Nästa år blir det förbjudet att sälja telefoner som inte har USB-C-laddning. Detta är ett EU-direktiv. Normalt sett brukar jag inte uppskatta när EU leker federation; det sista Europa behöver är tyska vicekorpraler som leker den store ledaren. Men det här är faktiskt något positivt.

Ett annat EU-direktiv som jag skulle önska ser dagens ljus är att enheter ska kunna förses med egen mjukvara när tillverkaren anser att produkten har nått ”end of life”.

Idag finns en trend där mjukvara används för att begränsa enheters livslängd. Detta är vansinne ur både ett hållbarhetsperspektiv och en beredskapssynvinkel. En enorm mängd enheter pensioneras varje år, och när enheter har nått slutet av sin livslängd går det ofta inte att använda tjänster som BankID.

Under pandemin, liksom i Ukraina, har vi sett att det ibland krävs innovation och kreativitet för att lösa problem i kris. Under pandemin var det många som tillverkade visir med 3D-skrivare, och i Ukraina bygger man drönare i olika storlekar för fullt.

Ur ett beredskapsperspektiv borde myndigheter ta fram en ”MacGyver-plan”. Till exempel skulle en gammal Samsung S20 telefon kunna användas som styrsystem för en försvarsladdning eller som en övervakningskamera vid känsliga objekt i avlägsna områden.

Ett gammalt djungelordspråk säger att ”Fantomen har tusen ögon och tusen öron.” Med gamla mobiltelefoner skulle moder Svea kunna få hundratusentals ögon och öron.

Man skulle exempelvis kunna ha AI som identifierar uniformer: om någon bär en M/90-uniform utlöses ingen åtgärd, men om en rysk uniform identifieras kan försvarsladdningen aktiveras, och den onda marxisten får åka hem till pappa Satan.

Gamla mobiltelefoner skulle också kunna användas som styrsystem till drönare om de öppnades upp och kunde få Linux installerat.

Gamla datorer kan återanvändas som krypteringsterminaler. Många i generation Z kanske inte har så god handstil och kommer ha svårt att prata namnalfabet över radio, vilket kan bli en utmaning om de måste försvara landet vid fronten.

Listan över möjligheter skulle kunna göras lång om vi släppte fram kreativiteten i folkhemmet. Istället för att slänga gammal hemelektronik borde vi ta fram en plan för att återbruka datorer och mobiltelefoner.

MacGyver var en TV-serie på 90-talet som blev känd för att huvudkaraktären kunde lösa de mest utmanande uppgifterna med nästan ingenting.

Stellar Repair for MySQL – Verktygsöversikt

Stellar Repair for MySQL är ett verktyg skapat för att hjälpa användare att lösa problem som kan uppstå vid hantering av MySQL- och MariaDB-databaser. Verktyget kan reparera skadade eller otillgängliga databasobjekt, inklusive tabeller, primärnycklar, vyer och triggers, som skapats i InnoDB- eller MyISAM-motorerna, utan att ändra originaldatabasen.

Programmet stöder MySQL-versionerna 8.x, 6.x, 5.x, 4.x och 3.x och kan användas på Windows, Ubuntu och Red Hat-baserade system. Om ditt operativsystem inte stöds kan du flytta datakatalogen till en kompatibel plattform, reparera den där och sedan flytta tillbaka den. När databasen är reparerad kan du spara den i olika format, inklusive SQL-script, CSV, HTML och XLS, vilket är särskilt användbart om du arbetar på ett system utan MySQL eller MariaDB installerat.

Installera MySQL-återställningsverktyget på Linux

Eftersom verktyget finns för både Windows och Linux (inklusive Ubuntu och Red Hat-baserade system), följer här instruktioner för installation på en Linux-distribution:

1. Besök produktens webbplats och ladda ner programmet. Välj ”Linux” och klicka på ”Gratis nedladdning”. Du kan börja med gratisversionen och sedan aktivera verktyget med en licensnyckel.
2. Välj rätt paket beroende på din Linux-distribution: .deb för Ubuntu-baserade system och .rpm för Red Hat-baserade system.
3. Öppna terminalen, navigera till mappen där filen är nedladdad (vanligtvis ~/Downloads/), och kör följande kommando: För Ubuntu: $ sudo dpkg -i ./StellarRepairforMySQL-U.deb För Red Hat: $ sudo rpm -i ./StellarRepairforMySQL.rpm
4. När installationen är klar kan du starta verktyget genom att söka efter “Repair for MySQL” i systemets aktivitetsöversikt.

Användning av verktyget

När du startar programmet för första gången ombeds du ange ditt användarnamn och lösenord. Se till att användaren har sudo-behörigheter för att undvika problem under reparationen.

1. Stoppa MySQL-tjänsten och skapa en säkerhetskopia av datakatalogen, som vanligtvis finns i /var/lib/mysql. Flytta katalogen till en annan plats, exempelvis din hemkatalog: $ sudo systemctl stop mysql $ cp -r /var/lib/mysql $HOME/
2. Öppna verktyget och välj “Select Database”. Ange din MySQL-version och sökvägen till datakatalogen. Programmet visar en lista över de databaser som det kan identifiera i katalogen.
3. Välj den databas du vill reparera och klicka på “Repair”. Verktyget analyserar databasen, reparerar eventuella skador och ger en rapport när processen är klar.
4. Starta om MySQL-tjänsten när reparationen är slutförd: $ sudo systemctl start mysql

Ta bort verktyget från Linux

Om du inte längre behöver Stellar Repair for MySQL kan du enkelt avinstallera det med hjälp av din pakethanterare:

För Ubuntu-baserade system:

$ sudo apt remove stellarrepairformysql

För Red Hat-baserade system:

$ sudo dnf remove stellarrepairformysql

Sammanfattning

Stellar Repair for MySQL är ett användbart verktyg för att reparera skadade databaser, men dess Linux-version kan vara svår att använda. Under testningen upplevdes problem med att ange datakatalogens sökväg och att välja en databas för reparation, vilket resulterade i felmeddelanden. När katalogen flyttades till ett Windows-system fungerade verktyget utan problem, vilket antyder att Linux-versionen kan behöva förbättras.

RetroArch är en öppen och gratis applikation som fungerar som en samlad plattform för emulatorer, spelmotorer och mediespelare. Med RetroArch kan du spela spel från klassiska konsoler som PS1, PS2, PSP, Nintendo Switch och Commodore – allt genom en och samma app. Det som gör RetroArch unikt är möjligheten att via dess Online Updater ladda ner spel och emulatorer snabbt och enkelt direkt i appen.

