• Bygg en internetradio med en gamla dator.

    En gammal laptop behöver inte hamna i elskroten bara för att den inte längre passar som vanlig arbetsdator. Med Debian, Openbox och Firefox ESR går det att bygga om en äldre 32-bitarsdator till en enkel internetradio som startar automatiskt, öppnar en radiosida i kioskläge och spelar upp ljud utan krångel. Här visar vi hur en cirka 15 år gammal Acer Aspire One får nytt liv som resurssnål webbradio – med automatisk inloggning, avstängd skärmblankning, fungerande ljud och Wi-Fi.

    En gammal bärbar dator behöver inte bli elektronikskrot bara för att den inte längre duger som vanlig arbetsdator. Många datorer som inte klarar Windows 11 betraktas i dag som föråldrade, men för enklare uppgifter kan de fortfarande vara fullt användbara. Ett bra exempel är att bygga om en äldre laptop till en internetradio som startar automatiskt, visar en webbsida i helskärm och spelar upp ljud utan att användaren behöver klicka runt i ett vanligt skrivbord.

    I det här projektet används en cirka 15 år gammal Acer Aspire One. Den påminner om den HP Mini 210 som användes i ett tidigare radioprojekt, men har lite mer minne. Båda maskinerna har en 32-bitars Intel Atom-processor, vilket i dag är en begränsning eftersom allt färre Linuxdistributioner stöder 32-bitarsdatorer. Debian är därför ett naturligt val, eftersom Debian 12 fortfarande är ett av de mest användbara alternativen för den här typen av äldre maskiner.

    Den Acer Aspire One som används här hade sannolikt annars hamnat i elskroten. I stället får den ett nytt liv som internetradio.

    Varför inte bara köpa en Raspberry Pi?

    Det är lätt att tänka att en Raspberry Pi vore ett bättre val. Den är liten, strömsnål och modernare. Men kostnaden springer snabbt iväg när man räknar in nätaggregat, minneskort, låda, skärm och eventuellt tangentbord.

    En gammal laptop har redan mycket av detta inbyggt:

    Den har skärm.
    Den har tangentbord.
    Den har ljudutgång.
    Den har lagring.
    Den har nätverksmöjlighet.
    Den har strömförsörjning.

    Just Acer Aspire One har dessutom en inbyggd 10-tumsskärm, vilket gör den väl lämpad som liten radioterminal. Den behöver inte vara snabb. Den behöver bara kunna starta Debian, öppna Firefox och spela ljud från en webbsida.

    Det gör projektet både ekonomiskt och miljömässigt intressant. Man återbrukar befintlig hårdvara i stället för att köpa nytt.

    Målet med installationen

    Målet är att datorn ska fungera som en enkel apparat, inte som en vanlig dator. När man trycker på strömknappen ska systemet starta, logga in automatiskt och öppna radiosidan utan att användaren behöver göra något.

    Startkedjan ser ut så här:

    Debian startar

    Automatisk inloggning på tty1

    startx körs automatiskt

    Openbox startar

    Firefox ESR öppnas i kioskläge

    Internetradion laddas automatiskt

    När allt är klart kan datorn stå i ett kök, en verkstad, en butik, ett väntrum eller ett hobbyrum och fungera som en enkel musik- eller radiospelare. Den behöver inte mus eller tangentbord i vardagen, även om tangentbordet finns där vid behov.

    Varför Debian och Openbox?

    Debian är stabilt, resurssnålt och fungerar bra på äldre datorer. Det är särskilt viktigt när hårdvaran är svag och har en 32-bitarsprocessor.

    Openbox används eftersom det är en lätt fönsterhanterare. För en internetradio behövs inte en fullständig skrivbordsmiljö som GNOME, KDE eller XFCE. Ett vanligt skrivbord drar mer resurser och kan dessutom starta sådant man inte vill ha i en kiosk: paneler, skrivbordsikoner, energisparfunktioner, låsskärmar och popup-rutor.

    För detta projekt behövs egentligen bara:

    Xorg
    Openbox
    Firefox ESR
    ljudstöd
    nätverk

    Genom att hålla systemet enkelt blir det snabbare, stabilare och mindre störande.

    Installera grundpaketen

    Börja med att installera de paket som behövs:

    sudo apt update
    sudo apt install xorg xinit openbox firefox-esr
    

    Om datorn ska använda Wi-Fi är det praktiskt att installera NetworkManager:

    sudo apt install network-manager
    sudo systemctl enable --now NetworkManager
    

    NetworkManager gör att man kan hantera nätverk från terminalen med nmcli.

    Stäng av grafisk inloggning

    Om Debian startar en grafisk inloggningsruta, till exempel LightDM, ska den stängas av. Internetradion ska inte hamna vid en loginruta, utan starta direkt i textläge och sedan själv starta X.

    Stäng av LightDM:

    sudo systemctl disable --now lightdm
    
    
    
    

    För att vara extra säker kan även standard-displaymanagern stängas av:

    sudo systemctl disable --now display-manager
    

    Sätt sedan systemet till textläge som standard:

    sudo systemctl set-default multi-user.target
    

    Kontrollera inställningen:

    systemctl get-default
    

    Det bör visa:

    multi-user.target
    

    Det betyder att datorn startar i textläge och inte försöker öppna en grafisk loginruta.

    Skapa en kiosk-användare

    Om det inte redan finns en särskild användare för radioläget kan man skapa en:

    sudo adduser kiosk
    

    I exemplen används användaren:

    kiosk
    

    Om du använder ett annat användarnamn måste kiosk bytas ut mot rätt namn i kommandona och filvägarna.

    Automatisk inloggning på tty1

    För att datorn ska logga in automatiskt på textkonsolen används systemd-tjänsten getty@tty1.

    Öppna override-filen:

    sudo systemctl edit getty@tty1
    

    Lägg in:

    [Service]
    ExecStart=
    ExecStart=-/sbin/agetty --autologin kiosk --noclear %I $TERM
    

    Ladda sedan om systemd:

    sudo systemctl daemon-reload
    

    Efter nästa omstart loggas användaren kiosk in automatiskt på tty1.

    Starta X automatiskt efter inloggning

    När användaren kiosk loggas in ska X startas automatiskt. Det görs i filen:

    /home/kiosk/.bash_profile
    

    Skapa eller öppna filen:

    sudo -u kiosk nano /home/kiosk/.bash_profile
    

    Lägg in:

    setterm -blank 0 -powerdown 0 -powersave off
    
    if [ -z "$DISPLAY" ] && [ "$(tty)" = "/dev/tty1" ]; then
      startx
    fi
    

    Den första raden stänger av konsolens skärmblankning. Resten gör att startx bara körs på tty1 och bara om ingen grafisk session redan är igång.

