• Så skapar du en startbar Linux USB med Rufus

    Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan.

    För att ladda ner Linux https://www.linux.se/ladda-hem-linux/ , och följ det olika länkarna.

    Den här artikel beskriver hur man gör en bootbar sticka med Windows programmet Rufus, det har kommit ett modernare verktyg som heter Ventoy.

    Här kan du läsa om hur du använder Ventoy istället för Rufus

    Att testa eller installera Linux kräver ofta en startbar USB-sticka. Med hjälp av det lilla Windowsprogrammet Rufus kan du enkelt göra om en nedladdad ISO-fil till en fungerande installationssticka. Här går vi igenom processen steg för steg – från nedladdning till att ändra startordningen i datorns BIOS/UEFI.

    Steg 1: Ladda ner ISO-filen

    1. Besök den Linux wiki sidan för den Linuxdistribution du vill använda, till exempel:
    2. Ladda ner den version (ISO-fil) som passar din dator. Ofta finns alternativ för både 64-bitars och specialutgåvor.

    Steg 2: Installera Rufus

    1. Gå till rufus.ie och ladda ner programmet.
    2. Rufus är portabelt – det betyder att du inte behöver installera något. Dubbelklicka bara på filen du laddat ner för att starta programmet.

    Steg 3: Förbered USB-stickan

    1. Sätt in en USB-sticka (helst minst 8 GB).
    2. Kom ihåg att allt innehåll raderas, så säkerhetskopiera filer om det behövs.

    Steg 4: Skapa den startbara USB:n

    1. Öppna Rufus.
    2. Välj din USB-sticka i listan under Enhet.
    3. Klicka på Välj bredvid Startval och leta upp din ISO-fil.
    4. Rufus ställer oftast in rätt alternativ automatiskt (t.ex. GPT/UEFI eller MBR/BIOS). Är du osäker – låt standardinställningarna vara.
    5. Klicka på Starta.
    6. Bekräfta att stickan får raderas och vänta tills statusfältet visar Klar.

    Nu har du en fungerande Linux-USB!

    Steg 5: Ändra startordningen i BIOS/UEFI

    För att datorn ska starta från USB-stickan behöver du tala om det för BIOS/UEFI. Så här gör du:

    1. Starta om datorn.
    2. Tryck på rätt tangent för att öppna BIOS/UEFI eller Boot-menyn. Vanliga alternativ är:
      • Del eller F2 (för att gå in i BIOS/UEFI-menyn)
      • F10, F12 eller Esc (för att öppna en tillfällig Boot-meny)
      • HP Datorer har ESC, så får man fram en menu där man kan ändra bootordningen , annars bruka F12 vara vanligt för att ändra boot ordningen.
    3. I BIOS/UEFI: Leta upp menyn som heter Boot, Boot Order eller Boot Priority.
    4. Flytta upp USB-enheten överst i listan.
    5. Spara ändringarna och starta om.

    Tips: Om din dator har ett särskilt Boot Menu-läge (t.ex. via F12) kan du välja USB-stickan direkt utan att ändra inställningarna permanent.

    Steg 6: Starta Linux

    Om allt gick rätt kommer datorn nu att boota från din USB-sticka och ladda Linux-installationsprogrammet eller en ”live”-miljö där du kan prova systemet direkt.

    Faktaruta: Gör USB-sticka med Rufus
    1. Ladda ner Linux-ISO (t.ex. Ubuntu, Mint, Fedora).
    2. Ladda ner & starta Rufus (portabelt).
    3. Sätt i USB (minst 8 GB) – all data raderas.
    4. Välj Enhet (din USB) och klicka Välj för ISO.
    5. Låt standard (GPT/UEFI eller MBR/BIOS) stå kvar om osäker.
    6. Klicka Starta → vänta till Klar.
    7. Boota från USB (ändra boot-ordning vid behov).
    Boot-tangenter: Del, F2, F10, F12, Esc (varierar mellan modeller).
  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens status, köra självtester och sätta upp automatiserad övervakning. Denna artikel förklarar tekniken bakom SMART och visar hur du i praktiken kan kontrollera hårddiskars och SSD:ers hälsa i olika Linux-distributioner.

    Vad är SMART?

    SMART står för Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology. Det är en standardiserad teknik som finns inbyggd i nästan alla hårddiskar (HDD) och SSD-enheter.

    Syftet är att övervaka diskens hälsa i realtid och varna innan fel leder till dataförlust. SMART gör detta genom att logga olika attribut (mätvärden) som visar hur disken mår.

    Exempel på viktiga attribut:

    • Reallocated Sector Count – Antal sektorer som markerats defekta och ersatts med reservsektorer. Ett ökande värde betyder att disken försämras.
    • Current Pending Sector Count – Antal sektorer som är osäkra och väntar på omallokering. En stark varningssignal.
    • Power-On Hours – Hur länge enheten har varit igång. Ger en bild av diskens ålder.
    • Temperature – Diskens arbetstemperatur. Hög temperatur förkortar livslängden.
    • Wear Leveling Count (SSD) – Mäter hur mycket av flashminnets livslängd som har förbrukats.

    SMART fungerar genom att disken själv registrerar dessa värden och rapporterar dem till operativsystemet via ATA/SATA eller NVMe-protokoll. Systemadministratören kan sedan läsa ut informationen med verktyg som smartctl.

    Praktisk guide: Kontrollera diskar med SMART i Linux

    1. Installera verktyget smartmontools

    Debian/Ubuntu

    sudo apt update
    sudo apt install smartmontools

    Red Hat / CentOS / Fedora

    sudo dnf install smartmontools

    (äldre system:)

    sudo yum install smartmontools

    Arch Linux / Manjaro

    sudo pacman -S smartmontools

    openSUSE

    sudo zypper install smartmontools

    2. Identifiera disken

    Lista anslutna enheter:

    lsblk

    eller

    sudo fdisk -l

    Notera diskens beteckning, t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, eller /dev/nvme0n1.


    3. Kontrollera SMART-stöd och status

    Visa information om enheten

    sudo smartctl -i /dev/sdX

    Snabb hälsokontroll

    sudo smartctl -H /dev/sdX
    • PASSED → Disken rapporterar inga kritiska fel.
    • FAILED → Disken är defekt, byt ut den.

    4. Läs ut detaljerad SMART-data

    sudo smartctl -A /dev/sdX

    Här får du fram attribut som:

    • Antal driftstimmar
    • Temperatur
    • Omallokerade sektorer
    • Pending-sektorer
    • SSD-slitagevärden

    5. Kör SMART-självtester

    SMART kan själv testa diskens hälsa genom interna tester.

    Kort test (ca 2 minuter):

    sudo smartctl -t short /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    Långt test (kan ta flera timmar):

    sudo smartctl -t long /dev/sdX

    Se resultatet:

    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX

    6. Tolkning av resultat

    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → Dålig disk, byt ut så snart som möjligt.
    • Current_Pending_Sector > 0 → Risk för dataförlust, byt disk.
    • Temperature > 55°C → För hög, kontrollera kylning.
    • Power_On_Hours > 40.000 h → Disken är gammal, ökad risk för fel.
    • PASSED men med varningar → SMART kan missa vissa fel, gör alltid backup.

    7. Löpande övervakning med smartd

    För servrar kan du köra smartd, en bakgrundstjänst som övervakar alla diskar och skickar varningar.

    Aktivera tjänsten:

    sudo systemctl enable smartd
    sudo systemctl start smartd

    Konfiguration:

    /etc/smartd.conf

    Här kan du ange e-postadress för automatiska varningar.

    Slutsats

    SMART är en inbyggd teknik för självdiagnostik i hårddiskar och SSD\:er. Med hjälp av smartmontools i Linux kan administratörer:

    • Kontrollera diskars hälsa.
    • Köra självtester.
    • Upptäcka problem i tid.
    • Få automatiska varningar via smartd.

    Det är en viktig del i förebyggande underhåll. Men kom ihåg:
    👉 SMART ersätter aldrig regelbundna säkerhetskopior.

    Lite exempel

    För ut denna log när jag skriver : smartctl /dev/sdc

    IDSizeValueDescription
    0x000a22Device-to-host register FISes sent due to a COMRESET
    0x000120Command failed due to ICRC error
    0x000320R_ERR response for device-to-host data FIS
    0x000420R_ERR response for host-to-device data FIS
    0x000620R_ERR response for device-to-host non-data FIS
    0x000720R_ERR response for host-to-device non-data FIS

    SATA Phy Event Counters (GP Log 0x11)

    Dessa värden loggas av SATA-fysiklagret (den elektriska/kommunikationsdelen av protokollet).
    De visar olika felhändelser eller specialfall vid kommunikation mellan disk och värddator.

    IDValueBeskrivningFörklaring
    0x000a2Device-to-host register FISes sent due to a COMRESETDisken har skickat Register FIS (Frame Information Structure) till värden p.g.a. en COMRESET (en återställningssignal i SATA-länken). Två gånger har länken återställts.
    0x00010Command failed due to ICRC errorInga kommandon har misslyckats på grund av ICRC (Interface Cyclic Redundancy Check) fel. Ett ICRC-fel innebär korrupt data mellan värd och disk.
    0x00030R_ERR response for device-to-host data FISInga R_ERR (error responses) inträffade vid dataöverföring från enheten till värden.
    0x00040R_ERR response for host-to-device data FISInga felrapporter från värden till enheten när data skickades åt det hållet.
    0x00060R_ERR response for device-to-host non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från disken (t.ex. kontroll/kommandoramar).
    0x00070R_ERR response for host-to-device non-data FISInga fel vid icke-dataöverföringar från värden till disken.

    Tolkningar

    • Värden på 0 = inga fel, vilket är bra.
    • 0x000a = 2 betyder att SATA-länken har återställts två gånger.
      Det behöver inte vara ett problem, men om värdet ökar ofta kan det tyda på:
    • Dåliga kablar eller kontakter
    • Strömproblem
    • Buggar i kontroller/drivrutiner
    SMART – teknisk faktaruta

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är inbyggd i HDD/SSD och övervakar hälsan via interna sensorer och räknare. Enheten lagrar attribut i firmware och rapporterar dem till värddatorn. Tester körs internt i disken och resultat loggas för felsökning.


    Terminologi (SMART-attribut & status)
    • ATTRIBUTE / ID – Namn och numeriskt ID för mätvärdet.
    • VALUE / WORST / THRESH – Normaliserade värden (ofta 100→0 eller 200→0). FAIL inträffar när VALUE ≤ THRESH enligt tillverkarens gräns.
    • RAW_VALUE – Rå räknare (t.ex. antal sektorer, fel, grader °C).
    • TYPEPre-fail (tidig varning) eller Old_age (slitage/ålder).
    • STATUS (smartctl -H)PASSED / FAILED – snabb sammanfattning.
    • TesttyperShort (snabb ytkontroll), Long/Extended (hela ytan), Conveyance (transportskador, främst HDD), Selective (delmängd).
    • LoggarSelf-test log, Error log (senaste I/O-fel med LBA).
    Vanliga indikatorer
    • Reallocated_Sector_Ct > 0 → reservsektorer har tagits i bruk (slitage/problem på medier).
    • Current_Pending_Sector > 0 → osäkra sektorer som väntar på omallokering (hög risk).
    • UDMA_CRC_Error_Count > 0 → ofta kabel/kontaktproblem (SATA).
    • Temperature > ~55 °C → kylproblem, förkortad livslängd.
    • SSD-specifiktWear_Leveling_Count/Media_Wearout (SATA), Percentage Used (NVMe).

