• KDE Linux närmar sig beta – kan snart starta Java- och DOS-program automatiskt

    KDE Linux närmar sig sin första betaversion och har nu slutfört 83 procent av det planerade arbetet. Bland nyheterna finns automatisk installation av stöd för Java- och DOS-program, förbättrad säkerhet, snabbare uppstart och bättre grafikprestanda i virtuella maskiner.

    KDE Linux är ett nytt Linuxbaserat operativsystem som utvecklas av KDE-projektet, organisationen bakom skrivbordsmiljön KDE Plasma. Systemet är fortfarande under utveckling, men närmar sig nu en viktig milstolpe. Enligt projektets egen sammanställning är 83 procent av arbetet inför betaversionen färdigt.

    En av de största nyheterna är att KDE Linux automatiskt kan hjälpa användaren att installera den programmiljö som behövs för att öppna vissa typer av filer.

    Installerar rätt program vid behov

    Funktionen bygger på ett verktyg som kallas Package Compatibility Helper. När användaren försöker öppna en fil som inget installerat program kan hantera, söker verktyget efter en lämplig lösning.

    Användaren får därefter frågan om den programvara som behövs ska hämtas från Flathub, som är en stor distributionsplattform för Linuxprogram i Flatpak-format. Ingen installation genomförs utan användarens godkännande.

    Det innebär att användaren inte själv behöver känna till vilket stödpaket eller vilken programmiljö som krävs.

    Java-program startas med rätt körmiljö

    Java-program behöver en särskild körmiljö, en så kallad Java Runtime Environment, för att kunna startas. Om en sådan miljö saknas kan KDE Linux nu erbjuda sig att installera den automatiskt.

    När installationen är klar försöker systemet direkt starta Java-programmet igen.

    Det förenklar användningen av exempelvis äldre företagsprogram, administrativa verktyg och fristående Java-applikationer som distribueras som JAR-filer.

    DOS-program körs genom DOSBox

    Även gamla DOS-program får liknande behandling. När användaren försöker öppna en DOS-fil kan KDE Linux föreslå installation av DOSBox.

    DOSBox är ett program som efterliknar en äldre DOS-dator. Det används ofta för att köra klassiska spel, äldre nyttoprogram och annan programvara från tiden före moderna versioner av Windows.

    För användaren blir processen betydligt enklare än att manuellt installera och konfigurera en emulator.

    Kan byggas ut med fler filformat

    KDE uppger att kompatibilitetsfunktionen har utformats för att kunna byggas ut. I framtiden kan därför fler filtyper och programformat få samma automatiska hantering.

    Tekniken är dessutom relativt generell. Den skulle därför kunna användas även i andra avbildningsbaserade Linuxdistributioner som använder Flatpak för installation av program.

    Ett system som inte ändras hur som helst

    KDE Linux beskrivs som ett immutable, eller oföränderligt, operativsystem. Det betyder inte att systemet aldrig kan uppdateras. I stället innebär det att de centrala systemfilerna hanteras som en sammanhängande och kontrollerad systemavbildning.

    Användarens program installeras i stor utsträckning separat från själva operativsystemet, exempelvis genom Flatpak.

    Modellen kan göra systemet mer stabilt och minska risken för att installationer eller felaktiga ändringar skadar grundsystemet. Uppdateringar kan också testas och distribueras som kompletta systemversioner.

    Förstärkt säkerhet i Linuxkärnan

    Utvecklarna har även genomfört flera säkerhetsförbättringar i Linuxkärnan. En del av arbetet har inspirerats av säkerhetsprojektet SecureBlue.

    KDE Linux har dock endast infört sådana skärpningar som bedöms kunna förbättra säkerheten utan att skapa tydliga problem för vanliga användare.

    Onödiga hårdvarumoduler för så kallade watchdog-funktioner har också tagits bort. Sådana funktioner används för att automatiskt starta om datorer som har slutat svara, men många av modulerna behövs inte på vanliga stationära datorer.

    Genom att ta bort dem kan systemet starta något snabbare och använda en aning mindre processorkraft.

    Utskriftstjänsten startar först när den behövs

    Utskriftssystemet CUPS har också förändrats. Tjänsten använder nu så kallad socket activation.

    Det innebär att delar av utskriftssystemet inte behöver ligga aktiva i bakgrunden hela tiden. I stället startas de först när en användare eller ett program försöker skriva ut.

    Förändringen kan minska användningen av arbetsminne och andra systemresurser.

