• En dator som bara gör en sak – och gör det bra

    En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här artikeln beskriver vi hur man bygger en sådan låst skrivdator, där användaren bara kan göra en sak: skriva i LibreOffice Writer, den fria motsvarigheten till Microsoft Word. Lösningen passar särskilt bra i miljöer där man vill erbjuda en enkel skrivplats utan internetåtkomst, samtidigt som gamla datorer kan återanvändas tack vare låg minnes- och resursförbrukning.

    I en tid då datorer nästan alltid är uppkopplade, fulla av appar, aviseringar och distraktioner, kan det låta gammaldags att bygga en dator som bara ska användas för att skriva text. Men just därför är idén intressant. En enkel skrivdator kan vara både tryggare, billigare och mer fokuserad än en vanlig dator.

    Tanken är att skapa en dator som fungerar ungefär som en modern skrivmaskin. När datorn startas loggas användaren in automatiskt och möts direkt av LibreOffice Writer. Det finns ingen webbläsare att klicka på, ingen e-post, inga sociala medier och inga menyer fulla av onödiga program. Datorn har ett tydligt syfte: att skriva dokument.

    Varför bygga en låst skrivdator?

    En vanlig dator är byggd för att klara nästan allt. Det är också dess svaghet. För personer som bara behöver skriva text kan den vanliga datormiljön bli onödigt komplicerad. Det kan finnas uppdateringsrutor, webbläsare, programbutiker, notiser och inställningar som stör eller skapar problem.

    En låst skrivdator kan passa i flera sammanhang. Den kan användas i föreningslokaler, skolor, bibliotek, väntrum, äldreboenden eller på platser där man vill erbjuda enkel tillgång till ordbehandling utan att samtidigt ge fri tillgång till internet.

    Det kan också vara ett sätt att återanvända äldre datorer. En dator som är för gammal för ett modernt fullskaligt skrivbordssystem kan fortfarande fungera utmärkt som enkel skrivmaskin.

    Ett minimalt system i botten

    Grunden i lösningen är ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian eller Ubuntu. I stället för att installera en komplett skrivbordsmiljö används en mycket enkel grafisk miljö. Det gör datorn snabbare, renare och lättare att kontrollera.

    En fullständig skrivbordsmiljö innehåller ofta många funktioner som inte behövs i detta fall. Där kan det finnas filhanterare, webbläsare, programcentraler, meddelanden och bakgrundstjänster. I en låst skrivdator är målet motsatsen: så lite som möjligt ska finnas tillgängligt.

    Därför används Openbox som fönsterhanterare. Openbox är lättviktigt och startar snabbt. Det visar inte upp ett helt skrivbord med menyer och ikoner, utan ger bara den grafiska grund som krävs för att LibreOffice Writer ska kunna köras.

    Automatisk start av LibreOffice Writer

    När datorn startas loggas användaren in automatiskt. Därefter startar Openbox och LibreOffice Writer öppnas direkt. Användaren behöver inte känna till lösenord, terminalkommandon eller programmenyer.

    Det gör datorn enkel att använda även för personer som inte är datorvana. Starta datorn, vänta en kort stund och börja skriva.

    LibreOffice Writer är ett bra val eftersom det är fritt, välkänt och fungerar med vanliga dokumentformat. Det kan användas för brev, anteckningar, enklare rapporter och andra textdokument. Med svenskt språkstöd installerat får användaren även svenska menyer, svensk stavningskontroll och svensk avstavning.

    Filer sparas bara tillfälligt

    En viktig del av lösningen är att användarens hemkatalog ligger i arbetsminnet, alltså RAM-minnet. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att filerna försvinner när datorn startas om.

    Detta kan låta drastiskt, men det är en medveten säkerhetsåtgärd. Om datorn står i en offentlig eller halvöppen miljö vill man inte att nästa användare ska kunna läsa tidigare användares dokument. Genom att tömma användarmiljön vid omstart får varje användare en ren start.

    Samtidigt behöver datorn en grundmall som återskapas vid varje uppstart. Därför finns en mallkatalog med de inställningar som alltid ska finnas: Openbox-konfiguration, LibreOffice-inställningar och en dokumentmapp. Ett systemskript kopierar automatiskt tillbaka dessa filer varje gång datorn startar.

    Ingen internetåtkomst för den vanliga användaren

    En annan central del är att den vanliga användaren inte ska kunna använda internet. Det minskar risken för missbruk, skadliga nedladdningar och distraktioner.