    Kompatibilitet
    • HDD (SATA/PATA/SAS) – Ja, stöds brett via smartctl (SAS ofta med HBA-pass-through).
    • SSD (SATA) – Ja, SMART-attribut för slitage, omallokering, temperatur m.m.
    • NVMe-SSD – Ja, via NVMe SMART/Health-logg. smartctl och nvme-cli kan läsa dessa.
    • USB-kabinett/dockorBeror på brygga. Kräver SAT-pass-through; prova smartctl -d sat /dev/sdX. Vissa adaptrar exponerar inte SMART alls.
    • Virtualisering – kräver enhets-/controller-pass-through för tillförlitliga värden.
    Snabbkommandon (Linux)
    # Identifiera enhet
    lsblk    # t.ex. /dev/sda, /dev/sdb, /dev/nvme0n1
    
    # HDD/SSD (SATA)
    sudo smartctl -iH -A /dev/sdX       # info + hälsa + attribut
    sudo smartctl -t short  /dev/sdX    # kort test
    sudo smartctl -t long   /dev/sdX    # långt test
    sudo smartctl -l selftest /dev/sdX  # testlogg
    
    # NVMe-SSD
    sudo smartctl -a /dev/nvme0         # SMART/Health från controllern
    sudo nvme smart-log /dev/nvme0      # alternativ via nvme-cli
      
    Begränsningar och råd
    • SMART är statistiskt/heuristiskt – plötsliga fel kan ske utan förvarning. Ha alltid backup.
    • Tolkning varierar mellan tillverkare; jämför trender över tid snarare än enstaka värden.
    • Kombinera med yttester (t.ex. badblocks) vid osäkerhet.
  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw.

    Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version. The Document Foundation presenterade i dag LibreOffice 25.8, som bjuder på både prestandalyft och nya funktioner för användare på Linux, macOS, Windows och Android.

    Prestanda och stabilitet i fokus
    En av de stora nyheterna är hastigheten: öppning av filer i Writer och Calc går nu upp till 30 procent snabbare. Samtidigt har minneshanteringen förbättrats, vilket gör att sviten fungerar smidigare i miljöer med virtuella skrivbord och tunna klienter. Dessutom märks en klart jämnare rullning i stora dokument.

    En annan milstolpe är stödet för PDF 2.0-export, som gör det möjligt att skapa moderna PDF-filer direkt från LibreOffice. Även orddelning och teckenmellanrum har byggts om från grunden för bättre läsbarhet.

    Nyheter för användarupplevelsen
    När man startar programmet möts man nu av en uppdaterad ”Vad är nytt”-dialog, där användaren direkt kan välja gränssnitt och färgtema. LibreOffice fortsätter alltså på sin linje att erbjuda ett flexibelt UI som kan anpassas efter tycke och smak.

    En annan nyhet är det nya Visningsläget (Viewer mode), där dokument öppnas skrivskyddade och alla redigeringsverktyg stängs av. Perfekt för den som bara vill läsa, inte redigera.

    Writer får en rad förbättringar
    Textredigeraren Writer är kanske den största vinnaren i version 25.8. Bland nyheterna finns:

    • Ny regel för hur sista rader på en sida ska hanteras – hyfeneras eller flyttas till nästa sida.
    • Nya inställningar för ordmellanrum och slutzoner för stycken, spalter och sidor.
    • Navigatorn visar nu ord- och teckenräkning för rubriker inklusive undernivåer.
    • Nytt kommando för att infoga styckebrytning före tabell.
    • Möjlighet att konvertera fält till ren text.
    • Förbättrad hantering av spårade ändringar med per-fönster-inspelning och möjlighet att återställa ändringar.
    • Ny funktion för att maskera bilder i Auto-Redact-dialogen.

    Calc blir mer lik Excel – men snabbare
    Kalkylbladsprogrammet Calc får också en rad nya funktioner. Bland de mest intressanta märks moderna formler som TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS och flera andra som gör avancerad databehandling enklare.

    Dessutom kan användaren nu:

    • Anpassa villkorsstyrd formatering.
    • Rensa filter med ett klick.
    • Slippa onödiga dialogrutor vid textimport.
    • Se till att diagram och andra OLE-objekt skalas proportionerligt.

    Impress och Draw blir mer kompatibla
    Presentationsprogrammet Impress förbättrar sin PPTX-kompatibilitet. Inbäddade typsnitt hanteras bättre och det går smidigare att exportera presentationer som PowerPoint-filer. Dessutom kan man nu justera hur många bilder som visas per rad i bildöversikten – direkt med Ctrl + mushjul.

    Även ritprogrammet Draw får en nyhet: synliga marginalgränser på sidorna (kan stängas av), samt möjligheten att kopiera mastersidor.

    Mer polerat gränssnitt
    Bland övriga förbättringar märks små men välkomna nyheter:

    • Matchning av diakritiska tecken i snabbsökning.
    • En knapp för att visa lösenord i inloggningsdialoger.
    • Möjlighet att lägga in hyperlänkar via snabbmenyn.

    Tillgänglighet och support
    LibreOffice 25.8 finns redan att ladda ned som färdiga paket för Debian-, Ubuntu- och Fedora-baserade distributioner, samt för Windows och macOS. Källkoden är som vanligt fri att hämta för den som vill bygga själv.

    Versionen kommer att underhållas fram till 12 juni 2026 och får totalt sju uppdateringar. Första buggrundan, LibreOffice 25.8.1, väntas i september.

    https://sv.libreoffice.org

    Faktaruta: LibreOffice
    Vad är LibreOffice?
    - En fri och öppen kontorssvit utvecklad av The Document Foundation.
    - Innehåller Writer (ordbehandling), Calc (kalkylblad), Impress (presentationer),
      Base (databaser), Draw (ritning) och Math (formler).
    - Finns för Linux, Windows och macOS; enklare varianter för Android.
    - Bygger på koden från OpenOffice.org efter brytningen 2010.
    
    Historik i korthet
    - 2010: The Document Foundation bildas, LibreOffice annonseras.
    - 2011: 3.3 – första stabila versionen.
    - 2015: 5.0 – stöd för HiDPI-skärmar.
    - 2018: 6.0 – bättre filkompatibilitet.
    - 2020: 7.0 – ODF 1.3.
    - 2025: 25.8 – aktuell stabil gren.
    
    Nytt i LibreOffice 25.8
    - Upp till 30 % snabbare öppning av filer i Writer och Calc.
    - Stöd för PDF 2.0-export.
    - Optimerad minneshantering (virtuella skrivbord & tunna klienter).
    - Visningsläge (Viewer mode) – skrivskyddad öppning med verktyg avstängda.
    - Förbättrad orddelning, teckenmellanrum och smidigare rullning i stora dokument.
    - Writer: ny regel för sista-rads-hyfen, slutzoner, min/önskad/max ordmellanrum,
      navigator med ord/teckenräkning, styckebrytning-före-tabell, konvertera fält
      till text, förbättrade spårade ändringar, bildmaskning i Auto-Redact m.m.
    - Calc: nya funktioner (t.ex. TEXTSPLIT, HSTACK, VSTACK, WRAPROWS), bättre
      villkorsstyrd formatering, ”Rensa Autofilter”, smidigare CSV-import,
      proportionell storleksändring av OLE-objekt.
    - Impress: bättre PPTX-kompatibilitet, stöd för inbäddade typsnitt, Ctrl+scroll
      för antal miniatyrer i bildöversikten, kopiera mastersidor.
    - Draw: visar sidmarginaler (kan stängas av), kopiera mastersidor.
    - Allmänt: fler ScriptForge-tjänster och bättre kompatibilitet med DOCX/XLSX/PPTX.
  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    
  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd

    Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna.

    IPv4-vidarebefordran per enhet

    En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att aktivera IPv4-vidarebefordran separat för varje enskilt nätverksgränssnitt. Tidigare har detta varit en global inställning, men med den nya egenskapen ipv4.forwarding kan man nu styra detta per enhet. Det gör det enklare att bygga komplexa nätverk där vissa gränssnitt agerar som routrar medan andra inte gör det.

    Förfinad hantering av IPv6-prefix

    Version 1.54 introducerar också förbättrat stöd för IPv6-prefixdelegering. En ny inställning, prefix-delegation, tillsammans med subnet-id, gör det möjligt att bestämma vilket delnät som ska användas på nedströmsgränssnitt vid delegering av IPv6-adresser.

    Förbättrat stöd för baremetal-miljöer

    Uppdateringar i nm-cloud-setup gör att NetworkManager nu fungerar bättre i baremetal-installationer baserade på OCI (Oracle Cloud Infrastructure). Det ger säkrare och mer förutsägbara nätverkskonfigurationer i dessa miljöer.

    Smidigare användning av WireGuard

    För användare av VPN-protokollet WireGuard har hanteringen av IPv6-endpunkter förbättrats. NetworkManager skapar nu automatiskt brandväggsregler som förhindrar att Linux-kärnan felaktigt släpper trafik på grund av reverse path filtering.

    Ny funktionalitet i terminalgränssnitt och OVS

    Textgränssnittet nmtui har fått stöd för att konfigurera loopback-enheten, något som tidigare inte varit möjligt. Samtidigt har stödet för Open vSwitch förbättrats: de flesta OVS-inställningar kan nu ändras utan att anslutningen måste kopplas ned först.

    Större kontroll över SR-IOV-parametrar

    En ny egenskap, sriov.preserve-on-down, ger användaren möjlighet att styra om SR-IOV-konfigurationer ska bevaras eller återställas vid nedkoppling. Detta är särskilt användbart i virtualiseringsmiljöer där konsekvent beteende är viktigt.

    Bättre detektering av länkstatus i OVS DPDK

    För de som använder OVS med DPDK-stöd finns en ny inställning kallad ovs-dpdk.lsc-interrupt, som ger mer tillförlitlig upptäckt av förändringar i länkstatus. Detta förbättrar stabilitet och prestanda i miljöer med höga krav.

    Initrd-förbättringar för nätverksuppstart

    Under uppstart har NetworkManagers initrd-generator nu stöd för att läsa NVMe Boot Firmware Table (BFT), vilket förenklar automatisering av nätverksinställningar i ett tidigt skede. Nya systemd-tjänster har också lagts till för att förbättra nätverksfunktionaliteten redan innan operativsystemet är fullt igång.

    Tillgänglighet

    Källkoden till NetworkManager 1.54 finns att ladda ner via projektets GitLab-sida. En komplett lista över förändringar finns i den officiella ändringsloggen.

    NetworkManager – översikt

    NetworkManager hanterar nätverksanslutningar i Linux automatiskt. Det kopplar upp din dator till rätt nätverk, tilldelar IP-adresser, konfigurerar DNS, routing, VPN och brandvägg – utan att du behöver göra det manuellt.

    Projektstart: 2004 av Red Hat
    Syfte: Förenkla och automatisera nätverkskonfiguration
    Stödjer: Ethernet, Wi-Fi, VPN, mobilnät, OVS, moln
    Verktyg: nmcli (terminal), nmtui (text), nm-connection-editor (GUI)
    Arkitektur: Bakgrundstjänst, libnm-bibliotek, pluginbaserad
    Fördelar: Profiler, dynamisk routing, initrd-stöd, molnintegration
    Licens: GPLv2
    Källkod: gitlab.freedesktop.org
  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod.

    Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar” – det vill säga programvarukomponenter som inte kan granskas eller ändras. Det gäller bland annat nya drivrutiner för:

    • Intel QAT 6000-seriens krypteringsenheter
    • ST:s vd55g1-sensor
    • Wi-Fi över AHB med Qualcomm ath12k
    • Aeonsemi AS21xxx-nätverkschip
    • MediaTeks nya 25 Gbps Ethernet-stöd

    Även referenser till stängd kod i enhetsbeskrivningar för ARM64-enheter från Qualcomm och MediaTek har tagits bort.