    Bättre stöd för mobilt bredband

    KDE Linux får även inbyggt stöd för WWAN-modem, alltså modem som används för mobila bredbandsanslutningar över exempelvis 4G- och 5G-nät.

    Det kan vara särskilt användbart i bärbara datorer som har ett inbyggt SIM-kortsfack och mobilmodem.

    Kernelmodulerna esp4 och esp6 har samtidigt återinförts. De används för IPsec-baserad nätverkskommunikation över IPv4 och IPv6. Modulerna hade tidigare tagits bort som skydd mot säkerhetsproblemet DirtyFrag, men finns nu åter i systemet efter nya bedömningar och anpassningar.

    Snabbare grafik i virtuella maskiner

    Paketet vulkan-virtio installeras nu som standard. Det kan förbättra grafikprestandan när KDE Linux körs i en virtuell maskin.

    Vulkan är ett modernt programmeringsgränssnitt för grafik. Med rätt virtuella grafikdrivrutiner kan systemet utnyttja värddatorns grafikhårdvara effektivare, vilket kan ge mjukare animationer och bättre prestanda i grafiskt krävande program.

    Flera mindre fel har rättats

    Utvecklarna har dessutom löst ett problem med synkroniseringen av Flatpak-program mellan befintliga installationer och nya systemavbildningar.

    Ett skript för automatisk energibesparing hos USB-enheter har också rättats. Skriptet kunde tidigare misslyckas om en ansluten mus, ett tangentbord eller en annan inmatningsenhet saknade produktnamn.

    Närmare en användbar testversion

    KDE Linux är ännu inte färdigt för normal användning på alla datorer. Att 83 procent av betaarbetet är slutfört betyder inte heller nödvändigtvis att lanseringen är omedelbart förestående. De återstående uppgifterna kan variera kraftigt i omfattning och komplexitet.

    Utvecklingen visar ändå tydligt vilken inriktning projektet har: ett modernt och säkert Linuxsystem där grundsystemet är skyddat, vanliga program installeras genom Flatpak och även äldre programformat kan startas utan komplicerad manuell konfiguration.

    Stödet för Java och DOS är därför mer än en bekvämlighetsfunktion. Det är ett exempel på hur framtidens Linuxsystem kan kombinera en låst och kontrollerad systemgrund med enkel åtkomst till både moderna och äldre program.

    https://blogs.kde.org/2026/08/03/this-month-in-kde-linux-july-2026

    > Teknisk fakta: KDE Linux
    • Utvecklingsstatus: 83 procent av arbetet inför betaversionen är slutfört.
    • Systemtyp: Avbildningsbaserat och oföränderligt Linuxsystem.
    • Skrivbordsmiljö: KDE Plasma.
    • Java-stöd: Kan automatiskt erbjuda installation av en Java Runtime Environment.
    • DOS-stöd: Kan installera DOSBox när användaren försöker starta ett DOS-program.
    • Programinstallation: Kompatibilitetsverktyget kan hämta lämplig programvara från Flathub efter användarens godkännande.
    • Säkerhet: Linuxkärnan har fått säkerhetshärdningar inspirerade av SecureBlue.
    • Utskrifter: CUPS använder socketaktivering och startas först när tjänsten behövs.
    • Mobilt bredband: Inbyggt stöd för WWAN-modem.
    • Virtuella maskiner: Vulkan-virtio är förinstallerat för förbättrad grafikprestanda.
    system@kde-linux:~$ beta-progress –status
    Resultat: 83 % färdigt

  • HPLIP 3.26.4 ger Linux bättre stöd för nya HP-skrivare

    HP har släppt HPLIP 3.26.4, en ny version av sitt skrivarpaket för Linux. Uppdateringen ger stöd för flera nya skrivare i HP:s LaserJet Pro-, OfficeJet Pro-, OfficeJet-, Envy- och DeskJet-serier. För Linuxanvändare betyder det bättre möjligheter att få moderna HP-skrivare att fungera med utskrift, skanning och andra viktiga funktioner direkt i systemet.

    HP har släppt en ny version av sitt skrivarpaket för Linux, HP Linux Imaging and Printing, mer känt som HPLIP. Den nya versionen, HPLIP 3.26.4, gör det möjligt att använda fler moderna HP-skrivare i Linuxmiljöer.

    För vanliga användare betyder det här framför allt en sak: har du köpt en ny HP-skrivare och kör Linux, ökar chansen att skrivaren nu fungerar bättre med systemet.

