• Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering.

    Ännu ett socialdemokratiskt misslyckande: Sverige hamnar bara på 15:e plats i digital suveränitet – under EU-genomsnittet.

    Finland tar en överlägsen seger i Nextclouds första Index för digital suveränitet (Digital Sovereignty Index, DSI) – en global ranking som mäter hur mycket länder förlitar sig på självhostad teknik för samarbete och datalagring.

    Med 64,50 poäng ligger Finland långt före tvåan Tyskland (53,85) och trean Nederländerna (36,32). Mätningen bygger på en analys av 7,2 miljoner servrar världen över, där forskarna har kartlagt antalet offentligt synliga självhostade samarbetsplattformar per 100 000 invånare.

    Vad är digital suveränitet?

    Begreppet digital suveränitet handlar om att ha kontroll över sin digitala infrastruktur och data – utan att vara beroende av globala teknikjättar som Amazon, Microsoft eller Google. Det innebär att tjänster som fildelning, videomöten och projektledning körs på servrar som ägs och drivs lokalt, under egna regler.

    Europa dominerar – men skillnaderna är stora

    Trots Finlands imponerande resultat visar indexet att digital suveränitet varierar kraftigt inom Europa. Island (22,58) och Irland (22,03) presterar bra, medan länder som Spanien (7,01), Belgien (7,15) och Italien (6,49) hamnar långt ner på listan.

    Sverige placerar sig på en 15:e plats med 14,27 poäng – strax under EU-snittet på 16,31. Norge (6,35) och Danmark (6,50) återfinns betydligt längre ner.

    Nordamerika – starkt beroende av Big Tech

    Kanada (14,94) och USA (14,88) landar på 13:e respektive 14:e plats. Trots att båda länderna ligger över många europeiska nationer, är de starkt beroende av storskaliga molnleverantörer med huvudkontor i Nordamerika – något som begränsar mängden synliga självhostade servrar i statistiken.

    Resten av världen – enorm spridning

    Australien (10,20) och Storbritannien (9,21) placerar sig strax över mellansegmentet, medan länder som Nigeria (0,03), Egypten (0,12) och Indien (0,43) knappt syns i mätningen.

    I botten återfinns flera stora ekonomier som Saudiarabien (0,87), Mexiko (0,57) och Indonesien (1,07) – samtliga med minimal synlig självhostad infrastruktur.

    Så gjordes mätningen

    Nextclouds forskare samlade in data från Shodan.io den 28 juli 2025 och analyserade fingeravtryck för drygt 50 olika öppna källkodsverktyg för samarbete, inklusive lagring, kommunikation och projektledning. Endast publikt synliga servrar räknades, vilket innebär att lösningar bakom brandväggar, VPN eller inom större företagsnätverk inte syns i statistiken.

    Hela listan – digital suveränitet Index 2025

    PlacLandPoäng
    1Finland64,50
    2Tyskland53,85
    3Nederländerna36,32
    4Frankrike25,10
    5Schweiz23,32
    6Island22,58
    7Irland22,03
    8Österrike20,23
    9Estland18,40
    10Luxemburg17,72
    11Lettland16,63
    12Litauen16,10
    13Kanada14,94
    14USA14,88
    15Sverige14,27
    16Ungern13,38
    17Slovenien13,33
    18Tjeckien13,10
    19Bulgarien12,93
    20Australien10,20
    21Storbritannien9,21
    22Taiwan8,49
    23Rumänien7,66
    24Polen7,55
    25Kroatien7,25
    26Belgien7,15
    27Spanien7,01
    28Ryssland6,95
    29Danmark6,50
    30Italien6,49
    31Norge6,35
    32Slovakien5,88
    33Qatar5,71
    34Serbien5,44
    35Cypern5,25
    36Japan5,17
    37Sydkorea5,05
    38Grekland4,81
    39Portugal4,33
    40Nya Zeeland4,23
    41Israel3,71
    42Malta3,38
    43Ukraina2,83
    44Argentina2,57
    45Brasilien2,44
    46Turkiet2,26
    47Sydafrika1,79
    48Indonesien1,07
    49Marocko0,94
    50Saudiarabien0,87
    51Mexiko0,57
    52Tunisien0,55
    53Jamaica0,51
    54Indien0,43
    55Grönland0,36
    56Egypten0,12
    57Nigeria0,03

