• Yserver: en ny X11-server i Rust visar att X11 inte är dött än

    När Wayland allt oftare pekas ut som framtiden för Linux-skrivbordet dyker det ändå upp nya projekt som visar att X11 långt ifrån är färdigt. Yserver är en ny X11-server skriven i Rust, byggd för moderna Linux-system och redan kapabel att köra skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det gör projektets första stabila version till en intressant milstolpe för alla som följer utvecklingen av Linux grafikstack.

    I en tid när allt fler Linux-skrivbord går över till Wayland kan det låta märkligt att någon fortfarande utvecklar nya X11-servrar. Men det är precis vad som händer. Projektet Yserver har nu nått version 1.0 och visar att X11 fortfarande har ett tekniskt liv vid sidan av Wayland.

    Yserver är en helt ny X11-server, skriven från grunden i programmeringsspråket Rust. Målet är inte att kopiera X.Org Server in i minsta detalj, utan att bygga en modernare variant som klarar dagens skrivbordsmiljöer, fönsterhanterare och program – utan att bära med sig all historisk ballast från äldre X11-system.

    X11 har funnits i årtionden och har länge varit grunden för grafiska Linux-skrivbord. Det är den teknik som gör att fönster, muspekare, tangentbord, grafik och program kan samverka på skärmen. Men med tiden har X11 blivit både komplext och svårt att modernisera. Därför har Wayland vuxit fram som ett modernare alternativ.

    Trots detta används X11 fortfarande av många. En del föredrar klassiska fönsterhanterare, andra har program eller arbetsflöden som fungerar bättre under X11. Vissa uppskattar helt enkelt stabiliteten och flexibiliteten i det gamla systemet. Därför finns det fortfarande ett behov av X11-teknik, även om framtiden på Linux-skrivbordet i allt högre grad pekar mot Wayland.

    Det som gör Yserver intressant är att projektet försöker rensa bort sådant som i dag anses föråldrat. Bland det som inte prioriteras finns till exempel stöd för flera gamla skärmkoncept, äldre grafikformat, indirekt GLX, gamla drivrutinsgränssnitt och klienter med annan byte-ordning. Resultatet är tänkt att bli en smalare och mer modern X11-server.

    Samtidigt är Yserver inte bara ett experiment på papperet. Den kan redan köra kompletta skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det är viktigt, eftersom dessa miljöer fortfarande används av många som vill ha ett traditionellt skrivbord med paneler, menyer och klassisk fönsterhantering.

    Projektet har även testats med klassiska fönsterhanterare som FVWM3, e16 och Window Maker. Det gör Yserver särskilt intressant för användare som gillar lätta, snabba och traditionella skrivbordsmiljöer – sådana som ofta fortfarande är starkt knutna till X11.

    Yserver innehåller dessutom stöd för många viktiga X11-tillägg. Bland dessa finns Composite, DAMAGE, DRI3, GLX, RANDR, RENDER, SHAPE, XInput, XKEYBOARD och flera andra. Dessa tillägg behövs för att moderna program, grafikfunktioner, inmatningsenheter och skrivbordseffekter ska fungera på ett rimligt sätt.

    På hårdvarusidan har projektet testats på flera olika plattformar. Det omfattar bland annat AMD- och Intel-grafik, NVIDIA med proprietär drivrutin, Snapdragon X1 med Adreno-grafik, Apple M1 och M2 via Asahi Linux samt virtio-gpu i virtuella miljöer. Det visar att utvecklarna inte bara fokuserar på en smal testmiljö, utan försöker få servern att fungera på flera typer av modern hårdvara.

    Men Yserver är inte färdig som ersättare för X.Org Server. Det finns fortfarande begränsningar. Ett exempel är att funktionen GLX_EXT_texture_from_pixmap fungerar på AMD, Intel, Asahi och Qualcomm, men inte med NVIDIAs proprietära drivrutin. Även byte mellan virtuella terminaler kan vara begränsat beroende på hur servern startas, särskilt när den används tillsammans med LightDM.

