Mozilla Firefox 113 öppen källkod, plattformsoberoende och gratis webbläsare är nu tillgänglig för nedladdning inför den officiella lanseringen den 9 maj 2023, för dig som föredrar att använda de officiella binära paketen.

Den månatliga versionen av Firefox fortsätter och Firefox 113 är här som en värdig uppdatering av den tidigare utgåvan, Firefox 112, som ger förbättrat stöd för AVIF-bilder över webben tack vare implementeringen av stöd för animerade AV1-bilder (AVIS).

Mozilla Firefox 113 introducerar också en säkrare inbyggd lösenordsgenerator som nu även inkluderar specialtecken vid generering av lösenord, en ny lokal för tadzjikiska (tg), samt en förbättrad bild-i-bild-funktion som låter dig kontrollera videons varaktighet , spola tillbaka en video (fungerar även med vänster/höger piltangenter), aktivera/inaktivera undertexter och enklare aktivera helskärmsläget.

Dessutom introducerar Firefox 113 en omdesignad tillgänglighetsmotor som lovar att avsevärt förbättra hastigheten, stabiliteten och lyhördheten hos webbläsaren för dig som använder skärmläsare.

Det finns också goda nyheter för Android-användare eftersom Firefox 113 ger stöd för hårdvaruaccelererad AV1-videoavkodning som standard på hårdvara som stöds eller via programvaruavkodning, aktiverar GPU-accelererad Canvas2D som standard, lägger till möjligheten att skriva ut från webbplatser som använder window.print ()-funktionen och introducerar flera UI-förbättringar av den inbyggda PDF-visaren för att göra det enklare att spara PDF-dokument direkt.

För webbutvecklare lägger Firefox 113 också till stöd för flera WebRTC-funktioner för att förbättra interoperabiliteten, lägger till stöd för CSS-mediefrågan med skript, lägger till stöd för färgfunktionerna från färgspecifikationen (nivå 4), lägger till stöd för egenskapen forcerad färgjustering , och introducerar möjligheten för modulskript att importera andra ES-modulskript på arbetsläsar.

Sist men inte minst förbättrar Firefox 113 ytterligare import av bokmärken från Chrome-baserade webbläsare genom att introducera stöd för import av favoritikoner för dessa bokmärken som standard så att du lättare kan identifiera dem efter importen.

Texten är ovan kommer ifrån 

https://9to5linux.com/mozilla-firefox-113-is-now-available-for-download-heres-whats-new

Trisquel, officiellt Trisquel GNU/Linux, är en GNU/Linux distribution baserad på Ubuntu. Trisquels mål är att vara ett 100% fritt alternativ till Ubuntu och består endast av fri mjukvara utan några proprietära delar. Trisquel använder Linux-Librekärnan, en version av Linuxkärnan med de proprietära delarna borttagna. Trisquel är en av distributionerna som är rekommenderade av Free Software Foundation.

Mer information om denna distrubtion finns i vår wiki.

https://wiki.linux.se/index.php/Trisquel

Texten ovan är hämta ifrån Wikipedia.

Linux.se åsikt:

Har bara testa denna distrubtion i en virtuell maskin. Verka var en trevlig distrubtion för den bokstavtroende GNU / Linux användare. Skulle vara intressant och testa denna distrubtion på äldre hårdvara och se hur snabb den känns.

Att den använder ubuntu paketet förrråd är positiv, det gör support finns för distrubtioner över längre tid. Den kommer med kernel 5.x och inte med 6.x som är vanligt nu.

I Linux ger systeminformationskommandon information om hårdvara, programvara och konfigurationselement i systemet. Detta kommando ger information som kärnversion, distributionsnamn, distributionsversion, processortyp, minnesanvändning, nätverkskonfiguration och processer som körs.

Administratörer och användare kan använda dessa kommandon för att undersöka systemets prestanda och status och felsöka problem. För att underhålla och hantera ett Linux-system måste du känna till kommandon för Linux-systeminformation.

Visa kommando ovan kan behöva installeras

Innehåller ovan är översatt ifrån https://www.linuxteck.com/linux-system-information-command-cheat-sheet/

Datorhjälp på Orrspelsvägen 13, Bromma erbjuder hjälp med Windows, Mac och Linux. Linux har blivit ett alternativ för den som vill ha en dator som skall håla lite längre, när Apple och Microsoft sluta supporta hårdvara,så stödjer Linux ofta hårdvara.

Vilket gör att man slipper slänga fungerade datorer.

T.ex en premium dator som iMac m/2010, supportas inte längre av Apple. Genom att köra in Ubuntu på denna dator, kan får en helt ok surfdator och även streamning klara den av. iMac ifrån den här årgången hade full hd som skärmupplösning.

Hos Datorhjälp kan man får hjälp sin Linux dator både i butik även som Datorhjälp i Hemmet. Datorhjälp i hemmet kostar 350:- / tim efter RUT

Datorhjäp

I september 2023 kommer Google Chrome att sluta visa låsikonen när en webbplats laddas över HTTPS, delvis på grund av den nu allestädes närvarande användningen av protokollet.

Den missförstådda låsikonen
Det tog många år, men det oupphörliga trycket från Google, andra webbläsartillverkare och Let’s Encrypt för att göra HTTPS till normen för åtkomst till resurser på webben resulterade i en oförminskad framgång; enligt Google sker nu över 95 % av sidhämtningarna i Chrome på Windows via en krypterad, säker kanal med HTTPS.

Det är dags att ”omvärdera hur vi signalerar säkerhetsskydd i webbläsaren”, säger Chrome Security-teamet.

Så från och med Chrome 117 kommer ”låset” att ersättas med en ny ”tune”-ikon, som inte bär den ”pålitliga” implikationen som den tidigare förmedlar för många användare.

”Vi gjorde om låsikonen 2016 efter att vår forskning visade att många användare missförstod vad ikonen förmedlade. Trots våra bästa ansträngningar visade vår forskning 2021 att endast 11 % av studiedeltagarna korrekt förstod den exakta innebörden av låsikonen”, förklarade teamet.

