Raspberry Pi Foundation släppte en ny version av sin Raspberry Pi OS-distribution för Raspberry Pi enkortsdatorer som förbättrar stödet för den senaste Raspberry Pi 5-modellen, ett nytt mörkt tema, uppdaterar olika appar och lägger till några nya funktioner.
Dessutom harmoniserar den här utgåvan GTK+2-temat med GTK+3-temat för att förbättra stödet för Qt-appar, möjliggör övervakning av temafiler i pixdecor-plugin för att ladda ändringar i farten, ökar omladdningen av temaändringar i farten , lägger till en tysk översättning till Utseendeinställningar och återställer genvägen till The Magpi-webbplatsen i huvudmenyn.
För den senaste Raspberry Pi 5-modellen lägger den nya Raspberry Pi OS-versionen till stöd för seriell portväxling i både rc_gui och raspi-config-verktygen, och uppdaterar både Mathematica och Scratch 3-apparna för att fungera på den nya Raspberry Pi-enkortsdatorn , såväl som på ARM 64-bitars installationer.
Bland andra ändringar lägger Raspberry Pi OS 2023-12-05 till stöd för att identifiera pekskärmar med unika strängar per enhet för att möjliggöra en korrekt koppling till skärmenheter, lägger till kompatibilitet med Raspberry Pi 1-skärmar, förbättrar Wayfire-rendering och lägger till gpiod binär verktyg och python3-venv i Raspberry Pi OS Lite-utgåvan.
Med den här uppdateringen visar GNOME Shell nu inställningsdialogrutan först efter att ett tillägg har laddats. Dessutom åtgärdades ett prestandaproblem orsakat av upprepade signalläckor, och ett problem med att backspacet på skärmen fastnade åtgärdades också, tillsammans med pilnavigering i sökresultaten.
GNOME 45.2 uppdaterar också Mutter-fönstret och komposithanteraren för att förbättra stödet för surfplattor på X11 och för att inaktivera hårdvarumarkören när den hämmas av backend. En krasch och ett par andra buggar åtgärdades också i Mutter 45.2.
Nautilus-filhanteraren (filer) fick stöd för att upptäcka avmontering på vissa icke-inbyggda monteringar, stöd för att utöka typer och storlekar i dialogrutan Egenskaper, en fix för en krasch som inträffade vid visning av bildegenskaper, samt en krasch som inträffade när återansluter till en fjärrserver.
Loupe 45.2 bildvisare ingår också i GNOME 45.2-versionen med förbättrad ordning av bilder efter borttagning av bilder så att den inte längre förvirrar användare, förbättrade kortkommandon för att korrekt visa svepgester och möjligheten att visa en bild när den laddas om efter ett fel.
GNOME 45.2 kommer snart att ta sig in i de stabila programvaruförråden för olika populära GNU/Linux-distributioner, så se till att du uppdaterar dina installationer regelbundet. Nästa punktutgåva, GNOME 45.3, är för närvarande planerad till början av januari 2024, tillsammans med alfaversionen av GNOME 46.
Peppermint OS är ett lättviktigt, användarvänligt Linux-baserat operativsystem som är känt för sin snabbhet och minimala systemkrav. Det är en idealisk lösning för äldre hårdvara eller för användare som söker en enkel, effektiv datorupplevelse.
Bakgrund och Utveckling
Peppermint OS utvecklades först 2010, med en ambition att skapa en hybridmiljö som kombinerade molnbaserade och lokala applikationer. Dess designfilosofi fokuserar på att ge användaren frihet att välja vilka applikationer de vill använda, vilket gör det till ett populärt val för dem som föredrar en skräddarsydd upplevelse.
Funktioner och Användarvänlighet
En av de mest framträdande funktionerna i Peppermint OS är dess integration av molnbaserade tjänster. Användare kan enkelt skapa genvägar till sina favoritwebbapplikationer, vilket gör det enkelt att arbeta både online och offline. Systemet använder LXDE-skrivbordsmiljön, som är känd för sin lättvikt och snabbhet, och kombinerar detta med andra element från Xfce och GNOME för att erbjuda en balanserad och effektiv användarupplevelse.
Systemkrav och Kompatibilitet
Peppermint OS är känt för sina låga systemkrav, vilket gör det till ett utmärkt val för äldre datorer eller system med begränsade resurser. Det kan köras på så lite som 512 MB RAM, även om 1 GB rekommenderas för en smidigare upplevelse. Det är också kompatibelt med de flesta hårdvaror och stöder ett brett utbud av nätverksdrivrutiner, vilket gör det tillgängligt för en stor användarbas.
Gemenskap och Support
Peppermint OS har en aktiv och välkomnande gemenskap. Det finns ett stort antal forum och användargrupper där nybörjare och erfarna användare kan dela tips, tricks och lösningar. Officiell support erbjuds också via deras webbplatser och forum, där utvecklarna ofta engagerar sig för att hjälpa användarna.
Framtiden för Peppermint OS
Framtiden för Peppermint OS ser ljus ut, med regelbundna uppdateringar som förbättrar systemets stabilitet och funktionalitet. Utvecklarna fortsätter att experimentera med nya idéer för att förbättra användarupplevelsen och säkerställa att operativsystemet förblir relevant och effektivt i en värld där teknik ständigt förändras.
Sammanfattning
Peppermint OS är ett utmärkt val för både nya och erfarna Linux-användare. Dess kombination av lättvikt, flexibilitet och användarvänlighet gör det till ett attraktivt alternativ för dem som söker en enkel men kraftfull datorupplevelse. Med en stark gemenskap och engagerade utvecklare, fortsätter Peppermint OS att växa och utvecklas, vilket bekräftar dess plats som ett pålitligt och anpassningsbart operativsystem.
Armbian är ett lättviktsoperativsystem baserat på Debian och Ubuntu som är optimerat för ARM-baserade enheter som single-board-datorer (SBCs), exempelvis Raspberry Pi, Orange Pi, och andra liknande enheter. Det är känt för sin effektivitet, anpassningsbarhet och för att det stöder ett brett utbud av ARM-hårdvara. Armbian erbjuder en stabil grund för att köra serverapplikationer, utveckla programvara, eller för allmän användning i utbildning och hobbyprojekt.
Vi är glada över att kunna presentera den senaste Armbian-versionen, v23.11! Den här uppdateringen kommer med en uppsjö av förändringar, vilket gör Armbian-upplevelsen ännu bättre.
Här är de viktigaste höjdpunkterna i den här utgåvan!
Enkorts datorer med höjd nivå av support.
Vi är glada att inkludera följande kort i vår standardsupportnivå:
Khadas VIM1S
Khadas VIM4
Texas Instruments TDA4VM
Xiaomi Pad 5 Pro
Viktiga förbättringar i den här versionen
Adresserar många buggar för förbättrad funktionalitet för Banana Pi CM4.
Mainline Kernel för RK3588 med experimentellt HDMI-stöd.
Fixade skärmhanterare på alla stationära datorer.
Experimentellt EDK2/UEFI-stöd för RK3588-kort.
Vi introducerar Ubuntu Mantic och Debian Trixie som dagliga bildbyggen.
Förbättra kvalitetskontrollen genom automatiserade tester.
Höjdpunkter av genomförda åtgärder
Stängda Projekt I den här versionen har vi framgångsrikt stängt flera projekt, inklusive byte av standardinloggningshanteraren, möjliggjort skapande av artefakter vid pull-begäran och lagt till stöd för Hikey 960. Dessutom har vi uppdaterat edge-kärnan till v6.6 och introducerat nya Armbian bakgrundsbilder. Stödet för olika kort som NanoPi R6S/R6C, TI SK-TDA4VM, Xiaomi-elish och fler har lagts till, vilket förbättrar utbudet av kompatibla enheter.