    Förbättrad rensning i fler delar av systemet

    Den nya versionen innehåller också justeringar i rensningen av:

    • Intels mikrokodladdare
    • NVIDIA-stödet i Nova Core och Nouveau
    • Realteks r8169-nätverksdrivrutin
    • Videostöd från Qualcomm (Iris och Venus)
    • MediaTeks mt7996 Wi-Fi
    • Texas Instruments tas2781-ljudkrets
    • PCIe-stöd för Renesas R-Car Gen4

    Dessutom har man löst ett byggfel som rörde Rust-baserade firmwareladdare, och fortsatt att ta bort kvarvarande blobbnamn för bland annat AMD GPU:er, Intels VPU-enheter och vissa Bluetooth-enheter via btusb.

    För den som värnar om programvarufrihet

    GNU Linux-libre-projektet vänder sig till användare som vill slippa all proprietär kod – oavsett om det gäller grafikdrivrutiner, Wi-Fi-moduler eller firmwares för ljud och video. Den rensade kärnan kan användas som ett fritt alternativ till standardkärnan i de flesta GNU/Linux-distributioner.

    Källkoden (som komprimerade arkiv) finns tillgänglig på den officiella webbplatsen. Färdiga binärpaket för installation finns att hämta från:

    • Freesh (för Debian/Ubuntu och andra DEB-baserade system)
    • RPM Freedom (för Fedora, RHEL och andra RPM-baserade system)

    Du kan installera GNU Linux-libre 6.16 parallellt med din nuvarande kärna, eller använda den som full ersättning – valet är ditt.

    https://linux-libre.fsfla.org/pub/linux-libre/releases/6.16-gnu

    GNU Linux‑libre

    • Filosofi: Rensar bort all icke‑fri kod (”blobbar”) ur Linux‑kärnan för att uppfylla Free Software Foundation‑kraven & FSDG. Ingen proprietär firmware, inga slutna drivrutiner.
    • Historia:
      – 2008: Projektet startas av FSF Latin America (Alexandre Oliva m.fl.).
      – 2009: FSF godkänner det som helt fritt kärn‑alternativ.
      – Versioner följer alltid upstream Linux (2.6.27 → 6.x) men släpps kort därefter, med blob‑sanering.
    • Typiska ingrepp: Tar bort binära firmware­filer, stänger av automatiska blob‑laddare, patchar källkod & dokument för att eliminera icke‑fri referens.
    • Nytt i 6.16:
      • Rensar blobb‑laddning (även inlinad blob) i nya drivrutiner:
        Intel QAT 6xxx, ST vd55g1, ath12k AHB Wi‑Fi, Aeonsemi AS21xxx,
        MediaTek 25 Gb Ethernet PHY.
      • Tar bort blobbnamn i nya ARM64 Device Tree‑filer (Qualcomm & MediaTek).
      • Finputsar rensning av: Intel mikrokod­loader‑docs, Nova Core & Nouveau (NVIDIA), Realtek r8169, Qualcomm Iris/Venus video, Mediatek mt7996, ath11k/ath12k, TI tas2781, Renesas R‑Car Gen4 PCIe.
      • Byggfix för Rust‑baserad firmware­loader.
      • Extra blobb‑sanering för Intel VPU, AMD GPU & btusb som redan backportats till 6.15.
    • Hämta & installera: Källarkiv på linux-libre.org. Färdiga paket:
      • DEB via Freesh
      • RPM via RPM Freedom
      Installera parallellt eller som ersättning för din nuvarande kärna.

    För vem? Användare som vill ha ett helt fritt system utan risk för proprietär kod.

  • Fedora 43 säger farväl till MBR för UEFI-installationer på x86

    Innehållsförteckning

    MBR Bort ifrån Fedora 43

    Fedora Linux 43 är på väg att införa en betydande förändring i installationsprocessen. Framöver kommer det inte längre vara möjligt att installera Fedora i UEFI-läge på diskar som använder MBR-partitionering — åtminstone inte på x86-arkitektur.

    Vad innebär förändringen?

    Förslaget, med namnet ”Anaconda Drop Support UEFI on MBR”, innebär att installationsprogrammet Anaconda slutar tillåta UEFI-installationer på MBR-partitionerade diskar.

    Om du installerar Fedora 43 på ett x86-system i UEFI-läge måste du använda en disk som är partitionerad med GPT (GUID Partition Table).

    Denna förändring gäller endast nya installationer, inte uppgraderingar av befintliga system.

    Förslaget är ännu inte slutgiltigt beslutat, men det har fått starkt stöd i Fedora-gemenskapens omröstning. Fedora Engineering Steering Committee (FESCo) förväntas fatta ett beslut inför Fedora 43:s lansering.

    Varför görs denna förändring?

    Det finns flera viktiga skäl till varför Fedora vill slopa MBR-stödet vid UEFI-installationer:

    1. Ökad tillförlitlighet
    Även om UEFI-tekniken tekniskt sett fungerar med MBR, är stödet ofta bristfälligt i verkligheten. Firmware varierar och det är vanligt med problem, till exempel att efibootmgr inte kan registrera UEFI-bootposter. Genom att standardisera på GPT blir installationen mer robust.

    2. Mindre underhåll och tydligare dokumentation
    Fedora testar inte UEFI på MBR i dagsläget. Eftersom användningen är mycket begränsad innebär slopat stöd mindre komplexitet i testning och kodbas, och minskar risken att användare tror att MBR+UEFI är en framtidssäker lösning.

    3. Anpassning till moderna standarder
    Fedoras dokumentation för GRUB2 utgår redan från GPT vid UEFI-installationer. Tidigare behov, som molnplattformar som bara stödde MBR, är inte längre aktuella. Moderna miljöer har fullt stöd för GPT.

    Vem påverkas av förändringen?

    Det är viktigt att förstå vilka scenarier som berörs:

    Du påverkas om:

    • Du planerar att installera Fedora 43 (eller senare) på ett x86-system som startas i UEFI-läge och använder en MBR-partitionerad disk.

    Du påverkas inte om:

    • Du redan har en befintlig Fedora-installation, även om den kör UEFI på MBR.
    • Du använder andra arkitekturer än x86, till exempel ARM eller RISC-V.
    • Du installerar Fedora i traditionellt BIOS-läge (Legacy Boot).

    Hur kan du testa ändringen?

    Om du vill prova beteendet i förväg:

    1. Vänta tills ändringen har införts via pull request Anaconda PR #6484.
    2. Ladda ner en aktuell Fedora Rawhide ISO.
    3. Försök att installera Fedora i UEFI-läge på en MBR-partitionerad disk.

    Installationsprogrammet bör då avbryta med ett tydligt felmeddelande om att GPT krävs för UEFI-installationer.

    Vad händer härnäst?

    Om detta förslag godkänns, kommer Fedora från och med version 43 att endast stödja UEFI-installationer på GPT-diskar för x86-system. Det är ett steg mot ett modernare, mer förutsägbart och stabilt operativsystem.

    Om du planerar att installera Fedora på en UEFI-maskin är det redan nu rekommenderat att konvertera eller skapa dina diskar med GPT — det är framtidens riktning.

    Vi inväntar ett officiellt beslut från FESCo.

    Fakta: MBR, GPT och UEFI.

    Fakta: MBR, GPT och UEFI

    MBR (Master Boot Record)
    En äldre metod för att partitionera hårddiskar, introducerad på 1980-talet. Begränsad till 2 TB diskar och högst fyra primära partitioner. Startsektorn innehåller både partitionstabellen och kod för att starta operativsystemet.

    GPT (GUID Partition Table)
    En modern partitioneringsstandard som ersätter MBR. Stöder mycket större diskar och fler partitioner (upp till 128). Varje partition identifieras med ett globalt unikt ID (GUID). GPT är en del av UEFI-standarden.

    UEFI (Unified Extensible Firmware Interface)
    Ett modernt firmwaregränssnitt som ersätter BIOS. Ger snabbare uppstart, stöd för stora diskar, grafiska menyer och säker start (Secure Boot). Förväntar sig normalt att disken är partitionerad med GPT.

  • Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakom

    32-bitarsstöd är en förutsättning för att kunna spela spel som är m/ä på linux

    Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakom
    Fedora-projektet väckte nyligen stor uppmärksamhet efter ett kontroversiellt förslag: att ta bort stödet för 32-bitars datorer (i686). Förändringen var tänkt att införas i Fedora Linux 44 och hade påverkat många användare, inte minst spelentusiaster. Men varför ville Fedora egentligen gå den här vägen – och varför blev reaktionerna så starka? Här sammanfattar vi läget.

    Vad Fedora föreslog

    Förslaget, som lades fram av Fedora-utvecklaren Fabio Valentini, bestod i huvudsak av två delar:

    1. Att sluta inkludera 32-bitarsbibliotek (kallade “multilib”) i 64-bitars Fedora-installationer.
    2. Att helt sluta bygga och paketera ny programvara för 32-bitars i686-arkitekturen.

    Redan tidigare hade Fedora tagit bort stöd för 32-bitarskärnor och installerbara ISO-filer – det här sågs som de sista två stegen mot att helt fasa ut 32-bitarsplattformen.

    Första delen skulle teoretiskt gå att ångra, men att sluta bygga ny programvara hade varit ett nästintill oåterkalleligt beslut.

    Varför ville man ta bort stödet för 32-bitars?

    Det fanns flera tekniska och praktiska motiv:

    • Underhållsarbete: Det blir allt svårare för utvecklare att hålla 32-bitarskod uppdaterad, eftersom många moderna projekt redan lämnat det bakom sig.
    • Förenkling: Att hantera 32-bitarsbibliotek i dagens Fedora är komplext och bygger på ömtåliga regler och specialfall.
    • Resurseffektivitet: Om man slipper bygga tusentals 32-bitarsprogram frigörs processortid, vilket gynnar utvecklingen av 64-bitarsprogram.
    • Snabbare system: Att minska antalet paket skulle kunna snabba upp pakethantering och uppdateringar för användarna.

    Hur skulle det ha påverkat användarna?

    Även om utvecklarna såg tydliga fördelar, fanns det risker för slutanvändare – särskilt inom spelvärlden:

    • Program tas bort: 32-bitarsprogram på 64-bitarsinstallationer skulle försvinna vid uppgradering.
    • Kompatibilitetsproblem: Mjukvara som kräver 32-bitarskomponenter skulle inte längre fungera.
    • Spelmiljöer hotas: Populära lösningar som Wine (för att köra Windows-spel) och Steam skulle drabbas, särskilt äldre installationer.
    • Fedora-baserade distros påverkas: Distributioner som Bazzite och Nobara, som fokuserar på gaming, skulle få problem.
    • Äldre spel förloras: Många klassiska Linux- och Windows-spel riskerade att inte längre kunna köras enkelt.

    Reaktionerna blev starka

    Mottagandet från användarbasen var kraftigt negativt. Valentini beskrev hur han möttes av hundratals kommentarer i stil med: ”Gör inte det här!”, ”Bryr ni er inte om era användare?” och ”Jag byter distro direkt!”

    Han menade att överdrivna rubriker och sensationsjournalistik från vissa teknikmedier och YouTubers förstärkte konflikten.

    Flera användare jämförde Fedora med Windows – som fortfarande tillåter 32-bitarsprogram – och tyckte att Fedora gick för fort fram.

    En undersökning visade att:

    • 51 % var ”starkt emot”
    • 16 % var ”emot, men kunde övertalas”

    Totalt motsatte sig alltså två tredjedelar av de svarande förslaget.

    Fanns det några kompromisser?