”Detta missförstånd är inte ofarligt – nästan alla nätfiskesidor använder HTTPS och visar därför även låsikonen. Missförstånd är så genomgripande att många organisationer, inklusive FBI, publicerar tydlig vägledning om att låsikonen inte är en indikator på webbplatsens säkerhet.”

Nytt utseende

Google har planerat och arbetat mot detta slutskede i flera år. Målet var att så småningom byta från att visa positiva till att endast visa negativa säkerhetsindikatorer.

Den nya ”tune”-ikonen är mer klickbar, tycker de, och den kommer att öppna webbplatskontroller som nu kommer att inkludera låsikonen som ingångspunkt för information om anslutningssäkerhet.

Översatt ifrån
https://www.helpnetsecurity.com/2023/05/03/google-chrome-https/

Rudra Saraswat tillkännagav lanseringen och allmän tillgänglighet av blendOS 2 ”Avial”, den andra stora utgåvan av denna unika, oföränderliga GNU/Linux-distribution som vi introducerade dig för tidigare i år.

När jag först tittade på blendOS, utlovade distro en blandning av Arch Linux, Fedora Linux och Ubuntu, men nu är blendOS 2 redan här och det lovar mer än så, till exempel out-of-the-box support för Android-appar.

Android-appens supportimplementering i blendOS 2 är möjlig tack vare WayDroid-projektet, en containerbaserad lösning med öppen källkod för att köra hela Android-operativsystemet i din Linux-box.

Android-appar kan enkelt installeras från grafiska appbutiker som Aurora Store eller F-Droid. blendOS 2 låter dig använda dessa Android-appar tillsammans med inbyggda Linux-appar.

Förutom att stödja Android-appar låter blendOS 2 dig installera och använda webbappar/PWA:er, såväl som appar från Arch Linuxs programvaruförråd och Chaotic-AUR-förrådet, en automatiserad byggnadsrepo för AUR-paket (Arch User Repository).

Med denna stora utgåva gick utvecklarna också ett steg före konkurrenterna och utvecklade sin egen ”distrobox”-implementering med hjälp av Podman-verktyget för att hantera OCI-behållare och pods, vilket gör att de kan implementera nya och unika funktioner som du hittar i blendOS 2.

Blandningen av distributioner som erbjuds av blendOS har också förbättrats genom att automatiskt lägga till containeriserad programvara i bassystemet. Dessutom finns det nu ett nytt prioritetsbaserat system som ger användarna kontroll över vilken containerprogramvara som ska prioriteras framför andra och undvika konflikter.

Bland andra anmärkningsvärda ändringar kommer blendOS 2 med två officiella smaker med GNOME- och KDE Plasma-skrivbordsmiljöerna, de officiella NVIDIA-grafikdrivrutinerna installerade som standard, stöd för både BIOS och UEFI (32-bitars och 64-bitars) system, ett nytt installationsprogram ramverk och stöd för att skapa blendOS-remixer.

Om du vill ge blendOS 2 ett försök på din persondator kan du ladda ner de levande ISO-bilderna med antingen GNOME- eller KDE Plasma-datorer just nu från den officiella webbplatsen eller genom att klicka på de direkta nedladdningslänkarna nedan.

Linux.se kommentar om BlendOS 2:
Den versionen jag försökte installera på i en VBOX fungerade ingen vidare. Försökte med GNOME ISO. Man kan bara välja region USA. Den idenifera Stockholm själv, men sedan kommer man inte vidare. Om det är avsiktligt att man har låst den distrubtionen för använding utanför USA eller om det är en bugg vet jag inte.

Mer information denna blendOS2 finns i vår wiki

https://wiki.linux.se/index.php/BlendOS_2

Artikel ovan är en maskin översättning ifrån

Fedora 38 är ute nu! Drivs av Linux-kärnan 6.2, den levereras med den senaste GNOME 44-skrivbordsmiljön och den helt nya Budgie-snurran.

Red Hats community Linux distro Fedora version 38 rullade ut i beta den 10 mars, och idag, drygt en månad efter, är den officiellt släppt och tillgänglig för nedladdning.

Men den här gången, till skillnad från tidigare utgåvor, finns det inga förseningar eller uppskjutningar av det initialt planerade releasedatumet på grund av komplikationer i sista minuten – främst olösta buggproblem. Med andra ord har utvecklarna lyckats passa in i ”Early Final Target date.” Så låt oss ta en titt på vad som är nytt.

Fedora 38 Höjdpunkter
Eftersom Fedora är känt för sin banbrytande teknik och engagemang för öppen källkod, fokuserar den här utgåvan på en uppdaterad skrivbordsupplevelse. Utöver det ger det användarna ännu mer direkt frihet att välja mjukvarukällor.

Dessutom fortsätter Fedora 38 sin tradition att tillhandahålla ett stabilt och säkert operativsystem. Den innehåller de senaste säkerhetsuppdateringarna, buggfixar och prestandaförbättringar, vilket gör det till ett av de bästa valen för alla användare som letar efter en modern och pålitlig skrivbordsupplevelse.

GNOME 44

En av Fedoras största styrkor har alltid varit att, till skillnad från många andra Linux-distributioner som erbjuder en GNOME-skrivbordsmiljö ofta modifierad med olika tillägg, har den alltid insisterat på att ge sina användare en vanilj GNOME-upplevelse. Detta gäller även den nya utgåvan.

Fedora 38 levereras med den mest uppdaterade GNOME 44, som erbjuder en mängd förbättringar i prestanda, stabilitet och användarupplevelse.

Skrivbordsmiljön introducerar nya funktioner som en förbättrad inloggnings-/låsskärm, miniatyrvy i filväljaren och förbättringar av inställningspanelen, vilket gör Fedora 38 till en modern och användarvänlig Linux-distribution.

Bortsett från de ovan, är den nya, uppdaterade Snabbinställningar-menyn en annan iögonfallande funktion som omedelbart påverkar Fedora 38:s användare. Varför?

Eftersom den kommer med nya praktiska funktioner som en Bluetooth-knapp för snabbinställningar som visar vilka enheter som är anslutna och gör att de kan anslutas och kopplas bort.