    Det betyder inte att hela datorn saknar nätverk. Administratören kan fortfarande använda nätet för att uppdatera systemet och underhålla datorn. Men den låsta användaren, den som bara ska skriva, blockeras från nätåtkomst med hjälp av brandväggsregler.

    På så sätt kombineras enkelhet med kontroll. Datorn kan skötas och uppdateras, men slutanvändaren får bara tillgång till det som behövs.

    Ett administratörskonto för underhåll

    För att lösningen ska vara praktisk behövs två olika användarkonton. Det ena är administratörskontot. Det används av den som ansvarar för datorn och behöver kunna installera uppdateringar, ändra inställningar och felsöka.

    Det andra kontot är det låsta användarkontot. Det är detta konto som loggas in automatiskt och som används för själva skrivandet. Det kontot ska inte ha administratörsrättigheter och ska inte kunna ändra systemet.

    Den här uppdelningen är viktig. Den gör att datorn kan vara enkel för användaren men fortfarande möjlig att sköta för den ansvarige.

    Svenskt språkstöd är viktigt

    För att datorn ska kännas naturlig att använda i Sverige bör LibreOffice vara inställt på svenska. Det handlar inte bara om menyerna, utan också om stavningskontroll, avstavning, hjälpfiler och dokumentets standardspråk.

    Om användarens hemkatalog töms vid varje omstart måste dessa inställningar sparas i den mall som återskapas varje gång. Annars riskerar LibreOffice att starta med fel språk eller visa första-start-guiden om och om igen.

    När allt är rätt inställt möts användaren av ett färdigt svenskt skrivprogram varje gång datorn startas.

    Fördelar med lösningen

    Den största fördelen är enkelheten. Datorn gör en sak och användaren behöver inte förstå resten av systemet. Det gör den lämplig för miljöer där driftssäkerhet och tydlighet är viktigare än flexibilitet.

    En annan fördel är integriteten. Eftersom användarfiler raderas vid omstart minskar risken att personliga dokument lämnas kvar. Det är särskilt viktigt om flera personer använder samma dator.

    Lösningen är också resurssnål. Den kräver ingen kraftfull dator och kan därför ge nytt liv åt äldre hårdvara. I stället för att kassera en dator kan den få en ny roll som enkel skrivstation.

    Begränsningar att känna till

    En sådan här dator är inte avsedd att ersätta en vanlig arbetsdator. Den ska inte användas för e-post, webbsurfning, filsynkronisering eller avancerad dokumenthantering. Den är byggd för ett mycket tydligt användningsområde.

    Det är också viktigt att användaren förstår att filer försvinner vid omstart. Om dokument ska sparas permanent behöver man lägga till en kontrollerad metod för export, till exempel USB-minne, utskrift eller en särskild sparfunktion som administratören ansvarar för.

    Annars finns risken att användaren tror att dokumentet är sparat för framtiden, fast det i själva verket bara finns kvar så länge datorn är igång.

    En modern skrivmaskin

    Den låsta skrivdatorn är i praktiken en modern skrivmaskin byggd med fri programvara. Den använder ett vanligt operativsystem, en lätt grafisk miljö och LibreOffice Writer, men döljer allt som inte behövs.

    Resultatet blir en dator som startar direkt till ordbehandling, saknar onödiga distraktioner, rensar användarfiler vid omstart och hindrar den vanliga användaren från att komma ut på internet.

    I en värld där datorer ofta blir allt mer komplicerade visar lösningen att enkelhet fortfarande kan vara en styrka. Ibland är den bästa datorn inte den som kan göra mest, utan den som gör precis det den ska.

    Så bygger man den låsta skrivdatorn steg för steg

    Först installerar man ett minimalt Linuxsystem, till exempel Debian minimal . Vi använde Debian 13.5 när vi gjorde den här artikel i vmware för att testa konfigurationen. Man bör inte installera en komplett skrivbordsmiljö, eftersom den ofta innehåller webbläsare, programbutik, filhanterare och andra program som inte behövs. Målet är att datorn bara ska starta en enkel grafisk miljö och sedan öppna LibreOffice Writer.

    När grundsystemet är installerat uppdateras paketlistan:

    apt update
    

    Därefter installeras de program som behövs:

    apt install --no-install-recommends \
      xorg \
      lightdm \
      openbox \
      libreoffice-writer \
      libreoffice-l10n-sv \
      libreoffice-help-sv \
      hunspell-sv \
      hyphen-sv \
      nftables \
      xdotool \
      rsync \
      locales
    

    För felsökning kan man tillfälligt installera xterm:

    apt install xterm
    

    När allt fungerar kan xterm tas bort igen:

    apt purge xterm
    apt autoremove --purge
    

    Därefter skapar man två användarkonton. Ett konto används för administration och ett konto används av den låsta skrivdatorn.

    adduser admin
    usermod -aG sudo admin
    
    adduser skrivare
    

    Administratören använder kontot admin för uppdateringar, felsökning och underhåll. Den vanliga användaren skrivare ska loggas in automatiskt och ska inte ha administratörsrättigheter.

