Att kompilera PHP 8.3 från källkod är en uppgift som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap, men det ger avancerade användare och utvecklare möjlighet att skräddarsy sin PHP-installation. Denna guide täcker stegen för att kompilera PHP 8.3 både på Ubuntu och Fedora-system.
Kompilering av PHP från källkod på både Ubuntu och Fedora ger dig flexibilitet och full kontroll över din PHP-installation. Detta är särskilt användbart för dem som behöver specifika konfigurationer eller vill dra nytta av de senaste funktionerna i PHP. Regelbundna uppdateringar och noggrann hantering av säkerhetsinställningar är nödvändiga för att upprätthålla ett pålitligt och säkert system.
Att konfigurera klockan i Ubuntu via terminalen är en användbar färdighet, särskilt för systemadministratörer och de som föredrar att arbeta i en textbaserad miljö. Här är en steg-för-steg guide för hur du kan göra detta:
Steg 1: Öppna Terminalen
Du kan öppna terminalen genom att trycka på Ctrl + Alt + T eller genom att söka efter ’Terminal’ i ditt system.
Steg 2: Kontrollera Aktuell Tid
För att se den aktuella tiden och datum, skriv in kommandot: date.
Steg 3: Ändra Tidszon
Om du behöver ändra tidszon, använd kommandot timedatectl. Lista tillgängliga tidszoner med: timedatectl list-timezones.
För att sätta en specifik tidszon, skriv: sudo timedatectl set-timezone din_tidszon. Ersätt din_tidszon med önskad tidszon, exempelvis Europe/Stockholm.
Så ställer du i Stockholm/europa som tidszon
För att ställa in tidszonen till Stockholm på ett system som använder systemd och har verktyget timedatectl installerat, kan du följa dessa steg:
Öppna Terminalen: Starta terminalen på din Linux-maskin.
Lista Tillgängliga Tidszoner: Du kan lista alla tillgängliga tidszoner med följande kommando:
timedatectl list-timezones
Använd grep för att hitta Stockholm specifikt:
timedatectl list-timezones | grep Stockholm
Sätt Tidszonen: När du har bekräftat att ’Europe/Stockholm’ finns tillgänglig, använd följande kommando för att ställa in det som systemets tidszon:
sudo timedatectl set-timezone Europe/Stockholm
Du behöver sudo-rättigheter (eller vara inloggad som root) för att ändra systemets tidszon.
Verifiera Ändringen: För att se till att tidszonen har ändrats korrekt, kör:
timedatectl
Detta kommando visar aktuell tid och datum, tidszon, och om nätverkstidssynkronisering är aktiv eller inte.
Notera att dessa instruktioner gäller för de flesta moderna Linux-distributioner som använder systemd, såsom Ubuntu, Fedora, Debian, CentOS och andra. Om din distribution inte använder systemd, kan processen för att ändra tidszonen variera.
Steg 4: Ställa in Datum och Tid Manuellt
För att manuellt ställa in datum och tid, använd date kommandot med följande syntax: sudo date MMDDhhmm[[CC]YY][.ss]. Här står MM för månad, DD för dag, hh för timme, mm för minut, CC för århundrade, YY för år, och ss för sekund.
Exempel: För att ställa in klockan till 21:00 den 1:a April 2023, skriv sudo date 040121002023.
Steg 5: Synkronisera Klockan Automatiskt
Ubuntu använder vanligtvis systemd-timesyncd för automatisk tidsynkronisering.
Kontrollera att det är aktivt med timedatectl status.
Om det inte är aktivt, kan du aktivera det med sudo timedatectl set-ntp true.
Bash script som ställer in tidszone och synca klockan emot NTP , spara bash scriptet nedan som en textfil. Skriv chmod +x filname
#!/bin/bash
# Kontrollera om scriptet körs som root
if [ "$EUID" -ne 0 ]
then echo "Vänligen kör som root"
exit
fi
# Ställ in tidszonen till Stockholm
timedatectl set-timezone Europe/Stockholm
# Aktivera NTP-synkronisering
timedatectl set-ntp on
# Visa aktuell tid och tidszon
timedatectl
Steg 6: Kontrollera Ändringarna
Använd date eller timedatectl status igen för att se till att dina ändringar har trätt i kraft.
Tips
Var försiktig när du ändrar systemtiden, särskilt på en server, eftersom det kan påverka andra processer.
För detaljerad information, använd man date eller man timedatectl för att läsa manualsidorna för dessa kommandon.
Genom att följa dessa steg kan du enkelt konfigurera tiden på din Ubuntu-maskin via terminalen.
Linux operativsystem har blivit ett populärt val både för personligt och professionellt bruk, och dess förmåga att hantera utskriftsjobb spelar en viktig roll i dess dagliga användning. I denna artikel utforskar vi hur utskriftssystemet i Linux fungerar, och de olika komponenterna som gör det möjligt att skriva ut dokument smidigt och effektivt.
Utskriftsköer och Jobbhantering
I hjärtat av Linux utskriftssystem ligger utskriftsköerna. Varje skrivare som är konfigurerad på ett Linux-system har en egen kö där utskriftsjobb väntar på att bli bearbetade. Detta tillåter användare att skicka flera utskriftsjobb till skrivaren utan att behöva vänta på att varje jobb ska slutföras innan nästa skickas.
CUPS: Hjärnan i Systemet
Det vanligaste utskriftssystemet i Linux är Common UNIX Printing System (CUPS). Detta system ger omfattande stöd för att skriva ut både lokalt och över nätverk, och använder Internet Printing Protocol (IPP) för att hantera utskriftsjobb och köer.
Spooling och Drivrutiner
En central del av CUPS är utskriftsspoolaren. Denna komponent hanterar utskriftsköerna, tar emot jobb från användare och program, och skickar dem till rätt skrivare. Rätt drivrutiner är också avgörande för att skrivaren ska kunna bearbeta och skriva ut jobben korrekt.
Filter och Formatomvandling
Linux-utskriftssystemet använder olika filter och omvandlare för att bearbeta utskriftsjobb. Ett dokument i PDF-format kan exempelvis behöva omvandlas till ett skrivarspecifikt format innan utskrift.
Användargränssnitt och Verktyg
För att underlätta interaktionen med utskriftssystemet finns det grafiska användargränssnitt som GNOME:s eller KDE:s utskriftshantering, och kommandoradsverktyg som lp, lpr, och lpstat.
Nätverksutskrift
En viktig funktion i CUPS är stödet för nätverksutskrift, vilket möjliggör utskrift på skrivare som är anslutna till samma nätverk. Detta hanteras vanligtvis genom att konfigurera skrivaren med en IP-adress eller ett värdnamn.
Konfigurationsfiler
CUPS använder konfigurationsfiler för att styra systemets beteende och inställningar. Dessa filer kan anpassas för att justera utskriftskvalitet, pappersstorlek och säkerhetsinställningar.
Konfigurationsfiler i CUPS (Common UNIX Printing System) spelar en central roll i att definiera och styra hur utskriftstjänsterna fungerar. Dessa filer tillåter detaljerad anpassning av utskriftsserverns beteende, från hantering av skrivarköer till säkerhetsinställningar. Här är en översikt över hur konfigurationsfiler fungerar i CUPS:
Huvudsakliga Konfigurationsfiler
cupsd.conf: Detta är huvudkonfigurationsfilen för CUPS-daemonen (cupsd). Den innehåller inställningar för serverns beteende, nätverkslyssnande, loggningsnivåer, och tillgängligheten för administration via webbgränssnittet. Här kan du konfigurera aspekter som:
cupsd.conf är den huvudsakliga konfigurationsfilen för CUPS-daemonen (cupsd), vilken styr beteendet hos CUPS-utskriftsservern. Den innehåller inställningar som påverkar hur CUPS hanterar utskriftsjobb, interagerar med nätverket, administrerar behörigheter och säkerhet, samt andra operativa aspekter. Filen är vanligtvis lokaliserad i /etc/cups/-katalogen på Unix-liknande system. Nedan följer en beskrivning av några viktiga delar och direktiv i cupsd.conf:
Viktiga Direktiv och Deras Funktioner
Serverinställningar
Port, Listen, Browsing: Dessa direktiv styr vilka portar och nätverksgränssnitt CUPS ska lyssna på och om nätverksbrowsing ska vara aktiverat för att upptäcka skrivare.
Loggningsinställningar
LogLevel: Bestämmer detaljnivån för CUPS loggar. Det kan variera från debug för omfattande loggning till error för att endast logga fel.
Säkerhetsinställningar och Behörigheter
Location: Definierar olika områden (t.ex. /admin) och deras tillhörande säkerhetspolicys.
Order, Allow, Deny: Dessa används inom <Location>-block för att definiera åtkomstkontroller, såsom vilka IP-adresser eller användare som tillåts eller nekas åtkomst.
Jobb- och Skrivarköhantering
MaxJobs, MaxCopies, MaxPrintingTime: Begränsar antalet samtidiga jobb, kopior per jobb och maximal tid för ett utskriftsjobb.
Användar- och Gruppbehörigheter
SystemGroup: Anger vilken systemgrupp som har administrativa rättigheter till CUPS.
Skrivarupptäckt och Delning
BrowseLocalProtocols, BrowseRemoteProtocols: Definierar protokoll som används för att upptäcka lokala och fjärrskrivare.
SharePrinters: Anger om lokalt anslutna skrivare ska delas över nätverket.
Redigering och Hantering
Redigering: För att ändra inställningar i cupsd.conf, bör du använda en textredigerare. Det är viktigt att vara försiktig och förstå konsekvenserna av ändringarna, eftersom felaktiga inställningar kan påverka utskriftstjänsternas funktionalitet.
Tillämpa Ändringar: Efter att ha gjort ändringar i cupsd.conf, måste CUPS-tjänsten vanligtvis startas om för att de nya inställningarna ska träda i kraft.
Säkerhetskopiering: Det är en god praxis att skapa en säkerhetskopia av cupsd.conf innan du gör ändringar, för att enkelt kunna återställa tidigare inställningar vid behov.
cupsd.conf erbjuder avancerade konfigurationsmöjligheter för att anpassa och säkra CUPS-utskriftsmiljön. Korrekt konfiguration av denna fil är avgörande för en smidig och säker utskriftsadministration.
Vilka nätverksgränssnitt CUPS ska lyssna på.
Skrivarköernas beteende och prioriteringar.
printers.conf är en central konfigurationsfil inom CUPS (Common UNIX Printing System), ett omfattande utskriftshanteringssystem som används i Unix-liknande operativsystem. Den här filen spelar en avgörande roll i hur CUPS hanterar och interagerar med skrivare. Belägen i /etc/cups/-katalogen, printers.conf lagrar detaljerad information om varje skrivare som är konfigurerad i systemet. Denna fil är vital för CUPS-funktionaliteten, då den innebär grunden för kommunikationen och styrningen av utskriftsprocesser.
Struktur och Innehåll
printers.conf består av flera sektioner, där varje sektion representerar en unik skrivare. Varje skrivare är definierad genom en uppsättning nyckel-värdepar som beskriver olika aspekter och inställningar för skrivaren. Dessa inkluderar:
Name: Namnet på skrivaren. Detta är det identifierande namnet som användare och systemet använder för att referera till skrivaren.
Location: Den fysiska platsen för skrivaren, vilket kan vara användbart i nätverksmiljöer eller större kontor.
DeviceURI: Denna URI (Uniform Resource Identifier) beskriver skrivarens anslutningsmetod och plats. Det kan vara en lokal anslutning som USB, eller en nätverksanslutning.
State: Visar den aktuella statusen för skrivaren, som kan vara ”idle” (ledig), ”processing” (bearbetar) eller ”stopped” (stoppad).
MakeModel: Anger skrivarens märke och modell, vilket hjälper systemet att använda rätt drivrutiner och inställningar.
