• OpenWrt 25.12 – ny version av router-operativsystemet byter pakethanterare

    OpenWrt 25.12 introducerar flera stora förändringar i det populära routeroperativsystemet. Den nya versionen ersätter den tidigare pakethanteraren opkg med APK, uppdaterar systemet till Linux-kärnan 6.12 och förbättrar både uppgraderingsprocessen och nätverkshanteringen. Samtidigt utökas hårdvarustödet och flera centrala systemkomponenter moderniseras.

    Den nya versionen av OpenWrt har släppts och innebär ett av de största tekniska skiftena i projektets historia. I OpenWrt 25.12 ersätts den gamla pakethanteraren opkg av Alpine-systemets APK, samtidigt som systemet uppdateras till Linux-kärnan 6.12 och ett stort antal moderna verktyg.

    OpenWrt är ett fritt och öppet operativsystem baserat på Linux som används i allt från hemroutrar till inbyggda nätverksenheter. Projektet fungerar ofta som en ersättning för tillverkarens originalprogramvara och ger användare större kontroll över nätverkets funktioner, säkerhet och prestanda.

    Den nya stabila serien, OpenWrt 25.12, markerar ett viktigt tekniskt steg framåt – både i hur systemet hanterar programvara och hur det administreras.

    Byte från opkg till APK

    Den största förändringen i OpenWrt 25.12 är att pakethanteraren opkg ersätts av APK (Alpine Package Keeper).

    Opkg har länge varit standard i OpenWrt, men projektets egen variant har inte längre aktivt underhållits. För att säkerställa långsiktig stabilitet och utveckling valde utvecklarna därför att gå över till APK, som används i Alpine Linux.

    Det innebär bland annat:

    • fortsatt aktiv utveckling av pakethanteraren
    • bättre stöd för moderna funktioner
    • mer robust paketinstallation

    De flesta paketnamn är oförändrade, men kommandon och syntax skiljer sig. För att underlätta övergången har projektet publicerat en officiell fusklapp som visar hur opkg-kommandon motsvaras av APK.

    Enklare uppgraderingar

    OpenWrt 25.12 gör det betydligt enklare att uppgradera systemet.

    Funktionen Attended Sysupgrade är nu integrerad direkt i webbgränssnittet LuCI. Den kan automatiskt skapa en ny firmware-bild som innehåller alla paket som redan är installerade på routern.

    Det innebär att systemet kan:

    • uppgraderas till en ny version
    • automatiskt återinstallera alla paket
    • behålla befintliga inställningar

    För enheter med större flashminne finns även kommandoradsverktyget owut, som erbjuder mer detaljerad kontroll över uppgraderingsprocessen.

    Snabbare systemskript

    En annan viktig förändring är att flera systemskript – särskilt de som hanterar Wi-Fi – har skrivits om i språket ucode.

    Tidigare användes huvudsakligen shell-skript. Enligt utvecklarna ger ucode flera fördelar:

    • snabbare exekvering
    • bättre stabilitet
    • tätare integration med OpenWrts interna system, exempelvis ubus och UCI

    Detta gör att nätverksfunktioner kan reagera snabbare och bli mer tillförlitliga.

    Historik i terminalen bevaras

    I tidigare versioner försvann terminalens kommandohistorik när en session avslutades. I OpenWrt 25.12 sparas den nu automatiskt i ett RAM-baserat filsystem.

    Det innebär att historiken finns kvar mellan inloggningar utan att skriva till flashminnet – något som annars kan förkorta livslängden på lagringen.

    Användare kan ändå välja att spara historiken permanent på flash, men utvecklarna varnar för att detta ökar slitaget över tid.

    Stöd för fler enheter

    OpenWrt är känt för sitt breda hårdvarustöd, och version 25.12 fortsätter att utöka listan.

    Systemet stöder nu över 2200 olika enheter, och mer än 180 nya modeller har lagts till sedan den tidigare versionen.

