• Så bygger du din egna linux kärna

    Introduktion

    Att bygga din egen Linuxkärna är en avancerad och utbildande process som ger insikt i systemets innersta funktioner. Den här artikeln går igenom stegen för att bygga en anpassad kärna på Ubuntu, från förberedelser till installation och efterföljande steg.

    Förberedelser

    Uppdatera och Uppgradera Systemet

    Först och främst, se till att ditt Ubuntu-system är uppdaterat för att undvika kompatibilitetsproblem:

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    Installera Nödvändiga Paket

    För att bygga kärnan behöver du vissa verktyg och bibliotek:

    sudo apt install build-essential libncurses-dev bison flex libssl-dev libelf-dev

    Ladda Ner och Förbered källkoden till linux kärnan.

    Hämta källkoden till kärnan.

    Ladda ner källoden till linux kärnan från kernel.org eller använd git för att klona kärnans git-repositorium:

    git clone https://git.kernel.org/pub/scm/linux/kernel/git/torvalds/linux.git

    Konfigurera Kärnan

    Använd make menuconfig

    Kör make menuconfig för en interaktiv konfigurationsgränssnitt:

    make menuconfig

    Här kan du anpassa kärnans konfiguration efter dina behov. När du är klar, spara och avsluta.

    Konfigurering av Linuxkärnan med make menuconfig: En Översikt

    När det gäller att anpassa och bygga en Linuxkärna är make menuconfig ett kraftfullt och populärt verktyg. Denna textbaserade konfigurationsgränssnitt låter användare detaljerat anpassa sin kärna för att möta specifika krav och hårdvarupreferenser. Här är en djupgående titt på de olika alternativen och kategorierna som dyker upp i make menuconfig.

    1. Processor Type and Features

    Detta är avgörande för att optimera kärnans prestanda för specifik hårdvara.
    När det gäller kompilering av Linux-kärnan är ”Processor Type and Features” en kritisk del av konfigurationsprocessen. Denna del innefattar inställningar och val som direkt påverkar hur kärnan kommer att interagera med och utnyttja den specifika processorn i systemet. Här är några nyckelpunkter:

    1. Val av Processorarkitektur:
      Detta är en av de första och mest grundläggande stegen. Du måste ange vilken processorarkitektur kärnan ska kompileras för, till exempel x86, x86_64, ARM, etc. Detta påverkar vilken uppsättning av instruktioner och funktionalitet som kommer att inkluderas i den kompilerade kärnan.
    2. Processorfamilj och Specifika Funktioner:
      Inom en given arkitektur kan du behöva specificera en mer specifik processorfamilj (till exempel Intel Core i7, AMD Ryzen, etc.). Detta optimerar kärnan för de specifika funktionerna och förmågorna hos den valda processorfamiljen.
    3. Optimeringsnivåer:
      Kompilatorer som GCC tillåter olika optimeringsnivåer, som kan justeras beroende på processor. Vissa optimeringar kan förbättra prestandan för specifika processorfunktioner, som cacheminne och parallellbearbetning.
    4. Instruktionsuppsättningar:
      Modernt processorer stöder olika utökade instruktionsuppsättningar som SSE, AVX (på x86/x86_64) eller NEON (på ARM). Aktivera stöd för dessa i kärnkonfigurationen kan förbättra prestanda för vissa operationer.
    5. Multitrådning och Kärnor:
      Om din processor har flera kärnor eller stöd för multitrådning (som Hyper-Threading på Intel-processorer), kan det vara viktigt att konfigurera kärnan för att dra full nytta av dessa funktioner.
    6. Advanced Power Management Features:
      Detta innefattar konfigurationer för energihantering och effektivitetsfunktioner som C-states och P-states, vilket är särskilt viktigt för bärbara datorer och energieffektiva system.
    7. Virtualiseringsteknik:
      Om din processor har stöd för virtualiseringstekniker som Intel VT eller AMD-V, kan dessa alternativ aktiveras i kärnkonfigurationen för bättre prestanda och säkerhet i virtualiserade miljöer.
    8. Kernel Security Features:
      Beroende på processorns förmågor kan vissa säkerhetsfunktioner som SMEP (Supervisor Mode Execution Protection) eller SMAP (Supervisor Mode Access Prevention) konfigureras för att förbättra systemets säkerhet.

    Att noggrant välja dessa inställningar när du kompilerar Linux-kärnan kan göra en betydande skillnad i systemets prestanda, energieffektivitet och stabilitet.

    2. Power Management Options

    Här konfigureras inställningar för strömhantering och energisparlägen. Användare kan anpassa funktioner som ACPI och olika CPU-idle-inställningar, vilket är viktigt för energieffektivitet.

    ”Power Management Options” under kompilering av Linux-kärnan avser ett set av konfigurationsinställningar som hanterar hur operativsystemet ska interagera med och styra hårdvarans energiförbrukning. Dessa inställningar är avgörande för att optimera batteritid och energieffektivitet i bärbara datorer och andra energikänsliga enheter. Här är några nyckelaspekter av dessa alternativ:

    1. CPU Frequency Scaling:
      Detta gör det möjligt för kärnan att dynamiskt justera processorns klockfrekvens beroende på systemets belastning. En lägre frekvens används under perioder med låg belastning för att spara energi, medan högre frekvenser används under tung belastning för bättre prestanda.
    2. Idle Power Management:
      Detta omfattar tekniker som CPU Idle, som låter processorn gå in i olika vilolägen (såsom C-states) när den inte är aktiv. Djupare vilolägen sparar mer energi men kan ta längre tid att vakna upp från.
    3. Power Management for Peripheral Devices:
      Inkluderar stöd för att hantera strömförbrukningen av periferienheter som hårddiskar och nätverkskort, till exempel genom att låta dem gå in i lågenergilägen när de inte används.
    4. ACPI (Advanced Configuration and Power Interface) Support:
      ACPI är en standard för hårdvarugränssnitt som gör det möjligt för operativsystemet att kontrollera mängden ström som levereras till olika komponenter, vilket är centralt för avancerad energihantering.
    5. Thermal Management:
      Detta inkluderar inställningar för att hantera systemets värmeutveckling, till exempel genom att justera fläkthastigheter eller minska processorns prestanda för att hålla temperaturen under kontroll.
    6. Battery Management:
      För bärbara datorer, inkluderar detta funktioner för att övervaka och hantera batteristatus, som att ge information om batteriets hälsa och resterande batteritid.
    7. Suspend and Hibernate:
      Stöd för energisparlägen som suspendering (där systemet står i ett lågströmläge men behåller data i RAM) och viloläge (där systemets tillstånd sparas till disk och strömmen stängs helt av).

    Att noggrant konfigurera dessa alternativ under kärnans kompilering kan leda till betydande energibesparingar, särskilt i mobila eller batteridrivna enheter. Det kan dock kräva balansering mot prestandakrav, eftersom vissa energibesparande åtgärder kan minska systemets responsivitet eller prestanda.

    3. Bus Options

    SL buss är inget som ingår som alternativ i linux kärnan.

    När vi talar om ”Bus Options” på en teknisk nivå inom Linux, refererar vi till konfigurationsalternativ relaterade till olika bussar och gränssnitt som datorns hårdvarukomponenter använder för kommunikation. Dessa bussar kan inkludera PCI (Peripheral Component Interconnect), USB (Universal Serial Bus), I2C, och andra. Att förstå och korrekt konfigurera dessa bussoptioner är avgörande för optimal systemprestanda och hårdvarukompatibilitet.

    Viktiga Aspekter av Bus Options i Linux

    1. PCI/PCIe Konfiguration:

    • PCI/PCIe (Peripheral Component Interconnect Express) Bus:
      Denna buss används av många hårdvarukomponenter som grafikkort, nätverkskort och lagringsenheter.
    • Linux PCI-subsystem:
      Linux-kärnan innehåller ett robust PCI-subsystem som hanterar upptäckt och konfiguration av PCI-enheter. Detta inkluderar att tilldela resurser som I/O-områden, minnesområden och IRQs (Interrupt Requests).

    2. USB Systemkonfiguration:

    • USB-hantering:
      För att hantera USB-enheter, behöver Linux-kärnan stöd för USB-protokollet, vilket inkluderar att identifiera och hantera anslutna enheter.
    • Modulärt Stöd:
      Linux-kärnan tillhandahåller modulärt stöd för olika USB-versioner (som USB 2.0, USB 3.0) och klasser (som lagringsenheter, human interface devices).

    3. I2C och SPI Busar:

    • I2C (Inter-Integrated Circuit) och SPI (Serial Peripheral Interface): Dessa är seriella bussar ofta använda för att ansluta låghastighetsperiferienheter till moderkort, sensorer, och små inbyggda system.
    • Linux-stöd:
      Linux innehåller drivrutiner för att hantera kommunikation över dessa bussar, vilket är särskilt viktigt i inbyggda system och för IoT-enheter.

    4. Konfiguration via Device Tree eller ACPI:

    • Device Tree (för ARM-baserade system): En datastruktur som används för att beskriva hårdvarukomponenter och deras konfiguration i system utan ett BIOS/UEFI, såsom många ARM-baserade system.
    • ACPI (för x86-baserade system): Används för att upptäcka och konfigurera hårdvaruenheter och hantera energiförbrukning.