PPD: Sökväg till skrivarens PostScript Printer Description-fil, som innehåller detaljer om skrivarens kapacitet och tillgängliga alternativ.
Hantering och Användning
Användare och administratörer interagerar vanligtvis inte direkt med printers.conf. Istället utförs konfiguration och hantering av skrivare via CUPS webbgränssnitt eller kommandoradsverktyg, som lpadmin. När en skrivare läggs till, ändras eller tas bort via dessa gränssnitt, uppdateras printers.conf automatiskt för att återspegla dessa ändringar.
Säkerhetsaspekter
Med tanke på dess centrala roll i utskriftshantering, är åtkomst till printers.conf strikt begränsad till administratörsanvändare. Detta är kritiskt för att upprätthålla systemets säkerhet och integritet, eftersom obehöriga ändringar i denna fil kan orsaka allvarliga funktionsstörningar eller säkerhetsrisker.
Bästa Praxis
Säkerhetskopiering: Innan större ändringar görs i CUPS-konfigurationen, bör en säkerhetskopia av printers.conf skapas.
Försiktighet vid Manuell Redigering: Även om det är möjligt att manuellt redigera printers.conf, bör detta undvikas om möjligt, eftersom felaktiga ändringar kan leda till problem.
Användning av Webbgränssnittet: För de flesta administrativa uppgifter, inklusive att lägga till eller ta bort skrivare, är det rekommenderat att använda CUPS webbgränssnitt, vilket minskar risken för fel.
Avancerade Användningsfall
I mer avancerade utskriftsmiljöer, där skräddarsydda eller specialiserade utskriftslösningar krävs, kan printers.conf erbjuder en djupare nivå av anpassning. Experter kan modifiera specifika inställningar för att optimera prestanda, hantera utskriftsköer effektivare
Starta om CUPS
sudo systemctl restart cups
Kontroller status
systemctl status cups
Classes.conf
classes.conf är en konfigurationsfil i CUPS (Common UNIX Printing System) som används för att definiera och konfigurera skrivarklasser. En skrivarklass i CUPS är en grupp av en eller flera skrivare som kan hantera samma utskriftsjobb. Detta är användbart i miljöer där flera skrivare delar på utskriftsbelastningen eller där det finns behov av redundans. Här är en närmare beskrivning av classes.conf-filen och dess innehåll:
Syfte: classes.conf används för att gruppera enskilda skrivare i klasser. När en utskrift skickas till en skrivarklass, hanterar CUPS utskriften genom att skicka den till en av skrivarna i klassen. Detta kan vara användbart för att balansera utskriftslasten eller erbjuda högre tillgänglighet.
Struktur: Filen består av en eller flera klassdefinitioner. Varje klassdefinition innehåller information om klassens namn, dess medlemsskrivare och eventuella ytterligare inställningar. En typisk post i classes.conf kan se ut så här:
<Class [klassnamn]>
Info [beskrivande text om klassen]
Location [plats för skrivarklassen]
Member [namn på skrivare 1]
Member [namn på skrivare 2]
...
</Class>
Här är [klassnamn] namnet på skrivarklassen, och Member-raderna listar namnen på de skrivare som ingår i klassen.
Hantering: Klasser kan skapas och redigeras antingen genom att direkt redigera classes.conf-filen eller genom CUPS webbgränssnitt eller kommandoradsverktyg. Om du redigerar filen manuellt, är det viktigt att följa korrekt syntax och se till att filen inte innehåller några syntaxfel, eftersom detta kan påverka CUPS-funktionaliteten.
Säkerhet och Tillgänglighet: Precis som med andra CUPS-konfigurationsfiler, bör classes.conf hanteras och redigeras med försiktighet, helst av en erfaren systemadministratör. Det är också viktigt att säkerhetskopiera denna fil innan du gör några ändringar.
Uppdateringar och Återstart: När ändringar görs i classes.conf, kan det krävas att CUPS-tjänsten startas om för att de nya inställningarna ska träda i kraft.
Genom att använda skrivarklasser kan organisationer effektivt hantera sina utskriftsresurser, speciellt i större nätverk med många skrivare.
PPD-filer (PostScript Printer Description)
spelar en central roll i utskriftshanteringssystem, särskilt i CUPS (Common UNIX Printing System). De används för att beskriva egenskaperna och kapaciteterna hos en specifik skrivare eller utskriftsenhet. Här är en mer detaljerad beskrivning av hur PPD-filer fungerar:
Syfte och Innehåll: En PPD-fil innehåller information om skrivarens funktioner och inställningar, såsom dess upplösning, färgförmåga, pappersstorlekar, input- och output-bin, duplexkapacitet, minneskapacitet, och så vidare. Den definierar också de kommandon som används för att styra dessa funktioner när ett dokument skrivs ut.
Format och Struktur: PPD-filer är vanligtvis textfiler som följer en standardiserad formatstruktur. De innehåller en serie av märkta anvisningar och värden som beskriver skrivarens egenskaper och hur den ska hanteras av utskriftssystemet. Dessa anvisningar följer Adobe PostScript-språkstandarden.
Integration med Utskriftssystemet: När en skrivare installeras i ett system (t.ex. en Linux-dator med CUPS), väljs en lämplig PPD-fil som motsvarar skrivaren. Denna fil används sedan av utskriftssystemet för att korrekt hantera utskriftsjobb för den specifika skrivaren. Utskriftssystemet refererar till PPD-filen för att avgöra vilka alternativ som är tillgängliga och hur de ska implementeras för varje utskriftsjobb.
Skapande och Anpassning: Många skrivartillverkare tillhandahåller PPD-filer för sina produkter. Användare kan också skapa eller anpassa PPD-filer för specifika behov, även om detta kräver en god förståelse av skrivarens kapaciteter och PostScript-programmering.
Korsplattforms Kompatibilitet: PPD-filer används inte bara i UNIX- och Linux-miljöer utan också i andra operativsystem, som macOS, för att hantera PostScript- och icke-PostScript-skrivare. Detta gör dem till ett viktigt verktyg för korsplattforms utskriftshantering.
Uppdateringar och Förvaltning: Det är viktigt att hålla PPD-filer uppdaterade för att säkerställa att de korrekt återspeglar skrivarens aktuella funktioner och inställningar. I vissa fall kan uppdateringar av PPD-filer tillhandahållas av skrivartillverkaren för att lägga till nya funktioner eller korrigera problem.
Sammanfattningsvis är PPD-filer avgörande för att säkerställa att utskriftssystem korrekt och effektivt kan kommunicera med och hantera skrivare, och de möjliggör en detaljerad anpassning av utskriftsprocessen för att matcha de specifika egenskaperna hos varje enskild skrivarenhet.
client.conf
client.conf är en konfigurationsfil som används av CUPS (Common UNIX Printing System) på klientdatorer för att styra hur CUPS-klienter (som lp och lpr kommandon) interagerar med en CUPS-server. Denna fil är särskilt viktig i nätverksmiljöer där flera klienter ansluter till en eller flera CUPS-servrar. Här är en detaljerad beskrivning av client.conf och dess funktioner:
Syfte: client.conf tillhandahåller konfigurationsinställningar för CUPS-klienter på en användares maskin. Detta inkluderar inställningar som definierar vilken CUPS-server klienten ska ansluta till för utskriftsjobb.
Placering: Filen client.conf finns vanligtvis i /etc/cups/ på Linux-system eller i en användares hemkatalog under ~/.cups/ för användarspecifika inställningar. Om båda existerar, har inställningarna i användarens hemkatalog företräde.
Inställningar: De vanligaste inställningarna i client.conf inkluderar:
ServerName: Anger hostnamnet eller IP-adressen till en CUPS-server som klienten ska ansluta till. Det kan vara en lokal maskin (localhost) eller en fjärrserver (server.example.com).
Encryption: Bestämmer vilken typ av kryptering som ska användas vid kommunikation med CUPS-servern. Vanliga värden inkluderar IfRequested, Always, eller Never.
ServerPort: Specificerar porten som ska användas för att ansluta till CUPS-servern. Standardvärdet är vanligtvis port 631.
ErrorPolicy: Definierar hur klienten ska hantera fel vid kommunikation med servern.
Användning: client.conf används främst i nätverk där utskriftsjobb måste dirigeras till en specifik server, eller när särskilda nätverks- eller säkerhetsinställningar krävs. Det är särskilt användbart i stora organisationer eller utbildningsinstitutioner med centraliserade utskriftstjänster.
Redigering och Administration: Filen kan redigeras manuellt med en textredigerare av systemadministratörer eller användare med lämplig behörighet. Eftersom ändringar i client.conf kan påverka hur en dator interagerar med CUPS-servrar, bör ändringar göras försiktigt.
Uppdateringar och Återladdning: När ändringar görs i client.conf, behöver CUPS-klienter vanligtvis inte startas om, eftersom de läser in konfigurationsfilen när ett nytt utskriftsjobb initieras.
Genom att korrekt konfigurera client.conf kan användare och administratörer säkerställa att utskriftsjobb hanteras effektivt och säkert i ett nätverk, och att användare kan ansluta till rätt CUPS-server för sina utskriftsbehov.
Felsöka CUPS
Att använda släggan i felsökning av cups är ett mindre bra verktyg.
Felsökning av CUPS (Common UNIX Printing System) kan involvera flera steg och verktyg, beroende på naturen av problemet. Här är en allmän guide för att felsöka CUPS:
1. Kontrollera Skrivarens Status
Använd CUPS webbgränssnittet (vanligtvis tillgänglig på http://localhost:631) för att kontrollera statusen på skrivaren. Se efter om skrivaren är pausad, inaktiverad eller om det finns några felmeddelanden.
Använd kommandot lpstat -p i terminalen för att kontrollera skrivarens status.
2. Kontrollera CUPS-Tjänstens Status
Se till att CUPS-tjänsten körs genom att använda kommandot sudo systemctl status cups (för systemd-baserade system) eller motsvarande kommando för ditt system.
3. Granska Loggfiler
Att läsa logfilen är en del av felsökningen av CUPS
CUPS loggar information och fel till olika loggfiler, vanligtvis placerade i /var/log/cups/. De viktigaste filerna är error_log och access_log.
Öppna error_log med en textredigerare eller använd tail -f /var/log/cups/error_log för att följa loggen i realtid. Sök efter felmeddelanden eller varningar som kan ge ledtrådar om problemet.
4. Kontrollera Nätverksanslutning
Om du använder en nätverksskrivare, kontrollera att nätverksanslutningen fungerar. Använd ping eller liknande verktyg för att säkerställa att skrivaren är nåbar över nätverket.
5. Kontrollera Skrivardrivrutiner och PPD-Filer
Se till att rätt drivrutiner är installerade för skrivaren. För många skrivare krävs specifika PPD-filer för korrekt funktion.
Om problemet uppstod efter en uppdatering, överväg att återgå till en tidigare version av drivrutinen eller PPD-filen.
6. Testa Utskrift från Kommandoraden
Använd kommandon som lp eller lpr för att skicka utskriftsjobb direkt från terminalen. Detta kan hjälpa till att isolera problemet till antingen mjukvaran eller hårdvaran.
7. Återstarta CUPS-Tjänsten
Ibland kan återstart av CUPS-tjänsten lösa problemet. Använd sudo systemctl restart cups eller motsvarande kommando.
8. Kontrollera Brandvägg och Säkerhetsinställningar
Om du har en brandvägg aktiverad, se till att nödvändiga portar (vanligtvis 631) är öppna för CUPS-trafik.
9. Konsultera Dokumentation och Forum
Läs igenom CUPS dokumentationen för specifika felmeddelanden eller problem.
Sök i onlineforum eller användarcommunityn för liknande problem och lösningar.
10. Prova med en Annan Skrivare eller Dator
Om möjligt, testa med en annan skrivare eller anslut till skrivaren från en annan dator för att avgöra om problemet är lokaliserat till en specifik enhet eller konfiguration.
