SparkyLinux 8.4 har släppts med Debian 13.6 som grund, uppdaterade program och flera olika skrivbordsmiljöer. Den nya versionen återinför dessutom stödet för 32-bitarsdatorer och kan därmed ge nytt liv åt äldre men fortfarande fungerande hårdvara.
SparkyLinux 8.4 har lanserats som den senaste stabila versionen i distributionens 8-serie, som går under kodnamnet ”Seven Sisters”. Den nya versionen bygger på Debian 13.6 ”Trixie” och innehåller framför allt säkerhetsuppdateringar, nyare program samt ett oväntat återseende: installationsstöd för riktigt gamla 32-bitarsdatorer.
SparkyLinux är ett Debianbaserat operativsystem som försöker kombinera stabilitet med ett stort urval av skrivbordsmiljöer. Användaren kan välja mellan allt från moderna och funktionsrika skrivbord till mycket resurssnåla varianter för äldre datorer.
Debian fungerar som stabil grund
Att SparkyLinux 8.4 bygger på Debian 13.6 innebär att distributionen använder Debians programpaket, säkerhetsuppdateringar och grundläggande systemkomponenter.
Debian är känt för att prioritera stabilitet framför snabba och omfattande förändringar. SparkyLinux bygger vidare på denna grund men erbjuder egna verktyg, installationer och programförråd. Resultatet är ett system som kan vara lättare att komma igång med än en traditionell Debianinstallation.
Standardkärnan i installations- och livesystemet är Linux 6.12.101 LTS. Förkortningen LTS betyder ”Long Term Support” och innebär att kärnan får säkerhets- och felrättningar under en längre period.
Via SparkyLinux egna programförråd finns dessutom stöd för de nyare Linuxkärnorna 7.1.8 och 6.18.43 LTS. ARM64-utgåvorna använder Linux 6.18.39 LTS, medan versionen för 32-bitarsdatorer levereras med Linux 6.12.102 LTS.
För vanliga användare finns det normalt ingen anledning att byta kärna manuellt. Möjligheten är främst intressant för den som har mycket ny hårdvara eller behöver stöd för en särskild komponent.
32-bitarsversionen gör comeback
Den största nyheten är att SparkyLinux åter erbjuder installationsavbilder för datorer med 32-bitarsprocessor.
När Debian slutade tillhandahålla vissa 32-bitars live- och installationsavbilder följde SparkyLinux först efter. Utvecklarna har nu omprövat beslutet eftersom det fortfarande finns många fungerande datorer med äldre 32-bitarsprocessorer.
Det betyder inte att en tjugo år gammal dator plötsligt blir lika snabb som en modern maskin. Begränsat arbetsminne, långsamma hårddiskar och äldre webbläsarkrav kan fortfarande skapa problem. Men för enklare uppgifter – exempelvis textbehandling, lokal musikuppspelning, utskrifter eller användning som reservdator – kan SparkyLinux ge äldre utrustning ett nytt liv.
Återinfört 32-bitarsstöd kan även minska mängden fungerande elektronik som kasseras enbart för att nya operativsystem inte längre går att installera.
Flera olika skrivbordsmiljöer
SparkyLinux 8.4 finns i flera utgåvor:
KDE Plasma 6.3.6
Xfce 4.20
LXQt 2.1.0
MATE 1.26.0
MinimalGUI med Openbox 3.6.1
MinimalCLI med enbart textbaserad miljö
KDE Plasma passar den som vill ha ett modernt och omfattande skrivbord med många inställningsmöjligheter. Xfce, LXQt och MATE kräver i regel mindre datorkraft och kan därför fungera bättre på äldre eller enklare datorer.
MinimalGUI innehåller den resurssnåla fönsterhanteraren Openbox och ger användaren möjlighet att bygga upp systemet med endast de program som behövs. MinimalCLI saknar grafiskt skrivbord och lämpar sig bland annat för servrar, specialbyggen och avancerade användare.
MinimalGUI och MinimalCLI finns även för ARM64, vilket gör dem användbara på exempelvis enkortsdatorer och andra ARM-baserade system.
Uppdaterade internetprogram
SparkyLinux 8.4 levereras med webbläsaren Firefox 140.13.0 ESR och e-postprogrammet Thunderbird 140.13.0 ESR. ESR-versionerna är avsedda för användare och organisationer som vill ha längre support och färre större förändringar.
Den nyare Firefox 153.0.3 finns samtidigt tillgänglig genom SparkyLinux programförråd för den som föredrar den senaste vanliga versionen.
I övrigt är SparkyLinux 8.4 en förhållandevis liten uppdatering. Tyngdpunkten ligger på säkerhetsrättningar, uppdaterade programpaket och fortsatt kompatibilitet med Debian 13.
Befintliga användare behöver inte installera om
Den som redan använder SparkyLinux 8 ”Seven Sisters” behöver inte hämta en ny installationsfil eller installera om datorn. Det räcker att uppdatera det befintliga systemet med SparkyLinux vanliga uppdateringsverktyg.
SparkyLinux 8.4 är kanske inte en revolutionerande utgåva, men återkomsten för 32-bitarsdatorer gör den ovanligt intressant. När många systemutvecklare blickar framåt mot allt kraftfullare datorer väljer SparkyLinux samtidigt att hålla dörren öppen för den äldre hårdvara som fortfarande fungerar.
En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här artikeln beskriver vi hur man bygger en sådan låst skrivdator, där användaren bara kan göra en sak: skriva i LibreOffice Writer, den fria motsvarigheten till Microsoft Word. Lösningen passar särskilt bra i miljöer där man vill erbjuda en enkel skrivplats utan internetåtkomst, samtidigt som gamla datorer kan återanvändas tack vare låg minnes- och resursförbrukning.
I en tid då datorer nästan alltid är uppkopplade, fulla av appar, aviseringar och distraktioner, kan det låta gammaldags att bygga en dator som bara ska användas för att skriva text. Men just därför är idén intressant. En enkel skrivdator kan vara både tryggare, billigare och mer fokuserad än en vanlig dator.
Tanken är att skapa en dator som fungerar ungefär som en modern skrivmaskin. När datorn startas loggas användaren in automatiskt och möts direkt av LibreOffice Writer. Det finns ingen webbläsare att klicka på, ingen e-post, inga sociala medier och inga menyer fulla av onödiga program. Datorn har ett tydligt syfte: att skriva dokument.
Varför bygga en låst skrivdator?
En vanlig dator är byggd för att klara nästan allt. Det är också dess svaghet. För personer som bara behöver skriva text kan den vanliga datormiljön bli onödigt komplicerad. Det kan finnas uppdateringsrutor, webbläsare, programbutiker, notiser och inställningar som stör eller skapar problem.
En låst skrivdator kan passa i flera sammanhang. Den kan användas i föreningslokaler, skolor, bibliotek, väntrum, äldreboenden eller på platser där man vill erbjuda enkel tillgång till ordbehandling utan att samtidigt ge fri tillgång till internet.
Det kan också vara ett sätt att återanvända äldre datorer. En dator som är för gammal för ett modernt fullskaligt skrivbordssystem kan fortfarande fungera utmärkt som enkel skrivmaskin.
Ett minimalt system i botten
Grunden i lösningen är ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian eller Ubuntu. I stället för att installera en komplett skrivbordsmiljö används en mycket enkel grafisk miljö. Det gör datorn snabbare, renare och lättare att kontrollera.
En fullständig skrivbordsmiljö innehåller ofta många funktioner som inte behövs i detta fall. Där kan det finnas filhanterare, webbläsare, programcentraler, meddelanden och bakgrundstjänster. I en låst skrivdator är målet motsatsen: så lite som möjligt ska finnas tillgängligt.
Därför används Openbox som fönsterhanterare. Openbox är lättviktigt och startar snabbt. Det visar inte upp ett helt skrivbord med menyer och ikoner, utan ger bara den grafiska grund som krävs för att LibreOffice Writer ska kunna köras.
Automatisk start av LibreOffice Writer
När datorn startas loggas användaren in automatiskt. Därefter startar Openbox och LibreOffice Writer öppnas direkt. Användaren behöver inte känna till lösenord, terminalkommandon eller programmenyer.
Det gör datorn enkel att använda även för personer som inte är datorvana. Starta datorn, vänta en kort stund och börja skriva.
LibreOffice Writer är ett bra val eftersom det är fritt, välkänt och fungerar med vanliga dokumentformat. Det kan användas för brev, anteckningar, enklare rapporter och andra textdokument. Med svenskt språkstöd installerat får användaren även svenska menyer, svensk stavningskontroll och svensk avstavning.
Filer sparas bara tillfälligt
En viktig del av lösningen är att användarens hemkatalog ligger i arbetsminnet, alltså RAM-minnet. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att filerna försvinner när datorn startas om.
Detta kan låta drastiskt, men det är en medveten säkerhetsåtgärd. Om datorn står i en offentlig eller halvöppen miljö vill man inte att nästa användare ska kunna läsa tidigare användares dokument. Genom att tömma användarmiljön vid omstart får varje användare en ren start.