Stängda uppgifter
Många uppgifter har slutförts, allt från att ta bort leverantörsspecifika patchar till att lägga till stöd för olika kort som Tanix TX6, Inovato Quadra och Mekotronics R58X-Pro. Förbättringar har gjorts för specifika kärnor, som att rensa upp EOL-kärnor för Rockchip64, uppdatera kärnkonfigurationer för Waydroid- och Redroid-stöd och aktivera Bluetooth-stöd för VIM1S/VIM4.
Lösta buggar
Den här utgåvan tar upp olika buggar och problem, vilket säkerställer en smidigare användarupplevelse. Bugfixar inkluderar att lösa fel med specifika kommandon, fixa kompileringsproblem för olika kärnor, åtgärda skärmutdataproblem och förbättra hårdvarustödet för flera kort, som Orange Pi 3 LTS, LicheePi 4A och Khadas Vim1s.
Valve släppte idag en ny stabil Steam Client-uppdatering som ger olika förbättringar för Linux-spelare, såväl som ett par nya funktioner och många buggfixar.
Fixat den nya kontrollpanelen som visas på verktyg/applikationer
Fixat att öppna Big Picture Mode från systemfältet/aktivitetsfältet
Fixad visning av tillgängligt diskutrymme i dialogrutan ”Lägg till en ny Steam-biblioteksmapp”.
Fixade ett problem där upplåsning av Family View i klienten ibland inte låste upp kassan
Fixade ett problem där mellansidesannonserna med kontrollerinformation kunde skalas felaktigt på Steam Deck eller andra små bildskärmar
Fixade ett problem där VR-bara spel kunde visas med meddelandet ”Controller Required” tillsammans med inget controllerstöd
Stor bild
Lägg tillbaka knapparna till mellansidesannonserna för spelstart istället för att lita på sidfotsknapparna
Fixade flera layoutregressioner i snabbåtkomstmenyn, eula-dialoger och sidan för spelprestationer
Steam input
Fixade att skrivbordets konfigurationssida var tom när du valde bort Steam Input
Fixat för Steam Controller gyrosvarvhastighet och påskyndade gravitationskorrigeringen. Båda påverkade känslan av gyro till avböjningsläge.
Fixade att vissa kontroller inte kunde klara den manuella kalibreringsfasen för stationära toleranser.
Fixade enstaka ”ryck” i ”Gyro To…”-konverteringslägen som använde gravitationsaxeln (t.ex. Player Space, World Space, Laser Pointer-lägen)
Förbättrat gyro till joystick avböjningsläges lågnivåbrus.
Återinsatt horisontell haptik för alla nya ”Gyro To…”-lägen.
Fast UI: ordning på Steam Deck Gyros kalibreringsavläsningar.
Försök att fixa äldre Gyro ”Joystick”-läge – använd gravitationsorienteringen som hittas vid appväxling och subtrahera den från liveflödet.
Lade till stöd för NACON Revolution 5 Pro-kontrollern
Fix: Nintendo Joy-Con gyrosvarvhastigheter är nu korrekt kalibrerade för naturliga vinklar. Var tidigare på 80% verklig omsättningshastighet.
Fix: ”Gyro till…”-lägen hoppar när du lägger till/tar bort åtgärdslager eller byter åtgärdsuppsättningar.
Fix: Sony Dualshock accelerometeravläsning var felaktig vid den första anslutningen via bluetooth.
Linux
Fast ångöverlagring som gjorde att renderingen stannade i vissa titlar (t.ex. Watch_Dogs)
Fixat ångöverlägg som orsakade krascher i vissa titlar
Fedora är en Linux distribution som utvecklas av Fedora Project, med stöd av och sponsring från Red Hat. Fedora är känt för att vara en av de mest innovativa distributionerna, och det fokuserar på att inkludera den senaste programvaran och tekniken. Det är en community-driven distribution, vilket betyder att utvecklingen är öppen och användarsamhället bidrar aktivt.
Kernel 6.5
Fedora 39 levereras med Linux Kernel 6.5, vilket ger många prestandaförbättringar, säkerhetsförbättringar och hårdvarustöd. Detta innebär bättre kompatibilitet med den senaste hårdvaran och en smidigare och säkrare datorupplevelse. Viktiga höjdpunkter i Kernel 6.5 inkluderar det initiala Wifi-7-stödet och många fler.
GNOME 45: En fräsch look och känsla
För Fedoras Workstation edition 39 tar GNOME 45 i centrum. Den här uppdateringen introducerar en elegant uppdatering av din skrivbordsmiljö, med nya Adwaita-stilar med delade rubriker och förbättrade dialogrutor för systeminställningar. Men det är inte allt; GNOME 45 ger några fiffiga tillägg:
Snabbare filsökning: Det har aldrig varit snabbare att hitta dina filer, tack vare en global sökfunktion som låter dig ”söka överallt”. Det är en produktivitetsökning som du kommer att uppskatta i dina dagliga uppgifter.
Förbättrad användbarhet: Fedora Workstation har nu nya arbetsyteikoner för en mer användarvänlig upplevelse. Du kommer att finna det enklare än någonsin att organisera din arbetsyta och komma åt dina applikationer.
Loupe ersätter ’Eyes of GNOME’: Den nya ’Loupe’-applikationen tar över från ’Eyes of GNOME’-bildvisaren. Även om det fortfarande pågår, öppnar denna förändring upp spännande möjligheter för bildvisning på Fedora.
Tangentbordsbelysningskontroll: GNOME 45 introducerar också en dedikerad kontroll i snabba inställningar, så att du kan justera bakgrundsbelysningen på tangentbordet med ett bekvämt skjutreglage.
Automatiska uppdateringar i Fedora Kinoite
För Fedora Kinoite-användare finns det en betydande förbättring i form av automatiska uppdateringar aktiverade som standard. Plasma Discover stöder nu automatiska uppdateringar genom rpm-otree-stegade uppdateringar. Det betyder att du utan ansträngning kommer att få buggfixar och uppdateringar när de rullar ut i denna oföränderliga Fedora-spin med KDE Plasma, vilket säkerställer att ditt system förblir säkert och uppdaterat.
Kärnmoduluppdateringar
Fedora 39 kommer med viktiga kärnmoduluppdateringar, inklusive:
I teknikvärlden finns det en ständig debatt mellan användare och utvecklare om fördelarna och nackdelarna med olika operativsystem. Två av de mest framträdande operativsystemen i open source-samhället är Linux och FreeBSD. Denna artikel jämför dessa två system ur ett tekniskt perspektiv för att ge en djupare förståelse för deras egenskaper, prestanda, och användningsområden.
Kärnarkitektur
Linux och FreeBSD skiljer sig åt redan på kärnnivå. Linux, som är en monolitisk kärna, erbjuder hög prestanda och stöd för en mängd olika hårdvaruplattformar. FreeBSD å andra sidan använder en hybridkärna, som kombinerar egenskaperna hos både mikro- och monolitiska kärnor, vilket ger en balans mellan prestanda och flexibilitet.
Filsystem
Ett annat område där Linux och FreeBSD skiljer sig är deras filsystem. Linux stöder en mängd olika filsystem, inklusive ext4, Btrfs, och XFS. FreeBSD använder primärt UFS och det avancerade ZFS, som erbjuder robusta funktioner för datalagring och -återställning.
Nätverksprestanda
När det gäller nätverksprestanda, tenderar FreeBSD att ha en kant över Linux, speciellt i höglastade nätverksmiljöer. Detta beror på dess effektiva nätverksstack och stöd för högpresterande nätverkstekniker.