    Sätt rätt ägare:

    sudo chown kiosk:kiosk /home/kiosk/.bash_profile
    

    Starta Openbox i stället för XFCE

    För att startx ska starta Openbox skapas filen:

    /home/kiosk/.xinitrc
    

    Öppna den:

    sudo -u kiosk nano /home/kiosk/.xinitrc
    

    Lägg in:

    #!/bin/sh
    
    xset s off
    xset s noblank
    xset -dpms
    
    exec /usr/bin/openbox-session
    

    Gör filen körbar:

    sudo chmod +x /home/kiosk/.xinitrc
    sudo chown kiosk:kiosk /home/kiosk/.xinitrc
    

    Raderna med xset stänger av Xorgs skärmsläckare och DPMS, alltså energisparfunktioner som annars kan göra att skärmen blir svart.

    Starta internetradion automatiskt i Firefox

    Firefox startas från Openbox egen autostart-fil:

    /home/kiosk/.config/openbox/autostart
    

    Skapa katalogen:

    sudo -u kiosk mkdir -p /home/kiosk/.config/openbox
    

    Öppna autostart-filen:

    sudo -u kiosk nano /home/kiosk/.config/openbox/autostart
    

    Lägg in:

    #!/bin/sh
    
    sleep 1
    
    xset s off
    xset s noblank
    xset -dpms
    
    amixer set Master 100% unmute
    amixer set Speaker 100% unmute
    amixer set PCM 100% unmute
    amixer set Headphone 100% unmute
    
    sleep 2
    /usr/bin/firefox-esr --kiosk https://din-radio-sida.se &
    

    Byt ut:

    https://din-radio-sida.se
    

    mot adressen till din egen radiosida.

    Exempel:

    /usr/bin/firefox-esr --kiosk https://radio.televinken.org &
    

    Gör filen körbar:

    sudo chmod +x /home/kiosk/.config/openbox/autostart
    sudo chown -R kiosk:kiosk /home/kiosk/.config
    

    Exempel på enkel radiosida

    En radiosida kan vara en enkel webbsida med knappar för olika stationer, klocka och eventuellt stationsnamn. I exemplet nämns:

    https://radio.televinken.org
    

    Där finns en enkel radiosida med tillhörande klocka för den som vill ha en färdig sida att ladda i Firefox.

    Det är viktigt att tänka på att vissa webbläsare kan blockera automatisk uppspelning. I en kiosk där Firefox använder samma profil varje gång kan man ofta lösa detta genom att först öppna sidan manuellt en gång och tillåta uppspelning. Därefter fungerar uppspelningen ofta automatiskt vid nästa start.

    Sätt ljudvolymen

    För att justera ljudet manuellt används:

    alsamixer
    

    Välj ljudkort med:

    F6
    

    Höj volymen med piltangenterna.

    Om en kanal är mutad visas ofta:

    MM
    

    Tryck M för att slå på den. När den är aktiv visas normalt:

    OO
    

    Volymen kan också sättas direkt med amixer:

    amixer set Master 100% unmute
    amixer set Speaker 100% unmute
    amixer set PCM 100% unmute
    amixer set Headphone 100% unmute
    

    Spara ljudnivån:

    sudo alsactl store
    

    Eftersom samma kommandon också ligger i Openbox autostart sätts volymen automatiskt vid varje start.

    Stäng av skärmblankning helt

    Ett vanligt problem är att skärmen blir svart efter en stund, även om datorn inte går ner i viloläge. Då handlar det ofta om skärmblankning, inte om att systemet stängs av.

    Inställningarna i .bash_profile, .xinitrc och Openbox autostart hjälper, men ibland behöver även Linux-konsolens blanking stängas av via GRUB.

    Öppna:

    sudo nano /etc/default/grub
    

    Leta upp raden:

    GRUB_CMDLINE_LINUX_DEFAULT="quiet"
    

    Ändra till:

    GRUB_CMDLINE_LINUX_DEFAULT="quiet consoleblank=0"
    

    Om raden redan innehåller andra parametrar lägger du bara till:

    consoleblank=0
    

    Uppdatera GRUB:

    sudo update-grub
    sudo reboot
    

    Efter omstart kan du kontrollera X-inställningarna med:

    DISPLAY=:0 xset q
    

    Du vill se:

    Screen Saver:
      timeout:  0
    

    och:

    DPMS is Disabled
    

    Det visar att Xorgs skärmsläckare och energisparläge är avstängda.

    Konfigurera Wi-Fi

    Om datorn använder Wi-Fi kan nätverket ställas in med nmcli.

    Lista nätverkskort:

    nmcli device
    

    Starta Wi-Fi:

    nmcli radio wifi on
    

    Lista tillgängliga nät:

    nmcli device wifi list
    

    Anslut till nätverket:

    sudo nmcli device wifi connect "DITT_WIFI_NAMN" password "DITT_WIFI_LÖSENORD"
    

    Exempel:

    sudo nmcli device wifi connect "MittWifi" password "hemligtlösenord"
    

    Kontrollera anslutningen:

    ping -c 4 8.8.8.8
    ping -c 4 linux.se
    

    Om båda fungerar har datorn både internetkontakt och fungerande DNS.

    Broadcom BCM4312 och äldre Wi-Fi-kort

    På äldre datorer kan Wi-Fi-kortet kräva extra firmware. I exemplet användes ett Broadcom-kort:

    Broadcom BCM4312 802.11b/g LP-PHY [14e4:4315]
    

    För att få det att fungera behövdes rätt paketkällor i Debian.

    Filen:

    /etc/apt/sources.list
    

    kan exempelvis innehålla:

    deb http://deb.debian.org/debian bookworm main contrib non-free non-free-firmware
    deb http://security.debian.org/debian-security bookworm-security main contrib non-free non-free-firmware
    deb http://deb.debian.org/debian bookworm-updates main contrib non-free non-free-firmware
    

    Uppdatera paketlistan:

    sudo apt clean
    sudo rm -rf /var/lib/apt/lists/*
    sudo apt update
    

    Sök efter b43-paket:

    apt-cache search b43
    

    Installera firmware:

    sudo apt install firmware-b43-installer b43-fwcutter
    sudo reboot
    

    Efter omstart bör Wi-Fi-kortet synas med:

    ip link
    iw dev
    nmcli device
    

    Ta bort låsskärm och störande skrivbordskomponenter

    Om systemet tidigare körde XFCE kan det finnas kvar komponenter som låser skärmen eller släcker bildskärmen. För en ren kiosk ska sådant bort.