    5. Direkt Minnestillgång (DMA):

    • DMA-konfigurationer:
      DMA tillåter hårdvaruenheter att direkt läsa från och skriva till huvudminnet, vilket ökar dataöverföringshastigheten och minskar CPU-belastningen.
    • Linux DMA API:
      Linux-kärnan tillhandahåller API:er för att hantera DMA-överföringar, vilket är avgörande för högpresterande system.

    6. Anpassning och Optimering:

    • Kärnalternativ:
      Erfarna användare och systemadministratörer kan anpassa Linux-kärnans konfiguration för att aktivera eller inaktivera stöd för specifika bussar och gränssnitt, baserat på specifika systembehov och hårdvarukonfigurationer.

    Sammanfattning

    ”Bus Options” i Linux innebär en djupgående konfiguration och förvaltning av olika bussgränssnitt och kommunikationsprotokoll mellan systemets komponenter. Korrekt konfiguration av dessa alternativ är avgörande för systemets stabilitet och prestanda, och det spelar en ännu större roll i specialiserade tillämpningar som inbyggda system och högpresterande beräkningsmiljöer. Genom att finjustera dessa inställningar kan man optimera kommunikation och dataöverföringar mellan olika enheter i ett Linux-system.

    Denna kategori inkluderar konfigurationer för olika bussystem, såsom PCI, USB och I2C. Det är viktigt för att säkerställa korrekt kommunikation och funktionalitet för ansluten hårdvara.

    4. Executable File Formats / Emulations

    Stöd för olika exekverbara filformat och emuleringar hanteras här, vilket är viktigt för systemets kompatibilitet med olika program och tjänster.

    5. Device Drivers

    En omfattande kategori som täcker drivrutiner för allt från grafik och ljud till nätverk och lagringsenheter. Detta är kritiskt för att säkerställa att all hårdvara fungerar korrekt med kärnan.

    6. File Systems

    Inställningar för olika filsystem, både interna och nätverksbaserade, hanteras här. Detta inkluderar populära filsystem som ext4 och Btrfs, samt nätverksfiler som NFS och CIFS.

    7. Kernel Features

    Grundläggande kärninställningar, som schemaläggning och minneshantering, finns här. Dessa inställningar är avgörande för systemets övergripande stabilitet och prestanda.

    1. Stöd för specifik hårdvara:
      Du kan välja att inkludera eller utesluta stöd för viss hårdvara beroende på systemets behov. Till exempel kan du aktivera drivrutiner för specifika nätverkskort, grafikkort, eller andra enheter.
    2. Filsystem:
      Du kan välja vilka filsystem som ska stödjas av kärnan. Detta kan inkludera vanliga filsystem som ext4, NTFS, eller Btrfs.
    3. Säkerhetsfunktioner:
      Linux-kärnan innehåller olika säkerhetsfunktioner som SELinux, AppArmor, och andra säkerhetsmoduler som kan konfigureras.
    4. Prestandainställningar:
      Du kan aktivera eller inaktivera olika prestandaförbättringar som CPU- och minnesoptimeringar.
    5. Nätverksfunktioner: Detta kan inkludera inställningar för TCP/IP-stacken, nätverkssäkerhet, och andra relaterade funktioner.
    6. Modulstöd:
      Du kan välja om vissa funktioner ska byggas direkt in i kärnan eller om de ska vara laddningsbara moduler.
    7. Avancerade funktioner:
      Sådana som virtualisering, krypteringsstöd, och filsystemssnapshots.

    Varje funktion eller egenskap som du väljer att inkludera eller utesluta kommer att påverka kärnans storlek, prestanda och funktionalitet. Konfigurationen görs vanligtvis före kompileringen genom verktyg som make menuconfig, make xconfig, eller make oldconfig, vilka erbjuder en användargränssnitt för att göra dessa val.

    8. Networking Support

    Detta område täcker nätverksrelaterade funktioner, inklusive olika protokoll, trådlöst stöd och brandväggsfunktioner, vilket är avgörande för systemets anslutningsmöjligheter.

    Nätverksmöjligheterna som kan inkluderas eller påverkas vid kompilering av Linux-kärnan är många och varierar beroende på specifika användningsfall och konfigurationsbehov. Här är några av de viktigaste aspekterna:

    1. Nätverksdrivrutiner: Möjligheten att inkludera eller utesluta specifika nätverksdrivrutiner beroende på hårdvaran som används. Detta kan vara drivrutiner för Ethernet-kort, trådlösa adaptrar, Bluetooth-moduler med mera.
    2. Protokollstöd: Linux-kärnan stöder en mängd nätverksprotokoll, som TCP/IP, UDP, ICMP, och många andra. Användaren kan välja vilka protokoll som ska inkluderas i kärnan.
    3. Säkerhetsfunktioner: Konfigurationen av nätverkssäkerhetsfunktioner som SELinux, AppArmor, och nätverksbrandväggar som iptables/netfilter.
    4. Virtualisering och container-teknologier: Stöd för virtualiseringslösningar som KVM (Kernel-based Virtual Machine) och container-teknologier som Docker kan konfigureras.
    5. Prestandaoptimeringar: Möjlighet att optimera nätverksprestandan genom att aktivera eller inaktivera specifika kärnfunktioner som TCP stack tuning, packet filtering, och network scheduling.
    6. Nätverksfiler och filsystem: Stöd för nätverksfiler och filsystem, såsom NFS (Network File System) eller SMB (Server Message Block).
    7. Trådlösa inställningar: För trådlösa nätverk kan olika moduler och drivrutiner väljas eller konfigureras för att förbättra anslutningen eller säkerheten.
    8. Advanced Networking Features: Stöd för avancerade nätverksfunktioner som QoS (Quality of Service), bonding (kombinering av flera nätverksanslutningar för ökad genomströmning eller redundans), och VLAN (Virtual Local Area Network).

    Det är viktigt att notera att val av nätverksfunktioner och -inställningar bör matcha användarens behov och den hårdvara som används. En felaktig konfiguration kan leda till problem med nätverksanslutning eller systemstabilitet.

    9. Security Options

    Säkerhetsfunktioner såsom SELinux, AppArmor och andra säkerhetsmekanismer hanteras här, vilket är avgörande för att skydda systemet mot externa hot.

    Säkerhetsalternativ i Kompilering av Linuxkärnan

    När det kommer till att bygga en säker och robust Linuxkärna, är valet av säkerhetsinställningar avgörande. Under kompileringsprocessen med make menuconfig eller liknande konfigurationsverktyg, erbjuds användare en rad säkerhetsrelaterade alternativ för att förbättra systemets skydd mot olika hot och angrepp. Här är en översikt över de viktigaste säkerhetsalternativen som finns tillgängliga i Linuxkärnan.

    1. SELinux (Security-Enhanced Linux)

    SELinux är ett kraftfullt säkerhetssystem som tillhandahåller mekanismer för att stödja åtkomstkontrollens säkerhetspolicy. Det är en uppsättning kärnpatchar och verktyg som ger en robust mekanism för åtkomstkontroll.

    2. AppArmor

    Liknande SELinux, är AppArmor en säkerhetsmodul som använder ett profilbaserat system för att begränsa programbehörigheter och aktiviteter, vilket bidrar till att minska riskerna för säkerhetsöverträdelser.

    3. Smack (Simplified Mandatory Access Control Kernel)

    Smack är ett lättviktigt MAC-system som är designat för enklare administration. Det erbjuder grundläggande men effektiva åtkomstkontrollfunktioner för att förbättra systemets säkerhet.

    4. TOMOYO Linux

    Detta är en säkerhetsmodul som fokuserar på att övervaka och begränsa systemets beteende. Det hjälper till att hålla koll på och kontrollera programaktiviteter.

    5. Yama

    Yama är en säkerhetsmodul som tillhandahåller ytterligare säkerhetsfunktioner, som till exempel begränsningar för ptrace-systemanropet, vilket är viktigt för att skydda systemet mot vissa typer av attacker.

    6. Auditing

    Ett system för att logga olika systemaktiviteter, vilket är viktigt för att spåra och identifiera potentiella säkerhetsproblem och intrångsförsök.

    7. Kernel Hardening Options

    Dessa inställningar är avsedda att stärka kärnans motståndskraft mot olika typer av attacker, inklusive skydd mot buffer overflow och andra vanliga säkerhetsbrister.

    8. Stack Protector

    Denna funktion syftar till att förhindra stack overflow-attacker genom att använda metoder som canaries för att upptäcka och förhindra stack corruption.

    9. Restricting Access to Kernel Logs

    Genom att begränsa åtkomsten till kärnloggar kan man förhindra att känslig information läcker ut eller utnyttjas av obehöriga.

    10. Executable and File Protections

    Inställningar för att förhindra exekvering av oönskad eller skadlig kod och för att skydda filsystemet från obehöriga förändringar.

    11. Control Groups (cgroups)

    Även om de främst används för resurshantering, kan cgroups också användas för att begränsa och isolera systemresurser för olika processer eller användare, vilket kan ha säkerhetsfördelar.

