En kontrovers har uppstått kring Debian-utvecklaren Julian Klodes beslut att ta bort vissa nätverksfunktioner från KeePassXC, en populär öppen källkodslösenordshanterare. Detta beslut har orsakat missnöje bland användare eftersom det ledde till att webbläsarintegrationen blev obrukbar. Klode hävdar att beslutet togs för att minska applikationens angreppsyta och förbättra säkerheten. Användarna och KeePassXC-utvecklarna är dock kritiska och menar att sådana förändringar borde ha diskuterats öppet, i linje med Debians demokratiska principer. En lösning har presenterats i form av ett nytt paket, ”keepassxc-full”, som återställer de borttagna funktionerna. Frågan väcker bredare frågor om hur beslut fattas inom open source-samhällen och användarnas rätt till valfrihet.

Ovanstående är en sammafattning baserad på

https://linuxiac.com/debian-keepassxc-sparked-debate

Oroar du dig för varför Apples ARM-chip inte fungerar bra med Linux? Qualcomm har lösningen.

En gång i tiden dominerades CPU-marknaden av Intel och AMD. Men med smarttelefonernas intåg började ARM-baserade chip från företag som Qualcomm, MediaTek och även Apple, som är det senaste företaget att ge sig in på denna marknad, ta plats.

Men konkurrensen är alltid hård. Förra året introducerade Qualcomm plattformen Snapdragon X Elite, som syftade till att erbjuda snabb prestanda i ett kompakt format med fokus på AI.

De första datorerna med denna plattform förväntas komma någon gång i mitten av 2024, och de har inte behandlat Linux som en andra klassens medborgare vid denna lansering.

Baserat på Qualcomms Oryon, har Snapdragon X Elite 12 kärnor, en klockhastighet på upp till 3,8 GHz (boostar upp till 4,3 GHz), en Adreno GPU kapabel till upp till 4,6 TFLOPS för konventionella GPU-uppgifter, och en NPU kapabel till 45 TOPS för AI-specifika uppgifter.

Qualcomm samarbetade med Lenovo, ARM och Linaro på AArch64-laptopsprojektet för att utveckla Linux-stöd för flera generationer av deras SoC:er, både nuvarande och tidigare.

Dessutom nämnde de att:

”Det har varit vår prioritet att inte bara stödja Linux på våra premium-tier SoC:er, utan att stödja det omgående. Faktum är att inom en eller två dagar efter att vi offentligt tillkännagivit varje generation av Snapdragon 8, har vi postat den initiala patchseten för Linux-kernelstöd.”
De gick också ett steg längre och började posta patchset till Linux-kerneln direkt efter att de tillkännagav Snapdragon X Elite-serien; Du ser inte ett sådant engagemang särskilt ofta.

Hittills har de slagit samman några viktiga funktioner med Linux-kernlar 6.8 och 6.9, med några höjdpunkter som:

• SSD-NVMe över PCIe
• Phy (PCIe/eDP/USB)
• Ljudmaskindrivrutin
• PMC8380 PMIC
• Pinctrl (TLMM)

För närvarande arbetar Qualcomm med communityn för att lösa ett problem under uppstart med devicetrees på deras UEFI-baserade BIOS. De avslöjade också att de använder GRUB för att starta upp i Debian och för att dubbelstarta det med Windows.

Inom de närmaste sex månaderna vill de slutföra arbetet med att lägga till stöd för fullständig hårdvaruavkodning av video på Firefox och Chrome, samt genomföra olika GPU- och CPU-prestandaoptimeringar.

Dessutom siktar de på att tillhandahålla enkla installationsprogram för Ubuntu samt Debian.

För de kommande Linux-kernelversionerna 6.10 och 6.11 avser Qualcomm att implementera stöd för saker som GPU, Kamera, Video, Batteri, Inbyggd display (eDP), CPUFreq, och mer.

Överlag gillar jag den riktning Qualcomm är på väg mot, med tanke på att vissa chip-tillverkare (t.ex. Apple), av uppenbara skäl, glömmer att Linux är en betydande plattform som förtjänar det senaste och bästa.

Qualcomm har också släppt en experimentell rådiskavbildning för Debian som de har använt internt för att testa saker på sina referensenheter (inte säker på vilka dessa är).

Om du är intresserad av att bidra eller vill se framstegen, kan du söka efter ”X1E80100” på Linux Kernel Mailing List-arkivet (LKML).

Om du vill lära dig mer om hur Qualcomm har lyckats med detta kan du hänvisa till videon nedan, eller så kan du gå igenom tillkännagivandebloggen.

Ovanstående artikel är baserad på data ifrån

https://news.itsfoss.com/snapdragon-x-elite-linux

Nedan en översättning ifrån Raspberry PI officela hemsida.

Raspberry Pi M.2 HAT+ låter dig koppla M.2 M-key-enheter, som NVMe-enheter och AI-acceleratorer, till din Raspberry Pi 5. Den erbjuder snabb dataöverföring upp till 500 MB/s och finns att köpa nu hos våra godkända återförsäljare för bara 12 dollar.

Raspberry Pi 5 lanserades i september förra året med en spännande ny funktion: en PCI Express (PCIe) expansionskontakt. Denna lilla 16-poliga FFC-kontakt, placerad längst till vänster där MIPI-skärmkontakten finns på äldre modeller, har en enkel PCIe 2.0-kanal (ett sändarpar, ett mottagarpar och ett klockpar).

När vi lanserade Raspberry Pi 5 visade vi också en prototyp av HAT+, som ansluter FFC-kontakten till den standard M.2 M-key formfaktor som används av NVMe-enheter och andra små PCIe-enheter. Efter flera revisioner och tester blev denna prototyp den färdiga produkten du ser idag.

Att utveckla bra produkter tar tid
Att lansera en ny generation av Raspberry Pi-datorer kräver stor insats och fokus från hela vårt ingenjörsteam. Raspberry Pi 5 var särskilt komplex och kostsam att utveckla, med tre nya specialdesignade chips (Broadcom BCM2712 applikationsprocessor, Dialog/Renesas DA9091 PMIC och vår egen RP1 I/O-kontroller), nya produktionsprocesser och ett helt omdesignat testningssystem.

Vi hade helst velat lansera M.2 HAT+ samtidigt som Raspberry Pi 5, men det var viktigt att inte skynda på utvecklingen. Det fanns fortfarande några olösta frågor, särskilt kring två reservpinnar på den 16-poliga FFC-kontakten. Ursprungligen bar dessa pinnar I2C-signaler, men den slutgiltiga specifikationen tilldelade dem fasta funktioner: en för att slå på ström till anslutna enheter och en för att detektera och väcka kortet.

Vi ville också säkerställa att vår produkt verkligen uppfyllde HAT+ specifikationen, vilket krävde ytterligare justeringar. Raspberry Pi-specifikationer, som vår 40-poliga GPIO-kontakt och vår trepoliga debug-kontakt, tenderar att bli industristandarder, och vi har ett ansvar att få dem rätt från början.

Omfattande enhetskompatibilitet
Under utvecklingen tog vi tillfället i akt att testa en mängd olika NVMe-enheter och andra periferienheter, och att lösa de problem vi stötte på. I ett fall samarbetade vi med en tillverkare för att fixa ett problem meOmfattande enhetskompatibilitetd en enhet som inte fungerade korrekt, vilket visade sig bero på ett starttimingsproblem i enhetens firmware.

Det tar tid att skriva firmware och att bygga de produktionsprocesser och testsystem som krävs för att producera tiotusentals enheter varje månad. Men nu är vi glada att kunna lansera M.2 HAT+. Med uppdaterad firmware och en ansluten M.2 HAT+ kommer en installerad PCIe-enhet att detekteras vid uppstart och, om det är en NVMe-enhet, vara tillgänglig som en startkälla.

Scheman
En fördel med den senare lanseringen av M.2 HAT+ är att det nu finns många tredjepartsprodukter, som NVMe Base från Pimoroni. För att underlätta utvecklingen av högkvalitativa PCIe-tillbehör för Raspberry Pi 5 publicerar vi våra scheman som referensdesign. Du kan också läsa vår dokumentation för M.2 HAT+.

Mer information här

https://www.raspberrypi.com/news/m-2-hat-on-sale-now-for-12

Den senaste versionen av den öppna webbläsaren Mozilla Firefox, version 126, är nu tillgänglig för nedladdning i förväg inför dess planerade officiella lansering den 14 maj. Låt oss ta en närmare titt på de nya funktionerna och förbättringarna som implementerats i denna version.