Dessutom inkluderar den också den nyligen tillagda GNOME 44:s bakgrundsappsövervakningsfunktion, så att du kan stoppa skrivbordsapplikationer som körs i bakgrunden (de som körs utan ett öppet fönster) via snabbinställningar.

Ofiltrerad Flathub Access

I enlighet med sin tradition att ge användarna de mest innovativa och etablerade mjukvarutrenderna ger Fedora 38 nu direkt ofiltrerad åtkomst till Flathub, det primära distributionsförrådet för Flatpak-appar, som har etablerat sig som det primära alternativet till inbyggt distroberoende paket.

Innan den här utgåvan erbjöd distroen endast Fedoras Flathub-förråd (underhålls av Fedora-devs), en kraftigt reducerad version av den ursprungliga, som bara innehåller ett litet antal appar. Men det är i det förflutna.

Fedora 38 tar bort filtreringen från Fedoras Flathub-erbjudande, så att användare kan använda tredjepartsförvarsfunktionen för att aktivera en fullständig version av Flathub.

Med andra ord, när användaren öppnar GNOME Software, kommer alla appar som finns tillgängliga på Flathub, som för närvarande erbjuder cirka 2 000, att vara tillgängliga i sökresultat och redo att installeras.

Officiella Fedora Budgie & Sway Spins

Budgie är en GTK-baserad skrivbordsmiljö byggd på GNOME-teknik, traditionellt förknippad med Solus som dess flaggskeppsskrivbordsmiljö. Dess design betonar enkelhet, minimalism och elegans.

Samtidigt är Fedora en distribution som alltid är öppen för innovation och har många snurr. Som ett resultat kommer du att hitta officiella sådana med ett brett urval av skrivbordsmiljöer och fönsterhanterare som KDE Plasma, Xfce, LXQt, MATE, Cinnamon, LXDE, SOAS och i3.

Som du kan se är den stora saknade biten i den här listan Budgie-skrivbordsmiljön. Detta är dock inte längre fallet.

Nyligen föreslogs och antogs Budgie officiellt för att bli en del av den breda familjen av Fedora-snurr. Från och med Fedora 38 är den nu tillgänglig för alla användare som föredrar att använda Budgie för skrivbordsmiljöer.

Dess implementering i Fedora, där skrivbordsmiljön kommer med sin senaste Budgie 10.7.1-utgåva, kan beskrivas som underbar. Dessutom fick Budgie Spin en helt ny sida med modernt utseende i samband med den nyligen helt förnyade Fedora-webbplatsen.

Den här utgåvan ger också en trevlig överraskning för fans av fönsterhanterare för kakel. Fedora 38 erbjuder nu Sway som ett officiellt snurr. Genom att använda det moderna Wayland-protokollet är det designat för att vara en drop-in-ersättning för i3-fönsterhanteraren.

Andra Fedora 38-höjdpunkter

När det gäller andra skrivbordsmiljöer än GNOME och Budgie kan vi inte låta bli att notera att andra Fedora Spins också har uppdaterats.

I detta ljus inkluderar Fedora 38 KDE den senaste utgåvan av Plasma 5.27.4. Dessutom kan fans av lätta skrivbordsmiljöer njuta av LXQt 1.2.0, Xfce 4.18 och MATE 1.26.1. Slutligen, för att avrunda listan, erbjuder Fedora 38 Cinnamon version 5.6.8 av skrivbordsmiljön.

Under huven levereras Fedora 38 med Linux-kärnan 6.2, som ursprungligen släpptes den 20 februari. På skrivbordssidan hittar du följande förinstallerade applikationer:

Under huven levereras Fedora 38 med Linux-kärnan 6.2, som ursprungligen släpptes den 20 februari. På skrivbordssidan hittar du följande förinstallerade applikationer:

-LibreOffice 7.5.2 Office Suite
-Firefox 112 webbläsare
-Rhythmbox 3.4.6 Musikspelare
-Cheese 44 webbkameraapp

Naturligtvis hittar du också en helt uppdaterad utvecklarstack, inklusive följande:

-GCC 13.0
-Golang 1.20
-Python 3.11
-Perl 5,36
-Ruby 3.2
-PHP 8.2
-Node.js 18.15
-OpenJDK 20

Orginal artikel på Engelska https://linuxiac.com/fedora-38-released-with-gnome-44-and-full-flathub-access/

Linux.se slutsat

Nu har jag inte testat Fedora på riktigt hårdvara. Men skulle Fedora 38 flyta på lika fint på t.ex. en gamla core2duo dator, så är det en bra lösning att t.ex skrämma lite liv lite äldre datorer som surf och ordbehandlingsdator.

Här laddar du hem Fedora 38

https://wiki.linux.se/index.php/Fedora

Linuxhack i Uppsala.
I övrigt gäller det vanliga – hacka på ditt projekt, hårdvara som mjukvara. Installera en exotisk Linuxvariant, eller bjud med någon som aldrig provat fri mjukvara – Valet är ditt! Detta är ett tillfälle att diskutera teknik och lösningar med den stora samlade kunskapsbasen som finns i ULUG, och ett tillfälle att utbyta erfarenheter med andra medlemmar.

Oavsett om du vill sitta och hacka i gott sällskap, eller jobba i något gemensamt projekt är du varmt välkommen till ULUG mini-hackathon. Vill du bara dricka kaffe och prata med folk utan att ha något direkt projekt går det lika bra!

https://www.ulug.se/post/2023-05-06-linuxhack-med-arsmote/

Session on Event-Driven Ansible : Ansible Stockholm May, 2023 Meetup

Vi träffas igen för vårt Ansible Community Meet den 3 maj 2023. Och den här gången kommer vi att spela med det ”nya kommandot i stan” EDA, Event Driven Ansible. Följ med oss ​​på äventyret.

https://www.meetup.com/ansible-stockholm/events/292825770/?fbclid=IwAR37cxfOFUkvUINDI3ExHhGbM1xO2im-k9wIYRZm5WmNGlGlUMTPJUTy9PM

Ubuntu 23.04, med kodnamnet ”Lunar Lobster”, har släppts som den första korttidsversionen av 2023. Den kommer att få stöd i nio månader fram till januari 2024. Den här versionen fokuserar på att förbättra Ubuntus centrala backend och anta nya paket och teknik för att förbereda sig för nästa års LTS-släpp (Ubuntu 24.04).