Säkerhet
Både Linux och FreeBSD erbjuder robusta säkerhetsfunktioner. Linux har SELinux och AppArmor för säkerhetsförstärkning, medan FreeBSD erbjuder Jails och MAC (Mandatory Access Control) för finjusterad kontroll över systemresurser och isolering.
Licensiering
Linux distribueras under GNU General Public License (GPL), som kräver att alla ändringar och derivat också är öppna. FreeBSD använder BSD-licensen, som är mer tillåtande och tillåter integrering i proprietär programvara.
Användningsområden
Linux dominerar på servermarknaden och är populärt i molnmiljöer tack vare sin breda hårdvarustöd och starka community. FreeBSD ses ofta i nischade applikationer som kräver specifik nätverksprestanda eller avancerade filsystemsfunktioner, och är populärt för nätverksapplikationer och lagringslösningar.
Att konfigurera FreeBSD jämfört med Linux innebär att hantera olika systemarkitekturer, verktyg och filstrukturer. Här är några av de viktigaste skillnaderna:
1. Grundläggande Systemarkitektur
FreeBSD: Använder en komplett systemdesign, där kärnan och alla användarutrymmesprogram (som shell och grundläggande verktyg) utvecklas och underhålls som en enhet. Detta innebär att systemuppdateringar och konfigurationer tenderar att vara mer enhetliga.
Linux: Består av en kärna utvecklad av Linux Kernel Project och en uppsättning användarutrymmesprogram från olika källor (ofta GNU-projektet). Distributioner kombinerar dessa element och varje distribution kan ha sina egna konfigurationssätt.
2. Konfigurationsfiler
FreeBSD: Konfigurationsfiler är centralt placerade i /etc och /usr/local/etc för tredjepartsprogram. Konfigurationsfilerna är väl dokumenterade och innehåller ofta kommentarer som förklarar olika inställningar.
Linux: Placeringen och formatet på konfigurationsfiler kan variera mellan distributioner. Filer som /etc/fstab, /etc/network/interfaces (Debian-baserade) eller /etc/sysconfig/network-scripts (RHEL-baserade) används för grundläggande systemkonfigurationer.
3. Pakethantering
FreeBSD: Använder pkg som det primära verktyget för att hantera binära paket, liknande apt eller yum på Linux. För mer anpassade installationer finns ”Ports Collection”, ett omfattande system för att kompilera programvara från källkod, komplett med alla beroenden.
Linux: Varierar beroende på distribution. De vanligaste verktygen inkluderar apt för Debian-baserade system och yum eller dnf för RHEL-baserade system. Det finns ingen direkt motsvarighet till FreeBSDs Ports Collection, även om liknande funktionalitet kan uppnås med verktyg som apt-build.
4. Initial System Setup och Kärnkonfiguration
Linux och FreeBSD härstämmar ifrån olika UNIX ideologier och kulturer.
FreeBSD: Konfigurationen av kärnan och systemet sker ofta genom att redigera textfiler och kan kräva kompilering av en anpassad kärna för avancerad konfiguration.
Linux: Kärnkonfiguration är sällan nödvändig på grund av de modulära kärnor som används av de flesta distributioner. De flesta inställningar kan ändras genom moduler och konfigurationsfiler utan att behöva kompilera kärnan.
5. Nätverkskonfiguration
FreeBSD: Använder rc.conf för grundläggande nätverkskonfiguration, där du kan ställa in nätverksinterface, statiska IP-adresser, och annat.
Linux: Nätverkskonfigurationen kan skilja sig åt markant mellan distributioner. Verktyg som NetworkManager är vanliga i många moderna distributioner, medan andra använder mer traditionella skriptbaserade metoder.
6. Systemstart och Tjänster
FreeBSD: Använder ett init-system som kallas rc med skript baserade i /etc/rc.* för att hantera systemstart och tjänster.
Linux: Använder olika init-system beroende på distribution, med systemd som det mest populära, följt av alternativ som SysVinit och Upstart.
Slutsats Linux och FreeBSD konfiguration
Konfigurationen av FreeBSD och Linux skiljer sig åt på grundläggande sätt, från hur operativsystemen är strukturerade till hur de hanterar paket och tjänster. Medan Linux erbjuder en mängd olika verktyg och metoder beroende på distribution, tenderar FreeBSD att erbjuda en mer enhetlig och konsistent upplevelse över hela systemet. Användare som byter mellan de två systemen behöver vara beredda på att lära sig nya sätt att utfö
Slutsats vad man skall välja
Valet mellan Linux och FreeBSD beror mycket på de specifika behoven och kraven i ett givet projekt eller miljö. Linux är idealiskt för de som söker bred kompatibilitet och stark communitysupport, medan FreeBSD är ett utmärkt val för applikationer som kräver avancerade nätverks- och lagringsfunktioner samt en mer flexibel licensmodell.
PHP är ett öppen källkods skriptspråk som främst används för webbutveckling. Det är inbäddat i HTML för att skapa dynamiska webbsidor och interagerar effektivt med databaser. PHP är plattformsoberoende och stöds av en stor utvecklargemenskap, vilket gör det till ett populärt val för att skapa webbplatser och webbapplikationer.
Först och främst, börja med att uppdatera din paketlista och uppgradera ditt system för att säkerställa att alla befintliga paket är uppdaterade:
sudo apt update sudo apt upgrade
Som standard ingår inte PHP 8.3 i Ubuntu 22.04s standardförråd. Så du måste lägga till Ondrej Sury PPA i ditt system.
apt-get install ca-certificates apt-transport-https software-properties-common
När alla paket är installerade, lägg till denna PPA med följande kommando:
add-apt-repository ppa:ondrej/phpapt-get update
Efter att ha lagt till det nya repositoriet, installera PHP 8.3 med följande kommando:
sudo apt install php8.3
Efter installationen, verifiera att rätt version av PHP har installerats:
php -v
Beroende på dina behov kan du behöva installera ytterligare PHP-moduler. Använd apt search php8.3-* för att hitta tillgängliga moduler och installera de som behövs, till exempel:
sudo apt install php8.3-mysql php8.3-xml php8.3-gd
Om du använder en webbserver som Apache bör du starta om den för att tillämpa PHP-installationen:
sudo systemctl restart apache2
Ett bash script som använda exif data på massor av bilder spara massor tid.
EXIF, eller Exchangeable Image File Format, är en standard för metadata som används för att lagra information om en bild i bildfilen själv. Denna metadata kan innehålla detaljer som kamerainställningar, datum och tid för fotografering, geografisk plats (om tillgänglig), kameramodell och tillverkare, och annan relevant information om bilden.
Bash script nedan gör så du kan lägga till kommentar på dina bilder, t.ex vilken webbplats dom kommer ifrån. Starta en terminal skriv t.ex nano fixabilder och klistra koden nedan. Spara koden och skriv cmod +x fixabilder ,kopiera filen till med
Nu går du till den delen av serven där du har t.ex du har din webplats och skriver.
./fixabilder www.linux.se
#!/bin/bash
# Kontrollera om exiftool är installerat
if ! command -v exiftool &> /dev/null; then
echo "exiftool är inte installerat. Installera det innan du fortsätter."
exit 1
fi
# Kontrollera om det finns minst ett argument (kommentaren)
if [ $# -lt 1 ]; then
echo "Användning: $0 <kommentar>"
exit 1
fi
# Den aktuella mappen där skriptet körs
start_mapp="$(pwd)"
# Kommentaren som användaren anger
kommentar="$1"
# Sök efter både .jpg och .png-filer i den aktuella mappen och dess undermappar
find "$start_mapp" -type f \( -iname "*.jpg" -o -iname "*.jpeg" -o -iname "*.png" \) -exec exiftool -overwrite_original -"Comment=$kommentar" {} \;
echo "Klart!"