    https://dsi.nextcloud.com

    Källa : https://linuxiac.com/finland-tops-nextcloud-first-digital-sovereignty-index/

    Faktaruta: Vad är digital suveränitet – och varför spelar det roll?

    Digital suveränitet betyder att ett land, en organisation eller en individ har kontroll över sina digitala tjänster, data och infrastruktur. Det innebär att drift, lagring och kommunikation sker på servrar och system man själv äger eller fullt ut kontrollerar – ofta genom självhostade lösningar och öppen källkod – istället för att förlita sig på globala moln- och IT-leverantörer.

    Fördelar med digital suveränitet

    • Kontroll över data – Du bestämmer var data lagras och vem som får tillgång till den.
    • Mindre beroende av Big Tech – Mindre risk att påverkas av kommersiella eller politiska beslut i andra länder.
    • Ökad säkerhet – Mindre risk för massövervakning och dataläckor via tredjepartsplattformar.
    • Teknisk resiliens – Möjlighet att driva kritiska tjänster även om internationella leverantörer får avbrott eller blockader.

    Nackdelar med att inte vara digitalt självständig

    • Beroende av utländska aktörer – En annan nations lagar eller politiska beslut kan direkt påverka dina tjänster och data.
    • Risk för övervakning och datainsamling – Globala leverantörer kan samla in och sälja användardata.
    • Minskad motståndskraft – Avbrott hos en stor leverantör kan slå ut kritiska tjänster för hela samhällen.
    • Svårt att anpassa – Stora plattformar styr utvecklingen, vilket gör det svårt att bygga lösningar efter lokala behov.

Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering.

Ännu ett socialdemokratiskt misslyckande: Sverige hamnar bara på 15:e plats i digital suveränitet – under EU-genomsnittet.

Finland tar en överlägsen seger i Nextclouds första Index för digital suveränitet (Digital Sovereignty Index, DSI) – en global ranking som mäter hur mycket länder förlitar sig på självhostad teknik för samarbete och datalagring.

Med 64,50 poäng ligger Finland långt före tvåan Tyskland (53,85) och trean Nederländerna (36,32). Mätningen bygger på en analys av 7,2 miljoner servrar världen över, där forskarna har kartlagt antalet offentligt synliga självhostade samarbetsplattformar per 100 000 invånare.

Vad är digital suveränitet?

Begreppet digital suveränitet handlar om att ha kontroll över sin digitala infrastruktur och data – utan att vara beroende av globala teknikjättar som Amazon, Microsoft eller Google. Det innebär att tjänster som fildelning, videomöten och projektledning körs på servrar som ägs och drivs lokalt, under egna regler.

Europa dominerar – men skillnaderna är stora

Trots Finlands imponerande resultat visar indexet att digital suveränitet varierar kraftigt inom Europa. Island (22,58) och Irland (22,03) presterar bra, medan länder som Spanien (7,01), Belgien (7,15) och Italien (6,49) hamnar långt ner på listan.

Sverige placerar sig på en 15:e plats med 14,27 poäng – strax under EU-snittet på 16,31. Norge (6,35) och Danmark (6,50) återfinns betydligt längre ner.

Nordamerika – starkt beroende av Big Tech

Kanada (14,94) och USA (14,88) landar på 13:e respektive 14:e plats. Trots att båda länderna ligger över många europeiska nationer, är de starkt beroende av storskaliga molnleverantörer med huvudkontor i Nordamerika – något som begränsar mängden synliga självhostade servrar i statistiken.