Även om källor tyder på att det gamla installationsprogrammet kommer att förbli tillgängligt, är det oklart hur det kommer att nås eftersom standard livemediet startar det nya installationsprogrammet.

För första gången introducerar Ubuntu-teamet en officiell minimal ISO-bild på mindre än 200 MB, som kan användas för att skapa anpassad Ubuntu Linux. Det kräver dock en internetanslutning för att ladda ner paket och gör så småningom hela skrivbordet med Snap och andra paket. Du kan lära dig mer om det i den här artikeln. 

Dessutom introducerar Ubuntu Desktop 23.04 molnbaserad skrivbordsautentisering med Azure Active Directory (Azure AD). Den här funktionen kan vara en fördel för företagskunder som använder ett Microsoft-konto för sina anställda och distribuerar Ubuntu. Ubuntu blir den första Linux-distributionen som erbjuder detta.

Dessutom är alla officiella Ubuntu-smaker uppgraderade till deras senaste stabila utgåva. Denna release introducerar också en ny officiell smak: ”Ubuntu Cinnamon”. I kärnan drivs Ubuntu 23.04 av Linux Kernel 6.2, vilket ger det senaste hårdvarustödet. Här är en sammanfattning av applikationerna och smakerna.

• Linux Kernel 6.2
• Firefox 111 (Snap)
• LibreOffice 7.5
• Transmission 3.0
• Shotwell bildvisare 0.30
• Kubuntu med KDE Plasma 5.27
• Xubuntu med Xfce 4.18
• Ubuntu MATE 23.04 med MATE desktop 1.26.1
• Lubuntu 23.04 med LXQt 1.2
• Ubuntu Budgie med Budgie desktop version 10.7
• GCC 13
• GlibC 2.37
• Ruby 3.1
• golang 1.2
• LLVM 16

Länkar för att hämta hem Ubuntu finns i vår wiki

https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu

Orginalartikel ovan finns läsa här

https://debugpointnews-com.translate.goog/ubuntu-23-04-release/?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=wapp

Den senaste versionen av Lubuntu, 23.04, erbjuder en rad uppdateringar och förbättringar av sin lätta Ubuntu-variant, inklusive buggfixar, prestandaförbättringar och nya funktioner.

Den skarpa versionen lanseras den 20 April.

Lubuntu 23.04, med kodnamnet ”Lunar Lobster”, är den senaste utgåvan av den populära lätta Ubuntu-varianten. Den genomgår för närvarande beta-testning. Baserad på Ubuntu 23.04 och med LXQt desktop 1.2, innehåller den här utgåvan många uppdateringar av dess komponenter, inklusive PCManFM-Qt filhanteraren, LXQt Panel, QTerminal och LXQt power manager.

Lubuntu 23.04: De bästa nya funktionerna

LXQt 1.2.0

Om du jämför den tidigare Lubuntu 22.10, har LXQts huvudskrivbord ändrats avsevärt i den här utgåvan. Den här utgåvan innehåller den senaste LXQt 1.2.0-versionen som är baserad på Qt 5.15, den senaste LTS-versionen av Qt. Varje komponent på skrivbordet har fått en rad förbättringar.

PCManFM-Qt filhanteraren, till exempel, erbjuder nu val av gummiband i det detaljerade listläget på icke-namnkolumner. Den här funktionen är användbar för en mängd olika användningsfall, och filhanteraren tillåter också CTRL+D för att avmarkera objekt i både fildialogrutan och filhanteraren.

Filhanteraren har också lagt till nya sökinställningar, som låter dig ange hur mycket sökhistorik du vill behålla. Standardvärdet är 0, och du kan komma åt detta genom att gå till Redigera > Inställningar > Avancerat i PCManFM-Qts filmeny.

Standardapplikationsstacken för Lubuntu 23.04 uppgraderas som vanligt. Men några viktiga förändringar som du kanske märker. Standardikonuppsättningarna för LibreOffice ändras som en del av version 7.5.

Qt-versionen är uppgraderad till 5.15.8 enligt den senaste LTS-versionen och alla LXQt-appar kompileras med den. Här är en sammanfattning av ansökningarna i Lubuntu ”Lunar Lobster”:

-Firefox 111 (Snap)
-PCManFM 1.2.1
-LibreOffice 7.5
-Featherpad 1.3.5
-Vim 9.0
-QTerminal 1.2.0

Kernel & Toolchain uppdateringar

Lubuntu 23.04 drivs av Linux Kernel 6.2 som är den senaste mainline-kärnan. Linux Kernel 6.2 förbättrar stödet för GPU, CPU, portar och Rust-uppdateringar.

Kärnan är Python 3.11 nu tillgänglig direkt i Lubuntu 23.04. Du behöver inte längre installera Python 3.11 separat. Det är värt att nämna att Python 3.12 släpps i år och genomgår för närvarande flera RC-tester.

Andra verktygskedjeuppdateringar är följande.

-GCC 13
-GlibC 2.37
-Ruby 3.1
-golang 1.2
-LLVM 16

Nerladdnings länkar finns i vår wiki

https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Lubuntu_23.04_Beta

Delar av artikeln ovan kommer ifrån https://www.debugpoint.com/lubuntu-23-04/

Linux.se slutsats : Har som sagt bara testa Lubuntu på en virutellmaskin som kör på intel i9 med 32 GB.

När den skarpa versionen kommer, kommer testa den på en gamla minimac med DualCore CPU, då hoppas få en mer rättvis bild hur den fungera på äldre datorer.

Men är som sagt en intressant distrubtion för den som gillar återbruka äldre datorer.

Star64, PINE64:s första RISC-V enkelkortsdator (SBC), finns nu att beställa i två varianter med 4 GB och 8 GB RAM och några imponerande specifikationer.