Tre sätt att installera RetroArch:

1. Snap: Förinstallerat i Ubuntu och några andra Linux-distros. Ett snabbt och enkelt sätt att installera och uppdatera RetroArch.
2. Flatpak: Ett populärt alternativ till Snap som erbjuder bra community-stöd. Används ofta i Fedora men fungerar även i Ubuntu.
3. Ubuntu PPA: Om du föredrar att använda Ubuntus paketverktyg (APT) utan att använda sandbox-tekniker som Snap eller Flatpak.

Metod 1: Installera RetroArch med Snap

Snap är en teknik för att köra applikationer i en isolerad miljö och håller dem automatiskt uppdaterade. Den stöder flera arkitekturer som amd64, arm64/armhf, och ppc64el.

1. Kontrollera att Snap är installerat: snap --version
2. Installera RetroArch med följande kommando: sudo snap install retroarch
3. När installationen är klar kan du starta RetroArch från applikationsmenyn.

Metod 2: Installera RetroArch med Flatpak

Flatpak är ett alternativ till Snap och är känt för sitt stora community-stöd. Om Flatpak inte redan är installerat kan du lägga till det i Ubuntu.

1. Installera Flatpak: sudo apt install flatpak
2. Ladda ner och installera RetroArch via Flathub: flatpak install https://dl.flathub.org/repo/appstream/org.libretro.RetroArch.flatpakref
3. Starta RetroArch genom att söka efter den i applikationsmenyn.

Metod 3: Installera RetroArch med Ubuntu PPA

Om du föredrar att använda Ubuntus egna pakethanterare är PPA-metoden ett bra val. Den stöder både den senaste versionen av Ubuntu (24.04) och äldre versioner.

1. Lägg till RetroArchs PPA: sudo add-apt-repository ppa:libretro/stable
2. Installera RetroArch: sudo apt install retroarch

Så använder du RetroArch för att spela spel

1. Starta RetroArch från applikationsmenyn.
2. Ladda ner en core (en emulator för en specifik konsol):
   • Gå till Huvudmenyn -> Online Updater -> Core Downloader och välj den core du vill använda.
3. När cored laddats ner:
   • Gå till Load Core i huvudmenyn och välj den.
   • Navigera till Load Content, leta upp spelet du vill spela i din Downloads-mapp, och starta det.

Så avinstallerar du RetroArch

Om du vill ta bort RetroArch gör du det enkelt via terminalen:

För Snap:

sudo snap remove retroarch

För Flatpak:

flatpak uninstall --delete-data org.libretro.RetroArch

För Ubuntu PPA:

sudo apt remove retroarch
sudo add-apt-repository --remove ppa:libretro/stable

Två år efter lanseringen av Xfce 4.18 är nu Xfce 4.20 här som en stor uppdatering av denna lätta och snabba skrivbordsmiljö för GNU/Linux-distributioner. Den nya versionen introducerar en mängd nya funktioner och förbättringar, inklusive experimentellt stöd för Wayland och förbättringar i filhanteraren Thunar, panelen och olika tillägg.

Nyheter i Xfce 4.20

Denna version innehåller experimentellt stöd för Wayland, med kompatibilitet för kompositörerna Labwc och Wayfire. En ny abstraktionsbibliotek, libxfce4windowing, har också lagts till för att möjliggöra oberoende fönsterhantering. Wayland-sessioner kan startas med kommandot startxfce4 --wayland, men vissa komponenter, som fönsterhanteraren Xfwm4, fungerar ännu inte med Wayland.

Utvecklingsteamet planerar att lägga till Wayland-stöd i Xfwm4 samtidigt som X11-funktionaliteten bevaras. Detta kommer dock att kräva omfattande omstrukturering och saknar för närvarande en tidsplan.

Förbättringar i skrivbordsmiljön

• SVG-bakgrundsbilder stöds nu på stora skärmar.
• Möjlighet att ställa in egna färger för ikonetiketter och bakgrunder.
• Ny funktion för att sortera mappar före filer.
• Filer som släpps eller skapas hamnar nära muspekaren.
• Förbättrade snabbmenyer och fler konfigurationsalternativ för kortkommandon i Xfdesktop.

Nyheter i Thunar (filhanteraren)

Thunar har fått många förbättringar:

• Stöd för IPv6-URL:er och symboliska länkar på fjärrplatser.
• Nya knappar i verktygsfältet och förbättrad sökfunktion.
• Möjlighet att visa antal dolda filer i statusfältet.
• Färgade ikoner i verktygsfältet och symboliska ikoner i sidopanelen.
• Automatiskt öppnande av mappar vid drag och släpp.
• Förbättrad prestanda vid filöverföringar och hantering av stora mappar.
• Nytt beteende för ”Senast använda filer” som endast visar filer som öppnats framgångsrikt.

Panel och Applikationshanterare

• Panelen: Justerbar kantbredd, bättre hantering av ikonstorlekar och nya klockalternativ (analog 24-timmarsläge, digital klocka med veckonummer).
• Applikationshanteraren: Möjlighet att stänga fönstret automatiskt när fokus tappas, starta applikationer med ett klick och förbättrad tangentbordsnavigering.

Energi- och ljusstyrning

• Stöd för olika energiprofiler.
• Möjlighet att hantera ljusstyrka och tangentbordsbelysning exponentiellt.
• Nya funktioner för laptop-lock: ”Stäng av”, ”Gör ingenting” eller hybrid viloläge.

Förbättringar i inställningar

• Bättre hantering av mörka teman och förbättrad skalning i bildskärmsinställningar.
• Stöd för högupplöst rullning och byte mellan adaptiva och platta musaccelerationsprofiler.
• Förbättrad ikonhantering och stöd för stretch-teman i Xfwm4.

Andra förändringar

• Om-dialogen visar nu distributionslogotypen och information om fönstersystemet och GPU:n.
• Grundläggande stöd för xdg-desktop-portal.
• Systemd-användarstödsenhet för xfconf.

Denna omfattande uppdatering bör snart bli tillgänglig i de stabila mjukvaruförråden för många populära Linux-distributioner. Mer information finns i det officiella release-meddelandet för Xfce 4.20.

Den nya versionen av PorteuX, version 1.8, är nu tillgänglig och har redan tagit plats som en av de första GNU/Linux-distributionerna som inkluderar den senaste skrivbordsmiljön Xfce 4.20. Medan större distributioner som Arch Linux och Fedora fortfarande arbetar med att paketera Xfce 4.20, kan användare av PorteuX redan testa den nya versionen och upptäcka dess förbättringar.

Höjdpunkter i PorteuX 1.8

Denna uppdatering är baserad på Linux-kärnan 6.12 LTS, som introducerar flera nya funktioner, bland annat:

• Realtidsstöd via PREEMPT_RT.
• En ny schemaläggare kallad sched_ext.
• DRM-panikmeddelanden som QR-koder.
• Förbättrat stöd för Clang och LTO (Link Time Optimization) för nolibc.