Saknas exiftool!
Saknas exiftool i ditt system? Här installera du exiftool på ett red hat eller debian/ubuntu/mint system
På Debian (och derivat som Ubuntu):
sudo apt-get update
sudo apt-get install libimage-exiftool-perl
På Red Hat (och derivat som Fedora och CentOS):
sudo yum install epel-release
(För nyare versioner som använder dnf, byt ut yum med dnf i kommandot ovan.)
Att kompilera PHP 8.3 från källkod är en uppgift som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap, men det ger avancerade användare och utvecklare möjlighet att skräddarsy sin PHP-installation. Denna guide täcker stegen för att kompilera PHP 8.3 både på Ubuntu och Fedora-system.
Kompilering av PHP från källkod på både Ubuntu och Fedora ger dig flexibilitet och full kontroll över din PHP-installation. Detta är särskilt användbart för dem som behöver specifika konfigurationer eller vill dra nytta av de senaste funktionerna i PHP. Regelbundna uppdateringar och noggrann hantering av säkerhetsinställningar är nödvändiga för att upprätthålla ett pålitligt och säkert system.
Att konfigurera klockan i Ubuntu via terminalen är en användbar färdighet, särskilt för systemadministratörer och de som föredrar att arbeta i en textbaserad miljö. Här är en steg-för-steg guide för hur du kan göra detta:
Steg 1: Öppna Terminalen
Du kan öppna terminalen genom att trycka på Ctrl + Alt + T eller genom att söka efter ’Terminal’ i ditt system.
Steg 2: Kontrollera Aktuell Tid
För att se den aktuella tiden och datum, skriv in kommandot: date.
Steg 3: Ändra Tidszon
Om du behöver ändra tidszon, använd kommandot timedatectl. Lista tillgängliga tidszoner med: timedatectl list-timezones.
För att sätta en specifik tidszon, skriv: sudo timedatectl set-timezone din_tidszon. Ersätt din_tidszon med önskad tidszon, exempelvis Europe/Stockholm.
Så ställer du i Stockholm/europa som tidszon
För att ställa in tidszonen till Stockholm på ett system som använder systemd och har verktyget timedatectl installerat, kan du följa dessa steg:
Öppna Terminalen: Starta terminalen på din Linux-maskin.
Lista Tillgängliga Tidszoner: Du kan lista alla tillgängliga tidszoner med följande kommando:
timedatectl list-timezones
Använd grep för att hitta Stockholm specifikt:
timedatectl list-timezones | grep Stockholm
Sätt Tidszonen: När du har bekräftat att ’Europe/Stockholm’ finns tillgänglig, använd följande kommando för att ställa in det som systemets tidszon:
sudo timedatectl set-timezone Europe/Stockholm
Du behöver sudo-rättigheter (eller vara inloggad som root) för att ändra systemets tidszon.
Verifiera Ändringen: För att se till att tidszonen har ändrats korrekt, kör:
timedatectl
Detta kommando visar aktuell tid och datum, tidszon, och om nätverkstidssynkronisering är aktiv eller inte.
Notera att dessa instruktioner gäller för de flesta moderna Linux-distributioner som använder systemd, såsom Ubuntu, Fedora, Debian, CentOS och andra. Om din distribution inte använder systemd, kan processen för att ändra tidszonen variera.
Steg 4: Ställa in Datum och Tid Manuellt
För att manuellt ställa in datum och tid, använd date kommandot med följande syntax: sudo date MMDDhhmm[[CC]YY][.ss]. Här står MM för månad, DD för dag, hh för timme, mm för minut, CC för århundrade, YY för år, och ss för sekund.
Exempel: För att ställa in klockan till 21:00 den 1:a April 2023, skriv sudo date 040121002023.
Steg 5: Synkronisera Klockan Automatiskt
Ubuntu använder vanligtvis systemd-timesyncd för automatisk tidsynkronisering.
Kontrollera att det är aktivt med timedatectl status.
Om det inte är aktivt, kan du aktivera det med sudo timedatectl set-ntp true.
Bash script som ställer in tidszone och synca klockan emot NTP , spara bash scriptet nedan som en textfil. Skriv chmod +x filname
#!/bin/bash
# Kontrollera om scriptet körs som root
if [ "$EUID" -ne 0 ]
then echo "Vänligen kör som root"
exit
fi
# Ställ in tidszonen till Stockholm
timedatectl set-timezone Europe/Stockholm
# Aktivera NTP-synkronisering
timedatectl set-ntp on
# Visa aktuell tid och tidszon
timedatectl
Steg 6: Kontrollera Ändringarna
Använd date eller timedatectl status igen för att se till att dina ändringar har trätt i kraft.
Tips
Var försiktig när du ändrar systemtiden, särskilt på en server, eftersom det kan påverka andra processer.
För detaljerad information, använd man date eller man timedatectl för att läsa manualsidorna för dessa kommandon.
Genom att följa dessa steg kan du enkelt konfigurera tiden på din Ubuntu-maskin via terminalen.
Linux operativsystem har blivit ett populärt val både för personligt och professionellt bruk, och dess förmåga att hantera utskriftsjobb spelar en viktig roll i dess dagliga användning. I denna artikel utforskar vi hur utskriftssystemet i Linux fungerar, och de olika komponenterna som gör det möjligt att skriva ut dokument smidigt och effektivt.
Utskriftsköer och Jobbhantering
I hjärtat av Linux utskriftssystem ligger utskriftsköerna. Varje skrivare som är konfigurerad på ett Linux-system har en egen kö där utskriftsjobb väntar på att bli bearbetade. Detta tillåter användare att skicka flera utskriftsjobb till skrivaren utan att behöva vänta på att varje jobb ska slutföras innan nästa skickas.
CUPS: Hjärnan i Systemet
Det vanligaste utskriftssystemet i Linux är Common UNIX Printing System (CUPS). Detta system ger omfattande stöd för att skriva ut både lokalt och över nätverk, och använder Internet Printing Protocol (IPP) för att hantera utskriftsjobb och köer.
Spooling och Drivrutiner
En central del av CUPS är utskriftsspoolaren. Denna komponent hanterar utskriftsköerna, tar emot jobb från användare och program, och skickar dem till rätt skrivare. Rätt drivrutiner är också avgörande för att skrivaren ska kunna bearbeta och skriva ut jobben korrekt.
Filter och Formatomvandling
Linux-utskriftssystemet använder olika filter och omvandlare för att bearbeta utskriftsjobb. Ett dokument i PDF-format kan exempelvis behöva omvandlas till ett skrivarspecifikt format innan utskrift.
Användargränssnitt och Verktyg
För att underlätta interaktionen med utskriftssystemet finns det grafiska användargränssnitt som GNOME:s eller KDE:s utskriftshantering, och kommandoradsverktyg som lp, lpr, och lpstat.
Nätverksutskrift
En viktig funktion i CUPS är stödet för nätverksutskrift, vilket möjliggör utskrift på skrivare som är anslutna till samma nätverk. Detta hanteras vanligtvis genom att konfigurera skrivaren med en IP-adress eller ett värdnamn.
Konfigurationsfiler
CUPS använder konfigurationsfiler för att styra systemets beteende och inställningar. Dessa filer kan anpassas för att justera utskriftskvalitet, pappersstorlek och säkerhetsinställningar.