Drivs av StarFive JH7110 Quad-Core SiFive RISC-V U74 64-bitars 1,5 GHz-processor och med en Imagination Technology BX-4-32 600Mhz GPU, stöder Star64 Model-A SBC upp till 8GB 1866MHz-minne och levereras med en inbyggd LPDDR4-minne. 32-bitars RISC-V E24 CPU för kontroll i realtid.

RISC-V-processorn som driver Star64 är helt kompatibel med RISC-V ISA-specifikationen (RV32IMFC RISC-V ISA-stöd) och inkluderar även en RV64IMAC S7-skärmkärna, 16 KB L1 I-cache med ECC, 8 KB DTIM med ECC, 2MB L2-cache med ECC och stöd för virtuellt minne med upp till 47 fysiska adressbitar.

Å andra sidan stöder Star64:s GPU OpenCL 3.0, OpenGL ES 3.2 och Vulkan 1.2 grafikteknik, stöder GPU-visualisering för upp till 8 virtuella GPU:er, stöder on-the-fly rambuffert komprimering och dekompression (TFBC) algoritm och en bricka -baserad uppskjuten renderingsarkitektur för arbetsbelastningar för 3D-grafik.

GPU:n är också kapabel till upp till 4K @ 30Hz och 4K HDR @ 60fps digital videoutgång, H.264/AVC Base/Main/High/High10-profil @ nivå 5.1 upp till 4K×2K @ 60fps, samt H.265 /HEVC Main/Main10-profil @ nivå 5.1 High-tier upp till 4K×2K @ 60fps.

Anslutningsmässigt har Star64 SBC dubbla Gigabit Ethernet-portar, dubbla band (2,4GHz/5Ghz) WiFi 802.11 b/g/n/ac trådlös, Bluetooth 5.2, en USB3.0 dedikerad värdport, tre delade USB2.0-värdar portar, en HDMI-port för videoutgång, ett 3,5 mm ljudjack med mikrofoningång.

Enkelkortsdatorn har också en PCIe 2.0-expansionsplats, en 2×20 stifts Pi-2 GPIO-header som stöder full multiplexering av dess GPIO-stift och UART, SPI, I2C, en 4-filig MiPi DSI-port för anslutning av en LCD-panel, en 4-filig MiPi CSI-port för anslutning av en kameramodul och en microSD-kortplats.

Sist men inte minst kommer kortet med en inbyggd 128M QSPI-flashenhet för lagring och en valfri eMMC-modul som stöder upp till 128 GB extra lagringsutrymme. Star64 finns som tidigare nämnt i två olika RAM-konfigurationer, med 4GB och 8GB RAM.

Kostar ifrån 730:- ($70) plus moms och tull finns att köpa här

https://pine64.com/product-category/star64/

Artikeln är en översättning ifrån https://9to5linux.com/star64-is-now-available-to-order-as-pine64s-first-risc-v-sbc

MidnightBSD 3.0.0 har släppts, med förbättringar importerade från FreeBSD 12 stabil. Den här versionen innehåller olika buggfixar och nya funktioner, till exempel fixen för GELI som tyst utelämnar nyckelfilen om den läses från stdin, och en uppdatering av caroot CA-paketprocessorn för att stödja certifikat markerade med en DISTRUST_AFTER-post.

Dessutom kommer skriptet /etc/rc.final rc(8) nu att köras efter att alla användarprocesser har avslutats, och verktyget automount(8) kommer explicit att ställa in rotsökvägen till / innan en automatisk montering utförs. Ett annat viktigt tillägg är verktyget bctl(8) som nu kommer att skicka ett fel för att förhindra skapandet av en startmiljö med mellanslag.

Utgåvan innehåller också flera uppdateringar av verktyget cmp(1), såsom flaggorna -b, –print-bytes som gör den kompatibel med GNU cmp(1), och flaggorna -i, –ignore-initial som ett alternativ till hoppa över1/hoppa över2. Verktyget cpuset(1) kan nu användas av ett fängelse för att modifiera rötterna till ett ”barnfängelse”.

Utgåvan innehåller också flera uppdateringar av verktyget cmp(1), såsom flaggorna -b, –print-bytes som gör den kompatibel med GNU cmp(1), och flaggorna -i, –ignore-initial som ett alternativ till att hoppa över1/hoppa över2 . Verktyget cpuset(1) kan nu användas av en fängelse för att modifiera rötterna till ett barnfängelse.

• OpenSSL 1.1.1s
• sqlite3 3.40.1
• subversion 1.14.2
• less 551
• tzdata 2022g
• expat 2.5.0
• unbound 1.16.2
• imported pci ids list 2022 08 07
• libarchive 3.6.0
• nvi 2.20
• bmake 20200710
• wpa 2.10

Ladda hem MidnightBSD

Orginal artikel på Engleska finns här

Drivrutinerna för HP Linux Imaging and Printing (HPLIP) har uppdaterats idag till version 3.23.3, en utgåva som lägger till stöd för de senaste Linux Mint-, Ubuntu-, Fedora-, RHEL- och MX Linux-distributionerna, samt stöd för nya HP-skrivare.

Fem månader efter HPLIP 3.22.10-releasen, som var en liten uppdatering som bara lägger till stöd för Manjaro Linux 21.3, openSUSE Leap 15.4, RHEL 9.0, Linux Mint 21.0 och MX Linux 21.2, ger HPLIP 3.23.3-utgåvan stöd för nya distros, inklusive Linux Mint 21.1, Ubuntu 22.10, Fedora Linux 37, elementary OS 7 och MX Linux 21.3.

Den stöder även distributionerna Red Hat Enterprise Linux 8.6, Red Hat Enterprise Linux 8.7 och Red Hat Enterprise Linux 9.1. Det betyder att du nu kan använda din HP-skrivare eller skannerenhet på någon av dessa nya Ubuntu-, Linux Mint-, MX Linux-, Fedora-, RHEL- eller elementära OS-distributioner om du installerar de senaste HP Linux Imaging and Printing-drivrutinerna.

Utöver det lägger HP Linux Imaging and Printing 3.23.3 till stöd för nya skrivare, inklusive HP Smart Tank 520_540-serien, HP Smart Tank 580-590-serien, HP Smart Tank 5100-serien och HP Smart Tank 210-220 serier.