    Yserver kan startas direkt från en TTY eller användas med LightDM för grafisk inloggning. För att bygga och köra den krävs en modern Rust-miljö samt flera systembibliotek, bland annat libseat, libxkbcommon, libinput, fontconfig och grafikorienterade beroenden.

    Det är därför viktigt att se Yserver för vad det är: ett experimentellt men tekniskt betydelsefullt projekt. Det är inte en färdig drop-in-ersättare för X.Org Server, och vanliga användare bör inte förvänta sig att kunna byta rakt av utan problem. Men att projektet redan kan köra hela skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon gör version 1.0 till en intressant milstolpe.

    Yserver visar också något större: X11 är inte riktigt redo att försvinna i tysthet. Även om Wayland är framtiden för många Linux-skrivbord finns det fortfarande utvecklare och användare som ser värde i X11-modellen. Med projekt som XLibre och nu Yserver får X11 nytt tekniskt liv – inte nödvändigtvis som framtidens standard, men som ett fortsatt viktigt alternativ för dem som behöver eller föredrar det.

    I praktiken kan Yserver bli mest intressant för entusiaster, utvecklare, retroinriktade Linux-användare och dem som vill fortsätta använda klassiska skrivbordsmiljöer utan att vara helt beroende av X.Org Server. Det är kanske inte början på en stor X11-renässans, men det är ett tydligt tecken på att historien om X11 ännu inte är färdigskriven.

    https://github.com/joske/yserver

    Teknisk faktaruta: Yserver

    Vad är Yserver?
    Yserver är en ny X11-server skriven från grunden i programmeringsspråket Rust.

    Syfte:
    Projektet vill erbjuda en modernare X11-server för dagens Linux-system, utan att försöka kopiera hela X.Org Server och dess äldre funktioner.

    Stöd för skrivbordsmiljöer:
    Yserver kan köra kompletta sessioner med MATE, Xfce och Cinnamon.

    Testade fönsterhanterare:
    FVWM3, e16 och Window Maker har testats med projektet.

    Viktiga X11-tillägg:
    Bland annat Composite, DAMAGE, DRI3, GLX, RANDR, RENDER, SHAPE, SYNC, XFIXES, XInput, XKEYBOARD och XTEST.

    Testad hårdvara:
    AMD, Intel, NVIDIA med proprietär drivrutin, Snapdragon X1 med Adreno-grafik, Apple M1/M2 via Asahi Linux samt virtio-gpu i virtuella miljöer.

    Begränsningar:
    Yserver är fortfarande experimentell och är inte en direkt ersättare för X.Org Server. Vissa funktioner, till exempel GLX_EXT_texture_from_pixmap, fungerar inte fullt ut med NVIDIAs proprietära drivrutin.

    Krav:
    En modern Rust-miljö samt bibliotek som libseat, libxkbcommon, libinput, fontconfig och grafiska systemkomponenter.

    Sammanfattning:
    Yserver visar att X11 fortfarande utvecklas, även i en tid där Wayland blir allt vanligare på Linux-skrivbordet.

  • XLibre fyller ett år – den klassiska X-servern får nytt liv

    XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död.

    När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men det betyder inte att den äldre grafiktekniken X11 är död. Tvärtom finns det fortfarande många miljöer, program och användare som är beroende av X-servern. Ett av de tydligaste exemplen på detta är XLibre, ett projekt som nu firar sitt första år.

    XLibre är en vidareutveckling av X.Org Server, den programvara som i många år varit grunden för grafiska skrivbordsmiljöer i Unix- och Linuxvärlden. Projektet startades som en fork av X.Org Server i juni 2025 och leds av en kärngrupp där grundaren Enrico Weigelt ingår. Efter ett år beskriver projektet en snabb utveckling med över 50 unika bidragsgivare, mer än 3 600 ändringar i utvecklingsgrenen och 30 utgåvor i 25.0- och 25.1-serierna.

    I samband med ettårsdagen släpptes XLibre Xserver 25.1.6. Samtidigt meddelade projektet att 25.1-serien nu betraktas som stabil. Det innebär att serien inte längre bara ses som en utvecklingsgren för tidiga testare, utan som en version som fler distributioner och användare kan börja använda i praktiken.