    Ja, flera tekniska lösningar diskuterades som alternativ:

    • Wine med WoW64 – En ny teknik där Wine kan köra 32-bitars Windows-program utan hjälp från operativsystemets egna 32-bitarsbibliotek. Lovande men ännu inte helt stabil.
    • Flatpak – Paket som innehåller alla sina beroenden. Steam finns till exempel som Flatpak, men användare rapporterade ibland sämre prestanda, högre lagringskrav och problem med vissa funktioner.
    • Containrar – Exempelvis Podman eller Toolbx, där man kan köra ett separat 32-bitarsmiljö vid behov.
    • Begränsat stöd, som Ubuntu – En kompromiss vore att endast behålla ett urval av viktiga 32-bitarsbibliotek, till exempel för spel. Det har Ubuntu gjort sedan 2019.

    Beslutet: Fedora behåller stödet – för nu

    Den 28 juni 2025 valde Valentini att dra tillbaka sitt förslag. Fedora 44 kommer alltså inte att avveckla 32-bitarsstödet ännu.

    Han konstaterade att det helt enkelt var för tidigt, och att debatten sannolikt hade blivit lika hätsk oavsett vilken version som förslaget gällde.

    En del i communityn såg detta som en seger för användarna. Andra ansåg att man bara skjutit problemet framför sig, eftersom trenden i mjukvaruvärlden tydligt går mot att släppa stödet för 32-bitarsplattformar.

    Valentini avslutade med att han nu gärna ser konkreta och realistiska motförslag. Diskussionen lär alltså fortsätta – med hopp om en lösning som fungerar både för användare och utvecklare.

    https://ostechnix.com/fedora-32-bit-i686-support-withdrawal-postponed

    Fakta: Vad är i686?

    i686 är en arkitekturetikett som används i Linuxvärlden för att beskriva en klass av 32-bitars x86-processorer med stöd för instruktioner som introducerades med Intel Pentium Pro (1995) och framåt. Den är en vidareutveckling av tidigare x86-generationer som i386 och i586 (Pentium) och används ofta som minimikrav för modern 32-bitarsprogramvara.

    Vilka CPU:er räknas som i686-kompatibla?

    • Intel Pentium Pro
    • Intel Pentium II
    • Intel Pentium III
    • Intel Pentium M
    • Intel Pentium 4
    • Intel Celeron (baserat på ovanstående generationer)
    • Intel Atom (tidiga modeller som Z500–Z600-serierna)
    • AMD Athlon (klassiska 32-bitarsversioner)
    • AMD Duron
    • AMD Sempron (32-bitars)
    • Via C3, C7, Eden
    • Transmeta Crusoe och Efficeon
    • Vissa Geode LX-processorer

    Notera att även om dessa processorer tekniskt stöder i686, så varierar prestanda och kompatibilitet beroende på instruktioner som SSE, PAE eller NX-bit. Moderna system kräver ofta mer än bara grundläggande i686-stöd för att fungera fullt ut.

  • Fedora Linux 42 släppt – Ny installerare, GNOME 48 och KDE Plasma 6.3


    Fedora-projektet har lanserat Fedora Linux 42, en ny stabil version av sin populära Linuxdistribution med stöd från Red Hat. Denna utgåva bjuder på många uppdateringar och nya funktioner som gör Fedora både kraftfullare och mer användarvänlig.

    Fedora 42 bygger på Linuxkärnan 6.14 och levereras med GNOME 48 som standardmiljö i Fedora Workstation. En av de största nyheterna är att installationen nu sker med den nya Anaconda WebUI, ett modernt och grafiskt installeringsverktyg. Det erbjuder bland annat guidad partitionering, möjlighet att återinstallera Fedora vid behov och stöd för dual-boot.

    Installationsprocessen har också förbättrats med funktioner som statusvisning, hjälpfunktioner, översikt av inställningar och en ”wizard” som låter användaren hoppa över onödiga steg.

    En annan stor nyhet är att Fedora KDE Spin – som använder KDE Plasma 6.3 – nu räknas som en fullvärdig utgåva, precis som GNOME-baserade Workstation. KDE-versionen har dessutom fått stöd för Power Systems (ppc64le) och finns som liveavbildningar för OpenPOWER-hårdvara som Talos Workstation.

    Fedora 42 introducerar även en ny variant: Fedora COSMIC Spin, som använder det nya skrivbordet COSMIC. Det är utvecklat i Rust av System76, samma företag bakom Pop!_OS.

    Andra tekniska nyheter i Fedora 42:

    • Stöd i RPM för systemd:s sysusers.d, vilket gör det enklare att hantera användare och grupper vid paketinstallation
    • composefs används som standard i Atomic-desktopmiljöerna
    • SDL3 och Wayland som standard för spel och grafikapplikationer i Fedora Workstation
    • firewalld använder nu IPv6_rpfilter med värdet ”loose”
    • Övergång från SquashFS till EROFS i liveavbildningar, vilket förbättrar prestanda
    • Förbättrat stöd för MIPI-kameror i laptops
    • simpledrm används för att visa bootskärmen Plymouth
    • Hela /usr-bin och /usr-sbin har slagits samman
    • DNF och RPM har nu stöd för Copy-on-Write i alla varianter
    • DNF5 kan rensa bort gamla nycklar automatiskt
    • Nya optimerade binärer för x86_64-v2, vilket ger bättre prestanda

    Fedora 42 kommer också med det senaste inom utvecklingsverktyg och språk:

    • GCC 15, Binutils 2.44, glibc 2.41, LLVM 20
    • Golang 1.24, PHP 8.4, Ruby (senaste versionen)
    • Django 5, Ansible 11, Tcl/Tk 9, GHC 9.8 m.m.

    Länkar att ladda ner Fedora 42 finns i vår Wiki : https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#42

    https://9to5linux.com/fedora-linux-42-is-out-now-powered-by-linux-kernel-6-14-and-gnome-48-desktop
  • Fedora Asahi Remix 41 lanseras för Apple Silicon Macs med KDE Plasma 6.2 med x86-64 emulering.

    Fedora- och Asahi Linux-projekten har nu släppt Fedora Asahi Remix 41, en Linux-distribution utvecklad särskilt för Apple Silicon-baserade Macs. Den nya versionen bygger på Fedora Linux 41 och levereras med KDE Plasma 6.2 som standard skrivbordsmiljö.

    En av de stora nyheterna i denna version är integrerat stöd för x86/x86-64-emulering, vilket gör det möjligt att spela AAA-spel på Apple Silicon-enheter med hjälp av den senaste Vulkan 1.4-drivrutinen. Versionen erbjuder också förbättrat ljudstöd av hög kvalitet direkt efter installation.

    Fedora Asahi Remix 41 inkluderar en användarvänlig installationsguide baserad på Calamares och har en GNOME-variant som innehåller den senaste GNOME 47-skrivbordsmiljön. För mer avancerade användare finns en servervariant, perfekt för dem som vill använda sina Macs som servrar eller för andra headless-installationer. Det finns även en minimalistisk version för dem som vill bygga sin egen anpassade Fedora-upplevelse.

    För befintliga användare av Fedora Asahi Remix 40 finns möjligheten att uppgradera till den nya versionen enligt Fedora Linux officiella uppgraderingsinstruktioner. Fedora Asahi Remix 41 stöds på ett brett urval av Apple Silicon-enheter, inklusive MacBook Air och Pro med M1 och M2, Mac Mini, Mac Studio och iMac med M1-chip.

    För mer information och installationsinstruktioner, besök den officiella webbplatsen.

    https://asahilinux.org/fedora/#device-support

  • Fedora Linux tar klivet in i Windows Subsystem for Linux (WSL)

    Fedora Linux är på väg att bli ännu mer tillgängligt för Windows-användare. Fedora-projektet planerar att skapa officiella Fedora-bilder för Windows Subsystem for Linux (WSL), vilket innebär att användare kan köra Fedora direkt i Windows-miljön utan behov av dual-boot eller virtuella maskiner. Detta initiativ syftar till att öppna dörrarna för en bredare publik och sänka tröskeln för att börja använda Linux.

    Målet är att lansera Fedora WSL-bilder med Fedora Linux 42, men förslaget måste först godkännas av Fedora Engineering Steering Committee.


    Vad är WSL och varför är det viktigt för Fedora?

    Windows Subsystem for Linux (WSL) är en plattform som låter användare köra Linux-distributioner i en Windows-miljö. Den senaste versionen, WSL 2, kör Linux som en isolerad container i en lättvikts virtuell maskin, vilket ger en snabb och smidig upplevelse.

    För Fedora innebär detta en möjlighet att nå ut till en stor grupp Windows-användare som kanske aldrig tidigare testat Linux. Genom att erbjuda en enkel installation och sömlös integration kan Fedora bli en naturlig ingångspunkt för användare som är nyfikna på Linux.


    Varför Fedora på WSL?

    Fedora-projektets huvudsakliga mål är att göra det enkelt för användare att testa och uppleva Fedora utan att behöva göra några större förändringar i sina system. En officiell WSL-bild innebär att:

    • Användare enkelt kan utforska Fedora: Ingen dual-boot eller virtuell maskin krävs, vilket gör det snabbt och smidigt att komma igång.
    • Windows-användare introduceras till Fedora: Detta kan leda till att fler väljer Fedora som sin primära Linux-distribution.

    Dessutom stärker initiativet Fedoras position som en innovativ Linux-distribution som ständigt söker nya sätt att nå ut till fler användare.


    Hur distribueras Fedora WSL-bilderna?

    Till skillnad från många andra Linux-distributioner planerar Fedora att distribuera sina WSL-bilder som tarballer, snarare än via Microsoft Store. Detta gör det möjligt för Fedora att behålla sin självständighet och undvika att ingå avtal med Microsoft, något som historiskt varit viktigt för projektet.

    Nyare versioner av WSL (2.4.4 och senare) har förbättrat användarupplevelsen för bilder som distribueras utanför Microsoft Store. Dessa förbättringar inkluderar:

    • Automatiserade inställningar: Första-gången-installationsskript och ikoner kan inkluderas direkt i tarballen.
    • Enkel installation: Användare kan installera bilder genom att klicka på filer med ”.wsl”-formatet.

    Användare med äldre versioner av WSL kommer också att få tillgång till detaljerad dokumentation för att säkerställa kompatibilitet.


    Vad krävs för att genomföra projektet?

    För att Fedora WSL-bilder ska bli verklighet behöver projektet:

    1. Skapa en WSL-variant i Fedora-releasens förvaringsplats.
    2. Utveckla en konfigurationsfil och installationsskript för att ge användare en smidig upplevelse.
    3. Använda verktyget Kiwi för att skapa rotfilsystemet i form av en tarball.
    4. Skriva användarvänlig dokumentation för att hjälpa nya användare att komma igång.
    5. Lägga till Fedora i WSL:s distributionslista, så att det kan installeras med kommandot wsl --install Fedora.
    6. Marknadsföra WSL-projektet via Fedora-projektets webbplats och andra kanaler.

    Fördelarna för Fedora

    Detta initiativ erbjuder flera betydande fördelar för Fedora:

    1. Ökad tillgänglighet: Windows-användare som annars inte skulle prova Linux kan enkelt upptäcka Fedora.
    2. Förbättrad användarupplevelse: En smidig installationsprocess gör det lättare för nybörjare att utforska Linux.
    3. Tillväxtpotential: Fedora kan locka fler användare att välja det som sin primära Linux-distribution.

    Nästa steg

    Förslaget är fortfarande under diskussion inom Fedora-communityn och måste godkännas av Fedora Engineering Steering Committee. Om det går igenom, kommer utvecklingen av Fedora WSL-bilder att börja med målet att inkludera dem i Fedora Linux 42.