    Dessa säkerhetsalternativ i Linuxkärnan är avgörande för att bygga ett robust och säkert system. Valet och konfigurationen av dessa alternativ kräver dock en god förståelse av deras funktioner och potentiella påverkan på systemets beteende och prestanda. Att konfigurera dessa alternativ korrekt kan betydligt förbättra systemets säkerhet och motståndskraft mot olika typer av hot och angrepp.

    10. Cryptographic API

    Här konfigureras kryptografiska algoritmer och verktyg, vilket är viktigt för säker dataöverföring och lagring.

    Cryptographic API i Linux-kärnan är ett ramverk som tillhandahåller kryptografiska funktioner till olika delar av kärnsystemet samt till moduler och drivrutiner som körs i kärnutrymmet. Den är utformad för att vara flexibel och stödja en mängd olika kryptografiska algoritmer och lägen. Här är några nyckelaspekter:

    1. Algoritmer och Funktioner: API:et stöder en mängd olika kryptografiska algoritmer, inklusive symmetrisk kryptering (som AES och DES), hash-funktioner (som SHA-1 och SHA-256), och asymmetriska krypteringsalgoritmer (som RSA). Det inkluderar också stöd för kryptografiska primitiver som digitala signaturer och nyckelutbyte.
    2. Modulär Design: API:et är utformat för att vara modulärt, vilket gör det möjligt för utvecklare att lägga till stöd för nya algoritmer eller ersätta befintliga implementationer med specialiserade, kanske mer effektiva, versioner. Detta är särskilt användbart för hårdvaruaccelererade kryptografiska operationer.
    3. Användning inom Kärnan: API:et används av kärnan för olika säkerhetsfunktioner, som kryptering av filsystem (till exempel i eCryptfs och fscrypt), säker kommunikation (till exempel via IPsec och TLS i kärnutrymmet), och för att säkerställa integriteten hos kärnmoduler.
    4. Kryptoakceleration: API:et kan dra nytta av hårdvarubaserad kryptoakceleration när sådan hårdvara finns tillgänglig. Detta innebär att vissa kryptografiska operationer kan utföras mycket snabbare än om de utfördes i ren programvara.
    5. Användargränssnitt: Förutom att användas internt i kärnan, exponerar API:et också funktioner till användarläge via olika gränssnitt, såsom /dev/crypto, vilket gör det möjligt för användarprogram att dra nytta av kärnans kryptografiska kapaciteter.
    6. Säkerhet och Underhåll: Eftersom kryptografi är central för många säkerhetsaspekter, genomgår API:et och dess implementationer rigorösa säkerhetsgranskningar och regelbundet underhåll för att säkerställa att de är fria från sårbarheter och prestandaproblem.

    Cryptographic API i Linux-kärnan är alltså en kritisk komponent för att upprätthålla säkerheten och integriteten i Linux-system, och den fortsätter att utvecklas och förbättras med tiden för att möta nya säkerhetsutmaningar och tekniska framsteg.

    11. Library Routines

    Standardbibliotek och rutiner som används av kärnan konfigureras här, vilket är viktigt för grundläggande systemfunktioner.

    Varje kategori i make menuconfig innehåller en mängd underkategorier och specifika alternativ. Användare kan navigera genom dessa alternativ, och välja eller avvälja dem baserat på sina behov. Det är viktigt att notera att vissa alternativ kan ha beroenden, vilket innebär att aktivering eller inaktivering av ett alternativ kan påverka tillgängligheten av andra. Slutresultatet av denna konfigurationsprocess är en skräddarsydd kärna, optimerad för användarens specifika system och behov.

    Byggprocessen

    Kompilera Kärnan

    Tux bygger med lego
    Kernel kompileringar är som att bygga med lego.

    Kompilera din anpassade kärna:

    make -j $(nproc)

    Användningen av -j $(nproc) optimerar kompileringsprocessen genom att använda alla tillgängliga processorkärnor.

    Installera Moduler och Kärnan

    Efter kompilering, installera modulerna:

    sudo make modules_install

    Följt av installation av själva kärnan:

    sudo make install

    Uppdatera Bootloader och Starta Om

    Uppdatera GRUB

    För att inkludera den nya kärnan i startmenyn, uppdatera GRUB:

    sudo update-grub

    Starta Om Datorn

    Starta om datorn och välj den nya kärnan från GRUB-menyn under uppstart.

    Efter Installation

    Testa din nya kärna genom att köra uname -r. Det är viktigt att vara medveten om att en anpassad kärna kanske inte får samma nivå av support och säkerhetsuppdateringar som standardkärnor.

    Sammanfattning

    Att bygga din egen kärna på Ubuntu ger dig möjlighet att skräddarsy ditt system för specifika användningsfall. Denna process är inte bara utbildande utan också givande för dem som vill fördjupa sin förståelse för Linux-system. Dock bör den närmas med försiktighet, särskilt om du planerar att använda kärnan i en produktionsmiljö.

  • Xberry PI

    Xberry pi är en Sinclair ZX Spectrum Next clone i raspberry pi 3 formfaktor, så man kan använda det chassi tillbehör som finns till raspberry pi så får man ZX Spectrum m/23. ZX Spectrum var en dator som många lärde sej programmera på i början på 1980 talet, maskinen har tillsammans med C64 nått en ”kultstatus”

    -2MB RAM, 128MBIT Flash ROM
    -RTC onboard with battery backup
    -Header for ESP-8266-01 Module
    –HDMI and VGA port
    -Audio and EAR/MIC connectors
    -1 Joystick port
    -PS/2 port for Keyboard/Mouse
    -Header for connect to Matrix Keyboard

    Kan förbokas här :

    https://zxrenew.co.uk/Xberry-Pi-No-Acrylic-case-Just-the-stand-offs-p607339333

    OBS! Linux.se inte gjort någon bakgrunds kontroll av säljade sajt. Risken ligger på den som köper.

  • Acer Aspire 7750Z

    Får vi prestentera Acer Aspire 7750Z just det här exemplaret är utrusta med en Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz, en 10 år gamla CPU i budget segmentet och skärmen är en 17,3” som bara är 1600×900 pixlar , en mekanisk hårddisk och 4 GB RAM. Maskinen såldes med Wiindows 7. Många rynka nog på näsan varför skriver man om sådan här gamla skräp maskin för.

    Just därför, här har en vi dator en som redan för 10 år sedan var en budget maskin. Idag åker man till återvinningen med den. Men kanske återanvända den?

    Valde att installera Ubuntu 22.04.3 , för att se vad duger en sådan maskin till Med Windows 10 var den extremt långsam.

    Streaming testet

    Börja med testa streamingen, satte den på SVT Play i Firefox , den klarade jobbet alldeles utmärkt. Det här väl ett grundläggade kritetrium idag, att en maskin skall klara streaming utan lagg.

    Testade starta lite program som libreoffice och firefox den flyger inte fram, men det bero på den mekaniska hårddisken. Stoppa man in en SSD i den här maskinen så kommer den kännas snabb.

    Maskinen är utrusta med DDR3 minne, lite förlegat, man bör kanske för någon 100 lapp kunna uturusta den i alla fall med 8 GB RAM istället.

    På Cpu Bechmark får

    Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz : 961 poäng

    Att jämföras med en annan jämn gamla CPU :

    Intel(R) Core(TM) i7-4790K CPU @ 4.00GHz : 8063 poäng

    Just den här exemplaret är utrustad med

    CPU Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz
    MInne 4 GB RAM
    HDD : Mekanisk hårddisk

    Linux.se åsikt :
    Byter man ut hårddissken till en SSD, så skulle maskinen vara en alldeles utmärkt dator i några år till, för surfning och ordbehandling, för vad en 256 GB SDD disk kostar. Dvs helt onödig att kassera något som går återanvända.

    Just det här exemplaret kommer doneras till välgörande ändamål.

  • FreeBSD 14.0 är släppt

    FreeBSD 14.0 är nu tillgängligt för arkitekturerna amd64, aarch64, i386, powerpc, powerpc64, powerpc64le, powerpcspe, armv7 och riscv64.

    FreeBSD tillhandahåller sofistikerade funktioner inom nätverk, prestanda, säkerhet och kompatibilitet. Det fungerar som ett utmärkt val för en Internet- eller intranätserver. Den erbjuder robusta nätverkstjänster även under intensiv belastning och använder effektivt minne för att säkerställa responsiv prestanda för tusentals samtidiga användarprocesser.

    Bland FreeBSD 14.0 nyheter
    -OpenSSH har uppdaterats till version 9.5p1.
    -OpenSSL har uppdaterats till version 3.0.12, en stor uppgradering från OpenSSL 1.1.1t i FreeBSD 13.2-RELEASE.
    Bhyve-hypervisorn stöder nu TPM– och GPU-passthrough.
    -FreeBSD stöder upp till 1024 kärnor på amd64- och arm64-plattformarna.
    -ZFS har uppgraderats till OpenZFS release 2.2, vilket ger betydande prestandaförbättringar.
    -Det är nu möjligt att utföra bakgrundskontroller av filsystem på UFS-filsystem som körs med journaliserade mjuka uppdateringar.
    -Experimentella ZFS-bilder är nu tillgängliga för AWS och Azure.
    -Standardmekanismen för överbelastningskontroll för TCP är nu CUBIC.