Samtidigt behöver datorn en grundmall som återskapas vid varje uppstart. Därför finns en mallkatalog med de inställningar som alltid ska finnas: Openbox-konfiguration, LibreOffice-inställningar och en dokumentmapp. Ett systemskript kopierar automatiskt tillbaka dessa filer varje gång datorn startar.
Ingen internetåtkomst för den vanliga användaren
En annan central del är att den vanliga användaren inte ska kunna använda internet. Det minskar risken för missbruk, skadliga nedladdningar och distraktioner.
Det betyder inte att hela datorn saknar nätverk. Administratören kan fortfarande använda nätet för att uppdatera systemet och underhålla datorn. Men den låsta användaren, den som bara ska skriva, blockeras från nätåtkomst med hjälp av brandväggsregler.
På så sätt kombineras enkelhet med kontroll. Datorn kan skötas och uppdateras, men slutanvändaren får bara tillgång till det som behövs.
Ett administratörskonto för underhåll
För att lösningen ska vara praktisk behövs två olika användarkonton. Det ena är administratörskontot. Det används av den som ansvarar för datorn och behöver kunna installera uppdateringar, ändra inställningar och felsöka.
Det andra kontot är det låsta användarkontot. Det är detta konto som loggas in automatiskt och som används för själva skrivandet. Det kontot ska inte ha administratörsrättigheter och ska inte kunna ändra systemet.
Den här uppdelningen är viktig. Den gör att datorn kan vara enkel för användaren men fortfarande möjlig att sköta för den ansvarige.
Svenskt språkstöd är viktigt
För att datorn ska kännas naturlig att använda i Sverige bör LibreOffice vara inställt på svenska. Det handlar inte bara om menyerna, utan också om stavningskontroll, avstavning, hjälpfiler och dokumentets standardspråk.
Om användarens hemkatalog töms vid varje omstart måste dessa inställningar sparas i den mall som återskapas varje gång. Annars riskerar LibreOffice att starta med fel språk eller visa första-start-guiden om och om igen.
När allt är rätt inställt möts användaren av ett färdigt svenskt skrivprogram varje gång datorn startas.
Fördelar med lösningen
Den största fördelen är enkelheten. Datorn gör en sak och användaren behöver inte förstå resten av systemet. Det gör den lämplig för miljöer där driftssäkerhet och tydlighet är viktigare än flexibilitet.
En annan fördel är integriteten. Eftersom användarfiler raderas vid omstart minskar risken att personliga dokument lämnas kvar. Det är särskilt viktigt om flera personer använder samma dator.
Lösningen är också resurssnål. Den kräver ingen kraftfull dator och kan därför ge nytt liv åt äldre hårdvara. I stället för att kassera en dator kan den få en ny roll som enkel skrivstation.
Begränsningar att känna till
En sådan här dator är inte avsedd att ersätta en vanlig arbetsdator. Den ska inte användas för e-post, webbsurfning, filsynkronisering eller avancerad dokumenthantering. Den är byggd för ett mycket tydligt användningsområde.
Det är också viktigt att användaren förstår att filer försvinner vid omstart. Om dokument ska sparas permanent behöver man lägga till en kontrollerad metod för export, till exempel USB-minne, utskrift eller en särskild sparfunktion som administratören ansvarar för.
Annars finns risken att användaren tror att dokumentet är sparat för framtiden, fast det i själva verket bara finns kvar så länge datorn är igång.
En modern skrivmaskin
Den låsta skrivdatorn är i praktiken en modern skrivmaskin byggd med fri programvara. Den använder ett vanligt operativsystem, en lätt grafisk miljö och LibreOffice Writer, men döljer allt som inte behövs.
Resultatet blir en dator som startar direkt till ordbehandling, saknar onödiga distraktioner, rensar användarfiler vid omstart och hindrar den vanliga användaren från att komma ut på internet.
I en värld där datorer ofta blir allt mer komplicerade visar lösningen att enkelhet fortfarande kan vara en styrka. Ibland är den bästa datorn inte den som kan göra mest, utan den som gör precis det den ska.
Så bygger man den låsta skrivdatorn steg för steg
Först installerar man ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian minimal . Vi använde Debian 13.5 när vi gjorde den här artikel i vmware för att testa konfigurationen. Man bör inte installera en komplett skrivbordsmiljö, eftersom den ofta innehåller webbläsare, programbutik, filhanterare och andra program som inte behövs. Målet är att datorn bara ska starta en enkel grafisk miljö och sedan öppna LibreOffice Writer.
När grundsystemet är installerat uppdateras paketlistan:
Administratören använder kontot admin för uppdateringar, felsökning och underhåll. Den vanliga användaren skrivare ska loggas in automatiskt och ska inte ha administratörsrättigheter.
Nästa steg är att ställa in automatisk inloggning. LightDM används som inloggningshanterare. Öppna konfigurationsfilen:
Detta gör att användaren skrivare loggas in automatiskt och att Openbox startas som grafisk miljö.
Sedan skapas en mallkatalog för användaren. Eftersom användarens hemkatalog senare ska rensas vid varje omstart behöver alla grundinställningar sparas i en separat mall.
Detta stänger av skärmsläckning, startar LibreOffice Writer och försöker sätta programmet i helskärmsläge. När användaren startar datorn ska Writer alltså öppnas direkt utan att användaren behöver klicka på något.
För att systemet ska använda svenska ställs svensk locale in. Kör:
dpkg-reconfigure locales
Markera:
sv_SE.UTF-8 UTF-8
Sätt sedan svenska som standardspråk:
update-locale LANG=sv_SE.UTF-8
LibreOffice behöver också ställas in för svenska. Starta LibreOffice som användaren skrivare eller logga in grafiskt och välj:
Verktyg
→ Alternativ
→ Språkinställningar
→ Språk
Ställ in:
Användargränssnitt: Svenska
Lokala inställningar: Svenska (Sverige)
Standardspråk för dokument: Svenska (Sverige)
När LibreOffice är rätt inställt bör dess inställningar sparas i mallen. Om inställningarna finns i användarens hemkatalog kan de kopieras till mallkatalogen:
mkdir -p /etc/skel-skrivare/.config
cp -a /home/skrivare/.config/libreoffice /etc/skel-skrivare/.config/
Sätt rätt ägare på mallkatalogen:
chown -R root:root /etc/skel-skrivare
Nästa steg är att göra användarens hemkatalog temporär. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att allt raderas vid omstart. Öppna /etc/fstab:
Det gör systemet renare och minskar risken att användaren kommer åt program som inte ska användas.
När allt är konfigurerat bör lösningen testas. Kontrollera först att systemd-tjänsten finns och fungerar:
systemctl status prepare-skrivare-home.service
Kontrollera att LightDM är aktivt:
systemctl status lightdm
Kontrollera att Openbox autostart-fil finns:
ls -la /home/skrivare/.config/openbox/autostart
Testa att nätet är spärrat för användaren:
su - skrivare
ping 8.8.8.8
Ping ska inte fungera för användaren skrivare.
Starta sedan om datorn:
reboot
Efter omstart ska datorn automatiskt logga in användaren skrivare, starta Openbox och öppna LibreOffice Writer. Användaren ska kunna skriva dokument och spara dem tillfälligt i hemkatalogen, men efter nästa omstart ska filerna vara borta.
Om datorn startar till svart skärm eller om LibreOffice inte öppnas bör man kontrollera om autostart-filen finns:
ls -la /home/skrivare/.config/openbox
Läs eventuella felmeddelanden:
cat /home/skrivare/.xsession-errors
Kontrollera LightDM-loggen:
journalctl -u lightdm -b --no-pager
Kontrollera om LibreOffice körs:
ps aux | grep libreoffice
När alla kontroller är klara fungerar datorn som en låst skrivmaskin. Den startar direkt till LibreOffice Writer, saknar vanlig skrivbordsmiljö, rensar användarens filer vid omstart och blockerar internet för den vanliga användaren. Samtidigt finns ett administratörskonto kvar för service, uppdateringar och felsökning.
Teknisk faktaruta
System: Debian minimal eller Ubuntu minimal/server
En gammal laptop behöver inte hamna i elskroten bara för att den inte längre passar som vanlig arbetsdator. Med Debian, Openbox och Firefox ESR går det att bygga om en äldre 32-bitarsdator till en enkel internetradio som startar automatiskt, öppnar en radiosida i kioskläge och spelar upp ljud utan krångel. Här visar vi hur en cirka 15 år gammal Acer Aspire One får nytt liv som resurssnål webbradio – med automatisk inloggning, avstängd skärmblankning, fungerande ljud och Wi-Fi.
En gammal bärbar dator behöver inte bli elektronikskrot bara för att den inte längre duger som vanlig arbetsdator. Många datorer som inte klarar Windows 11 betraktas i dag som föråldrade, men för enklare uppgifter kan de fortfarande vara fullt användbara. Ett bra exempel är att bygga om en äldre laptop till en internetradio som startar automatiskt, visar en webbsida i helskärm och spelar upp ljud utan att användaren behöver klicka runt i ett vanligt skrivbord.