    Ta bort vanliga lås- och energisparpaket:

    sudo apt remove light-locker xfce4-power-manager xfce4-screensaver gnome-screensaver
    

    Kontrollera att de inte körs:

    ps ax | egrep 'locker|screensaver|power|xfce|lightdm'
    

    För en ren kiosk vill man inte se processer som:

    lightdm
    xfce4-session
    xfce4-panel
    xfdesktop
    light-locker
    xfce4-power-manager
    

    Kontrollera att rätt system körs

    Efter omstart kan du kontrollera processerna:

    ps ax | egrep 'Xorg|openbox|firefox|xfce|lightdm'
    

    Du vill se ungefär:

    Xorg
    openbox
    firefox-esr
    

    Du vill inte se:

    lightdm
    xfce4-session
    xfce4-panel
    xfdesktop
    

    Det visar att systemet verkligen kör den lätta kioskvarianten och inte ett helt skrivbord i bakgrunden.

    Färdig konfiguration

    Den färdiga lösningen bygger framför allt på tre filer.

    /home/kiosk/.bash_profile

    setterm -blank 0 -powerdown 0 -powersave off
    
    if [ -z "$DISPLAY" ] && [ "$(tty)" = "/dev/tty1" ]; then
      startx
    fi
    

    Denna fil stänger av konsolblankning och startar X automatiskt när användaren kiosk loggas in på tty1.

    /home/kiosk/.xinitrc

    #!/bin/sh
    
    xset s off
    xset s noblank
    xset -dpms
    
    exec /usr/bin/openbox-session
    

    Denna fil stänger av Xorgs skärmsläckare och startar Openbox.

    /home/kiosk/.config/openbox/autostart

    #!/bin/sh
    
    sleep 1
    
    xset s off
    xset s noblank
    xset -dpms
    
    amixer set Master 100% unmute
    amixer set Speaker 100% unmute
    amixer set PCM 100% unmute
    amixer set Headphone 100% unmute
    
    sleep 2
    /usr/bin/firefox-esr --kiosk https://din-radio-sida.se &
    

    Denna fil sätter ljudvolymen och startar Firefox ESR i kioskläge med radiosidan.

    Fördelar med lösningen

    Den här typen av internetradio har flera fördelar.

    Den kan köras på äldre datorer som annars hade kasserats.

    Den kräver ingen tung skrivbordsmiljö.

    Den startar automatiskt efter strömavbrott.

    Den kan styras via en webbsida.

    Den kan visa klocka, kanalnamn, volym, logotyp eller annan information.

    Den kan användas både hemma och i offentliga miljöer.

    Den ger gammal hårdvara ett nytt användningsområde.

    Det är också en lösning som är lätt att bygga vidare på. Radiosidan kan utvecklas med fler stationer, större knappar, tangentbordsstyrning, fjärrstyrning eller anpassning för pekskärm.

    Nackdelar och begränsningar

    Användarvänligheten under installationen är inte på topp. Man behöver kunna arbeta i terminalen, redigera konfigurationsfiler och ibland logga in via SSH.

    Wi-Fi måste ofta ställas in manuellt, särskilt på äldre datorer med ovanliga nätverkskort. Ljudet kan också kräva felsökning, särskilt om flera ljudkanaler är mutade eller om fel ljudkort är valt.

    Det är alltså inte en färdig konsumentprodukt. Det är ett praktiskt Linuxprojekt för den som vill återbruka gammal hårdvara och själv har kontroll över systemet.

    När installationen väl är klar blir däremot användningen enkel: slå på datorn och låt radion starta.

    En gammaSl dator blir en ny apparat

    Det mest intressanta med projektet är kanske inte själva webbradion, utan hur datorns roll förändras. Den gamla laptopen används inte längre som en allmän dator. Den får en enda tydlig uppgift.

    Det är ofta så äldre teknik kan räddas från skroten. Man ska inte fråga om datorn klarar allt en modern dator klarar. Man ska fråga vilken begränsad uppgift den fortfarande klarar bra.

    En 15 år gammal Acer Aspire One är långsam som modern arbetsdator. Men som internetradio med Debian, Openbox och Firefox ESR är den fullt användbar.

    Sammanfattning

    Med Debian, Openbox och Firefox ESR går det att bygga en enkel och stabil internetradio av en vanlig äldre laptop. Systemet startar automatiskt, loggar in utan manuell åtgärd, öppnar Firefox i kioskläge och visar radiosidan direkt.

    Den viktigaste principen är att undvika en komplett skrivbordsmiljö och i stället använda en lätt kedja:

    tty1 autologin
    → startx
    → Openbox
    → Firefox kiosk
    → webbradio

    Resultatet blir en resurssnål internetradio som passar särskilt bra för äldre datorer, informationsskärmar, kök, verkstäder, butiker och andra platser där man vill ha en enkel ljudspelare som bara fungerar när datorn startas.

    Det här är återbruk när det är som bäst: en dator som annars hade setts som skrot får ett nytt, konkret och användbart liv.

    Slutord: vad behövs för att bygga internetradion?

    För att genomföra det här gör-det-själv-projektet behöver du en dator, helst en x86-baserad maskin och gärna en laptop. Den behöver inte vara modern. Även en äldre 32-bitarsdator kan fungera, vilket Acer Aspire One i den här artikeln visar.

    Du behöver också ladda ner Debian och skapa ett installationsmedium på ett USB-minne. Tänk på att en installation av Debian normalt raderar det som finns på hårddisken om du väljer att använda hela disken. Gör därför alltid backup på filer du vill spara innan du börjar.

    Det underlättar mycket om datorn kan anslutas med nätverkskabel via Ethernet under installationen. Då slipper du börja med att felsöka Wi-Fi och eventuell firmware innan grundsystemet är på plats.

    Ett praktiskt sätt är att installera Debian med XFCE, SSH-server och grundsystemet. Även om slutmålet är en lätt kiosk med Openbox och Firefox ESR är det ofta enklare att först få ett fungerande system och sedan skala bort det som inte behövs. XFCE kan alltså användas som startpunkt, men i den färdiga lösningen är det Openbox som tar över som lätt fönsterhanterare.

    På den Acer Aspire One som används i artikeln körs Firefox ESR i kioskläge utan att systemet blir orimligt tungt. Vid drift ligger den totala minnesanvändningen på cirka 688 MB internminne. Det visar att även en äldre netbook kan räcka långt när operativsystemet hålls enkelt och bara får en tydlig uppgift.

    Radiosidan behöver inte heller nödvändigtvis laddas från internet. Vill man göra lösningen mer fristående kan man installera Apache på samma dator och låta radiosidan ligga lokalt. Då kan datorn själv visa sin webbradio-sida via den lokala webbservern, samtidigt som ljudströmmarna fortfarande kan hämtas från internet.

    Mer information om Debian finns på:

    https://wiki.linux.se/Debian

    Med andra ord: en gammal laptop, ett USB-minne, Debian, lite tålamod och grundläggande terminalvana räcker långt. Resultatet blir en enkel internetradio som både återbrukar gammal hårdvara och visar hur flexibel en lätt Linuxinstallation kan vara.