    Nerladdnings länkar hittar ni vår Wiki som vanligt.

    https://wiki.linux.se/index.php/FreeBSD#Nerladdning

  • Caliber 7.0 E-bokhanterare introducerar ny anteckningsfunktion, stöd för ljud-EPUB

    Version 4.99.4 av Calibre

    Caliber-utvecklaren Kovid Goyal tillkännagav idag lanseringen och allmän tillgänglighet av Caliber 7.0 som den senaste stabila versionen och en stor uppdatering av denna kraftfulla, gratis, öppen källkod och plattformsoberoende programvara för hantering av e-böcker.

    Caliber 7.0 kommer mer än ett år efter Caliber 6.0 och introducerar möjligheten att lagra anteckningar som kan innehålla länkar, bilder, samt rik textformatering för författare, serier, förlag, taggar och relaterade element. Användare kommer att kunna söka, bläddra eller länka dessa anteckningar i appen eller exportera dem som fristående HTML-filer.

    En annan intressant nyhet i Caliber 7.0 är stöd för så kallade ”Audio EPUB”-böcker som innehåller en förinspelad röst som läser texten. Caliber-utvecklaren Kovid Goyal noterar dock att den här funktionen kanske fungerar på Linux-system på grund av problem med patenterade codecs.

    Den nya Caliber-utgåvan ger också en länge efterfrågad funktion, nämligen möjligheten att lagra ”data”-filer associerade med en bok och stöd för att hantera dessa filer automatiskt i appen. Användare kommer att kunna lägga till extra datafiler till en bok genom att välja boken, högerklicka på knappen ”Lägg till böcker” och sedan välja alternativet ”Lägg till datafiler till valda bokposter”.

    Den nya Caliber-utgåvan ger också en länge efterfrågad funktion, nämligen möjligheten att lagra ”data”-filer associerade med en bok och stöd för att hantera dessa filer automatiskt i appen. Användare kommer att kunna lägga till extra datafiler till en bok genom att välja boken, högerklicka på knappen ”Lägg till böcker” och sedan välja alternativet ”Lägg till datafiler till valda bokposter”.

    Sist men inte minst har Caliber fått sin egen privata papperskorg som kringgår operativsystemets papperskorgen. Detta gör det möjligt att enkelt återställa en bok och dess metadata efter en oavsiktlig radering med ett enda klick.
    Papperskorgen låter dig också bläddra i nyligen raderade böcker.

    Annat än det lägger Caliber 7.0 till stöd för HTML-bildkartor till e-bokvisaren, lägger till ett ”Visa objekt i valda böcker” för att hantera taggar och författare, och uppdaterar innehållsservern med en ny knapp för att återgå till bokinformationen sida på den översta nivån av kontroller och möjligheten att visa de tre senast tillagda böckerna i standardbiblioteket.

    Det ger också stöd för nya nyhetskällor, inklusive Bookforum, Kirkus Reviews och Poetry Magazine, och förbättrar stödet för befintliga nyhetskällor, såsom Financial Times, National Geographic, Hamilton Spectator, MIT Tech Review, Bloomberg, Washington Post, Project Syndicate, Cumhuriyet, Foreign Affairs, Harvard Business Review och Wall Street Journal.

    Naturligtvis har många buggar och problem lösts för bättre stabilitet och tillförlitlighet, så kolla in hela ändringsloggen för mer information. Under tiden kan du ladda ner Caliber 7.0 från den officiella webbplatsen som binära paket för 64-bitars och AArch64 (ARM64)-system som du kan köra på praktiskt taget vilken GNU/Linux-distribution som helst utan att installera någonting.

    Kan laddas hem ifrån

    https://calibre-ebook.com/download_linux

    Mer om Calibre i vår Wiki :

    https://wiki.linux.se/index.php/Calibre

    Artikel ovan är maskin översatt med google ifrån

    https://calibre-ebook.com/download_linux

  • Linux kernel 6.6 får Lång tidsstöds till Dec 2026

    I en annan oväntad händelseutveckling har den senaste Linux 6.6-kärnserien officiellt markerats som LTS (Long Term Support) på kernel.org-webbplatsen med en förväntad livslängd på minst tre år.

    Linux 6.6-kärnan är på väg eller har redan landat i de stabila programvaruförråden för olika populära GNU/Linux-distributioner, inklusive Arch Linux, openSUSE Tumbleweed, Fedora Linux och andra. Även Ubuntu-användare kan nu installera det.

    Den stora nyheten är att Linux-kärnunderhållarna har beslutat att göra Linux 6.6 till en LTS-gren som stöds fram till december 2026. Detta är mycket intressant eftersom den välkände Linux-kärnutvecklaren Greg Kroah-Hartman alltid har sagt att årets sista kärna kommer att vara LTS, och Linuxkärna 6.7 skulle vara det.

    Verkligheten är att vi ännu inte vet om Linux-kärnan 6.7 kommer ut på gatorna den 31 december (nyårsafton), vilket skulle ha varit en stor nyårsöverraskning för alla Linux-användare, så kanske var det därför som kärnanhållare bestämde sig för att gå med Linux 6.6 istället för nästa LTS-gren.

    Å andra sidan fanns det några färska rapporter om att det inte finns så många kärnunderhållare där ute som är villiga att underhålla LTS-kärngrenar i så många år och att långsiktigt stöd för Linux-kärnan kan minskas från sex år till två år . Samma rapporter angav också att Linux 4.14 inte kommer att ersättas av en ny LTS-kärna när den når slutet av livet i januari 2024.

    Nåväl, det ser ut som att något hände där borta vid Linuxkärnans huvudkontor och nu har Linux 6.6 lagts till de befintliga kärngrenarna för långtidsstöd, nämligen Linux 6.1, Linux 5.15, Linux 5.10, Linux 5.4, Linux 4.19 och Linux 4.14 .

    Orginal artikel ifrån
    https://9to5linux.com/its-official-linux-kernel-6-6-will-be-lts-supported-until-december-2026

  • Wireshark 4.2.0

    Bilden är ifrån tidigare version Wireshark

    Wireshark är ett öppen källkodsverktyg för nätverksprotokollanalys, vilket ofta används för att felsöka och analysera datanätverk. Det är ett mycket kraftfullt verktyg som kan fånga och inspektera data som passerar genom ett nätverk. Med Wireshark kan användare se detaljerad information om nätverkstrafik i realtid eller från sparade datafiler.

    Bland nyheterna :

    Wireshark 4.2.0: Ändringar
    Wireshark stöder mörkt läge på Windows.

    -Sortering av paketlistor har förbättrats.
    -Wireshark och TShark är nu bättre på att generera giltig UTF-8-utgång.
    -En ny visningsfilterfunktion för filtrering av råbytes har lagts till.
    -Visningsfilter autoslutförande är smartare när det gäller att inte föreslå ogiltig syntax.
    -Verktyg › MAC-adressblock kan slå upp en MAC-adress i IEEE OUI-registret.
    -Installationsmålet installerar inte längre utvecklingsrubriker som standard.
    -Wireshark-installationen kan flyttas på Linux (och andra ELF-plattformar med stöd för relativa RPATH).
    -Wireshark kan kompileras på Windows med MSYS2 och korskompileras för Windows med Linux.
    -Verktyg › Browser (SSL Keylog) kan starta din webbläsare med miljövariabeln SSLKEYLOGFILE inställd på lämpligt värde.

    Hemsida
    https://www.wireshark.org/

    Nerladdning :

    Debian :

    https://packages.qa.debian.org/w/wireshark.html

    Ubuntu :
    https://launchpad.net/ubuntu/+source/wireshark

  • Så kan du använda Chat GPT i ditt Linux liv..

    Chat GPT har nog inte många låtit bli att lägga märke till och många är nog rädda för vad framtiden kan ge.

    Jag bad Chat GPT skapa en script som skulle skapa en databas och användare. Den som är van Linux sysop hade slödjat ihop detta själv. Men eftersom min kunskapsnivå är lite lägre än en van linux sysop , så bad jag chat gtp göra jobbet.

    skriv ett bash script som skapa en mysql databas, mysql användare och lösenord på givna parameterar

    Det här fick jag ..

  • Cockpit Web Console : Administrar din linux server.

    Cockpit Web Console: En Modern Lösning för Linux Serverhantering

    I en värld där serveradministration ständigt utvecklas, har Cockpit Web Console framträtt som en banbrytande lösning för hantering av Linux servrar. Detta webbaserade administrationsgränssnitt är inte bara kraftfullt utan även utformat för att vara intuitivt och lättillgängligt, även för de som inte är vana vid kommandoradsbaserade verktyg.

    Centraliserad Resursövervakning

    En av de mest framträdande egenskaperna hos Cockpit är dess förmåga att övervaka systemresurser i realtid. Användare får en detaljerad överblick över CPU, minne och diskutnyttjande, vilket är avgörande för effektiv systemhantering.

    Effektiv Tjänstehantering

    Cockpit förenklar processen att hantera systemtjänster och applikationer. Användare kan enkelt starta, stoppa och konfigurera dessa tjänster direkt från webbgränssnittet, vilket sparar tid och minskar komplexiteten i systemadministrationen.

    Logginspektion för Enklare Felsökning

    Systemloggar spelar en central roll i övervakning och felsökning. Cockpit ger en tydlig och lättöverskådlig vy av dessa loggar, vilket underlättar identifiering av eventuella problem.

