. LTS/nyare) för moderna och äldre system.
Flexibilitet	Välj skrivbordsmiljö, minimalistisk installation eller full desktop.

Historik

SparkyLinux lanserades 2011 av ett polskt utvecklingsteam. Målet var att skapa en lätt, snabb och användarvänlig distribution baserad på Debian Testing, men som även kunde anpassas för mer erfarna användare. Med åren har projektet vuxit till att erbjuda både stabila utgåvor och en semi-rolling variant för den som vill ha nyare paket.

Namnet och designfilosofin betonar hastighet och enkelhet, med valfrihet att köra allt från fullutrustade skrivbordsmiljöer till minimalistiska terminalbaserade installationer.

Kom igång

Hemsida · Wiki/guide · Uppgradering 7.x → 8.x

Tips: Starta terminalen och skriv spt för att använda pakethanteraren, eller öppna APTus för grafisk installation och uppdatering.

SparkyLinux 8.0 Is Out as One of the First Distros Based on Debian 13 “Trixie”

APTus AppCenter, autopartitionering, Debian 13, Debian-baserad, diskkryptering, Firefox ESR 128.13, GIMP, hårdvarustöd, i686 utfasad, KDE Plasma 6.3.6, lättviktsdistro, LibreOffice 25.2.3, Linux 6.12 LTS, Linux 6.16, Linux 6.6 LTS, LXQt 2.1, MATE 1.26, Openbox, raspberry pi, Seven Sisters, sparky-installer, sparky-package-tool, SparkyLinux, SparkyLinux 8.0, spt, Thunar, Thunderbird ESR 128.13, trixie, uppgradera från 7.x, Xfce 4.20

10 bra distrbutioner för dej som vill återbruka hårdvara som är m/ä.
I en tid när tekniken ständigt utvecklas kan det vara svårt att hålla äldre datorer uppdaterade och funktionella. Men rädslan för att hårdvara blir oanvändbar är inte längre befogad, tack vare många lätta Linux-distributioner som kan blåsa nytt liv i gamla system. Här presenterar vi tio Linux-distributioner som är idealiska för datorer som börjar kännas ålderstigna, specifikt för sådana som är omkring fem år gamla.

Om du har en äldre premiumdator med första eller andra generationens i7-processorer, kan du faktiskt köra vanlig Ubuntu eller liknade. Lättviktsdistributioner är dock ett utmärkt val om du har enklare hårdvara, som datorer med lite minne och CPU:er som Celeron, Pentium Gold och Silver.

Linux Lite: En användarvänlig ingångspunkt

Linux Lite är skapat för att ge en smidig övergång från äldre Windows-system till Linux. Detta är en distro som erbjuder en enkel och funktionell skrivbordsmiljö baserad på Xfce och Ubuntu, vilket gör den perfekt för användare med mindre kraftfull hårdvara. Med aktiva uppdateringar och stöd för 32-bitars system, är Linux Lite ett utmärkt val för dem som vill ha en bekant men uppdaterad användarupplevelse.

Linux Lite

Puppy Linux: Flexibilitet och effektivitet

Puppy Linux är unikt eftersom det inte kräver en permanent installation på hårddisken. Istället körs systemet direkt från RAM, vilket gör att du kan köra din dator även om du tar bort det startbara mediet. Puppy Linux är kompatibelt med Ubuntu LTS och är ett utmärkt val för riktigt gamla datorer eller netbooks med minimalt RAM.

Funktioner:
- Baserad på Ubuntu LTS-versionen
- Kan köras på lågpresterande netbooks
- Fungerar direkt från RAM även efter att det startbara mediet har tagits bort
- Unik pakethanterare – Puppy Package Manager
- Drivs av JWM
Puppy Linux

BunsenLabs Linux: Efterträdaren till Crunchbang

BunsenLabs erbjuder en strömlinjeformad Linux-upplevelse baserad på Debian med en OpenBox-fönsterhanterare. Det är en särskilt snabb och stabil distro som även inkluderar en 32-bitars version, vilket gör den lämplig för äldre och resurssnåla system.