    HP:s officiella skrivardrivrutin för Linux

    HPLIP är HP:s officiella drivrutinspaket för Linux. Det används för att få skrivare, skannrar och multifunktionsenheter från HP att fungera i olika Linuxdistributioner.

    Paketet innehåller stöd för utskrift, skanning, bläcknivåer, felsökning och annan grundläggande skrivarfunktionalitet. För många Linuxanvändare är HPLIP därför en viktig del av systemet, särskilt om skrivaren inte fungerar fullt ut med de drivrutiner som redan följer med distributionen.

    Stöd för flera nya skrivarmodeller

    Den största nyheten i HPLIP 3.26.4 är stöd för fler skrivare i HP:s olika produktserier. Det gäller bland annat modeller i LaserJet Pro-, OfficeJet Pro-, OfficeJet-, Envy- och DeskJet-serierna.

    Bland de nya modellerna finns HP LaserJet Pro MFP 3106sdw, HP LaserJet Pro MFP 3105sdw, HP Envy 6500e-serien, HP Envy 6500-serien, HP OfficeJet Pro 9730, HP OfficeJet Pro 9720 och HP OfficeJet Pro 8130 All-in-One.

    Även flera billigare hemmamodeller får stöd, bland annat HP DeskJet 4300e All-in-One, HP DeskJet 4300 All-in-One, HP DeskJet 2900e All-in-One och HP DeskJet Ink Advantage 2900 All-in-One.

    Varför detta är viktigt

    Skrivare har länge varit ett område där Linuxanvändare ibland har stött på problem. Vissa skrivare fungerar direkt, medan andra kräver särskilda drivrutiner för att alla funktioner ska bli tillgängliga.

    Det gäller särskilt multifunktionsskrivare, där användaren inte bara vill skriva ut utan också skanna dokument, kontrollera bläcknivåer eller använda enhetens servicefunktioner.

    När HP lägger till stöd för nya modeller i HPLIP blir det därför lättare att använda dessa skrivare i Linux utan krångliga speciallösningar.

    Inget nytt distributionsstöd

    En sak som däremot saknas i HPLIP 3.26.4 är stöd för nya Linuxdistributioner. Den här versionen handlar alltså främst om nya skrivarmodeller, inte om att lägga till officiellt stöd för nya versioner av exempelvis Ubuntu, Debian, Fedora eller andra distributioner.

    För den som redan har en fungerande HP-skrivare finns det därför inte alltid någon stark anledning att uppgradera direkt. Men för den som nyligen köpt en ny HP-skrivare som inte fungerar korrekt i Linux kan uppdateringen vara viktig.

    Fri och öppen källkod

    HPLIP-projektet ger stöd för över 3 490 skrivarmodeller från HP. Det omfattar bland annat DeskJet, OfficeJet, Photosmart, PSC, Business Inkjet, LaserJet och flera typer av multifunktionsskrivare.

    Programvaran är fri och öppen källkod och distribueras under licenser som MIT, BSD och GPL. Det gör HPLIP till en viktig byggsten för Linuxanvändare som vill kunna använda HP-skrivare utan att vara beroende av Windows eller macOS.

    En praktisk uppdatering för Linuxanvändare

    HPLIP 3.26.4 är ingen dramatisk uppdatering, men den är praktiskt viktig. Den gör att fler nya HP-skrivare fungerar i Linux och minskar risken för att användare fastnar med en skrivare som bara fungerar delvis.

    För hem, mindre kontor och företag som använder Linux kan det vara skillnaden mellan en skrivare som kräver felsökning och en skrivare som bara fungerar.

    https://developers.hp.com/hp-linux-imaging-and-printing/release_notes

    Teknisk faktaruta: HPLIP 3.26.4

    Program: HP Linux Imaging and Printing

    Förkortning: HPLIP

    Version: 3.26.4

    Typ: Drivrutins- och verktygspaket för HP-skrivare i Linux

    Funktion: Utskrift, skanning, bläcknivåer, felsökning och stöd för multifunktionsskrivare

    Nya modeller: Stöd för flera nya HP LaserJet Pro-, OfficeJet Pro-, OfficeJet-, Envy- och DeskJet-modeller

    Exempel på nya modeller: HP LaserJet Pro MFP 3106sdw, HP LaserJet Pro MFP 3105sdw, HP Envy 6500e, HP OfficeJet Pro 9730 och HP DeskJet 4300e

    Distributionsstöd: Inget nytt stöd för moderna Linuxdistributioner anges i denna version

    Antal skrivarmodeller: Över 3 490 HP-modeller stöds av HPLIP-projektet

    Licens: Fri och öppen källkod under bland annat MIT, BSD och GPL

    Installation: Hämtas från HP:s officiella HPLIP-sida och installeras via automatiskt installationsprogram

  • Skrivare som fungerar bra (och dåligt) med Linux för hem & småkontor

    Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du bör undvika – och varför kompatibiliteten fortfarande varierar så mycket på Linux och ChromeOS.