PorteuX 1.8 erbjuder också ett brett urval av skrivbordsmiljöer, inklusive:

• Xfce 4.20 – Huvudfokus i denna uppdatering.
• GNOME 47.2
• KDE Plasma 6.2.4
• LXQt 2.1
• Cinnamon 6.4
• LXDE 0.10.1
• MATE 1.28.2

För de som är nyfikna på kommande versioner av Linux Mint, erbjuder PorteuX en särskild variant med Cinnamon 6.4.

Förbättringar och Felsökningar

Den nya versionen innehåller en rad förbättringar:

• Förbättrat stöd för Steam Deck.
• Uppdaterade funktioner för verktyget getpkg, som nu kan konvertera paket till xzm-moduler med -m-flaggan.
• Förtydligad dokumentation som klargör att verktyget zstd krävs under installationen.
• Fixade buggar, inklusive problem med Night Light i KDE Plasma och tilläggsinstallationer i Cinnamon.

Dessutom har vissa verktyg flyttats till utvecklingspaketet 05-devel, och det tidigare experimentella stödet för magic folders har tagits bort.

Uppdateringar i Installeraren

Installationsprogrammet har optimerats för att endast kräva administratörsrättigheter istället för full root-åtkomst. Samma förändring gäller för skripten i /opt/porteux-scripts.

Stabil och Modern Bas

PorteuX 1.8 bygger på Slackware och innehåller de senaste paketen från Slackwares stabila och aktuella repositories. För användare som upplever problem med den nya kärnan, till exempel prestandaförsämringar på AMD-maskiner, finns möjligheten att använda kärnan från PorteuX 1.7.

Mer information om denna uppdatering, inklusive nedladdningslänkar för live ISO-bilder, finns på projektets GitHub-sida.

Vilken Linux-distribution passar för äldre datorer, och vad kan man använda dem till?

PC komptibla datorer har funnits i ungefär 45 år, och allt började med IBM PC Model 5150 som lanserades 1981. Trots att dagens PC-datorer tekniskt sett är kompatibla med denna klassiska modell har utvecklingen varit enorm under dessa år.

Moderna datorer är mycket snabbare, men det är fortfarande möjligt att köra Linux på en laptop från 1990-talet. För den här artikeln definierar vi dock äldre datorer som maskiner från 2005 och framåt, vilket innebär datorer som är omkring 20 år gamla.

En kort historik

IBM PC Model 5150 använde en 8088-processor och kunde ha upp till 640 KB RAM (idag har en standarddator vanligtvis minst 8 GB RAM). Processorn hade en klockfrekvens på 4,77 MHz. Sedan dess har flera generationer av processorer lanserats, som 286, 386, 486 och Pentium.

Efter 486-processorerna slutade Intel använda siffror för att namnge sina processorer och började kalla dem Pentium, eftersom siffror inte kunde varumärkesregistreras. Med lanseringen av 80386-processorn blev arkitekturen helt 32-bitars, med bättre stöd för multitasking. Utvecklingen fortsatte med Pentium Pro, Pentium II, III och IV. Runt 2006 började Intel använda namnet Core för sina processorer och varumärket Celeron för lågprisdatorer.

Varför är detta relevant?

Om du hittar en billig eller gratis dator, till exempel på en loppis, är det bra att veta vilken generation CPU som sitter i maskinen. Detta hjälper dig att välja en passande Linux-distribution och förstå datorns prestanda.

Välj rätt Linux-distribution

De flesta Linux-distributioner idag är 64-bitars, eftersom 64-bitars CPU:er har funnits sedan 2004, då AMD lanserade den första x86-kompatibla 64-bitarsprocessorn. Dock finns fortfarande 32-bitars CPU:er i vissa äldre datorer. För dessa kan distributioner som Debian vara ett bra val, eftersom det är en av få som fortfarande stöder 32-bitars arkitekturer.

Datorsegment och exempel

Datorer har historiskt sett sålts i olika segment. Hemdatorer brukar ha grafikkort som passar för spel, medan företagsdatorer ofta är byggda av mer hållbara material. I hemdatorsegmentet fanns det för ungefär 15 år sedan en kategori av lågprisdatorer som kallades nettops. Dessa var ofta utrustade med Intel Atom-processorer och populära innan surfplattor tog över marknaden.

Ett exempel är HP Mini 210 från 2010, som hade 1 GB RAM och en Atom-CPU. Eftersom denna maskin är långsam måste du välja en Linux-distribution som är resurssnål. Börja alltid med att identifiera exakt vilken CPU som sitter i datorn, eftersom vissa Atom-modeller endast stödjer 32-bitars arkitektur.

Val av binärer

Om datorn har en 32-bitars CPU ska du ladda ner binärer märkta ”386”. För 64-bitars CPU:er använder du ”amd64”. I vissa fall kan en dator med en 32-bitars CPU kräva 686-kompatibla binärer. ”686” syftar på en mer avancerad 32-bitars arkitektur som inte är kompatibel med 386-binärer.

Varför heter det AMD64?

Namnet AMD64 kommer av att AMD var först med att introducera en x86-kompatibel 64-bitars processor på marknaden.

Linux-distributioner att överväga

Lubuntu

Lubuntu är en lättviktsversion av Ubuntu. Dock visade tester på HP Mini 210 att distributionen inte fungerade bra och orsakade problem.

Debian
Vid test med 32-bitars Debian på HP Mini 210 uppstod problem med begränsat programutbud. Efter att ha installerat 64-bitars Debian fungerade maskinen, men prestandan var fortfarande låg, mycket på grund av den mekaniska hårddisken. För uppgifter som att spela musik i ett garage fungerar datorn bra, men den är inte lämpad för att streama film. Debian inkluderar LibreOffice, vilket gör maskinen användbar som en skrivmaskin, till exempel under resor. Maskinen kan användas för att läsa e-post, antingen via Firefox som är standardwebbläsare eller via Thunderbird.

Rekommenderade märken och modeller leta efter
– Apple: MacBook Pro från 2010 med svarta tangenter är ett bra val. Tidigare modeller med silverfärgade tangenter finns i både PowerPC- och Intel-versioner.
– Apple MacBook Air: Modeller från 2010 och framåt.
– Apple iMac: Allt-i-ett-datorer med bra skärm och ljud som fungerar väl med Linux.
-Dell XPS: Kända för bra Linux-kompatibilitet.
-Lenovo ThinkPad: Ett arv från IBM, välkända för sin robusta design.
– HP EliteBook: Robust och välbyggd, liknad vid en stridsvagn.

CPU och prestanda
– Atom: Lågpris-CPU, mycket långsam.
– Celeron: Lågpris-CPU, något snabbare än Atom och fungerar okej med Linux.
– Core i-serien: Finns i olika generationer (t.ex. i7-286, i7-2600k ( 2:a generationen) och erbjuder bättre prestanda. Stationära Core i7 har ofta fler kärnor.