Kom ihåg att felsökning kan vara en process av eliminering. Det är ofta nödvändigt att prova flera olika lösningar för att identifiera roten till problemet.
Avslutande Tankar
Utskriftssystemet i Linux är ett sofistikerat samspel av teknologier och processer som ger användare flexibilitet och effektivitet i deras utskriftsbehov. Dess förmåga att smidigt hantera allt från enkla dokumentutskrifter till komplexa nätverksutskriftsjobb gör det till en oumbärlig del av Linux-användarens verktygslåda.
Att bygga din egen Linuxkärna är en avancerad och utbildande process som ger insikt i systemets innersta funktioner. Den här artikeln går igenom stegen för att bygga en anpassad kärna på Ubuntu, från förberedelser till installation och efterföljande steg.
Förberedelser
Uppdatera och Uppgradera Systemet
Först och främst, se till att ditt Ubuntu-system är uppdaterat för att undvika kompatibilitetsproblem:
sudo apt update
sudo apt upgrade
Installera Nödvändiga Paket
För att bygga kärnan behöver du vissa verktyg och bibliotek:
Kör make menuconfig för en interaktiv konfigurationsgränssnitt:
make menuconfig
Här kan du anpassa kärnans konfiguration efter dina behov. När du är klar, spara och avsluta.
Konfigurering av Linuxkärnan med make menuconfig: En Översikt
När det gäller att anpassa och bygga en Linuxkärna är make menuconfig ett kraftfullt och populärt verktyg. Denna textbaserade konfigurationsgränssnitt låter användare detaljerat anpassa sin kärna för att möta specifika krav och hårdvarupreferenser. Här är en djupgående titt på de olika alternativen och kategorierna som dyker upp i make menuconfig.
1. Processor Type and Features
Detta är avgörande för att optimera kärnans prestanda för specifik hårdvara. När det gäller kompilering av Linux-kärnan är ”Processor Type and Features” en kritisk del av konfigurationsprocessen. Denna del innefattar inställningar och val som direkt påverkar hur kärnan kommer att interagera med och utnyttja den specifika processorn i systemet. Här är några nyckelpunkter:
Val av Processorarkitektur: Detta är en av de första och mest grundläggande stegen. Du måste ange vilken processorarkitektur kärnan ska kompileras för, till exempel x86, x86_64, ARM, etc. Detta påverkar vilken uppsättning av instruktioner och funktionalitet som kommer att inkluderas i den kompilerade kärnan.
Processorfamilj och Specifika Funktioner: Inom en given arkitektur kan du behöva specificera en mer specifik processorfamilj (till exempel Intel Core i7, AMD Ryzen, etc.). Detta optimerar kärnan för de specifika funktionerna och förmågorna hos den valda processorfamiljen.
Optimeringsnivåer: Kompilatorer som GCC tillåter olika optimeringsnivåer, som kan justeras beroende på processor. Vissa optimeringar kan förbättra prestandan för specifika processorfunktioner, som cacheminne och parallellbearbetning.
Instruktionsuppsättningar: Modernt processorer stöder olika utökade instruktionsuppsättningar som SSE, AVX (på x86/x86_64) eller NEON (på ARM). Aktivera stöd för dessa i kärnkonfigurationen kan förbättra prestanda för vissa operationer.
Multitrådning och Kärnor: Om din processor har flera kärnor eller stöd för multitrådning (som Hyper-Threading på Intel-processorer), kan det vara viktigt att konfigurera kärnan för att dra full nytta av dessa funktioner.
Advanced Power Management Features: Detta innefattar konfigurationer för energihantering och effektivitetsfunktioner som C-states och P-states, vilket är särskilt viktigt för bärbara datorer och energieffektiva system.
Virtualiseringsteknik: Om din processor har stöd för virtualiseringstekniker som Intel VT eller AMD-V, kan dessa alternativ aktiveras i kärnkonfigurationen för bättre prestanda och säkerhet i virtualiserade miljöer.
Kernel Security Features: Beroende på processorns förmågor kan vissa säkerhetsfunktioner som SMEP (Supervisor Mode Execution Protection) eller SMAP (Supervisor Mode Access Prevention) konfigureras för att förbättra systemets säkerhet.
Att noggrant välja dessa inställningar när du kompilerar Linux-kärnan kan göra en betydande skillnad i systemets prestanda, energieffektivitet och stabilitet.
2. Power Management Options
Här konfigureras inställningar för strömhantering och energisparlägen. Användare kan anpassa funktioner som ACPI och olika CPU-idle-inställningar, vilket är viktigt för energieffektivitet.
”Power Management Options” under kompilering av Linux-kärnan avser ett set av konfigurationsinställningar som hanterar hur operativsystemet ska interagera med och styra hårdvarans energiförbrukning. Dessa inställningar är avgörande för att optimera batteritid och energieffektivitet i bärbara datorer och andra energikänsliga enheter. Här är några nyckelaspekter av dessa alternativ:
CPU Frequency Scaling: Detta gör det möjligt för kärnan att dynamiskt justera processorns klockfrekvens beroende på systemets belastning. En lägre frekvens används under perioder med låg belastning för att spara energi, medan högre frekvenser används under tung belastning för bättre prestanda.
Idle Power Management: Detta omfattar tekniker som CPU Idle, som låter processorn gå in i olika vilolägen (såsom C-states) när den inte är aktiv. Djupare vilolägen sparar mer energi men kan ta längre tid att vakna upp från.
Power Management for Peripheral Devices: Inkluderar stöd för att hantera strömförbrukningen av periferienheter som hårddiskar och nätverkskort, till exempel genom att låta dem gå in i lågenergilägen när de inte används.
ACPI (Advanced Configuration and Power Interface) Support: ACPI är en standard för hårdvarugränssnitt som gör det möjligt för operativsystemet att kontrollera mängden ström som levereras till olika komponenter, vilket är centralt för avancerad energihantering.
Thermal Management: Detta inkluderar inställningar för att hantera systemets värmeutveckling, till exempel genom att justera fläkthastigheter eller minska processorns prestanda för att hålla temperaturen under kontroll.
Battery Management: För bärbara datorer, inkluderar detta funktioner för att övervaka och hantera batteristatus, som att ge information om batteriets hälsa och resterande batteritid.
Suspend and Hibernate: Stöd för energisparlägen som suspendering (där systemet står i ett lågströmläge men behåller data i RAM) och viloläge (där systemets tillstånd sparas till disk och strömmen stängs helt av).
Att noggrant konfigurera dessa alternativ under kärnans kompilering kan leda till betydande energibesparingar, särskilt i mobila eller batteridrivna enheter. Det kan dock kräva balansering mot prestandakrav, eftersom vissa energibesparande åtgärder kan minska systemets responsivitet eller prestanda.
3. Bus Options
SL buss är inget som ingår som alternativ i linux kärnan.
När vi talar om ”Bus Options” på en teknisk nivå inom Linux, refererar vi till konfigurationsalternativ relaterade till olika bussar och gränssnitt som datorns hårdvarukomponenter använder för kommunikation. Dessa bussar kan inkludera PCI (Peripheral Component Interconnect), USB (Universal Serial Bus), I2C, och andra. Att förstå och korrekt konfigurera dessa bussoptioner är avgörande för optimal systemprestanda och hårdvarukompatibilitet.
Viktiga Aspekter av Bus Options i Linux
1. PCI/PCIe Konfiguration:
PCI/PCIe (Peripheral Component Interconnect Express) Bus: Denna buss används av många hårdvarukomponenter som grafikkort, nätverkskort och lagringsenheter.
Linux PCI-subsystem: Linux-kärnan innehåller ett robust PCI-subsystem som hanterar upptäckt och konfiguration av PCI-enheter. Detta inkluderar att tilldela resurser som I/O-områden, minnesområden och IRQs (Interrupt Requests).
2. USB Systemkonfiguration:
USB-hantering: För att hantera USB-enheter, behöver Linux-kärnan stöd för USB-protokollet, vilket inkluderar att identifiera och hantera anslutna enheter.
Modulärt Stöd: Linux-kärnan tillhandahåller modulärt stöd för olika USB-versioner (som USB 2.0, USB 3.0) och klasser (som lagringsenheter, human interface devices).
3. I2C och SPI Busar:
I2C (Inter-Integrated Circuit) och SPI (Serial Peripheral Interface): Dessa är seriella bussar ofta använda för att ansluta låghastighetsperiferienheter till moderkort, sensorer, och små inbyggda system.
Linux-stöd: Linux innehåller drivrutiner för att hantera kommunikation över dessa bussar, vilket är särskilt viktigt i inbyggda system och för IoT-enheter.
4. Konfiguration via Device Tree eller ACPI:
Device Tree (för ARM-baserade system): En datastruktur som används för att beskriva hårdvarukomponenter och deras konfiguration i system utan ett BIOS/UEFI, såsom många ARM-baserade system.
ACPI (för x86-baserade system): Används för att upptäcka och konfigurera hårdvaruenheter och hantera energiförbrukning.
5. Direkt Minnestillgång (DMA):
DMA-konfigurationer: DMA tillåter hårdvaruenheter att direkt läsa från och skriva till huvudminnet, vilket ökar dataöverföringshastigheten och minskar CPU-belastningen.
Linux DMA API: Linux-kärnan tillhandahåller API:er för att hantera DMA-överföringar, vilket är avgörande för högpresterande system.
6. Anpassning och Optimering:
Kärnalternativ: Erfarna användare och systemadministratörer kan anpassa Linux-kärnans konfiguration för att aktivera eller inaktivera stöd för specifika bussar och gränssnitt, baserat på specifika systembehov och hårdvarukonfigurationer.
Sammanfattning
”Bus Options” i Linux innebär en djupgående konfiguration och förvaltning av olika bussgränssnitt och kommunikationsprotokoll mellan systemets komponenter. Korrekt konfiguration av dessa alternativ är avgörande för systemets stabilitet och prestanda, och det spelar en ännu större roll i specialiserade tillämpningar som inbyggda system och högpresterande beräkningsmiljöer. Genom att finjustera dessa inställningar kan man optimera kommunikation och dataöverföringar mellan olika enheter i ett Linux-system.
Denna kategori inkluderar konfigurationer för olika bussystem, såsom PCI, USB och I2C. Det är viktigt för att säkerställa korrekt kommunikation och funktionalitet för ansluten hårdvara.
4. Executable File Formats / Emulations
Stöd för olika exekverbara filformat och emuleringar hanteras här, vilket är viktigt för systemets kompatibilitet med olika program och tjänster.
5. Device Drivers
En omfattande kategori som täcker drivrutiner för allt från grafik och ljud till nätverk och lagringsenheter. Detta är kritiskt för att säkerställa att all hårdvara fungerar korrekt med kärnan.
6. File Systems
Inställningar för olika filsystem, både interna och nätverksbaserade, hanteras här. Detta inkluderar populära filsystem som ext4 och Btrfs, samt nätverksfiler som NFS och CIFS.
7. Kernel Features
Grundläggande kärninställningar, som schemaläggning och minneshantering, finns här. Dessa inställningar är avgörande för systemets övergripande stabilitet och prestanda.
Stöd för specifik hårdvara: Du kan välja att inkludera eller utesluta stöd för viss hårdvara beroende på systemets behov. Till exempel kan du aktivera drivrutiner för specifika nätverkskort, grafikkort, eller andra enheter.
Filsystem: Du kan välja vilka filsystem som ska stödjas av kärnan. Detta kan inkludera vanliga filsystem som ext4, NTFS, eller Btrfs.
Säkerhetsfunktioner: Linux-kärnan innehåller olika säkerhetsfunktioner som SELinux, AppArmor, och andra säkerhetsmoduler som kan konfigureras.
Prestandainställningar: Du kan aktivera eller inaktivera olika prestandaförbättringar som CPU- och minnesoptimeringar.