    Nästa steg är att ställa in automatisk inloggning. LightDM används som inloggningshanterare. Öppna konfigurationsfilen:

    nano /etc/lightdm/lightdm.conf
    

    Lägg in följande:

    [Seat:*]
    autologin-user=skrivare
    autologin-user-timeout=0
    user-session=openbox
    

    Detta gör att användaren skrivare loggas in automatiskt och att Openbox startas som grafisk miljö.

    Sedan skapas en mallkatalog för användaren. Eftersom användarens hemkatalog senare ska rensas vid varje omstart behöver alla grundinställningar sparas i en separat mall.

    mkdir -p /etc/skel-skrivare/.config/openbox
    mkdir -p /etc/skel-skrivare/Dokument
    

    Nu skapas Openbox autostart-fil. Det är den som startar LibreOffice Writer automatiskt när den grafiska miljön öppnas.

    nano /etc/skel-skrivare/.config/openbox/autostart
    

    Lägg in följande:

    #!/bin/bash
    
    xset -dpms
    xset s off
    xset s noblank
    
    sleep 3
    
    libreoffice --writer --norestore --nofirststartwizard &
    
    sleep 8
    
    xdotool key F11
    

    Gör filen körbar:

    chmod +x /etc/skel-skrivare/.config/openbox/autostart
    

    Detta stänger av skärmsläckning, startar LibreOffice Writer och försöker sätta programmet i helskärmsläge. När användaren startar datorn ska Writer alltså öppnas direkt utan att användaren behöver klicka på något.

    För att systemet ska använda svenska ställs svensk locale in. Kör:

    dpkg-reconfigure locales
    

    Markera:

    sv_SE.UTF-8 UTF-8
    

    Sätt sedan svenska som standardspråk:

    update-locale LANG=sv_SE.UTF-8
    

    LibreOffice behöver också ställas in för svenska. Starta LibreOffice som användaren skrivare eller logga in grafiskt och välj:

    Verktyg
    → Alternativ
    → Språkinställningar
    → Språk
    

    Ställ in:

    Användargränssnitt: Svenska
    Lokala inställningar: Svenska (Sverige)
    Standardspråk för dokument: Svenska (Sverige)
    

    När LibreOffice är rätt inställt bör dess inställningar sparas i mallen. Om inställningarna finns i användarens hemkatalog kan de kopieras till mallkatalogen:

    mkdir -p /etc/skel-skrivare/.config
    
    cp -a /home/skrivare/.config/libreoffice /etc/skel-skrivare/.config/
    

    Sätt rätt ägare på mallkatalogen:

    chown -R root:root /etc/skel-skrivare
    

    Nästa steg är att göra användarens hemkatalog temporär. Det betyder att användaren kan spara dokument under tiden datorn är igång, men att allt raderas vid omstart. Öppna /etc/fstab:

    nano /etc/fstab
    

    Lägg till raden:

    tmpfs /home/skrivare tmpfs defaults,noatime,nosuid,nodev,mode=700,uid=skrivare,gid=skrivare,size=1G 0 0
    

    Detta monterar /home/skrivare i RAM-minnet. När datorn startas om töms katalogen automatiskt.

    För att hemkatalogen ändå ska få rätt innehåll vid varje start skapas ett skript som kopierar tillbaka mallfilerna.

    Skapa filen:

    nano /usr/local/sbin/prepare-skrivare-home.sh
    

    Lägg in följande:

    #!/bin/bash
    
    USER_NAME="skrivare"
    HOME_DIR="/home/skrivare"
    SKEL_DIR="/etc/skel-skrivare"
    
    mkdir -p "$HOME_DIR"
    
    rsync -a "$SKEL_DIR"/ "$HOME_DIR"/
    
    mkdir -p "$HOME_DIR/Dokument"
    
    chown -R "$USER_NAME:$USER_NAME" "$HOME_DIR"
    chmod 700 "$HOME_DIR"
    

    Gör skriptet körbart:

    chmod +x /usr/local/sbin/prepare-skrivare-home.sh
    

    Skriptet ser till att /home/skrivare alltid innehåller rätt Openbox-konfiguration, LibreOffice-inställningar och dokumentmapp när datorn startar.