HP Linux Imaging and Printing 3.23.3-versionen är tillgänglig för nedladdning just nu från den officiella webbplatsen som automatiska installationsprogram eller en källkod. Allt du behöver göra är att välja din distribution från rullgardinsmenyn och sedan ladda ner och köra installationsprogrammet.

HP rekommenderar alla ägare av en HP-skrivare/skanner att uppdatera drivrutinen för HP Linux Imaging and Printing till den nya versionen som släpps idag. De noterade dock det faktum att de inte skulle ge telefonsupport för Linux-utskrift, så om du behöver hjälp med att felsöka din skrivare eller skanner måste du besöka https://launchpad.net/hplip och klicka på avsnittet ”Ställ en fråga” .

Orginalartikel finns på Engelska hos 9to5Linux

Den slutliga versionen av Ubuntu 23.04 (Lunar Lobster) är planerad till den 20 april 2023.

Ubuntu 23.04 Beta
Canonical släppte idag betaversionen av sin kommande version av operativsystemet Ubuntu 23.04 (Lunar Lobster) för offentlig testning inför den slutliga releasen den 20 april.

Ubuntu 23.04 kommer att vara en av få Ubuntu-utgåvor som inkluderar några av de senaste och bästa GNU/Linux-teknikerna och mjukvaran. Till exempel kommer den med den nyligen släppta GNOME 44-skrivbordsmiljön för Ubuntu Desktop-utgåvan, som kommer med ett uppdaterat Ubuntu-teckensnitt, och det drivs av den senaste Linux 6.2-kärnserien för förstklassigt hårdvarustöd.

Nytt installationsprogram

Ubuntu Desktop-utgåvan innehåller också ett helt nytt installationsprogram som har varit under utveckling det senaste året och det är helt skrivet i Googles Flutter UI SDK. Det nya installationsprogrammet är i stort sett identiskt i funktionalitet med det gamla installationsprogrammet från tidigare Ubuntu-utgåvor med undantaget att det ännu inte stöder ZFS-installationer.

Men allt är inte förlorat eftersom det kommer att finnas en Legacy ISO tillgänglig för nedladdning som levereras med det gamla installationsprogrammet, för er som vill installera Ubuntu 23.04 med ZFS. På tal om extra ISO:er kommer Ubuntu 23.04 också att innehålla inte en, inte två, utan tre nya officiella Ubuntu-smaker, nämligen Ubuntu Unity. Ubuntu Cinnamon och Edubuntu.

De andra officiella Ubuntu-smakerna levereras också med uppdaterade grafiska miljöer, som KDE Plasma 5.27 LTS för Kubuntu och Ubuntu Studio, Xfce 4.18 för Xubuntu, LXQt 1.2 för Lubuntu, Budgie 10.7 för Ubuntu Budgie, Unity 7.7 för Ubuntu Unity, Cinnamon 5. Cinnamon och MATE 1.28 för Ubuntu MATE.

Under huven kommer Ubuntu 23.04 beta med en uppdaterad verktygskedja som inkluderar den senaste GCC 13-systemkompilatorn, systemd 252.5 init-system, BlueZ 5.66 2 Bluetooth-stack, NetworkManager 1.42 nätverksanslutningshanterare, PipeWire 0.3.65 multimediaramverk och Mesa 23 grafik stack.

Som tidigare nämnts väntas den slutliga releasen av Ubuntu 23.04 den 20 april 2023. Tills dess kan du ta betaversionen för en testkörning på din PC just nu genom att ladda ner live ISO-bilderna från den officiella webbplatsen.

Du hittar också betaversioner av de andra officiella smakerna, inklusive Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu, Ubuntu Studio, Ubuntu Budgie, Ubuntu Unity, Ubuntu MATE, Ubuntu Cinnamon, Edubuntu och Ubuntu Kylin.

Som vanligt med en betaversion, tänk på att detta är en pre-release version som INTE ska installeras eller användas på en produktionsmaskin. Vänta på den slutliga versionen om du planerar att uppgradera från en tidigare Ubuntu-version.

Ubuntu 23.04 BETA kräver minst 17 GB för att installeras.

Länkar för att ladda ner ubuntu hittar man som vanligt i våran wiki

https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_23.04_BETA

Ubuntu 23.04, med kodnamnet ”Lunar Lobster”, är den första korttidsutgåvan 2023, och den kommer att stödjas i nio månader fram till januari 2024. Den här utgåvan handlar om att förbättra Ubuntus grundläggande backend och framstegsarbete genom att anta nya paket och teknik . På ett sätt baseras många förändringar som en förberedelse för nästa års LTS-release (Ubuntu 24.04).

-Betafrysning: 27 mars 2023
-Betaversion: 30 mars 2023
-Releasekandidat: 13 april 2023
-Slutlig release: 20 april 2023

Ubuntu 23.04 kommer med ett nytt installationsprogram skriver i programmeringsspråket RUST.

Gnome 44 Desktop

Desktopversionen av Ubuntu 23.04 har GNOME 44. Den här utgåvan av GNOME 44 ger ett gäng långa väntande uppdateringar. I den här versionen upplever du till exempel förhandsgranskningen av bilden i den inbyggda filväljarens dialogruta. Dessutom får filerna den efterlängtade saknade funktionen, d.v.s. utökad mappvy (eller trädvy). Du kan aktivera det med hjälp av inställningarna som visas nedan.

Minimal ISO image

Idag är Ubuntu 22.04 LTS Imgae på nästa 5 GB ifrån version 23.04 kommer man erbjuda en minimal ISO på 200 MB och sedan laddar man hem det man behöver.

Nya applikationer

-Firefox 111
-LibreOffice 7.5

För hela artikel på engelska besök

Linux-nybörjare kan bli överväldigade av den officiella Debian-nedladdningssidan för ISO. Den här guiden syftar till att förenkla nedladdningsupplevelsen.

Att installera Debian kan vara en svår upplevelse för nybörjare Debiananvändare. Den officiella nedladdningssidan innehåller flera länkar, och det är lite förvirrande om vilken som ska laddas ner.