    Detta initiativ är inte bara en teknisk innovation, utan också en strategisk satsning på att göra Linux mer tillgängligt. Med Fedora WSL-bilder kan fler användare upptäcka kraften i öppen källkod och få en smak av vad Fedora har att erbjuda – direkt från sin Windows-dator.

    https://fedoraproject.org/wiki/Changes/FedoraWSL
  • Fedora Linux 41 är här – med snabbare pakethantering och bättre stöd för modern hårdvara

    Den senaste versionen av Fedora Linux, version 41, har nyligen lanserats och erbjuder flera nya funktioner och förbättringar. Fedora är en av de mest populära Linux-distributionerna och används både på arbetsstationer och i servrar. I och med Fedora 41 har teamet bakom distributionen satt fokus på att effektivisera pakethantering, förbättra stöd för nyare hårdvara och lansera en rad nya skrivbordsmiljöer för att tillgodose olika behov.

    Enklare uppgradering och nyinstallation

    För de som redan använder Fedora är det enklare än någonsin att uppgradera. Processen är smidig och liknar en vanlig systemuppdatering. För nya användare eller de som vill starta om från början går det att ladda ner installationsfiler för olika Fedora-versioner, som Workstation, Cloud och IoT, eller för olika skrivbordsmiljöer, exempelvis KDE Plasma och GNOME.

    DNF 5 – snabbare och lättare pakethantering

    En av de mest efterlängtade nyheterna i Fedora 41 är introduktionen av DNF 5, en ny version av det kommandoradsbaserade verktyget för pakethantering. Pakethantering är en central funktion i Linux-system, eftersom den gör det möjligt att installera, uppgradera och hantera alla de program och bibliotek som operativsystemet använder.

    DNF (Dandified YUM) är efterföljaren till YUM, den pakethanterare som Fedora använde tidigare. Med DNF har Fedora-användare haft tillgång till en kraftfull och flexibel pakethanterare, men DNF 5 tar detta ytterligare ett steg längre. Den nya versionen är utformad för att vara snabbare och effektivare, och den har en betydligt mindre minnesfotavtryck än tidigare. Detta innebär att DNF nu kan användas på en bredare variation av enheter, från resurssnåla containers och IoT-enheter till fullskaliga serverinstallationer och arbetsstationer.

    Med DNF 5 slipper användarna dessutom tidigare alternativ som ”microdnf” för små system – nu fungerar samma pakethanterare över hela systemutbudet. För dem som arbetar i Linux-miljöer är detta en betydande förbättring, då det minskar fragmentering och gör systemunderhåll enklare och mer enhetligt.

    Nya skrivbordsmiljöer och uppdateringar för GNOME och KDE

    Fedora 41 introducerar också nyheter inom skrivbordsmiljöerna. Fedora Workstation 41 bygger nu på GNOME 47, vilket inkluderar den nya, lätta terminalen Ptyxis som standardval. Fedora KDE Plasma Desktop har uppdaterats till KDE 6.2 och erbjuder nu även KDE Plasma Mobile för de som vill använda Fedora på mobila enheter. Dessutom har Fedora lanserat en helt ny skrivbordsmiljö kallad Fedora Miracle, som bygger på Wayland och Mir och erbjuder ett dynamiskt system för kaklad fönsterhantering, vilket ger en modern och smidig användarupplevelse.

    Förbättrat stöd för hårdvara och säkerhet

    Fedora 41 gör det också enklare att använda modern hårdvara. Nya kameror på bärbara datorer, som använder MIPI-gränssnittet, har tidigare varit utmanande att få att fungera i Linux. Med Fedora 41 finns nu integrerat stöd för MIPI-kameror via Intel IPU6, och Firefox kommer med PipeWire-stöd för video som standard. Detta förbättrar videoupplevelsen och visar en indikator i GNOME:s toppmeny när kameran är aktiv.

    För användare med grafikkort från Nvidia som kräver proprietära drivrutiner har Fedora återinfört stöd för att enkelt installera dessa, även på system med Secure Boot aktiverat. Detta innebär att användarna nu kan aktivera Secure Boot utan att behöva välja mellan säkerhet och kompatibilitet med sin hårdvara.

    En starkare Fedora-gemenskap

    För dem som stöter på problem eller vill ha hjälp med uppdateringar erbjuder Fedora ett dedikerat användarforum, Ask Fedora, där vanliga frågor och lösningar samlas. Fedora uppmuntrar även nya användare att delta i diskussioner och dela sina erfarenheter i Fedora Discussion.

    Fedora 41 sätter en ny standard för hur Linux-distributioner kan förenkla både installation, uppdatering och hantering av program och systemresurser. Med ett snabbare och lättare DNF, förbättrat stöd för modern hårdvara och ett växande utbud av skrivbordsmiljöer ser Fedora ut att fortsätta växa och anpassa sig efter användarnas behov.

    https://fedoraproject.org/#editions

  • Fedora 42 Introducerar Ny Webbaserad Installatör: Enklare och Mer Användarvänlig Installation

    Fedora 42 Introducerar Ny Webbaserad Anaconda-installatör för Enklare Installation

    Fedora-projektet förbereder en betydande uppdatering i Fedora 42 med lanseringen av en ny webbaserad Anaconda installtions progfram, avsedd att göra installationsprocessen mer intuitiv och användarvänlig.

    Med Fedora 41 på väg att släppas i början av november, har utvecklingsteamet redan börjat planera för Fedora 42, som förväntas lanseras efter mitten av april nästa år. En av de mest anmärkningsvärda förändringarna är övergången från det traditionella GTK-baserade installationsprogrammet till en ny webbaserad version av Anaconda. Denna förändring syftar till att förbättra användarupplevelsen och erbjuda mer flexibla alternativ för både nybörjare och erfarna användare.

    Förbättrad Partitionering och Lagringshantering

    Den nya Anaconda-installatören kommer att introducera en omarbetad partitioneringsmodell som ersätter de tidigare metoderna för automatisk och anpassad partitionering samt det avancerade verktyget Blivet-GUI. De viktigaste funktionerna inkluderar:

    • Guidad Partitionering: En mer användarvänlig version av automatisk partitionering där användare kan välja installationsmål och anpassa inställningar efter behov. Detta alternativ täcker de flesta vanliga användarscenarier och gör processen mer intuitiv.
    • Integration med Cockpit Storage: För att förbättra lagringshanteringen kommer Anaconda att integrera det externa verktyget Cockpit Storage direkt i installationsprogrammet. Eftersom båda verktygen använder samma teknologier—PatternFly och Cockpit-ramverken—kommer detta att erbjuda en sömlös och konsistent användarupplevelse.

    Nya Alternativ under Installationen

    Användare kommer att ha flera nya valmöjligheter när de installerar Fedora 42:

    • Installera i Fritt Utrymme: Utnyttjar befintligt ledigt utrymme på valda diskar för installation, vilket eliminerar behovet av att manuellt justera partitioner.
    • Använd Befintlig Lagring: Tillåter tilldelning av monteringspunkter till redan existerande partitioner, idealiskt för dem som vill återanvända tidigare systemkonfigurationer eller partitioner skapade med andra verktyg.
    • Installera om Befintligt System: Ger möjlighet att installera om över ett befintligt system med alternativet att bevara användardata i katalogen ”/home”.

    Godkännande och Framtida Förbättringar

    Innan dessa förändringar blir officiella måste de godkännas av Fedora Engineering Steering Committee (FESCo), som övervakar tekniska beslut inom Fedora-projektet. Utvecklingsteamet är också öppet för framtida förbättringar baserade på användarfeedback, inklusive ytterligare förenklingar för att frigöra diskutrymme under installationen.

    Frivillig Insamling av Användardata

    Utöver uppdateringarna i installationsprogrammet kommer Fedora 42 att introducera en valfri funktion för insamling av användarstatistik. Detta har varit föremål för diskussion inom communityn men godkändes tidigare i år. Syftet är att samla in data för att förbättra systemet, med full respekt för användarnas integritet.

    Sammanfattning

    Den nya webbaserade Anaconda installtion programmet i Fedora 42 representerar ett stort steg framåt för att förbättra användarupplevelsen. Med fokus på enkelhet och flexibilitet förväntas dessa förändringar göra installationsprocessen smidigare och mer anpassningsbar, vilket gynnar både nya och erfarna användare. Med ytterligare möjligheter för framtida förbättringar baserade på feedback, markerar Fedora 42 en spännande utveckling i Fedora-projektets historia.

    https://fedoraproject.org

  • Introduktion till Neos CMS: Installation och Säkring på Ubuntu, Debian och Fedora

    Men snälla herr tux, det finns CMS. 1900 talet ringde vill ha sin primitiva kommunikation på papper tillbaka.

    Content Management Systems (CMS) är idag en hörnsten för att hantera och publicera innehåll på webbplatser. Genom att använda ett CMS kan användare enkelt uppdatera och underhålla en webbplats utan att behöva djupgående teknisk kunskap. Populära CMS-plattformar som WordPress, Joomla och Drupal har länge dominerat marknaden, men Neos CMS erbjuder ett kraftfullt alternativ med unika fördelar, särskilt för företag och avancerade användare.

    I denna artikel guidar vi dig genom installationen av Neos CMS på tre olika Linux-distributioner: Ubuntu, Debian och Fedora. Vi kommer att använda LAMP-stacken (Linux, Apache, MySQL/MariaDB och PHP), Composer och ImageMagick för installationen, och vi säkrar webbplatsen med HTTPS via Certbot och Let’s Encrypt. Artikeln avslutas med en kort översikt över hur man installerar Neos CMS på dessa distributioner.

    Vad är ett CMS?

    Ett Content Management System (CMS) är en programvara som låter användare skapa, hantera och redigera webbplatsinnehåll utan att behöva kunna programmera. CMS:er används för att bygga allt från enkla bloggar till komplexa företagswebbplatser och erbjuder ofta ett användarvänligt gränssnitt för innehållshantering. Populära CMS inkluderar:

    • WordPress: Användarvänligt med ett stort utbud av teman och plugins, idealiskt för både små bloggar och stora webbplatser.
    • Joomla: Balans mellan användarvänlighet och komplexitet, bra för mer avancerade webbplatser.
    • Drupal: Mycket kraftfullt och flexibelt, men kräver mer teknisk kunskap. Används ofta för komplexa webbplatser och intranät.

    Introduktion till Neos CMS

    Neos CMS skiljer sig från andra plattformar genom sin moderna och intuitiva redigeringsupplevelse, där innehåll kan redigeras direkt på sidan. Det är också mycket flexibelt för utvecklare, med stöd för anpassade innehållsmodeller och enkel integration med andra system. För företag som behöver en robust och flexibel CMS-lösning är Neos CMS ett utmärkt val.

    Installation av Neos CMS på Ubuntu, Debian och Fedora

    Nedan följer detaljerade instruktioner för hur du installerar Neos CMS på Ubuntu, Debian och Fedora. Varje distribution har sina egna förutsättningar och kommandon, men grundstegen förblir desamma.

    Steg 1: Installera nödvändiga beroenden

    För att börja installationen behöver du installera nödvändiga beroenden inklusive Apache, MariaDB/MySQL, PHP, Composer, Git och ImageMagick. Dessa paket är tillgängliga i distributionens förråd.