    Nu skapas en systemd-tjänst som kör skriptet innan LightDM startar.

    Skapa filen:

    nano /etc/systemd/system/prepare-skrivare-home.service
    

    Lägg in följande:

    [Unit]
    Description=Prepare temporary home for skrivare
    DefaultDependencies=no
    After=local-fs.target
    Before=display-manager.service lightdm.service
    
    [Service]
    Type=oneshot
    ExecStart=/usr/local/sbin/prepare-skrivare-home.sh
    RemainAfterExit=yes
    
    [Install]
    WantedBy=display-manager.service
    

    Ladda om systemd och aktivera tjänsten:

    systemctl daemon-reload
    systemctl enable prepare-skrivare-home.service
    systemctl start prepare-skrivare-home.service
    

    Kontrollera att filerna har kopierats till användarens hemkatalog:

    ls -la /home/skrivare
    ls -la /home/skrivare/.config/openbox
    

    Där ska bland annat filen autostart finnas.

    Därefter spärras internet för den vanliga användaren. Först aktiveras nftables:

    systemctl enable --now nftables
    

    Öppna konfigurationsfilen:

    nano /etc/nftables.conf
    

    Lägg in följande regler:

    #!/usr/sbin/nft -f
    
    flush ruleset
    
    table inet filter {
        chain output {
            type filter hook output priority 0; policy accept;
    
            oif "lo" accept
    
            meta skuid "skrivare" ip daddr 127.0.0.0/8 accept
            meta skuid "skrivare" ip6 daddr ::1 accept
    
            meta skuid "skrivare" reject
        }
    }
    

    Ladda reglerna:

    nft -f /etc/nftables.conf
    systemctl restart nftables
    

    Nu ska användaren skrivare inte kunna använda internet, medan administratören fortfarande kan använda nätverket för uppdateringar och service.

    Om webbläsare eller andra onödiga program finns installerade bör de tas bort:

    apt purge firefox-esr chromium thunderbird evolution
    apt autoremove --purge
    

    Det gör systemet renare och minskar risken att användaren kommer åt program som inte ska användas.

    När allt är konfigurerat bör lösningen testas. Kontrollera först att systemd-tjänsten finns och fungerar:

    systemctl status prepare-skrivare-home.service
    

    Kontrollera att LightDM är aktivt:

    systemctl status lightdm
    

    Kontrollera att Openbox autostart-fil finns:

    ls -la /home/skrivare/.config/openbox/autostart
    

    Testa att nätet är spärrat för användaren:

    su - skrivare
    ping 8.8.8.8
    

    Ping ska inte fungera för användaren skrivare.

    Starta sedan om datorn:

    reboot
    

    Efter omstart ska datorn automatiskt logga in användaren skrivare, starta Openbox och öppna LibreOffice Writer. Användaren ska kunna skriva dokument och spara dem tillfälligt i hemkatalogen, men efter nästa omstart ska filerna vara borta.

    Om datorn startar till svart skärm eller om LibreOffice inte öppnas bör man kontrollera om autostart-filen finns:

    ls -la /home/skrivare/.config/openbox
    

    Läs eventuella felmeddelanden:

    cat /home/skrivare/.xsession-errors
    

    Kontrollera LightDM-loggen:

    journalctl -u lightdm -b --no-pager
    

    Kontrollera om LibreOffice körs:

    ps aux | grep libreoffice
    

    När alla kontroller är klara fungerar datorn som en låst skrivmaskin. Den startar direkt till LibreOffice Writer, saknar vanlig skrivbordsmiljö, rensar användarens filer vid omstart och blockerar internet för den vanliga användaren. Samtidigt finns ett administratörskonto kvar för service, uppdateringar och felsökning.

    Teknisk faktaruta

    System: Debian minimal eller Ubuntu minimal/server

    Grafisk miljö: Xorg, LightDM och Openbox

    Ordbehandling: LibreOffice Writer startar automatiskt

    Användare: Ett administratörskonto och ett låst skrivkonto

    Internet: Blockeras för den vanliga användaren med nftables

    Rensning: Hemkatalogen körs som tmpfs och töms vid omstart

    Resultat: Datorn fungerar som en modern skrivmaskin utan distraktioner

  • Från sopfynd till teletype: IBM Selectric II får ett nytt liv

    En elektrisk skrivmaskin från 1970-talet, räddad ur en soptunna, visar sig rymma en ingenjörskonst som fortfarande imponerar. Med kugghjul, metallband och mekanisk logik kunde IBM Selectric II skriva snabbare än många människor och byta typsnitt på sekunder. Genom att reparera och koppla upp maskinen mot en modern dator blir den både ett historiskt experiment och en påminnelse om hur avancerad – och begriplig – tekniken en gång var.