    Linuxanvändare har i många år kämpat med varierande skrivarkompatibilitet. Idag har situationen förbättrats, men det finns fortfarande vissa skrivare som fungerar utmärkt direkt i Linux – och andra som orsakar problem. Här ger vi en översikt för hemmabrukare och små kontor, med fokus på budget- och mellanklasskrivare (både bläckstråle och laser). Vi listar exempel på modeller som är Linux-vänliga och varför, samt modeller med dålig Linux-kompatibilitet och vilka problem de har. Vi tittar även särskilt på HP:s Samsung-skrivare och avslutar med en förklaring till varför vissa skrivare fungerar dåligt med Linux (t.ex. brist på drivrutiner, proprietära protokoll, etc).

    Tips: Innan du köper en skrivare, kontrollera alltid om den stöder standardiserade skrivarspråk (som PCL eller PostScript) eller har officiella Linux-drivrutiner. Skrivare av välkända märken som följer standardprotokoll fungerar oftast bra i Linux. Däremot kan en skrivare som kräver proprietär programvara eller unika drivrutiner innebära stora problem.

    Skrivare som fungerar bra med Linux

    Vissa skrivare är kända för att fungera smidigt med Linux, ofta tack vare öppna standarder eller bra tillverkarstöd. Här är några exempel på Linux-vänliga modeller i budget- till mellanklassen:

    • HP DeskJet 4155e (allt-i-ett bläckstråle) – ca 1 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. HP erbjuder bred Linux-support via HPLIP, vilket gör dessa modeller till plug-and-play i de flesta Linux-distributioner.
    • HP LaserJet Pro M234dw (monokrom laser) – ca 2 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Stöder PCL och fungerar direkt via HPLIP.
    • Brother HL-L2350DW (monokrom laser) – ca 1 500 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Brother har officiella Linux-drivrutiner (.deb och .rpm), installationen är enkel.
    • Brother MFC-L2710DW (multifunktions laser) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: Mycket god. Fullt stöd för utskrift och skanning via Brothers egna paket.
    • Canon imageCLASS LBP632Cdw (färglaser) – ca 4 000 kr
      Kompatibilitet: God. Stöder PCL/PS, Canon tillhandahåller Linux-drivrutin.
    • Epson WorkForce WF-3720 (bläckstråle allt-i-ett) – ca 2 000 kr
      Kompatibilitet: God. Har officiell Linux-drivrutin och stöd för IPP Everywhere/AirPrint.

    Skrivare med dålig Linux-kompatibilitet

    Tyvärr finns det också skrivare som fungerar dåligt i Linux, oftast p.g.a. proprietära protokoll eller brist på drivrutiner:

    • Canon Pixma MG3620 (bläckstråle) – ca 800 kr
      Problem: Kända fel i Linux, dåliga drivrutiner. Ger ofta felmeddelanden.
    • Canon LBP2900 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Canons CAPT-driver (proprietär) som är notoriskt instabil i Linux.
    • Epson EcoTank ET-2820 (bläckstråle med tank) – ca 2 500 kr
      Problem: Saknar officiella Linux-drivrutiner. Kräver manuella lösningar eller tredjepartsdrivrutiner.
    • Samsung Xpress M2026 (mono laser) – ca 1 000 kr
      Problem: Kräver Samsungs Unified Linux Driver (ULD) som inte uppdaterats sedan 2017. Ofta strul med nyare Linux-distros.
    • Övriga: Äldre Lexmark och Dell-modeller samt vissa Canon Pixma/TS-serier. De saknar ofta drivrutiner eller stöder inte standardprotokoll.

    HP:s ”Samsung”-skrivare och Linux

    När HP köpte Samsungs printerdivision 2017 tog de över Samsung-modellerna. Dessa skrivare fungerar ofta bara med Samsungs gamla Unified Linux Driver (ULD):

    • Stödet är föråldrat – ULD uppdaterades senast 2017.
    • Inget HPLIP-stöd – Samsung-modeller integrerades aldrig i HP:s HPLIP-plattform.
    • Kompatibilitet varierar – vissa modeller fungerar via nätverk (IPP/AirPrint), men USB kräver ofta ULD.
    • Communitylösningar finns – t.ex. inofficiella förråd (SULDR) eller AUR-paket för Arch.