    Vad är egentligen en X-server?

    För att förstå varför XLibre är intressant behöver man förstå vad en X-server gör. I ett grafiskt Linuxsystem är det inte själva programmet, exempelvis en texteditor eller webbläsare, som direkt ritar allt på skärmen. Mellan programmet och grafikhårdvaran finns ett system som hanterar fönster, inmatning från tangentbord och mus samt kommunikationen med skärmen.

    Historiskt har X.Org Server varit den vanligaste lösningen för detta. Den bygger på X11, ett mycket gammalt men flexibelt protokoll med rötter i 1980-talet. Trots sin ålder används X11 fortfarande i många sammanhang, bland annat för äldre program, vissa skrivbordsmiljöer, fjärrstyrning och speciallösningar där Wayland ännu inte är ett självklart alternativ.

    XLibre vill bevara och vidareutveckla denna teknik, snarare än att låta den stanna av.

    Ny stabil version med säkerhetsfixar

    Den nya versionen, XLibre Xserver 25.1.6, innehåller inte bara nya funktioner utan också säkerhetsfixar från X.Org Server. Projektet har även släppt XLibre Xserver 25.0.0.24 för att åtgärda nyligen offentliggjorda sårbarheter.

    Det är en viktig del av projektets roll. Om X11 fortfarande används måste det också underhållas. Gamla grafiska komponenter kan annars bli en säkerhetsrisk, särskilt eftersom en X-server hanterar känsliga delar av systemet som tangenttryckningar, fönster och skärminnehåll.

    Användare som redan kör XLibre rekommenderas därför att uppdatera så snart som möjligt.

    TearFree som standard

    En av de mer synliga förbättringarna i XLibre 25.1-serien är att TearFree-läge för modesetting är aktiverat som standard. TearFree handlar om att minska så kallad tearing, ett fenomen där bilden ser ut att “slitas isär” horisontellt när skärmen uppdateras.

    Det kan märkas när man exempelvis flyttar fönster, spelar video eller använder systemet på en skärm där bildrutorna inte synkroniseras ordentligt. Genom att aktivera TearFree som standard vill XLibre ge en mjukare och mer behaglig grafisk upplevelse utan att användaren behöver göra manuella inställningar.

    Stöd för gamla och nya NVIDIA-drivrutiner

    XLibre lyfter också fram stöd för flera generationer av NVIDIAs proprietära drivrutiner. Det gäller bland annat de äldre 340-, 390- och 470-serierna, men även 570 och nyare versioner.

    Detta är särskilt viktigt för användare med äldre grafikkort. Många äldre datorer fungerar fortfarande utmärkt för vardagligt bruk, men kan få problem när stöd tas bort i moderna grafiska system. Genom att fortsätta stödja äldre drivrutiner kan XLibre bidra till att förlänga livslängden på befintlig hårdvara.

    Ur ett återbruksperspektiv är detta intressant. En äldre dator som fortfarande fungerar behöver inte kasseras bara för att den grafiska mjukvaran går vidare.

    Atomic modesetting och modernare grafikhantering

    XLibre 25.1-serien innehåller även stöd för valfri atomic modesetting. Det är en modernare metod för att hantera skärmlägen, uppdateringar och bildvisning på ett mer kontrollerat sätt.

    Förenklat kan man säga att atomic modesetting gör det möjligt att byta grafiska inställningar mer samlat och säkert. I stället för att flera små ändringar sker stegvis kan systemet tillämpa en hel uppsättning ändringar på en gång. Det kan minska risken för visuella fel och ge bättre kontroll över grafikhårdvaran.

    Detta visar att XLibre inte bara handlar om att bevara gammal teknik. Projektet försöker också föra in modernare funktioner där det är möjligt.

    Xnamespace – bättre isolering mellan X-klienter

    En annan viktig nyhet är Xnamespace-tillägget. Syftet är att kunna separera olika X-klienter från varandra. I traditionell X11-miljö har program ofta haft ganska bred insyn i varandra, vilket länge setts som en av X11:s svagheter ur säkerhetsperspektiv.