Funktionsöversikt:
- Baserad på Debian Stable-grenen
- Openbox fönsterhanterare med tint2-panel, conky och jgmeny
- Tillhandahåller en 32-bitarsinstallerare
- Hjälp och support finns tillgänglig via officiella forum
BunsenLabs Linux:

Lubuntu: En modernare lättviktare

Som en officiell variant av Ubuntu, använder Lubuntu LxQt-skrivbordsmiljön för att erbjuda en lätt men modern användarupplevelse. Lubuntu är kanske inte den allra lättaste distron, men dess förmåga att balansera funktionalitet och systemkrav gör den till ett pålitligt val för äldre datorer.

Lubuntu

Absolute Linux: Kraftfull enkelhet

Absolute Linux bygger på Slackware och erbjuder en systemd-fri miljö, vilket är idealiskt för användare som föredrar enklare och mer traditionella Linux-upplevelser. Med IceWM som skrivbordsmiljö och en samling viktiga applikationer direkt från start, är Absolute ett kraftfullt alternativ för dem med äldre teknik.

Funktionsöversikt:
- Baserad på Slackware
- Systemd-fri
- Paketerar nödvändig mjukvara
- Drivs av IceWM och pakethanteraren Slapt-get
Absolute Linux

antiX Linux: Den flexibla veteranen

antiX, baserat på den stabila grenen av Debian, använder IceWM och Fluxbox för att skapa en mångsidig och snabb användarupplevelse. Det är helt systemd-fritt och erbjuder olika installationer för olika behov, inklusive en 32-bitars version.

Funktioner:
- Baserad på Debian stable
- Tillhandahåller en 32-bitarsinstallerare
- Systemd-fri
- Drivs av IceWM och andra fönsterhanterarvarianter
antiX Linux

LXLE: Lubuntu med en twist

LXLE är baserat på Lubuntu men använder LXDE istället för LxQt, vilket ger en ännu lättare miljö för användare med mycket begränsad hårdvara. Det är en perfekt lösning för att återuppliva datorer som inte längre kan hantera nyare operativsystem.

LXLE

Porteus Linux: Idealisk för kärlek till KDE

Porteus är en annan Slackware-baserad distro som erbjuder den äldre KDE 4.0+-skrivbordsmiljön. Med sin minimala installationsstorlek och möjlighet att köras helt från ett USB eller annat startbart medium, är Porteus perfekt för användare som föredrar KDE:s klassiska utseende.

Porteus Linux

Q4OS: Återupplivar föråldrade Windows-system

Q4OS är designad specifikt för att återuppliva datorer som en gång körde Windows XP eller Windows 7. Med en 32-bitars installer, Windows-installer och Trinity Desktop-miljöer, är Q4OS ett bra val för de som vill ha en distro som känns bekant men är kraftfullare än deras föråldrade operativsystem.

Q4OS

MX Linux: En mångsidig medelviktare

Trots att det är på gränsen till att klassas som en lättviktare, erbjuder MX Linux baserat på Debian en utmärkt balans av funktionalitet och effektivitet, speciellt i dess KDE Plasma-version. Med egna applikationer och en robust pakethanterare, står MX Linux ut som ett starkt alternativ för de som söker en rikare Linux-upplevelse.

Sammanfattningsvis, dessa tio distributioner visar att Linux-communityt ständigt strävar efter att inkludera så många användare som möjligt, oavsett ålder på deras hårdvara. Med dessa alternativ kan du enkelt blåsa nytt liv i ditt gamla system och njuta av en modern, säker och stabil datorupplevelse.

MX Linux

Om vi tittar noggrant på de lätta Linux-distributioner som vi har presenterat, kan vi se att många av dem är baserade på Debian Linux, som ofta kallas för ”det universella operativsystemet”. Moderna skrivbordsmiljöer inom Linux, såsom GNOME 40+ och KDE Plasma, som använder Systemd som init-system, fungerar inte längre med äldre hårdvara. Teknologiska framsteg innebär också ökad mjukvarukomplexitet, vilket kräver kraftfullare system.