    Att hitta en 18-kilos skrivmaskin i en grannes sopor låter som början på ett skämt, men i det här fallet var det starten på en teknikhistorisk återuppståndelse. Maskinen var en IBM Selectric II, en elektrisk skrivmaskin från tidigt 1970-tal som ofta beskrivs som ett mekaniskt mästerverk. Den är byggd som en industriell maskin, full av finurliga länkar, fjädrar och kopplingar, och den gör något som få andra skrivmaskiner kan: den väljer tecken genom att vrida och tilta ett utbytbart typelement som ser ut som en liten golfboll.

    Det märkliga “golfbolls”-elementet är själva kärnan i Selectricens idé. I en vanlig skrivmaskin sitter varje tecken på sin egen typstång. Här finns i stället ett enda typelement där alla tecken är samlade, och när du trycker på en tangent ställer maskinen in elementet till rätt position och slår det mot pappret. Eftersom allt sker med ett och samma element kan inga typstänger fastna i varandra, och man kan dessutom byta “font” genom att byta typelement på några sekunder. Det är en av anledningarna till att Selectric-systemet blev så dominerande.

    Mekaniken som gör skrivandet möjligt

    När man trycker ner en tangent händer något som mer liknar ett mekaniskt kodningssystem än ett traditionellt tangentbord. Under varje tangent finns en del som IBM kallade interposer. Den är formad på ett sätt som motsvarar ett visst tecken, ungefär som en mekanisk nyckelprofil. Interposern påverkar i sin tur ett system av stänger och spärrar som väljer en kombination av rörelser.

    I centrum finns en så kallad wiffle tree-mekanism, en sorts mekanisk “logik” som omvandlar flera små val till en exakt slutrörelse. Det är där Selectricens genialitet verkligen märks: istället för att ha en separat mekanism för varje tecken använder den en kombination av binära val som till slut styr hur mycket typelementet ska roteras och hur mycket det ska tiltas.

    Det riktigt eleganta är att detta fungerar trots att vagnen samtidigt rör sig i sidled. Lösningen är metallband som löper som loopar genom maskinen. Så länge loopens totala längd är konstant kan vagnen flytta sig utan att typelementets orientering ändras. Men om maskinen ändrar loopens effektiva längd så roterar eller tiltar elementet. Det är ett smart trick som gör att teckenvalet kan styras på distans från mekaniken, även när vagnen rör sig.

    Första steget: att få maskinen att fungera igen

    Sopfyndet var inte redo att skriva direkt. Ett tidigt fel satt i en liten arm som drar fram färgbandet. Den hade kärvat fast, och lösningen var klassisk verkstadslogik: demontera ett par kugghjul, rengöra och smörja, och sedan röra allt tillbaka till fri rörelse.

    Ett större problem fanns i tangentbordet. Vissa tangenter gick att trycka ner men gav ingen utskrift. När tangentbordet plockades isär visade det sig att felet berodde på något som kallas selector compensator, ett rör med små kulor som tar upp spel och samtidigt förhindrar att två teckenval registreras exakt samtidigt. Röret hade böjts så att en kula till och med hade pressats ut genom sidan, vilket inte ska kunna hända i normal drift. För att komma åt felet krävdes en djupare demontering, men när delarna riktades och sattes tillbaka fungerade teckenvalet igen.

    Från skrivmaskin till teletype

    När Selectricen väl var mekaniskt frisk uppstod den mer udda idén: att göra den till en teletype, alltså en skrivande terminal kopplad till en dator. En teletype är i grunden en fjärrskrivare, ett system som låter text färdas över en ledning och skrivas ut på papper på en annan plats. Under stora delar av 1900-talet var detta ett av de viktigaste sätten att skicka text snabbt, långt innan fax och e-post blev vardag.

    På 1970-talet, när hemdatorrevolutionen tog fart, var skrivare fortfarande ovanliga och ofta ganska dåliga. Dotmatrisskrivare fanns, men utskrifterna var grova jämfört med Selectricens krispiga slag. Därför byggde många entusiaster om Selectric-maskiner till datorutmatning. Det lockande är att skrivmaskinen redan har en extremt snabb och exakt mekanik, och om man bara kan “trycka ner” rätt mekaniska val med elektriska ställdon så blir den en imponerande skrivare.