    För Ubuntu och Debian:

    Börja med att uppdatera paketlistan:

    sudo apt update

    Installera sedan alla nödvändiga paket:

    sudo apt install apache2 mariadb-server composer git php php-cli php-common php-imap php-redis php-snmp php-xml php-zip php-imagick php-mbstring php-curl libapache2-mod-php php-mysql imagemagick

    För Fedora:

    Uppdatera systemet och installera nödvändiga paket med dnf:

    sudo dnf update

    Installera sedan paketen:

    sudo dnf install httpd mariadb-server composer git php php-cli php-common php-imap php-redis php-snmp php-xml php-zip php-imagick php-mbstring php-curl php-mysqlnd ImageMagick

    Steg 2: Konfigurera PHP och MariaDB/MySQL

    Efter installationen måste vi konfigurera PHP och MariaDB (eller MySQL). Redigera PHP-konfigurationsfilen för att ställa in rätt tidszon och öka minnesgränsen.

    För Ubuntu och Debian:

    sudo nano /etc/php/8.3/apache2/php.ini

    För Fedora:

    sudo nano /etc/php.ini

    Gör följande ändringar i filen:

    date.timezone = Europe/Amsterdam
    upload_max_filesize = 80M
    memory_limit = 512M
    max_execution_time = 360

    Starta om Apache-webbservern för att tillämpa ändringarna:

    För Ubuntu och Debian:

    sudo systemctl restart apache2

    För Fedora:

    sudo systemctl restart httpd

    Säkra MariaDB-installationen och skapa en databas och användare för Neos CMS:

    sudo mariadb-secure-installation

    Logga in på MariaDB och skapa databasen och användaren:

    sudo mariadb -u root -p
    
    CREATE DATABASE neosdb;
    CREATE USER neos@localhost IDENTIFIED BY 'neospassword';
    GRANT ALL PRIVILEGES ON neosdb.* TO neos@localhost;
    FLUSH PRIVILEGES;
    QUIT;

    Steg 3: Ladda ner och installera Neos CMS

    Ladda ner Neos CMS källkod från GitHub och installera de nödvändiga PHP-biblioteken med Composer:

    git clone https://github.com/neos/neos-base-distribution.git /var/www/neos
    cd /var/www/neos
    composer install

    Ställ sedan in korrekta filbehörigheter:

    För Ubuntu och Debian:

    sudo ./flow core:setfilepermissions www-data www-data
    sudo chown -R www-data:www-data /var/www/neos

    För Fedora:

    sudo ./flow core:setfilepermissions apache apache
    sudo chown -R apache:apache /var/www/neos

    Steg 4: Konfigurera Apache (eller httpd) Virtual Host

    Skapa en ny Apache Virtual Host för att köra Neos CMS. Börja med att aktivera nödvändiga moduler:

    För Ubuntu och Debian:

    sudo a2enmod rewrite ssl

    För Fedora:

    Aktivera modulerna i Apache-konfigurationsfilen om det behövs.

    Skapa sedan en ny konfigurationsfil för Neos:

    För Ubuntu och Debian:

    sudo nano /etc/apache2/sites-available/neos.conf

    För Fedora:

    sudo nano /etc/httpd/conf.d/neos.conf

    Lägg in följande konfiguration i filen och ersätt domännamnet med ditt eget:

    <VirtualHost *:80>
        ServerName dittdomannamn.com
        ServerAdmin admin@dittdomannamn.com
        DocumentRoot /var/www/neos/Web
        <Directory /var/www/neos/Web>
            AllowOverride All
        </Directory>
        ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/dittdomannamn.error.log
        CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/dittdomannamn.access.log combined
    </VirtualHost>

    Aktivera Virtual Host-konfigurationen och kontrollera att Apache-konfigurationen är korrekt:

    För Ubuntu och Debian:

    sudo a2ensite neos.conf
    sudo apachectl configtest
    sudo systemctl restart apache2

    För Fedora:

    sudo systemctl restart httpd

    Säkring av Neos CMS med HTTPS

    För att säkra din installation av Neos CMS med HTTPS använder vi Certbot och Let’s Encrypt. Installera först Certbot och dess Apache-plugin.

    För Ubuntu och Debian:

    sudo apt install certbot python3-certbot-apache

    För Fedora:

    sudo dnf install certbot python3-certbot-apache

    Kör sedan Certbot för att generera SSL-certifikat:

    sudo certbot --apache --agree-tos --redirect --hsts --staple-ocsp --email din@epostadress.com -d dittdomannamn.com

    SSL-certifikaten kommer att placeras i katalogen /etc/letsencrypt/live/dittdomannamn.com, och din Neos CMS-webbplats kommer nu att vara säkrad med HTTPS.

    Slutför installationen av Neos CMS

    Med Neos CMS installerat och säkrat kan du nu slutföra installationen via terminalen. Först, konfigurera databasen:

    cd /var/www/neos
    sudo ./flow setup:database

    Välj mysqli som databasdrivrutin och ange din databasinformation. Efter detta ställer du in bildhanteraren:

    sudo ./flow setup:imagehandler

    Migrera därefter databasen:

    sudo ./flow doctrine:migrate

    Skapa en administratörsanvändare:

    sudo ./flow user:create --roles administrator

    Slutligen, importera Neos.Demo-webbplatsen för att komma igång:

    sudo flow:cache:flush
    sudo ./flow site:import --package-key Neos.Demo

    Nu kan du logga in på Neos CMS via din webbläsare genom att besöka https://dittdomannamn.com/login och använda de administratörsupp

    gifter du skapade.

    Sammanfattning

    Du har nu lyckats installera och säkra Neos CMS på en server med Ubuntu, Debian eller Fedora. Med LAMP-stacken och HTTPS via Let’s Encrypt är din webbplats redo för produktion. Neos CMS erbjuder en kraftfull och flexibel plattform för att hantera ditt webbplatsinnehåll, med användarvänliga verktyg och avancerade funktioner som passar både små företag och stora organisationer. Oavsett vilken Linux-distribution du använder, ger Neos CMS dig möjlighet att skapa och hantera en professionell webbplats med full kontroll över innehållet och funktionaliteten.

    Bilder och exempel finner ni på

    https://www.howtoforge.com/how-to-install-neos-cms-on-ubuntu-24-04-server

  • Fedora Workstationen 41 säger hejdå till X 11.

    X11 har hängt med sedan 1987

    I teknikvärldens eviga strävan efter förnyelse och förbättring står vi inför ytterligare en vändpunkt. Fedora, en av de ledande Linuxdistributionerna, tar ett avgörande steg framåt med sitt nyaste släpp, Fedora Workstation 41. I denna version har man beslutat att helt överge X Window System, mer känt som X11, till förmån för den modernare displayserverprotokollet Wayland. Men vad innebär detta egentligen, och hur påverkar det användarna?

    X11 har länge varit ryggraden i grafiskt användargränssnitt för Unix-liknande operativsystem. Sedan dess debut 1987 har det varit standard för att hantera fönstersystem på dessa plattformar. X11 möjliggjorde flexibla och nätverkstransparenta grafiska gränssnitt, vilket gjorde det möjligt för applikationer att visa upp på en maskin medan de kördes på en annan. Trots sin långa tjänstgöring har X11 dock dragits med problem som prestandabegränsningar och komplexitet i designen.

    Mot denna bakgrund har Wayland framträtt som ett lovande alternativ. Utvecklat för att erbjuda en smidigare och säkrare användarupplevelse genom att eliminera många av de äldre arkitekturella begränsningarna hos X11, har Wayland gradvis vunnit terräng. Sedan Fedora 36 har Wayland varit den primära upplevelsen för användare av GNOME, Fedora’s standard skrivbordsmiljö.

    I och med Fedora Workstation 41 har Fedora Engineering Steering Committee (FESCo) beslutat att endast inkludera Wayland i installationsbilderna, vilket innebär att stöd för X11 inte längre kommer vara förinstallerat. Detta markerar en tydlig riktning mot framtida utveckling där fokus ligger på att modernisera och förbättra användargränssnitten.

    För de som fortfarande föredrar eller behöver X11 för specifika tillämpningar kommer paketen dock fortfarande att vara tillgängliga för manuell installation via GNOME:s specialintressegrupper och arbetsgrupper. Användare som uppgraderar från tidigare versioner av Fedora kommer också att ha kvar X11-stödet genom in-place uppgraderingar, men för nya installationer av Fedora 41 krävs manuell installation av de relevanta paketen, såsom ”gnome-session-xsession” och ”gnome-classic-session-xsession”.

    Med introduktionen av NVIDIA:s nya 555-displaydrivrutin, som innehåller stöd för explicit synkronisering, har upplevelsen av Wayland förbättrats avsevärt, vilket gör det till ett ännu mer attraktivt alternativ för framtida distributioner. Denna övergång signalerar en epok av renare, effektivare och tekniskt avancerade användarmiljöer för Fedora-användare.

    https://linuxiac.com/x11-is-no-longer-part-of-fedora-workstation-41

  • Komplett guide för installation av Drupal med Let’s Encrypt SSL på Ubuntu och Fedora

    Drupal är ett flexibelt och kraftfullt innehållshanteringssystem (CMS) som används för att skapa och hantera webbplatser. Det är öppen källkod, vilket innebär att det är gratis att använda och modifiera. Drupal är känt för sin starka anpassningsförmåga och stöd för moduler, vilket möjliggör utökad funktionalitet och skräddarsydda lösningar för olika behov. Plattformen är särskilt populär bland större organisationer och myndigheter som behöver robusta, säkra och skalbara webbplatser. Drupal har ett stort community som bidrar med kod, underhåller och utvecklar systemet kontinuerligt.

    I den här artikeln går vi igenom en omfattande guide för att installera och konfigurera Drupal, ett populärt CMS (Content Management System), med Let’s Encrypt SSL-certifikat på både Ubuntu och Fedora. Processen omfattar installation av Apache, MariaDB och PHP, skapande av databasanvändare, nedladdning och installation av Drupal, samt konfiguration av HTTPS med SSL för att säkra din webbplats.

    Förberedelser

    Innan du börjar, se till att ditt system är uppdaterat:

    • För Ubuntu:
      sudo apt update && sudo apt upgrade -y
    • För Fedora:
      sudo dnf update -y

    Installation av Apache

    Webbservern Apache är kritisk för att hantera förfrågningar till din webbplats. Så här installerar du den:

    • På Ubuntu:
      sudo apt install apache2 -y
      sudo systemctl start apache2
      sudo systemctl enable apache2
    • På Fedora:
      sudo dnf install httpd -y
      sudo systemctl start httpd
      sudo systemctl enable httpd

    Installation av MariaDB

    MariaDB serverar som databashanterare för Drupal. Installationen skiljer sig lite mellan de två operativsystemen:

    • På Ubuntu:
      sudo apt install mariadb-server -y
      sudo systemctl start mariadb
      sudo systemctl enable mariadb
    • På Fedora:
      sudo dnf install mariadb-server -y
      sudo systemctl start mariadb
      sudo systemctl enable mariadb

    Installation av PHP

    Drupal kräver PHP för att köras. Installationen inkluderar flera PHP-moduler som är nödvändiga för att Drupal ska fungera korrekt:

    • På Ubuntu:
      sudo apt install php libapache2-mod-php php-mysql -y
    • På Fedora:
      sudo dnf install php php-mysqlnd php-opcache php-gd php-xml php-mbstring -y

    Konfigurera MariaDB och användare

    Säkra din MariaDB installation

    Det är viktigt att säkra din databas:

    sudo mysql_secure_installation

    Följ instruktionerna för att ställa in ett starkt root-lösenord och göra andra säkerhetsinställningar.