    Teknisk faktaruta: Internetradio med Debian, Openbox och Firefox

    Den här lösningen bygger om en äldre bärbar dator till en enkel internetradio som startar automatiskt, loggar in utan handpåläggning och öppnar en radiosida i Firefox ESR:s kioskläge.

    Exempelmaskin Acer Aspire One, cirka 15 år gammal
    Processor 32-bitars Intel Atom
    Skärm Inbyggd 10-tumsskärm
    Operativsystem Debian 12 / Bookworm
    Grafikmiljö Xorg + Openbox
    Webbläsare Firefox ESR i kioskläge
    Startmetod Automatisk inloggning på tty1 via systemd/getty
    X-start startx körs från /home/kiosk/.bash_profile
    Autostart Firefox startas från /home/kiosk/.config/openbox/autostart
    Ljudhantering ALSA, alsamixer, amixer och alsactl
    Wi-Fi-verktyg NetworkManager och nmcli
    Exempel på Wi-Fi-kort Broadcom BCM4312 802.11b/g LP-PHY [14e4:4315]
    Firmwarepaket firmware-b43-installer och b43-fwcutter
    Skärmblankning Stängs av med setterm, xset och consoleblank=0 i GRUB
    Typisk användning Kök, verkstad, butik, väntrum, hobbyrum eller informationsskärm med ljud

    Startkedjan är: Debian → automatisk tty1-inloggning → startx → Openbox → Firefox ESR i kioskläge → webbradio.

  • Från netbook till nätradio – ett andra liv för Acer Aspire One

    En liten, långsam och till synes hopplöst föråldrad netbook från 2008 – är den bara skrot, eller finns det fortfarande ett användningsområde? Genom att kombinera lätt Linux och realistiska förväntningar går det att ge en klassiker som Acer Aspire One ett nytt liv. Resultatet blir kanske inte en modern dator, men väl en oväntat användbar vardagspryl.

    I slutet av 2000-talet dök en ny typ av dator upp: netbooks. De var små, billiga och tillräckligt kraftfulla för vardagliga uppgifter som webbsurf och e-post. En av de mest framgångsrika modellerna var Acer Aspire One, som snabbt blev en storsäljare och satte standarden för segmentet.

    Netbook-eran: minimalism som strategi

    Netbooks byggde på en tydlig idé – att erbjuda “lagom” prestanda till ett lågt pris. I centrum stod Intels Atom-processor, utvecklad för att dra lite ström snarare än att leverera hög prestanda.

    Med 1–2 GB RAM, mekanisk hårddisk och en lågupplöst skärm var dessa datorer begränsade, men tillräckliga för sin tid. Kombinationen visade sig vara en framgång: Acer lyckades nå en marknadsandel på upp till 37 procent inom netbook-segmentet.

    När tekniken springer vidare

    Nästan två decennier senare har utvecklingen sprungit ifrån netbooks. Dagens operativsystem och webbtjänster är betydligt mer resurskrävande, och stödet för 32-bitars processorer håller successivt på att försvinna.

    Det gör att originalsystem som Windows 7 Starter inte längre är ett realistiskt alternativ – vare sig ur säkerhets- eller användbarhetssynpunkt.

    Linux som räddningsplanka

    Trots sina begränsningar går det att ge en gammal netbook nytt liv. Genom att installera en Linuxdistribution, som Debian 12, kan man återfå en fungerande och stabil dator.

    Att datorn kör Debian 12 och inte en nyare version beror på att Debian 12 fortfarande har stöd för den här typen av äldre hårdvara. Många Atom-processorer var 32-bitars, vilket i dag sätter tydliga gränser för vilka operativsystem som går att använda. Det var också en av anledningarna till att många av dessa maskiner aldrig lämpade sig för Windows Vista, som var för tungt och resurskrävande. En fördel med Debian är att användaren själv kan välja vilka komponenter som ska ingå i installationen, vilket gör systemet bättre anpassat för svaga datorer.

    Valet av skrivbordsmiljö spelar stor roll. XFCE, som är resurssnålt och snabbt, gör systemet betydligt mer responsivt än tyngre alternativ. Installationen kan vara tålamodsprövande – den långsamma hårddisken och den enkla processorn märks tydligt – men resultatet är en maskin som faktiskt går att använda.

    Vad klarar en gammal netbook idag?

    Det är viktigt att ha realistiska förväntningar. En Aspire One klarar inte moderna, tunga arbetsuppgifter. Däremot fungerar den fortfarande för enklare användning:

    • lättare webbsurf
    • textredigering
    • musikuppspelning

    Men det mest intressanta användningsområdet är kanske inte det mest uppenbara.

    Internetradio – en oväntad fullträff

    En gammal netbook kan fungera utmärkt som internetradio. Genom att öppna en webbaserad radiotjänst i en lätt webbläsare kan datorn bli en dedikerad musikspelare.

    Med ett par externa högtalare får man dessutom fullt acceptabel ljudkvalitet. Placera datorn i ett garage, en verkstad eller en sommarstuga, och den fyller en tydlig funktion.

    Det är också en lösning med vissa fördelar jämfört med billiga dedikerade internetradios, som ofta lider av instabil mjukvara. En gammal dator är mer flexibel och kan enklare anpassas efter behov.

    Hårdvara i ett historiskt perspektiv

    Aspire One D250 är ett bra exempel på hur netbooks var konstruerade. Med en Intel Atom-processor, 10,1-tumsskärm och upp till 160 GB lagring var den typisk för sin tid.

    Prestandan räckte för kontorsprogram, webbläsning och enklare mediauppspelning. Samtidigt blev begränsningarna tydliga så fort flera tyngre uppgifter kördes samtidigt.

    Från e-avfall till vardagsnytta

    Att återanvända en gammal netbook är mer än en nostalgisk övning. Det är ett konkret sätt att minska elektroniskt avfall och förlänga livslängden på fungerande teknik.

    En Acer Aspire One kommer inte att konkurrera med moderna datorer. Men som internetradio, enkel terminal eller experimentplattform har den fortfarande en plats.

    Det visar att även teknik som betraktas som föråldrad kan få nytt liv – om man bara är beredd att tänka om kring vad den faktiskt kan användas till.

    Här kan du ladda ner 32 bitars debian

    https://wiki.linux.se/Debian#32_bitars_Debian

    Om du vill ha resurssnål sida med radio funktion och klocka

    https://radio.televinken.org

    Teknisk faktaruta: Acer Aspire One

    Modellserie: Acer Aspire One

    Typ: Netbook

    Lanseringsperiod: cirka 2008–2009

    Processor: Intel Atom (32-bit)

    Arbetsminne: 2 GB RAM

    Lagring: Mekanisk hårddisk

    Operativsystem från början: Windows 7 Starter

    Nytt system i testet: Debian 12 med XFCE

    Skärm: cirka 10,1 tum, upplösning 1024 × 600

    Användningsområde idag: Enkel webbsurf, text, internetradio

    Begränsningar: Långsam processor, lite minne, 32-bitarsplattform, långsam disk

  • Icecast 2.5 – små förbättringar med stor betydelse

    Icecast är tillbaka med version 2.5 – en efterlängtad uppdatering av den populära streamingservern som driver allt från internetradiostationer till ideella ljudprojekt världen över. Även om förändringarna inte är revolutionerande efter den långa tiden sedan förra stabila släppet, bjuder Icecast 2.5 på flera välkomna förbättringar: ett modernare webbgränssnitt med experimentellt mörkt läge, mer detaljerad realtidsinformation för administratörer samt tekniska justeringar som gör servern stabilare och bättre anpassad för dagens proxy- och molnmiljöer.