Med det i åtanke har jag förberett den här guiden för att hjälpa dig att plocka upp rätt Debian ISO-fil direkt från den här sidan.

Sammantaget kan du klassificera Debian ISO-filer i två breda kategorier. De är ”fria” och ”icke-fria”.

Debians ”icke-fria” avbildningar hänvisar till installationsavbildningarna av Debians operativsystem som innehåller programvara som inte följer Debians riktlinjer för fri programvara.

”Icke-fri” programvara inkluderar programvara som är proprietär, upphovsrättsskyddad eller har licensbegränsningar som hindrar användare från att ändra eller distribuera koden. Debianprojektet tillhandahåller dessa ”icke-fria” bilder som en valfri nedladdning för användare som behöver dem för att använda specifika hårdvaruenheter eller programvara som kräver proprietära drivrutiner eller firmware.

Den ”gratis” versionen av Debian innehåller endast öppen källkod och fritt distribuerbar programvara, vilket innebär att användare har friheten att modifiera, distribuera och dela programvaran med andra utan några juridiska eller etiska begränsningar.

Debian 12 Bookworm och framåt (kommande utgåva), de icke-fria firmware-paketen ingår officiellt i de huvudsakliga ISO-filerna. Så den här guiden är uppdelad i två avsnitt.

Debian 12

Minimal storlek och idealisk för bas installation.

Du vill ladda ner grundpaketen och sedan installera dem med internet

https://cdimage.debian.org/cdimage/bookworm_di_alpha2/amd64/iso-cd/

OBS! Det fortfarande Alfa version av Debian 12

Full DVD Size

För dej som sitter på t.ex uppkoppling där datapriser förekommer, så kan full storleks versionen vara ett alternativ

https://cdimage.debian.org/cdimage/bookworm_di_alpha2/amd64/iso-dvd/

Ladda ner: Debian 11 Bullseye och nedan

Minimal Size , 500 MB och resten tas ner över internet.

https://cdimage.debian.org/cdimage/release/current/amd64/iso-cd/

Full storleks versionen på image ca 5 GB.

https://cdimage.debian.org/cdimage/release/current/amd64/iso-dvd/

Inge free ISO (med proprietära paket)

https://cdimage.debian.org/cdimage/unofficial/non-free/cd-including-firmware/

Övanstående text är översättning ifrån

Canonical/Ubuntu stödde aldrig officiellt några minimala ISO-bilder. Det fanns några inofficiella äldre minimala ISO-bilder av Ubuntu under Ubuntu 18.04 dagar. Men de har alla lagts ned. Med tanke på populariteten för Ubuntu Linux, är otillgängligheten av ett minimalt installationsprogram en deal breaker för vissa.

Även om det finns Ubuntu-serverbilder och molnbilder, men de är lite komplicerade att ställa in för dina skrivbordsanvändningsfall.

Till exempel har du bara ett alternativ om du vill skapa ett minimalt Ubuntu-skrivbord med bara en GNOME-session och grunderna utan att använda den officiella skrivbordsinstalleraren. Du måste installera Ubuntu-servern som bas och börja bygga upp ett skrivbord utan serverkomponenter.

Dessutom tillhandahåller Debian redan minimal ISO (dvs netinst), som är lätt att använda och kan anpassas i vilken utsträckning som helst. Men ett liknande alternativ med en officiell Ubuntu-skrivbordssmak är en bra idé att bygga upp ditt system efter behov (utan snap eller andra föremål).

Enligt konversationen i e-postlistan kommer ubuntu-mini-iso att vara 140 MB i storlek, och det kräver att internet laddar ner flera paket över nätverket. Det kommer att fråga med menyalternativ som du vill ladda ner. Jag antar att det kommer att likna Ubuntus servermeny.

På samma sätt kan alla officiella smaker av Ubuntu ha en ”minimal” smak. Jag är dock inte säker på hur det skulle bli minimalt när du inkluderar en skrivbordsmiljö. Xubuntu-utvecklaren Sean Davis meddelade att en minimal Xubuntu-bild redan är under utveckling och tillgänglig att ladda ner som en daglig version.

Så totalt sett är det ett spännande drag från Canonical. Om allt går bra kan du faktiskt bygga din egen Ubuntu med denna ISO. Du kan bara lägga till ”gnome-session”, ta bort Snap, installera Firefox från Debians repor och lägga till vilket paket du vill. Det skulle vara ett trevligt minimalt Ubuntu-skrivbord.

Ubuntu 23.04 BETA är planerad till 30 mars 2023; den slutliga releasen väntas den 20 april 2023. Det är då du får prova minimal-ubuntu-iso.

Nyfiken på EndeavourOS? En ArcLinux baserad linuxdistrubtion.

Nu finns länkar och liten presentation av denna distrubtion i vår wiki

https://wiki.linux.se/index.php/EndeavourOS

Linux är ett gemenskapsutvecklat operativsystem med öppen källkod med kärnan i kärnan, tillsammans med andra verktyg, applikationer och tjänster.

Som alla andra operativsystem som Windows eller MAC, hanterar det hårdvaruresurserna i ett system som CPU, RAM och lagring. Kärnan gränssnitt till operativsystemet och den underliggande hårdvaran och underlättar kommunikationen mellan de två.

Vad är en kommando rad?

En kommandorad är ett gränssnitt som låter dig skriva och köra Linux-kommandon som instruerar operativsystemet om vilka åtgärder som ska utföras. Ett kommandoradsgränssnitt tillhandahålls av en terminal eller terminalemulator som GNOME Terminal, Konsole och XTERM.

Att arbeta på kommandoraden är det idealiska sättet att administrera ett Linux-system, särskilt när man arbetar med en huvudlös server eller ett minimalt system (Ett Linux-system som inte tillhandahåller ett GUI).

Kärnan i varje Linux-system är kärnan. Kärnan är det som skiljer Linux från andra operativsystem. Det är den centrala komponenten i operativsystemet och fungerar som en brygga mellan applikationerna på användarnivå och de underliggande hårdvarukomponenterna.