Nätverksfunktioner: Detta kan inkludera inställningar för TCP/IP-stacken, nätverkssäkerhet, och andra relaterade funktioner.
Modulstöd: Du kan välja om vissa funktioner ska byggas direkt in i kärnan eller om de ska vara laddningsbara moduler.
Avancerade funktioner: Sådana som virtualisering, krypteringsstöd, och filsystemssnapshots.
Varje funktion eller egenskap som du väljer att inkludera eller utesluta kommer att påverka kärnans storlek, prestanda och funktionalitet. Konfigurationen görs vanligtvis före kompileringen genom verktyg som make menuconfig, make xconfig, eller make oldconfig, vilka erbjuder en användargränssnitt för att göra dessa val.
8. Networking Support
Detta område täcker nätverksrelaterade funktioner, inklusive olika protokoll, trådlöst stöd och brandväggsfunktioner, vilket är avgörande för systemets anslutningsmöjligheter.
Nätverksmöjligheterna som kan inkluderas eller påverkas vid kompilering av Linux-kärnan är många och varierar beroende på specifika användningsfall och konfigurationsbehov. Här är några av de viktigaste aspekterna:
Nätverksdrivrutiner: Möjligheten att inkludera eller utesluta specifika nätverksdrivrutiner beroende på hårdvaran som används. Detta kan vara drivrutiner för Ethernet-kort, trådlösa adaptrar, Bluetooth-moduler med mera.
Protokollstöd: Linux-kärnan stöder en mängd nätverksprotokoll, som TCP/IP, UDP, ICMP, och många andra. Användaren kan välja vilka protokoll som ska inkluderas i kärnan.
Säkerhetsfunktioner: Konfigurationen av nätverkssäkerhetsfunktioner som SELinux, AppArmor, och nätverksbrandväggar som iptables/netfilter.
Virtualisering och container-teknologier: Stöd för virtualiseringslösningar som KVM (Kernel-based Virtual Machine) och container-teknologier som Docker kan konfigureras.
Prestandaoptimeringar: Möjlighet att optimera nätverksprestandan genom att aktivera eller inaktivera specifika kärnfunktioner som TCP stack tuning, packet filtering, och network scheduling.
Nätverksfiler och filsystem: Stöd för nätverksfiler och filsystem, såsom NFS (Network File System) eller SMB (Server Message Block).
Trådlösa inställningar: För trådlösa nätverk kan olika moduler och drivrutiner väljas eller konfigureras för att förbättra anslutningen eller säkerheten.
Advanced Networking Features: Stöd för avancerade nätverksfunktioner som QoS (Quality of Service), bonding (kombinering av flera nätverksanslutningar för ökad genomströmning eller redundans), och VLAN (Virtual Local Area Network).
Det är viktigt att notera att val av nätverksfunktioner och -inställningar bör matcha användarens behov och den hårdvara som används. En felaktig konfiguration kan leda till problem med nätverksanslutning eller systemstabilitet.
9. Security Options
Säkerhetsfunktioner såsom SELinux, AppArmor och andra säkerhetsmekanismer hanteras här, vilket är avgörande för att skydda systemet mot externa hot.
Säkerhetsalternativ i Kompilering av Linuxkärnan
När det kommer till att bygga en säker och robust Linuxkärna, är valet av säkerhetsinställningar avgörande. Under kompileringsprocessen med make menuconfig eller liknande konfigurationsverktyg, erbjuds användare en rad säkerhetsrelaterade alternativ för att förbättra systemets skydd mot olika hot och angrepp. Här är en översikt över de viktigaste säkerhetsalternativen som finns tillgängliga i Linuxkärnan.
1. SELinux (Security-Enhanced Linux)
SELinux är ett kraftfullt säkerhetssystem som tillhandahåller mekanismer för att stödja åtkomstkontrollens säkerhetspolicy. Det är en uppsättning kärnpatchar och verktyg som ger en robust mekanism för åtkomstkontroll.
2. AppArmor
Liknande SELinux, är AppArmor en säkerhetsmodul som använder ett profilbaserat system för att begränsa programbehörigheter och aktiviteter, vilket bidrar till att minska riskerna för säkerhetsöverträdelser.
3. Smack (Simplified Mandatory Access Control Kernel)
Smack är ett lättviktigt MAC-system som är designat för enklare administration. Det erbjuder grundläggande men effektiva åtkomstkontrollfunktioner för att förbättra systemets säkerhet.
4. TOMOYO Linux
Detta är en säkerhetsmodul som fokuserar på att övervaka och begränsa systemets beteende. Det hjälper till att hålla koll på och kontrollera programaktiviteter.
5. Yama
Yama är en säkerhetsmodul som tillhandahåller ytterligare säkerhetsfunktioner, som till exempel begränsningar för ptrace-systemanropet, vilket är viktigt för att skydda systemet mot vissa typer av attacker.
6. Auditing
Ett system för att logga olika systemaktiviteter, vilket är viktigt för att spåra och identifiera potentiella säkerhetsproblem och intrångsförsök.
7. Kernel Hardening Options
Dessa inställningar är avsedda att stärka kärnans motståndskraft mot olika typer av attacker, inklusive skydd mot buffer overflow och andra vanliga säkerhetsbrister.
8. Stack Protector
Denna funktion syftar till att förhindra stack overflow-attacker genom att använda metoder som canaries för att upptäcka och förhindra stack corruption.
9. Restricting Access to Kernel Logs
Genom att begränsa åtkomsten till kärnloggar kan man förhindra att känslig information läcker ut eller utnyttjas av obehöriga.
10. Executable and File Protections
Inställningar för att förhindra exekvering av oönskad eller skadlig kod och för att skydda filsystemet från obehöriga förändringar.
11. Control Groups (cgroups)
Även om de främst används för resurshantering, kan cgroups också användas för att begränsa och isolera systemresurser för olika processer eller användare, vilket kan ha säkerhetsfördelar.
Dessa säkerhetsalternativ i Linuxkärnan är avgörande för att bygga ett robust och säkert system. Valet och konfigurationen av dessa alternativ kräver dock en god förståelse av deras funktioner och potentiella påverkan på systemets beteende och prestanda. Att konfigurera dessa alternativ korrekt kan betydligt förbättra systemets säkerhet och motståndskraft mot olika typer av hot och angrepp.
10. Cryptographic API
Här konfigureras kryptografiska algoritmer och verktyg, vilket är viktigt för säker dataöverföring och lagring.
Cryptographic API i Linux-kärnan är ett ramverk som tillhandahåller kryptografiska funktioner till olika delar av kärnsystemet samt till moduler och drivrutiner som körs i kärnutrymmet. Den är utformad för att vara flexibel och stödja en mängd olika kryptografiska algoritmer och lägen. Här är några nyckelaspekter:
Algoritmer och Funktioner: API:et stöder en mängd olika kryptografiska algoritmer, inklusive symmetrisk kryptering (som AES och DES), hash-funktioner (som SHA-1 och SHA-256), och asymmetriska krypteringsalgoritmer (som RSA). Det inkluderar också stöd för kryptografiska primitiver som digitala signaturer och nyckelutbyte.
Modulär Design: API:et är utformat för att vara modulärt, vilket gör det möjligt för utvecklare att lägga till stöd för nya algoritmer eller ersätta befintliga implementationer med specialiserade, kanske mer effektiva, versioner. Detta är särskilt användbart för hårdvaruaccelererade kryptografiska operationer.
Användning inom Kärnan: API:et används av kärnan för olika säkerhetsfunktioner, som kryptering av filsystem (till exempel i eCryptfs och fscrypt), säker kommunikation (till exempel via IPsec och TLS i kärnutrymmet), och för att säkerställa integriteten hos kärnmoduler.
Kryptoakceleration: API:et kan dra nytta av hårdvarubaserad kryptoakceleration när sådan hårdvara finns tillgänglig. Detta innebär att vissa kryptografiska operationer kan utföras mycket snabbare än om de utfördes i ren programvara.
Användargränssnitt: Förutom att användas internt i kärnan, exponerar API:et också funktioner till användarläge via olika gränssnitt, såsom /dev/crypto, vilket gör det möjligt för användarprogram att dra nytta av kärnans kryptografiska kapaciteter.
Säkerhet och Underhåll: Eftersom kryptografi är central för många säkerhetsaspekter, genomgår API:et och dess implementationer rigorösa säkerhetsgranskningar och regelbundet underhåll för att säkerställa att de är fria från sårbarheter och prestandaproblem.
Cryptographic API i Linux-kärnan är alltså en kritisk komponent för att upprätthålla säkerheten och integriteten i Linux-system, och den fortsätter att utvecklas och förbättras med tiden för att möta nya säkerhetsutmaningar och tekniska framsteg.
11. Library Routines
Standardbibliotek och rutiner som används av kärnan konfigureras här, vilket är viktigt för grundläggande systemfunktioner.
Varje kategori i make menuconfig innehåller en mängd underkategorier och specifika alternativ. Användare kan navigera genom dessa alternativ, och välja eller avvälja dem baserat på sina behov. Det är viktigt att notera att vissa alternativ kan ha beroenden, vilket innebär att aktivering eller inaktivering av ett alternativ kan påverka tillgängligheten av andra. Slutresultatet av denna konfigurationsprocess är en skräddarsydd kärna, optimerad för användarens specifika system och behov.
Byggprocessen
Kompilera Kärnan
Kernel kompileringar är som att bygga med lego.
Kompilera din anpassade kärna:
make -j $(nproc)
Användningen av -j $(nproc) optimerar kompileringsprocessen genom att använda alla tillgängliga processorkärnor.
Installera Moduler och Kärnan
Efter kompilering, installera modulerna:
sudo make modules_install
Följt av installation av själva kärnan:
sudo make install
Uppdatera Bootloader och Starta Om
Uppdatera GRUB
För att inkludera den nya kärnan i startmenyn, uppdatera GRUB:
sudo update-grub
Starta Om Datorn
Starta om datorn och välj den nya kärnan från GRUB-menyn under uppstart.
Efter Installation
Testa din nya kärna genom att köra uname -r. Det är viktigt att vara medveten om att en anpassad kärna kanske inte får samma nivå av support och säkerhetsuppdateringar som standardkärnor.
Sammanfattning
Att bygga din egen kärna på Ubuntu ger dig möjlighet att skräddarsy ditt system för specifika användningsfall. Denna process är inte bara utbildande utan också givande för dem som vill fördjupa sin förståelse för Linux-system. Dock bör den närmas med försiktighet, särskilt om du planerar att använda kärnan i en produktionsmiljö.
Xberry pi är en Sinclair ZX Spectrum Next clone i raspberry pi 3 formfaktor, så man kan använda det chassi tillbehör som finns till raspberry pi så får man ZX Spectrum m/23. ZX Spectrum var en dator som många lärde sej programmera på i början på 1980 talet, maskinen har tillsammans med C64 nått en ”kultstatus”
-2MB RAM, 128MBIT Flash ROM -RTC onboard with battery backup -Header for ESP-8266-01 Module –HDMI and VGA port -Audio and EAR/MIC connectors -1 Joystick port -PS/2 port for Keyboard/Mouse -Header for connect to Matrix Keyboard
Får vi prestentera Acer Aspire 7750Z just det här exemplaret är utrusta med en Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz, en 10 år gamla CPU i budget segmentet och skärmen är en 17,3” som bara är 1600×900 pixlar , en mekanisk hårddisk och 4 GB RAM. Maskinen såldes med Wiindows 7. Många rynka nog på näsan varför skriver man om sådan här gamla skräp maskin för.
Just därför, här har en vi dator en som redan för 10 år sedan var en budget maskin. Idag åker man till återvinningen med den. Men kanske återanvända den?
Valde att installera Ubuntu 22.04.3 , för att se vad duger en sådan maskin till Med Windows 10 var den extremt långsam.