    Icecast är sedan länge en trotjänare inom internetradio och ljudströmning. Tack vare sin lättviktiga design, flexibilitet och breda kompatibilitet används Icecast av allt från ideella närradiostationer och community-projekt till enskilda streamers. Servern hanterar ljudformat som MP3, Ogg Vorbis, Opus och AAC och fungerar med klienter och källprogramvara på i princip alla plattformar.

    Efter en ovanligt lång paus sedan senaste stabila versionen är Icecast 2.5 nu här. För den som väntat sig en dramatisk omdaning kan uppdateringen kännas försiktig – men den innehåller flera viktiga förbättringar som stärker både användarupplevelse och teknisk stabilitet.

    Förbättrat webbgränssnitt och experimentellt mörkt läge

    Den mest synliga förändringen i Icecast 2.5 är uppdateringarna av webbgränssnittet. Här har fokus legat på bättre användbarhet och ett modernare visuellt intryck. En nyhet som sticker ut är införandet av ett experimentellt mörkt läge, något som länge efterfrågats av administratörer som ofta arbetar i webbpanelen under längre pass eller i mörka miljöer.

    Även om mörkt läge fortfarande är märkt som experimentellt visar det att projektet tar steg mot ett mer samtida gränssnitt, utan att för den skull bryta med Icecasts tradition av enkelhet.

    Mer informativa händelser i realtid

    Icecasts händelsesystem har fått en välkommen uppdatering. I version 2.5 inkluderas nu lyssnarantal i källhändelser, vilket ger mer detaljerad realtidsinformation till system som använder Icecasts event-notifieringar.

    Detta är särskilt värdefullt för externa övervakningslösningar, loggningssystem och integrationer som behöver veta exakt hur en ström används i varje ögonblick.

    Bättre stöd för moderna servermiljöer

    På protokollnivå har Icecast 2.5 förbättrats för att fungera bättre i moderna driftsmiljöer. Stöd för X-Forwarded-For via virtuella sockets gör att servern nu kan hantera klienternas riktiga IP-adresser korrekt när Icecast körs bakom reverse proxies eller lastbalanserare.

    Detta är en viktig förbättring för molnbaserade installationer och mer avancerade nätverksuppsättningar, där korrekt klientinformation är avgörande för statistik, loggning och säkerhet.

    Stabilare TLS och mer detaljerat API

    Hanteringen av TLS-klienter under hög buffertbelastning har justerats i Icecast 2.5. Resultatet är bättre stabilitet och mer förutsägbart beteende i krävande streaming-scenarier, till exempel vid många samtidiga lyssnare.

    Samtidigt har Icecast-API:t utökats med mer detaljerad information om anslutna klienter. Det ger bättre insyn i serverns tillstånd och användning, utan att befintliga arbetsflöden eller integrationer behöver ändras.

    Små ändringar som stärker helheten

    Utöver de mer synliga nyheterna innehåller Icecast 2.5 även ett antal mindre buggfixar och städningar i CI- och bygginfrastrukturen. Sådana förändringar märks sällan direkt av slutanvändare, men de bidrar till ett mer robust och långsiktigt hållbart projekt.

    Sammanfattning

    Icecast 2.5 är ingen dramatisk nystart, utan snarare en genomtänkt och stabil vidareutveckling. För befintliga användare innebär uppdateringen ett modernare webbgränssnitt, bättre realtidsdata och förbättrad stabilitet i komplexa miljöer.

    Det är en uppdatering som passar Icecasts roll perfekt: ett pålitligt verktyg som ska kunna leverera ljud dygnet runt, år efter år.

    https://icecast.org

    FAKTARUTA: ICECAST 2.5
    Typ: Streaming media server (ljud)
    Vanlig användning: Internetradio, community-sändningar, privata streams
    Ljudformat: MP3, Ogg Vorbis, Opus, AAC
    Nyheter i 2.5
    • Förbättrad webbpanel med användbarhets- och designlyft
    • Experimentellt mörkt läge i webbgränssnittet
    • Event-systemet: lyssnarantal ingår i source-events för bättre realtidsdata
    • Stöd för X-Forwarded-For via virtuella sockets (bättre bakom proxy/load balancer)
    • Justeringar för TLS-klienter under hög buffertbelastning (stabilare drift)
    • Mer detaljerad klientdata i API:t (bättre observability)
    • Mindre fixar samt städning i CI- och bygginfrastruktur
    Tips: Kör Icecast bakom reverse proxy? Kontrollera X-Forwarded-For-inställningar och loggning.
  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo.
    Det var länge sedan man körde fordon på ånga – varför ta emot radio via gamla FM-sändare när du kan streama över internet, helt utan brus?

    Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se skrivit om hur man kan återbruka sin gamla dator som internetradio. Ett av dessa projekt har utmynnat i https://radio.televinken.org, där man kan välja mellan olika radiostationer som sedan spelas upp i den egna enhetens högtalare. Den lösningen fungerar på allt från macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS osv.

    Det här projektet fungerar lite annorlunda: man använder en dator som själva högtalaren, men styr den via webben. Har du till exempel en uttjänt dator som ändå har bra högtalare – eller kanske har du kopplat den till ett par schyssta högtalare – kan du, med det här skriptet, styra vad som spelas upp via din telefon, surfplatta, dator eller annan enhet med webbläsare.

    Det här går utmärkt att göra med datorer som annars skulle slängas på elektronikåtervinningen.

    En viktig aspekt: Kör inte denna dator direkt på internet. Ha den i stället på ditt lokala nätverk (LAN) bakom en router, eller helst en brandvägg.