RAM-minne
RAM, eller arbetsminnet, är avgörande för att Linux ska fungera smidigt. För att Linux ska prestera bra är 2 GB RAM ett minimum. Om maskinen har en SSD-disk kan detta delvis kompensera för mindre RAM-minne. När datorns internminne tar slut används ”virtuellt minne”, eller växlingsfil som det också kallas. Om det virtuella minnet ligger på en mekanisk hårddisk blir datorn ofta mycket trög. Men om det virtuella minnet lagras på en SSD-disk blir upplevelsen betydligt bättre.

Uppgradering av hårddisk
En SSD-hårddisk kan ge en enorm prestandaförbättring på en äldre dator, eftersom mekaniska hårddiskar ofta är en stor flaskhals i systemet.

Här kan du ladda hem debian

https://wiki.linux.se/index.php/Debian

Den senaste versionen av QEMU, en populär programvara för maskinemulering och virtualisering, är nu här med många nya funktioner, förbättringar och buggfixar.

Bland höjdpunkterna i QEMU 9.2 finns en ny emuleringsfunktion för AWS Nitro Enclaves, vilket gör det möjligt att simulera en sådan miljö och starta från en specifik bildfil (EIF). Det finns också en förbättring för SPARC-arkitekturen som introducerar en ny hantering av flyttalsundantag.

För RISC-V-arkitekturen har flera viktiga funktioner lagts till, bland annat stöd för kontrollflödesintegritet, förbättrad hantering av IOMMU i virt-maskinen och stöd för nya utökningar som RVV-1.0 för vektoroperationer. Prestandan har också förbättrats för vissa instruktioner och ytterligare CPU-funktioner har gjorts tillgängliga i QEMU.

ARM-emuleringen har fått stöd för fler avancerade CPU-funktioner, exempelvis förbättringar av minnesetikettering (MTE). Det är nu möjligt att emulera system med större adressutrymme, vilket möjliggör stöd för virtuella maskiner med över 64 GB RAM. Dessutom har en ny implementering av en PL011-komponent i Rust blivit standard i vissa fall.

Andra förbättringar inkluderar stöd för AVX10 på Tricore-arkitekturen, bättre grafikstöd med Vulkan och funktioner för att pausa och återuppta virtuella maskiner. Säkerheten har också stärkts, med nya hashfunktioner och förbättrat stöd för krypteringsfunktioner i LUKS.

Denna version innehåller även förbättringar i hur QEMU hanterar minnesoperationer, nya plugins för analys och fler optimeringar för att göra emuleringen snabbare och mer pålitlig.

Fullständig information om alla ändringar finns i ändringsloggen. Programvaran kan laddas ner som källkod från QEMU:s webbplats, och den kommer snart att finnas tillgänglig i de stabila programvaruförråden för de flesta Linux-distributioner.

CentOS Stream 10, med kodnamnet ”Coughlan,” har släppts och markerar en ny era för denna populära Linux-distribution. Byggd av Red Hat Enterprise Linux (RHEL)-ingenjörer fungerar CentOS Stream som en förhandsvisning av kommande funktioner i nästa stora RHEL-utgåva, vilket gör det till en viktig plattform för både utvecklare och företag.

Nyheter och Förbättringar

Den här versionen introducerar en rad uppdateringar som gör systemet snabbare, modernare och bättre anpassat för dagens krav:

• Wayland ersätter XOrg Server
  XOrg Server har tagits bort till förmån för Wayland, som nu är standard för den grafiska miljön. För äldre X11-applikationer erbjuds stöd via Xwayland.
• Ny skrivbordsmiljö: GNOME 47 ”Denver”
  Skrivbordsmiljön har uppdaterats till GNOME 47, som erbjuder en modern användarupplevelse med förbättrad prestanda och fler funktioner.
• Valkey ersätter Redis
  Valkey (v7.2) introduceras som en ny databaslösning som ersätter Redis, vilket markerar en viktig teknisk förändring för systemets backend.
• Uppdaterade kärnverktyg och bibliotek
  Linux-kärnan 6.12 LTS ligger till grund för systemet och kompletteras med nya versioner av verktyg och språk, inklusive:
  • GCC 14
  • Python 3.12
  • Rust 1.82
  • Node.js 22
  • PHP 8.3
  • Qt 6.7
• Förbättrad pakethantering
  DNF 4.20 och RPM 4.19 används för pakethantering, och stöd för traditionella icke-modulära RPM-paket har återinförts. Detta ger användarna större flexibilitet att installera alternativa versioner av vissa program.

Brett Arkitekturstöd

CentOS Stream 10 är tillgänglig för flera arkitekturer, inklusive:

• x86_64_v3 (AMD/Intel 64-bitars)
• ARMv8.0-A (ARM 64-bitars)
• IBM POWER9
• IBM z14

Det är dock viktigt att notera att systemet inte är kompatibelt med SecureBoot, vilket kan kräva justeringar för vissa användare.

Flatpak och Modulära Förändringar

Som en del av Red Hats strategi för framtida skrivbordsapplikationer har många traditionella appar tagits bort från systemet och ersatts med Flatpak-versioner. Denna förändring ska göra det enklare att distribuera och uppdatera applikationer oberoende av operativsystemet.

Lång Livscykel och Tillgänglighet

CentOS Stream 10 kommer att underhållas fram till 2030, vilket ger användare en stabil och långsiktig lösning. Distributionen finns tillgänglig för nedladdning från projektets officiella webbplats.

En Plattform för Framtiden

CentOS Stream 10 är mer än bara en ny version; det är ett steg framåt mot framtidens Linux. Med dess moderna verktyg, förbättrade prestanda och långsiktiga support är det en perfekt plattform för alla som vill ligga i framkant, oavsett om det handlar om utveckling, drift eller testning av kommande RHEL-versioner.

Nerladdnings länkar finns i vår wiki :

https://wiki.linux.se/index.php/CentOS_Stream

CentOS Stream 10 Release Notes

OpenMandriva är en Linux-distribution med rötter i den klassiska Mandriva Linux, skapad för att ge användare en kraftfull, användarvänlig och högpresterande plattform. Distributionen riktar sig både till nybörjare och avancerade användare, med en rullande release-modell för de som vill ha den senaste teknologin (ROME), samt en stabilare version (Rock) för mer konservativa användare. Nu är den senaste versionen, OpenMandriva Lx 24.12, här med en rad spännande nyheter.

Höjdpunkter i OpenMandriva Lx 24.12

Den nya versionen bygger på Linux-kärnan 6.12 LTS, vilket ger förbättrad prestanda och stabilitet. Kärnan är dessutom byggd med Clang-kompilatorn för att maximera optimeringarna. Som standard kommer OpenMandriva Lx 24.12 med KDE Plasma 6.2.4, den senaste versionen av denna populära skrivbordsmiljö, tillsammans med KDE Gear 24.08.3 och KDE Frameworks 6.8.