I det här projektet används en cirka 15 år gammal Acer Aspire One. Den påminner om den HP Mini 210 som användes i ett tidigare radioprojekt, men har lite mer minne. Båda maskinerna har en 32-bitars Intel Atom-processor, vilket i dag är en begränsning eftersom allt färre Linuxdistributioner stöder 32-bitarsdatorer. Debian är därför ett naturligt val, eftersom Debian 12 fortfarande är ett av de mest användbara alternativen för den här typen av äldre maskiner.
Den Acer Aspire One som används här hade sannolikt annars hamnat i elskroten. I stället får den ett nytt liv som internetradio.
Varför inte bara köpa en Raspberry Pi?
Det är lätt att tänka att en Raspberry Pi vore ett bättre val. Den är liten, strömsnål och modernare. Men kostnaden springer snabbt iväg när man räknar in nätaggregat, minneskort, låda, skärm och eventuellt tangentbord.
En gammal laptop har redan mycket av detta inbyggt:
Den har skärm. Den har tangentbord. Den har ljudutgång. Den har lagring. Den har nätverksmöjlighet. Den har strömförsörjning.
Just Acer Aspire One har dessutom en inbyggd 10-tumsskärm, vilket gör den väl lämpad som liten radioterminal. Den behöver inte vara snabb. Den behöver bara kunna starta Debian, öppna Firefox och spela ljud från en webbsida.
Det gör projektet både ekonomiskt och miljömässigt intressant. Man återbrukar befintlig hårdvara i stället för att köpa nytt.
Målet med installationen
Målet är att datorn ska fungera som en enkel apparat, inte som en vanlig dator. När man trycker på strömknappen ska systemet starta, logga in automatiskt och öppna radiosidan utan att användaren behöver göra något.
När allt är klart kan datorn stå i ett kök, en verkstad, en butik, ett väntrum eller ett hobbyrum och fungera som en enkel musik- eller radiospelare. Den behöver inte mus eller tangentbord i vardagen, även om tangentbordet finns där vid behov.
Varför Debian och Openbox?
Debian är stabilt, resurssnålt och fungerar bra på äldre datorer. Det är särskilt viktigt när hårdvaran är svag och har en 32-bitarsprocessor.
Openbox används eftersom det är en lätt fönsterhanterare. För en internetradio behövs inte en fullständig skrivbordsmiljö som GNOME, KDE eller XFCE. Ett vanligt skrivbord drar mer resurser och kan dessutom starta sådant man inte vill ha i en kiosk: paneler, skrivbordsikoner, energisparfunktioner, låsskärmar och popup-rutor.
För detta projekt behövs egentligen bara:
Xorg Openbox Firefox ESR ljudstöd nätverk
Genom att hålla systemet enkelt blir det snabbare, stabilare och mindre störande.
NetworkManager gör att man kan hantera nätverk från terminalen med nmcli.
Stäng av grafisk inloggning
Om Debian startar en grafisk inloggningsruta, till exempel LightDM, ska den stängas av. Internetradion ska inte hamna vid en loginruta, utan starta direkt i textläge och sedan själv starta X.
Stäng av LightDM:
sudo systemctl disable --now lightdm
För att vara extra säker kan även standard-displaymanagern stängas av:
sudo systemctl disable --now display-manager
Sätt sedan systemet till textläge som standard:
sudo systemctl set-default multi-user.target
Kontrollera inställningen:
systemctl get-default
Det bör visa:
multi-user.target
Det betyder att datorn startar i textläge och inte försöker öppna en grafisk loginruta.
Skapa en kiosk-användare
Om det inte redan finns en särskild användare för radioläget kan man skapa en:
sudo adduser kiosk
I exemplen används användaren:
kiosk
Om du använder ett annat användarnamn måste kiosk bytas ut mot rätt namn i kommandona och filvägarna.
Automatisk inloggning på tty1
För att datorn ska logga in automatiskt på textkonsolen används systemd-tjänsten getty@tty1.
En radiosida kan vara en enkel webbsida med knappar för olika stationer, klocka och eventuellt stationsnamn. I exemplet nämns:
https://radio.televinken.org
Där finns en enkel radiosida med tillhörande klocka för den som vill ha en färdig sida att ladda i Firefox.
Det är viktigt att tänka på att vissa webbläsare kan blockera automatisk uppspelning. I en kiosk där Firefox använder samma profil varje gång kan man ofta lösa detta genom att först öppna sidan manuellt en gång och tillåta uppspelning. Därefter fungerar uppspelningen ofta automatiskt vid nästa start.
Sätt ljudvolymen
För att justera ljudet manuellt används:
alsamixer
Välj ljudkort med:
F6
Höj volymen med piltangenterna.
Om en kanal är mutad visas ofta:
MM
Tryck M för att slå på den. När den är aktiv visas normalt:
OO
Volymen kan också sättas direkt med amixer:
amixer set Master 100% unmute
amixer set Speaker 100% unmute
amixer set PCM 100% unmute
amixer set Headphone 100% unmute
Spara ljudnivån:
sudo alsactl store
Eftersom samma kommandon också ligger i Openbox autostart sätts volymen automatiskt vid varje start.
Stäng av skärmblankning helt
Ett vanligt problem är att skärmen blir svart efter en stund, även om datorn inte går ner i viloläge. Då handlar det ofta om skärmblankning, inte om att systemet stängs av.
Inställningarna i .bash_profile, .xinitrc och Openbox autostart hjälper, men ibland behöver även Linux-konsolens blanking stängas av via GRUB.
Öppna:
sudo nano /etc/default/grub
Leta upp raden:
GRUB_CMDLINE_LINUX_DEFAULT="quiet"
Ändra till:
GRUB_CMDLINE_LINUX_DEFAULT="quiet consoleblank=0"
Om raden redan innehåller andra parametrar lägger du bara till:
consoleblank=0
Uppdatera GRUB:
sudo update-grub
sudo reboot
Efter omstart kan du kontrollera X-inställningarna med:
DISPLAY=:0 xset q
Du vill se:
Screen Saver:
timeout: 0
och:
DPMS is Disabled
Det visar att Xorgs skärmsläckare och energisparläge är avstängda.
Konfigurera Wi-Fi
Om datorn använder Wi-Fi kan nätverket ställas in med nmcli.
Om båda fungerar har datorn både internetkontakt och fungerande DNS.
Broadcom BCM4312 och äldre Wi-Fi-kort
På äldre datorer kan Wi-Fi-kortet kräva extra firmware. I exemplet användes ett Broadcom-kort:
Broadcom BCM4312 802.11b/g LP-PHY [14e4:4315]
För att få det att fungera behövdes rätt paketkällor i Debian.
Filen:
/etc/apt/sources.list
kan exempelvis innehålla:
deb http://deb.debian.org/debian bookworm main contrib non-free non-free-firmware
deb http://security.debian.org/debian-security bookworm-security main contrib non-free non-free-firmware
deb http://deb.debian.org/debian bookworm-updates main contrib non-free non-free-firmware
Det visar att systemet verkligen kör den lätta kioskvarianten och inte ett helt skrivbord i bakgrunden.
Färdig konfiguration
Den färdiga lösningen bygger framför allt på tre filer.
/home/kiosk/.bash_profile
setterm -blank 0 -powerdown 0 -powersave off
if [ -z "$DISPLAY" ] && [ "$(tty)" = "/dev/tty1" ]; then
startx
fi
Denna fil stänger av konsolblankning och startar X automatiskt när användaren kiosk loggas in på tty1.
/home/kiosk/.xinitrc
#!/bin/sh
xset s off
xset s noblank
xset -dpms
exec /usr/bin/openbox-session
Denna fil stänger av Xorgs skärmsläckare och startar Openbox.
/home/kiosk/.config/openbox/autostart
#!/bin/sh
sleep 1
xset s off
xset s noblank
xset -dpms
amixer set Master 100% unmute
amixer set Speaker 100% unmute
amixer set PCM 100% unmute
amixer set Headphone 100% unmute
sleep 2
/usr/bin/firefox-esr --kiosk https://din-radio-sida.se &
Denna fil sätter ljudvolymen och startar Firefox ESR i kioskläge med radiosidan.
Fördelar med lösningen
Den här typen av internetradio har flera fördelar.
Den kan köras på äldre datorer som annars hade kasserats.
Den kräver ingen tung skrivbordsmiljö.
Den startar automatiskt efter strömavbrott.
Den kan styras via en webbsida.
Den kan visa klocka, kanalnamn, volym, logotyp eller annan information.
Den kan användas både hemma och i offentliga miljöer.
Den ger gammal hårdvara ett nytt användningsområde.
Det är också en lösning som är lätt att bygga vidare på. Radiosidan kan utvecklas med fler stationer, större knappar, tangentbordsstyrning, fjärrstyrning eller anpassning för pekskärm.
Nackdelar och begränsningar
Användarvänligheten under installationen är inte på topp. Man behöver kunna arbeta i terminalen, redigera konfigurationsfiler och ibland logga in via SSH.