    Så här gör du:

    1. Du behöver en fungerande dator med 64-bitars CPU – ungefär från 2007 eller senare. PC eller Mac spelar ingen roll.
    2. Du kan i stort sett välja vilken Linuxdistribution du vill, men linux.se har testat med Debian 12 och KDE Plasma. Har du en äldre dator med mindre RAM och enklare CPU, kan du till exempel använda XFCE i stället för KDE. Teoretiskt kan det även fungera på en textbaserad Linuxinstallation, men guiden är inte anpassad för det, eftersom man då kan behöva installera extra paket som normalt inte ingår i en ren serverinstallation av Linux.
    3. Börja med att skapa ett Debian-installations-USB. Installera Debian på datorn. Se till att datorn inte innehåller någon viktig information – allt på hårddisken raderas vid installationen.
    4. När Debian är installerat, logga in som root.
    5. Kör kommandot:
      apt install apache2 php mpv
    6. Redigera sudo-behörigheter genom att skriva:
      visudo
      Lägg till följande rad under:
      # User privilege specification
      root ALL=(ALL:ALL) ALL
    7. Lägg till:
      www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill
      Det här gör att användaren www-data (webbservern) får köra programmen mpv, kill och pkill utan lösenord. Det är också en av anledningarna till att den här maskinen inte bör vara direktkopplad till internet.
    8. Ta reda på datorns IP-adress genom att skriva ip a eller ifconfig.
      Gå sedan till en annan enhet och skriv in din radiodators IP-adress, till exempel:
      http://192.168.1.2
      Du bör nu se Debians testsida för Apache – grattis, din webbserver fungerar!
    9. Gå till katalogen /var/www/html och lägg där in skriptet som finns för nedladdning i denna artikel. Spara PHP-filen i den sökvägen.
    10. Gå nu till din radiodators IP från en annan enhet – om allt fungerar bör du få upp en webbaserad radiokontroll i monokrom grön stil.

    Scriptet kan laddas ner
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    🇺🇸 Click here for English version
    In several previous articles on linux.se, we’ve covered how to repurpose old computers as internet radios. One of those projects resulted in https://radio.televinken.org, where you can choose from a variety of radio stations that then play through the speakers of your own device. This works on macOS, Windows, Android, Linux, iPadOS, etc.

    This project works a bit differently: the computer acts as the speaker, but you control it via the web. So if you have an old machine with decent speakers — or you’ve hooked it up to good external speakers — you can control what’s playing via your phone, tablet, laptop or any browser-equipped device.

    This is a great use for computers that would otherwise end up at the electronics recycling center.

    One important note: do not connect this machine directly to the internet. Keep it on your local network (LAN), preferably behind a firewall or router.

    Here’s how to do it:

    You’ll need a working computer with a 64-bit CPU — roughly from 2007 or later. It doesn’t matter if it’s a PC or Mac. In theory it could also work on a text-only Linux installation, but this guide assumes a graphical environment because minimal server installs may lack required packages.

    You can use almost any Linux distribution, but we tested with Debian 12 and KDE Plasma. For older computers with less RAM and slower CPUs, XFCE is a better alternative to KDE. Again, text-only installs might work but are not covered here.

    First, create a Debian installation USB and install Debian on the old computer. Be sure the disk contains nothing important — the installation will erase everything.

    Once Debian is installed, log in as root and run:
    apt install apache2 php mpv

    Then configure sudo access:
    visudo

    Under the section:
    # User privilege specification
    root ALL=(ALL:ALL) ALL


    Add this line:
    www-data ALL=(root) NOPASSWD: /usr/bin/mpv, /bin/kill, /usr/bin/pkill

    This gives the web server permission to run those programs without a password — one of several reasons why this machine should not be exposed to the internet.

    Next, find the machine’s IP address by running ip a or ifconfig.

    Then, from another device, enter the IP in your browser, e.g.:
    http://192.168.1.2

    You should now see Debian’s Apache test page — your web server is working!

    Go to /var/www/html and place the script from this article there. Save the PHP file in that directory.

    Then visit your radio computer’s IP from another device — if all is working, you’ll get a web-based radio controller in a monospaced green style.

    Download the script from:
    https://www.linux.se//download/radio.php.gz

    If you have suggestions or improvements, feel free to contact us via the form on the website.

    Om du har förslag på förbättringar är Ni välkommen att kommunicera med oss via kontaktfunktionen som finns på hemsidan.

    LAN Radio Controller (PHP/JS) Funktioner: • Internetradio med stationer hämtade från stations.json • Start/stopp av MPV-spelare utan sidomladdning via AJAX • Visning av datum på svenska inklusive veckodag, datum och veckonummer • Analog och digital klocka – växla mellan dem i gränssnittet • Station väljs från dropdown, stoppknapp för att avsluta uppspelning • Sidomeny med alternativ: växla klockstorlek, nytt fönster, klockläge • MPV styrs via socket (/tmp/mpvsocket) och PID hanteras för stabilitet • Design i terminalstil med grönt på svart och monospace-typsnitt
  • Så bygger du en internet radio av din gamla dator.

    Här har en 15 år gamla Laptop blivit internet radio.

    Bygg en internetradio av en gammal dator

    Under 2025 kommer Linux.se att publicera tips om hur man kan återvinna gammal hårdvara och ge den nytt liv. Har du en äldre laptop som blivit för långsam för vardagligt användande? Varför inte omvandla den till en internetradio? Projektet fungerar också utmärkt för stationära datorer.

    Bättre ljudkvalitet: Många äldre premiumdatorer har inbyggda ljudsystem av hög kvalitet, exempelvis från Bang & Olufsen.

    1. Globalt innehåll: Få tillgång till radiostationer från hela världen, inklusive sådana som inte sänds på FM-bandet.
    2. Miljövänligt: Genom att återanvända gammal hårdvara minskar du avfallet och bidrar till en mer hållbar värld.

    Nackdelar att tänka på:

    • Beredskap: Internetberoende kan vara en nackdel om elförsörjningen eller nätverket slutar fungera. Förbered dig genom att ha en FM-radio till hands.

    Vad behöver du för att komma igång?

    • En dator (helst x86-64): De flesta datorer från 2007 och framåt fungerar bra. Även äldre 32-bitars datorer kan användas, men vissa mjukvarupaket kanske inte finns för i386.
    • En kreativ inställning: Detta är ett lärorikt och roligt projekt som ger dig nya tekniska färdigheter. Perfekt för dig som gillar att experimentera!

    Varför inte köpa en färdig internetradio? En färdig internetradio med Wi-Fi kan köpas för cirka 400 kr, men de har ofta begränsningar:

    • Färdigkonfigurerade enheter kan sakna mjukvaruuppdateringar, vilket kan göra dem osäkra.
    • Lågbudgetprodukter fungerar inte alltid tillfredsställande och fryser ofta.

    Fördelar med att använda en laptop i stället:

    1. Full kontroll över mjukvaran.
    2. Flexibilitet att lägga till funktioner.
    3. Hög ljudkvalitet på äldre premiumdatorer.

    Linux.se använder en väldigt långsam dator, en HP Mini 210 från cirka 2010. Datorn är utrustad med 1 GB RAM och en mekanisk hårddisk. Maskinen orkar knappt köra Debian, så allt måste optimeras för att minimera minnes- och CPU-användning.