Streaming testet
Börja med testa streamingen, satte den på SVT Play i Firefox , den klarade jobbet alldeles utmärkt. Det här väl ett grundläggade kritetrium idag, att en maskin skall klara streaming utan lagg.
Testade starta lite program som libreoffice och firefox den flyger inte fram, men det bero på den mekaniska hårddisken. Stoppa man in en SSD i den här maskinen så kommer den kännas snabb.
Maskinen är utrusta med DDR3 minne, lite förlegat, man bör kanske för någon 100 lapp kunna uturusta den i alla fall med 8 GB RAM istället.
På Cpu Bechmark får
Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz : 961 poäng
Att jämföras med en annan jämn gamla CPU :
Intel(R) Core(TM) i7-4790K CPU @ 4.00GHz : 8063 poäng
Just den här exemplaret är utrustad med
CPU Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz MInne 4 GB RAM HDD : Mekanisk hårddisk
Linux.se åsikt : Byter man ut hårddissken till en SSD, så skulle maskinen vara en alldeles utmärkt dator i några år till, för surfning och ordbehandling, för vad en 256 GB SDD disk kostar. Dvs helt onödig att kassera något som går återanvända.
Just det här exemplaret kommer doneras till välgörande ändamål.
FreeBSD 14.0 är nu tillgängligt för arkitekturerna amd64, aarch64, i386, powerpc, powerpc64, powerpc64le, powerpcspe, armv7 och riscv64.
FreeBSD tillhandahåller sofistikerade funktioner inom nätverk, prestanda, säkerhet och kompatibilitet. Det fungerar som ett utmärkt val för en Internet- eller intranätserver. Den erbjuder robusta nätverkstjänster även under intensiv belastning och använder effektivt minne för att säkerställa responsiv prestanda för tusentals samtidiga användarprocesser.
Bland FreeBSD 14.0 nyheter -OpenSSH har uppdaterats till version 9.5p1. -OpenSSL har uppdaterats till version 3.0.12, en stor uppgradering från OpenSSL 1.1.1t i FreeBSD 13.2-RELEASE. –Bhyve-hypervisorn stöder nu TPM– och GPU-passthrough. -FreeBSD stöder upp till 1024 kärnor på amd64- och arm64-plattformarna. -ZFS har uppgraderats till OpenZFS release 2.2, vilket ger betydande prestandaförbättringar. -Det är nu möjligt att utföra bakgrundskontroller av filsystem på UFS-filsystem som körs med journaliserade mjuka uppdateringar. -Experimentella ZFS-bilder är nu tillgängliga för AWS och Azure. -Standardmekanismen för överbelastningskontroll för TCP är nu CUBIC.
Nerladdnings länkar hittar ni vår Wiki som vanligt.
Caliber-utvecklaren Kovid Goyal tillkännagav idag lanseringen och allmän tillgänglighet av Caliber 7.0 som den senaste stabila versionen och en stor uppdatering av denna kraftfulla, gratis, öppen källkod och plattformsoberoende programvara för hantering av e-böcker.
Caliber 7.0 kommer mer än ett år efter Caliber 6.0 och introducerar möjligheten att lagra anteckningar som kan innehålla länkar, bilder, samt rik textformatering för författare, serier, förlag, taggar och relaterade element. Användare kommer att kunna söka, bläddra eller länka dessa anteckningar i appen eller exportera dem som fristående HTML-filer.
En annan intressant nyhet i Caliber 7.0 är stöd för så kallade ”Audio EPUB”-böcker som innehåller en förinspelad röst som läser texten. Caliber-utvecklaren Kovid Goyal noterar dock att den här funktionen kanske fungerar på Linux-system på grund av problem med patenterade codecs.
Den nya Caliber-utgåvan ger också en länge efterfrågad funktion, nämligen möjligheten att lagra ”data”-filer associerade med en bok och stöd för att hantera dessa filer automatiskt i appen. Användare kommer att kunna lägga till extra datafiler till en bok genom att välja boken, högerklicka på knappen ”Lägg till böcker” och sedan välja alternativet ”Lägg till datafiler till valda bokposter”.
Den nya Caliber-utgåvan ger också en länge efterfrågad funktion, nämligen möjligheten att lagra ”data”-filer associerade med en bok och stöd för att hantera dessa filer automatiskt i appen. Användare kommer att kunna lägga till extra datafiler till en bok genom att välja boken, högerklicka på knappen ”Lägg till böcker” och sedan välja alternativet ”Lägg till datafiler till valda bokposter”.
Sist men inte minst har Caliber fått sin egen privata papperskorg som kringgår operativsystemets papperskorgen. Detta gör det möjligt att enkelt återställa en bok och dess metadata efter en oavsiktlig radering med ett enda klick. Papperskorgen låter dig också bläddra i nyligen raderade böcker.
Annat än det lägger Caliber 7.0 till stöd för HTML-bildkartor till e-bokvisaren, lägger till ett ”Visa objekt i valda böcker” för att hantera taggar och författare, och uppdaterar innehållsservern med en ny knapp för att återgå till bokinformationen sida på den översta nivån av kontroller och möjligheten att visa de tre senast tillagda böckerna i standardbiblioteket.
Det ger också stöd för nya nyhetskällor, inklusive Bookforum, Kirkus Reviews och Poetry Magazine, och förbättrar stödet för befintliga nyhetskällor, såsom Financial Times, National Geographic, Hamilton Spectator, MIT Tech Review, Bloomberg, Washington Post, Project Syndicate, Cumhuriyet, Foreign Affairs, Harvard Business Review och Wall Street Journal.
Naturligtvis har många buggar och problem lösts för bättre stabilitet och tillförlitlighet, så kolla in hela ändringsloggen för mer information. Under tiden kan du ladda ner Caliber 7.0 från den officiella webbplatsen som binära paket för 64-bitars och AArch64 (ARM64)-system som du kan köra på praktiskt taget vilken GNU/Linux-distribution som helst utan att installera någonting.
I en annan oväntad händelseutveckling har den senaste Linux 6.6-kärnserien officiellt markerats som LTS (Long Term Support) på kernel.org-webbplatsen med en förväntad livslängd på minst tre år.
Linux 6.6-kärnan är på väg eller har redan landat i de stabila programvaruförråden för olika populära GNU/Linux-distributioner, inklusive Arch Linux, openSUSE Tumbleweed, Fedora Linux och andra. Även Ubuntu-användare kan nu installera det.
Den stora nyheten är att Linux-kärnunderhållarna har beslutat att göra Linux 6.6 till en LTS-gren som stöds fram till december 2026. Detta är mycket intressant eftersom den välkände Linux-kärnutvecklaren Greg Kroah-Hartman alltid har sagt att årets sista kärna kommer att vara LTS, och Linuxkärna 6.7 skulle vara det.
Verkligheten är att vi ännu inte vet om Linux-kärnan 6.7 kommer ut på gatorna den 31 december (nyårsafton), vilket skulle ha varit en stor nyårsöverraskning för alla Linux-användare, så kanske var det därför som kärnanhållare bestämde sig för att gå med Linux 6.6 istället för nästa LTS-gren.
Å andra sidan fanns det några färska rapporter om att det inte finns så många kärnunderhållare där ute som är villiga att underhålla LTS-kärngrenar i så många år och att långsiktigt stöd för Linux-kärnan kan minskas från sex år till två år . Samma rapporter angav också att Linux 4.14 inte kommer att ersättas av en ny LTS-kärna när den når slutet av livet i januari 2024.
Nåväl, det ser ut som att något hände där borta vid Linuxkärnans huvudkontor och nu har Linux 6.6 lagts till de befintliga kärngrenarna för långtidsstöd, nämligen Linux 6.1, Linux 5.15, Linux 5.10, Linux 5.4, Linux 4.19 och Linux 4.14 .
Wireshark är ett öppen källkodsverktyg för nätverksprotokollanalys, vilket ofta används för att felsöka och analysera datanätverk. Det är ett mycket kraftfullt verktyg som kan fånga och inspektera data som passerar genom ett nätverk. Med Wireshark kan användare se detaljerad information om nätverkstrafik i realtid eller från sparade datafiler.
Bland nyheterna :
Wireshark 4.2.0: Ändringar Wireshark stöder mörkt läge på Windows.
-Sortering av paketlistor har förbättrats. -Wireshark och TShark är nu bättre på att generera giltig UTF-8-utgång. -En ny visningsfilterfunktion för filtrering av råbytes har lagts till. -Visningsfilter autoslutförande är smartare när det gäller att inte föreslå ogiltig syntax. -Verktyg › MAC-adressblock kan slå upp en MAC-adress i IEEE OUI-registret. -Installationsmålet installerar inte längre utvecklingsrubriker som standard. -Wireshark-installationen kan flyttas på Linux (och andra ELF-plattformar med stöd för relativa RPATH). -Wireshark kan kompileras på Windows med MSYS2 och korskompileras för Windows med Linux. -Verktyg › Browser (SSL Keylog) kan starta din webbläsare med miljövariabeln SSLKEYLOGFILE inställd på lämpligt värde.
Chat GPT har nog inte många låtit bli att lägga märke till och många är nog rädda för vad framtiden kan ge.
Jag bad Chat GPT skapa en script som skulle skapa en databas och användare. Den som är van Linux sysop hade slödjat ihop detta själv. Men eftersom min kunskapsnivå är lite lägre än en van linux sysop , så bad jag chat gtp göra jobbet.
skriv ett bash script som skapa en mysql databas, mysql användare och lösenord på givna parameterar
Cockpit Web Console: En Modern Lösning för Linux Serverhantering
I en värld där serveradministration ständigt utvecklas, har Cockpit Web Console framträtt som en banbrytande lösning för hantering av Linux servrar. Detta webbaserade administrationsgränssnitt är inte bara kraftfullt utan även utformat för att vara intuitivt och lättillgängligt, även för de som inte är vana vid kommandoradsbaserade verktyg.
Centraliserad Resursövervakning
En av de mest framträdande egenskaperna hos Cockpit är dess förmåga att övervaka systemresurser i realtid. Användare får en detaljerad överblick över CPU, minne och diskutnyttjande, vilket är avgörande för effektiv systemhantering.
Effektiv Tjänstehantering
Cockpit förenklar processen att hantera systemtjänster och applikationer. Användare kan enkelt starta, stoppa och konfigurera dessa tjänster direkt från webbgränssnittet, vilket sparar tid och minskar komplexiteten i systemadministrationen.
Logginspektion för Enklare Felsökning
Systemloggar spelar en central roll i övervakning och felsökning. Cockpit ger en tydlig och lättöverskådlig vy av dessa loggar, vilket underlättar identifiering av eventuella problem.
Användarvänlig Användarhantering
Hantering av användarkonton och behörigheter är enklare än någonsin med Cockpit. Detta verktyg tillhandahåller en användarvänlig plattform för att skapa och hantera användarkonton på servern.
Förenklad Uppdatering och Installation
Att hålla systemet uppdaterat och säkert är vitalt. Med Cockpit kan administratörer installera och uppdatera mjukvarupaket med några få klick, vilket effektiviserar underhållet av systemet.
Nätverkshantering på Dina Villkor
Cockpit erbjuder avancerade funktioner för nätverkshantering, inklusive konfigurering av brandväggar och nätverksgränssnitt. Detta ger en högre kontrollnivå över serverns nätverksinställningar.
Integrerad Terminalåtkomst
För mer avancerade användare innehåller Cockpit en inbäddad terminal, som ger direktåtkomst till serverns kommandorad för komplexa uppgifter.
Framtidssäker med Containerhantering
I takt med att användningen av Linux-containrar ökar, erbjuder Cockpit verktyg för att övervaka och hantera dessa. Detta gör det till en framtidssäker plattform som stöder både traditionella och moderna infrastrukturer.