    Bland nyheterna finns stöd för:

    • fler Realtek-baserade switchkretsar, inklusive 10-gigabit-modeller
    • Qualcomm-plattformarna ipq50xx och ipq60xx
    • Siflower-processorerna SF21A6826 och SF21H8898
    • Microchips LAN969x-switchar
    • Allwinner-plattformarna F1C100 och F1C200s

    Uppdaterad systemplattform

    OpenWrt 25.12 bygger på flera uppdaterade kärnkomponenter:

    • Linux-kärna: 6.12
    • GCC: 14.3
    • glibc: 2.41
    • musl: 1.2.5
    • binutils: 2.44

    Dessutom har många centrala nätverksprogram uppdaterats, exempelvis:

    • dnsmasq 2.91
    • Dropbear 2025.89
    • BusyBox 1.37

    Trådlösa komponenter baseras på cfg80211 och mac80211 från Linux 6.18, medan hostapd bygger på en utvecklingsversion från augusti 2025.

    Till minne av Dave Täht

    OpenWrt 25.12 har fått kodnamnet “Dave’s Guitar” för att hedra nätverksforskaren Dave Täht, som avled den 1 april 2025.

    Täth var en central figur i arbetet mot det så kallade bufferbloat-problemet – ett fenomen där överfulla buffertar i nätverksutrustning orsakar hög latens. Hans arbete bidrog till snabbare och mer responsiva internetförbindelser för miljontals användare.

    Den nya versionen av OpenWrt är därför dedikerad till hans minne.

    Stödperiod och uppgraderingar

    I samband med lanseringen meddelar utvecklarna också att OpenWrt 24.10 når slutet av sin livscykel i september 2026. Efter detta datum kommer inga fler säkerhetsuppdateringar att släppas.

    Användare rekommenderas därför att uppgradera till 25.12-serien innan dess.

    I de flesta fall kan uppgraderingen från 24.10 göras direkt med kommandot sysupgrade, men projektet rekommenderar alltid att man först skapar en säkerhetskopia av konfigurationen.

    Om man uppgraderar från äldre versioner, exempelvis 23.05, krävs däremot en ny installation.

    Ett steg mot nästa generation av routrar

    Med bytet till APK, snabbare systemskript och kraftigt förbättrad uppgraderingsprocess tar OpenWrt ett tydligt steg mot en mer modern plattform för nätverksutrustning.

    För användare betyder det enklare administration, bättre prestanda och fortsatt stöd för ett mycket stort antal routrar och inbyggda system – något som gör OpenWrt till ett av de mest flexibla operativsystemen i nätverksvärlden.

    https://openwrt.org/start

    [ TEKNISK FAKTARUTA / OpenWrt 25.12 ]
    Version…………. 25.12.0
    Lansering……….. Stabil serie
    Linux-kärna……… 6.12.71
    Pakethanterare…… APK
    Ersätter………… opkg
    GCC…………….. 14.3.0
    glibc…………… 2.41
    musl……………. 1.2.5
    binutils………… 2.44
    dnsmasq…………. 2.91
    Dropbear………… 2025.89
    BusyBox…………. 1.37.0
    Enhetsstöd………. 2200+
    24.10 EOL……….. September 2026
  • QNX tar steget mot skrivbordet – ett realtids-OS blir självbärande för utvecklare

    QNX tar ett ovanligt kliv från det dolda till det synliga. Med lanseringen av en självhostad Developer Desktop för QNX 8.0 kan utvecklare för första gången arbeta i en fullständig skrivbordsmiljö och bygga sina program direkt på operativsystemet. Satsningen markerar ett tydligt skifte för QNX – från strikt inbyggt realtids-OS till en mer öppen och utvecklarvänlig plattform.