Viktiga Nyheter i Firefox 126

En av de mest framstående förändringarna i Firefox 126 är tillägget av ”Linux” till användaragentsträngen för Firefox för Android. Detta görs för att åtgärda vissa kompatibilitetsproblem med webbplatser. Dessutom har inställningarna för ”tillägg” i Firefox för Android bytt namn till ”Extensions” för att vara mer konsekvent med Firefox för datorer och addons.mozilla.org.

En annan viktig förbättring är aktiveringen av AV1-hårdvaruacceleration för macOS på M3 Macs, vilket förbättrar prestandan vid videouppspelning.

Nyheter för Webbutvecklare

Firefox 126 introducerar flera nya funktioner som kan vara av intresse för webbutvecklare:

• Möjlighet att inaktivera eller aktivera Split-konsolen i utvecklarverktygen: Detta ger utvecklare mer flexibilitet när de arbetar med olika verktyg.
• Stöd för CSS Custom :state() och CustomStateSet: Dessa nya CSS-funktioner ger utvecklare större kontroll över stilhanteringen.
• Stöd för IDBFactory.databases för enumerering av IndexedDB-databaser: Detta gör det enklare att hantera och arbeta med IndexedDB-databaser.

Dessutom implementeras den statiska metoden URL.parse(), som returnerar null istället för att kasta ett undantag när parsing misslyckas, till skillnad från URL-konstruktorn. Slutligen aktiveras CSS zoom-egenskapen som standard, efter omfattande arbete med webbkompatibilitet och standardisering inom CSSWG.

Sammanfattning

Trots att Firefox 126 inte är en massiv uppdatering, medför den flera viktiga förbättringar och nya funktioner som kan förbättra både användarupplevelsen och arbetsflödet för webbutvecklare. Uppdateringen är nu tillgänglig för nedladdning, så se till att uppdatera din webbläsare för att dra nytta av dessa nyheter och förbättringar.

https://ftp.mozilla.org/pub/firefox/releases/126.0

Ovanstående text är baserad på data ifrån

Frigörande innovation: GNU Linuxlibre 6.9-gnu släppt

Frigörande innovation: GNU Linux-libre 6.9-gnu släppt

Introduktion

GNU Linuxlibre-projektet har idag tillkännagivit släppet och allmän tillgänglighet av GNU Linuxlibre 6.9-kärnan. Detta är goda nyheter för de som söker 100% frihet för sina GNU/Linux-datorer och älskar mjukvarufrihet.

Nyheter i version 6.9-gnu

Baserat på den nyligen släppta Linux 6.9 kärnserien, är GNU Linux-libre 6.9 här för att rensa upp en ny Renesas FemtoClock3 Wireless som PTP-klocka (ptp_fc3) drivrutin, samt uppdatera rengöringen av AMDGPU, ath12k, Adreno, btusb och r8169 drivrutinerna.

Dessutom justerar GNU Linux-libre 6.9 för förändringar kring en hex-kodad källlös blobb, rensar upp olika nya devicetree-filer för AArch64-implementeringar från TI, Qualcomm och MediaTek, och fixar en initieringsfrysning i Intel i915-grafikdrivrutinen från föregående version.

Fix för i915-grafikkort

Ett känt problem med i915-grafikkort, som orsakade att korten frös tidigt under uppstart, har åtgärdats. Utvecklarna kommenterar: ”Vi blev medvetna om ett problem som vissa användare av i915-grafikkort stod inför, vilket orsakade att korten frös tidigt under uppstarten. Vi har nu ändrat logiken för att helt hoppa över inaktiverade blobbar, så att drivrutinens övergripande logik inte ens kommer att försöka ladda blobbar, och därmed kommer att fortsätta att aktivera kortet.”

Nedladdning och tillgänglighet

GNU Linuxlibre kärnan riktar sig till älskare av programvarufrihet och Linux-purister som vill bygga en 100% fri GNU/Linux-dator utan några proprietära drivrutiner eller kod. Du kan ladda ner den senaste versionens komprimerade tarbollar, inkrementella patchar, och skript för rengöring från den officiella webbplatsen.

Konstverk och firande

För att fira släppet har projektets maskot, Freedo, deltagit i en unik fotografering där en bild tagits med webbkamera inställd på att vända bilden vertikalt, vilket symboliserar versionens namn genom en 180° rotation—likt siffrorna 6 och 9. Denna bild och andra nyheter är tillgängliga på projektets nyhetssida.

Om GNU Linux-libre

GNU Linuxlibre är en fri version av Linuxkärnan, lämplig för användning med GNU-operativsystemet i 100% fria GNU/Linux-libre systemdistributioner. Den tar bort icke-fria komponenter från Linux, som är förklädda som källkod eller distribuerade i separata filer. Den inaktiverar också körningsförfrågningar om icke-fria komponenter, så att användare inte luras in i att använda icke-fri programvara.

Linuxlibre började inom gNewSense GNU/Linuxdistributionen och blev senare ett projekt underhållet av FSF Latinamerika, och 2012 blev det en del av GNU-projektet. Projektets maskot, Freedo, är en ljusblå pingvin som just kommit ut ur duschen. För mer information och bilder, besök projektets hemsida.

Framtiden för GNU Linux-libre

GNU Linuxlibre står som en bastion för fri mjukvara, och dess beständiga utveckling och stöd från en global community är avgörande för dess fortsatta framgång. Projektet välkomnar ständigt nya bidragsgivare och använder minimala ändringar för att rensa upp Linux, vilket uppmuntrar till ytterligare innovation inom området för fri mjukvara.

För de senaste nyheterna om GNU Linux-libre, följ projektet i Fediversen på Mastodon eller gå med i IRC-kanalen #gnu-linux-libre på libera.chat. Var fri med GNU Linuxlibre!

Rescuezilla 2.5 har nyligen släppts med flera nyheter och förbättringar. Den senaste versionen av detta diskavbildnings- och återställningsprogram stöder nu Ubuntu 24.04 (Noble) samt tidigare versioner som Ubuntu 23.10 (Mantic) och Ubuntu 23.04 (Lunar), vilket är idealiskt för dem med nyare datorutrustning. De aktuella ISO-filerna är tillgängliga för nedladdning på projektets GitHub-sida.

En viktig uppdatering i denna release är en uppgradering till Partclone 0.3.27, ett verktyg för att spara och återställa aktiva block på en hårddiskpartition. Denna version förbättrar hanteringen av BTRFS-filsystemet och stödjer nu version 6.3.3, en uppdatering från tidigare 5.11, vilket förväntas lösa befintliga problem med BTRFS.

En nyhet för tekniskt avancerade användare är introduktionen av ett experimentellt kommandoradsgränssnitt (CLI) som, trots att det fortfarande är under utveckling, stödjer funktioner som backup, verifiering, återställning och kloning. Detta gränssnitt är kompatibelt med avbilder skapade både av Clonezilla och Rescuezilla, och fler funktioner planeras i framtida uppdateringar.

Denna version av Rescuezilla åtgärdar även några fel som påverkade säkerhetskopieringen av Linux MD RAID-enheter och återställning på portugisiska på grund av små skrivfel.

Rescuezilla 2.5 är fullt kompatibelt med Clonezilla och stöder flera format av virtuella maskinbilder, som VirtualBox VDI och VMware VMDK. Användare kan ladda ner ISO-filen, överföra den till ett USB-minne och använda programmet för att säkerhetskopiera eller återställa data. För mer information om alla uppdateringar och ändringar, rekommenderas det att läsa igenom ändringsloggen.

Ladda ner iso filken här

Innehåller ovan är baserad på data ifrån

https://linuxiac.com/rescuezilla-2-5-launches-with-enhanced-btrfs-support

Linux Kernel 6.9: En djupdykning i tekniska förbättringar och säkerhetsuppgraderingar

Den senaste versionen av Linux-kärnan, 6.9, har introducerats av Linus Torvalds och markerar en signifikant milstolpe i kärnans utveckling med en rad innovativa funktioner och förbättringar. Denna uppdatering fokuserar på att öka systemets prestanda, säkerhet och skalbarhet över en mängd olika plattformar.

Integration av Rust på ARM64

En av höjdpunkterna i Linux 6.9 är inkluderingen av stöd för programmeringsspråket Rust på AArch64 (ARM64) arkitekturer, vilket framhäver en strategisk förflyttning mot att använda mer minnessäkra programmeringsspråk inom kärnutvecklingen. Rust bidrar till att minska systemets sårbarheter genom att förebygga vanliga buggar som minnesläckor och pekarfel, vilket är avgörande för att upprätthålla systemets integritet och säkerhet.