    Med Xnamespace vill XLibre skapa bättre möjligheter till isolering. Det kan i framtiden göra X11-miljöer mer kontrollerbara, särskilt i system där flera program eller användare körs samtidigt.

    Projektet planerar dessutom att bygga vidare på detta med runtime-konfiguration, alltså möjligheten att ändra vissa inställningar medan systemet körs.

    Stöd för seatd, systemd-logind och framebuffer

    Den nya stabila serien innehåller också stöd för säteshantering via både seatd och systemd-logind. Det handlar om hur systemet hanterar lokala användarsessioner, skärmar, tangentbord och annan inmatning.

    Dessutom ingår Xfbdev, en generell framebuffer-baserad X-server för Linux. Det kan vara användbart på enklare system eller specialhårdvara där en fullständig modern grafikstack inte är tillgänglig eller behövs.

    XLibre erbjuder även CI-byggen för flera plattformar, däribland BSD-system, Linux, macOS och Microsoft Windows. Det visar att projektet inte enbart ser sig som en Linuxkomponent, utan som en bredare vidareutveckling av X-servertekniken.

    Fler distributioner börjar använda XLibre

    Enligt XLibre används projektet nu som standard-X11-server i 11 distributioner. Bland dem nämns Artix Linux, GhostBSD, OpenMandriva och Vendefoul Wolf.

    Utöver detta finns community-underhållna paket för över 35 distributioner och närliggande system. Listan omfattar bland annat Arch Linux, Debian, Fedora, DragonFly BSD, FreeBSD, Gentoo, GNU Guix, Linux Mint, MX Linux, RHEL, Slackware, Ubuntu och Void Linux.

    Det betyder inte att XLibre har ersatt X.Org Server överallt, men det visar att intresset är större än ett enskilt hobbyprojekt. På bara ett år har XLibre blivit ett alternativ som flera delar av Unix- och Linuxvärlden åtminstone testar, paketerar eller använder.

    Varför spelar XLibre någon roll?

    Wayland är fortfarande den tydliga framtidsvägen för många moderna Linuxskrivbord. Det erbjuder en renare säkerhetsmodell och en modernare design än X11. Men övergången är inte fullständig. Det finns fortfarande äldre program, särskilda arbetsflöden och hårdvarumiljöer där X11 fungerar bättre eller är nödvändigt.

    XLibre fyller därför en lucka. Projektet säger i praktiken: om X11 fortfarande används, måste det också underhållas, förbättras och säkras.

    Det är särskilt relevant för användare som kör äldre datorer, specialsystem, lättviktiga skrivbordsmiljöer eller BSD-baserade system. För dem kan en aktivt underhållen X-server vara skillnaden mellan ett fungerande grafiskt system och en återvändsgränd.

    Nästa steg: HDR och fler funktioner

    XLibre-teamet planerar ytterligare en funktionsutgåva senare denna månad. Bland framtida förbättringar nämns fortsatt experimentellt arbete med HDR och ny funktionalitet kring Xnamespace.

    HDR, eller High Dynamic Range, handlar om bättre ljusomfång och färgåtergivning på skärmar som stödjer tekniken. Det är ett område där moderna grafiksystem ofta har ett försprång, men XLibre verkar vilja undersöka hur långt det går att ta även X11-baserade lösningar.

    Ett gammalt system med nytt momentum

    XLibre är ett tydligt exempel på hur fri och öppen källkod fungerar i praktiken. När ett projekt upplevs som för långsamt, för stillastående eller på väg åt fel håll kan utvecklare skapa en ny gren och fortsätta arbetet i en annan riktning.

    Efter sitt första år framstår XLibre som mer än bara en teknisk protest mot stagnation. Med en stabil 25.1-serie, säkerhetsfixar, nya funktioner och växande distributionsstöd har projektet visat att det finns ett fortsatt intresse för X11.

    Den stora frågan är inte om XLibre kommer att stoppa Waylands framfart. Det är knappast projektets huvudpoäng. Den mer intressanta frågan är om XLibre kan bli den aktiva underhållsgren som X11-användare behöver under de kommande åren.