Cockpit är inte bara ett kraftfullt verktyg för systemadministratörer, det är också anpassningsbart och resurssnålt. Detta gör det till ett idealiskt val för de som söker en balans mellan funktionalitet och användarvänlighet inom serveradministration. Med sin grafiska gränssnitt och enkel installation, revolutionerar Cockpit sättet vi hanterar Linux-servrar på.
Att återställa root-lösenordet i MySQL & MariaDB är en process som involverar flera steg och kräver administratörsbehörigheter.
Först måste databastjänsten stoppas, varefter den startas upp igen med ett speciellt alternativ som tillåter åtkomst utan lösenord. Användaren måste sedan ansluta till databasen som root och utföra en serie SQL-kommandon för att uppdatera lösenordet.
Slutligen måste databastjänsten stoppas och startas om för att de nya ändringarna ska träda i kraft. Genom att följa dessa noggrant definierade steg kan användaren säkert återställa root-lösenordet och återställa tillgång till sin MariaDB-instans.
För att återställa root-lösenordet på MariaDB, följ dessa steg:
Stoppa databasservern med kommandot systemctl stop mariadb för SystemD eller /etc/init.d/mysqld stop för SysVinit.
Starta sedan om tjänsten med --skip-grant-tables genom att köra systemctl set-environment MYSQLD_OPTS="--skip-grant-tables" och systemctl start mariadb för SystemD, eller mysqld_safe --skip-grant-tables & för SysVinit.
Anslut till databasservern som root utan lösenord med kommandot mysql -u root.
Använd MariaDB-kommandotolken för att uppdatera lösenordet med:
USE mysql; UPDATE user SET password=PASSWORD('YourNewPasswordHere') WHERE User='root' AND Host = 'localhost'; FLUSH PRIVILEGES;
Stoppa tjänsten, avsätt miljövariabeln och starta om tjänsten igen med:
Emacs är en familj av textredigerare som kännetecknas av sin kraftfullhet, anpassningsbarhet och tekniska komplexitet. Ursprungligen skapat på 1970-talet av Richard Stallman och Guy L. Steele Jr., har Emacs blivit synonymt med anpassningsbara redigeringsmiljöer, ofta kallad en ”extensible, customizable, self-documenting, real-time display editor.”
Det fetmarkerade är den ipv 4 adress din VM har. Du kommer behöva den senare för att ansluta din windows maskin till din ubuntu server.
På Windows-maskinen (Klient)
På bilden ansluter vid till /var/www/html på den VM som kör ubuntu , vi mappar upp den som A:
Öppna Utforkaren.
Anslut till Samba-servern:
Gå till Den här datorn ( Kul ikon på aktivitetsfälte i Windows 10 )
Klicka på Nätverk på vänster sidan
Välj en bokstav för den nätverksenhet du vill skapa.
I fältet Folder skriver du \\<ubuntu-serverns-ip>\html (ersätt <ubuntu-serverns-ip> med IP-adressen till din Ubuntu-server).
Kryssa i Reconnect at sign-in om du vill att enheten ska återanslutas automatiskt vid inloggning.
Klicka på Slutför.
Logga in:
Om du har ställt in en Samba-användare, ange användarnamnet och lösenordet när du blir tillfrågad.
Om du använder gäståtkomst, kan du bara trycka på Vagnretur.
Efter att du har anslutit, bör du kunna se och hantera filerna i /var/www/html mappen från din Windows-maskin. Om du stöter på problem, kontrollera Samba-loggfiler och Windows-nätverksinställningar för felsökning.
Om du har problem att ändra filer i A:\ kan du göra följande ändringar på ubuntu maskinen.
sudo chmod -R 777 /var/www/html
Ändra smb.conf till :
[html] path = /var/www/html browseable = yes writable = yes guest ok = yes read only = no force user = www-data create mask = 0777 directory mask = 0777
Nu kan du t.ex installera Visual Studio code på din värdmaskin och spara direkt på din lokal ”LAMP” server. Utmärkt när man t.ex skall testa kod. För den som håller på med WordPress kan vara ett tillfället testa olika plug in.
Bilden ovan Visual code och edge visa en hemsida som har skapats med Visual code.
Ställ in din Virutallmaskin på Bridget Adapter, så kommer din vm få ip adress ifrån ditt nätverk. Därav kan man komma åt LAMP installationen även ifrån t.ex mobiler eller liknade
Introduktion: Att installera en LAMP-stack – som står för Linux, Apache, MySQL och PHP – är en grundläggande färdighet för alla som vill skapa en webbserver. Med VirtualBox kan du enkelt skapa en virtuell miljö för att köra din LAMP-server. I den här artikeln kommer vi att gå igenom processen steg för steg för att installera LAMP på Ubuntu Server 22.04 LTS inuti en VirtualBox virtuell maskin.
Steg 1: Förbered VirtualBox: Först och främst, se till att VirtualBox är installerat på din värdmaskin. VirtualBox är en kraftfull virtualiseringsprogramvara som är gratis och öppen källkod. Efter installation, starta programmet och skapa en ny virtuell maskin genom att klicka på ”Ny” och följ anvisningarna för att tilldela tillräckligt med resurser som RAM och lagringsutrymme.
Vi har valt VirtualBox, eftersom den finns till MacOs, Linux och Windows.
Steg 2: Installera Ubuntu Server: Ladda ner den senaste versionen av Ubuntu Server 22.04 LTS från Ubuntus officiella webbplats. När du har laddat ner ISO filen, gå till inställningarna för din nyss skapade virtuella maskin i VirtualBox, montera ISO-filen som en virtuell skivenhet och starta maskinen. Ubuntu-installationsguiden kommer att leda dig genom processen. Kom ihåg att konfigurera nätverksinställningar, skapa användarkonton och, om nödvändigt, partitionera din virtuella hårddisk.
Notis : Här hittar du länkar du för att ladda ner Ubuntu 22.04 LTS Server
Här har Ubuntu 22.04 LTS fått en ip adress på det lokal nätverket. Du kan behöva denna ip adress senare. Om du har stabiliters problem med installation programmet i 22.04 LTS pröva 23.10 istället.Kryssa i OpenSSH , då kan du lätt logga in ifrån terminalen eller ssh klient senare.
Jag bruka installera net-tools, dvs apt install net-tools för att kunna skriva ifconfig. Det görs när installationen av ubuntu är klar, är minimera det fönstret och sedan logga in via terminalen.
ssh x@192.168.1.100 ( 192.168.1.100 är din ip adress ) ( På linux och Mac gör man detta ifrån terminal. På Windows kan man behöva komplettera med program som putty.
Här har vi loggar in på den virtulla maskinen ifrån värddatorn som är en linux burk. Om du har en Mac, så tar du upp terminalen och ssh in på din virtuella maskin. Kör du Windows, så behöver du ladda hem en ssh klient t.ex. putty
Steg 3: Uppdatera Systemet: När installationen är klar, logga in på din Ubuntu-server och öppna en terminal. Uppdatera paketlistorna och systemet med följande kommandon:
sudo apt update sudo apt upgrade
Detta säkerställer att alla paket är uppdaterade till de senaste versionerna.
Steg 4: Installera Apache: Apache är den populära webbservermjukvaran som kommer att hantera HTTP-förfrågningar. Installera Apache med följande kommando:
sudo apt install apache2
Efter installationen, starta Apache och se till att den är inställd på att starta automatiskt när systemet bootar:
Följ instruktionerna för att skapa ett säkert root-lösenord och göra andra rekommenderade säkerhetsinställningar.
Steg 6: Installera PHP: PHP är programmeringsspråket som kommer att behandla din kod och interagera med MySQL-databasen. Installera PHP och dess modul för Apache med:
sudo apt install php libapache2-mod-php php-mysql
Steg 7: Testa din LAMP-stack: För att testa att allt fungerar, skapa en enkel PHP-infofil i Apaches rotkatalog ( Ubuntu har sin www rot som defualt på /var/www/html )
<?php phpinfo(); ?>
Spara filen som info.php och navigera sedan till http://<DinVMsIP>/info.php från en webbläsare. Om du ser en sida som listar PHP:s konfiguration och version, har du lyckats installera din LAMP-stack.
Här ser vi phpinfo(); på den nyinstallerade vm maskinen.
Sammanfattning: Du har nu en fungerande LAMP-stack på en Ubuntu Server 22.04 LTS inuti en VirtualBox virtuell maskin. Denna miljö är idealisk för utveckling och testning av webbapplikationer. Genom att följa dessa steg kan du skapa en robust serverplattform som är redo för webbutveckling.
Linux.se kommentar , delar av innehållet ovan är producerat med Chat GPT 4. Några tips på vägen är använda redigera som pico om du är ovan med redigare som emacs eller vi.
Om du vill komma åt innehållet på din VM ifrån din värdmaskin, så kan du delar ut www roten i t.ex samba.
Idag har Linux Mint-projektledaren Clement Lefebvre bekräftat att Linux Mint 21.3 kommer att innehålla skrivbordsmiljön Cinnamon 6.0, som kommer med initialt stöd för Wayland visningsprotokollet. Det stämmer, Linux Mint 21.3 kommer att vara den första Linux Mint-utgåvan som erbjuder en Wayland-session, men i ett experimentellt tillstånd.
Standardsessionen kommer fortfarande att vara X11, men användare som vill prova Wayland kan göra det genom att välja sessionen ”Cinnamon on Wayland” från inloggningsskärmen. Bilden ovan visar Cinnamon som springer på Wayland.
”Wayland-sessionen kommer inte att vara lika stabil som standardsessionen. Den kommer att sakna funktioner och den kommer med sina egna begränsningar. Vi kommer inte att rekommendera det men du kommer att kunna ge det ett försök om du vill och det kommer att finnas där för intresserade människor om de vill ge oss feedback, säger Clement Lefebvre.
I relaterade nyheter meddelade Clement Lefebvre också idag att Linux Mint-teamet planerar att använda sitt ”Romeo” instabila programvarulager för att förse användare med avancerade funktioner som kommer att implementeras i framtida Linux Mint-utgåvor. På grund av denna förändring kommer Linux Mints instabila PPA att fasas ut.
Canonical avslöjade idag kodnamnet för nästa Ubuntu-version, Ubuntu 24.04 LTS, som ”Noble Numbat”, som är planerad att släppas nästa år den 25 april.
Ubuntu 24.04 LTS ”Noble Numbat” kommer att vara Canonicals 40:e Ubuntu-utgåva och tionde LTS (Long-Term Support)-utgåva, som får upp till 10 år av mjukvara och säkerhetsuppdateringar, fram till april 2034.
Från och med idag, den 26 oktober, är Noble Numbat officiellt öppen för utveckling och Canonical har redan publicerat releaseschemat för dem som är intresserade av dess sex månader långa utvecklingscykel.
Ubuntu 24.04 LTS ”Noble Numbat” kommer med största sannolikhet att drivas av en nyare Linux-kärnserie, och borde det vara Linux 6.8-kärnan, som borde vara ute någon gång i mars 2024.
Att läsa e-post med Telnet via IMAP kan vara lite trickigt eftersom IMAP inte är lika textbaserat och enkelt som POP3. Men det kan fortfarande vara en användbar metod för att diagnostisera anslutningsproblem eller förstå IMAP-protokollet bättre. Här är hur du gör det:
Anslut till IMAP-servern:
telnet imap-server.com 143
Byt ut imap-server.com med din IMAP-serveradress. 143 är den standardport som används för icke-krypterad IMAP. För IMAPS (säkra IMAP) skulle porten vara 993, men telnet är inte lämpligt för krypterade anslutningar. Använd istället openssl för IMAPS.
Logga in på ditt konto: När du är ansluten, kan du logga in med kommandot:
a1 LOGIN yourusername yourpassword
Byt ut yourusername och yourpassword med ditt användarnamn och lösenord.