    Användarvänlig Användarhantering

    Hantering av användarkonton och behörigheter är enklare än någonsin med Cockpit. Detta verktyg tillhandahåller en användarvänlig plattform för att skapa och hantera användarkonton på servern.

    Förenklad Uppdatering och Installation

    Att hålla systemet uppdaterat och säkert är vitalt. Med Cockpit kan administratörer installera och uppdatera mjukvarupaket med några få klick, vilket effektiviserar underhållet av systemet.

    Nätverkshantering på Dina Villkor

    Cockpit erbjuder avancerade funktioner för nätverkshantering, inklusive konfigurering av brandväggar och nätverksgränssnitt. Detta ger en högre kontrollnivå över serverns nätverksinställningar.

    Integrerad Terminalåtkomst

    För mer avancerade användare innehåller Cockpit en inbäddad terminal, som ger direktåtkomst till serverns kommandorad för komplexa uppgifter.

    Framtidssäker med Containerhantering

    I takt med att användningen av Linux-containrar ökar, erbjuder Cockpit verktyg för att övervaka och hantera dessa. Detta gör det till en framtidssäker plattform som stöder både traditionella och moderna infrastrukturer.

    Cockpit är inte bara ett kraftfullt verktyg för systemadministratörer, det är också anpassningsbart och resurssnålt. Detta gör det till ett idealiskt val för de som söker en balans mellan funktionalitet och användarvänlighet inom serveradministration. Med sin grafiska gränssnitt och enkel installation, revolutionerar Cockpit sättet vi hanterar Linux-servrar på.

    Mer om denna webapp finner ni i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Cockpit_Web_Console

    Artikel hur man installera Cookpit på Ubuntu 22.04 LTS

    https://www.howtoforge.com/how-to-install-cockpit-web-console-on-ubuntu-22-04/

  • Så här återställer du lösenordet med mariaDB / MySQL

    Att återställa root-lösenordet i MySQL & MariaDB är en process som involverar flera steg och kräver administratörsbehörigheter.

    Först måste databastjänsten stoppas, varefter den startas upp igen med ett speciellt alternativ som tillåter åtkomst utan lösenord. Användaren måste sedan ansluta till databasen som root och utföra en serie SQL-kommandon för att uppdatera lösenordet.

    Slutligen måste databastjänsten stoppas och startas om för att de nya ändringarna ska träda i kraft. Genom att följa dessa noggrant definierade steg kan användaren säkert återställa root-lösenordet och återställa tillgång till sin MariaDB-instans.

    För att återställa root-lösenordet på MariaDB, följ dessa steg:

    1. Stoppa databasservern med kommandot systemctl stop mariadb för SystemD eller /etc/init.d/mysqld stop för SysVinit.
    2. Starta sedan om tjänsten med --skip-grant-tables genom att köra systemctl set-environment MYSQLD_OPTS="--skip-grant-tables" och systemctl start mariadb för SystemD, eller mysqld_safe --skip-grant-tables & för SysVinit.
    3. Anslut till databasservern som root utan lösenord med kommandot mysql -u root.
    4. Använd MariaDB-kommandotolken för att uppdatera lösenordet med:

    USE mysql;
    UPDATE user SET password=PASSWORD('YourNewPasswordHere') WHERE User='root' AND Host = 'localhost';
    FLUSH PRIVILEGES;

    Stoppa tjänsten, avsätt miljövariabeln och starta om tjänsten igen med:

    För SystemD:
    systemctl stop mariadb
    systemctl unset-environment MYSQLD_OPTS
    systemctl start mariadb

    För SysVinit:

    /etc/init.d/mysql stop
    /etc/init.d/mysql start

    En engelsk språkig artikel i ämnet :

  • emacs

    Emacs är en familj av textredigerare som kännetecknas av sin kraftfullhet, anpassningsbarhet och tekniska komplexitet. Ursprungligen skapat på 1970-talet av Richard Stallman och Guy L. Steele Jr., har Emacs blivit synonymt med anpassningsbara redigeringsmiljöer, ofta kallad en ”extensible, customizable, self-documenting, real-time display editor.”

    En av världens bäst textredigare som finns massor av varianter, nu med egen wikisida på https://wiki.linux.se/index.php/Emacs

  • Så delar du en mapp mellan en Linux maskin och Windows maskin.

    Bilden ovan visa hur man /etc/samba/smb.conf med texredigare GNU nano 7.2

    I artikeln Så Installerar Du en LAMP-Server på en Virtuell Maskin med VirtualBox och Ubuntu Server 22.04 LTS så beskriv hur man installera ubuntu en i VM under VBOX. Vi skall i den här artikel spinna vidare på detta ämne. Visa hur du dela ut en mapp i din VM så t.ex en Windows host kan ansluta till den .

    På ubuntu datorn:

    sudo apt update
    sudo apt install samba

    Konfigurera Samba

    Säkerhetskopiera den ursprungliga konfigurationsfilen:

    sudo cp /etc/samba/smb.conf /etc/samba/smb.conf.backup

    Redigera Samba-konfigurationsfilen:

    sudo nano /etc/samba/smb.conf

    Lägg till följande konfiguration i slutet av filen för att dela ut /var/www/html:

    [html]
    path = /var/www/html
    browseable = yes
    writable = yes
    guest ok = yes
    read only = no
    force user = www-data

    Spara och stäng filen (i nano: Ctrl-X, Y, Vagnretur).

    Starta om Samba-tjänsten:

    sudo systemctl restart smbd
    sudo systemctl restart nmbd

    Skapa en Samba-användare (valfritt):

    sudo smbpasswd -a användarnamn

    Skriv

    ifconfig

    root@m:/var/www/html# ifconfig
    enp0s3: flags=4163 mtu 1500
    inet 192.168.1.100 netmask 255.255.255.0 broadcast 192.168.1.255
    inet6 fd9a:2418:6f6:319e:a00:27ff:fe58:fee2 prefixlen 64 scopeid 0x0
    inet6 fe80::a00:27ff:fe58:fee2 prefixlen 64 scopeid 0x20
    ether 08:00:27:58:fe:e2 txqueuelen 1000 (Ethernet)
    RX packets 1141950 bytes 237643033 (237.6 MB)
    RX errors 0 dropped 114732 overruns 0 frame 0
    TX packets 63783 bytes 5183684 (5.1 MB)
    TX errors 0 dropped 0 overruns 0 carrier 0 collisions 0

    Det fetmarkerade är den ipv 4 adress din VM har. Du kommer behöva den senare för att ansluta din windows maskin till din ubuntu server.

    På Windows-maskinen (Klient)

    På bilden ansluter vid till /var/www/html på den VM som kör ubuntu , vi mappar upp den som A:
    1. Öppna Utforkaren.
    2. Anslut till Samba-servern:
      • Gå till Den här datorn ( Kul ikon på aktivitetsfälte i Windows 10 )
      • Klicka på Nätverk på vänster sidan
      • Välj en bokstav för den nätverksenhet du vill skapa.
      • I fältet Folder skriver du \\<ubuntu-serverns-ip>\html (ersätt <ubuntu-serverns-ip> med IP-adressen till din Ubuntu-server).
      • Kryssa i Reconnect at sign-in om du vill att enheten ska återanslutas automatiskt vid inloggning.
      • Klicka på Slutför.
    3. Logga in:
      • Om du har ställt in en Samba-användare, ange användarnamnet och lösenordet när du blir tillfrågad.
      • Om du använder gäståtkomst, kan du bara trycka på Vagnretur.

    Efter att du har anslutit, bör du kunna se och hantera filerna i /var/www/html mappen från din Windows-maskin. Om du stöter på problem, kontrollera Samba-loggfiler och Windows-nätverksinställningar för felsökning.

    Om du har problem att ändra filer i A:\ kan du göra följande ändringar på ubuntu maskinen.

    sudo chmod -R 777 /var/www/html

    Ändra smb.conf till :

    [html]
    path = /var/www/html
    browseable = yes
    writable = yes
    guest ok = yes
    read only = no
    force user = www-data
    create mask = 0777
    directory mask = 0777

    Spara och avsluta

    Starta om

    sudo systemctl restart smbd
    sudo systemctl restart nmbd

    Nu kan du t.ex installera Visual Studio code på din värdmaskin och spara direkt på din lokal ”LAMP” server. Utmärkt när man t.ex skall testa kod. För den som håller på med WordPress kan vara ett tillfället testa olika plug in.

    Bilden ovan Visual code och edge visa en hemsida som har skapats med Visual code.
  • Så Installerar Du en LAMP-Server på en Virtuell Maskin med VirtualBox och Ubuntu Server 22.04 LTS

    Ställ in din Virutallmaskin på Bridget Adapter, så kommer din vm få ip adress ifrån ditt nätverk. Därav kan man komma åt LAMP installationen även ifrån t.ex mobiler eller liknade

    Introduktion:
    Att installera en LAMP-stack – som står för Linux, Apache, MySQL och PHP – är en grundläggande färdighet för alla som vill skapa en webbserver. Med VirtualBox kan du enkelt skapa en virtuell miljö för att köra din LAMP-server. I den här artikeln kommer vi att gå igenom processen steg för steg för att installera LAMP på Ubuntu Server 22.04 LTS inuti en VirtualBox virtuell maskin.