Förbättringar av eventhantering med Intel FRED

Linux 6.9 introducerar stöd för Intels nya FRED-mekanism (Flexible Return and Event Delivery), en innovation som optimerar hanteringen av lågnivåhändelser och avbrott. Denna teknik möjliggör mer effektiv och flexibel hantering av händelser som är kritiska för systemets responsivitet och prestanda, särskilt inom realtidssystem.

Säkerhetsförstärkningar med AMD SNP

En annan viktig säkerhetsförbättring är stödet för AMD:s Secure Nested Paging (SNP), vilket förstärker säkerheten i virtualiserade miljöer genom att effektivt isolera gästminnet från värdminnet. Detta hjälper till att skydda mot hypervisor-baserade attacker och ökar den övergripande säkerheten för virtualiserade system.

Utökade funktioner i enhetsmapparen med dm-vdo

Version 6.9 utvidgar enhetsmapparens kapacitet med ett nytt dm-vdo (virtual data optimizer) mål som stöder inline deduplication, kompression, eliminering av nollblock och tunn provisionering. Dessa funktioner är avgörande för att förbättra lagringseffektivitet och hantera lagringsresurser på ett mer ekonomiskt sätt.

Filsystem och nätverksinnovationer

Det finns flera uppdateringar av filsystemet som förbättrar prestanda och tillförlitlighet över olika lagringskonfigurationer. Bland annat har F2FS-filsystemet fått utökad funktionalitet för zonerade enheter och per-fil-komprimering, medan Btrfs har genomgått mindre prestandaförbättringar och zonlägesfixar. På nätverkssidan inkluderar Linux 6.9 stöd för TCP_NOTSENT_LOWAT i Multipath TCP (MPTCP), vilket förbättrar hanteringen av nätverkstrafik och datagenomströmning.

Nya drivrutiner och hårdvarustöd

Linux 6.9 inkluderar en uppsjö av nya drivrutiner som utökar stödet för modern hårdvara. Detta inkluderar uppdateringar till Intel Xe grafikdrivrutiner, stöd för AMD:s SoundWire i ACP 6.3-system och initialt stöd för kontinuerlig PTE i ARM64-processorer, vilket tillåter mer effektiv adressering av fysiskt sammanhängande minnesområden.

Avveckling av föråldrade teknologier

Denna version markerar även slutet för stöd för det äldre EXT2-filsystemet, vilket främjar övergången till mer robusta och säkra filsystemalternativ, som NTFS3, som nu är standard för NTFS-filsystem i Linux.

Summering

Linux 6.9 representerar inte bara en uppsättning up

pdateringar; det är en omfattande förbättring av Linux-kärnan som adresserar både aktuella och framtida teknikkrav. Denna version förbättrar kritiska aspekter av säkerhet och prestanda och lägger grunden för framtida innovationer inom Linux-ekosystemet. Med en kort livscykel förväntas Linux 6.9 snart följas av version 6.10, som planeras lanseras senare under året, och fortsätter därmed den ständiga utvecklingen av världens mest använda kärnutvecklingsplattform.

Ovanstående artikel bygger på data ifrån

PeaZip 9.8 är en ny version av det öppen källkods- och plattformsoberoende filarkiveringsverktyget som bjuder på flera förbättringar. Denna uppdatering innefattar nya användargränssnitts- och kommandoradsteman, bland annat ett Tux-tema, samt nya funktioner för att förenkla och effektivisera hantering av arkivfiler. Användare kan nu bläddra i arkiv i en platt vy och direkt extrahera filer till specifika sökvägar som bokmärken eller historik utan ytterligare bekräftelse. Det finns också nya CLI-switchar för enklare skriptning och systemintegration. PeaZip 9.8, som använder Pea 1.18 och är kompilerad med Lazarus 3.2, är tillgänglig för nedladdning för både GTK2 och Qt 5 och stöder 64-bitars samt ARM64-arkitekturer. Programmet kan också installeras via Flatpak.

Läs mer PeaZip här, artikel är mer komplett och men är på Engelska.

Vad är KDE Frameworks för något?

KDE Frameworks är en omfattande samling av mer än 70 tilläggsbibliotek till Qt, utvecklade för att erbjuda vanliga och nödvändiga funktioner inom KDE Plasma-skrivbordsmiljön och dess applikationer. Biblioteken erbjuder verktyg och komponenter som underlättar utveckling av programvara genom att tillhandahålla fördefinierade lösningar för UI-design, filhantering, nätverksoperationer och mycket mer. Denna modularitet och återanvändbarhet av kod stimulerar effektivitet och innovation inom KDE:s programutveckling.

Vad är nytt i KDE Frameworks 6.2?

KDE-projektet har släppt KDE Frameworks 6.2, en uppdatering till samlingen av tilläggsbibliotek till Qt, som förbättrar KDE Plasma-skrivbordsmiljön och dess applikationer. Den nya versionen innehåller standardiserade rundade hörn för Breeze-temat, nya ikoner, och flera automatiserade tester för filsystem. Det har även tillkommit förbättrat stöd för WebDAV-filer och rättelser för problem med LUKS-krypterade diskar samt en ny widget och bättre integrering med Flatpak genom KWallet. Uppdateringen innebär även UI-förbättringar som snabbare färgschemabyten och bättre ikonanpassning. KDE Frameworks 6.2 kommer att integreras i kommande KDE Plasma 6.1 och följs av en ytterligare uppdatering, KDE Frameworks 6.3, planerad till juni 2024.

Fullstädig artikel på Engelska

PDP 11

PDP-11 är en av de mest betydelsefulla minidatorerna som någonsin tillverkats och var en produkt av Digital Equipment Corporation (DEC), lanserad 1970. Den anses vara en ikon inom datavetenskapens historia och hade en stor inverkan på datorindustrin, inklusive på utvecklingen av flera stora operativsystem.

Arkitektur och Design

PDP-11-serien hade flera nydanande designelement:

• 16-bitarsarkitektur: PDP-11 var en av de första datormodellerna som införde en 16-bitars ordlängd, vilket gav den en betydligt större kraft än tidigare 8-bitars minidatorer.
• Allmänna register: Maskinen hade flera allmänna register som kunde användas flexibelt för olika syften, vilket förbättrade programmerbarheten och effektiviteten.
• Enhetlig adressering: PDP-11 använde byte-orienterad, enhetlig adressering där varje byte i minnet hade en unik adress, vilket förenklade datahanteringen.

Påverkan och Användning

PDP-11 blev populär i en rad olika miljöer från universitet och forskningsinstitut till affärs- och industriapplikationer. Dess design påverkade utvecklingen av flera operativsystem, inklusive UNIX. UNIX på PDP-11 var betydelsefullt för att forma många av de koncept som fortfarande används i moderna operativsystem idag.

Modeller och Innovationer

Serien inkluderade många olika modeller, från de första PDP-11/20 till mer avancerade versioner som PDP-11/70. Varje ny modell förbättrade processorkraft, minneskapacitet och in/ut-prestanda. PDP-11 var också känd för att stödja ett brett utbud av in- och utenheter och hade utmärkt stöd för nätverksfunktioner och extern lagring.

Eftermäle

PDP-11 fortsatte att tillverkas i olika former ända in på 1990-talet, vilket visar dess långvariga popularitet och pålitlighet. Dess inflytande kan ses i många av dagens datorkoncept och dess arkitektur har direkt inspirerat efterföljande generationer av datorer och operativsystem. Den var även en kritisk plattform för utbildning inom datavetenskap och ingenjörskonst, och många nutida programvaruingenjörer och systemarkitekter fick sin första erfarenhet av datordesign och systemutveckling på en PDP-11.