Andra skrivbordsmiljöer, som GNOME 47 och LXQt 2.1, finns också tillgängliga. För första gången erbjuder OpenMandriva en variant med System76:s COSMIC-skrivbordsmiljö, som är byggd i det moderna programmeringsspråket Rust. COSMIC erbjuder en minimalistisk och framtidsorienterad användarupplevelse.

Tekniska förbättringar under ytan

OpenMandriva Lx 24.12 har en uppdaterad verktygskedja, inklusive:

• GCC 14.2.0
• LLVM/Clang 19.1.4
• GNU C Library 2.40
• Systemd 256.9

För grafik och skärmutmatning används Mesa 24.3, Wayland 1.23.1 och XOrg Server 21.1.14. Installationsverktyget Calamares 3.3.9 gör installationen enkel för både nya och avancerade användare.

Ny och uppdaterad programvara

OpenMandriva 24.12 kommer med ett omfattande utbud av uppdaterad programvara, bland annat:

• LibreOffice 24.8.3, nu fullt integrerad med Plasma 6 och Qt 6
• Firefox 130 och Chromium 131.0, med förbättringar som avaktiverad spårning och stöd för JPEG-XL
• GIMP 3.0 RC1 för avancerad bildredigering
• VLC 3.0.21 och OBS Studio 31.0 för multimedia och streaming
• Krita 5.2.7 och digiKam 8.5 för grafik och fotohantering

Tillgänglighet och uppdateringar

OpenMandriva Lx 24.12 finns nu tillgänglig för nedladdning från den officiella webbplatsen. Användare kan välja mellan flera varianter: KDE Plasma, GNOME, LXQt eller COSMIC.

För nuvarande användare av ROME-versionen är det enkelt att uppdatera till den senaste versionen genom att köra följande kommandon i en terminal:

bashKopiera kodsudo dnf clean all;dnf clean all;dnf repolist
sudo dnf --refresh --allowerasing distro-sync

För de som föredrar en stabilare version rekommenderas att ladda ner OpenMandriva 5.0 Rock.

Med OpenMandriva Lx 24.12 visar projektet återigen sin styrka i att leverera en distributionsupplevelse som kombinerar modern teknik med användarvänlighet och friheten att välja.

https://wiki.openmandriva.org/en/distribution/releases/rome/new

Proton är en öppen källkodsbaserad kompatibilitetsplattform som utvecklats av Valve, skaparna av Steam. Plattformen bygger på Wine, ett populärt verktyg som gör det möjligt att köra Windows-applikationer på Linux. Proton är specifikt optimerad för att göra det enkelt att spela Windows-spel på Linux via Steam Play. Genom att kombinera Wine med komponenter som DXVK för grafiköversättning och vkd3d-proton för DirectX 12-stöd, gör Proton det möjligt att njuta av en stor katalog av spel utan att behöva ett Windows-operativsystem.

Den senaste versionen, Proton 9.0-4, markerar en betydande uppgradering med nytt stöd för flera populära titlar, prestandaförbättringar och viktiga tekniska uppdateringar.

Nya Spel som Stöds i Proton 9.0-4

Med Proton 9.0-4 ökar antalet Windows-spel som fungerar smidigt på Linux. Bland de mest efterlängtade titlarna som nu har fått fullt stöd finns:

• Total War: Shogun 2
• Warhammer 40,000: Space Marine 2
• Welcome to Dustown
• Sniper Elite: Nazi Zombie Army 2
• ScarQuest
• Conqueror’s Blade
• Hard Chip Demo

Utöver dessa finns det ytterligare titlar som nu kan spelas på Linux, bland annat:

• APB Reloaded
• Cube Hero Odyssey
• Disgaea 4 Complete+
• Test Drive Unlimited Solar Crown

Förbättringar för Befintliga Spel

Förutom stödet för nya spel har Proton 9.0-4 även åtgärdat buggar och förbättrat kompatibiliteten för ett stort antal befintliga titlar. Detta gör spelupplevelsen ännu bättre för populära spel som:

• THE FINALS
• DOOM Eternal
• Diablo IV
• Hell Let Loose
• Final Fantasy XVI
• Star Wars Jedi Knight II: Jedi Outcast
• Yakuza 3 och 4 Remastered
• Red Dead Redemption 2
• Age of Empires II: Definitive Edition
• Trackmania United Forever

Andra titlar som också har sett förbättringar inkluderar:

• Skull and Bones
• Dark and Darker
• Max: The Curse of Brotherhood
• Fallout: New Vegas
• Warriors All-Stars

Tekniska Uppgraderingar och Nya Funktioner

Proton 9.0-4 inkluderar viktiga tekniska uppdateringar och nya funktioner för att förbättra både kompatibilitet och prestanda:

• Stöd för NVIDIA Optical Flow API och DLSS 3 Frame Generation: Detta ger bättre prestanda och grafik för spel som stöder dessa teknologier.
• Varning i Proton-loggar: En ny funktion som varnar om systemet har ett lågt värde för max_map_count, vilket kan orsaka problem med vissa spel.

Under huven använder Proton 9.0-4:

• Wine Mono 9.3.1
• DXVK 2.5.1
• dxvk-nvapi 0.7.1
• vkd3d-proton 2.13
• vvkd3d 1.14

Så Aktiverar Du Proton 9.0-4

För att utnyttja de nya funktionerna och stödet i Proton 9.0-4 kan du enkelt aktivera det via Steam:

1. Högerklicka på ett spel i ditt Steam-bibliotek.
2. Välj Inställningar och gå till fliken Kompatibilitet.
3. Välj Proton 9.0-4 från rullgardinsmenyn.
4. Steam kommer automatiskt att ladda ned och aktivera den senaste versionen.

Sammanfattning

Med Proton 9.0-4 fortsätter Valve att expandera möjligheterna för Linux-spelare att njuta av Windows-titlar utan problem. Denna uppdatering är ett stort steg framåt för Linux-gaming och visar Valves engagemang för att skapa en plattform som är både flexibel och kraftfull. Med ett växande antal spel och stöd för avancerad grafik är framtiden ljus för gaming på Linux.

https://github.com/ValveSoftware/Proton/releases/tag/proton-9.0-4

Collabora meddelade nyligen att deras open-source NVK Vulkan-drivrutin, som är en del av Mesa-grafikstacken för NVIDIA-hårdvara, nu officiellt uppfyller de senaste kraven för Vulkan 1.4 grafik-API.

Stödet för Vulkan 1.4 har integrerats i NVK och kommer att ingå i den kommande Mesa 25.0-versionen som planeras att släppas i början av 2025.

