Österrikes försvarsmakt byter från Microsoft Office till LibreOffice – inte för att spara pengar, utan för att ta hem kontrollen över sina data. Med öppna standarder, egen infrastruktur och bidrag tillbaka till koden markerar armén en tydlig kurs: digital suveränitet före molnberoende.
Det är en tidig höstdag i Wien när Michael Hillebrand från Österrikes försvarsmakt ställer sig på scenen vid LibreOffice-konferensen 2025. Publiken, en blandning av utvecklare, akademiker och myndighetsrepresentanter från hela världen, lyssnar nyfiket när han berättar hur en av Europas arméer valde att byta från Microsoft Office till LibreOffice.
Och nej – det handlar inte om att spara pengar.
Digital självständighet som strategi
”Vi gör inte detta för att spara pengar”, säger Hillebrand. ”Vi gör det för att försvarsmakten, som måste fungera även när allt annat ligger nere, ska ha verktyg som vi själva kontrollerar.”
Beslutet är en del av något större. Över hela Europa pratar myndigheter om digital suveränitet – rätten att styra över sin egen infrastruktur, sina egna data och sina egna verktyg, utan att vara beroende av amerikanska molnjättar.
För Österrikes försvarsmakt blev det tydligt redan 2020 att Microsoft Office gradvis skulle flyttas in i molnet. För ett landets militära försvar var det ett rött skynke. Molnbaserade lösningar må vara praktiska för företag, men för en organisation som måste fungera när internet inte gör det är de en risk.
Fem års resa bort från Microsoft
Då började en lång process:
- 2020–2021: Beslutsprocessen genomfördes, där LibreOffice pekades ut som ersättare.
- 2022: Interna utvecklare utbildades för att kunna vidareutveckla den öppna programvaran. Anställda fick redan då välja LibreOffice frivilligt.
- 2023: Ett tyskt företag kopplades in för support och extern utveckling, och armén startade e-learning-kurser. De första avdelningarna gjorde LibreOffice obligatoriskt.
- 2024–2025: Microsoft Office 2016 rensades bort från alla datorer. LibreOffice blev standard.
Än finns undantag. Vissa VBA- och Access-lösningar lever kvar, och den som absolut behöver Microsofts verktyg kan ansöka om att få installera en modul från MS Office 2024 LTSC. Men för majoriteten av soldater och anställda är det nu LibreOffice som gäller.
Från användare till utvecklare
Beslutet har också gjort armén till en aktiv del av open source-gemenskapen. Istället för att bara konsumera programvaran har man investerat i dess utveckling.
Hittills har försvarsmakten finansierat över fem mansår av programmering – förbättringar och funktioner som inte bara används av militären, utan som integrerats direkt i LibreOffice-projektet och därmed kommer alla till nytta.
Det är en liten men viktig illustration av hur öppen källkod fungerar: ett samarbete där även en konservativ institution som en armé kan bidra till verktyg som används i skolor, på kontor och av privatpersoner världen över.
Europa och kampen om kontrollen
Österrikes beslut är inte unikt, men det är symboliskt. Frankrike, Tyskland och flera andra länder har på olika sätt försökt frigöra sig från beroendet av amerikanska moln- och programvaruleverantörer.
Digital suveränitet har blivit en fråga om nationellt oberoende – lika viktig som energiförsörjning eller infrastruktur. För vad händer om en konflikt uppstår och tillgången till centrala IT-tjänster stryps? Eller om licensvillkor plötsligt ändras på ett sätt som gör det omöjligt att arbeta självständigt?
”Verktyg som fungerar när allt annat ligger nere”
För Österrikes försvarsmakt är svaret tydligt: man måste kunna lita på sina egna system. Och då är öppen källkod inte bara en teknisk lösning, utan en strategisk tillgång.
När publiken på LibreOffice-konferensen applåderar åt Hillebrands berättelse är det inte bara för att en ny stor organisation börjat använda deras favoritprogramvara. Det är för att en hel nation valt att säga: vi tar kontrollen själva.
Källa : https://www.heise.de/en/news/Austria-s-armed-forces-switch-to-LibreOffice-10660761.html
Byte från Microsoft Office till LibreOffice för att stärka digital suveränitet, undvika molnberoende och behandla data internt. Försvarsmakten har finansierat >5 mansår utveckling som skickats upstream.
Konkreta bidrag till LibreOffice
- Writer: Förbättrad hantering av dokumentmallar för myndighetsbruk.
- Calc: Optimeringar för stora kalkylblad och förbättrad pivot-tabellprestanda.
- Impress: Nya exportfunktioner och förbättrad medieintegration i presentationer.
- Base: Förbättrad kompatibilitet med Microsoft Access och databasformulär.
- Filformat: Stärkt interoperabilitet med DOCX, XLSX och PPTX vid import/export.
- Administration: Centrala policyinställningar för driftsättning i stor skala.
- Stabilitet: Härdning av systemet för drift i känsliga miljöer.
Teknisk översikt
- Motiv: Digital suveränitet, lokal databehandling, kontroll över IKT-infrastruktur.
- Tidslinje: 2020–2021 beslut → 2022 intern utvecklarutbildning → 2023 e-learning & extern partner → 2024–2025 LibreOffice standard.
- Miljö: Självhostade Linux-servrar (Samba); egna e-post/samarbetslösningar.
- Standardformat: ODF som primärt; interop med MS Office-format upprätthålls.
- Undantag: MS Office 2024 LTSC kan beviljas i specialfall; viss Access/VBA kvar.
- Typsnitt: Separata licenser upphandlade för specifika fonter.
- Utrullning: Centralt paketerad LibreOffice + policyer/konfig för stora installationer.
| Delområde | Nytta |
|---|---|
| Dokumentkompatibilitet | Säker utväxling internt/externa parter (ODF ↔ MS-format) |
| Driftsättning | Policy-styrning, massrullning, låga beroenden |
| Resiliens | Fungerar även vid nätstörningar/kris (in-house drift) |