Modell av PDP 11

PDP-11-serien omfattade många olika modeller, var och en med sina egna specifika egenskaper och förbättringar jämfört med föregångarna. Varje modell riktade sig till olika marknader och behov, från grundläggande forskningsanvändning till industriella tillämpningar. Här är några av de mest framträdande modellerna inom PDP-11-serien:

1. PDP-11/20: Den första modellen lanserades 1970 och var den mest grundläggande versionen utan mikrokod.
2. PDP-11/45: Lanserad 1972, var den snabbare och mer kapabel än 11/20, med upp till 28 KB minne och stöd för tidsdelningssystem.
3. PDP-11/70: Lanserades 1975, det var en av de mest kraftfulla versionerna med större minnesadressering och förbättrad in/ut-prestanda, populär i större företags- och forskningsmiljöer.
4. PDP-11/05 och PDP-11/10: Budgetmodeller som riktade sig till kostnadsmedvetna köpare, ofta använda i utbildning och för små företag.
5. PDP-11/34: En mellanklassmodell som blev mycket populär på grund av sin balans mellan prestanda och kostnad. Den användes ofta i inbäddade system.
6. PDP-11/60: Införde möjligheten att ha anpassningsbar mikrokod, vilket
7. VAX, vilket står för ”Virtual Address eXtension”, var en serie minidatorer utvecklade och tillverkade av Digital Equipment Corporation (DEC) under slutet av 1970-talet och framåt. VAX-minidatorerna är särskilt kända för sin kraftfulla arkitektur och för att de var en betydande vidareutveckling från DEC:s tidigare PDP-serie.
8. Arkitektur och Innovation
9. VAX-serien hade en 32-bitars arkitektur vilket var en stor utveckling jämfört med de tidigare 16-bitars PDP-datorerna. Denna utökade adresseringsförmåga möjliggjorde mycket större och mer komplexa dataprogram och större minnesutrymmen. Den innehöll också en rik uppsättning av maskininstruktioner, vilket inkluderade högnivåfunktioner som kunde hantera komplexa datatyper och operationer direkt i maskinvaran.
10. VAX/VMS Operativsystem
11. En av de mest framstående egenskaperna hos VAX var dess operativsystem, VAX/VMS (senare kallat bara VMS). VMS var ett mycket pålitligt och säkert operativsystem som erbjuder avancerade funktioner som versionshantering av filer, finmaskig säkerhetskontroll, och effektiv klusterhantering. VMS blev populärt inom många industriella, akademiska och finansiella tillämpningar, och används än idag i många kritiska system.
12. Användning och Påverkan
13. VAX-minidatorerna blev enormt populära för en mängd olika tillämpningar, från forskning och utbildning till affärssystem och engineering. De var särskilt populära inom akademiska institutioner och forskningslaboratorier där behovet av stora beräkningsmöjligheter och avancerad datahantering var stor.
14. Modeller och Expansion
15. DEC utvecklade många olika modeller inom VAX-serien, inklusive större system som VAX 11/780, som var den första modellen i serien, och mindre, mer kostnadseffektiva modeller som VAX 11/750. Med tiden inkluderade serien även VAXstationer, som var arbetsstationer baserade på VAX-arkitekturen.
16. Nedgång och Arv
17. Med framväxten av kraftfullare mikroprocessorer och konkurrens från andra datortillverkare på 1980- och 1990-talen började VAX-minidatorernas popularitet att avta. DEC själva började fokusera mer på Alpha-processorbaserade system innan företaget så småningom köptes upp av Compaq (och senare av Hewlett-Packard).
18. Trots att VAX-minidatorerna inte längre är i produktion, kvarstår deras arv i form av de principer och teknologier de införde, och många av koncepten och teknikerna som först implementerades i VAX-arkitekturen och VMS fortsätter att påverka datordesign och operativsystemutveckling.
19. gjorde den mycket flexibel för olika tillämpningar.
20. PDP-11/44: En mer sofistikerad modell som stödde både större fysiskt och virtuellt minne, vilket gjorde den lämplig för mer krävande databas- och nätverksarbete.
21. PDP-11/84 och PDP-11/94: Dessa senare modeller använde mer moderna tekniker och högre hastigheter.

Dessa PDP-11-modeller stödde en rad olika operativsystem, inklusive RT-11, RSX-11, RSTS/E och UNIX, vilket gjorde dem mycket mångsidiga. Seriens design och hårdvarukonfigurationer tillät även en mängd olika expansionsmöjligheter, vilket gjorde den populär i en era då datoranpassning och specialisering började bli alltmer vanligt förekommande.

Jämförlese mellan PDP 11 /60 och Raspberry PI Zero

PDP-11/60

• Lanserad: Tidigt 1970-tal
• Processor: 16-bitars mikroprocessor
• Klockfrekvens: Vanligtvis runt 5 till 10 MHz
• Prestanda: Grundläggande beräkningsförmåga, huvudsakligen för textbaserad input/output och enklare databehandling
• Huvudsaklig användning: Akademiska och industriella miljöer för beräkning och processkontroll

En grov uppskattning skulle kunna vara att en PDP-11/60 skulle kunna ligga i området av 0.1 till 0.5 MIPS, men denna siffra är mycket ungefärlig. Prestanda varierade också beroende på vilken typ av instruktioner som kördes, med vissa operationer som tog längre tid än andra. Dessa tidiga maskiner optimerades ofta för specifika uppgifter snarare än att ha generell hög prestanda.

Raspberry Pi Zero

• Lanserad: 2015
• Processor: Broadcom BCM2835 (ARM11 arkitektur)
• Klockfrekvens: 1 GHz
• Prestanda: Kapabel att köra fullständiga operativsystem som Linux, stöd för multimedia, programmering och enklare grafikberäkningar
• Huvudsaklig användning: Utbildning, hobbyprojekt, och prototyper, samt vissa kommersiella tillämpningar i småskaliga enheter

Raspberry Pi Zero har en teoretisk maximal prestanda på cirka 1200 MIPS. Denna siffra ger en bra indikation på processorhastigheten, även om verklig prestanda kan variera beroende på specifika program och arbetsbelastningar.

Vax

VAX, vilket står för ”Virtual Address eXtension”, var en serie minidatorer utvecklade och tillverkade av Digital Equipment Corporation (DEC) under slutet av 1970-talet och framåt. VAX-minidatorerna är särskilt kända för sin kraftfulla arkitektur och för att de var en betydande vidareutveckling från DEC:s tidigare PDP-serie.

Arkitektur och Innovation

VAX-serien hade en 32-bitars arkitektur vilket var en stor utveckling jämfört med de tidigare 16-bitars PDP-datorerna. Denna utökade adresseringsförmåga möjliggjorde mycket större och mer komplexa dataprogram och större minnesutrymmen. Den innehöll också en rik uppsättning av maskininstruktioner, vilket inkluderade högnivåfunktioner som kunde hantera komplexa datatyper och operationer direkt i maskinvaran.

VAX/VMS Operativsystem

En av de mest framstående egenskaperna hos VAX var dess operativsystem, VAX/VMS (senare kallat bara VMS). VMS var ett mycket pålitligt och säkert operativsystem som erbjuder avancerade funktioner som versionshantering av filer, finmaskig säkerhetskontroll, och effektiv klusterhantering. VMS blev populärt inom många industriella, akademiska och finansiella tillämpningar, och används än idag i många kritiska system.

Användning och Påverkan

VAX-minidatorerna blev enormt populära för en mängd olika tillämpningar, från forskning och utbildning till affärssystem och engineering. De var särskilt populära inom akademiska institutioner och forskningslaboratorier där behovet av stora beräkningsmöjligheter och avancerad datahantering var stor.

Modeller och Expansion

DEC utvecklade många olika modeller inom VAX-serien, inklusive större system som VAX 11/780, som var den första modellen i serien, och mindre, mer kostnadseffektiva modeller som VAX 11/750. Med tiden inkluderade serien även VAXstationer, som var arbetsstationer baserade på VAX-arkitekturen.

Nedgång och Arv

Med framväxten av kraftfullare mikroprocessorer och konkurrens från andra datortillverkare på 1980- och 1990-talen började VAX-minidatorernas popularitet att avta. DEC själva började fokusera mer på Alpha-processorbaserade system innan företaget så småningom köptes upp av Compaq (och senare av Hewlett-Packard).

Trots att VAX-minidatorerna inte längre är i produktion, kvarstår deras arv i form av de principer och teknologier de införde, och många av koncepten och teknikerna som först implementerades i VAX-arkitekturen och VMS fortsätter att påverka datordesign och operativsystemutveckling.