”Detta fortsätter Mesas tradition av att snabbt anamma Vulkan. När Vulkan 1.0 lanserades 2016 var ANV-drivrutinen från Intel en av de första drivrutinerna som stödde Vulkan direkt från start. Sedan dess har varje ny Vulkan-version inkluderat flera Mesa-drivrutiner som erbjuder day-zero-stöd,” förklarar Collabora-ingenjören Faith Ekstrand.

Under 2024 har NVK-drivrutinen även fått flera andra förbättringar, såsom D3D11-emulering med DXVK, stöd för OpenGL 4.6 via Zink och VKD3D-Proton för D3D12-emulering.

Trots dessa framsteg saknar NVK fortfarande vissa större funktioner, som ray tracing och stöd för den senaste NVIDIA-hårdvaran och dess funktioner. Collabora lovar att prioritera dessa områden under 2025, samtidigt som de arbetar med att förbättra prestandan för sin open-source Vulkan-drivrutin i Mesa för användare av NVIDIA GPU:er.

NVK var den första open-source Vulkan-drivrutinen för NVIDIA-hårdvara som erhöll Khronos konformitetsmärke för något API. Khronos tillkännagav nyligen Vulkan 1.4-specifikationen, och Collabora var snabba med att säkerställa day-zero-konformitet för NVK.

Collabora uppger att Vulkan 1.4-stödet redan har integrerats i NVK och kommer att vara en del av den kommande Mesa 25.0-grafikstacken som släpps tidigt 2025. Vulkan 1.4 introducerar nya krav för att möjliggöra effektiv hantering av stora datamängder samtidigt som enheten renderar med full prestanda.

Dessutom säkerställer Vulkan 1.4-specifikationen stöd för 8K-rendering med upp till åtta separata renderingsmål, inbyggt stöd för underhållsförlängningar upp till och med VK_KHR_maintenance6, samt explicit stöd för förlängningar och funktioner som är avgörande för framväxande högpresterande applikationer.

Den senaste versionen introducerar även QSV AV1 för skärmkodning, stöd för YouTube Chats första partifunktioner samt integration med Amazon IVS-tjänsten.

OBS Studio 31.0 är nu tillgänglig som den mest stabila utgåvan av detta kraftfulla, öppen källkod-baserade, plattformsoberoende och kostnadsfria program för videoinspelning och livestreaming, kompatibelt med GNU/Linux, macOS och Windows.

Nyheter i OBS Studio 31.0 omfattar:

• NVIDIA Blur-filter och Bakgrundsoskärpa
• Rullningslistor i förhandsgranskningen
• Stöd för v210-format vid AJA-enhetsinspelning
• Integration med Amazon IVS-tjänsten
• QSV AV1 för skärmkodning
• Första partiets funktioner för YouTube Chat

Specifika förbättringar för Linux i OBS Studio 31.0:

• Förbättrad funktion för att förhindra skärmsläckare när OBS Studio installeras som en Flatpak-app
• Optimerad QSV-encoder
• Automatisk Scene Switcher är avstängd på Wayland
• Möjlighet för Display- och Fönsterinspelningskällor att inte fånga innehåll implicit
• Åtgärdat en krasch som uppstod vid import av scenkollektioner skapade på Windows
• Fixar för två potentiella krascher i Fönsterinspelningskällan
• Slutar stödja Ubuntu 22.04 LTS

För övriga plattformar innehåller OBS Studio 31.0 även:

• Separation av NVIDIA-ljudeffekter från brusreducering
• Ny varningsmeddelande för Fönsterinspelningskällan när man försöker fånga WinUI 3-appar med BitBlt
• Förbättrade felmeddelanden för macOS Virtual Camera
• Ändrade scenobjekt till att använda relativa koordinater

Denna version förbättrar även NVENC-implementeringen med delad kodning, Target Quality VBR-läge (CQVBR), ett anpassat alternativfält för fler inställningar utan egna UI-element samt B-Frames som referens. Dessutom tas stödet för NVIDIA Kepler GPU bort från NVENC-implementeringen.

Ytterligare ändringar: OBS Studio 31.0 uppdaterar kodsigneringscertifikatet, vilket kan påverka kompatibiliteten med vissa anti-bedrägerilösningar vid spelinspelning. Browserkällan/dockorna uppdateras till CEF (Chromium) version 127 (6533) på alla plattformar, och gammal QSV-kod för äldre enheter, tidigare YouTube Chat samt FTL-stöd tas bort.

Från och med denna version blockeras TikTok Virtual Camera i OBS Studio på grund av kända problem. Dessutom är programinställningarna nu uppdelade i ”app”- och ”användar”-konfigurationer istället för att lagras i global.ini-filen.

Flera buggar har rättats för att förbättra:

• PipeWire-plugin
• Uppspelning av HDR-mediefiler
• Fångst av D3D12-spel
• Omkoppling av multispårsvideoutgång
• MP4-muxer
• Rachni-tema
• Auto Configuration Wizard
• Andra funktioner

För mer information, besök projektets GitHub-sida där du kan hitta detaljerade release notes och ladda ner OBS Studio 31.0 som färdiga binärer för Ubuntu 24.04 LTS, Windows och macOS. OBS Studio kan även installeras som en Flatpak-app via Flathub eller din distributions programvaruförråd.

Linux Kernel 6.12-serien har officiellt utsetts till en LTS (Long Term Support)-version och kommer att få underhållsuppdateringar med buggfixar och säkerhetsuppdateringar fram till minst december 2026. Den välkända Linux-kärnutvecklaren Greg Kroah-Hartman meddelade detta nyligen på kernel.org, vilket säkerställer att denna version kommer att vara stabil och säker under en längre period.

”Linux 6.12 är nästa LTS-kärna som vi kommer att stödja i flera år framöver,” säger Greg Kroah-Hartman.

Nya funktioner i Linux Kernel 6.12

Linux Kernel 6.12, som släpptes den 17 november 2024, introducerar en rad nya funktioner och förbättringar som syftar till att förbättra både prestanda och användarupplevelse:

• Real-tidsstöd med PREEMPT_RT: Förbättrad hantering av realtidsprocesser, vilket är särskilt användbart för applikationer som kräver snabb och konsekvent respons.
• Ny schemaläggare – sched_ext: En avancerad schemaläggare som optimerar resursanvändningen och ökar systemets effektivitet.
• DRM-panikkoder som QR-koder: Underlättar felsökning genom att omvandla DRM-relaterade panikkoder till QR-koder, vilket gör dem enklare att hantera.
• Uppdaterade och nya drivrutiner: Förbättrat stöd för ny hårdvara, vilket ökar kompatibiliteten och prestandan på olika enheter.