Konfigurationsfiler i CUPS (Common UNIX Printing System) spelar en central roll i att definiera och styra hur utskriftstjänsterna fungerar. Dessa filer tillåter detaljerad anpassning av utskriftsserverns beteende, från hantering av skrivarköer till säkerhetsinställningar. Här är en översikt över hur konfigurationsfiler fungerar i CUPS:
Huvudsakliga Konfigurationsfiler
cupsd.conf: Detta är huvudkonfigurationsfilen för CUPS-daemonen (cupsd). Den innehåller inställningar för serverns beteende, nätverkslyssnande, loggningsnivåer, och tillgängligheten för administration via webbgränssnittet. Här kan du konfigurera aspekter som:
cupsd.conf är den huvudsakliga konfigurationsfilen för CUPS-daemonen (cupsd), vilken styr beteendet hos CUPS-utskriftsservern. Den innehåller inställningar som påverkar hur CUPS hanterar utskriftsjobb, interagerar med nätverket, administrerar behörigheter och säkerhet, samt andra operativa aspekter. Filen är vanligtvis lokaliserad i /etc/cups/-katalogen på Unix-liknande system. Nedan följer en beskrivning av några viktiga delar och direktiv i cupsd.conf:
Viktiga Direktiv och Deras Funktioner
Serverinställningar
Port, Listen, Browsing: Dessa direktiv styr vilka portar och nätverksgränssnitt CUPS ska lyssna på och om nätverksbrowsing ska vara aktiverat för att upptäcka skrivare.
Loggningsinställningar
LogLevel: Bestämmer detaljnivån för CUPS loggar. Det kan variera från debug för omfattande loggning till error för att endast logga fel.
Säkerhetsinställningar och Behörigheter
Location: Definierar olika områden (t.ex. /admin) och deras tillhörande säkerhetspolicys.
Order, Allow, Deny: Dessa används inom <Location>-block för att definiera åtkomstkontroller, såsom vilka IP-adresser eller användare som tillåts eller nekas åtkomst.
Jobb- och Skrivarköhantering
MaxJobs, MaxCopies, MaxPrintingTime: Begränsar antalet samtidiga jobb, kopior per jobb och maximal tid för ett utskriftsjobb.
Användar- och Gruppbehörigheter
SystemGroup: Anger vilken systemgrupp som har administrativa rättigheter till CUPS.
Skrivarupptäckt och Delning
BrowseLocalProtocols, BrowseRemoteProtocols: Definierar protokoll som används för att upptäcka lokala och fjärrskrivare.
SharePrinters: Anger om lokalt anslutna skrivare ska delas över nätverket.
Redigering och Hantering
Redigering: För att ändra inställningar i cupsd.conf, bör du använda en textredigerare. Det är viktigt att vara försiktig och förstå konsekvenserna av ändringarna, eftersom felaktiga inställningar kan påverka utskriftstjänsternas funktionalitet.
Tillämpa Ändringar: Efter att ha gjort ändringar i cupsd.conf, måste CUPS-tjänsten vanligtvis startas om för att de nya inställningarna ska träda i kraft.
Säkerhetskopiering: Det är en god praxis att skapa en säkerhetskopia av cupsd.conf innan du gör ändringar, för att enkelt kunna återställa tidigare inställningar vid behov.
cupsd.conf erbjuder avancerade konfigurationsmöjligheter för att anpassa och säkra CUPS-utskriftsmiljön. Korrekt konfiguration av denna fil är avgörande för en smidig och säker utskriftsadministration.
Vilka nätverksgränssnitt CUPS ska lyssna på.
Skrivarköernas beteende och prioriteringar.
printers.conf är en central konfigurationsfil inom CUPS (Common UNIX Printing System), ett omfattande utskriftshanteringssystem som används i Unix-liknande operativsystem. Den här filen spelar en avgörande roll i hur CUPS hanterar och interagerar med skrivare. Belägen i /etc/cups/-katalogen, printers.conf lagrar detaljerad information om varje skrivare som är konfigurerad i systemet. Denna fil är vital för CUPS-funktionaliteten, då den innebär grunden för kommunikationen och styrningen av utskriftsprocesser.
Struktur och Innehåll
printers.conf består av flera sektioner, där varje sektion representerar en unik skrivare. Varje skrivare är definierad genom en uppsättning nyckel-värdepar som beskriver olika aspekter och inställningar för skrivaren. Dessa inkluderar:
Name: Namnet på skrivaren. Detta är det identifierande namnet som användare och systemet använder för att referera till skrivaren.
Location: Den fysiska platsen för skrivaren, vilket kan vara användbart i nätverksmiljöer eller större kontor.
DeviceURI: Denna URI (Uniform Resource Identifier) beskriver skrivarens anslutningsmetod och plats. Det kan vara en lokal anslutning som USB, eller en nätverksanslutning.
State: Visar den aktuella statusen för skrivaren, som kan vara ”idle” (ledig), ”processing” (bearbetar) eller ”stopped” (stoppad).
MakeModel: Anger skrivarens märke och modell, vilket hjälper systemet att använda rätt drivrutiner och inställningar.
PPD: Sökväg till skrivarens PostScript Printer Description-fil, som innehåller detaljer om skrivarens kapacitet och tillgängliga alternativ.
Hantering och Användning
Användare och administratörer interagerar vanligtvis inte direkt med printers.conf. Istället utförs konfiguration och hantering av skrivare via CUPS webbgränssnitt eller kommandoradsverktyg, som lpadmin. När en skrivare läggs till, ändras eller tas bort via dessa gränssnitt, uppdateras printers.conf automatiskt för att återspegla dessa ändringar.
Säkerhetsaspekter
Med tanke på dess centrala roll i utskriftshantering, är åtkomst till printers.conf strikt begränsad till administratörsanvändare. Detta är kritiskt för att upprätthålla systemets säkerhet och integritet, eftersom obehöriga ändringar i denna fil kan orsaka allvarliga funktionsstörningar eller säkerhetsrisker.
Bästa Praxis
Säkerhetskopiering: Innan större ändringar görs i CUPS-konfigurationen, bör en säkerhetskopia av printers.conf skapas.
Försiktighet vid Manuell Redigering: Även om det är möjligt att manuellt redigera printers.conf, bör detta undvikas om möjligt, eftersom felaktiga ändringar kan leda till problem.
Användning av Webbgränssnittet: För de flesta administrativa uppgifter, inklusive att lägga till eller ta bort skrivare, är det rekommenderat att använda CUPS webbgränssnitt, vilket minskar risken för fel.
Avancerade Användningsfall
I mer avancerade utskriftsmiljöer, där skräddarsydda eller specialiserade utskriftslösningar krävs, kan printers.conf erbjuder en djupare nivå av anpassning. Experter kan modifiera specifika inställningar för att optimera prestanda, hantera utskriftsköer effektivare
Starta om CUPS
sudo systemctl restart cups
Kontroller status
systemctl status cups
Classes.conf
classes.conf är en konfigurationsfil i CUPS (Common UNIX Printing System) som används för att definiera och konfigurera skrivarklasser. En skrivarklass i CUPS är en grupp av en eller flera skrivare som kan hantera samma utskriftsjobb. Detta är användbart i miljöer där flera skrivare delar på utskriftsbelastningen eller där det finns behov av redundans. Här är en närmare beskrivning av classes.conf-filen och dess innehåll:
Syfte: classes.conf används för att gruppera enskilda skrivare i klasser. När en utskrift skickas till en skrivarklass, hanterar CUPS utskriften genom att skicka den till en av skrivarna i klassen. Detta kan vara användbart för att balansera utskriftslasten eller erbjuda högre tillgänglighet.