    För många användare, särskilt de som vill hålla äldre system vid liv, kan svaret mycket väl bli ja.

    https://github.com/X11Libre/xserver/wiki/XLibre-XServer-25.1-Changes

    Teknisk faktaruta: XLibre Xserver 25.1

    Projekt: XLibre

    Typ: X11-server, baserad på X.Org Server

    Senaste stabila serie: 25.1

    Jubileumsversion: XLibre Xserver 25.1.6

    Startade: Juni 2025

    Grundare: Enrico Weigelt

    Viktiga nyheter:

    • TearFree-läge aktiverat som standard
    • Valfritt stöd för atomic modesetting
    • Stöd för äldre och nyare NVIDIA-drivrutiner
    • Xnamespace för bättre separering av X-klienter
    • Stöd för seatd och systemd-logind
    • Xfbdev som framebuffer-baserad X-server för Linux

    Säkerhet: Versionerna 25.0.0.24 och 25.1.6 innehåller fixar för nyligen offentliggjorda sårbarheter i X.Org Server.

    Distributioner: Enligt projektet används XLibre som standard-X11-server i 11 distributioner och finns som community-paket för över 35 system.

  • X.Org lever vidare – och får nya säkerhetsfixar 2026

    X.Org må vara en veteran i Linuxvärlden, men tekniken lever fortfarande vidare i kulisserna. Nu har projektet täppt till fem nya säkerhetsbrister, vilket visar att den gamla grafikstacken ännu spelar en viktig roll, inte minst genom XWayland i moderna Wayland-baserade system.

    Trots att mycket av utvecklingen på Linux-skrivbordet i dag kretsar kring Wayland är X.Org ännu inte historia. Tvärtom visar de senaste säkerhetsuppdateringarna att den gamla grafikstacken fortfarande underhålls, åtminstone när det gäller att täppa till allvarliga sårbarheter.

    I den nya utgåvan av X.Org Server 21.1.22 och XWayland 24.1.10 har utvecklarna rättat fem nyupptäckta säkerhetsbrister. Det handlar om flera typer av minnesfel, bland annat integer underflow, läsningar utanför tillåtna minnesområden, use-after-free och buffertöverskridning. Sådana fel är särskilt viktiga att åtgärda eftersom de i värsta fall kan leda till krascher, instabilitet eller att skadlig kod kan utnyttja systemet.

    Det som gör nyheten extra intressant är att X.Org ofta beskrivs som en gammal teknik på väg bort. På många moderna Linuxsystem är det numera Wayland som står i centrum. Ändå fortsätter X.Org att spela en viktig roll, framför allt genom XWayland, som fungerar som ett kompatibilitetslager för äldre X11-program. Det betyder att även användare som i praktiken kör Wayland fortfarande kan påverkas av sårbarheter i kod som har sitt ursprung i X.Org-världen.

    De fem säkerhetsbristerna som nu har täppts till visar också något större om dagens Linuxekosystem: gamla system försvinner sällan över en natt. I stället lever de kvar som underliggande komponenter, bibliotek eller kompatibilitetslager långt efter att en ny teknik tagit över rampljuset. X.Org må inte längre vara framtiden, men det är fortfarande en del av nutiden.

    Utöver säkerhetsfixarna innehåller den nya versionen också ett antal stabilitets- och kvalitetsförbättringar. Flera utvecklare har bidragit med rättningar som förbättrar felhantering, minneshantering, byggsystem och drivrutinsstöd. Det handlar alltså inte bara om akuta säkerhetsproblem, utan också om det löpande underhåll som krävs för att hålla gammal, komplex kod användbar.

    Sammantaget visar uppdateringen att X.Org fortfarande hålls vid liv, inte genom nya stora funktioner utan genom nödvändigt underhåll. Det säger mycket om hur teknikhistoria fungerar i praktiken. Även när något anses vara på väg ut kan det fortsätta vara avgörande i många år, särskilt när annan modern teknik fortfarande lutar sig mot det för bakåtkompatibilitet.