    Så gör du: Bygg din egen internetradio

    Steg 1: Förbered datorn och installera Debian

    1. Ladda ner Debian Netinstall-versionen från Debians webbplats. (Om du har en Windows-dator kan du skapa en bootbar USB-sticka med programmet Rufus.) ( Länkar finns här : https://wiki.linux.se/index.php/Debian )
    2. Installera enbart bassystemet, webserver, SSH och vanliga systemverktyg.
    3. Starta om datorn. Datorn startas om i textläge. Logga in som root.
    4. Om sudo saknas och ger felmeddelanden, ta bort kommandot. Kör följande kommandon efter installationen: apt update apt install --no-install-recommends xorg openbox firefox-esr

    Steg 2: Konfigurera Openbox för enkel start

    1. Skapa en autostart-fil för Openbox:
      mkdir -p ~/.config/openbox
      nano ~/.config/openbox/autostart
    2. Lägg till följande kod:
    3. #!/bin/bash
      xset -dpms # Stäng av strömsparläge
      xset s off # Stäng av skärmsläckaren
      xset s noblank # Förhindra skärmblänkning
      firefox --kiosk http://localhost # Starta Firefox i kiosk-läge

    Steg 3: Starta Openbox automatiskt

    1. Skapa filen .xinitrc: nano ~/.xinitrc
    2. Lägg till följande innehåll: exec openbox-session
    3. Installera nodm för att automatisera inloggning och X-start:
      apt install nodm
      nano /etc/default/nodm
    4. Ändra inställningarna till:
      NODM_ENABLED=true
      NODM_USER=your-username Ersätt your-username med ditt användarnamn. Förslagsvis börja med root.
    5. Starta om datorn: reboot

    Steg 4: Installera och konfigurera en lokal webbsida med Apache

    1. Installera Apache: apt update apt install apache2
    2. Skapa en lokal webbsida med dina favorit-radiokanaler. Apache visar automatiskt innehållet från /var/www/html. Du kan skapa en enkel HTML-sida med länkar till olika internetradiostationer.

    Förslag på enkel HTML-sida för radiokanaler

    Skapa en fil:

    sudo nano /var/www/html/index.html
    

    Lägg till följande:

    <!DOCTYPE html>
    <html lang="sv">
    <head>
    <meta charset="UTF-8">
    <meta name="viewport" content="width=device-width, initial-scale=1.0">
    <title>Sveriges Radio Kanaler</title>
    <link href="https://cdn.jsdelivr.net/npm/bootstrap@5.3.0-alpha1/dist/css/bootstrap.min.css" rel="stylesheet">
    <style>
    .btn-radio {
        width: 100%;
    }
    </style>
    </head>
    <body>
    <div class="container mt-5">
        <h1 class="text-center mb-4">Lyssna på Sveriges Radio</h1>
        <div class="row justify-content-center">
            <div class="col-md-8">
                <div class="d-grid gap-3">
                    <button class="btn btn-primary btn-radio" onclick="playRadio('http://sverigesradio.se/topsy/direkt/132.mp3')">P1</button>
                    <button class="btn btn-secondary btn-radio" onclick="playRadio('http://sverigesradio.se/topsy/direkt/2562.mp3')">P2</button>
                    <button class="btn btn-success btn-radio" onclick="playRadio('http://sverigesradio.se/topsy/direkt/164.mp3')">P3</button>
                    <button class="btn btn-info btn-radio" onclick="playRadio('http://sverigesradio.se/topsy/direkt/701.mp3')">P4 Stockholm</button>
                    <button class="btn btn-warning btn-radio" onclick="playRadio('http://sverigesradio.se/topsy/direkt/4951.mp3')">P4 Plus</button>
                </div>
                <div class="text-center mt-4">
                    <button class="btn btn-danger" onclick="stopRadio()">Stoppa</button>
                </div>
            </div>
        </div>
    </div>
    <audio id="radioPlayer" style="display: none;"></audio>
    <script>
    const radioPlayer = document.getElementById('radioPlayer');
    function playRadio(streamUrl) {
        radioPlayer.src = streamUrl;
        radioPlayer.play();
    }
    function stopRadio() {
        radioPlayer.pause();
        radioPlayer.src = '';
    }
    </script>
    </body>
    </html>
    

    https://www.linux.se/download/radio.tar finns en mer utvecklad version av ovanstående, där man i en JSON-fil kan lägga till fler stationer.

    Starta om Apache för att ladda sidan:

    sudo systemctl restart apache2
    

    Nu har den gamla datorn återvunnits och blivit en internetradio. Perfekt att ställa i garaget, på arbetsplatsen eller andra ställen där du vill lyssna på internetradio utan att använda en dyr och fin laptop.

    Varför datorn ska startas upp i kioskläge är för att begränsa klåfingriga från att surfa in på oönskade sidor. Datorn startar alltid i kioskläge, vilket gör den enkel att använda – ingen behöver leta i menyer eller liknande. Dessutom sparas minne och resurser genom att skala bort onödiga funktioner.

    Väljer man att ta ner den utökade versionen av radioskriptet kan man använda tangentbordet för att snabbt välja kanal. Den utökade versionen låter dig också stoppa och starta ljudet med mellanslag.

    Exemplet ovan tar dock inte hänsyn till behov av Wi-Fi-konfiguration. Eftersom datorn startar upp ett webbgränssnitt kan det också upplevas som otympligt för vissa användare. Se dessa exempel som inspiration till att utveckla ett ännu bättre system.

    En liten bonus: Om du känner till datorns IP-adress kan du skriva ip a i terminalen för att visa den. När du vet adressen (ofta i formatet 192.168.x.y) kan du skriva http://192.168.x.y i webbläsaren på din telefon. Då kan du använda samma gränssnitt och script på din telefon som på datorn.

  • Radio Recorder – en kommandoradsbaserad spelare och inspelare för internetradio

    Blandbandet is back..

    Internetradio, även kallat webb- eller nät-radio, är en digital ljudtjänst som sänds via internet.

    Internetradio är populärt eftersom det inte kräver någon registrering eller prenumeration. Det finns ett stort utbud av stationer från hela världen. Oavsett om du gillar klassisk musik, pop, folkmusik, nyheter eller pratprogram, erbjuder internetradio något för alla, så länge du har en internetuppkoppling. Internetradio erbjuder samma format som traditionella radiostationer.

    Radio Recorder är ett program som körs i kommandoraden för att spela och spela in internetradio. Det är fri och öppen källkod och är skrivet i Java.

    Installation

    Programmet har testats på Ubuntu 24.04 LTS.

    För Ubuntu-användare finns ett färdigt paket att ladda ner med wget:

    $ wget https://github.com/sfuhrm/radiorecorder/releases/download/v1.10.1/radiorecorder_1.10.1-1_amd64.deb

    Installera sedan paketet med:

    $ sudo dpkg -i radiorecorder_1.10.1-1_amd64.deb

    Om du använder Fedora finns det också ett paket för den distributionen, och om du inte vill kompilera källkoden själv finns ett binärt paket tillgängligt. Även FreeBSD stöds.