Artikel ovan är baserad på data ifrån

10 Lightweight Linux Distributions for your Old Hardware in 2024
32-bitars Linux, Absolute Linux, äldre hårdvara, AntiX, användningsområden och målgrupper som nämns i texten: **Taggar:** lättviktsdistro, återanvänd datorer, återbruk, återvinning av datorer, BunsenLabs, Celeron, datoroptimering, Debian, Debian community, Debian Stable, Debian-baserad, energieffektiv dator, Fluxbox, gamla datorer, Här är en komplett och relevant **tagglista** för din artikel om de tio bästa lätta Linux-distributionerna för äldre datorer. Taggarna speglar alla distributioner, IceWM, KDE, kde plasma, lågpresterande hårdvara, lätt Linuxsystem, lättviktig Linux, Linux för äldre datorer, Linux för nybörjare, Linux för svaga datorer, Linux Lite, Linux-community, Linuxalternativ, Linuxdistributioner, Live USB, Lubuntu, LXDE, LXLE, LXQt, miljövänlig datoranvändning, modern skrivbordsmiljö, MX Linux, netbooks, Open-source, Openbox, Pentium, Porteus Linux, Puppy Linux, Q4OS, RAM-boot, resurssnål Linux, säker Linux, Slackware, Slackware baserad, snabb Linux, stabil Linux, systemd-fri, tekniker, Trinity Desktop, Ubuntu, Ubuntu LTS, Ubuntu-baserad, xfce

Skapa egna QR-koder

annons

Trasig dator?

Vi fixar trötta speldatorer
Byter skärm på laptops
Hjälper dig att byta dator
Tömmer gamla datorer och gör dem redo för återvinning eller kör in linux på dem och skänker bort dem.

Tel 08 37 21 00

Datorreparation Stockholm
Orrspelsvägen 13, Bromma

Commodores diskettstationer: från kontorsmaskin till hemdator
Commodores diskettstationer var långt mer än enkla tillbehör. Från stora 8-tumsstationer för PET- och CBM-datorer till den klassiska 1541 för Commodore 64 och den mer avancerade 1571 för Commodore […]
Ericsson Hotline 900 Pocket – när mobiltelefonen blev möjlig att stoppa i fickan
Ericsson Hotline 900 Pocket var en av de tidiga mobiltelefonerna som markerade övergången från biltelefoner och tunga transportabla enheter till verkligt handhållna mobiler. Med dagens mått var den stor, […]
BUTOBA MT 7 F – när bandspelaren blev bärbar på riktigt
Butoba MT 7 F var en liten men avancerad rullbandspelare från början av 1960-talet, byggd i en tid då ljudinspelning höll på att bli verkligt portabel. Med batteridrift, två […]
Acer Aspire one – en symbol för sin tid.
Acer Aspire One blev en av de tydligaste symbolerna för netbook-eran – den korta men intensiva period då datorbranschen trodde att framtidens vardagsdator skulle vara liten, billig och ständigt […]
DECstation – när DEC försökte ta klivet in i RISC-eran
DECstation var Digital Equipment Corporations försök att möta den nya RISC-eran. Med snabba MIPS-processorer, Unix-systemet ULTRIX och avancerad grafik blev maskinerna viktiga arbetsstationer för forskare, ingenjörer och utvecklare. Samtidigt […]
Yamaha DX7 – synten som förändrade popmusiken
Yamaha DX7 såg kanske inte märkvärdig ut när den lanserades 1983, men den förändrade ljudet av en hel musikgeneration. Med digital FM-syntes, klara elpianon, metalliska klockljud och ett pris […]
VAX-11 – datorn som gjorde minidatorn till ett kraftpaket
VAX-11 var datorfamiljen som visade att en minidator kunde mäta sig med betydligt dyrare stordatorer. När DEC lanserade VAX-11/780 1977 fick universitet, företag och forskningsmiljöer tillgång till en kraftfull […]
Commodore CBM-II: datorn som skulle ersätta PET – men hamnade i skuggan av C64
Commodore CBM-II var tänkt att bli den moderna efterföljaren till PET-serien och ta Commodore vidare in på både hemma- och kontorsmarknaden. Med mer minne, avancerad bankväxling, SID-ljud och professionella […]
Commodore PET och CBM: när framtiden kom i plåtchassi
När Commodore PET lanserades 1977 var persondatorn fortfarande ett djärvt löfte om framtiden. Med robust plåtchassi, inbyggd skärm, BASIC i ROM och en blinkande markör blev PET och de […]
Amiga 500 – hemdatorn som gav framtiden ett ansikte
Amiga 500 blev för många mer än en hemdator – den blev en första glimt av framtiden. Med färgstark grafik, stereoljud och spelupplevelser som stack ut från mängden tog […]

wiki.linux.se

Datorhjälp hemma – 399 kr/tim efter RUT-avdrag

Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.