Wi-Fi måste ofta ställas in manuellt, särskilt på äldre datorer med ovanliga nätverkskort. Ljudet kan också kräva felsökning, särskilt om flera ljudkanaler är mutade eller om fel ljudkort är valt.
Det är alltså inte en färdig konsumentprodukt. Det är ett praktiskt Linuxprojekt för den som vill återbruka gammal hårdvara och själv har kontroll över systemet.
När installationen väl är klar blir däremot användningen enkel: slå på datorn och låt radion starta.
En gammaSl dator blir en ny apparat
Det mest intressanta med projektet är kanske inte själva webbradion, utan hur datorns roll förändras. Den gamla laptopen används inte längre som en allmän dator. Den får en enda tydlig uppgift.
Det är ofta så äldre teknik kan räddas från skroten. Man ska inte fråga om datorn klarar allt en modern dator klarar. Man ska fråga vilken begränsad uppgift den fortfarande klarar bra.
En 15 år gammal Acer Aspire One är långsam som modern arbetsdator. Men som internetradio med Debian, Openbox och Firefox ESR är den fullt användbar.
Sammanfattning
Med Debian, Openbox och Firefox ESR går det att bygga en enkel och stabil internetradio av en vanlig äldre laptop. Systemet startar automatiskt, loggar in utan manuell åtgärd, öppnar Firefox i kioskläge och visar radiosidan direkt.
Den viktigaste principen är att undvika en komplett skrivbordsmiljö och i stället använda en lätt kedja:
Resultatet blir en resurssnål internetradio som passar särskilt bra för äldre datorer, informationsskärmar, kök, verkstäder, butiker och andra platser där man vill ha en enkel ljudspelare som bara fungerar när datorn startas.
Det här är återbruk när det är som bäst: en dator som annars hade setts som skrot får ett nytt, konkret och användbart liv.
Slutord: vad behövs för att bygga internetradion?
För att genomföra det här gör-det-själv-projektet behöver du en dator, helst en x86-baserad maskin och gärna en laptop. Den behöver inte vara modern. Även en äldre 32-bitarsdator kan fungera, vilket Acer Aspire One i den här artikeln visar.
Du behöver också ladda ner Debian och skapa ett installationsmedium på ett USB-minne. Tänk på att en installation av Debian normalt raderar det som finns på hårddisken om du väljer att använda hela disken. Gör därför alltid backup på filer du vill spara innan du börjar.
Det underlättar mycket om datorn kan anslutas med nätverkskabel via Ethernet under installationen. Då slipper du börja med att felsöka Wi-Fi och eventuell firmware innan grundsystemet är på plats.
Ett praktiskt sätt är att installera Debian med XFCE, SSH-server och grundsystemet. Även om slutmålet är en lätt kiosk med Openbox och Firefox ESR är det ofta enklare att först få ett fungerande system och sedan skala bort det som inte behövs. XFCE kan alltså användas som startpunkt, men i den färdiga lösningen är det Openbox som tar över som lätt fönsterhanterare.
På den Acer Aspire One som används i artikeln körs Firefox ESR i kioskläge utan att systemet blir orimligt tungt. Vid drift ligger den totala minnesanvändningen på cirka 688 MB internminne. Det visar att även en äldre netbook kan räcka långt när operativsystemet hålls enkelt och bara får en tydlig uppgift.
Radiosidan behöver inte heller nödvändigtvis laddas från internet. Vill man göra lösningen mer fristående kan man installera Apache på samma dator och låta radiosidan ligga lokalt. Då kan datorn själv visa sin webbradio-sida via den lokala webbservern, samtidigt som ljudströmmarna fortfarande kan hämtas från internet.
Mer information om Debian finns på:
https://wiki.linux.se/Debian
Med andra ord: en gammal laptop, ett USB-minne, Debian, lite tålamod och grundläggande terminalvana räcker långt. Resultatet blir en enkel internetradio som både återbrukar gammal hårdvara och visar hur flexibel en lätt Linuxinstallation kan vara.
Teknisk faktaruta: Internetradio med Debian, Openbox och Firefox
Den här lösningen bygger om en äldre bärbar dator till en enkel internetradio som startar automatiskt, loggar in utan handpåläggning och öppnar en radiosida i Firefox ESR:s kioskläge.
Exempelmaskin
Acer Aspire One, cirka 15 år gammal
Processor
32-bitars Intel Atom
Skärm
Inbyggd 10-tumsskärm
Operativsystem
Debian 12 / Bookworm
Grafikmiljö
Xorg + Openbox
Webbläsare
Firefox ESR i kioskläge
Startmetod
Automatisk inloggning på tty1 via systemd/getty
X-start
startx körs från /home/kiosk/.bash_profile
Autostart
Firefox startas från /home/kiosk/.config/openbox/autostart
Ljudhantering
ALSA, alsamixer, amixer och alsactl
Wi-Fi-verktyg
NetworkManager och nmcli
Exempel på Wi-Fi-kort
Broadcom BCM4312 802.11b/g LP-PHY [14e4:4315]
Firmwarepaket
firmware-b43-installer och b43-fwcutter
Skärmblankning
Stängs av med setterm, xset och consoleblank=0 i GRUB
Typisk användning
Kök, verkstad, butik, väntrum, hobbyrum eller informationsskärm med ljud
BunsenLabs Carbon är här och markerar ett stort steg framåt för den lättviktiga Openbox-distributionen. Med bas i Debian 13 “Trixie”, Linux 6.12 LTS och nytt stöd för Wayland-sessioner kombinerar den klassisk minimalism med modern teknik – samtidigt som den fortsätter vara ett idealiskt val för äldre datorer.
Efter mer än två år sedan föregångaren Boron är det nu dags för BunsenLabs Carbon – en ny version av den lätta, Openbox-baserade distributionen som är arvtagare till CrunchBang Linux. Den nya utgåvan bygger på Debian GNU/Linux 13 “Trixie” och tar ett tydligt steg in i framtiden genom att introducera stöd för Wayland-sessioner.
BunsenLabs är känd för att kombinera minimalism, låg resursförbrukning och klassisk skrivbordskänsla. Carbon fortsätter i samma anda men med modern teknik under huven.
Wayland gör entré
En av de största nyheterna i Carbon är stöd för att starta Wayland-sessioner. För att göra övergången smidig har utvecklarna lagt till ett wrapper-skript för pkexec så att det fungerar under Wayland samt bytt ut flera centrala program mot alternativ som fungerar både i X11 och Wayland.
Tidigare verktyg har ersatts enligt följande:
Tidigare
Ersatt med
nitrogen
xwwall och feh
tint2
xfce4-panel
lxappearance
nwg-look
arandr
lxrandr
policykit-1-gnome
mate-polkit
Förändringen gör att användare kan växla mellan X11 och Wayland utan att kompromissa med funktionalitet eller stabilitet.
Nytt kommando: bl-menu
Carbon introducerar kommandot bl-menu, som gör det möjligt att starta systemmenyn från samma launcher oavsett om systemet körs i X11 eller Wayland. Det förenklar användarupplevelsen och minskar behovet av sessionsspecifika genvägar.
Uppdaterad Blob och förbättrad konfiguration
Det interna verktyget Blob har förbättrats och kan nu spara och återställa inställningar för xfce4-panel via xfconf. Två nya förinställningar har lagts till: Carbon-Sage och Carbon-Bark. Samtidigt har picom-konfigurationsfilerna uppdaterats för att fungera med den aktuella versionen av kompositorn, som numera kräver 3D-acceleration och OpenGL.
Tekniska förbättringar
BunsenLabs Carbon är byggd på Debian GNU/Linux 13 och använder Linux kernel med långtidsstöd.
Bland övriga förbättringar märks att live-ISO:n nu använder zstd-komprimering, att fältet Signed-By har lagts till i APT-källorna, att en_US.UTF-8 alltid installeras parallellt med användarens valda språk samt att den första GRUB-posten nu tydligt visar namnet ”BunsenLabs”.
Det finns också stöd för att redigera filer som root via sudoedit, vilket är en säkrare metod än att köra grafiska program direkt som root.
Perfekt för äldre datorer
Trots modernisering med Wayland och uppdaterad kärna behåller Carbon sin lätta profil. Distributionen är särskilt lämplig för äldre datorer som är 15–20 år gamla, system med begränsat RAM-minne och användare som föredrar Openbox framför tyngre skrivbordsmiljöer.
Utgåvan finns som 64-bitars live-ISO och kan laddas ner från projektets officiella webbplats.
Sammanfattning
BunsenLabs Carbon kombinerar klassisk Openbox-minimalism med en modern Debian 13-bas, Linux 6.12 LTS, nytt Wayland-stöd och förbättrad konfigurationshantering. Resultatet är en lätt, flexibel och framtidssäkrad distribution som samtidigt förblir trogen sina CrunchBang-rötter.
För den som vill ha ett snabbt och resurssnålt Debian-system med manuell kontroll och stilren design är Carbon ett mycket intressant alternativ.