    Radio Recorder är plattformsoberoende, så förutom Linux finns det versioner för både macOS och Windows.

    Användning

    Radio Recorder kan spela upp internetradio live och visar vilken låt som spelas. För att komma igång kan du söka efter stationer som spelar en viss musikgenre, till exempel klassisk musik:

    $ radiorecorder -list-station classical

    Detta kommando ger en lista med stationer och deras unika ID (UUID). Du kan sedan spela upp en station med flaggan -p följt av UUID. Till exempel:

    Programmet är kopplat till Radio Browser, en databas med internetradiostationer, för att underlätta sökning och uppspelning.

    En särskild funktion hos Radio Recorder är dess inspelningsmöjligheter. Du kan spela in en fil för varje låt och använda låtnamnen från metadata, eller spela in flera radiostationer samtidigt. Standardinställningen är att spela in upp till 10 stationer parallellt, men detta går att ändra. Programmet kan också spara ID3-taggar (ID3v1 och ID3v2.4).

    Sammanfattning

    Radio Recorder är ett enkelt men användbart verktyg för både uppspelning och inspelning av internetradio. Programmet stöder MP3-, OGG Vorbis- och AAC/AAC+/MP4-format och är resurseffektivt, vilket är en av de stora fördelarna med kommandoradsprogram.

    Programmet har svårt avkoda Sveriges radio sädningar, dock går det utmärkt när vi flytta SR till en Chromecast som utput.

    Så har man Chromecast enhet som hetter foobar

    radiorecorder -p 96200095-0601-11e8-ae97-52543be04c81 -c foobar

    Då start den radio station Capital London på din foobar chromecast enhet.

    Fler exempel :

    Här är några exempel på hur du kan använda Radio Recorder i kommandoraden för att lyssna på och spela in internetradio:

    1. Sök efter en station

    Om du vill söka efter radiostationer som spelar en viss genre, till exempel klassisk musik, använder du följande kommando:

    $ radiorecorder -list-station classical

    Detta ger en lista över stationer som spelar klassisk musik tillsammans med deras UUID (en unik identifierare för varje station).

    2. Spela upp en station

    När du har hittat en station från din sökning kan du använda UUID för att spela upp stationen. Exempelvis om UUID:n är 96200095-0601-11e8-ae97-52543be04c81, kan du spela upp stationen så här:

    $ radiorecorder -p 96200095-0601-11e8-ae97-52543be04c81

    3. Spela in en station

    För att spela in en station, använder du UUID och flaggan för inspelning (-r). Till exempel:

    $ radiorecorder -r 96200095-0601-11e8-ae97-52543be04c81

    Denna inspelning skapar en fil med hela strömmen tills du stoppar processen.

    4. Spela in varje låt som en separat fil

    Om du vill spela in varje låt som spelas på en radiostation som separata filer baserat på metadata (t.ex. låtnamn), kan du använda följande kommando:

    $ radiorecorder -r --songbased 96200095-0601-11e8-ae97-52543be04c81

    5. Spela in flera stationer parallellt

    Du kan också spela in flera stationer samtidigt. För att spela in till exempel 3 stationer parallellt, kan du använda:

    $ radiorecorder -r --parallel 3

    Detta kommer att spela in från tre stationer samtidigt och skapa separata inspelningar för varje station.

    6. Ändra antalet stationer som spelas in parallellt

    Som standard kan Radio Recorder spela in upp till 10 stationer samtidigt. Du kan ändra denna gräns genom att använda flaggan --parallel och sätta det till ett högre eller lägre värde:

    $ radiorecorder -r --parallel 5

    Detta ändrar gränsen till att spela in 5 stationer samtidigt.

    7. Spela in i ett specifikt format

    Radio Recorder stöder flera ljudformat som MP3, OGG Vorbis och AAC. Du kan specificera vilket format du vill använda för inspelningen genom att lägga till en flagga för formatet:

    $ radiorecorder -r --format mp3 96200095-0601-11e8-ae97-52543be04c81

    Dessa exempel visar hur du kan lyssna på, spela in och hantera internetradiostationer med Radio Recorder via kommandoraden.

Etikett: internetradio

  • Bygg en internetradio med en gamla dator.

    En gammal laptop behöver inte hamna i elskroten bara för att den inte längre passar som vanlig arbetsdator. Med Debian, Openbox och Firefox ESR går det att bygga om en äldre 32-bitarsdator till en enkel internetradio som startar automatiskt, öppnar en radiosida i kioskläge och spelar upp ljud utan krångel. Här visar vi hur en…

  • Från netbook till nätradio – ett andra liv för Acer Aspire One

    En liten, långsam och till synes hopplöst föråldrad netbook från 2008 – är den bara skrot, eller finns det fortfarande ett användningsområde? Genom att kombinera lätt Linux och realistiska förväntningar går det att ge en klassiker som Acer Aspire One ett nytt liv. Resultatet blir kanske inte en modern dator, men väl en oväntat användbar…

  • Icecast 2.5 – små förbättringar med stor betydelse

    Icecast är tillbaka med version 2.5 – en efterlängtad uppdatering av den populära streamingservern som driver allt från internetradiostationer till ideella ljudprojekt världen över. Även om förändringarna inte är revolutionerande efter den långa tiden sedan förra stabila släppet, bjuder Icecast 2.5 på flera välkomna förbättringar: ett modernare webbgränssnitt med experimentellt mörkt läge, mer detaljerad realtidsinformation…

  • Återbruka en gammal dator som webb-styrd internetradio

    Kortversion: I stället för att spela upp internetradio i din egen enhet låter du en gammal dator stå för ljudet – och styr den från valfri webbläsare på samma nätverk. Perfekt för uttjänta kontors-PC som redan har en okej högtalare eller är kopplade till en stereo. Jag har i en rad tidigare artiklar på linux.se…

  • Så bygger du en internet radio av din gamla dator.

    Bygg en internetradio av en gammal dator Under 2025 kommer Linux.se att publicera tips om hur man kan återvinna gammal hårdvara och ge den nytt liv. Har du en äldre laptop som blivit för långsam för vardagligt användande? Varför inte omvandla den till en internetradio? Projektet fungerar också utmärkt för stationära datorer. Bättre ljudkvalitet: Många…

  • Radio Recorder – en kommandoradsbaserad spelare och inspelare för internetradio

    Internetradio, även kallat webb- eller nät-radio, är en digital ljudtjänst som sänds via internet. Internetradio är populärt eftersom det inte kräver någon registrering eller prenumeration. Det finns ett stort utbud av stationer från hela världen. Oavsett om du gillar klassisk musik, pop, folkmusik, nyheter eller pratprogram, erbjuder internetradio något för alla, så länge du har…