Modeller av Vax

VAX-serien av Digital Equipment Corporation (DEC) inkluderade ett brett utbud av modeller, utvecklade och lanserade över ungefär två decennier. Här är några av de mer betydande och representativa modellerna i VAX-familjen:

1. VAX 11/780 (1977): Den första och kanske mest ikoniska modellen i VAX-serien. Det var DEC:s första 32-bitars system och introducerade VAX-arkitekturen. VAX 11/780 var känt för sin höga prestanda och förmåga att hantera stora datamängder.
2. VAX 11/750 (1980): En kostnadseffektivare och mer kompakt version av 11/780, vilket gjorde den tillgänglig för en bredare marknad. Den användes ofta inom akademiska institutioner och små till medelstora företag.
3. VAX 11/725 (1982): Ännu en nedskalad version, avsedd för ännu mindre installationer där rymd och strömförbrukning var viktiga överväganden.
4. VAX 8600 (1984): Efterföljaren till 11/780, VAX 8600, även känd som VAX 8650 eller VAX 8×00-serien, var snabbare och erbjöd mer avancerade funktioner för klusterhantering och nätverksanslutningar.
5. MicroVAX (1984–): En serie mindre och billigare VAX-datorer, designade för att ge VAX-arkitekturens fördelar till ännu lägre kostnad. Dessa datorer kom att bli populära för småföretag och avdelningskontor.
6. VAXstation (1984–): DEC:s serie av arbetsstationer baserade på VAX-arkitekturen, avsedda för tekniska och vetenskapligaIBM System/36 och System/38: tillämpningar som krävde hög grafisk kapacitet och användarinteraktivitet.
7. VAX 9000 (1990): Ett av de mest kraftfulla systemen i VAX-linjen, designat för att konkurrera i högprestandasegmentet för stordatorer. VAX 9000-serien erbjöd mycket hög prestanda men var också mycket dyr.
8. VAX 4000 (1991–): Designad för medelstora till stora företagsmiljöer, VAX 4000-serien fortsatte att utveckla VAX-arkitekturen med förbättringar i skalbarhet och underhåll.

Dessa modeller visar på VAX-seriens bredd och flexibilitet, där DEC lyckades erbjuda lösningar som mötte en rad olika kundbehov från högpresterande stordatorsystem till personliga arbetsstationer. VAX-systemen var banbrytande inom många områden, inklusive nätverkskapacitet, operativsystemutveckling (VMS), och stöd för komplex datahantering och transaktionsprocessning.

IBM System/36 och System/38

IBM System/36 och System/38 var två betydelsefulla serier av minidatorer från IBM, designade för att hantera affärs- och kontorsapplikationer inom små till medelstora företag. Dessa system var populära under 1970- och 1980-talen och var viktiga i utvecklingen av affärssystem och databehandling.

IBM System/36

Lanserad 1983, System/36 var en vidareutveckling av IBM:s tidigare System/34 och var tänkt att vara ett användarvänligt, mångsidigt och kostnadseffektivt system. Det kännetecknades av dess förmåga att köra både enkla och sofistikerade affärsapplikationer med relativt låg driftskostnad.

Funktioner och egenskaper:

• Enkelhet och användarvänlighet: System/36 var designat för enkel användning, med en menystyrd användargränssnitt och inbyggda verktyg för programutveckling.
• Programmeringsspråk: Systemet stödde flera högnivåspråk inklusive RPG II, COBOL och BASIC.
• SSP Operativsystem: Systemet körde på IBM:s SSP (Single System/36 Program), vilket var robust och lätt att hantera.
• Integration: Det erbjuder bra stöd för datanätverk och kunde integreras med andra IBM-datorer och tekniker.

IBM System/38

System/38 lanserades 1979 och var mycket mer avancerat än System/36. Det introducerade flera nya teknologier och koncept som senare blev standard inom IT-industrin.

Funktioner och egenskaper:

• Avancerad arkitektur: System/38 var baserat på en unik arkitektur känd som CISC (Complex Instruction Set Computing) och hade kapacitet för virtuell adressering, vilket var nytt vid tiden.
• CPF Operativsystem: Detta var en föregångare till det senare OS/400 och iSeries/IBM i operativsystemen. CPF (Control Program Facility) var ett mycket säkert och robust operativsystem.
• Databasintegrering: Till skillnad från många andra datorsystem vid den tiden, hade System/38 en inbyggd relationsdatabas, vilket gjorde det mycket lämpligt för databasintensiva applikationer.
• Objektorienterad design: Systemet använde en tidig form av objektorienterad design och hantering, vilket underlättade dataorganisation och programutveckling.

Båda dessa system spelade en viktig roll i att föra affärssystem och databasbehandling till mindre och medelstora företag, där större och mer komplexa stordatorsystem inte var ekonomiskt försvarbara. IBM System/36 och System/38 hjälpte till att etablera standarder för företagsdatabehandling och lämnade ett varaktigt arv inom branschen, särskilt i utvecklingen av senare IBM-system som AS/400.

IBM System/36 och System/38 bestod båda av en rad olika modeller, var och en utformad för att möta specifika affärsbehov och storleksskalor. Varje modellversion erbjuder olika nivåer av prestanda, kapacitet och pris, vilket möjliggör för företag att välja den bästa konfigurationen för sina krav.

IBM System/36 Modeller

System/36 var introducerat 1983 och följdes upp med flera olika modeller tills det slutligen fasades ut 2000. Modellerna varierade främst i termer av processorkapacitet, minne och lagringsalternativ:

1. 5360: Den ursprungliga modellen, riktad till medelstora till stora företag.
2. 5362: Känd som ”System/36 PC”, riktad mot mindre företag med begränsade behov.
3. 5363: Mellanklassmodell som introducerades senare.
4. 5364: Också känd som System/36 Model 400, den var kompakt och avsedd för små företag.

Dessa var några av de viktigaste versionerna, med flera variationer när det gällde tillgängliga minnen och diskutrymmen.

IBM System/38 Modeller

System/38 var ett mer avancerat och robust system jämfört med System/36 och introducerades först 1979. Det var unikt på så sätt att det inkluderade en inbyggd relationsdatabas och använde ett objektorienterat arkitektursystem långt innan dessa koncept blev mainstream i datorvärlden.

1. Modell 1: Den grundläggande första versionen av System/38.
2. Modell 2: Ett uppgraderat alternativ med högre kapacitet och prestanda.
3. Modell 3: Ytterligare förbättringar i prestanda och kapacitet.

Även om inte lika många modeller av System/38 producerades jämfört med System/36, var dess förmåga att hantera mer data och mer komplexa processer en betydande innovation vid tiden.

Båda dessa serier ersattes så småningom av AS/400 (Application System/400), som i sin tur blev IBM iSeries och senare IBM Power Systems, som alla bygger vidare på de tekniska grundprinciperna från System/36 och System/38, särskilt när det gäller systemintegration och databashantering.

HP 3000

HP 3000 är en serie av minidatorer som introducerades av Hewlett-Packard (HP) 1972. Denna serie var särskilt populär för dess pålitlighet och användning inom företagsmiljöer, och den användes flitigt för affärsapplikationer, databasförvaltning och transaktionsbehandling. HP 3000-serien står ut för sin långa livslängd och trogen användarbas, även långt efter att den officiellt slutade säljas.

Arkitektur och Egenskaper

HP 3000 var baserad på HP:s egna CISC-arkitektur, kän

HP 3000-serien omfattade ett brett utbud av modeller under sin livstid, från dess introduktion i början av 1970-talet till dess nedläggning i början av 2000-talet. Varje modell i serien var designad för att tillgodose olika behov inom företag och erbredde olika prestandanivåer, kapacitet och prisklasser. Här är några av de mest kända och använda modellerna:

1. HP 3000 Series III (1972): En av de tidigaste modellerna, vilken bidrog till att etablera HP 3000-serien som en pålitlig lösning för företag.
2. HP 3000 Series 30/33 (1978): Introducerade som en instegsmodell, populär bland mindre företag.
3. HP 3000 Series 37 (1981): En mellanklassmodell som erbjuder en bra balans mellan pris och prestanda.
4. HP 3000 Series 40/42/44 (1982): En serie av modeller som erbjuder ökade kapaciteter och prestanda jämfört med de tidigare modellerna.
5. HP 3000 Series 48/58 (1983-1984): Ytterligare en förbättring i prestanda och kapacitet, riktad mot medelstora företag.
6. HP 3000 Series 70/64/68 (1986): Kraftfulla maskiner som stöder större företagsbehov med högre processorkraft och kapacitet.
7. HP 3000 9×7 Series (1990): Serien inkluderade 937, 947, och 957 modeller. De var designade för att vara skalbara och erbjöd fortlöpande uppgraderingsmöjligheter.
8. HP 3000 Series 987/997 (1990-talet): Top-of-the-line modeller som erbjuder maximal prestanda och var avsedda för de mest krävande företagsmiljöerna.
9. HP 3000 Series 9x9KS (1990-talet): En serie kraftfulla servermodeller som riktade sig till de högsta prestandabehoven inom stora företag och organisationer.