    Skapa en databas och användare för Drupal

    Använd följande kommandon för att skapa en ny databas och en användare som Drupal kan använda:

    sudo mysql -u root -p
    CREATE DATABASE drupalDB;
    GRANT ALL ON drupalDB.* TO 'drupalUser'@'localhost' IDENTIFIED BY 'strong_password';
    FLUSH PRIVILEGES;
    EXIT;

    Installera och konfigurera Drupal

    Ladda ner och extrahera Drupal

    Använd följande kommandon för att ladda ner och installera Drupal i Apache’s rotkatalog:

    cd /var/www/html
    sudo wget https://www.drupal.org/download-latest/tar.gz -O drupal.tar.gz
    sudo tar -xzvf drupal.tar.gz
    sudo mv drupal-* drupal

    Konfigurera Apache för Drupal

    Skapa en Apache virtuell värd för din Drupal-installation och tillåt URL-omskrivningar för att stödja snygga URL:er. Här är ett exempel på hur din konfigurationsfil kan se ut:

    <VirtualHost *:80>
        ServerName din-domän.com
        DocumentRoot /var/www/html/drupal
    
        <Directory /var/www/html/drupal>
            AllowOverride All
            Order allow,deny
            allow from all
        </Directory>
    
        ErrorLog /var/log/apache2/drupal_error.log
        CustomLog /var/log/apache2/drupal_access.log combined
    </VirtualHost>

    Aktivera sedan webbplatsen och nödvändiga moduler.

    Ställ in HTTPS med Let’s Encrypt SSL

    Använd Certbot för att automatiskt hämta och konfigurera ett SSL-certifikat från Let’s Encrypt:

    • På Ubuntu och Fedora:
      sudo cert
    
    bot --apache -d din-domän.com

    Följ instruktionerna för att slutföra konfigurationen.

    Slutföra installationen

    Öppna din webbläsare och navigera till din domän för att slutföra installationen av Drupal genom dess webbgränssnitt. Följ instruktionerna på skärmen för att ställa in din webbplats, inklusive databasdetaljer och webbplatskonfiguration.

    Genom att följa dessa steg har du framgångsrikt konfigurerat en säker och robust Drupal-plattform på både Ubuntu och Fedora med stöd för SSL, vilket säkerställer att din webbplats är både säker och högpresterande.

  • Så installar du Wine 9.0 på Fedora och RHEL.

    Wine är ett open source-projekt som gör det möjligt att köra Windows-applikationer på Unix-baserade system, som Linux och macOS, utan att behöva använda en Windows-licens eller en virtuell maskin. Projektet inkluderar ett API som återskapar Windows-miljön och stöder ett stort antal program och spel.

    Wine är ett gratisprogram med öppen källkod som är designat för Linux-användare att kunna köra Windows program och spel på Unix-liknande operativsystem.

    Nyligen lanserades Wine 9.0, en stabil version som nu är tillgänglig för nedladdning. Denna version stödjer flera plattformar, inklusive Linux, Windows och Mac, och representerar resultatet av ett års utvecklingsarbete med över 7,000 förändringar. Bland de viktigaste nyheterna finns en uppdaterad WoW64-arkitektur och en experimentell drivrutin för Wayland.

    I denna artikel kommer vi att gå igenom hur man installerar Wine 9.0 på RHEL-baserade system som CentOS Stream, Rocky Linux och AlmaLinux genom att använda källkoden, vilket är en metod som rekommenderas för mer erfarna användare. Vi kommer också att täcka installationen på Fedora Linux genom att använda det officiella Wine-repositoriet.

    Steg 1: Installation av nödvändiga paket
    Innan installationen av Wine kan börja, måste vissa utvecklingsverktyg och bibliotek installeras. Dessa inkluderar:

    För RHEL-baserade system:

      yum -y groupinstall 'Development Tools'
      yum install gcc libX11-devel freetype-devel zlib-devel libxcb-devel libxslt-devel

    För Fedora:

      dnf -y groupinstall 'Development Tools'
      dnf -y install gcc libX11-devel freetype-devel zlib-devel libxcb-devel libxslt-

    Steg 2: Nedladdning och extraktion av Wine-källkoden
    Källkoden för Wine 9.0 kan hämtas och packas upp i /tmp-mappen med följande kommandon:

      cd /tmp
      wget http://dl.winehq.org/wine/source/9.0/wine-9.0.tar.xz
      tar -xvf wine-9.0.tar.xz -C /tmp/

    Steg 4: Kompilering och installation från källkoden
    När källkoden är extraherad, kompileras Wine lokalt av användaren. Detta kan ta mellan 20 till 30 minuter och kräver administratörsbehörighet vid vissa punkter.

    Installation av Wine på Fedora via Repositoriet
    Användare av Fedora kan istället välja att enklare installera Wine direkt via dess officiella repositorium.

    Konfigurering och användning av Wine
    Efter installationen kan Wine konfigureras genom verktyget winecfg. För de som inte har en grafisk miljö installerad, kan GNOME-skrivbordet installeras via:

      dnf groupinstall workstation

    eller

      yum groupinstall "GNOME Desktop"

    För att köra program med Wine, används fullständig sökväg eller kommandon som wine notepad för att starta program.

    Trots många förbättringar är Wine inte felfritt, och användare kan uppleva programkrascher. Utvecklarna arbetar dock på att lösa dessa problem i framtida versioner. Feedback från användare uppmuntras för att fortsätta förbättra programmet.

    Den fullstädiga artikeln på Engelska finner ni här :

    https://www.tecmint.com/install-wine-in-rhel-centos-and-fedora

  • Fedora 41 får eventuellt DNF5

    Fedora 41 kan eventuell få DNF5 pakethanterare.

    Fedora 41 står inför ett förslag om att byta ut sin nuvarande pakethanterare, DNF, mot DNF5. Förslaget, drivet av Jan Kolarik och Jaroslav Mracek från Red Hat, är under offentlig granskning och väntar på godkännande från Fedora Engineering Steering Committee (FESCo). DNF5 utlovar betydande förbättringar jämfört med den nuvarande versionen, inklusive snabbare bearbetning av förfrågningar och minskat systemavtryck, tack vare avskaffandet av Python-beroenden och förenade funktionaliteter mellan DNF och MicroDNF.

    Detta syftar till att förbättra användarupplevelsen genom snabbare hantering av paket och en minskning av metadataredundans. Fedora siktar på att erbjuda en enhetlig pakethanteringsupplevelse över alla plattformar med DNF5. Planen inkluderar också en smidig övergångsprocess med automatisk ersättning av befintlig DNF med DNF5 vid systemuppgradering eller installation av DNF5, bakåtkompatibilitet för yum-kommandot och en ny daemoniserad tjänst, dnf5daemon. Även om diskussioner om DNF5 började för cirka ett och ett halvt år sedan med mål att introducera det i Fedora 39, har övergången inte genomförts ännu.

    Men det finns en stark optimism kring att förslaget denna gång kommer att godkännas, vilket möjliggör dess debut i Fedora 41.

    Varför DNF5?

    DNF5 erbjuder en rad förbättringar över äldre pakethanteringssystem. Det lovar snabbare hantering av repository-metadata och paketförfrågningar, vilket accelererar installations- och uppdateringsprocesserna. Genom att avskaffa Python-beroenden och sammanföra DNF och MicroDNF minskar det systemets fotavtryck och optimerar resursanvändningen. DNF5 syftar också till att erbjuda en enhetlig användarupplevelse över olika plattformar, från servrar till containers, och säkerställer enkel uppgradering med full bakåtkompatibilitet. Dessa förbättringar gör DNF5 till en modern och effektiv pakethanterare.

    Orginalartikel :

    https://linuxiac.com/fedora-41-with-proposal-to-adopt-dnf5/


  • Fedora Linux 40 Beta släppt med GNOME 46, KDE Plasma 6 och Linux Kernel 6.8

    Fedore 40
    Fedora 40 beta kommer med gosaker som Wayland , Kernel 6.8 och GNOME 46

    Idag meddelade Fedora-projektet att betaversionen av Fedora Linux 40 nu är tillgänglig för allmän nedladdning. Denna kommande version av operativsystemet är fullpackad med de nyaste teknologierna inom GNU/Linux-världen.

    Fedora Linux 40 beta drivs av den allra senaste Linuxkärnan, version 6.8, och introducerar GNOME 46 skrivbordsmiljön i sin huvudutgåva, Fedora Workstation. Dessutom finns den senaste versionen av KDE Plasma 6 tillgänglig i Fedora KDE Spin.

    I Fedora KDE Spin har man gjort Plasma Wayland till standardsessionen och tagit bort stödet för X11-sessioner helt, även om applikationer designade för X11 fortfarande fungerar. Övriga versioner av Fedora Linux 40 erbjuder både X11 och Wayland-sessioner, beroende på skrivbordsmiljöns kompatibilitet.

    Bland andra betydande uppdateringar i Fedora Linux 40 finns automatisk upptäckt av IP-adresskonflikter aktiverat som standard och en ny standardmetod för att tilldela stabila MAC-adresser till WiFi-anslutningar via NetworkManager. Det finns också tillägg av PyTorch, ett ramverk för öppen källkods maskininlärning, och förstärkning av systemtjänster genom systemd.

    Denna version ser även en förändring i hur DNF hanterar fil listor, där de inte längre laddas ner som standard. Vidare ersätts flera äldre komponenter och program med sina nyare motsvarigheter, som Zlib med Zlib-ng. Vissa föråldrade bibliotek och paket, som libuser och vissa versioner av OpenSSL och Python, tas bort.

    Under ytan innehåller Fedora Linux 40 beta en uppdaterad verktygskedja med de senaste versionerna av GCC, GNU Binutils, Glibc, GDB, och flera andra utvecklingsverktyg och bibliotek.

    Distributionen kommer att byggas med den nya versionen av DNF, DNF 5, och anpassas till moderna C-standarder. Även systemet för att hantera uppstart av operativsystemet har förbättrats, särskilt för enhetliga kärnor och specifikt för AArch64-arkitekturen.

    För användare med AMD GPUer innehåller Fedora Linux 40 den senaste versionen av AMD ROCm, optimerad för prestanda inom AI och högpresterande datoranvändning, med stöd för de nyaste AMD Instinct datacentergPUerna.

    Den senaste programvaran inkluderar också den nyaste versionen av LibreOffice och webbläsaren Mozilla Firefox, med anpassningar för att följa nya integrationsstandarder.

    Bland uppdateringarna för Fedora-spinnarna märks den senaste versionen av Cinnamon-skivbordsmiljön för Fedora Cinnamon Spin, och Fedora IoT fokuserar på användning inom Edge och IoT med OSTree-teknologi och ett nytt verktyg för förenklad konfiguration.

    Fedora-projektet har även introducerat Fedora Atomic Desktops, en ny samling av rpm-ostree-baserade Fedora-versioner under ett och samma paraply, inklusive Fedora Silverblue och Fedora Kinoite.

    Slutversionen av Fedora Linux 40 förväntas släppas i slutet av april eller början av maj 2024. Beta-versionen är tillgänglig nu, men det rekommenderas inte att installera den på system i produktion då den kan innehålla oupptäckta buggar eller ofärdiga funktioner.

    Tyvärr kommer Fedora Linux 40 inte att inkludera den nya pakethanteraren DNF5 eller den webbaserade installationsprogrammet Anaconda för Fedora Workstation, då dessa funktioner har skjutits upp till framtida utgåvor.

    Ovanstående text bygger på innehåll ifrån

    Här hittar du länkar för nedlaggning

    https://wiki.linux.se/index.php/Fedora

    Lite ordförklaring för artikel ovan :

    Wayland är en modern protokollspecifikation för Unix-liknande OS, ersätter X Window System för effektivare och säkrare grafikhantering.

    DNF 5 är en förbättrad pakethanterare för RPM-baserade Linux-distributioner, erbjuder snabbare prestanda och bättre beroendehantering.

  • Fedora 40 Workstation ( Beta )

    Den 26 Mars Släppts första beta versioen av Fedora.