    Det realtidsoperativsystem som i decennier har dolt sig bakom bilars instrumentpaneler, industristyrsystem och medicinteknik tar nu ett ovanligt kliv ut i rampljuset. QNX har lanserat sin första Self-Hosted Developer Desktop för QNX 8.0 – en fullfjädrad skrivbordsmiljö där utvecklare kan bygga, testa och köra program direkt på QNX.
    Det kan låta som en självklarhet för Linux- och BSD-användare, men för QNX-världen är detta ett stort skifte. Historiskt har QNX-utveckling nästan alltid inneburit korskompilering: man skriver och bygger sin kod på Linux eller Windows för att sedan överföra den till ett QNX-system. Med den nya Developer Desktop förändras detta i grunden.

    Ett skrivbord på ett realtids-OS

    Kärnan i nyheten är ett komplett skrivbord baserat på XFCE som körs ovanpå Wayland, direkt på QNX 8.0. Resultatet är ett lättviktigt men välbekant grafiskt gränssnitt som påminner mer om en traditionell Linux-desktop än om ett klassiskt inbyggt system.
    För nya utvecklare sänker detta tröskeln rejält. För erfarna QNX-utvecklare innebär det mindre friktion i vardagen, och för alla som portar Linux-program till QNX blir skillnaden tydlig.

    Inget mer ”bygg här, testa där”

    Den kanske viktigaste nyheten är självhostad kompilering. I stället för att bygga binärer på ett annat operativsystem kan utvecklaren nu skriva kod, kompilera den, köra och felsöka samt testa grafik, bibliotek och beroenden helt och hållet inne i QNX.
    Miljön levereras med ett brett urval verktyg som många utvecklare redan känner igen: GCC och Clang, Python, Make och CMake, Git samt editorer som Geany, Emacs, Neovim och Vim. Därutöver finns terminal, webbläsare och filhanteraren Thunar, vilket ger ett komplett och självbärande arbetsflöde utan att lämna operativsystemet.

    Öppen källkod möter industrirealtid

    En stor del av styrkan i den nya Desktop-miljön kommer från QNX satsning på öppna portar. Miljön är förladdad med många av de paket som finns på QNX Open-source Dashboard, som i dagsläget innehåller över 1 400 portar, varav mer än 600 är unika projekt.
    Detta gör det betydligt enklare att porta Linux-bibliotek, grafiska verktyg baserade på GTK, OpenGL ES-applikationer och Python-program. QNX rör sig här tydligt närmare det öppna ekosystem som länge varit Linux-världens styrka, utan att kompromissa med realtidsegenskaperna.

    Virtuell maskin i dag – mer i morgon

    Den första versionen levereras som en QEMU-image och stöds officiellt på Ubuntu 22.04 och 24.04 LTS. Med en gratis QNX-licens kan utvecklare ladda ner bilden via QNX Software Center och komma igång redan i dag.
    Detta är dock bara början. Enligt QNX egen färdplan väntar QEMU-bilder för Windows och macOS, nativa x86-installationer, en dedikerad Raspberry Pi-version, förbättrad dokumentation, stöd för CI-flöden samt fler exempelprojekt och högre stabilitet.

    Varför detta är större än det låter

    QNX har länge varit känt som ett extremt pålitligt men relativt slutet system, perfekt för bilar, tåg och industriella styrsystem men mindre lockande för nya utvecklare. Med Developer Desktop tar QNX ett tydligt steg mot att bli mer tillgängligt, mer experimentvänligt och mer relevant även utanför traditionell embedded-utveckling.
    Att kunna köra ett modernt skrivbord, en webbläsare och en komplett utvecklingsmiljö på ett realtids-OS är inte bara praktiskt utan också ett tydligt ställningstagande. QNX vill inte längre bara vara osynlig infrastruktur, utan en plattform där utvecklare faktiskt vill arbeta.