    Slutsats: HP:s ”Samsung”-skrivare fungerar ibland, men kräver extra arbete. För Linux-användare är det oftast bättre att välja en vanlig HP- eller Brother-skrivare.

    HP-modeller som bygger på (eller återanvänder) Samsung-teknik/protokoll

    • HP Laser 107a / 107w (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:0]{index=0}
    • HP Laser MFP 135a / 135w / 135r (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:1]{index=1}
    • HP Laser MFP 136-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:2]{index=2}
    • HP Laser MFP 137-serien (SPL/ULD). :contentReference[oaicite:3]{index=3}
    • HP Color Laser 150a / 150nw (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:4]{index=4}
    • HP Color Laser MFP 170-serien (marknadsförs som 178nw/179fnw) (SPL-C/ULD). :contentReference[oaicite:5]{index=5}

    Varför fungerar vissa skrivare dåligt med Linux?

    Flera orsaker:

    • Proprietära protokoll – t.ex. GDI-/”host-based”-skrivare som kräver Windows-drivrutiner.
    • Avsaknad av officiella drivrutiner – vissa tillverkare (t.ex. Canon, Epson i konsumentsegmentet) släpper inga Linux-drivrutiner.
    • Föråldrade drivrutiner – Samsung ULD är ett bra exempel på hur drivrutiner blir obrukbara när systemkomponenter uppdateras.
    • Linux-ekosystemets mångfald – tillverkare stödjer ofta bara Ubuntu/Red Hat. Andra distributioner får klara sig själva.
    • Communityberoende – ibland finns lösningar via OpenPrinting, Gutenprint eller SANE, men inte alltid för nya modeller.

    Jämförande tabell

    ModellTyp/teknikPrisnivåLinux-kompatibilitet
    HP DeskJet 4155eBläckstråle, allt-i-ettBudget (~1 000 kr)Bra – HPLIP-stöd.
    HP LaserJet Pro M234dwLaser (mono)Mellan (~2 500 kr)Bra – PCL & HPLIP.
    Brother HL-L2350DWLaser (mono)Budget (~1 500 kr)Bra – officiella drivrutiner.
    Brother MFC-L2710DWLaser (mono, MFP)Mellan (~2 000 kr)Bra – fullt stöd för utskrift & scanning.
    Canon LBP632CdwFärglaserMellan (~4 000 kr)OK – drivrutin finns, ej helt plug-and-play.
    Epson WorkForce WF-3720Bläckstråle, allt-i-ettMellan (~2 000 kr)OK – officiell drivrutin, driverless-stöd.
    Canon Pixma MG3620BläckstråleBudget (~800 kr)Dålig – bristfälliga drivrutiner, felmeddelanden.
    Canon LBP2900Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – CAPT-driver, instabil.
    Epson EcoTank ET-2820Bläckstråle, tankMellan (~2 500 kr)Dålig – inget Linux-stöd.
    Samsung Xpress M2026Mono laserBudget (~1 000 kr)Dålig – kräver gammal ULD-driver.

    Skrivare och Chromebooks – likheter med Linux

    Eftersom Chromebooks i grunden bygger på Linux (ChromeOS är ett Debian-baserat system) gäller mycket av samma skrivarkompatibilitet som för vanliga Linux-datorer. Google har satsat hårt på driverless printing via IPP Everywhere och Mopria-standarden, vilket innebär att många moderna skrivare fungerar direkt utan särskilda drivrutiner. Har du en HP- eller Brother-skrivare med nätverksstöd är chansen mycket god att den fungerar direkt med din Chromebook. Däremot kan äldre skrivare – särskilt modeller som kräver proprietära drivrutiner, som vissa Canon Pixma eller Samsung Xpress – vara svåra eller omöjliga att använda. För Chromebook-användare är det därför extra viktigt att välja en skrivare som uttryckligen stöder AirPrint/IPP eller listas som Mopria-certifierad.

    Slutsats

    För Linux-användare gäller: välj skrivare som stöder standardprotokoll (PCL, PostScript, IPP) eller där tillverkaren erbjuder Linux-drivrutiner.