    Fedora 40 är under utveckling och förväntas släppas i beta inom en vecka. De viktigaste nyheterna inkluderar introduktionen av KDE Plasma 6-desktopmiljön i KDE-utgåvan, som medför en rad nya funktioner. Andra kärnändringar fokuserar på systemförstärkning, uppdateringar av kärnpaket och säkerhetsförbättringar. Några av de viktigaste funktionerna och uppdateringarna inkluderar:

    • Kärnuppdateringar: Fedora 40 drivs av Linux Kernel 6.8, vilket innebär de senaste funktionerna och hårdvaruuppdateringarna.
    • GNOME 46: Fedora 40 Workstation Edition har GNOME 46, som drivs av GTK 4.13 och libadwaita 1.4.2, med uppdateringar som främst fokuserar på buggfixar och prestandaförbättringar.
    • Identifiering av dubblett-IP-adresser: Fedora 40 aktiverar standardmässigt Address Conflict Detection (ACD) för att identifiera dubblett IPv4-adresser i ett fysiskt nätverk.
    • DNF5-uppdateringar: Även om byte till DNF 5 har skjutits upp till en senare utgåva, planerar teamet att börja använda DNF 5 för att bygga Fedora, vilket börjar med pakethanteringsfunktionerna som krävs för buildroots i Mock.
    • Ändring från /var/run till /run: Fedora-teamet har migrerat /var/run selinux-policy-posterna till /run för att eliminera teknisk skuld.
    • PyTorch: PyTorch är nu tillgängligt som en del av Fedora 40-repositoriet, vilket gör det lättare för användare att integrera detta öppna maskininlärningsramverk i Fedora Linux-ekosystemet.
    • Wget: Fedora planerar att byta från GNU Wget 1.x till den mer moderna och funktionsrika Wget2.
    • Andra nyckeluppdateringar: inkluderar en ändring av Firefox-desktopfilen och användning av Kiwi för att bygga Fedora Cloud Edition-bilder.
    • Desktopmiljöuppdateringar: Fedora 40 inkluderar uppdateringar för nästan alla större desktopmiljöer och fönsterhanterare, såsom KDE Plasma 6, Xfce 4.18, och de senaste versionerna av MATE, Budgie, LXQt, i3 och Sway.

    Betautgåvan av Fedora 40 förväntas den 26 mars 2023. Denna utgåva stärker Fedora-basen för alla användningsfall genom att fokusera på stabilitet och säkerhet, trots att den kan verka som en lugn utgåva.

Etikett: fedora

  • Så skapar du en startbar Linux USB med Rufus

    Att prova Linux behöver inte vara svårt. Med ett par enkla steg kan du förvandla en vanlig USB-sticka till en startbar installationsenhet. Allt som krävs är en nedladdad ISO-fil och det lilla verktyget Rufus – resten handlar om att veta hur du får datorn att faktiskt boota från stickan. För att ladda ner Linux https://www.linux.se/ladda-hem-linux/…

  • Så kollar du hur hårddisken mår i Linux.

    SMART (Self-Monitoring, Analysis and Reporting Technology) är en inbyggd funktion i hårddiskar och SSD-enheter som kontinuerligt övervakar deras hälsa. Genom att analysera parametrar som temperatur, driftstimmar och antal defekta sektorer kan SMART ge tidiga varningssignaler om en enhet håller på att gå sönder. I Linux kan man med hjälp av paketet smartmontools snabbt kontrollera diskens…

  • LibreOffice 25.8 är här – snabbare, smartare och med stöd för PDF 2.0

    LibreOffice 25.8 är nu släppt och bjuder på både fart och finess. Den fria kontorssviten får upp till 30 % snabbare filöppning i Writer och Calc, stöd för PDF 2.0, ett nytt visningsläge samt en rad förbättringar i Writer, Calc, Impress och Draw. Den fria och öppna kontorssviten LibreOffice har fått en ny stabil version.…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…

  • NetworkManager 1.54

    NetworkManager 1.54 introducerar IPv4-vidarebefordran per enhet och förbättrat stöd för WireGuard, OVS och initrd Efter fem månaders utveckling är version 1.54 av NetworkManager nu släppt – ett verktyg och systemtjänst för att hantera nätverksanslutningar i Linux. Den nya versionen bjuder på en rad förbättringar som ger ökad flexibilitet och bättre kontroll över nätverksinställningarna. IPv4-vidarebefordran per…

  • GNU Linux-libre 6.16 är släppt – för dig som vill ha ett helt fritt Linux-system

    Den nya versionen av GNU Linux-libre-kärnan, 6.16, är nu tillgänglig för nedladdning. Det här är ett alternativ till den vanliga Linux-kärnan, anpassad för användare som vill köra ett 100 % fritt GNU/Linux-system utan några stängda drivrutiner eller icke-fri kod. Kärnan bygger på den officiella Linux 6.16-versionen, men har rensats från all kod som kräver binära “blobbar”…

  • Fedora 43 säger farväl till MBR för UEFI-installationer på x86

    MBR Bort ifrån Fedora 43 Fedora Linux 43 är på väg att införa en betydande förändring i installationsprocessen. Framöver kommer det inte längre vara möjligt att installera Fedora i UEFI-läge på diskar som använder MBR-partitionering — åtminstone inte på x86-arkitektur. Vad innebär förändringen? Förslaget, med namnet ”Anaconda Drop Support UEFI on MBR”, innebär att installationsprogrammet…

  • Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakom

    Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakomFedora-projektet väckte nyligen stor uppmärksamhet efter ett kontroversiellt förslag: att ta bort stödet för 32-bitars datorer (i686). Förändringen var tänkt att införas i Fedora Linux 44 och hade påverkat många användare, inte minst spelentusiaster. Men varför ville Fedora egentligen gå den här vägen –…

  • Fedora Linux 42 släppt – Ny installerare, GNOME 48 och KDE Plasma 6.3

    Fedora-projektet har lanserat Fedora Linux 42, en ny stabil version av sin populära Linuxdistribution med stöd från Red Hat. Denna utgåva bjuder på många uppdateringar och nya funktioner som gör Fedora både kraftfullare och mer användarvänlig. Fedora 42 bygger på Linuxkärnan 6.14 och levereras med GNOME 48 som standardmiljö i Fedora Workstation. En av de…

  • Fedora Asahi Remix 41 lanseras för Apple Silicon Macs med KDE Plasma 6.2 med x86-64 emulering.

    Fedora- och Asahi Linux-projekten har nu släppt Fedora Asahi Remix 41, en Linux-distribution utvecklad särskilt för Apple Silicon-baserade Macs. Den nya versionen bygger på Fedora Linux 41 och levereras med KDE Plasma 6.2 som standard skrivbordsmiljö. En av de stora nyheterna i denna version är integrerat stöd för x86/x86-64-emulering, vilket gör det möjligt att spela…

  • Fedora Linux tar klivet in i Windows Subsystem for Linux (WSL)

    Fedora Linux är på väg att bli ännu mer tillgängligt för Windows-användare. Fedora-projektet planerar att skapa officiella Fedora-bilder för Windows Subsystem for Linux (WSL), vilket innebär att användare kan köra Fedora direkt i Windows-miljön utan behov av dual-boot eller virtuella maskiner. Detta initiativ syftar till att öppna dörrarna för en bredare publik och sänka tröskeln…

  • Fedora Linux 41 är här – med snabbare pakethantering och bättre stöd för modern hårdvara

    Den senaste versionen av Fedora Linux, version 41, har nyligen lanserats och erbjuder flera nya funktioner och förbättringar. Fedora är en av de mest populära Linux-distributionerna och används både på arbetsstationer och i servrar. I och med Fedora 41 har teamet bakom distributionen satt fokus på att effektivisera pakethantering, förbättra stöd för nyare hårdvara och…

  • Fedora 42 Introducerar Ny Webbaserad Installatör: Enklare och Mer Användarvänlig Installation

    Fedora 42 Introducerar Ny Webbaserad Anaconda-installatör för Enklare Installation Fedora-projektet förbereder en betydande uppdatering i Fedora 42 med lanseringen av en ny webbaserad Anaconda installtions progfram, avsedd att göra installationsprocessen mer intuitiv och användarvänlig. Med Fedora 41 på väg att släppas i början av november, har utvecklingsteamet redan börjat planera för Fedora 42, som förväntas…

  • Introduktion till Neos CMS: Installation och Säkring på Ubuntu, Debian och Fedora

    Content Management Systems (CMS) är idag en hörnsten för att hantera och publicera innehåll på webbplatser. Genom att använda ett CMS kan användare enkelt uppdatera och underhålla en webbplats utan att behöva djupgående teknisk kunskap. Populära CMS-plattformar som WordPress, Joomla och Drupal har länge dominerat marknaden, men Neos CMS erbjuder ett kraftfullt alternativ med unika…

  • Fedora Workstationen 41 säger hejdå till X 11.

    I teknikvärldens eviga strävan efter förnyelse och förbättring står vi inför ytterligare en vändpunkt. Fedora, en av de ledande Linuxdistributionerna, tar ett avgörande steg framåt med sitt nyaste släpp, Fedora Workstation 41. I denna version har man beslutat att helt överge X Window System, mer känt som X11, till förmån för den modernare displayserverprotokollet Wayland.…

  • Komplett guide för installation av Drupal med Let’s Encrypt SSL på Ubuntu och Fedora

    I den här artikeln går vi igenom en omfattande guide för att installera och konfigurera Drupal, ett populärt CMS (Content Management System), med Let’s Encrypt SSL-certifikat på både Ubuntu och Fedora. Processen omfattar installation av Apache, MariaDB och PHP, skapande av databasanvändare, nedladdning och installation av Drupal, samt konfiguration av HTTPS med SSL för att…

  • Så installar du Wine 9.0 på Fedora och RHEL.

    Wine är ett gratisprogram med öppen källkod som är designat för Linux-användare att kunna köra Windows program och spel på Unix-liknande operativsystem. Nyligen lanserades Wine 9.0, en stabil version som nu är tillgänglig för nedladdning. Denna version stödjer flera plattformar, inklusive Linux, Windows och Mac, och representerar resultatet av ett års utvecklingsarbete med över 7,000…

  • Fedora 41 får eventuellt DNF5

    Fedora 41 står inför ett förslag om att byta ut sin nuvarande pakethanterare, DNF, mot DNF5. Förslaget, drivet av Jan Kolarik och Jaroslav Mracek från Red Hat, är under offentlig granskning och väntar på godkännande från Fedora Engineering Steering Committee (FESCo). DNF5 utlovar betydande förbättringar jämfört med den nuvarande versionen, inklusive snabbare bearbetning av förfrågningar…

  • Fedora Linux 40 Beta släppt med GNOME 46, KDE Plasma 6 och Linux Kernel 6.8

    Idag meddelade Fedora-projektet att betaversionen av Fedora Linux 40 nu är tillgänglig för allmän nedladdning. Denna kommande version av operativsystemet är fullpackad med de nyaste teknologierna inom GNU/Linux-världen. Fedora Linux 40 beta drivs av den allra senaste Linuxkärnan, version 6.8, och introducerar GNOME 46 skrivbordsmiljön i sin huvudutgåva, Fedora Workstation. Dessutom finns den senaste versionen…

  • Fedora 40 Workstation ( Beta )

    Fedora 40 är under utveckling och förväntas släppas i beta inom en vecka. De viktigaste nyheterna inkluderar introduktionen av KDE Plasma 6-desktopmiljön i KDE-utgåvan, som medför en rad nya funktioner. Andra kärnändringar fokuserar på systemförstärkning, uppdateringar av kärnpaket och säkerhetsförbättringar. Några av de viktigaste funktionerna och uppdateringarna inkluderar: Betautgåvan av Fedora 40 förväntas den 26…