Klicka här för att läsa mer

Linuxtoday

9to5Linux Weekly Roundup: May 10th, 2026
Discover the latest in Linux news with the 9to5Linux Weekly Roundup for May 10th, 2026. Stay updated on trends, releases, and community highlights. The post 9to5Linux Weekly Roundup: May 10th, 2026 appeared first on Linux Today.
Audacious 4.6 Media Player Promises File Browser Plugin, Beta Out Now
Discover the new Audacious 4.6 Media Player with its exciting file browser plugin. Try the beta version now and enhance your media experience today! The post Audacious 4.6 Media Player Promises File Browser Plugin, Beta Out Now appeared first on Linux Today.
Linuxiac Weekly Wrap-Up: Week 19, 2026 (May 4 – 10)
Catch up on the most important Linux developments from May 4-10, 2026, in our Weekly Wrap-Up. Explore key updates, insights, and community news. The post Linuxiac Weekly Wrap-Up: Week 19, 2026 (May 4 – 10) appeared first on Linux Today.
Debian Now Blocks Non-Reproducible Packages from Testing
Debian has implemented a new policy to block non-reproducible packages from its testing branch, enhancing software reliability and user trust. The post Debian Now Blocks Non-Reproducible Packages from Testing appeared first on Linux Today.
FreshRSS 1.29 Feed Aggregator Adds New Sorting Controls
FreshRSS 1.29 introduces new sorting controls, making it easier to manage your feeds. Experience a more tailored and efficient way to stay informed. The post FreshRSS 1.29 Feed Aggregator Adds New Sorting Controls appeared first on Linux Today.
Arch-Based Omarchy 3.8 Adds Reminders, Live Weather, and Default App Controls
Explore Arch-Based Omarchy 3.8, featuring innovative reminders, real-time weather, and improved default app controls to elevate your user experience. The post Arch-Based Omarchy 3.8 Adds Reminders, Live Weather, and Default App Controls appeared first on Linux Today.
10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
Maximize your Fedora 44 Workstation experience with our guide on 10 crucial post-installation tasks. Get started on the right foot today! The post 10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation) appeared first on Linux Today.
Shelly 2.2.4 Arch Linux GUI Package Manager Brings Smarter Fuzzy Search
Explore Shelly 2.2.4, the innovative Arch Linux GUI package manager designed for smarter fuzzy search, making software installation and management effortless. The post Shelly 2.2.4 Arch Linux GUI Package Manager Brings Smarter Fuzzy Search appeared first on Linux Today.
Parrot 7.2 Is Now Officially Available for Download with “Copy Fail” Patch
Parrot 7.2 is now available for download! Discover the latest features and the important “Copy Fail” patch to enhance your experience today. The post Parrot 7.2 Is Now Officially Available for Download with “Copy Fail” Patch appeared first on Linux Today.
Firefox 150.0.2 Improves Webcam Support, Split View, PDF Viewer, and More
Explore Firefox 150.0.2, featuring improved webcam support, a new split view, and enhanced PDF viewer capabilities for seamless online interactions. The post Firefox 150.0.2 Improves Webcam Support, Split View, PDF Viewer, and More appeared first on Linux Today.

ANNONS

Starta inte datorn?
Hjälp att byta datorn?
Trasig laptop
Laggar speldatorn?

Telefon 08 37 21 00
E-post kontakt@datorhjalp.se
Hemsida : PC-Service.se

9to5linux.com

RSS-fel: Retrieved unsupported status code "403"