    Steg 1: Förbered VirtualBox:
    Först och främst, se till att VirtualBox är installerat på din värdmaskin. VirtualBox är en kraftfull virtualiseringsprogramvara som är gratis och öppen källkod. Efter installation, starta programmet och skapa en ny virtuell maskin genom att klicka på ”Ny” och följ anvisningarna för att tilldela tillräckligt med resurser som RAM och lagringsutrymme.

    Vi har valt VirtualBox, eftersom den finns till MacOs, Linux och Windows.

    Steg 2: Installera Ubuntu Server:
    Ladda ner den senaste versionen av Ubuntu Server 22.04 LTS från Ubuntus officiella webbplats. När du har laddat ner ISO filen, gå till inställningarna för din nyss skapade virtuella maskin i VirtualBox, montera ISO-filen som en virtuell skivenhet och starta maskinen. Ubuntu-installationsguiden kommer att leda dig genom processen. Kom ihåg att konfigurera nätverksinställningar, skapa användarkonton och, om nödvändigt, partitionera din virtuella hårddisk.

    Notis : Här hittar du länkar du för att ladda ner Ubuntu 22.04 LTS Server

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#22.04_LTS

    Här har Ubuntu 22.04 LTS fått en ip adress på det lokal nätverket. Du kan behöva denna ip adress senare. Om du har stabiliters problem med installation programmet i 22.04 LTS pröva 23.10 istället.
    Kryssa i OpenSSH , då kan du lätt logga in ifrån terminalen eller ssh klient senare.

    Jag bruka installera net-tools, dvs apt install net-tools för att kunna skriva ifconfig. Det görs när installationen av ubuntu är klar, är minimera det fönstret och sedan logga in via terminalen.

    ssh x@192.168.1.100 ( 192.168.1.100 är din ip adress ) ( På linux och Mac gör man detta ifrån terminal. På Windows kan man behöva komplettera med program som putty.

    Här har vi loggar in på den virtulla maskinen ifrån värddatorn som är en linux burk. Om du har en Mac, så tar du upp terminalen och ssh in på din virtuella maskin. Kör du Windows, så behöver du ladda hem en ssh klient t.ex. putty

    Steg 3: Uppdatera Systemet:
    När installationen är klar, logga in på din Ubuntu-server och öppna en terminal. Uppdatera paketlistorna och systemet med följande kommandon:

    sudo apt update
    sudo apt upgrade

    Detta säkerställer att alla paket är uppdaterade till de senaste versionerna.

    Steg 4: Installera Apache: Apache är den populära webbservermjukvaran som kommer att hantera HTTP-förfrågningar. Installera Apache med följande kommando:

    sudo apt install apache2

    Efter installationen, starta Apache och se till att den är inställd på att starta automatiskt när systemet bootar:

    sudo systemctl start apache2
    sudo systemctl enable apache2

    Steg 5: Installera MySQL:
    MySQL är det databashanteringssystem som kommer att lagra information för din webbplats. Installera MySQL-servern med:

    sudo apt install mysql-server
    sudo mysql_secure_installation

    Följ instruktionerna för att skapa ett säkert root-lösenord och göra andra rekommenderade säkerhetsinställningar.

    Steg 6: Installera PHP:
    PHP är programmeringsspråket som kommer att behandla din kod och interagera med MySQL-databasen. Installera PHP och dess modul för Apache med:

    sudo apt install php libapache2-mod-php php-mysql

    Steg 7: Testa din LAMP-stack:
    För att testa att allt fungerar, skapa en enkel PHP-infofil i Apaches rotkatalog ( Ubuntu har sin www rot som defualt på /var/www/html )

    <?php phpinfo(); ?>

    Spara filen som info.php och navigera sedan till http://<DinVMsIP>/info.php från en webbläsare. Om du ser en sida som listar PHP:s konfiguration och version, har du lyckats installera din LAMP-stack.

    Här ser vi phpinfo(); på den nyinstallerade vm maskinen.

    Sammanfattning:
    Du har nu en fungerande LAMP-stack på en Ubuntu Server 22.04 LTS inuti en VirtualBox virtuell maskin. Denna miljö är idealisk för utveckling och testning av webbapplikationer. Genom att följa dessa steg kan du skapa en robust serverplattform som är redo för webbutveckling.

    Linux.se kommentar , delar av innehållet ovan är producerat med Chat GPT 4. Några tips på vägen är använda redigera som pico om du är ovan med redigare som emacs eller vi.

    Om du vill komma åt innehållet på din VM ifrån din värdmaskin, så kan du delar ut www roten i t.ex samba.

  • Linux Mint 21.3 levereras med Cinnamon 6.0 och Experimentell Wayland Support

    Linux mint kördades i en virtuell maskin.

    Idag har Linux Mint-projektledaren Clement Lefebvre bekräftat att Linux Mint 21.3 kommer att innehålla skrivbordsmiljön Cinnamon 6.0, som kommer med initialt stöd för Wayland visningsprotokollet. Det stämmer, Linux Mint 21.3 kommer att vara den första Linux Mint-utgåvan som erbjuder en Wayland-session, men i ett experimentellt tillstånd.

    Standardsessionen kommer fortfarande att vara X11, men användare som vill prova Wayland kan göra det genom att välja sessionen ”Cinnamon on Wayland” från inloggningsskärmen. Bilden ovan visar Cinnamon som springer på Wayland.

    ”Wayland-sessionen kommer inte att vara lika stabil som standardsessionen. Den kommer att sakna funktioner och den kommer med sina egna begränsningar. Vi kommer inte att rekommendera det men du kommer att kunna ge det ett försök om du vill och det kommer att finnas där för intresserade människor om de vill ge oss feedback, säger Clement Lefebvre.

    I relaterade nyheter meddelade Clement Lefebvre också idag att Linux Mint-teamet planerar att använda sitt ”Romeo” instabila programvarulager för att förse användare med avancerade funktioner som kommer att implementeras i framtida Linux Mint-utgåvor. På grund av denna förändring kommer Linux Mints instabila PPA att fasas ut.

  • Ubuntu 24.04 LTS släppts 25:e April 2024

    Canonical avslöjade idag kodnamnet för nästa Ubuntu-version, Ubuntu 24.04 LTS, som ”Noble Numbat”, som är planerad att släppas nästa år den 25 april.

    Ubuntu 24.04 LTS ”Noble Numbat” kommer att vara Canonicals 40:e Ubuntu-utgåva och tionde LTS (Long-Term Support)-utgåva, som får upp till 10 år av mjukvara och säkerhetsuppdateringar, fram till april 2034.

    Från och med idag, den 26 oktober, är Noble Numbat officiellt öppen för utveckling och Canonical har redan publicerat releaseschemat för dem som är intresserade av dess sex månader långa utvecklingscykel.

    Ubuntu 24.04 LTS ”Noble Numbat” kommer med största sannolikhet att drivas av en nyare Linux-kärnserie, och borde det vara Linux 6.8-kärnan, som borde vara ute någon gång i mars 2024.

  • Så läser du E-post med telenet via IMAP

    Att läsa e-post med Telnet via IMAP kan vara lite trickigt eftersom IMAP inte är lika textbaserat och enkelt som POP3. Men det kan fortfarande vara en användbar metod för att diagnostisera anslutningsproblem eller förstå IMAP-protokollet bättre. Här är hur du gör det:

    1. Anslut till IMAP-servern:
       telnet imap-server.com 143

    Byt ut imap-server.com med din IMAP-serveradress. 143 är den standardport som används för icke-krypterad IMAP. För IMAPS (säkra IMAP) skulle porten vara 993, men telnet är inte lämpligt för krypterade anslutningar. Använd istället openssl för IMAPS.

    1. Logga in på ditt konto:
      När du är ansluten, kan du logga in med kommandot:
       a1 LOGIN yourusername yourpassword

    Byt ut yourusername och yourpassword med ditt användarnamn och lösenord.

    1. Välj en postlåda:
      För att välja din inkorg, använd:
       a2 SELECT INBOX
    1. Lista meddelanden:
      För att lista de första 10 meddelandena:
       a3 FETCH 1:10 (BODY[HEADER])

    Detta kommer att hämta headern för de första 10 meddelandena i din inkorg. Du kan ändra siffrorna för att specificera andra meddelanden.

    1. Läsa ett helt meddelande:
      För att läsa hela meddelandet för, säg, meddelande nummer 5:
       a4 FETCH 5 BODY[]
    1. Logga ut: När du är klar, använd:
       a5 LOGOUT

    Några viktiga saker att tänka på:

    • Varje kommando du skickar bör börja med en unik identifierare, som a1, a2 osv.
    • IMAP är mycket mer komplex än detta, och det finns många fler kommandon och alternativ att utforska.
    • Använd inte denna metod för att regelbundet kontrollera din e-post. Detta är mest för diagnostik och förståelse av IMAP-protokollet.
    • Många moderna IMAP-servrar kräver att du använder SSL/TLS (IMAPS). I dessa fall kan du inte använda ren telnet. Istället kan du använda openssl som nämnts ovan: openssl s_client -connect imap-server.com:993.