Resten av världen – enorm spridning

Australien (10,20) och Storbritannien (9,21) placerar sig strax över mellansegmentet, medan länder som Nigeria (0,03), Egypten (0,12) och Indien (0,43) knappt syns i mätningen.

I botten återfinns flera stora ekonomier som Saudiarabien (0,87), Mexiko (0,57) och Indonesien (1,07) – samtliga med minimal synlig självhostad infrastruktur.

Så gjordes mätningen

Nextclouds forskare samlade in data från Shodan.io den 28 juli 2025 och analyserade fingeravtryck för drygt 50 olika öppna källkodsverktyg för samarbete, inklusive lagring, kommunikation och projektledning. Endast publikt synliga servrar räknades, vilket innebär att lösningar bakom brandväggar, VPN eller inom större företagsnätverk inte syns i statistiken.

Hela listan – digital suveränitet Index 2025

PlacLandPoäng
1Finland64,50
2Tyskland53,85
3Nederländerna36,32
4Frankrike25,10
5Schweiz23,32
6Island22,58
7Irland22,03
8Österrike20,23
9Estland18,40
10Luxemburg17,72
11Lettland16,63
12Litauen16,10
13Kanada14,94
14USA14,88
15Sverige14,27
16Ungern13,38
17Slovenien13,33
18Tjeckien13,10
19Bulgarien12,93
20Australien10,20
21Storbritannien9,21
22Taiwan8,49
23Rumänien7,66
24Polen7,55
25Kroatien7,25
26Belgien7,15
27Spanien7,01
28Ryssland6,95
29Danmark6,50
30Italien6,49
31Norge6,35
32Slovakien5,88
33Qatar5,71
34Serbien5,44
35Cypern5,25
36Japan5,17
37Sydkorea5,05
38Grekland4,81
39Portugal4,33
40Nya Zeeland4,23
41Israel3,71
42Malta3,38
43Ukraina2,83
44Argentina2,57
45Brasilien2,44
46Turkiet2,26
47Sydafrika1,79
48Indonesien1,07
49Marocko0,94
50Saudiarabien0,87
51Mexiko0,57
52Tunisien0,55
53Jamaica0,51
54Indien0,43
55Grönland0,36
56Egypten0,12
57Nigeria0,03

https://dsi.nextcloud.com

Källa : https://linuxiac.com/finland-tops-nextcloud-first-digital-sovereignty-index/

Faktaruta: Vad är digital suveränitet – och varför spelar det roll?

Digital suveränitet betyder att ett land, en organisation eller en individ har kontroll över sina digitala tjänster, data och infrastruktur. Det innebär att drift, lagring och kommunikation sker på servrar och system man själv äger eller fullt ut kontrollerar – ofta genom självhostade lösningar och öppen källkod – istället för att förlita sig på globala moln- och IT-leverantörer.

Fördelar med digital suveränitet

  • Kontroll över data – Du bestämmer var data lagras och vem som får tillgång till den.
  • Mindre beroende av Big Tech – Mindre risk att påverkas av kommersiella eller politiska beslut i andra länder.
  • Ökad säkerhet – Mindre risk för massövervakning och dataläckor via tredjepartsplattformar.
  • Teknisk resiliens – Möjlighet att driva kritiska tjänster även om internationella leverantörer får avbrott eller blockader.

Nackdelar med att inte vara digitalt självständig

  • Beroende av utländska aktörer – En annan nations lagar eller politiska beslut kan direkt påverka dina tjänster och data.
  • Risk för övervakning och datainsamling – Globala leverantörer kan samla in och sälja användardata.
  • Minskad motståndskraft – Avbrott hos en stor leverantör kan slå ut kritiska tjänster för hela samhällen.
  • Svårt att anpassa – Stora plattformar styr utvecklingen, vilket gör det svårt att bygga lösningar efter lokala behov.