Struktur: Filen består av en eller flera klassdefinitioner. Varje klassdefinition innehåller information om klassens namn, dess medlemsskrivare och eventuella ytterligare inställningar. En typisk post i classes.conf kan se ut så här:
<Class [klassnamn]>
Info [beskrivande text om klassen]
Location [plats för skrivarklassen]
Member [namn på skrivare 1]
Member [namn på skrivare 2]
...
</Class>
Här är [klassnamn] namnet på skrivarklassen, och Member-raderna listar namnen på de skrivare som ingår i klassen.
Hantering: Klasser kan skapas och redigeras antingen genom att direkt redigera classes.conf-filen eller genom CUPS webbgränssnitt eller kommandoradsverktyg. Om du redigerar filen manuellt, är det viktigt att följa korrekt syntax och se till att filen inte innehåller några syntaxfel, eftersom detta kan påverka CUPS-funktionaliteten.
Säkerhet och Tillgänglighet: Precis som med andra CUPS-konfigurationsfiler, bör classes.conf hanteras och redigeras med försiktighet, helst av en erfaren systemadministratör. Det är också viktigt att säkerhetskopiera denna fil innan du gör några ändringar.
Uppdateringar och Återstart: När ändringar görs i classes.conf, kan det krävas att CUPS-tjänsten startas om för att de nya inställningarna ska träda i kraft.
Genom att använda skrivarklasser kan organisationer effektivt hantera sina utskriftsresurser, speciellt i större nätverk med många skrivare.
PPD-filer (PostScript Printer Description)
spelar en central roll i utskriftshanteringssystem, särskilt i CUPS (Common UNIX Printing System). De används för att beskriva egenskaperna och kapaciteterna hos en specifik skrivare eller utskriftsenhet. Här är en mer detaljerad beskrivning av hur PPD-filer fungerar:
Syfte och Innehåll: En PPD-fil innehåller information om skrivarens funktioner och inställningar, såsom dess upplösning, färgförmåga, pappersstorlekar, input- och output-bin, duplexkapacitet, minneskapacitet, och så vidare. Den definierar också de kommandon som används för att styra dessa funktioner när ett dokument skrivs ut.
Format och Struktur: PPD-filer är vanligtvis textfiler som följer en standardiserad formatstruktur. De innehåller en serie av märkta anvisningar och värden som beskriver skrivarens egenskaper och hur den ska hanteras av utskriftssystemet. Dessa anvisningar följer Adobe PostScript-språkstandarden.
Integration med Utskriftssystemet: När en skrivare installeras i ett system (t.ex. en Linux-dator med CUPS), väljs en lämplig PPD-fil som motsvarar skrivaren. Denna fil används sedan av utskriftssystemet för att korrekt hantera utskriftsjobb för den specifika skrivaren. Utskriftssystemet refererar till PPD-filen för att avgöra vilka alternativ som är tillgängliga och hur de ska implementeras för varje utskriftsjobb.
Skapande och Anpassning: Många skrivartillverkare tillhandahåller PPD-filer för sina produkter. Användare kan också skapa eller anpassa PPD-filer för specifika behov, även om detta kräver en god förståelse av skrivarens kapaciteter och PostScript-programmering.
Korsplattforms Kompatibilitet: PPD-filer används inte bara i UNIX- och Linux-miljöer utan också i andra operativsystem, som macOS, för att hantera PostScript- och icke-PostScript-skrivare. Detta gör dem till ett viktigt verktyg för korsplattforms utskriftshantering.
Uppdateringar och Förvaltning: Det är viktigt att hålla PPD-filer uppdaterade för att säkerställa att de korrekt återspeglar skrivarens aktuella funktioner och inställningar. I vissa fall kan uppdateringar av PPD-filer tillhandahållas av skrivartillverkaren för att lägga till nya funktioner eller korrigera problem.
Sammanfattningsvis är PPD-filer avgörande för att säkerställa att utskriftssystem korrekt och effektivt kan kommunicera med och hantera skrivare, och de möjliggör en detaljerad anpassning av utskriftsprocessen för att matcha de specifika egenskaperna hos varje enskild skrivarenhet.
client.conf
client.conf är en konfigurationsfil som används av CUPS (Common UNIX Printing System) på klientdatorer för att styra hur CUPS-klienter (som lp och lpr kommandon) interagerar med en CUPS-server. Denna fil är särskilt viktig i nätverksmiljöer där flera klienter ansluter till en eller flera CUPS-servrar. Här är en detaljerad beskrivning av client.conf och dess funktioner:
Syfte: client.conf tillhandahåller konfigurationsinställningar för CUPS-klienter på en användares maskin. Detta inkluderar inställningar som definierar vilken CUPS-server klienten ska ansluta till för utskriftsjobb.
Placering: Filen client.conf finns vanligtvis i /etc/cups/ på Linux-system eller i en användares hemkatalog under ~/.cups/ för användarspecifika inställningar. Om båda existerar, har inställningarna i användarens hemkatalog företräde.
Inställningar: De vanligaste inställningarna i client.conf inkluderar:
ServerName: Anger hostnamnet eller IP-adressen till en CUPS-server som klienten ska ansluta till. Det kan vara en lokal maskin (localhost) eller en fjärrserver (server.example.com).
Encryption: Bestämmer vilken typ av kryptering som ska användas vid kommunikation med CUPS-servern. Vanliga värden inkluderar IfRequested, Always, eller Never.
ServerPort: Specificerar porten som ska användas för att ansluta till CUPS-servern. Standardvärdet är vanligtvis port 631.
ErrorPolicy: Definierar hur klienten ska hantera fel vid kommunikation med servern.
Användning: client.conf används främst i nätverk där utskriftsjobb måste dirigeras till en specifik server, eller när särskilda nätverks- eller säkerhetsinställningar krävs. Det är särskilt användbart i stora organisationer eller utbildningsinstitutioner med centraliserade utskriftstjänster.
Redigering och Administration: Filen kan redigeras manuellt med en textredigerare av systemadministratörer eller användare med lämplig behörighet. Eftersom ändringar i client.conf kan påverka hur en dator interagerar med CUPS-servrar, bör ändringar göras försiktigt.
Uppdateringar och Återladdning: När ändringar görs i client.conf, behöver CUPS-klienter vanligtvis inte startas om, eftersom de läser in konfigurationsfilen när ett nytt utskriftsjobb initieras.
Genom att korrekt konfigurera client.conf kan användare och administratörer säkerställa att utskriftsjobb hanteras effektivt och säkert i ett nätverk, och att användare kan ansluta till rätt CUPS-server för sina utskriftsbehov.
Felsöka CUPS
Att använda släggan i felsökning av cups är ett mindre bra verktyg.
Felsökning av CUPS (Common UNIX Printing System) kan involvera flera steg och verktyg, beroende på naturen av problemet. Här är en allmän guide för att felsöka CUPS:
1. Kontrollera Skrivarens Status
Använd CUPS webbgränssnittet (vanligtvis tillgänglig på http://localhost:631) för att kontrollera statusen på skrivaren. Se efter om skrivaren är pausad, inaktiverad eller om det finns några felmeddelanden.
Använd kommandot lpstat -p i terminalen för att kontrollera skrivarens status.
2. Kontrollera CUPS-Tjänstens Status
Se till att CUPS-tjänsten körs genom att använda kommandot sudo systemctl status cups (för systemd-baserade system) eller motsvarande kommando för ditt system.
3. Granska Loggfiler
Att läsa logfilen är en del av felsökningen av CUPS
CUPS loggar information och fel till olika loggfiler, vanligtvis placerade i /var/log/cups/. De viktigaste filerna är error_log och access_log.