    Att X.Org får säkerhetsfixar även 2026 är därför inte bara en teknisk detalj. Det är också en påminnelse om att digital infrastruktur ofta är byggd i lager, där även äldre delar måste skyddas och underhållas. Framtiden må heta Wayland, men X.Org är ännu inte helt borta från scenen.

    https://lists.x.org/archives/xorg-announce/2026-April/003678.html

    FAKTARUTA // X.ORG 2026

    Versioner: X.Org Server 21.1.22, XWayland 24.1.10

    Nya säkerhetsfixar: 5

    CVE: 33999, 34000, 34001, 34002, 34003

    Problemtyper: minnesfel, bounds-fel, use-after-free, buffertöverskridning

    Betydelse: påverkar inte bara rena X.Org-system utan även Wayland-system som använder XWayland

    Läget: X.Org utvecklas inte längre med fokus på nya funktioner, men hålls vid liv genom säkerhets- och stabilitetsuppdateringar



  • Phoenix – den klassiska X-servern återföds i modern tappning

    När de flesta har dödförklarat X11 och gått vidare till Wayland dyker ett oväntat projekt upp ur askan. Phoenix är en helt ny X-server, skriven från grunden i det moderna språket Zig, med ambitionen att visa att problemet aldrig var X11-protokollet – utan hur det byggdes. Med fokus på säkerhet, enkelhet och dagens faktiska behov utmanar Phoenix bilden av X som hopplöst föråldrat och väcker frågan: kan gamla idéer få nytt liv i en modern form?

    Phoenix – den klassiska X-servern återföds i modern tappning

    Under flera år har Wayland seglat upp som den självklara efterträdaren till det åldrande X11-systemet. Många stora Linuxdistributioner och skrivbordsmiljöer har redan lämnat Xorg bakom sig – eller är på god väg att göra det. Ändå fortsätter utvecklare att utforska alternativa vägar för X11. Nu har ett nytt och ovanligt ambitiöst projekt gjort entré: Phoenix.

    Ett X11-experiment som börjar från noll

    Till skillnad från de flesta andra X-relaterade projekt är Phoenix inte en vidareutveckling eller avknoppning av Xorg. Det är i stället en helt ny implementation av X11-protokollet, skriven från grunden i programmeringsspråket Zig. Utvecklarnas mål är att visa att X11 i sig inte nödvändigtvis är föråldrat – utan att problemen snarare ligger i decennier av tekniskt arv, speciallösningar och kompromisser i dagens implementationer.

    Fokus på det som faktiskt används

    Phoenix försöker inte stödja hela X11-standarden i detalj. I stället koncentrerar projektet sig på de funktioner som moderna applikationer verkligen behöver. Det innebär att många gamla och sällan använda delar av protokollet helt enkelt utelämnas. Samtidigt ska även äldre program, till exempel GTK2-baserade applikationer, fungera utan modifieringar. Resultatet är ett smalare men mer överskådligt system som är lättare att förstå, underhålla och vidareutveckla.

    Säkerhet som grundprincip

    En av de vanligaste invändningarna mot Xorg är dess svaga säkerhetsmodell. I klassisk X11-miljö kan program ofta läsa tangenttryckningar, spela in skärmen eller påverka andra program utan begränsningar. Phoenix angriper detta genom att isolera applikationer som standard. Åtkomst till känsliga funktioner, som globala kortkommandon eller skärminspelning, kräver uttryckliga tillstånd. För att inte bryta befintliga program returneras ofarlig låtsasdata vid obehöriga försök i stället för protokollfel.

    Inbyggd compositor och modern grafik

    Phoenix innehåller en egen compositor som ger flimmerfri rendering som standard. Det finns även stöd för att stänga av compositing för fullskärmsprogram, vilket kan minska latens och förbättra prestanda. Projektet är också designat med moderna skärmlösningar i åtanke, med prioritet på korrekt flerskärmsstöd, olika uppdateringsfrekvenser, variabel uppdateringsfrekvens och framtida HDR-stöd – utan att vara låst till en enda global framebuffer.