SparkyLinux har släppt version 8.2, en uppdatering som kombinerar Debians stabila grund med flexibelt stöd för flera Linuxkärnor och uppdaterade standardprogram. Den nya versionen riktar sig till både entusiaster och vardagsanvändare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och långsiktigt hållbart Linuxsystem.
Den Debian-baserade Linuxdistributionen SparkyLinux har uppdaterats till version 8.2. Utgåvan bygger helt på och är kompatibel med paketen i Debian 13 ”Trixie”, vilket innebär en stabil teknisk grund kombinerad med uppdaterade program och förbättrat hårdvarustöd.
SparkyLinux 8-serien, med kodnamnet Seven Sisters, var en av de första distributionerna som baserades på Debian 13. Version 8.2 fortsätter i samma anda: stabilitet först, men med möjlighet till modernare komponenter för den som behöver det.
Flera Linuxkärnor för bättre hårdvarustöd
Standardkärnan i SparkyLinux 8.2 är Linux 6.12.69 LTS. Det är en långtidsstött version som får säkerhetsuppdateringar fram till december 2026.
För användare med nyare eller mer specialiserad hårdvara finns även möjlighet att installera Linux 6.19.1 eller Linux 6.6.125 LTS direkt från SparkyLinux egna förråd.
Att kunna byta kärna är en viktig funktion i Linuxvärlden. Kärnan ansvarar för kommunikationen mellan operativsystemet och datorns hårdvara. Om en viss Wi-Fi-krets, grafikprocessor eller lagringsenhet inte stöds i standardkärnan kan en nyare version ofta lösa problemet utan att man behöver byta distribution.
Uppdaterade standardprogram
SparkyLinux 8.2 levereras med aktuella versioner av flera centrala program:
Mozilla Firefox 140.7.0 ESR
Mozilla Thunderbird 140.7.1 ESR
LibreOffice 25.2.3
ESR-versionerna (Extended Support Release) prioriterar stabilitet och långsiktig support framför snabba funktionsuppdateringar. För den som vill ha senaste versionen av Firefox finns även den tillgänglig i distributionens programförråd.
Flera skrivbordsmiljöer
SparkyLinux 8.2 erbjuds i flera olika varianter med olika skrivbordsmiljöer:
KDE Plasma 6.3.6
Xfce 4.20
LXQt 2.1.0
MATE 1.26.0
Det finns även en MinimalGUI-utgåva med Openbox 3.6.1 som fönsterhanterare samt en MinimalCLI-utgåva utan grafiskt gränssnitt alls. Den senare lämpar sig för servrar eller mycket resurssnåla installationer.
En mindre bugg i Openbox-versionen, som tidigare hindrade användare från att starta en terminal från pakethanteraren, har också åtgärdats i denna utgåva.
Stöd för både x86-64 och ARM64
De flesta SparkyLinux-utgåvorna stöder 64-bitars BIOS/UEFI-system (x86-64). MinimalGUI och MinimalCLI finns dessutom för AArch64 (ARM64), vilket gör dem användbara på exempelvis ARM-baserade minidatorer (dock inte PDP 11) och vissa energieffektiva system.
Uppgradering utan ominstallation
Användare som redan kör SparkyLinux 8 behöver inte installera om systemet. Det räcker med en vanlig systemuppdatering för att få tillgång till förbättringarna i version 8.2.
Ett flexibelt alternativ i Linuxvärlden
SparkyLinux visar hur en distribution kan kombinera Debians stabilitet med flexibiliteten i Linuxkärnan och valfriheten i olika skrivbordsmiljöer. För tekniskt intresserade användare, skolor, organisationer eller de som vill ge nytt liv åt äldre datorer är det ett intressant alternativ.
Version 8.2 är kanske ingen dramatisk omvälvning, men den stärker distributionens profil som ett snabbt, lätt och stabilt system med god framtidssäkring genom långsiktigt kärnstöd.
Mabox Linux 25.12 fortsätter distributionens fokus på snabbhet och enkelhet genom en rad mindre men tydligt märkbara förbättringar i gränssnittet, samtidigt som en större teknisk förändring genomförs under ytan. Med uppdaterade panel- och menyfunktioner, en mer informativ uppdateringsnotifierare och förbättrad navigering i filer och nätverksresurser blir systemet smidigare i vardagen. Samtidigt markerar version 25.12 ett definitivt farväl till det åldrande GTK2-ramverket, som nu helt ersätts av GTK3 i standardmiljön.
I decemberutgåvan Mabox Linux 25.12 visar utvecklarna hur små, genomtänkta förbättringar kan ge en tydligt bättre användarupplevelse, samtidigt som distributionen tar ett avgörande tekniskt steg bort från äldre arv. Mabox Linux är en lättviktig, rullande Linuxdistribution baserad på Manjaro och Arch Linux, byggd kring den minimalistiska fönsterhanteraren Openbox. Fokus ligger på snabbhet, enkelhet och kontroll, utan att ge avkall på moderna funktioner.
En av de mest märkbara förändringarna finns i panelen och dess dynamiska menyer. Panelen är central i Mabox, och flera vardagliga detaljer har nu fått en efterlängtad översyn. Volymikonen vid systembrickan beter sig till exempel mer intuitivt än tidigare. Ett vänsterklick stänger av eller slår på ljudet, mushjulet används för att höja eller sänka volymen, och ett högerklick öppnar pavucontrol, det grafiska verktyget för ljudinställningar. Tidigare var högerklicket kopplat till menyn Music & Sound, vilket ofta upplevdes som förvirrande. Den menyn finns fortfarande kvar, men nås nu via tangentbordskommandot W-m eller genom att klicka i skrivbordets övre högra hörn.
Även panelens konfigurationsmöjligheter har förbättrats. Konfigurationsmenyn har byggts ut för att ge snabbare åtkomst till inställningar som rör aktivitetsfältets beteende, exempelvis hur fönster visas och hanteras. Menyn kan nås genom att högerklicka på Mabox-ikonen i panelen eller via kortkommandot W-A-p, alltså Windows- eller Super-tangenten tillsammans med Alt och P. Det speglar Mabox filosofi om att allt ska gå att göra effektivt både med mus och tangentbord.
För användare av en rullande distribution är uppdateringar en ständig följeslagare, och även här har Mabox 25.12 blivit tydligare. Uppdateringsnotifieraren visar nu inte bara att uppdateringar finns, utan anger även hur många som kommer från de officiella Arch-repositorierna respektive från Arch User Repository, AUR. Det ger en bättre överblick och gör det enklare att förstå vilka förändringar som väntar innan man uppdaterar systemet.
Navigeringen i systemet har också förbättrats. Den dynamiska Places-menyn, som öppnas med W-., visar nu filhanterarens bokmärken. Det gäller både lokala mappar och nätverksplatser som nås via SSH, Samba eller FTP. För användare som ofta arbetar mot servrar eller delade resurser innebär detta ett smidigare och mer sammanhållet arbetsflöde.
I live-miljön har automatisk temaanpassning aktiverats som standard. Ett vänsterklick på bakgrundsikonen i panelen väljer en slumpmässig bakgrund och anpassar samtidigt systemets färgtema. Med ett högerklick finns fler inställningar tillgängliga. Efter installation är funktionen däremot avstängd som standard, för att säkerställa ett stabilt och konsekvent systembeteende, vilket visar på Mabox strävan efter balans mellan visuell lekfullhet och praktisk tillförlitlighet.
Den största förändringen i Mabox 25.12 sker dock bakom kulisserna. Distributionen har nu helt lämnat GTK2 bakom sig, ett grafiskt ramverk som spelat en stor roll i Linuxhistorien men som i dag betraktas som föråldrat. I stället används GTK3 genomgående i standardmiljön. Det innebär bättre stöd för moderna teman, förbättrad kompatibilitet och enklare underhåll framöver. Flera centrala verktyg levereras nu som GTK3-applikationer, däribland PCManFM, LXTask, LXAppearance, lxappearance-obconf, LXRandR, LXInput och bildvisaren Viewnior. Samtidigt har systemmonitorn GKrellm tagits bort från installationsmediet och flyttats till AUR för de användare som fortfarande vill använda den.
Sammantaget är Mabox Linux 25.12 ingen dramatisk omdaning, men det är en genomtänkt och konsekvent uppdatering. Förbättringarna i panelen och menyerna gör systemet trevligare i det dagliga arbetet, medan avvecklingen av GTK2 markerar ett viktigt steg mot en mer modern och framtidssäker plattform. För den som uppskattar ett snabbt, minimalistiskt och samtidigt aktuellt Linuxsystem visar Mabox än en gång att det går att förena låg resursförbrukning med ett modernt skrivbord utan att förlora sin identitet.
Målgrupp: Avancerade användare och entusiaster som vill ha maximal kontroll
Nytt i 25.12: Förbättrad panel och dynamiska menyer, tydligare uppdateringsnotifierare,
förbättrad navigering i Places-menyn samt fullständig övergång till GTK3.
PorteuX 2.3 är här – en snabb och lätt Slackware-baserad Linuxdistribution som nu levereras med GNOME 49, förbättrat stöd för webbkameror och uppdaterad NVIDIA-drivrutin. Med fokus på portabilitet, prestanda och enkelhet visar den att små distributioner kan leverera stora nyheter.