    Solenoider som ersätter fingrar

    För att få maskinen att skriva utan mänskliga fingrar användes solenoider, alltså elektromagnetiska ställdon som kan dra eller trycka en arm när de får ström. Målet var att undvika en solenoid per tangent, vilket skulle bli dyrt och komplicerat. I stället utnyttjades Selectricens interna logik: genom att påverka ett fåtal centrala “valpunkter” kan man åstadkomma alla tecken.

    Resultatet blev tretton solenoider. Sex av dem styr själva teckenvalet via maskinens latch-interposers. En solenoid triggar skrivcykeln. En annan sköter Shift, eftersom versalerna ligger på andra sidan av typelementet och kräver en separat mekanisk omställning. Fyra solenoider styr funktionerna som i en teletype är avgörande: mellanslag, backsteg, vagnretur och ny rad. Den sista solenoiden kopplades till klockan, eftersom många teletypes hade ett “bell”-ljud som kunde aktiveras med ett styrtecken.

    För att allt skulle gå att montera snyggt byggdes hållare och adaptrar med 3D-printade delar. En viktig princip var att inte behöva borra i chassit, utan att använda befintliga skruvhål så att maskinen i teorin kan återställas.

    Att läsa tangentbordet utan att förstöra det

    Selectricens tangentbord anses av många vara ett av de bästa som byggts. Men för att göra maskinen till en terminal behövdes också en väg att läsa av vilka tangenter som trycks. Här användes optiska sensorer, opto-interrupters, som känner av när en liten “flik” passerar mellan en lysdiod och en sensor.

    Placeringen valdes där interposers passerar en styrskena, vilket råkar vara samma plats där avlyssningsutrustning historiskt har kunnat byggas in. Under kalla kriget lyckades sovjetiska tekniker bygga in avlyssning i vissa elektriska skrivmaskiner genom att läsa av rörelser på ett diskret sätt. I det här projektet användes samma mekaniska “observationspunkt”, men med helt oskyldiga sensorer för att skapa en dator-anslutning.

    Eftersom inte alla tangenter är enkla att läsa på samma plats kompletterades systemet med fler sensorer för exempelvis cykelstart, vissa specialtangenter och shift-läget. Tillsammans gav det full kontroll över både inmatning och utskrift.

    Elektronik som pratar RS-232

    Styrningen byggdes kring en mikrokontroller och MOSFET-drivning för solenoiderna. RS-232 valdes som kommunikationsstandard, eftersom det historiskt är ett av de vanligaste sätten att koppla terminaler till datorer. Det passar också bra i en retroinspirerad konstruktion: ett seriellt gränssnitt med tydliga regler och robust signalering.

    På mjukvarusidan var en av de stora utmaningarna timing. Maskinen kan vara snabb, men det betyder inte att den kan ta emot data i samma takt som en modern dator kan skicka den. Därför behövdes buffring och flödeskontroll. En annan utmaning var teckenmappningen: för att veta vilket mekaniskt val som ger vilket utskrivet tecken behöver man en tabell, och den tabellen skapades genom att skriva ut tecken i serie och manuellt bygga en “lookup”-lista.

    När allt väl satt kunde maskinen skriva hela ASCII-uppsättningen, inklusive styrtecken. Ett klassiskt exempel är Ctrl-G, “bell”, som får klockan att ringa.

    Datorn på papper: programmering, verktyg och textflöde

    Med maskinen kopplad via seriell kabel till en Linux-dator kunde den användas som en riktig terminal, om än en terminal som skriver på papper och aldrig kan sudda. Det blir snabbt tydligt varför så många gamla Unix-program är gjorda för textutmatning och linjebaserad interaktion: de var bokstavligen designade för teletypes.

    Det gick att skriva ett C-program, kompilera det och köra det, och låta resultatet hamna direkt på papper. Det gick att göra beräkningar, prova klassiska verktyg och till och med köra BASIC-liknande exempel som känns hämtade från 1970-talets hemdatorvärld. Men det blev också uppenbart att en fysisk mekanik ibland ger små egenheter: extra tecken eller enstaka “felsteg” kan dyka upp när inställningar och slitage inte är perfekta.

    Webben, men i textform

    En särskild idé var att använda skrivmaskinen för att “surfa” på webben. Här stöter man på en grundläggande konflikt: moderna webbsidor är byggda för skärm, grafik och interaktivitet. En skrivmaskin kan bara mata framåt på papper.