Dessa olika modeller speglar HP 3000-seriens evolution över tid, där varje ny modell ofta förde med sig förbättringar i hårdvaruprestanda, kapacitet, och funktionalitet för att möta de växande och föränderliga behoven inom affärsdatormiljöer. Serien var känd för sin pålitlighet och robusthet, vilket gjorde den till en långlivad favorit bland företag som behövde stabila och effektiva databehandlingslösningar.

d som Multi-Programming Executive (MPE), senare MPE/iX. MPE/iX var ett operativsystem som stödde hög säkerhet, robusta databashanteringssystem och effektiv nätverkskommunikation. Detta gjorde HP 3000 till en ideal plattform för kritiska företagsapplikationer som krävde hög tillgänglighet och dataintegritet.

Operativsystem

HP 3000 körde på MPE (Multi-Programming Executive), ett operativsystem designat av HP för att vara särskilt starkt inom affärsområden där databaser och transaktionsbearbetning var i fokus. MPE inkluderade stöd för högnivå programmeringsspråk som COBOL och Pascal, samt integrerad stöd för databasen IMAGE/SQL.

Användning

HP 3000 användes främst av medelstora till stora företag för olika affärssystem, inklusive finansiell programvara, lagerhållning, HR-system och mer. Dessa system var kända för sin långa livslängd och höga grad av pålitlighet, vilket gjorde dem till en viktig del av många företags IT-infrastruktur.

Modeller

Genom åren producerades många olika modeller av HP 3000. De tidiga versionerna (som HP 3000 Series III) följdes av mer avancerade enheter som Series 70 och 80 under 1980-talet. Varje ny generation förbättrade processorkraften, minneskapaciteten och de tillgängliga funktionerna.

Nedläggning och Legacy

Trots att HP 3000 var mycket populär, meddelade HP 2001 att de skulle fasas ut HP 3000-serien, med ett slutgiltigt upphörande av supporten 2010. Beslutet möttes med betydande motstånd från en lojal användarbas, och faktiskt förlängde HP supporten till 2013 på grund av användarnas behov.

HP 3000 är fortfarande i drift i många organisationer, främst på grund av dess unika kapacitet att hantera specifika affärssystem och applikationer. Dess arv lever kvar genom dess inverkan på företagsdatabehandling och genom de lösningar och tekniker den introducerade.

Modeller av HP 3000

HP 3000-serien omfattade ett brett utbud av modeller under sin livstid, från dess introduktion i början av 1970-talet till dess nedläggning i början av 2000-talet. Varje modell i serien var designad för att tillgodose olika behov inom företag och erbredde olika prestandanivåer, kapacitet och prisklasser. Här är några av de mest kända och använda modellerna:

1. HP 3000 Series III (1972): En av de tidigaste modellerna, vilken bidrog till att etablera HP 3000-serien som en pålitlig lösning för företag.
2. HP 3000 Series 30/33 (1978): Introducerade som en instegsmodell, populär bland mindre företag.
3. HP 3000 Series 37 (1981): En mellanklassmodell som erbjuder en bra balans mellan pris och prestanda.
4. HP 3000 Series 40/42/44 (1982): En serie av modeller som erbjuder ökade kapaciteter och prestanda jämfört med de tidigare modellerna.
5. HP 3000 Series 48/58 (1983-1984): Ytterligare en förbättring i prestanda och kapacitet, riktad mot medelstora företag.
6. HP 3000 Series 70/64/68 (1986): Kraftfulla maskiner som stöder större företagsbehov med högre processorkraft och kapacitet.
7. HP 3000 9×7 Series (1990): Serien inkluderade 937, 947, och 957 modeller. De var designade för att vara skalbara och erbjöd fortlöpande uppgraderingsmöjligheter.
8. HP 3000 Series 987/997 (1990-talet): Top-of-the-line modeller som erbjuder maximal prestanda och var avsedda för de mest krävande företagsmiljöerna.
9. HP 3000 Series 9x9KS (1990-talet): En serie kraftfulla servermodeller som riktade sig till de högsta prestandabehoven inom stora företag och organisationer.

Dessa olika modeller speglar HP 3000-seriens evolution över tid, där varje ny modell ofta förde med sig förbättringar i hårdvaruprestanda, kapacitet, och funktionalitet för att möta de växande och föränderliga behoven inom affärsdatormiljöer. Serien var känd för sin pålitlighet och robusthet, vilket gjorde den till en långlivad favorit bland företag som behövde stabila och effektiva databehandlingslösningar.

Mixxx 2.4.1, en DJ-programvara, har släppts med förbättrat stöd för kontrollerenheter från Denon, Pioneer och Traktor. Den här uppdateringen inkluderar också funktioner för att hantera borttagbara enheter på Linux samt underlättar överföring av data mellan Windows och Linux. Version 2.4.1, som är en mindre uppdatering inom den senaste stabila 2.4-serien, förbättrar kompatibiliteten med flera populära DJ-kontrollers och Nintendo Wii-fjärrkontrollen.

Förbättringar har gjorts på användargränssnittet, inklusive en uppdaterad kontroll I/O-tabell och en förbättrad dialog för spåregenskaper som nu förhindrar oavsiktlig radering av metadata. FLAC-inspelning har stabiliserats för macOS och Windows, och konsolutskriften har optimerats för tydlighet.

Nya funktioner inkluderar förbättringar på AutoDJ och LV Mix EQ-modulerna, mer dynamiska vågformsinteraktioner och uppdaterade användargränssnitt för skins som Deere och Tango. Programmet hanterar nu även parallella vågformsvisningar stabilare, och flera små justeringar har gjorts för att förbättra användarupplevelsen, såsom förbättrade verktygstips och animerade kontroller.

För Linux-användare har version 2.4.1 specifika förbättringar såsom bättre hantering av externa enheter och smidigare filhantering vid överföring mellan operativsystem. För mer detaljerad information om alla ändringar, kan releaseanteckningarna hittas på projektets GitHub-sida.

Här kan du ladda ner

https://mixxx.org/download

Delar av innehåller ovan kommer ifrån

PeerTube, en decentraliserad videoplattform som erbjuder ett alternativ till YouTube, har lanserat version 6.1 med flera nya funktioner och förbättringar för användare. En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att importera och exportera kontodata. Nu kan användare skapa en nedladdningsbar kopia av sin information, inklusive videor, kanaler och inställningar, för att enkelt byta mellan olika PeerTube-instanser. Detta ger ökad flexibilitet och kontroll, även om informationen inte migreras automatiskt mellan instanser.

En annan förbättring är att PeerTube nu sparar de ursprungliga videofilerna vid uppladdning, så att användarna kan ha högkvalitativa versioner tillgängliga samtidigt som plattformen erbjuder transkoderade alternativ. Dessutom har kravet för att räkna en visning sänkts till 10 sekunder, och visningar registreras nu genom unika webbläsaridentifierare istället för IP-adresser, vilket ger mer exakta statistikdata.

För att göra plattformen mer användarvänlig har undertexter blivit enklare att hantera genom en integrerad och intuitiv funktion i videospelaren. Version 6.1 åtgärdar också två viktiga säkerhetsproblem relaterade till ActivityPub-federationen, vilket stärker säkerheten och skyddar användardata.

Den nya versionen innehåller även ett antal andra förbättringar, buggfixar och justeringar av användarupplevelsen. För en detaljerad genomgång av förändringarna kan man läsa i ändringsloggen eller ta del av utgivningsmeddelandet.

Här laddar du ner PeerTube

https://sourceforge.net/projects/peertube.mirror

Projektet bakom PeerTube

https://framasoft.org/sv

Artikel ovan är en svensk sammanfattning av

https://linuxiac.com/peertube-6-1-decentralized-video-platform

SparkyLinux är en användarvänlig, semirullande Linuxdistribution baserad på Debian. Den är känd för sin lätta, anpassningsbara miljö och stödjer flera skrivbordsmiljöer som LXQt, KDE och MATE.

Den stora nyheten i denna uppdatering är att Sparky CLI Installer nu erbjuder en autopartitionering, vilket snabbar på installationsprocessen betydligt. Uppdateringen omfattar även de senaste versionerna av Linux-kärnan från Sparkys repositorier, inklusive 6.7.12, med versioner för långtidstöd som 6.6.30, 6.1.90 och 5.15.158 tillgängliga.

Viktiga uppdateringar av applikationer inkluderar Firefox i version 115.10.0-ESR och Thunderbird 115.10.1, vilka båda erbjuder förbättrad säkerhet och stabilitet. Även LibreOffice har uppdaterats till version 24.2.0.

Sparky har beslutat att inte längre använda Nala APT-frontenden på grund av dess bristande effektivitet i jämförelse med APT för paketuppgraderingar. Användare rekommenderas att återgå till att använda APT för systemuppdateringar genom verktyget sparky-upgrade.