Linuxvärlden har fått ett nytt tillskott – PorteuX 2.3, den lilla men kraftfulla distributionen som bygger på Slackware och inspirerats av klassiker som Slax och Porteus. Målet är tydligt: ett system som är snabbt, portabelt, modulärt och i stort sett oföränderligt.
GNOME 49 och fler skrivbordsmiljöer Den nya versionen bjuder på flera uppdateringar som gör den mer attraktiv än någonsin. Bland höjdpunkterna finns GNOME 49, en färsk skrivbordsmiljö som nu dyker upp på Slackware tack vare PorteuX. Med GNOME 49 kommer även den helt nya terminalemulatorn Ptyxis, och för den som föredrar KDE finns senaste Plasma 6.4.5.
Förbättrat stöd och nya paket En annan tydlig förbättring märks i stöd för webbkameror – något som ofta kan vara en akilleshäl i mindre distributioner. Paket har även omstrukturerats så att användare enklare kan rensa bort tillägg och onödiga komponenter. Bland nyheterna märks verktyg som Fastfetch och klassikern GNU nano, medan gamla GPU-drivrutiner och vissa codec-program har fått stryka på foten.
Grafik och prestanda i fokus Grafikdrivrutinen från NVIDIA har fått en uppdatering till version 580.82.09, och här har utvecklarna dessutom slipat bort onödigheter för att göra drivrutinen lättare. Under huven har också kompileringen fått sig ett rejält lyft: byggskripten är snabbare, meson/ninja prioriteras och lld används när det går, vilket resulterar i både snabbare byggtider och mindre binärer.
Buggar rättade Buggrättningar har inte glömts bort. Bland annat är problemen med Openbox (som inte startade utan skrivbordsmiljömodul) lösta, likaså kortkommandon som Super + L för låsskärmen i GNOME och Alt + F4 i Labwc, Wayland-kompositorn.
Tillgänglighet PorteuX 2.3 finns att ladda ner i olika varianter baserade på Slackware Stable och Current, med stöd för flera skrivbordsmiljöer: KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt och LXDE.
Kort sagt: en liten distribution med stora ambitioner, som visar att Slackware-baserade system fortfarande kan överraska.
SparkyLinux har släppt version 8.0, kodnamn “Seven Sisters”, som är en av de första Linuxdistributionerna byggda på den färska Debian 13.0 “Trixie”. Utgåvan innehåller omfattande uppdateringar, förbättrad hårdvarustöd och nya funktioner som gör både installation och användning smidigare.
Namnet “Seven Sisters” syftar på den välkända stjärnhopen Plejaderna (Messier 45) i Oxens stjärnbild, cirka 444 ljusår bort.
Viktiga nyheter i SparkyLinux 8.0
Alla paket uppdaterade till Debian 13.0 “Trixie”-nivå (status 13 augusti 2025).
Stöd för flera skrivbordsmiljöer:
KDE Plasma 6.3.6
Xfce 4.20
LXQt 2.1.0
MATE 1.26
MinimalGUI med Openbox 3.6.1
MinimalCLI utan grafiskt gränssnitt
Linuxkärnor:
Standard: 6.12.41 LTS
Alternativ: 6.16.0 och 6.6.99 LTS via repo
Uppdaterade standardprogram:
Mozilla Firefox 128.13 ESR (141.0.3 i Sparky-repo)
Mozilla Thunderbird 128.13 ESR
LibreOffice 25.2.3
GIMP nu inkluderad i alla ISO-utgåvor
Nya funktioner och förbättringar
sparky-package-tool (spt) – nytt terminalverktyg för enkel pakethantering.
CLI-installatören kan nu kryptera /home-partitionen och utföra automatisk heldiskpartitionering.
MinimalGUI/Openbox använder nu Thunar istället för PCManFM som filhanterare.
Sparky APTus AppCenter uppdaterat och rensat på paket som tagits bort ur Debian “Trixie”.
Utökat kärnstöd för att säkerställa bästa möjliga hårdvarukompatibilitet.
Kända begränsningar
Diskkryptering via Calamares-installationsprogrammet fungerar inte som det ska.
Äldre KDE Plasma 6-teman från externa källor är inte kompatibla.
Övrig information
Raspberry Pi-versioner släpps vid ett senare tillfälle.
i686/x86-ISO-filer har utgått, men paket för i386 finns kvar i Sparky-repo.
sparky-package-tool (spt) – pakethantering i terminal.
sparky-installer – stöd för auto-partitionering och kryptering av /home.
Program & paket
Webb: Firefox ESR (nyare i Sparky-repo vid behov).
Kontor: LibreOffice.
Bild: GIMP (förinstallerad i alla ISO).
E-post: Thunderbird ESR.
Vad klarar SparkyLinux?
Område
Exempel
Prestanda & lättvikt
Openbox/LXQt för äldre datorer; låg RAM-användning.
Användarvänlighet
APTus för grafiska uppgifter, spt för snabb terminalhantering.
Säkerhet
Kryptering av /home via CLI-installatören; pålitlig Debian-bas.
Hårdvarustöd
Flera kärnspår (t.ex. LTS/nyare) för moderna och äldre system.
Flexibilitet
Välj skrivbordsmiljö, minimalistisk installation eller full desktop.
Historik
SparkyLinux lanserades 2011 av ett polskt utvecklingsteam. Målet var att skapa en lätt, snabb och användarvänlig distribution baserad på Debian Testing, men som även kunde anpassas för mer erfarna användare. Med åren har projektet vuxit till att erbjuda både stabila utgåvor och en semi-rolling variant för den som vill ha nyare paket.
Namnet och designfilosofin betonar hastighet och enkelhet, med valfrihet att köra allt från fullutrustade skrivbordsmiljöer till minimalistiska terminalbaserade installationer.
I en tid när tekniken ständigt utvecklas kan det vara svårt att hålla äldre datorer uppdaterade och funktionella. Men rädslan för att hårdvara blir oanvändbar är inte längre befogad, tack vare många lätta Linux-distributioner som kan blåsa nytt liv i gamla system. Här presenterar vi tio Linux-distributioner som är idealiska för datorer som börjar kännas ålderstigna, specifikt för sådana som är omkring fem år gamla.
Om du har en äldre premiumdator med första eller andra generationens i7-processorer, kan du faktiskt köra vanlig Ubuntu eller liknade. Lättviktsdistributioner är dock ett utmärkt val om du har enklare hårdvara, som datorer med lite minne och CPU:er som Celeron, Pentium Gold och Silver.
Linux Lite: En användarvänlig ingångspunkt
Linux Lite är skapat för att ge en smidig övergång från äldre Windows-system till Linux. Detta är en distro som erbjuder en enkel och funktionell skrivbordsmiljö baserad på Xfce och Ubuntu, vilket gör den perfekt för användare med mindre kraftfull hårdvara. Med aktiva uppdateringar och stöd för 32-bitars system, är Linux Lite ett utmärkt val för dem som vill ha en bekant men uppdaterad användarupplevelse.
Puppy Linux är unikt eftersom det inte kräver en permanent installation på hårddisken. Istället körs systemet direkt från RAM, vilket gör att du kan köra din dator även om du tar bort det startbara mediet. Puppy Linux är kompatibelt med Ubuntu LTS och är ett utmärkt val för riktigt gamla datorer eller netbooks med minimalt RAM.
Funktioner:
Baserad på Ubuntu LTS-versionen
Kan köras på lågpresterande netbooks
Fungerar direkt från RAM även efter att det startbara mediet har tagits bort
BunsenLabs erbjuder en strömlinjeformad Linux-upplevelse baserad på Debian med en OpenBox-fönsterhanterare. Det är en särskilt snabb och stabil distro som även inkluderar en 32-bitars version, vilket gör den lämplig för äldre och resurssnåla system.
Funktionsöversikt:
Baserad på Debian Stable-grenen
Openbox fönsterhanterare med tint2-panel, conky och jgmeny
Tillhandahåller en 32-bitarsinstallerare
Hjälp och support finns tillgänglig via officiella forum
Som en officiell variant av Ubuntu, använder Lubuntu LxQt-skrivbordsmiljön för att erbjuda en lätt men modern användarupplevelse. Lubuntu är kanske inte den allra lättaste distron, men dess förmåga att balansera funktionalitet och systemkrav gör den till ett pålitligt val för äldre datorer.
Absolute Linux bygger på Slackware och erbjuder en systemd-fri miljö, vilket är idealiskt för användare som föredrar enklare och mer traditionella Linux-upplevelser. Med IceWM som skrivbordsmiljö och en samling viktiga applikationer direkt från start, är Absolute ett kraftfullt alternativ för dem med äldre teknik.
antiX, baserat på den stabila grenen av Debian, använder IceWM och Fluxbox för att skapa en mångsidig och snabb användarupplevelse. Det är helt systemd-fritt och erbjuder olika installationer för olika behov, inklusive en 32-bitars version.