    Lösningen blev att använda en textbaserad webbläsare som kan rendera en sida till ren text och lista länkar med nummer. Man kan sedan skriva in länknummret för att gå vidare, ungefär som tidiga textlägenavigatörer. För enkla och historiska sidor fungerar det förvånansvärt bra. För moderna plattformar blir det snabbt ohanterligt, eftersom mängden länkar, menyer och dynamiskt innehåll exploderar i mängd text. Det som på skärm känns som en “ren” sida blir i textutskrift flera minuter av papper.

    Varför göra detta alls?

    På ett plan är det här ett hopplöst opraktiskt projekt. Det är långsamt, bullrigt och kräver papper och underhåll. Men på ett annat plan är det en demonstration av något som blivit ovanligt: teknik som är begriplig i sin fysiska form, där varje funktion motsvaras av en synlig rörelse, och där innovation kan vara lika mycket mekanisk som digital.

    IBM Selectric II visar att ingenjörskonst inte bara handlar om processorkraft och mjukvara. Den handlar också om hur man med kuggar, band, kopplingar och smart mekanisk logik kan skapa ett system som är snabbt, robust och elegant. Att koppla en sådan maskin till en modern dator är i grunden ett möte mellan två epoker, där pappersterminalen blir en påminnelse om hur text och datoranvändning en gång såg ut och varför så mycket av vår programkultur fortfarande bär spår av den tiden.

    Faktaruta: IBM Selectric II & teletype-bygget
    Modell: IBM Selectric II (elektrisk skrivmaskin, tidigt 1970-tal)
    Vikt: ca 18 kg (≈ 40 lb)
    Typelement: Utbytbart “golfboll”-format typeball (snabbt byte av typsnitt/teckenuppsättning)
    Nyckelidé: Tecken väljs genom att typelementet roteras och tiltas innan slaget mot pappret.
    Mekanik: Över 2 000 mekaniska delar och en berömd “wiffle tree”-mekanism som omvandlar tangentval till rörelse.
    Ombyggnad till terminal:
    Ställdon: 13 solenoider för teckenval, cykelstart, shift, mellanslag, backsteg, vagnretur/ny rad och klocka (bell)
    Avläsning: Optiska sensorer (opto-interrupters) för att läsa tangenttryck och maskinens lägen
    Kommunikation: RS-232 seriellt gränssnitt
    Resultat: Skrivmaskinen fungerar som teletype/terminal och kan skriva ut datorns text direkt på papper.
  • LibreOffice 25.8.2 – stabilare, snabbare och ännu bättre

    LibreOffice 25.8.2 är här – en uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin. Med 70 buggfixar, förbättrad prestanda och utökat plattformsstöd fortsätter The Document Foundation att förfina världens mest kraftfulla öppna alternativ till Microsoft Office.

    Den fria kontorssviten LibreOffice får en viktig uppdatering. Version 25.8.2 är nu tillgänglig med hela 70 buggfixar och förbättringar som gör programmet både stabilare och mer pålitligt.

    Den 9 oktober 2025 meddelade The Document Foundation att LibreOffice 25.8.2 nu finns att ladda ner för Windows, macOS och Linux. Det är den andra underhållsuppdateringen i LibreOffice 25.8-serien och följer drygt fem veckor efter version 25.8.1.

    70 buggar fixade – förbättrad stabilitet och kompatibilitet

    Den nya versionen rättar till 70 kända fel och kraschproblem som rapporterats av användare sedan augusti. Bland annat har flera kompatibilitetsproblem med Microsoft Office/365-format lösts, liksom buggar som kunde påverka filöppning, sparning och användargränssnittet.

    För den som arbetar dagligen med dokument, kalkylblad eller presentationer innebär det en mjukare och mer stabil upplevelse, särskilt vid arbete med större filer eller avancerade mallar.

    Snabbare och smartare LibreOffice 25.8

    Huvudversionen LibreOffice 25.8, som släpptes i augusti 2025, introducerade en rad stora förbättringar:

    • Export till PDF 2.0 – med bättre kvalitet och moderna standarder
    • Upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc
    • Förbättrad minneshantering, särskilt märkbart på virtuella skrivbord och tunna klienter
    • Mjukare rullning i stora dokument
    • Förbättrad orddelning och textavstånd, vilket ger ett mer professionellt resultat vid utskrift

    Tillsammans gör dessa förbättringar LibreOffice till ett ännu mer attraktivt alternativ för såväl privatpersoner som organisationer.

    Finns nu för fler plattformar

    I samband med lanseringen meddelar The Document Foundation att Amazon Linux 2023 nu är en officiellt stödd plattform för LibreOffice. Det innebär att användare kan ladda ner färdiga 64-bitars ARM (AArch64)-paket i RPM-format, vilket underlättar installation på servrar och molnplattformar.