    https://devblog.qnx.com/qnx-self-hosted-developer-desktop-initial-release

    FAKTARUTA: QNX Self-Hosted Developer Desktop (QNX 8.0)
    Vad är det?
    En självhostad utvecklingsmiljö som körs direkt på QNX 8.0, så att du kan bygga och testa mjukvara utan korskompilering.
    Skrivbordsmiljö
    XFCE på Wayland.
    Utvecklingsverktyg
    GCC, Clang, Python, Make, CMake, Git (m.fl.).
    Editorer/IDEs
    Geany, Emacs, Neovim, Vim.
    Ingår också
    Webbläsare, terminal, Thunar filhanterare samt exempelprojekt i C, C++, Python, GTK och OpenGL ES.
    Distribution (första släppet)
    QEMU-image.
    Stödda värdar
    Ubuntu 22.04 LTS och 24.04 LTS.
    På väg enligt roadmap
    QEMU för Windows/macOS, nativa x86-images och en Raspberry Pi-build.
  • Linux-kärnan 6.19 får nytt konsoltypsnitt – små pixlar som gör stor skillnad

    Linux-kärnan har i årtionden prioriterat funktion före utseende, men med version 6.19 kommer en förändring som faktiskt syns. Ett nytt inbyggt konsoltypsnitt, Terminus 10×18, förbättrar läsbarheten i textläge och är anpassat för moderna laptopskärmar. Det är en liten justering med märkbar effekt – särskilt när textkonsolen verkligen behövs.

    Linux-kärnan 6.19 får nytt konsoltypsnitt – små pixlar som gör stor skillnad

    Linux-kärnan förknippas oftast med tekniska förbättringar som drivrutiner, schemaläggning och minneshantering. Men i version 6.19 dyker en nyhet upp som faktiskt är synlig för användaren. Kärnan får nämligen ett nytt inbyggt konsoltypsnitt: Terminus 10×18.

    Detta är en till synes liten förändring, men för den som arbetar i textläge – vid uppstart, felsökning eller på inbyggda system – innebär den ett tydligt lyft i läsbarhet och komfort.

    Ett visuellt lyft i ett annars tekniskt sammanhang

    Textkonsolen är fortfarande en viktig del av Linux, trots grafiska skrivbord och avancerade terminalemulatorer. Under stora delar av Linux-historien har det klassiska 8×16-typsnittet varit standardlösningen i kärnan. Det fungerade utmärkt på äldre CRT-skärmar och tidiga LCD-paneler, men på moderna bärbara datorer kan texten upplevas som tunn och trång.

    Terminus 10×18 är framtaget för att bättre passa dagens skärmar och ge texten mer luft, tydligare former och bättre proportioner.

    Varför just 10×18

    Beteckningen 10×18 beskriver varje teckens storlek i pixlar: tio pixlar i bredd och arton i höjd. Den ökade höjden gör bokstäverna mer lättlästa, särskilt vid längre textpass, samtidigt som bredden hålls på en nivå som inte drastiskt minskar antalet tecken per rad.

    Typsnittet är särskilt anpassat för bärbara datorer i storleksklassen 13 till 16 tum, med upplösningar som 1280×800 och 1440×900 – fortfarande vanligt förekommande på äldre och enklare arbetsmaskiner.

    Hur konsoltypsnitt fungerar i Linux

    Linux-kärnan innehåller ett litet urval bitmap-typsnitt som är inbyggda direkt i källkoden. Dessa används innan användarutrymmet har startat eller i miljöer där inga externa typsnitt kan laddas.

    Bland de inbyggda alternativen finns bland annat 8×8, 8×16, 6×11, flera klassiska SUN- och VGA-fonter samt olika Terminus-varianter som har lagts till under senare år.

    Om inga inställningar eller verktyg i användarutrymmet laddar ett annat typsnitt, faller kärnan alltid tillbaka till det klassiska 8×16-typsnittet – ett arv från VGA-konsolens tidiga dagar.

    Userspace laddar ofta egna typsnitt

    På moderna Linux-system ersätts dock ofta standardfonten redan tidigt i uppstarten. Med DRM- och KMS-baserade konsoler används verktyg som setfont för att ladda PSF-typsnitt från användarutrymmet. Vanliga val är olika Terminus-varianter med bättre Unicode-stöd och större teckenstorlek.