LXLE är baserat på Lubuntu men använder LXDE istället för LxQt, vilket ger en ännu lättare miljö för användare med mycket begränsad hårdvara. Det är en perfekt lösning för att återuppliva datorer som inte längre kan hantera nyare operativsystem.
Porteus är en annan Slackware-baserad distro som erbjuder den äldre KDE 4.0+-skrivbordsmiljön. Med sin minimala installationsstorlek och möjlighet att köras helt från ett USB eller annat startbart medium, är Porteus perfekt för användare som föredrar KDE:s klassiska utseende.
Q4OS är designad specifikt för att återuppliva datorer som en gång körde Windows XP eller Windows 7. Med en 32-bitars installer, Windows-installer och Trinity Desktop-miljöer, är Q4OS ett bra val för de som vill ha en distro som känns bekant men är kraftfullare än deras föråldrade operativsystem.
Trots att det är på gränsen till att klassas som en lättviktare, erbjuder MX Linux baserat på Debian en utmärkt balans av funktionalitet och effektivitet, speciellt i dess KDE Plasma-version. Med egna applikationer och en robust pakethanterare, står MX Linux ut som ett starkt alternativ för de som söker en rikare Linux-upplevelse.
Sammanfattningsvis, dessa tio distributioner visar att Linux-communityt ständigt strävar efter att inkludera så många användare som möjligt, oavsett ålder på deras hårdvara. Med dessa alternativ kan du enkelt blåsa nytt liv i ditt gamla system och njuta av en modern, säker och stabil datorupplevelse.
Om vi tittar noggrant på de lätta Linux-distributioner som vi har presenterat, kan vi se att många av dem är baserade på Debian Linux, som ofta kallas för ”det universella operativsystemet”. Moderna skrivbordsmiljöer inom Linux, såsom GNOME 40+ och KDE Plasma, som använder Systemd som init-system, fungerar inte längre med äldre hårdvara. Teknologiska framsteg innebär också ökad mjukvarukomplexitet, vilket kräver kraftfullare system.
Nvidias Blackwell-arkitektur driver både enorma AI-system och grafikkort i vanliga datorer. Bakom namnet finns en ny generation kretsar som räknar med lägre precision, flyttar data i extrem hastighet och […]
I slutet av 1970-talet började persondatorn flytta ut från hobbyrummen och in i skolorna. Bell & Howells svarta version av Apple II Plus visar hur en vanlig hemdator anpassades […]
Den såg ut som en kraftig skrivmaskin och såldes som en programmerbar terminal. Men inuti Datapoint 2200 fanns en idé som kom att leva vidare i Intel 8008, Zilog […]
Data General/One lanserades 1984 och var en av de första bärbara datorerna som kombinerade batteridrift, IBM PC-kompatibilitet och en fullstor bildskärm. Den blev aldrig någon större försäljningsframgång, men dess […]
Långt innan Apple lanserade iPhone och Android blev världens vanligaste mobilplattform försökte IBM förena telefonen med datorn. Resultatet blev IBM Simon – en halvkilostung apparat med pekskärm, e-post, fax, […]
AMD EPYC 7302 är en kraftfull serverprocessor med 16 kärnor och 32 trådar, utvecklad för virtualisering, databaser och andra krävande arbetsuppgifter. Med Zen 2-arkitektur, 128 MB L3-cache, åttakanaligt DDR4-minne […]
LaserDisc var den stora, blanka videoskivan som lovade bättre bild, bättre ljud och snabbare åtkomst än VHS. Trots att formatet aldrig slog igenom på bred front blev det en […]
HP ProBook 430 G4 var en gång en modern och påkostad arbetsdator för företag. I dag har den hamnat i teknikens gränsland: fortfarande fullt användbar för kontorsarbete, men utan […]
Gevaert Automatic är en ovanlig mekanisk dubbel-8-kamera från tiden före Gevaerts sammanslagning med Agfa. Med fjäderdriven motor, utbytbart Steinheil-objektiv och filmhastigheter på upp till 32 bilder per sekund är […]
När IBM lanserade ThinkPad 701 år 1995 löste företaget problemet med små bärbara datorer på ett spektakulärt sätt. Datorns delade tangentbord vecklade automatiskt ut sig när locket öppnades och […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Jellyfin faces a major leadership shake-up as its project leader and a core team member step down, raising questions about the project’s future direction. The post Jellyfin Loses Project Leader and Core Team Member in Major Shake-Up appeared first on Linux Today.
Cisco Antares introduces a family of open-source, compact security AI models designed to deliver cost-efficient cybersecurity intelligence and automation. The post Cisco Antares: A New Family of Open Source, Inexpensive Compact Security AI Models appeared first on Linux Today.
Mozilla Thunderbird 153 adds native Thundermail integration, bringing tighter support for Mozilla’s email service alongside other improvements and fixes. The post Mozilla Thunderbird 153 Adds Native Thundermail Integration appeared first on Linux Today.
Firefox is turning a popular privacy extension capability into a native browser feature, giving users stronger built-in privacy without an add-on. The post Firefox’s Best Privacy Extension Is Becoming a Native Feature appeared first on Linux Today.
Apache Spark 4.2 introduces new capabilities designed to make data more accessible and AI-developer friendly, simplifying modern data and AI workflows. The post Apache Spark 4.2: Making Your Data AI‑Developer Friendly appeared first on Linux Today.
Canonical launches the Enterprise Store for Ubuntu Pro users, providing organizations with centralized access to approved software and package management. The post Canonical Launches the Enterprise Store for Ubuntu Pro Users appeared first on Linux Today.
The last MPEG-4 Visual patent has expired, making DivX and Xvid implementations patent-free worldwide and removing a long-standing licensing barrier. The post The Last MPEG-4 Visual Patent Has Expired, Freeing DivX and Xvid Worldwide appeared first on Linux Today.
Benchmarking the Beelink EQi 304 Mini PC reveals strong single-core performance, capable integrated graphics, and major gains over Intel N100 systems. The post Beelink EQi 304 Mini PC Review – Benchmarking appeared first on Linux Today.
VirtualBox 7.2.14 adds initial support for kernel 7.2, alongside compatibility improvements and bug fixes for the virtualization platform. The post VirtualBox 7.2.14 Adds Initial Support for Linux Kernel 7.2 appeared first on Linux Today.
Pangolin 1.21 adds direct LAN connections to its tunneled reverse proxy platform, improving local resource access, routing flexibility, and connectivity. The post Pangolin 1.21 Tunneled Reverse Proxy Adds Direct LAN Connections appeared first on Linux Today.