    Om din IMAP-server använder SSL (vilket är vanligt nu för tiden), kan du inte ansluta direkt med telnet. I sådana fall skulle du använda något som openssl s_client för att initiera en SSL-anslutning.

    Kom också ihåg att IMAP-protokollet kan ha särskilda funktioner eller begränsningar beroende på vilken servermjukvara som används.

    Läs mer om hur imap funger i vår wiki

  • Så konventera du HEIF bilder till Jpeg.

    heif-convert är ett kommandoradsverktyg för att konvertera HEIF-bilder (High Efficiency Image Format), särskilt de som skapas av nyare iPhone-modeller, till mer allmänt accepterade bildformat som JPEG. HEIF ger överlägsen kompression jämfört med JPEG, vilket resulterar i mindre filstorlekar vid samma eller bättre bildkvalitet.

    Här är en enkel guide för hur man använder heif-convert:

    Installation:

    Innan du använder heif-convert, behöver du installera det. På många Linux-distributioner kan detta göras via pakethanteraren. Till exempel, på Ubuntu eller Debian:

    sudo apt install libheif-examples

    Grundläggande användning:

    1. Konvertera en HEIF-bild till JPEG:
       heif-convert input.heic output.jpg

    Här representerar input.heic din källfil i HEIF-format, och output.jpg är namnet på den JPEG-fil som ska skapas.

    1. Ändra kvalitet på utdata JPEG: Med standardinställningar kan kvaliteten på den resulterande JPEG-filen vara mycket hög. Du kan ändra kvaliteten genom att använda -q alternativet:
       heif-convert -q 80 input.heic output.jpg

    Här har vi ställt in kvaliteten till 80 (på en skala från 0 till 100).

    Andra parametrar:

    • heif-convert har några ytterligare alternativ och parametrar för att ändra konverteringsbeteendet. Du kan visa dessa alternativ genom att köra:
       heif-convert --help

    Det bör noteras att medan heif-convert är ett användbart verktyg för grundläggande HEIF till JPEG-konvertering, om du behöver utföra mer komplexa bildmanipulationer eller konvertera till andra format, kan andra verktyg eller programvaror vara mer lämpliga.

    Manual sidan för Heif-convert i wiki.linux.se

    HEIF formatet i artikel på wiki.linux.se

  • Så läser du e-post med telnet (POP3)

    Bilden ovan visa hur det kan se ut

    Ett sätt och lära sej förstår hur e-posten fungera kan vara leka e-post klient själv med vanliga kommando som erbjuds över telnet .

    POP3 (Post Office Protocol version 3) är en standard för att ta emot e-post. Om du vill använda telnet för att läsa e-post via POP3, följer här en grundläggande guide:

    1. Starta en Telnet-session: Öppna en terminal eller kommandotolken.
    2. Anslut till POP3-servern: telnet [pop.example.com] 110
    3. Ange användarnamn och lösenord:

      Efter att ha anslutit, ska du se en välkomstmeddelande. Då kan du ange ditt användarnamn och lösenord:

      USER ditt_anvandarnamn

      Du ska då få ett svar som ser något ut så här:

      +OK User accepted

      Ange sedan ditt lösenord:

      PASS ditt_losenord
    4. Lista meddelanden:

      Efter att ha loggat in kan du använda LIST-kommandot för att visa alla meddelanden:

      LIST
    5. Läs ett meddelande:

      Använd RETR-kommandot följt av meddelandenumret för att hämta och läsa det:

      RETR 1
    6. Radera ett meddelande:

      Om du vill radera ett meddelande, använd DELE-kommandot:

      DELE 1
    7. Avsluta sessionen:
      QUIT

    I Linux.se wiki finner du mer informtion om PO3 Protokollet.

    https://wiki.linux.se/index.php/POP3

    En notering om telnet

    Telnet är inte alltid standard i dagens operativsystem , så du kan behöva installera detta kommando seperat.

    När du använder telnet så skickas infromation med klartext över internet, därav blottar du användarnamn och lösenord.

  • Ubuntu vs Kubuntu

    Svårt att välja smak på ubuntu? Lite som Aftonbladet eller Expressen om man får referera ihop till en gamla Hasse & Tage sketch.

    Här är i alla fall en artikel i ämnet :

    https://itsfoss.com/ubuntu-vs-kubuntu/

    För den som vill ha den maskin översatta versionen till Svcenska

    https://itsfoss-com.translate.goog/ubuntu-vs-kubuntu/?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=wapp

    Aftonbladet eller Expressen


  • Ubuntu 23.10

    Bilden ovan visar Ubuntu 23.10 som kör en VM med VBOX. Det fungera fint, även när bara fått en cpu kärna att jobba på, att strema gick fint.

    Ubuntu 23.10 ’Mantic Minotaur’ är nu här med GNOME 45 och andra förbättringar.

    Detta är ingen LTS släppning. LTS står för long time support. Den här versionen är till för den som pröva det senaste. Kan tänka sej korta support intevaller.

    Konto

    Tyvärr har ubuntu gjort copy cat på denna sinnessjuka idée att man skall ha ett konto för att använda en produkten eller tjänst. Förvisso frivillig än en så länge.

    Vad är nytt i 23.10

    -Installationsuppgraderingar
    –Begränsade oprivilegierade användarnamnutrymmen
    -GNOME 45
    -Nya bakgrundsbilder
    -Flutter-baserad App Store
    -Linux Kernel 6.5

    Till att börja med har installationsprogrammet för Ubuntu 23.10 experimentellt stöd för två huvudfunktioner:

    Den ena är den TPM-stödda heldiskkrypteringen (FDE), som ser att en helt förnyad mekanism implementeras för att kryptera diskar. Det fungerar tillsammans med TPM-chippet på ditt moderkort.

    Den andra är den efterlängtade återkomsten av ZFS-stöd till installationsprogrammet, efter att det släpptes i Ubuntu 23.04-utgåvan.

    Begränsade oprivilegierade användarnamnutrymmen

    Ubuntu 23.10 lanserar en ny säkerhetsfunktion. Det begränsar kärnfunktionen ”oprivilegierade användarnamnutrymmen”, vilket är användbart för att låta applikationer skapa en säkrare sandlåda.

    Om det är användbart, varför begränsa det? Tja, kärnfunktionen låter angripare utnyttja ett system.

    Så, för att eliminera risken förknippad med funktionen, kommer AppArmor att användas för att selektivt tillåta/inte tillåta oprivilegierade användarnamnutrymmen.

    Denna säkerhetsfunktion kommer inte att vara aktiverad som standard utan som en opt-in via kommandoraden. Canonical samlar in användarfeedback och kan sedan besluta att skicka den som standard med en uppdatering.

    GNOME 45

    Ubuntu 23.10 har den nyligen släppta skrivbordsmiljön GNOME 45 som har en app för justerade systeminställningar, uppdaterade kärnappar med inkluderandet av två nya appar som heter ”Loupe” och ”Snapshot”.

    Till och med den nya pillerformade arbetsytans indikator har gjort en debut med den här utgåvan, även om inte alla kanske är med på det.

    Nya bakgrundsbilder

    Fler exempel på ny bakgrunds bilder :

    Bilden ovan visa Ubuntu 23.10 som kör i mörkt läge och vilka bakgrunds bilder som finns i 23.10

    Ovan exemple på ny bakgrund bild som kommer 23.10

    Som det är tradition har Ubuntu 23.10-versionen också nya bakgrundsbilder med teman enligt dess kodnamn. Alla ser ganska fina ut, och dessa valdes ut från bakgrundsbild tävling Mantic Minotaur som hölls några månader tidigare.

    Ny App butik

    Canonicals satsning på att Flutter-basera de olika delarna av Ubuntu har fått ett uppsving tack vare implementeringen av en ny Flutter-baserad butik på Ubuntu 23.10. Den har en uppdaterad layout, en ny applikationsvy och bättre sökfunktioner.

    Linux Kernel 6.5

    Bilden ovan visar ubuntu 23.10 uppstartad i en virtualbox.

    Och slutligen har vi den viktigast komponeten, kärnan som får allt att hända. Ubuntu 23.10 har den relativt nya Linuxkärnan 6.5.

    Detta gör att Ubuntu kan dra nytta av det nyare stödet som Wi-Fi 7, USB4, out-of-the-box-stöd för AMD FreeSync-video, överklockningsstöd för AMD Radeon RX 7000-seriens grafikkort och mer.

    Linux.se åsikt
    Ubuntu är som vanligt ett bra hantverk inom linux distrubtioner. Den som inte har prövat linux borde ge ubuntu en chans. Ubuntu är perfekt både på äldre och nyare hårdvara. Istället för slänga den där premium laptopen ifrån 2010, så kan man förlänga livet på datorn några år med ubuntu och en SSD disk. Färre och färre appar körs lokalt i datorn, fler körs som tjänster på nätet. därav finns ingen anledning att vara med kamprustning, när man oftast bara behöver en ”terminal” emot internet.