Öppna error_log med en textredigerare eller använd tail -f /var/log/cups/error_log för att följa loggen i realtid. Sök efter felmeddelanden eller varningar som kan ge ledtrådar om problemet.
4. Kontrollera Nätverksanslutning
Om du använder en nätverksskrivare, kontrollera att nätverksanslutningen fungerar. Använd ping eller liknande verktyg för att säkerställa att skrivaren är nåbar över nätverket.
5. Kontrollera Skrivardrivrutiner och PPD-Filer
Se till att rätt drivrutiner är installerade för skrivaren. För många skrivare krävs specifika PPD-filer för korrekt funktion.
Om problemet uppstod efter en uppdatering, överväg att återgå till en tidigare version av drivrutinen eller PPD-filen.
6. Testa Utskrift från Kommandoraden
Använd kommandon som lp eller lpr för att skicka utskriftsjobb direkt från terminalen. Detta kan hjälpa till att isolera problemet till antingen mjukvaran eller hårdvaran.
7. Återstarta CUPS-Tjänsten
Ibland kan återstart av CUPS-tjänsten lösa problemet. Använd sudo systemctl restart cups eller motsvarande kommando.
8. Kontrollera Brandvägg och Säkerhetsinställningar
Om du har en brandvägg aktiverad, se till att nödvändiga portar (vanligtvis 631) är öppna för CUPS-trafik.
9. Konsultera Dokumentation och Forum
Läs igenom CUPS dokumentationen för specifika felmeddelanden eller problem.
Sök i onlineforum eller användarcommunityn för liknande problem och lösningar.
10. Prova med en Annan Skrivare eller Dator
Om möjligt, testa med en annan skrivare eller anslut till skrivaren från en annan dator för att avgöra om problemet är lokaliserat till en specifik enhet eller konfiguration.
Kom ihåg att felsökning kan vara en process av eliminering. Det är ofta nödvändigt att prova flera olika lösningar för att identifiera roten till problemet.
Avslutande Tankar
Utskriftssystemet i Linux är ett sofistikerat samspel av teknologier och processer som ger användare flexibilitet och effektivitet i deras utskriftsbehov. Dess förmåga att smidigt hantera allt från enkla dokumentutskrifter till komplexa nätverksutskriftsjobb gör det till en oumbärlig del av Linux-användarens verktygslåda.
När Bomb Jack lanserades 1984 blev det snabbt en favorit bland arkadspelare världen över. Med halsbrytande hopp, intensiv bombjakt och en spelmekanik som gav ovanlig rörelsefrihet stack det ut […]
När actionspelet Raid Over Moscow släpptes till Commodore 64 år 1984 var det ett typiskt kallakrigsäventyr i pixlar: en amerikansk pilot ska stoppa sovjetiska robotattacker och till slut slå […]
Timex Sinclair 2068 var den färgglada, ljudstarka kusinen till ZX Spectrum som försökte erövra den amerikanska hemdatormarknaden 1983. Med bättre grafik, riktig ljudkrets, joystickportar och cartridge-stöd var den på […]
När Cambridge Z88 lanserades 1987 presenterades den som en extremt portabel dator – lättare än en liter mjölk och driven av vanliga AA-batterier. Med tyst membrantangentbord, åtta textraders LCD-skärm […]
Amstrad PCW var 1980-talets ”smartskrivmaskin” – en billig kombination av dator, skärm, skrivare och ordbehandlingsprogram som fick hundratusentals européer att ta klivet från papper till pixel. När IBM-kompatibla datorer […]
I slutet av 1980-talet trodde många att 8-bitars datorer sjöng på sista versen. IBM-kompatibla PC, Amiga och Atari ST tog över skrivborden. Ändå dök det upp en märklig, kilformad […]
När Texas Instruments släppte TI-92 i mitten av 1990-talet suddades gränsen mellan grafräknare och dator ut. Plötsligt kunde en handhållen maskin göra symbolisk algebra, rita 3D-grafer, köra program och […]
När Sinclair ZX81 kom 1981 blev den många familjers allra första dator – en liten svart plastlåda med 1 kilobyte minne som kopplades till tv:n i vardagsrummet. Trots sina […]
När DEC GT40 lanserades 1972 blev den en milstolpe inom grafisk datorsystemteknik. Med inbyggd PDP-11-processor, vektorgrafik och ljuspenna kombinerade den terminalfunktionalitet med datorprestanda – något som var revolutionerande för […]
Digital VT05 var DEC:s första fristående CRT-terminal och en teknisk pionjär vid lanseringen 1970. Med sin futuristiska design, direkt cursorstyrning och möjlighet att visa digital text på en videobild […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover the latest Debian 13.2 release, featuring essential security fixes and stability updates to enhance your system's performance and reliability. The post Debian 13.2 Released with Security Fixes and Stability Updates appeared first on Linux Today.
Discover how Mesa 25.3 enhances open-source graphics support, boosting performance and compatibility for a wide range of video games. The post Mesa 25.3 Open-Source Graphics Stack Improves Support for Many Video Games appeared first on Linux Today.
Discover the latest features of Wine 10.19, now with reparse point support. Enhance your gaming and application experience on Linux today! The post Wine 10.19 Released With Reparse Point Support appeared first on Linux Today.
Discover the enhancements in KDE Frameworks 6.20, featuring a sleek push/pop animation for System Settings pages that elevates user experience and aesthetics. The post KDE Frameworks 6.20 Adds a Fancier Push/Pop Animation to System Settings Pages appeared first on Linux Today.
Discover how StarlingX elevates open-source cloud network infrastructure, enhancing performance and scalability for modern applications. Explore the future today! The post StarlingX Cranks Open-source Cloud Network Infrastructure to 11 appeared first on Linux Today.
Discover 6 powerful free and open source Wake-on-LAN tools to remotely wake up your devices. Enhance your network management with these essential utilities. The post 6 Useful Free and Open Source Wake-on-LAN Tools appeared first on Linux Today.
KeePassXC outlines its AI policy, confirming that AI tools are utilized solely for development purposes. Discover the details and implications for users. The post KeePassXC Clarifies AI Policy: Used Only in Development, Never in the App appeared first on Linux Today.
Discover Docker Desktop 4.50, featuring a free debugger and deep IDE integration. Enhance your development workflow with powerful new tools and features. The post Docker Desktop 4.50 Launches with Free Debugger and Deep IDE Integration appeared first on Linux Today.
Discover the latest Proton 10 release, featuring enhanced support for Far Horizon, The Riftbreaker, and more. Elevate your gaming experience today! The post Proton 10 Released with Support for Far Horizon, The Riftbreaker, and Other Games appeared first on Linux Today.
Learn how to effectively manage .pacnew files in Arch Linux. Our guide provides step-by-step instructions to ensure a smooth system update process. The post How to Handle .pacnew Files in Arch Linux appeared first on Linux Today.