För användare av LXQt-skrivbordet kan det vara en besvikelse att uppdateringen fortfarande använder version 1.4 av LXQt, trots att version 2.0 släpptes i april. Liknande är fallet med KDE-utgåvan, där Plasma 5.27 används istället för den nyare Plasma 6.

För dem som föredrar MATE-skrivbordsmiljön har Sparky ersatt ’galculator’ med ’mate-calc’ för att skapa en mer sammanhängande upplevelse. Uppdateringen inkluderar även nya paket som ’orca’ och ’qt6ct’, vilket förbättrar tillgänglighet och anpassningsmöjligheter.

Om du är intresserad av att testa Sparky 2024.05, är standardlösenordet för live-användare ’live’, och det finns inget lösenord för root. Användare som redan kör Sparky i rullande version behöver inte installera om utan kan enkelt uppgradera genom att köra kommandot sudo sparky-upgrade.

För nyinstallationer finns Sparky 2024.05 semi-rullande i flera versioner som LXQt, KDE Plasma, MATE, Xfce, MinimalGUI (Openbox) och MinimalCLI (textläge), tillgängliga på projektets nedladdningssida.

Här kan du ladda ner SparkyLinux :

Ovan är sammafattning på Svenska ifrån denna Engelska språkiga artikel

https://linuxiac.com/sparky-linux-2024-05

FreeBSD ska introducera en ny grafisk installationsfunktion i sin nästa version
I den nästa versionen av FreeBSD kan användarna förvänta sig en uppgraderad, grafisk installerare.

Initiativet från FreeBSD Foundation är att ta fram en grafisk version av installeraren för att underlätta för nybörjare under installationen och de första stegen av systemkonfigurationen. Denna nya lösning syftar till att locka användare som föredrar grafiska gränssnitt framför de traditionella textbaserade, vilket kan uppfattas som gammaldags. Den grafiska installeraren kommer även att bidra till en mer integrerad användarupplevelse för de som använder FreeBSD som grund i sina egna anpassade system.

Den traditionella installeraren för FreeBSD, som är textbaserad och funnits med sedan systemets start, har inte genomgått större förändringar eftersom den är väl anpassad för serverinstallationer och är helt funktionell som den är.

Den nya installeraren kommer att bygga vidare på den befintliga infrastrukturen från bsdinstall, och erbjuder fortfarande möjlighet till installation via konsoll. Den grafiska versionen implementeras genom att ersätta det tidigare verktyget för konsoldialoger, bsddialog, med ett nytt, gbsddialog, som använder GTK-biblioteket för sina dialoger och widgets. Detta gör det möjligt att behålla den befintliga infrastrukturen samtidigt som en grafisk installation erbjuds.

En fungerande version av den nya installeraren är redan tillgänglig för testning, och nödvändiga uppdateringar för att integrera den i FreeBSD:s huvudsystem har lagts fram för granskning. Förslag har gjorts om att inkludera nya användargränssnitt för att lägga till användare, sätta administratörslösenord och välja tidszon, baserade på bsddialog. Det finns också komponenter för att välja verktyg för dialogen baserade på miljövariabeln $DIALOG samt stöd för att aktivera den grafiska läget.

Denna modernisering av installationsprocessen är tänkt att göra FreeBSD mer tillgängligt och användarvänligt för ett större antal användare. Genom att använda GTK för gränssnittet blir processen mer intuitiv.

Utöver den nya installeraren arbetar FreeBSD Foundation också med att förbättra andra delar av systemet, såsom ljudsystemet, en nytt bibliotek för systemanrop och en ny backend för pakethanteraren pkg.

Dessa uppdateringar planeras att släppas i den kommande versionen, FreeBSD 15.

Artikel ovan är en sammfattning på Svenska ifrån

Fedora Asahi Remix 40 är nu tillgänglig för Apple Silicon Macs och erbjuder KDE Plasma 6. Denna version inkluderar stöd för OpenGL 4.6, högkvalitativt ljud direkt ur kartongen och en GNOME 46-variant.

Idag meddelade Fedora-projektet den officiella lanseringen av Fedora Asahi Remix 40, utvecklad i nära samarbete med Fedora Asahi SIG och Asahi Linux-projektet för Apple Silicon Macs.

Byggd på den senaste Fedora Linux 40 och KDE Plasma 6-serierna, introducerar Fedora Asahi Remix 40 fullt stöd för OpenGL 4.6 för Apple Silicon, högkvalitativt ljud direkt från början och en anpassad installationsguide baserad på Calamares.

Förutom KDE Plasma 6-flaggskeppet erbjuder Fedora Asahi Remix 40 även en GNOME-variant med den senaste GNOME 46-skrivbordsmiljön, för de som föredrar den framför KDE Plasma. Det finns också en Fedora Server-variant för att använda Apple Silicon Macs som servrar eller i headless-miljöer, och en Minimal-version för de som vill anpassa sin Fedora Asahi Remix-upplevelse från grunden.

Stödet täcker MacBook Air M1 och M2, MacBook Pro M1, M1 Pro, M1 Max, M2, M2 Pro och M2 Max, Mac Mini M1, M2 och M2 Pro, Mac Studio M1 Max, M1 Ultra, M2 Max och M2 Ultra, samt iMac M1. För mer information, se den officiella webbplatsen.

Så installera du Fedora Asahi Remix

Fedora Asahi Remix installeras direkt från macOS. De minsta versionerna av macOS som stöds är 13.5 och 14.2. På grund av vissa problem med macOS, som vi inte kan kontrollera, kan du behöva uppgradera till 14.2 om du använder en version som ligger däremellan.

För att installera den senaste stabila versionen, starta terminalen och kör följande kommando som en vanlig användare:

curl https://fedora-asahi-remix.org/install | sh

Följ instruktionerna i skriptet för en snabb och enkel installation av Fedora Asahi Remix.

Om du är intresserad av att installera en nattbyggnad med fler tillgängliga alternativ, som beta-versioner eller äldre utgåvor, använd följande kommando istället:

curl https://fedora-asahi-remix.org/builds | sh

Fedoraprojektets annons om detta

Innehåller ovan bygger delvis på

Vad är Fail2ban?

Fail2ban är ett automatiserat säkerhetsverktyg som används för att skydda servern mot brute-force attacker och andra oönskade intrång. Det fungerar genom att övervaka loggfiler för misstänkt aktivitet, såsom upprepade misslyckade inloggningsförsök, och automatiskt blockera IP-adresser som orsakar dessa aktiviteter. Detta görs genom att implementera temporära eller permanenta brandväggsregler för att hindra angriparens IP-adress från att nå systemet. Fail2ban är högt konfigurerbart och stöder flera tjänster, vilket gör det till ett effektivt verktyg för serverns säkerhet.

Hur man installerar och konfigurerar Fail2ban på Ubuntu

Introduktion

Fail2ban är ett viktigt säkerhetsverktyg som används för att skydda servrar mot brute-force attacker och andra typer av automatiska intrångsförsök. Detta verktyg är speciellt användbart för att skydda tjänster som är utsatta för externa anslutningar, till exempel SSH, FTP, och webbservrar. I denna artikel går vi igenom hur du installerar och konfigurerar Fail2ban på en Ubuntu-server.

Steg 1: Installation av Fail2ban

För att börja behöver du en Ubuntu-server med administratörsåtkomst. Installationen av Fail2ban är enkel och görs genom Ubuntu’s pakethanterare apt. Följ dessa steg för att installera Fail2ban:

1. Öppna en terminal på din server.
2. Uppdatera paketlistorna för att säkerställa att du får den senaste versionen av Fail2ban:

   sudo apt update

3. Installera Fail2ban med följande kommando:

   sudo apt install fail2ban

När installationen är klar kommer Fail2ban att köras som en tjänst i bakgrunden med en grundläggande konfiguration som är redo att användas.

Steg 2: Konfigurering av Fail2ban

Konfigurationen av Fail2ban hanteras genom filerna jail.conf och jail.local. För bästa praxis och för att undvika förlust av anpassningar vid framtida uppdateringar, ska du skapa och redigera jail.local istället för att direkt ändra jail.conf.

1. Skapa en kopia av jail.conf för att använda som din konfigurationsfil:

   sudo cp /etc/fail2ban/jail.conf /etc/fail2ban/jail.local

2. Öppna jail.local med en textredigerare som nano:

   sudo nano /etc/fail2ban/jail.local

Grundinställningar att anpassa i jail.local:

• ignoreip: Lägg till IP-adresser eller nätverk som du vill ska ignoreras av Fail2ban.
• bantime: Anger hur länge en IP ska blockeras (t.ex. 10m för 10 minuter, 1h för en timme, 1d för en dag).
• findtime och maxretry: Definiera tidsperioden för att räkna misslyckade försök (findtime, t.ex. 10m) och antalet misslyckade försök som leder till en blockering (maxretry, t.ex. 5).