    Nerladdnings länkar för Ubuntu och dess varianter finner ni som vanlig i vår wiki

    https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Ubuntu_23.10

    Delar av innehållet ovan är översatt med google ifrån

    https://news.itsfoss.com/ubuntu-23-10-release/

Författare: admin

  • Så bygger du din egna linux kärna

    Introduktion Att bygga din egen Linuxkärna är en avancerad och utbildande process som ger insikt i systemets innersta funktioner. Den här artikeln går igenom stegen för att bygga en anpassad kärna på Ubuntu, från förberedelser till installation och efterföljande steg. Förberedelser Uppdatera och Uppgradera Systemet Först och främst, se till att ditt Ubuntu-system är uppdaterat…

  • Xberry PI

    Xberry pi är en Sinclair ZX Spectrum Next clone i raspberry pi 3 formfaktor, så man kan använda det chassi tillbehör som finns till raspberry pi så får man ZX Spectrum m/23. ZX Spectrum var en dator som många lärde sej programmera på i början på 1980 talet, maskinen har tillsammans med C64 nått en…

  • Acer Aspire 7750Z

    Får vi prestentera Acer Aspire 7750Z just det här exemplaret är utrusta med en Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz, en 10 år gamla CPU i budget segmentet och skärmen är en 17,3” som bara är 1600×900 pixlar , en mekanisk hårddisk och 4 GB RAM. Maskinen såldes med Wiindows 7. Många rynka nog på…

  • FreeBSD 14.0 är släppt

    FreeBSD 14.0 är nu tillgängligt för arkitekturerna amd64, aarch64, i386, powerpc, powerpc64, powerpc64le, powerpcspe, armv7 och riscv64. FreeBSD tillhandahåller sofistikerade funktioner inom nätverk, prestanda, säkerhet och kompatibilitet. Det fungerar som ett utmärkt val för en Internet- eller intranätserver. Den erbjuder robusta nätverkstjänster även under intensiv belastning och använder effektivt minne för att säkerställa responsiv prestanda…

  • Caliber 7.0 E-bokhanterare introducerar ny anteckningsfunktion, stöd för ljud-EPUB

    Caliber-utvecklaren Kovid Goyal tillkännagav idag lanseringen och allmän tillgänglighet av Caliber 7.0 som den senaste stabila versionen och en stor uppdatering av denna kraftfulla, gratis, öppen källkod och plattformsoberoende programvara för hantering av e-böcker. Caliber 7.0 kommer mer än ett år efter Caliber 6.0 och introducerar möjligheten att lagra anteckningar som kan innehålla länkar, bilder,…

  • Linux kernel 6.6 får Lång tidsstöds till Dec 2026

    I en annan oväntad händelseutveckling har den senaste Linux 6.6-kärnserien officiellt markerats som LTS (Long Term Support) på kernel.org-webbplatsen med en förväntad livslängd på minst tre år. Linux 6.6-kärnan är på väg eller har redan landat i de stabila programvaruförråden för olika populära GNU/Linux-distributioner, inklusive Arch Linux, openSUSE Tumbleweed, Fedora Linux och andra. Även Ubuntu-användare…

  • Wireshark 4.2.0

    Wireshark är ett öppen källkodsverktyg för nätverksprotokollanalys, vilket ofta används för att felsöka och analysera datanätverk. Det är ett mycket kraftfullt verktyg som kan fånga och inspektera data som passerar genom ett nätverk. Med Wireshark kan användare se detaljerad information om nätverkstrafik i realtid eller från sparade datafiler. Bland nyheterna : Wireshark 4.2.0: ÄndringarWireshark stöder…

  • Så kan du använda Chat GPT i ditt Linux liv..

    Chat GPT har nog inte många låtit bli att lägga märke till och många är nog rädda för vad framtiden kan ge. Jag bad Chat GPT skapa en script som skulle skapa en databas och användare. Den som är van Linux sysop hade slödjat ihop detta själv. Men eftersom min kunskapsnivå är lite lägre än…

  • Cockpit Web Console : Administrar din linux server.

    Cockpit Web Console: En Modern Lösning för Linux Serverhantering I en värld där serveradministration ständigt utvecklas, har Cockpit Web Console framträtt som en banbrytande lösning för hantering av Linux servrar. Detta webbaserade administrationsgränssnitt är inte bara kraftfullt utan även utformat för att vara intuitivt och lättillgängligt, även för de som inte är vana vid kommandoradsbaserade…

  • Så här återställer du lösenordet med mariaDB / MySQL

    Att återställa root-lösenordet i MySQL & MariaDB är en process som involverar flera steg och kräver administratörsbehörigheter. Först måste databastjänsten stoppas, varefter den startas upp igen med ett speciellt alternativ som tillåter åtkomst utan lösenord. Användaren måste sedan ansluta till databasen som root och utföra en serie SQL-kommandon för att uppdatera lösenordet. Slutligen måste databastjänsten…

  • emacs

    Emacs är en familj av textredigerare som kännetecknas av sin kraftfullhet, anpassningsbarhet och tekniska komplexitet. Ursprungligen skapat på 1970-talet av Richard Stallman och Guy L. Steele Jr., har Emacs blivit synonymt med anpassningsbara redigeringsmiljöer, ofta kallad en ”extensible, customizable, self-documenting, real-time display editor.” En av världens bäst textredigare som finns massor av varianter, nu med…

  • Så delar du en mapp mellan en Linux maskin och Windows maskin.

    I artikeln Så Installerar Du en LAMP-Server på en Virtuell Maskin med VirtualBox och Ubuntu Server 22.04 LTS så beskriv hur man installera ubuntu en i VM under VBOX. Vi skall i den här artikel spinna vidare på detta ämne. Visa hur du dela ut en mapp i din VM så t.ex en Windows host…

  • Så Installerar Du en LAMP-Server på en Virtuell Maskin med VirtualBox och Ubuntu Server 22.04 LTS

    Introduktion: Att installera en LAMP-stack – som står för Linux, Apache, MySQL och PHP – är en grundläggande färdighet för alla som vill skapa en webbserver. Med VirtualBox kan du enkelt skapa en virtuell miljö för att köra din LAMP-server. I den här artikeln kommer vi att gå igenom processen steg för steg för att…

  • Linux Mint 21.3 levereras med Cinnamon 6.0 och Experimentell Wayland Support

    Idag har Linux Mint-projektledaren Clement Lefebvre bekräftat att Linux Mint 21.3 kommer att innehålla skrivbordsmiljön Cinnamon 6.0, som kommer med initialt stöd för Wayland visningsprotokollet. Det stämmer, Linux Mint 21.3 kommer att vara den första Linux Mint-utgåvan som erbjuder en Wayland-session, men i ett experimentellt tillstånd. Standardsessionen kommer fortfarande att vara X11, men användare som…

  • Ubuntu 24.04 LTS släppts 25:e April 2024

    Canonical avslöjade idag kodnamnet för nästa Ubuntu-version, Ubuntu 24.04 LTS, som ”Noble Numbat”, som är planerad att släppas nästa år den 25 april. Ubuntu 24.04 LTS ”Noble Numbat” kommer att vara Canonicals 40:e Ubuntu-utgåva och tionde LTS (Long-Term Support)-utgåva, som får upp till 10 år av mjukvara och säkerhetsuppdateringar, fram till april 2034. Från och…

  • Så läser du E-post med telenet via IMAP

    Att läsa e-post med Telnet via IMAP kan vara lite trickigt eftersom IMAP inte är lika textbaserat och enkelt som POP3. Men det kan fortfarande vara en användbar metod för att diagnostisera anslutningsproblem eller förstå IMAP-protokollet bättre. Här är hur du gör det: Byt ut imap-server.com med din IMAP-serveradress. 143 är den standardport som används…

  • Så konventera du HEIF bilder till Jpeg.

    heif-convert är ett kommandoradsverktyg för att konvertera HEIF-bilder (High Efficiency Image Format), särskilt de som skapas av nyare iPhone-modeller, till mer allmänt accepterade bildformat som JPEG. HEIF ger överlägsen kompression jämfört med JPEG, vilket resulterar i mindre filstorlekar vid samma eller bättre bildkvalitet. Här är en enkel guide för hur man använder heif-convert: Installation: Innan…

  • Så läser du e-post med telnet (POP3)

    Bilden ovan visa hur det kan se ut Ett sätt och lära sej förstår hur e-posten fungera kan vara leka e-post klient själv med vanliga kommando som erbjuds över telnet . POP3 (Post Office Protocol version 3) är en standard för att ta emot e-post. Om du vill använda telnet för att läsa e-post via…

  • Ubuntu vs Kubuntu

    Svårt att välja smak på ubuntu? Lite som Aftonbladet eller Expressen om man får referera ihop till en gamla Hasse & Tage sketch. Här är i alla fall en artikel i ämnet : https://itsfoss.com/ubuntu-vs-kubuntu/ För den som vill ha den maskin översatta versionen till Svcenska https://itsfoss-com.translate.goog/ubuntu-vs-kubuntu/?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=wapp Aftonbladet eller Expressen

  • Ubuntu 23.10

    Bilden ovan visar Ubuntu 23.10 som kör en VM med VBOX. Det fungera fint, även när bara fått en cpu kärna att jobba på, att strema gick fint. Ubuntu 23.10 ’Mantic Minotaur’ är nu här med GNOME 45 och andra förbättringar. Detta är ingen LTS släppning. LTS står för long time support. Den här versionen…