    • HP och Brother är oftast säkra val.
    • Canon och Epson fungerar ibland bra, ibland dåligt – kontrollera modellen först.
    • HP:s Samsung-skrivare fungerar bara med föråldrade drivrutiner och bör undvikas om du vill ha enkelhet.

    Framtiden ser bättre ut tack vare driverless printing (IPP Everywhere), men tills dess: var en medveten konsument och kolla Linux-stödet innan du köper.

    FAKTARUTA · SKRIVARE & LINUX

    $ Sammanfattning: Välj skrivare som stöder öppna/standardiserade språk och driverless printing (IPP Everywhere/AirPrint/Mopria). HP (via HPLIP) och Brother är oftast tryggast. Undvik billiga host-based/GDI-modeller samt äldre Canon CAPT och Samsung SPL om du vill slippa drivrutinskrångel.


    Vanliga skrivarspråk (PDL) & hur de funkar i Linux

    Protokoll / PDL Typ Linux-stöd Kommentar
    IPP Everywhere / AirPrint Driverless Mycket bra Fungerar i CUPS direkt via nätverk. Rekommenderas.
    Mopria (Printing) Driverless (IPP-baserat) Mycket bra Många nya skrivare; bra även för Chromebooks.
    PostScript (PS) / PDF Direct Öppet/standard Mycket bra Klassisk kontorsstandard; fungerar brett i Linux.
    PCL5e / PCL6 (XL) Öppet/standard Bra Utbrett i HP/Brother/lexmark-lasrar; stabilt stöd.
    ESC/P-R (Epson) Tillverkar-PDL Medel Ofta OK med Epsons Linux-drivrutiner; varierar mellan modeller.
    XPS (Microsoft) Vektorformat Begränsat Stöd finns ibland via tillverkar-drivrutiner; inte att föredra.
    GDI / Host-based Proprietärt Dåligt Kräver specifika Windows/macOS-drivrutiner; ofta ingen Linux-lösning.
    CAPT (Canon LBP) Proprietärt Dåligt Gamla/instabila Linux-drivrutiner; undvik om möjligt.
    SPL (Samsung) Proprietärt Dåligt Kräver gammal ULD-drivrutin; problem i moderna distar.

    Transport/protokoll för anslutning

    • IPP (över nätverk)bäst; driverless, köhantering, upptäckt.
    • LPD/LPRbra/OK; äldre men fungerande i CUPS.
    • SMB (Windows-delning)varierar; funkar men mer konfiguration.
    • USBbra om skrivaren stöder PS/PCL/IPP-USB; dåligt för host-based.

    $ Snabbt köp-råd: Prioritera nätverksmodeller med IPP Everywhere / AirPrint / Mopria eller tydligt stöd för PCL/PS/PDF. För hemmabruk och småkontor: satsa på HP (HPLIP) eller Brother. Undvik USB-endast GDI/host-based-skrivare och äldre Canon CAPT/Samsung SPL om du vill ha noll krångel.

Etikett: CUPS

  • KDE Linux närmar sig beta – kan snart starta Java- och DOS-program automatiskt

    KDE Linux närmar sig sin första betaversion och har nu slutfört 83 procent av det planerade arbetet. Bland nyheterna finns automatisk installation av stöd för Java- och DOS-program, förbättrad säkerhet, snabbare uppstart och bättre grafikprestanda i virtuella maskiner. KDE Linux är ett nytt Linuxbaserat operativsystem som utvecklas av KDE-projektet, organisationen bakom skrivbordsmiljön KDE Plasma. Systemet…

  • HPLIP 3.26.4 ger Linux bättre stöd för nya HP-skrivare

    HP har släppt HPLIP 3.26.4, en ny version av sitt skrivarpaket för Linux. Uppdateringen ger stöd för flera nya skrivare i HP:s LaserJet Pro-, OfficeJet Pro-, OfficeJet-, Envy- och DeskJet-serier. För Linuxanvändare betyder det bättre möjligheter att få moderna HP-skrivare att fungera med utskrift, skanning och andra viktiga funktioner direkt i systemet. HP har släppt…

  • Skrivare som fungerar bra (och dåligt) med Linux för hem & småkontor

    Att köpa skrivare som Linux-användare kan kännas som ett lotteri. Vissa modeller fungerar klockrent direkt i systemet, medan andra knappt går att få igång utan avancerad felsökning. HP och Brother utmärker sig ofta positivt, medan exempelvis Canon Pixma och äldre Samsung-modeller kan skapa problem. Här går vi igenom vilka skrivare som fungerar bra, vilka du…