Välj en postlåda: För att välja din inkorg, använd:
a2 SELECT INBOX
Lista meddelanden: För att lista de första 10 meddelandena:
a3 FETCH 1:10 (BODY[HEADER])
Detta kommer att hämta headern för de första 10 meddelandena i din inkorg. Du kan ändra siffrorna för att specificera andra meddelanden.
Läsa ett helt meddelande: För att läsa hela meddelandet för, säg, meddelande nummer 5:
a4 FETCH 5 BODY[]
Logga ut: När du är klar, använd:
a5 LOGOUT
Några viktiga saker att tänka på:
Varje kommando du skickar bör börja med en unik identifierare, som a1, a2 osv.
IMAP är mycket mer komplex än detta, och det finns många fler kommandon och alternativ att utforska.
Använd inte denna metod för att regelbundet kontrollera din e-post. Detta är mest för diagnostik och förståelse av IMAP-protokollet.
Många moderna IMAP-servrar kräver att du använder SSL/TLS (IMAPS). I dessa fall kan du inte använda ren telnet. Istället kan du använda openssl som nämnts ovan: openssl s_client -connect imap-server.com:993.
Om din IMAP-server använder SSL (vilket är vanligt nu för tiden), kan du inte ansluta direkt med telnet. I sådana fall skulle du använda något som openssl s_client för att initiera en SSL-anslutning.
Kom också ihåg att IMAP-protokollet kan ha särskilda funktioner eller begränsningar beroende på vilken servermjukvara som används.
heif-convert är ett kommandoradsverktyg för att konvertera HEIF-bilder (High Efficiency Image Format), särskilt de som skapas av nyare iPhone-modeller, till mer allmänt accepterade bildformat som JPEG. HEIF ger överlägsen kompression jämfört med JPEG, vilket resulterar i mindre filstorlekar vid samma eller bättre bildkvalitet.
Här är en enkel guide för hur man använder heif-convert:
Installation:
Innan du använder heif-convert, behöver du installera det. På många Linux-distributioner kan detta göras via pakethanteraren. Till exempel, på Ubuntu eller Debian:
sudo apt install libheif-examples
Grundläggande användning:
Konvertera en HEIF-bild till JPEG:
heif-convert input.heic output.jpg
Här representerar input.heic din källfil i HEIF-format, och output.jpg är namnet på den JPEG-fil som ska skapas.
Ändra kvalitet på utdata JPEG: Med standardinställningar kan kvaliteten på den resulterande JPEG-filen vara mycket hög. Du kan ändra kvaliteten genom att använda -q alternativet:
heif-convert -q 80 input.heic output.jpg
Här har vi ställt in kvaliteten till 80 (på en skala från 0 till 100).
Andra parametrar:
heif-convert har några ytterligare alternativ och parametrar för att ändra konverteringsbeteendet. Du kan visa dessa alternativ genom att köra:
heif-convert --help
Det bör noteras att medan heif-convert är ett användbart verktyg för grundläggande HEIF till JPEG-konvertering, om du behöver utföra mer komplexa bildmanipulationer eller konvertera till andra format, kan andra verktyg eller programvaror vara mer lämpliga.
En bärbar dator med fyrkärnig processor, 8 gigabyte arbetsminne och generös lagringsyta marknadsfördes en gång som det självklara valet för hela familjen. Men vad händer med tekniken när ett […]
Acer Aspire 5741 var en typisk mellanklassdator från 2010 som kombinerade Intels nya Core i3-arkitektur med ett attraktivt pris. Med 15,6-tumsskärm, 4 GB minne och tillräcklig prestanda för vardagsarbete […]
AmigaOS har ett rykte som ett av de mest effektiva och “lättviktiga” operativsystemen från hemdatorernas guldålder: det kunde köras från en enda diskett, erbjöd äkta preemptiv multitasking och var […]
OS/2 var operativsystemet som skulle ersätta DOS och bli den nya standarden för persondatorer. Det utvecklades av IBM och Microsoft tillsammans, var tekniskt avancerat och erbjöd funktioner som stabil […]
Operativsystem är den osynliga motorn bakom varje dator, surfplatta och server. När de fungerar märker vi dem knappt – men när de misslyckas blir frustrationen omedelbar. Genom datorhistorien har […]
Från en blinkande kommandoprompt på en diskettbaserad IBM PC till grunden för hela Windows-eran – MS-DOS blev operativsystemet som definierade 1980-talets datorrevolution. Med rötter i 86-DOS och inspiration från […]
MiNT – multitasking som förändrade Atari ST När Atari ST lanserades på 1980-talet var den snabb och populär, men operativsystemet TOS saknade äkta multitasking. Användaren kunde i praktiken bara […]
Atari Falcon030 var Ataris sista och mest tekniskt avancerade hemdator. Den lanserades 1992 och kombinerade en 32-bitars processor med en inbyggd signalprocessor för ljud och realtidsberäkningar – något som […]
År 1983 stod den på skrivbord i skolor, företag och myndigheter runt om i Sverige. Luxor ABC 806 var mer än en 8-bitarsdator – den var en symbol för […]
Macintosh SE och SE/30 var kompakta men förvånansvärt kraftfulla persondatorer som markerade ett viktigt steg i Apples utveckling under slutet av 1980-talet. I ett litet allt-i-ett-format kombinerades klassisk Macintosh-design […]
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover NotepadNext 0.13, featuring an autosave timer and a new workspace option. Enhance your coding experience with these powerful new tools. The post NotepadNext 0.13 Code Editor Adds Autosave Timer and New Workspace Option appeared first on Linux Today.
Discover the top 7 Linux distros featuring the KDE Plasma Desktop in 2026. Explore unique features and find the perfect fit for your needs today! The post 7 Must-Try Linux Distros with KDE Plasma Desktop in 2026 appeared first on Linux Today.
Discover the rise of open-source AI pentesting tools and how they are transforming cybersecurity. Explore their capabilities and implications for security professionals. The post Open-source AI Pentesting Tools are Getting Uncomfortably Good appeared first on Linux Today.
Pompelmi offers open-source secure file upload scanning for Node.js applications. Safeguard your files and ensure a safer user experience today. The post Pompelmi: Open-source Secure File Upload Scanning for Node.js appeared first on Linux Today.
Explore the 9to5Linux Weekly Roundup from February 1st, 2026, featuring essential updates, software releases, and insights from the Linux community. The post 9to5Linux Weekly Roundup: February 1st, 2026 appeared first on Linux Today.
Discover the latest in Linux news with our Weekly Wrap-Up for Week 5, 2026. Stay informed on trends, updates, and insights from January 26 to February 1. The post Linuxiac Weekly Wrap-Up: Week 5, 2026 (Jan 26 – Feb 1) appeared first on Linux Today.
Discover the long-awaited arrival of Jellyfin on Samsung Tizen TVs. Stream your favorite content seamlessly with this exciting new integration. The post After Years of Waiting Jellyfin Finally Lands on Samsung Tizen TVs appeared first on Linux Today.
Join us in recognizing Greg Kroah-Hartman at the European Open Source Awards 2026, celebrating his pivotal role in the Linux Kernel community. The post European Open Source Awards 2026 Honor Linux Kernel Maintainer Greg Kroah-Hartman appeared first on Linux Today.
Explore the top free and open source software updates for January 2026. Find the tools you need to boost productivity and creativity effortlessly. The post Best Free and Open Source Software: January 2026 Updates appeared first on Linux Today.
Discover how Plasma 6.7 enhances user experience with a global shortcut to effortlessly clear your notification history. Stay organized and efficient! The post Plasma 6.7 Will Introduce a Global Shortcut to Clear Notification History appeared first on Linux Today.
KDE Plasma 6.6 desktop environment is now available with numerous new features and improvements across all components and apps. Here's what's new! The post KDE Plasma 6.6 Desktop Environment Officially Released, This Is What’s New appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
Lutris 0.5.20 is now available for download with support for Steam Families, D8VK in Proton, as well as other new features and improvements for Linux gaming. The post Lutris 0.5.20 Game Manager Adds Support for Importing Commodore 64 ROMs appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
SparkyLinux 8.2 distribution is now available for download with support for Linux kernel 6.19, based on Debian 13 "Trixie". Here's what's new! The post SparkyLinux 8.2 Released with Support for Linux Kernel 6.19, Updated Packages appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
The KDE project is addressing recent concerns that they are forcing systemd on current or future versions of its Plasma desktop environment. The post KDE Says Plasma Desktop Will Never Force Users to Use systemd appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
9to5Linux Weekly Roundup for February 15th, 2026, brings news about Mesa 26.0, Ubuntu 24.04.4 LTS, KDE Frameworks 6.23, GNOME 49.4, pearOS 26.2, NetworkManager 1.56, GNU Linux-libre 6.19, OpenVPN 2.7, Parrot 7.1, Tails 7.4.2, GNOME 50 beta, MythTV 36.0, GNU Binutils 2.46, Vim 9.2, GitHub Tray, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: February 15th, 2026 […]
KaOS Linux 2026.02 independent distribution is now available for download as the first release to drop its unique KDE Plasma desktop for a Niri/Noctalia setup to escape systemd. The post KaOS Linux Drops KDE Plasma After 12 Years for Niri/Noctalia to Escape systemd appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. […]
Vim 9.2 open-source and highly configurable text editor is now available for download with comprehensive completion, full Wayland support, and more. Here's what's new! The post Vim 9.2 Is Out with Comprehensive Completion, Wayland Support, and More appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
REMnux 8 Linux distro and toolkit for malware analysis is now available for download. This is a major release that comes more than 5 years after version 7.0 to celebrate the project’s 15th anniversary. The post REMnux 8 Linux Toolkit for Malware Analysis Is Out to Celebrate 15th Anniversary appeared first on 9to5Linux – do […]
GNOME 49.4 is now available as the fourth point release to the GNOME 49 desktop environment series with various bug fixes and improvements. The post GNOME 49.4 Released with Improvements for Nautilus, GNOME Shell, and Mutter appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
GNOME 50 desktop environment is now available for public beta testing with more new features and improvements across all components. Here's what's new! The post GNOME 50 Desktop Environment Enters Public Beta Testing with More New Features appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
We round up the top features of the Cinnamon 6.6 desktop and point releases in this page. Cinnamon 6.6 released a few months back on November 2025 with month worth of bug fixes and feature enhancements. Linux Mint team is incrementally updating this core desktop environment for their Mint offerings. The version 6.6 brings few… […]
LXQt 2.3.0 brings improved Wayland support and few tweaks. LXQt 2.3.0 rolled out a few weeks ago, bringing a fresh wave of improvements that make this Qt-based DE even more appealing for those who value speed and customization on their Linux setups. As someone who has tinkered with various desktops from GNOME to KDE, I… […]
Sleek window manager, IceWM 4.0.0 is out with improvements and updates. IceWM is a standards-compliant window manager designed for simplicity and performance. It is fully keyboard-driven, with features like Alt+Tab switching that feel intuitive right out of the box. This 4.0.0 release improves those strengths while adding refinements that enhance the desktop experience on resource-constrained… […]
We highlight a list of 10 lightweight Linux Distributions ideal for your older PC in 2026. We give you their features and what makes them perfect for reviving older hardware. We believe that you should not throw away any hardware, especially PC and its components. Ideally, well-designed software should always run on any hardware. There… […]
The elementary OS 8.1 is now available to download and upgrade. If you are a fan of the most beautiful Linux distributions, elementary OS makes the cut. The latest from the team is elementary OS 8.1, which brings targeted improvements that enhance security, performance, and everyday workflows without overhauling the core Pantheon desktop environment. Let’s… […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 43 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 43 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 43 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 43 version. Fedora 43 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 49 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. You can read our full… […]
We outline the list of new features of Xubuntu 25.10 release and additional updates for this version. Xubuntu 25.10: Core New Features Kernel and core updates Xubutnu 25.10 is based on the Ubuntu 25.10 Questing Quokka release. It is powered by Linux Kernel 6.17. This Kernel offers latest hardware and software updates. Linux kernel 6.17… […]
We round up the best new features of the Ubuntu 25.10 (“Questing Quokka”) release. Ubuntu 25.10, released on October 9, 2025 (supported until July 2026 for 9 months), is the final interim release before the next long term version of Ubuntu 26.04 LTS. This release prioritizes modernization through Rust-based components for improved security and new… […]
We round up the best new feature set of Fedora 43 workstation release (upcoming). Fedora 43 release is packed with enhancements and core updates. The release is currently going thru beta phase and the release is expected within few days. This page highlights key system-wide and self-contained changes that make Fedora 43 a release to… […]
Annons
Digital Fixare
Strul med e-posten? Hjälp med TV? Problem med wifi?