Långsiktigt stöd fram till december 2026

Att Linux Kernel 6.12 nu klassificeras som en LTS-version innebär att den kommer att få kontinuerliga underhållsuppdateringar, inklusive säkerhets- och buggfixar, fram till minst december 2026. Detta beslut bekräftades av Greg Kroah-Hartman i ett meddelande som också markerade slutet för Linux Kernel 4.19.325, den sista versionen i Linux 4.19-serien, som nu har nått EOL (End of Life).

Den nya LTS-kärnan har redan börjat integreras i stabila mjukvaruförråd hos flera populära GNU/Linux-distributioner, inklusive Arch Linux, openSUSE Tumbleweed, och Fedora Linux. Användare uppmanas att uppgradera till Linux Kernel 6.12 LTS så snart som möjligt för att dra nytta av de senaste förbättringarna och säkerhetsuppdateringarna.

Linux Kernel 6.12 i linje med andra LTS-versioner

Linux Kernel 6.12 tillfogar sig en lång rad andra LTS-versioner som redan stöds under lång tid, såsom:

• Linux 6.6 LTS
• Linux 6.1 LTS
• Linux 5.15 LTS
• Linux 5.10 LTS
• Linux 5.4 LTS

Med undantag för Linux 5.4 LTS, som har en kortare stödtid, kommer alla dessa kärnversioner, inklusive Linux Kernel 6.12, att få officiellt stöd fram till slutet av december 2026. Detta ger användare och utvecklare trygghet i att deras system kommer att vara säkra och uppdaterade under en längre tid.

Möjlighet till förlängt stöd

Det finns även hopp om att Linux Kernel 6.12 kan få stöd längre än de initialt planerade två åren. Kernel-maintainers strävar ofta efter att ge nya LTS-kärnor upp till fyra års stöd, särskilt om det finns stark efterfrågan från hårdvarutillverkare och företag som behöver en långsiktigt stabil kärna för sina produkter. Detta skulle ytterligare förstärka Linux Kernel 6.12:s position som en pålitlig grund för både personliga och kommersiella system.

Sammanfattning

Med utmärkelsen som en LTS-version cementerar Linux Kernel 6.12 sin plats som en stabil och säker grund för framtida Linux-distributioner. De nya funktionerna och förbättringarna i denna version erbjuder förbättrad prestanda, bättre hårdvarustöd och ökad säkerhet, vilket gör den till ett utmärkt val för både utvecklare och slutanvändare. Genom att uppgradera till Linux Kernel 6.12 LTS kan du säkerställa att ditt system förblir uppdaterat och säkert under flera år framöver.

För mer information och detaljer om den nya LTS-versionen, besök kernel.org eller följ de senaste uppdateringarna från Linux-communityn.

Mumble är en populär och öppen källkodslösning för röstkommunikation som erbjuder låg latens, hög ljudkvalitet och säkerhet. Med både en klient och en serverkomponent är Mumble perfekt för allt från gaming och möten till gruppsamtal. Till skillnad från många andra VoIP-tjänster, som Discord och TeamSpeak, ger Mumble användarna full kontroll över sina data genom möjligheten att köra en egen server. I den här artikeln går vi igenom hur du installerar Mumble-klienten och hur du sätter upp din egen Mumble-server för en privat och säker kommunikationsplattform.

Varför använda Mumble?

Mumble erbjuder flera fördelar jämfört med andra VoIP-lösningar:

• Öppen källkod: All kod är tillgänglig för granskning, vilket säkerställer att det inte finns några dolda funktioner som kan äventyra din integritet.
• Hög ljudkvalitet: Du kan enkelt öka ljudkvaliteten till 192 kb/s utan extra kostnad, vilket ger en bättre upplevelse än många konkurrenter.
• Egen server: Du kan hosta en Mumble-server på egen hårdvara, vilket ger dig fullständig kontroll över dina samtal och data.

Med dessa fördelar är Mumble en perfekt lösning för dem som vill ha en flexibel och säker kommunikationsplattform.

Så här installerar du Mumble-klienten

För att ansluta till en server, publik eller privat, behöver du Mumble-klienten. Så här installerar du den:

På Ubuntu eller Debian

Öppna terminalen och kör:

sudo apt install mumble

På Fedora

Använd följande kommando:

sudo dnf install mumble

Konfigurera klienten första gången

1. Starta Mumble: Guiden hjälper dig att konfigurera ljudenheter. Standardvalen fungerar oftast bra, men ändra vid behov.
2. Justera mikrofonvolymen: Prata i mikrofonen och justera reglaget så att ljudet ligger i det gröna området utan att slå i rött.
3. Välj ljudkvalitet: ”Balanced” ger bra balans mellan ljudkvalitet och låg latens.
4. Skapa ett certifikat: Mumble skapar ett certifikat för att kryptera din anslutning.
5. Anslut till en server: Du kan välja en av de publika servrarna som listas eller konfigurera en privat server (se nästa sektion).

Så här sätter du upp en egen Mumble-server

Att köra en egen server ger dig full kontroll och är enkelt att sätta upp med Docker och Docker Compose.

1. Förbered servern

1. Installera Docker och Docker Compose. Följ anvisningarna för din Linux-distribution.
2. Kontrollera att Docker är installerat: docker --version

2. Skapa en servermapp och konfiguration

1. Skapa en mapp för Mumble-servern: mkdir ~/mumble-server && cd ~/mumble-server
2. Skapa filen docker-compose.yml: nano docker-compose.yml
3. Lägg in följande kod i filen: version: "3.8" services: mumble-server: image: mumblevoip/mumble-server:latest container_name: mumble-server hostname: mumble-server restart: on-failure ports: - 64738:64738 - 64738:64738/udp environment: MUMBLE_SUPERUSER_PASSWORD: "ditt-superuser-lösenord" MUMBLE_CONFIG_SERVERPASSWORD: "ditt-serverlösenord" MUMBLE_CONFIG_WELCOMETEXT: "Välkommen till servern!"
4. Spara och stäng filen.

3. Starta servern

Kör följande kommando för att starta servern:

sudo docker compose up -d

Anslut till din server

1. Starta Mumble-klienten och klicka på Lägg till ny server.
2. Fyll i serverns IP-adress under Adress och skriv ”superuser” som användarnamn.
3. Ange lösenordet du specificerade som MUMBLE_SUPERUSER_PASSWORD.
4. Använd superuser-kontot endast för administration. Skapa vanliga användare genom att ange ett annat användarnamn vid inloggning.

Gör servern tillgänglig för andra

Portöppning

Om du vill att andra ska kunna ansluta till din server, öppna port 64738 i din router.

Använd Tailscale (VPN)

För en säkrare anslutning, använd Tailscale:

1. Installera och konfigurera Tailscale på servern: sudo tailscale up
2. Dela åtkomst till servern via Tailscales administrationsgränssnitt.