    Ladda ner nu – eller vänta på din distribution

    LibreOffice 25.8.2 finns att ladda ner direkt från www.libreoffice.org/download. Användare av Linuxdistributioner som till exempel Ubuntu, Fedora eller openSUSE rekommenderas dock att vänta tills versionen dyker upp i den egna distributionens programförråd, för att få en automatiskt testad och paketerad version.

    För systemintegratörer och utvecklare finns även källkoden tillgänglig för nedladdning.

    Stöd och långsiktig version

    LibreOffice 25.8-serien kommer att få sju underhållsuppdateringar fram till juni 2026, med nästa version – LibreOffice 25.8.3 – planerad till mitten av november 2025.

    För användare som prioriterar maximal stabilitet framför nya funktioner erbjuder stiftelsen också LibreOffice 25.2-serien, som innehåller fler månader av testade och bakportade fixar. Den aktuella versionen där är LibreOffice 25.2.6.

    Gemenskapen i centrum

    Som alltid påminner The Document Foundation om att detta är ”Community”-utgåvan av LibreOffice, framtagen och underhållen av frivilliga. För företag som behöver professionellt stöd och längre supportcykler rekommenderas LibreOffice Enterprise från stiftelsens ekosystempartners.

    Teknisk support erbjuds inte direkt av stiftelsen, men användare kan få hjälp via frivilliggemenskapen på ask.libreoffice.org eller genom användarlistor via e-post.

    Kort sagt: LibreOffice 25.8.2 är en viktig uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin – ett starkt alternativ till Microsoft Office för alla som värdesätter öppen källkod, transparens och frihet.

    Teknisk fakta • LibreOffice 25.8.2
    Släppt: 9 okt 2025

    Typ
    Underhållsutgåva (25.8, punkt 2)
    Antal fixar
    ≈ 70 bugg- och regressionsfixar (RC1 + RC2)
    Viktiga förbättringar
    Stabilitet, kraschfixar, bättre öppning/sparning, UI-förfiningar, förbättrad interoperabilitet med Microsoft Office/365-format
    Stödda plattformar
    Windows • macOS • Linux (DEB/RPM). Nytt: Amazon Linux 2023 (AArch64, RPM)
    Kärnnyheter i 25.8
    Export av PDF 2.0 • upp till 30% snabbare filöppning (Writer/Calc) • optimerad minneshantering • mjukare rullning i stora dokument • förbättrad orddelning & spacing
    Supportfönster
    25.8-serien underhålls till 12 juni 2026 (planerat)
    Nästa version
    25.8.3 (planerad mitten av nov 2025)
    Licens & utgåva
    ”Community”-utgåva, öppen källkod. Företag: överväg LibreOffice Enterprise
    Nedladdning
    libreoffice.org/download
    Ändringsloggar
    Se RC1/RC2-changelogs via projektets releasenoter
    Tips för Linux
    Installera via distributionens förråd för smidig uppdatering – eller hämta officiella DEB/RPM vid behov
    PDF 2.0 +30% öppningshastighet AArch64 RPM Stabilitet Interoperabilitet

Etikett: skrivmaskin

  • En dator som bara gör en sak – och gör det bra

    En dator behöver inte alltid vara uppkopplad, full av appar och fylld med distraktioner. Genom att kombinera Linux, LibreOffice Writer och en låst användarmiljö går det att skapa en modern skrivmaskin: en enkel dator som startar direkt till ordbehandling, saknar internet för den vanliga användaren och rensar alla tillfälliga filer vid omstart. I den här…

  • Från sopfynd till teletype: IBM Selectric II får ett nytt liv

    En elektrisk skrivmaskin från 1970-talet, räddad ur en soptunna, visar sig rymma en ingenjörskonst som fortfarande imponerar. Med kugghjul, metallband och mekanisk logik kunde IBM Selectric II skriva snabbare än många människor och byta typsnitt på sekunder. Genom att reparera och koppla upp maskinen mot en modern dator blir den både ett historiskt experiment och…

  • LibreOffice 25.8.2 – stabilare, snabbare och ännu bättre

    LibreOffice 25.8.2 är här – en uppdatering som gör den fria kontorssviten snabbare, stabilare och mer kompatibel än någonsin. Med 70 buggfixar, förbättrad prestanda och utökat plattformsstöd fortsätter The Document Foundation att förfina världens mest kraftfulla öppna alternativ till Microsoft Office. Den fria kontorssviten LibreOffice får en viktig uppdatering. Version 25.8.2 är nu tillgänglig med…