Digital Fixare
Lutris 0.5.20, an open-source game manager for Linux, is out with fixes, Proton integration improvements, and introduces a new Steam Family source for shared game libraries.
Bottles 62.0, a Wine prefix manager for running Windows apps on Linux, introduces Dynamic Launcher portal support and adds detailed progress reporting for backups and restore operations.
När tekniken krånglar i vardagen – från strulande datorer och e-post till wifi som inte vill fungera – finns personlig hjälp att få i Vårberg. Med hembesök i lugn och ro och möjlighet till halva kostnaden via RUT-avdraget erbjuds ett tryggt och pedagogiskt stöd för den som vill få tekniken att fungera igen. Vårberg. När […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli både stressig och tidskrävande. För boende i Norsborg finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Norsborg väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen tappar kontakten eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende i Farsta strand finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett reducerat pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i Farsta strand väljer att få teknisk hjälp på plats i stället […]
När datorn krånglar, internetuppkopplingen svajar eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende runt Huddinge Centrum finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i området kring Huddinge Centrum väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren inte vill fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende kring S:t Eriksplan finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i området runt S:t Eriksplan väljer att få teknisk hjälp på plats i […]
När datorn krånglar, Wi-Fi-uppkopplingen sviktar eller skrivaren inte vill fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende i Hässelby Gård finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett reducerat pris tack vare RUT-avdraget. Allt fler hushåll i Hässelby Gård väljer att ta hjälp på plats när tekniken strular. […]
När datorn krånglar, Wi-Fi:t tappar kontakten eller skrivaren vägrar fungera kan vardagen snabbt bli frustrerande. För boende i Näckrosen finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i hemmet – till ett förmånligt pris med RUT-avdrag. Allt fler hushåll i Näckrosenområdet väljer att få teknisk hjälp på plats i stället för att bära […]
När tekniken krånglar mitt i vardagen kan frustrationen snabbt ta över. För boende i Telefonplan finns nu smidig hjälp nära till hands. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök av erfarna tekniker som löser problemen på plats – tryggt, personligt och till halva priset med RUT-avdrag. Datorstrul är ett återkommande bekymmer i många hushåll, oavsett om […]
När tekniken krånglar hemma kan det snabbt bli både tidskrävande och frustrerande. För boende i Hagsätra finns nu möjlighet att få snabb och personlig datorhjälp direkt i bostaden – till ett reducerat pris tack vare RUT-avdraget. När datorn går långsamt, Wi-Fi-uppkopplingen tappar kontakten eller skrivaren inte vill samarbeta är det många som helst vill ha […]
När tekniken krånglar hemma kan små problem snabbt bli stora irritationsmoment. För boende i Stureby finns nu smidig hjälp att få direkt i hemmet. Datorhjälp i Stockholm AB erbjuder hembesök av erfarna tekniker – tryggt, personligt och till halva priset tack vare RUT-avdraget. När datorn går långsamt, Wi-Fi:t tappar kontakten eller skrivaren vägrar samarbeta är […]
Introduktion Att kompilera PHP 8.3 från källkod är en uppgift som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap, men det ger avancerade användare och utvecklare möjlighet att skräddarsy sin PHP-installation. Denna guide täcker stegen för att kompilera PHP 8.3 både på Ubuntu och Fedora-system. Förberedelser Steg 1: Installera Nödvändiga Beroenden För Ubuntu: För Fedora: Dessa kommandon installerar…
Att konfigurera klockan i Ubuntu via terminalen är en användbar färdighet, särskilt för systemadministratörer och de som föredrar att arbeta i en textbaserad miljö. Här är en steg-för-steg guide för hur du kan göra detta: Steg 1: Öppna Terminalen Steg 2: Kontrollera Aktuell Tid Steg 3: Ändra Tidszon Så ställer du i Stockholm/europa som tidszon…
Linux operativsystem har blivit ett populärt val både för personligt och professionellt bruk, och dess förmåga att hantera utskriftsjobb spelar en viktig roll i dess dagliga användning. I denna artikel utforskar vi hur utskriftssystemet i Linux fungerar, och de olika komponenterna som gör det möjligt att skriva ut dokument smidigt och effektivt. Utskriftsköer och Jobbhantering…
Introduktion Att bygga din egen Linuxkärna är en avancerad och utbildande process som ger insikt i systemets innersta funktioner. Den här artikeln går igenom stegen för att bygga en anpassad kärna på Ubuntu, från förberedelser till installation och efterföljande steg. Förberedelser Uppdatera och Uppgradera Systemet Först och främst, se till att ditt Ubuntu-system är uppdaterat…
Xberry pi är en Sinclair ZX Spectrum Next clone i raspberry pi 3 formfaktor, så man kan använda det chassi tillbehör som finns till raspberry pi så får man ZX Spectrum m/23. ZX Spectrum var en dator som många lärde sej programmera på i början på 1980 talet, maskinen har tillsammans med C64 nått en…
Får vi prestentera Acer Aspire 7750Z just det här exemplaret är utrusta med en Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz, en 10 år gamla CPU i budget segmentet och skärmen är en 17,3” som bara är 1600×900 pixlar , en mekanisk hårddisk och 4 GB RAM. Maskinen såldes med Wiindows 7. Många rynka nog på…
FreeBSD 14.0 är nu tillgängligt för arkitekturerna amd64, aarch64, i386, powerpc, powerpc64, powerpc64le, powerpcspe, armv7 och riscv64. FreeBSD tillhandahåller sofistikerade funktioner inom nätverk, prestanda, säkerhet och kompatibilitet. Det fungerar som ett utmärkt val för en Internet- eller intranätserver. Den erbjuder robusta nätverkstjänster även under intensiv belastning och använder effektivt minne för att säkerställa responsiv prestanda…
Caliber-utvecklaren Kovid Goyal tillkännagav idag lanseringen och allmän tillgänglighet av Caliber 7.0 som den senaste stabila versionen och en stor uppdatering av denna kraftfulla, gratis, öppen källkod och plattformsoberoende programvara för hantering av e-böcker. Caliber 7.0 kommer mer än ett år efter Caliber 6.0 och introducerar möjligheten att lagra anteckningar som kan innehålla länkar, bilder,…
I en annan oväntad händelseutveckling har den senaste Linux 6.6-kärnserien officiellt markerats som LTS (Long Term Support) på kernel.org-webbplatsen med en förväntad livslängd på minst tre år. Linux 6.6-kärnan är på väg eller har redan landat i de stabila programvaruförråden för olika populära GNU/Linux-distributioner, inklusive Arch Linux, openSUSE Tumbleweed, Fedora Linux och andra. Även Ubuntu-användare…
Wireshark är ett öppen källkodsverktyg för nätverksprotokollanalys, vilket ofta används för att felsöka och analysera datanätverk. Det är ett mycket kraftfullt verktyg som kan fånga och inspektera data som passerar genom ett nätverk. Med Wireshark kan användare se detaljerad information om nätverkstrafik i realtid eller från sparade datafiler. Bland nyheterna : Wireshark 4.2.0: ÄndringarWireshark stöder…
Chat GPT har nog inte många låtit bli att lägga märke till och många är nog rädda för vad framtiden kan ge. Jag bad Chat GPT skapa en script som skulle skapa en databas och användare. Den som är van Linux sysop hade slödjat ihop detta själv. Men eftersom min kunskapsnivå är lite lägre än…
Cockpit Web Console: En Modern Lösning för Linux Serverhantering I en värld där serveradministration ständigt utvecklas, har Cockpit Web Console framträtt som en banbrytande lösning för hantering av Linux servrar. Detta webbaserade administrationsgränssnitt är inte bara kraftfullt utan även utformat för att vara intuitivt och lättillgängligt, även för de som inte är vana vid kommandoradsbaserade…
Att återställa root-lösenordet i MySQL & MariaDB är en process som involverar flera steg och kräver administratörsbehörigheter. Först måste databastjänsten stoppas, varefter den startas upp igen med ett speciellt alternativ som tillåter åtkomst utan lösenord. Användaren måste sedan ansluta till databasen som root och utföra en serie SQL-kommandon för att uppdatera lösenordet. Slutligen måste databastjänsten…
Emacs är en familj av textredigerare som kännetecknas av sin kraftfullhet, anpassningsbarhet och tekniska komplexitet. Ursprungligen skapat på 1970-talet av Richard Stallman och Guy L. Steele Jr., har Emacs blivit synonymt med anpassningsbara redigeringsmiljöer, ofta kallad en ”extensible, customizable, self-documenting, real-time display editor.” En av världens bäst textredigare som finns massor av varianter, nu med…
I artikeln Så Installerar Du en LAMP-Server på en Virtuell Maskin med VirtualBox och Ubuntu Server 22.04 LTS så beskriv hur man installera ubuntu en i VM under VBOX. Vi skall i den här artikel spinna vidare på detta ämne. Visa hur du dela ut en mapp i din VM så t.ex en Windows host…
Introduktion: Att installera en LAMP-stack – som står för Linux, Apache, MySQL och PHP – är en grundläggande färdighet för alla som vill skapa en webbserver. Med VirtualBox kan du enkelt skapa en virtuell miljö för att köra din LAMP-server. I den här artikeln kommer vi att gå igenom processen steg för steg för att…
Idag har Linux Mint-projektledaren Clement Lefebvre bekräftat att Linux Mint 21.3 kommer att innehålla skrivbordsmiljön Cinnamon 6.0, som kommer med initialt stöd för Wayland visningsprotokollet. Det stämmer, Linux Mint 21.3 kommer att vara den första Linux Mint-utgåvan som erbjuder en Wayland-session, men i ett experimentellt tillstånd. Standardsessionen kommer fortfarande att vara X11, men användare som…
Canonical avslöjade idag kodnamnet för nästa Ubuntu-version, Ubuntu 24.04 LTS, som ”Noble Numbat”, som är planerad att släppas nästa år den 25 april. Ubuntu 24.04 LTS ”Noble Numbat” kommer att vara Canonicals 40:e Ubuntu-utgåva och tionde LTS (Long-Term Support)-utgåva, som får upp till 10 år av mjukvara och säkerhetsuppdateringar, fram till april 2034. Från och…
Att läsa e-post med Telnet via IMAP kan vara lite trickigt eftersom IMAP inte är lika textbaserat och enkelt som POP3. Men det kan fortfarande vara en användbar metod för att diagnostisera anslutningsproblem eller förstå IMAP-protokollet bättre. Här är hur du gör det: Byt ut imap-server.com med din IMAP-serveradress. 143 är den standardport som används…
heif-convert är ett kommandoradsverktyg för att konvertera HEIF-bilder (High Efficiency Image Format), särskilt de som skapas av nyare iPhone-modeller, till mer allmänt accepterade bildformat som JPEG. HEIF ger överlägsen kompression jämfört med JPEG, vilket resulterar i mindre filstorlekar vid samma eller bättre bildkvalitet. Här är en enkel guide för hur man använder heif-convert: Installation: Innan…