    Tidigt utvecklingsskede och tydliga begränsningar

    I dagsläget är Phoenix fortfarande experimentellt och inte redo för daglig användning. Det kan köra enklare hårdvaruaccelererade applikationer via GLX, EGL eller Vulkan, men endast i en nästlad miljö under en annan X-server. Projektet har heller inga ambitioner att ersätta Xorg rakt av. Stöd för gammal hårdvara, flera X11-skärmar, indirekt GLX och andra historiska specialfall är medvetet bortprioriterat.

    Relationen till Wayland

    Trots att Phoenix utgår från X11 finns Wayland med i framtidsplanerna. Utvecklarna undersöker möjligheter att köra Wayland-klienter direkt, använda brygglösningar mellan systemen eller till och med köra Phoenix nästlat under Wayland som ett alternativ till Xwayland. Exakt hur detta kommer att se ut är ännu oklart.

    Ett nytt liv för gamla idéer

    Phoenix är inte ett löfte om att X11 kommer tillbaka som dominerande grafiksystem på Linux. Däremot är det ett intressant experiment som ifrågasätter antagandet att gamla protokoll automatiskt är hopplösa. Genom att bygga från grunden med moderna verktyg och tydliga avgränsningar visar Phoenix att även välkända idéer kan få nytt liv – om de formas för dagens krav och verklighet.

    FAKTARUTA: PHOENIX
    TypNy X-server (X11), skriven från grunden
    SpråkZig
    KodbasInte Xorg-fork – ingen återanvändning av Xorg-kod
    MålModern, enklare och säkrare X11-implementation för nutida behov
    ProtokolfokusStöder främst funktioner moderna appar behöver (även vissa äldre, t.ex. GTK2)
    SäkerhetApp-isolering som standard; känsliga funktioner via tillstånd
    GrafikInbyggd compositor (tear-free); kan stänga av compositing för fullskärm
    SkärmarPrioriterar bra multi-monitor, olika Hz/VRR, framtida HDR-idéer
    StatusExperimentell; körs nästlat under annan X-server i nuläget
    WaylandLångsiktiga planer: möjliga bryggor/kompatibilitet, ev. alternativ till Xwayland

Etikett: display server

  • Yserver: en ny X11-server i Rust visar att X11 inte är dött än

    När Wayland allt oftare pekas ut som framtiden för Linux-skrivbordet dyker det ändå upp nya projekt som visar att X11 långt ifrån är färdigt. Yserver är en ny X11-server skriven i Rust, byggd för moderna Linux-system och redan kapabel att köra skrivbordsmiljöer som MATE, Xfce och Cinnamon. Det gör projektets första stabila version till en…

  • XLibre fyller ett år – den klassiska X-servern får nytt liv

    XLibre fyller ett år och markerar jubileet med den stabila Xserver-serien 25.1. Samtidigt får projektet nya funktioner, säkerhetsfixar och växande stöd från Linux- och BSD-distributioner. För användare som fortfarande är beroende av X11 visar XLibre att den klassiska grafiktekniken långt ifrån är död. När många talar om Linux-skrivbordets framtid hamnar ofta Wayland i centrum. Men…

  • X.Org lever vidare – och får nya säkerhetsfixar 2026

    X.Org må vara en veteran i Linuxvärlden, men tekniken lever fortfarande vidare i kulisserna. Nu har projektet täppt till fem nya säkerhetsbrister, vilket visar att den gamla grafikstacken ännu spelar en viktig roll, inte minst genom XWayland i moderna Wayland-baserade system. Trots att mycket av utvecklingen på Linux-skrivbordet i dag kretsar kring Wayland är X.Org…

  • Phoenix – den klassiska X-servern återföds i modern tappning

    När de flesta har dödförklarat X11 och gått vidare till Wayland dyker ett oväntat projekt upp ur askan. Phoenix är en helt ny X-server, skriven från grunden i det moderna språket Zig, med ambitionen att visa att problemet aldrig var X11-protokollet – utan hur det byggdes. Med fokus på säkerhet, enkelhet och dagens faktiska behov…