In a bold move toward ultimate minimalism, developer Geir Isene has created Frame — the first X11 server for Linux written entirely in assembly language. The X server is one of those foundational pieces that most of us take for granted. It’s big, complex, and full of decades of legacy code. But what if someone... […]
Weston 16.0 released with major advances in HDR, color management, and Wayland protocol support. After about five months of development, the Weston project has officially released Weston 16.0, the reference Wayland compositor. This version brings important improvements that will help desktop environments like GNOME, KDE, and Enlightenment achieve better and more complete Wayland support. It’s... […]
GNOME OS is getting a dedicated “Test Center” that finally makes testing experimental apps and system components safe, simple, and reversible on image-based distributions. GNOME OS has always been that cool, slightly wild playground for people who live and breathe GNOME. It’s image-based, atomically updated, super secure… and until now, a bit of a pain... […]
Debian released important point updates for both its current stable and previous stable versions on July 11, with Debian 12 officially entering its Long Term Support phase. The Debian project released updated point versions for both its current stable release and the previous one on July 11, 2026. Debian 13.6 delivers 124 stability fixes and... […]
KDE Frameworks 6.28.0 Released with Android Calendar Plugin, New Barcode Support, and KIO Improvements. KDE has released Frameworks 6.28.0, the latest monthly update to its set of over 80 libraries that form the foundation of Plasma and most KDE applications. This release brings several useful new features along with the usual round of bug fixes... […]
System76 has officially released COSMIC 1.1.0, bringing a host of exciting improvements to their Rust-powered desktop environment. System76 has officially released COSMIC 1.1.0, the latest version of their exciting Rust-based desktop environment. This solid update brings many practical improvements across the board, making COSMIC even more polished and enjoyable to use. I have been following... […]
Shotcut 26.6 brings powerful High Dynamic Range preview, restored external monitor support, and several useful improvements. A new version of the popular free and open-source video editor Shotcut 26.6.25 is now available. This release brings excellent HDR (High Dynamic Range) preview and export capabilities, brings back the long-missing external monitor support using a system display,... […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 44 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 44 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 44 workstation edition for all user... […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 44 version. Fedora 44 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 50 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. If you are trying to... […]
Canonical is bringing thoughtful, local-first AI to Ubuntu – enhancing accessibility, enabling intelligent agents, and keeping user privacy and open source values at the core. As we move through 2026, large language models (LLMs) and AI tools have become ubiquitous across the tech industry. Adoption varies widely – some projects dive in headfirst, while others... […]
Annons
Datorservice
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Varför ska du linuxifiera din dator? En 10–15 år gammal premiumdator är inte skräp. Den kan ofta användas i flera år till. Med Linux får du ett system som är mer oberoende av de stora teknikjättarna Google, Microsoft och Apple. Det starkaste argumentet för att köra Linux är att du kan använda din dator några […]
Men först: vad är Linux? Troligen använder du redan Linux utan att veta om det. Linux är en kärna, alltså en grundkomponent som ett operativsystem behöver för att kunna hantera filer, kommunicera med internet, styra hårdvara och mycket annat. Det som gör Linux speciellt är att det är släppt under en licens som gör att […]
Datorproblem kan vara både frustrerande och tidskrävande – men hjälp finns nära till hands. Hos Datorhjälp i Bromma får du personlig och kunnig support, oavsett om det gäller en trasig laptop, krånglande e-post eller installation av ny teknik i hemmet. Med butik på Orrspelsvägen 13 och möjlighet till hembesök över hela Stockholm hjälper våra erfarna […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring Karlaplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll runt Karlaplan väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att ta sig […]
När datorn krånglar, wifi slutar fungera eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Bergshamra. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Bergshamra. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den nya […]
När datorn krånglar, wifi strular eller den nya mobilen känns svår att förstå finns personlig hjälp att få i Hässelby Strand. Genom hembesök i lugn miljö och pedagogiskt stöd på plats blir tekniken enklare att hantera – dessutom till halva kostnaden tack vare RUT-avdraget. Hässelby Strand. När datorn låser sig, e-posten slutar fungera eller den […]
När tekniken krånglar i vardagen – från datorer som låser sig till wifi som inte fungerar – finns personlig hjälp att få i Högdalen. Med hembesök i lugn och trygg miljö, pedagogiska förklaringar och möjlighet till halva kostnaden genom RUT-avdraget blir det enklare att få digitala problem lösta. Högdalen. När datorn fryser, e-posten slutar fungera […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Rågsved finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig […]
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
En äldre bärbar dator behöver inte vara uttjänt bara för att den inte längre klarar de senaste och mest krävande programmen. Den här Asus X551MA från mitten av 2010-talet har fått nytt liv med Debian och visar hur fri programvara kan göra enkel, åldrad hårdvara användbar igen. Med rätt anpassningar räcker datorn fortfarande gott för […]
Acer Aspire 5741G är en äldre bärbar dator som fortfarande klarar enklare vardagsuppgifter med Linux Mint 22.2 ”Zara”. Med en Intel Core i5-processor, separat NVIDIA GeForce GT 320M-grafik och en hårddisk på 320 GB passar den för ordbehandling, e-post, webbsurfning, film och enklare Linuxprojekt, även om mer arbetsminne och en SSD skulle göra den betydligt […]
ASUS S551LN är en äldre men välutrustad bärbar dator som fått nytt liv med Linux Mint 22.3 ”Zena” och en snabb Kingston SSD. Med en Intel Core i5-processor, 8 GB arbetsminne, NVIDIA GeForce 840M och USB 3.0 passar den fortfarande bra för webbsurfning, kontorsarbete, film och enklare bildbehandling. ASUS S551LN är en äldre bärbar dator […]
ASUS K53TK är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med Ubuntu 24.04.4 LTS och en snabb Crucial SSD på 240 GB. Med en fyrkärnig AMD A6-processor, 4 GB arbetsminne, dubbla Radeon-grafikkretsar och USB 3.0 passar den fortfarande för ordbehandling, webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. ASUS K53TK är en äldre bärbar dator […]
Acer Aspire 5742 är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Crucial SSD på 480 GB och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i5-processor, 4 GB arbetsminne och gigabit Ethernet fungerar den fortfarande bra för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Acer Aspire 5742 är […]
Acer Aspire 7750Z är en äldre bärbar dator med stor bildskärm, 4 GB arbetsminne och en mekanisk hårddisk på 500 GB. Med Linux Mint 22.3 ”Zena” installerat fungerar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Ett framtida byte till SSD skulle dessutom kunna göra datorn märkbart snabbare och mer responsiv. […]
Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar dator som har fått nytt liv med en snabb Kingston SSD och Linux Mint 22.3 ”Zena”. Med en Intel Core i3-processor, 4 GB arbetsminne och flera praktiska anslutningar passar den fortfarande för ordbehandling, e-post, enklare webbsurfning, film och andra vardagliga uppgifter. Toshiba Satellite C850-1DW är en äldre bärbar […]
Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en traditionell bärbar vardagsdator med en Intel Pentium-processor, 8 GB arbetsminne och en hårddisk på 1 TB. Datorn kör Ubuntu 24.04 LTS och passar för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning, filmuppspelning och enklare tekniska uppgifter. Lenovo IdeaPad 330-17IKB är en bärbar dator som kombinerar en stor bildskärm med en traditionell hårdvarukonstruktion. Den […]
Acer Aspire F5-521 är en äldre bärbar dator som fortfarande fungerar bra för enklare vardagsuppgifter. Med fyrkärnig AMD-processor, 4 GB arbetsminne, integrerad Radeon-grafik och en SSD på 128 GB passar den för exempelvis ordbehandling, e-post, webbsurfning och multimedia. Datorn kör Ubuntu Linux, vilket ger den goda möjligheter att fortsätta användas som vardagsdator, reservdator eller återbruksdator. […]
Dell XPS L502X är en äldre bärbar prestandadator som fortfarande har mycket att erbjuda. Med en fyrkärnig Intel Core i7-processor, 8 GB arbetsminne, separat Nvidia-grafik och Debian Linux klarar den fortfarande kontorsarbete, webbsurfning, multimedia och enklare tekniska uppgifter. Med en SSD kan datorn dessutom få ett tydligt prestandalyft och fortsätta vara användbar i många år. […]
SparkyLinux 8.4 har släppts med Debian 13.6 som grund, uppdaterade program och flera olika skrivbordsmiljöer. Den nya versionen återinför dessutom stödet för 32-bitarsdatorer och kan därmed ge nytt liv åt äldre men fortfarande fungerande hårdvara. SparkyLinux 8.4 har lanserats som den senaste stabila versionen i distributionens 8-serie, som går under kodnamnet ”Seven Sisters”. Den nya…
En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här…
En gammal laptop behöver inte hamna i elskroten bara för att den inte längre passar som vanlig arbetsdator. Med Debian, Openbox och Firefox ESR går det att bygga om en äldre 32-bitarsdator till en enkel internetradio som startar automatiskt, öppnar en radiosida i kioskläge och spelar upp ljud utan krångel. Här visar vi hur en…
BunsenLabs Carbon är här och markerar ett stort steg framåt för den lättviktiga Openbox-distributionen. Med bas i Debian 13 “Trixie”, Linux 6.12 LTS och nytt stöd för Wayland-sessioner kombinerar den klassisk minimalism med modern teknik – samtidigt som den fortsätter vara ett idealiskt val för äldre datorer. Efter mer än två år sedan föregångaren Boron…
SparkyLinux har släppt version 8.2, en uppdatering som kombinerar Debians stabila grund med flexibelt stöd för flera Linuxkärnor och uppdaterade standardprogram. Den nya versionen riktar sig till både entusiaster och vardagsanvändare som vill ha ett snabbt, resurssnålt och långsiktigt hållbart Linuxsystem. Den Debian-baserade Linuxdistributionen SparkyLinux har uppdaterats till version 8.2. Utgåvan bygger helt på och…
Mabox Linux 25.12 fortsätter distributionens fokus på snabbhet och enkelhet genom en rad mindre men tydligt märkbara förbättringar i gränssnittet, samtidigt som en större teknisk förändring genomförs under ytan. Med uppdaterade panel- och menyfunktioner, en mer informativ uppdateringsnotifierare och förbättrad navigering i filer och nätverksresurser blir systemet smidigare i vardagen. Samtidigt markerar version 25.12 ett…
PorteuX 2.3 är här – en snabb och lätt Slackware-baserad Linuxdistribution som nu levereras med GNOME 49, förbättrat stöd för webbkameror och uppdaterad NVIDIA-drivrutin. Med fokus på portabilitet, prestanda och enkelhet visar den att små distributioner kan leverera stora nyheter. Linuxvärlden har fått ett nytt tillskott – PorteuX 2.3, den lilla men kraftfulla distributionen som…
SparkyLinux har släppt version 8.0, kodnamn “Seven Sisters”, som är en av de första Linuxdistributionerna byggda på den färska Debian 13.0 “Trixie”. Utgåvan innehåller omfattande uppdateringar, förbättrad hårdvarustöd och nya funktioner som gör både installation och användning smidigare. Namnet “Seven Sisters” syftar på den välkända stjärnhopen Plejaderna (Messier 45) i Oxens stjärnbild, cirka 444 ljusår…
I en tid när tekniken ständigt utvecklas kan det vara svårt att hålla äldre datorer uppdaterade och funktionella. Men rädslan för att hårdvara blir oanvändbar är inte längre befogad, tack vare många lätta Linux-distributioner som kan blåsa nytt liv i gamla system. Här presenterar vi tio Linux-distributioner som är idealiska för datorer som börjar kännas…