10 Things to do After Installing Fedora 44 (Workstation)
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user... […]
Upgrade to Fedora 44 from Fedora 43 Workstation (GUI and CLI)
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to... […]
Future of AI in Ubuntu: Thoughtful Integration via Snap
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others... […]
Xubuntu 26.04 LTS: Best New Features
Xubuntu 26.04 LTS is here – a fast, lightweight, and beautiful release featuring Xfce 4.20 and special 20th anniversary wallpapers. Xubuntu 26.04 LTS codenamed ‘Resolute Raccoon’ released on April 23, 2026. This lightweight flavour of Ubuntu brings the stable Xfce 4.20 desktop along with three years of support until April 2029. It celebrates 20 years... […]
Fedora 44: Best New Features
We round up the best new features of the upcoming fedora 44 workstation edition release. Fedora 44 is released on April 28, 2026. This significant release brings the latest and greatest GNOME 50 to Workstation, Linux kernel 6.19, and many practical updates across desktops and tools. It balances new technology with excellent usability, making it... […]
Ubuntu 26.04 LTS: Best New Features
Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” brings exciting improvements in desktop experience, security, and hardware support for the next five years. Ubuntu 26.04 LTS codenamed “Resolute Raccoon” released on April 23, 2026. This is the latest long-term support release that brings solid improvements in security, desktop experience, and hardware support. This release, will be receiving... […]
OpenShot 3.5 Brings Faster, Smoother Video Editing
OpenShot 3.5 is here with major speed and smoothness upgrades that make video editing feel much more responsive and enjoyable. The free and open source video editor OpenShot 3.5 arrives with major speed, smoothness, and power improvements. This is one of the biggest releases in its 18-year history. A new default timeline, 35% overall performance... […]
EndeavourOS Titan: Feature Highlights
We round up the EndeavourOS Titan release. EndeavourOS Titan is now available, released on March 12 2026. This fresh Arch-based ISO brings smarter hardware support and a smoother installation experience while keeping the lightweight, customizable spirit we all love. This Arch-based distribution gives me the pure Arch experience with a friendly installer and helpful tools.... […]
GNOME 50 Tokyo: Best New Features and Improvements
Learn about the key feature sets of GNOME 50 desktop environment. A fresh release of GNOME 50 “Tokyo” landed on March 18, 2026. This version brings solid improvements in parental controls, accessibility, file management, and display technologies. It marks a big step forward for families, assistive tech users, and everyday productivity while making the desktop... […]
Linux Kernel 6.18: Key Feature Highlights
We round up the key feature sets of Linux Kernel 6.18. Linus Torvalds released Linux Kernel 6.18 on November 30, 2025. This is the last mainline kernel of the year and is expected to become the 2025 Long Term Support (LTS) kernel. It brings many new features and hardware updates while staying focused on stability... […]

Annons

Digital Fixare

Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare

Linuxiac.com

XLibre Marks Its First Anniversary With Stable 25.1 Xserver Release
XLibre celebrates its first anniversary with the stable 25.1 Xserver series, new features, distro adoption, and security fixes.
Ladybird Browser Closes Public Pull Requests Ahead of First Alpha
The still-in-development Ladybird browser ends public pull requests as it prepares for its first alpha, citing weakened trust around AI-generated code.
Kdenlive 26.04.2 Released with Long-Awaited Windows Export Fix
Kdenlive 26.04.2 open-source video editor fixes a four-year-old Windows bug that blocked exporting videos directly to network drives.
KDE Plasma 6.7 Gets More Polish Ahead of Release
KDE Plasma 6.7 receives another round of bug fixes, covering Kickoff, Spectacle, screen sharing, widgets, RTL layouts, and System Settings.
Ubuntu 26.10 to Ship with GNOME 51 and Big Desktop Plans
Ubuntu 26.10 “Stonking Stingray” roadmap confirms GNOME 51, App Center updates, RISC-V work, and early foundations for Ubuntu 28.04 LTS.
Ardour 9.7 DAW Released with Better MIDI Editing
Ardour 9.7 improves MIDI editing, adds MIDI Tools to the Editor, reorganizes control surfaces, and introduces a vertical summary.
Linux Falls Hard on Steam After Record 5% Milestone
Linux falls to 3.99% in Steam’s May 2026 survey, losing its historic 5% milestone just two months after reaching 5.33%.
GNOME 50.2 Released with Shell, Mutter, and Nautilus Fixes
GNOME 50.2 delivers a stability-focused update with fixes across GNOME Shell, Mutter, Nautilus, GTK, GLib, GDM, and more.
LibreOffice 26.2.4 Released with More Than 40 Bug Fixes
The Document Foundation releases LibreOffice 26.2.4 with stability fixes for Writer, Calc, Impress, Draw, Base, and desktop integration.
Microsoft Opens the Door to Azure Linux 4.0 Testing
Azure Linux 4.0 is now in public preview, giving users an early look at Microsoft’s Fedora-based Linux system for Azure.