Archinstall 3.0.14 Arch Linux menu-based installer is now available for download with a new dialog to install the UEFI bootloader to a removable location and other changes. The post Archinstall 3.0.14 Allows UEFI Bootloader Installation to Removable Locations appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
Solus 4.8 distribution is now available for download powered by Linux 6.17 and featuring updated GNOME, KDE Plasma, Budgie, and Xfce editions. Here’s what’s new! The post Solus 4.8 Released with Linux Kernel 6.17, GNOME 49, KDE Plasma 6.5, and More appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS […]
The CachyOS ISO snapshot for November 2025 is now available for download with an improved installation experience, better hardware detection, and other changes. Here’s what’s new! The post CachyOS ISO Snapshot for November 2025 Improves the Installation Experience appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
4MLinux 50.0 distribution is now available for download with support for reproducing itself from sources and other changes. Here’s what’s new! The post 4MLinux 50.0 Linux Distro Released with Reproducible Builds, New Apps, and More appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
EndeavourOS Ganymede distribution is now available for download with Linux kernel 6.17, KDE Plasma 6.5, and other changes. Here’s what’s new! The post EndeavourOS Ganymede Rolls Out with KDE Plasma 6.5 and Linux Kernel 6.17 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
AV Linux 25 distribution designed for music and video production is now available for download based on MX Linux 25. Here's what's new! The post AV Linux 25 Multimedia Production Distro Brings Enlightenment to MX Linux 25 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
GNOME 49.2 is now available as the second point release to the latest GNOME 49 desktop environment series with various bug fixes and improvements. The post GNOME 49.2 Released with Improved Handling of Tiled Monitors and Sticky Keys appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended […]
The upcoming KDE Plasma 6.8 desktop environment will drop the Plasma X11 session and fully adopt the Plasma Wayland session. The post KDE Plasma 6.8 Desktop Environment to Drop the X11 Session and Go Wayland-Only appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
Rocky Linux 10.1 Linux distribution is now available for download as a free alternative to Red Hat Enterprise Linux 10.1. Here’s what’s new! The post Rocky Linux 10.1 Arrives with Soft Reboots, XFS Enhancements, and More appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
Ultramarine 43 Linux distribution is now available for download based on Fedora Linux 43 and featuring Pinebook Pro support. Here’s what else is new! The post Fedora-Based Ultramarine 43 Is Now Available with Pinebook Pro Support appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 43 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 43 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 43 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 43 version. Fedora 43 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 49 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. You can read our full… […]
We outline the list of new features of Xubuntu 25.10 release and additional updates for this version. Xubuntu 25.10: Core New Features Kernel and core updates Xubutnu 25.10 is based on the Ubuntu 25.10 Questing Quokka release. It is powered by Linux Kernel 6.17. This Kernel offers latest hardware and software updates. Linux kernel 6.17… […]
We round up the best new features of the Ubuntu 25.10 (“Questing Quokka”) release. Ubuntu 25.10, released on October 9, 2025 (supported until July 2026 for 9 months), is the final interim release before the next long term version of Ubuntu 26.04 LTS. This release prioritizes modernization through Rust-based components for improved security and new… […]
We round up the best new feature set of Fedora 43 workstation release (upcoming). Fedora 43 release is packed with enhancements and core updates. The release is currently going thru beta phase and the release is expected within few days. This page highlights key system-wide and self-contained changes that make Fedora 43 a release to… […]
Here’s a quick rundown of the best new features of the latest GNOME 49 desktop environment. GNOME 49, code named “Brescia” is released a while back on September 19, 2025. This release mostly focusses on the software stack updates, concentrated on the native applications and core updates. While it is not that of a fancy… […]
Here are the steps you need to upgrade your Fedora 41 workstation edition to Fedora 42. Fedora 42 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 48 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop, new Cosmic Spin and more. You may… […]
Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]
Raspberry Pi Foundation släppte en ny version av sin Raspberry Pi OS-distribution för Raspberry Pi enkortsdatorer som förbättrar stödet för den senaste Raspberry Pi 5-modellen, ett nytt mörkt tema, uppdaterar olika appar och lägger till några nya funktioner. Dessutom harmoniserar den här utgåvan GTK+2-temat med GTK+3-temat för att förbättra stödet för Qt-appar, möjliggör övervakning av…
Med den här uppdateringen visar GNOME Shell nu inställningsdialogrutan först efter att ett tillägg har laddats. Dessutom åtgärdades ett prestandaproblem orsakat av upprepade signalläckor, och ett problem med att backspacet på skärmen fastnade åtgärdades också, tillsammans med pilnavigering i sökresultaten. GNOME 45.2 uppdaterar också Mutter-fönstret och komposithanteraren för att förbättra stödet för surfplattor på X11…
Peppermint OS är ett lättviktigt, användarvänligt Linux-baserat operativsystem som är känt för sin snabbhet och minimala systemkrav. Det är en idealisk lösning för äldre hårdvara eller för användare som söker en enkel, effektiv datorupplevelse. Bakgrund och Utveckling Peppermint OS utvecklades först 2010, med en ambition att skapa en hybridmiljö som kombinerade molnbaserade och lokala applikationer.…
Armbian är ett lättviktsoperativsystem baserat på Debian och Ubuntu som är optimerat för ARM-baserade enheter som single-board-datorer (SBCs), exempelvis Raspberry Pi, Orange Pi, och andra liknande enheter. Det är känt för sin effektivitet, anpassningsbarhet och för att det stöder ett brett utbud av ARM-hårdvara. Armbian erbjuder en stabil grund för att köra serverapplikationer, utveckla programvara,…
Valve släppte idag en ny stabil Steam Client-uppdatering som ger olika förbättringar för Linux-spelare, såväl som ett par nya funktioner och många buggfixar. Stor bild Steam input Linux https://steamcommunity.com/games/593110/announcements/detail/3895113407856183762
Fedora är en Linux distribution som utvecklas av Fedora Project, med stöd av och sponsring från Red Hat. Fedora är känt för att vara en av de mest innovativa distributionerna, och det fokuserar på att inkludera den senaste programvaran och tekniken. Det är en community-driven distribution, vilket betyder att utvecklingen är öppen och användarsamhället bidrar…
Inledning I teknikvärlden finns det en ständig debatt mellan användare och utvecklare om fördelarna och nackdelarna med olika operativsystem. Två av de mest framträdande operativsystemen i open source-samhället är Linux och FreeBSD. Denna artikel jämför dessa två system ur ett tekniskt perspektiv för att ge en djupare förståelse för deras egenskaper, prestanda, och användningsområden. Kärnarkitektur…
PHP är ett öppen källkods skriptspråk som främst används för webbutveckling. Det är inbäddat i HTML för att skapa dynamiska webbsidor och interagerar effektivt med databaser. PHP är plattformsoberoende och stöds av en stor utvecklargemenskap, vilket gör det till ett populärt val för att skapa webbplatser och webbapplikationer. Först och främst, börja med att uppdatera…
EXIF, eller Exchangeable Image File Format, är en standard för metadata som används för att lagra information om en bild i bildfilen själv. Denna metadata kan innehålla detaljer som kamerainställningar, datum och tid för fotografering, geografisk plats (om tillgänglig), kameramodell och tillverkare, och annan relevant information om bilden. Bash script nedan gör så du kan…
Introduktion Att kompilera PHP 8.3 från källkod är en uppgift som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap, men det ger avancerade användare och utvecklare möjlighet att skräddarsy sin PHP-installation. Denna guide täcker stegen för att kompilera PHP 8.3 både på Ubuntu och Fedora-system. Förberedelser Steg 1: Installera Nödvändiga Beroenden För Ubuntu: För Fedora: Dessa kommandon installerar…
Att konfigurera klockan i Ubuntu via terminalen är en användbar färdighet, särskilt för systemadministratörer och de som föredrar att arbeta i en textbaserad miljö. Här är en steg-för-steg guide för hur du kan göra detta: Steg 1: Öppna Terminalen Steg 2: Kontrollera Aktuell Tid Steg 3: Ändra Tidszon Så ställer du i Stockholm/europa som tidszon…
Linux operativsystem har blivit ett populärt val både för personligt och professionellt bruk, och dess förmåga att hantera utskriftsjobb spelar en viktig roll i dess dagliga användning. I denna artikel utforskar vi hur utskriftssystemet i Linux fungerar, och de olika komponenterna som gör det möjligt att skriva ut dokument smidigt och effektivt. Utskriftsköer och Jobbhantering…