Konfigurera jails för specifika tjänster:

För att skydda specifika tjänster som SSH kan du konfigurera specifika jails. Hitta sektionen [sshd] i jail.local och se till att den är aktiverad:

[sshd]
enabled = true
port = ssh
filter = sshd
logpath = /var/log/auth.log
maxretry = 3

Steg 3: Aktivera och testa Fail2ban

När du har konfigurerat inställningarna behöver du starta om Fail2ban för att tillämpa dem:

sudo systemctl restart fail2ban

För att kontrollera statusen för Fail2ban och se vilka jails som är aktiva, använd:

sudo fail2ban-client status

Slutsats

Fail2ban är ett kraftfullt verktyg för att förbättra säkerheten på din server. Genom att noggrant konfigurera Fail2ban kan du effektivt minska risken för oönskad åtkomst och skydda dina tjänster från automatiska intrångsförsök. Regelbunden övervakning och anpassning av Fail2ban’s konfiguration är rekommenderat för att hålla din server säker.

På länken nedan finner du ännu mer information och en video hur man gör.

https://www.linode.com/docs/guides/using-fail2ban-to-secure-your-server-a-tutorial

En ny uppdatering av Steam-klienten har släppts, med flera förbättringar och buggfixar över olika plattformar. Viktiga ändringar inkluderar åtgärder för separata menyer och krascher efter viloläge eller användarbyten, minskad nätverkstrafik vid uppstart, och förbättringar i hanteringen av medieuppspelning och notifikationer. För Linux användare finns förbättringar i systemprestanda, särskilt vid uppstart i Flatpak-miljöer och en justering av skalningsfaktorn för 4K-skärmar.

Steam Input har introducerat nya funktioner som gör det möjligt för användare att anpassa kontrollinställningar mer detaljerat, inklusive nya åtgärder för att förbättra spelupplevelsen för olika typer av kontroller. Remote Play har också förbättrats med ökad HDR-ljusstyrka och prestanda, särskilt för streaming från nyare AMD-kort.

Dessutom har problem med filhantering i Steam Cloud och användarinteraktioner i Big Picture-läge åtgärdats. Denna uppdatering syftar till att göra Steam klienten mer stabil och responsiv över alla stödda plattformar.

Mer innehåll för den som vill nörda ner sej på detaljer.

https://steamcommunity.com/games/593110/announcements/detail/4182231197207095613

Raspberry Pi Connect är ett nytt verktyg som låter dig få åtkomst till din Raspberry Pi:s skrivbord på distans, vilket är användbart för att hantera din enhet från vilken plats som helst med en webbläsare. Istället för att behöva krångla med komplicerad konfiguration använder Raspberry Pi Connect en enkel och säker metod för att ansluta till din enhet.

För att använda Raspberry Pi Connect behöver din Raspberry Pi köra en 64-bitars distribution av Raspberry Pi OS Bookworm med Wayland-fönsterservern. För närvarande stöds modellerna Raspberry Pi 5, Raspberry Pi 4 och Raspberry Pi 400. Installationen av Raspberry Pi Connect är enkel: uppdatera och uppgradera din Raspberry Pi OS Bookworm och installera sedan paketet rpi-connect via terminalen. Efter en omstart hittar du en ny ikon i systemfältet där du kan logga in och komma igång med att använda tjänsten.

Teknologin bakom Raspberry Pi Connect använder WebRTC för att etablera en säker peer-to-peer-anslutning mellan din webbläsare och din Raspberry Pi. Om en direkt anslutning inte är möjlig kan trafiken säkert vidarebefordras genom Raspberry Pis servrar. För närvarande finns det bara en server i Storbritannien för vidarebefordring, vilket kan leda till högre latens för användare vars trafik måste vidarebefordras.

Raspberry Pi Connect är gratis för enskilda användare med direktanslutningar och det finns ingen begränsning för antalet enheter som kan anslutas. Under betaperioden kan vissa begränsningar eller brister förekomma, men feedback är välkommen för att förbättra tjänsten.

Sammanfattningsvis erbjuder Raspberry Pi Connect ett enkelt och säkert sätt att få åtkomst till din Raspberry Pi:s skrivbord på distans, vilket kan vara till stor hjälp för olika projekt och användningsområden.

Hemsida där man registrar konto

https://www.raspberrypi.com/software/connect

Mer om vertyget Raspberry Pi Connect

https://www.raspberrypi.com/news/raspberry-pi-connect

Linux Lite 7.0 är nu tillgänglig för dem som vill delta i testning. Denna version är baserad på Ubuntu 24.04 LTS och använder den senaste Xfce 4.18-skrivbordsmiljön. Den slutliga versionen av Linux Lite 7.0 är planerad att släppas den 1 juni 2024.

Denna uppdatering har fått kodnamnet ”Galena” och bygger på den senaste versionen av Ubuntu, kallad Noble Numbat. Denna release representerar en betydande uppdatering jämfört med tidigare versioner, som använde Xfce 4.16.

Jerry Bezencon, som är ledande utvecklare för Linux Lite, kommenterar att denna version är ett tecken på mognad efter 12 års utveckling. Linux Lite har under dessa år utvecklats med flera funktioner som communityn efterfrågat och byggt på en säker grund.

Den kommande versionen drivs av Linux kärnan 6.8 och inkluderar Google Chrome version 124.0 som standardwebbläsare. En förbättrad installationsprocess med nya informativa bilder ska göra det lättare för nya användare att installera systemet. Utseendet i denna version förblir konsekvent med tidigare versioner och använder Materia som fönstertema och Papirus för ikoner.

Jerry Bezencon uppmanar intresserade att testa Release Candidate-versionen som kan laddas ner från projektets webbplats. Han påminner dock om att denna förhandsversion inte är avsedd för produktion och att de som installerar den inte kommer kunna uppgradera direkt till den slutgiltiga versionen när den släpps.

Kan laddas ner här

https://sourceforge.net/projects/linux-lite/files/7.0/rc1

Svensk spegliing

http://ftpmirror1.infania.net/linuxlite/isos/7.0/rc1/linux-lite-7.0-64bit.iso

Nyheter ovan är en sammafattning ifrån

AlmaLinux OS 9.4 ”Seafoam Ocelot” har just släppts, vilket markerar den senaste stabila utgåvan av denna fria distribution baserad på Red Hat Enterprise Linux (RHEL) 9.4. En av de framträdande funktionerna i denna utgåva är återaktiveringen av flera enhetsdrivrutiner för hårdvara som tidigare var avaktiverad.

AlmaLinux OS 9.4 erbjuder förbättringar av maskinsäkerhet och dataskydd samt en förbättrad webbkonsol och systemroller för att automatisera fler operationer och främja enhetlighet i komplexa IT-miljöer. Dessutom lovar denna utgåva att förbättra funktionerna för virtuella maskins snabbfunktioner i hybridmolnmiljöer och inför nya systemroller för att underlätta skapandet och hanteringen av LVM-snappar för bättre backup och återställning av data.

Dessutom innehåller AlmaLinux OS 9.4 uppdaterade modulflöden som Python 3.12, Ruby 3.3, PHP 8.2, nginx 1.24, MariaDB 10.11 och PostgreSQL 16. Andra förbättringar inkluderar uppdaterade komponenter som Git 2.43.0, Valgrind 3.22, GCC 13 och Stunnel 5.71.

Andra uppdaterade komponenter i denna AlmaLinux OS-utgåva inkluderar Git 2.43.0, Git LFS 3.4.1, Valgrind 3.22, SystemTap 5.0, elfutils 0.190, PCP 6.2.0, GCC 13, LLVM 17.0.6, Rust 1.75.1, Go 1.21.7, SELinux 3.6, libkcapi 1.4.0 och Stunnel 5.71.

Denna utgåva fortsätter att stödja flera arkitekturer och är tillgänglig för nedladdning som installations-ISO:er för x86_64, AArch64, ppc64le och s390x. AlmaLinux OS 9.4 fortsätter att leverera en stabil och tillförlitlig plattform för företag och utvecklare och är redo att möta kraven från olika användarfall och miljöer.

https://almalinux.org/blog/2024-05-06-announcing-94-stable

Här kan du ladda AlmaLinux

https://wiki.linux.se/index.php/AlmaLinux