Det möjliggör kommunikation mellan programvaran och den underliggande fysiska hårdvaran. Kärnan hanterar alla pågående processer, minne, filer och så vidare. I ett nötskal tar kärnan hand om följande:

-Minneshantering – Kärnan håller reda på minnesanvändningen av olika applikationer på systemet.

-Enhetshantering – Den hanterar också olika enheter som är anslutna till systemet, såsom in- och utenheter.

-Process Management – ​​Kärnan hanterar pågående processer för att undvika konflikter och dödlägen och även för att systemet ska fungera optimalt.

-Systemsamtal och säkerhet – Kärnan tar emot och hanterar förfrågningar om service från processerna.

-Som nämnts tidigare sitter kärnan mitt i användarprocesserna och den underliggande hårdvaran som omfattar RAM, CPU, I/O-enheter, lagring, grafik och nätverk.

Bortsett från kärnan innehåller operativsystemet Linux andra viktiga komponenter som GNU-verktyg, systemverktyg, installerade applikationer och många andra. Alla dessa tillsammans utgör ett fungerande operativsystem.

Vad är en Linux-skrivbordsmiljö?
En skrivbordsmiljö är en samling komponenter som tillhandahåller ett grafiskt användargränssnitt (GUI) som tillåter användare att sömlöst interagera med operativsystemet. Den består av grafiska element som ikoner, menyer, fönster, aktivitetsfält, bakgrundsbilder, widgets och paneler för att nämna några. En skrivbordsmiljö tillhandahålls som standard i moderna grafiska Linux-distributioner som Debian, Ubuntu, Fedora, Rocky och AlmaLinux. Det förbättrade användarinteraktionen och gör det möjligt för användare att enkelt hantera systemet i motsats till kommandoradsgränssnittet som kräver en hög kompetensuppsättning att använda. Exempel på populära skrivbordsmiljöer inkluderar GNOME, Cinnamon, KDE Plasma, MATE, Deepin, XFCE, LXDE och LXQt.

Vad är en ”distribution?” och lista över Linux-distros

Ofta förkortat som ”distro” är en Linux-distribution en version av Linux-operativsystemet som är baserat på Linux-kärnan. Den levereras med andra komponenter som systemverktyg och tjänster, applikationer och ytterligare program som LibreOffice, GIMP och webbläsaren Firefox.

Populära gratis Linux-distributioner inkluderar Ubuntu från Canonical, Debian från Debian Project, Fedora från Fedora Project, OpenSUSE från SUSE och Rocky och AlmaLinux som båda är 100% binära kompatibla med Red Hat.

Kommersiella distributioner inkluderar Oracle Linux, Red Hat Enterprise Linux (RHEL) och SUSE Enterprise Server (SLES).

Om du vill läsa mer finns orginal artikel på Engelska på denna adress
https://www.tecmint.com/what-is-linux/

Debianteamet har nått en betydande milstolpe för den kommande Debian 12-versionen.

De senaste månaderna har Debian 12 varit under utveckling. Utvecklare och paketunderhållare hällde in sina applikationskomponenter i den nya grenen. Kodnamnet "bookworm", Debian 12 är planerad att släppas i slutet av 2023.

Vanligtvis pågår Debianprojektets frysningsschema i flera månader, inklusive en mjuk frysning, en hård frysning och en fullständig frysning innan den slutliga utgåvan. Den första frysningsmilstolpen slutfördes den 12 januari, så teamet accepterar inte längre övergångsförfrågningar. I det här skedet bör ingen ladda upp något paket som kan innehålla påverkande ändringar utan godkännande.

Efter denna frysning ska flera kommande milstolpar uppnås enligt följande.

2023-02-12 – Milstolpe 2 – Soft Freeze
inga nya paket, försenad migrering
2023-03-12 – Milstolpe 3 – Hard Freeze – nyckelpaket och paket
utan autopkgtests behöver en manuell avblockering för migrering
TBA – Milstolpe 4 – Full Freeze
alla paket behöver en manuell avblockering för migrering
Låt oss ta en titt på de nya funktionerna och paketen.

Kommande funktioner

I kärnan har Debian 12-bokmasken Linux Kernel 5.19, som släpptes i augusti 2022. En betydande versionsuppgradering sedan Debian 11. Och den är ganska ny och stöder alla de stora tillverkarnas moderna hårdvaruuppsättningar (CPU, GPU, SoC). Den nuvarande utvecklingsversionen är Linux Kernel 6.2, som bara ligger två versioner efter med tanke på utgivningscykeln för kärnan på tre/fyra månader.

För Debiananvändarna på skrivbordet, här är några goda nyheter. De flesta av de senaste utgivningarna är planerade för bokmasksläpp. Det inkluderar GNOME 43-serien, som är den senaste versionen för tillfället.

Dessutom får du KDE Plasma 5.26, LXQt 1.2, LXDE 11 och MATE 1.24 som deras nuvarande stabila utgåvor.

Även om Debian har alla populära skrivbordsmiljöer som standard, är Xfce-skrivbordet det mest populära. Xfce 4.18, som släpptes under julen 2022, är nu en del av Debian 12-utgåvan. Tack vare paketunderhållarna landade den här utgåvan i test inom några veckor efter att den släpptes.

Här är en snabb sammanfattning av skrivborden och deras versioner:

-GNOME 43
-KDE Plasma 5.26
-LXDE 11
-LXQt 1.2
-MATTE 1.24
-Xfce 4.18

På samma sätt får applikationen och betydande verktygskedja följande versioner enligt följande:

-LibreOffice 7.4.4
-Firefox 102.6 ESR
-GIMP 2.10.32
-OpenJDK 11.6
-PHP 8.2
-Python 3.10+
-Samba 4.17

Ovanstående versioner är för närvarande i Debian-testning i bokmaskgrenen. Kritiska paket, som Python3, PHP, etc, skulle förbli desamma tills den hårda frysningen. Andra kan ändras, men det beror på godkännanden och releaseteamets beslut.

Alla cred till debugpointnew.com

Mer information hur hämta Debian 12 finner på länken nedan

https://debugpointnews.com/debian-12-freeze/

Länkar för att laddar ner Alpha1 version av Debian 12 finns i vår wiki på

https://wiki.linux.se/index.php/Debian