    Trots detta finns det alltid situationer där endast kärnans egna typsnitt används. Det gäller till exempel räddningslägen, initramfs-miljöer, minimalistiska system, servrar utan full userspace-miljö och många inbyggda system.

    Därför spelar Terminus 10×18 roll

    Genom att lägga till Terminus 10×18 direkt i Linux-kärnan förbättras läsbarheten i just dessa miljöer. Det gör textkonsolen mer behaglig att arbeta i när användaren som mest behöver tydlig information, ofta i samband med felsökning eller systemåterställning.

    Det är ingen dramatisk förändring, men en genomtänkt förbättring som visar omsorg om både funktion och användarupplevelse.

    Små detaljer med stor betydelse

    Linux-utveckling handlar till stor del om osynliga förbättringar. Ändå visar tillägget av Terminus 10×18 att även små visuella detaljer har betydelse. Det är ett steg mot en mer balanserad och lättläst textkonsol, anpassad för modern hårdvara – utan att kompromissa med den enkelhet som alltid varit Linux kärna.

    Kernel.org

    Linux Kernel 6.19-rc1 – Faktaruta

    Version: 6.19-rc1 (utvecklingsrelease)

    Nyhet: Nytt inbyggt konsoltypsnitt: Terminus 10×18

    Syfte: Förbättrad läsbarhet i textläge på moderna laptopskärmar, särskilt 13–16-tums paneler med upplösningar som 1280×800 och 1440×900.

    Teknisk bakgrund: Linux-kärnan innehåller ett antal bitmap-typsnitt som används innan userspace har laddats. Om inget annat anges faller systemet tillbaka till det klassiska 8×16-typsnittet, ett arv från VGA-eran.

    Förbättring: Terminus 10×18 ger större vertikal struktur, bättre proportioner och tydligare tecken utan att kraftigt minska antalet synliga rader.

    Användningsområden: Textkonsoler, framebuffer-konsoler, initramfs, räddningslägen, servrar utan grafiskt gränssnitt samt inbyggda Linux-system.

    Status: Ingår i fbdev-uppdateringarna för Linux Kernel 6.19-rc1 och blir tillgängligt tidigt i uppstartsprocessen.

Etikett: embedded Linux

  • OpenWrt 25.12 – ny version av router-operativsystemet byter pakethanterare

    OpenWrt 25.12 introducerar flera stora förändringar i det populära routeroperativsystemet. Den nya versionen ersätter den tidigare pakethanteraren opkg med APK, uppdaterar systemet till Linux-kärnan 6.12 och förbättrar både uppgraderingsprocessen och nätverkshanteringen. Samtidigt utökas hårdvarustödet och flera centrala systemkomponenter moderniseras. Den nya versionen av OpenWrt har släppts och innebär ett av de största tekniska skiftena i…

  • QNX tar steget mot skrivbordet – ett realtids-OS blir självbärande för utvecklare

    QNX tar ett ovanligt kliv från det dolda till det synliga. Med lanseringen av en självhostad Developer Desktop för QNX 8.0 kan utvecklare för första gången arbeta i en fullständig skrivbordsmiljö och bygga sina program direkt på operativsystemet. Satsningen markerar ett tydligt skifte för QNX – från strikt inbyggt realtids-OS till en mer öppen och…

  • Linux-kärnan 6.19 får nytt konsoltypsnitt – små pixlar som gör stor skillnad

    Linux-kärnan har i årtionden prioriterat funktion före utseende, men med version 6.19 kommer en förändring som faktiskt syns. Ett nytt inbyggt konsoltypsnitt, Terminus 10×18, förbättrar läsbarheten i textläge och är anpassat för moderna laptopskärmar. Det är en liten justering med märkbar effekt – särskilt när textkonsolen verkligen behövs. Linux-kärnan 6.19 får nytt konsoltypsnitt – små…