Datorhjälp

Digital fixare Stockholm
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
Datorhjälp nära till hands för boende vid Karlaplan
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
Datorhjälp hemma i Bergshamra – personligt stöd när tekniken krånglar
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
Datorhjälp hemma i Hässelby Strand – personligt stöd när tekniken krånglar
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
Datorhjälp hemma i Högdalen – personligt stöd när tekniken krånglar
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
Datorhjälp på plats för boende i Rågsved
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
Datorhjälp hemma i Vårberg – personligt stöd när tekniken krånglar
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
Datorhjälp nära till hands för boende i Norsborg för halva priset efter RUT avdraget
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
Datorhjälp nära till hands för boende kring Huddinge Centrum
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
Datorhjälp nära till hands för boende vid S:t Eriksplan för halva med priset med RUT avdraget
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren inte vill fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring S:t Eriksplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i området runt S:t Eriksplan väljer att få teknisk hjälp på plats i […]

Etikett: Openbox

En dator som bara gör en sak – och gör det bra

En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här…

2026-05-31
Bygg en internetradio med en gamla dator.

En gammal laptop behöver inte hamna i elskroten bara för att den inte längre passar som vanlig arbetsdator. Med Debian, Openbox och Firefox ESR går det att bygga om en äldre 32-bitarsdator till en enkel internetradio som startar automatiskt, öppnar en radiosida i kioskläge och spelar upp ljud utan krångel. Här visar vi hur en…

2026-05-16
BunsenLabs Linux Carbon släppt – nu med Wayland-stöd och Debian 13 i ryggen

BunsenLabs Carbon är här och markerar ett stort steg framåt för den lättviktiga Openbox-distributionen. Med bas i Debian 13 “Trixie”, Linux 6.12 LTS och nytt stöd för Wayland-sessioner kombinerar den klassisk minimalism med modern teknik – samtidigt som den fortsätter vara ett idealiskt val för äldre datorer. Efter mer än två år sedan föregångaren Boron…

2026-02-28
SparkyLinux 8.2 släppt – stabil Debian-bas med flexibelt kärnstöd

SparkyLinux har släppt version 8.2, en uppdatering som kombinerar Debians stabila grund med flexibelt stöd för flera Linuxkärnor och uppdaterade standardprogram. Den nya versionen riktar sig till både entusiaster och vardagsanvändare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och långsiktigt hållbart Linuxsystem. Den Debian-baserade Linuxdistributionen SparkyLinux har uppdaterats till version 8.2. Utgåvan bygger helt på och…

2026-02-16
Mabox Linux 25.12

Mabox Linux 25.12 fortsätter distributionens fokus på snabbhet och enkelhet genom en rad mindre men tydligt märkbara förbättringar i gränssnittet, samtidigt som en större teknisk förändring genomförs under ytan. Med uppdaterade panel- och menyfunktioner, en mer informativ uppdateringsnotifierare och förbättrad navigering i filer och nätverksresurser blir systemet smidigare i vardagen. Samtidigt markerar version 25.12 ett…

2025-12-17
Slackware-baserade PorteuX 2.3: snabb, lätt och nu med GNOME 49

PorteuX 2.3 är här – en snabb och lätt Slackware-baserad Linuxdistribution som nu levereras med GNOME 49, förbättrat stöd för webbkameror och uppdaterad NVIDIA-drivrutin. Med fokus på portabilitet, prestanda och enkelhet visar den att små distributioner kan leverera stora nyheter. Linuxvärlden har fått ett nytt tillskott – PorteuX 2.3, den lilla men kraftfulla distributionen som…

2025-09-18
SparkyLinux 8.0 “Seven Sisters” – Nu baserad på Debian 13 “Trixie”

SparkyLinux har släppt version 8.0, kodnamn “Seven Sisters”, som är en av de första Linuxdistributionerna byggda på den färska Debian 13.0 “Trixie”. Utgåvan innehåller omfattande uppdateringar, förbättrad hårdvarustöd och nya funktioner som gör både installation och användning smidigare. Namnet “Seven Sisters” syftar på den välkända stjärnhopen Plejaderna (Messier 45) i Oxens stjärnbild, cirka 444 ljusår…

2025-08-15
10 bra distrbutioner för dej som vill återbruka hårdvara som är m/ä.

I en tid när tekniken ständigt utvecklas kan det vara svårt att hålla äldre datorer uppdaterade och funktionella. Men rädslan för att hårdvara blir oanvändbar är inte längre befogad, tack vare många lätta Linux-distributioner som kan blåsa nytt liv i gamla system. Här presenterar vi tio Linux-distributioner som är idealiska för datorer som börjar kännas…

2024-07-08