Sammanfattning

Mumble är ett kraftfullt verktyg för röstkommunikation, med fördelar som hög ljudkvalitet, säkerhet och möjlighet att köra en egen server. Med denna guide kan du enkelt installera Mumble och skapa en privat server för dig och dina vänner. Oavsett om du använder det för gaming, arbete eller bara för att hålla kontakten är Mumble ett utmärkt val för säker och pålitlig kommunikation.

https://www.mumble.info

För mera info och bilder

Den senaste versionen av openSUSE Leap Micro, version 6.1, har nu släppts. Det här är en lättviktsdistribution av Linux som är speciellt designad för containerbaserade och virtualiserade arbetslaster. Den bygger vidare på tidigare versioner och fortsätter att vara i linje med SUSE Linux Enterprise Micro, vilket gör den stabil och säker för användare som behöver en robust plattform för sina lösningar.

Förenklade uppgraderingar och nya verktyg
En av nyheterna i openSUSE Leap Micro 6.1 är ett nytt verktyg, opensuse-migration-tool, som gör det enklare att uppgradera mellan olika versioner av operativsystemet. Dessutom har stöd för mjuk omstart (soft-reboot) lagts till, tillsammans med tvåfaktorsautentisering (TOTP) för inloggningar via PAM. Dessa funktioner stärker både användarupplevelsen och säkerheten.

Ökad säkerhet och förbättringar
För att höja säkerhetsnivån ännu mer har fjärrinloggning som root med lösenord nu stängts av som standard för nya installationer. Detta påverkar även användningen av Cockpit, ett webbgränssnitt för serverhantering. Andra förbättringar i den här versionen är till exempel stöd för verktyget vhostmd, som är användbart för SAP-virtualisering, samt en uppdaterad jeos-firstboot-guide och stöd för ZRAM.

Flera installationsalternativ
Användare kan välja mellan olika typer av installationsfiler, bland annat Self-install Image för USB-installationer, förkonfigurerade bilder och helt krypterade diskbilder. Traditionella installationsprogram har dock tagits bort sedan version 6.0, och installationer kan istället anpassas och automatiseras med hjälp av verktyg som Ignition och Combustion.

Avslutad support för tidigare versioner
Samtidigt som version 6.1 lanseras meddelar openSUSE-projektet att supporten för openSUSE Leap Micro 5.5 nu har avslutats. Användare av den äldre versionen rekommenderas att uppgradera till 6.0 eller 6.1 för att fortsatt få säkerhetsuppdateringar och tekniskt stöd.

En communityversion med fokus på säkerhet och stabilitet
openSUSE Leap Micro bygger på SUSE Linux Enterprise Micro, vilket innebär att den drar nytta av säkerhets- och efterlevnadsfunktioner som utvecklats för företagsmiljöer. Den är ett utmärkt val för användare som behöver en tillförlitlig plattform för containerbaserade och virtualiserade miljöer.

https://news.opensuse.org/2024/12/06/leap-micro-released

I en banbrytande satsning på digital suveränitet och kostnadseffektivitet har delstaten Schleswig-Holstein i norra Tyskland beslutat att migrera 30 000 datorer från Microsoft Windows och Office till Linux och LibreOffice. Detta gör Schleswig-Holstein till den första tyska delstaten att fullt ut implementera fri och öppen källkod (FOSS) som kärna i sin IT-infrastruktur. Projektet, som drivs i samarbete med både offentliga och privata aktörer, är en förebild för andra regeringar som vill minska sitt beroende av proprietär mjukvara och främja datasäkerhet.

Varför migrera till LibreOffice och Linux?

Kärnan i beslutet är delstatens ambition att uppnå digital suveränitet – möjligheten att ha full kontroll över sin IT-infrastruktur och sina data. Proprietära program som Microsoft Office har länge varit en standard i många organisationer, men deras slutna natur och begränsade transparens har väckt oro. Schleswig-Holstein ser särskilt risker för dataflöden till tredje länder och potentiella hot mot den personliga integriteten.

Ett annat motiv är ansvarsfull användning av skattemedel. Med fri programvara undviker delstaten inlåsning till enskilda leverantörer, minskar sina licenskostnader och kan istället investera i lokal IT-kompetens. Genom att använda öppen källkod säkerställer man även större flexibilitet, eftersom mjukvaran kan skräddarsys efter specifika behov.

Strategisk och gradvis övergång

Projektet är noggrant planerat för att minimera störningar. LibreOffice har redan installerats parallellt med Microsoft Office på alla arbetsstationer, vilket ger användarna tid att bekanta sig med den nya mjukvaran. Samtidigt har Open Document Format (ODF) – en öppen standard för dokument – antagits som officiellt format. Från och med augusti 2024 är det standard för alla dokument i delstatsregeringen.

Microsoft Office kommer att finnas tillgängligt fram till oktober 2025, men målet är att LibreOffice ska vara det enda kontorsprogrammet på 70 % av arbetsstationerna vid den tidpunkten. Detta gradvisa tillvägagångssätt ger användarna och myndigheterna möjlighet att anpassa sig och lösa eventuella kompatibilitetsproblem.

Robust supportekosystem

För att säkerställa en smidig övergång har Schleswig-Holstein byggt upp ett flernivåsystem för support:

1. Första och andra linjens support hanteras av Dataport, en statligt ägd IT-leverantör som också erbjuder utbildningar och driver ett dedikerat LibreOffice-forum.
2. Tredje linjens support tillhandahålls av externa företag specialiserade på öppen källkod, inklusive .riess applications och allotropia. Dessa företag ansvarar för avancerade uppgifter som migrering av makron, bugganalyser och utveckling av nya funktioner.

Fördelarna med LibreOffice och Linux

1. Digital suveränitet:
Med FOSS kan delstaten ta full kontroll över sin IT och sina data, vilket minskar risken för dataintrång och beroende av utländska leverantörer.

2. Kostnadsbesparingar:
LibreOffice och Linux är gratis och öppna, vilket innebär stora licensbesparingar. Dessa medel kan istället användas till andra samhällsprojekt.

3. Anpassningsbarhet:
Öppen källkod erbjuder större flexibilitet för att möta specifika behov, som ökad säkerhet och integration med befintliga system.

4. Stöd från en global gemenskap:
LibreOffice stöds av en aktiv användargemenskap som kontinuerligt bidrar till förbättringar och säkerställer att mjukvaran förblir aktuell och användarvänlig.

En förebild för andra regeringar

Schleswig-Holstein har inte bara tagit ett stort steg mot självbestämmande i sin IT, utan har också visat att FOSS kan vara ett hållbart alternativ för offentliga institutioner. Med förbättrad datasäkerhet, minskade kostnader och ökad flexibilitet skapar delstaten ett riktmärke för hur andra regeringar kan modernisera sin IT-infrastruktur.

Om projektet visar sig framgångsrikt kan det inspirera fler tyska delstater och andra länder att följa efter, vilket skulle stärka den globala rörelsen för fri och öppen källkod.