• Bazzite: Linuxdistributionen som vill bli spelarnas första val

    Linux för gamers har länge varit en kompromiss – tills nu. Med Bazzite vill en community-driven Fedora-distribution kombinera stabilitet, säkerhet och spelglädje i ett paket. Från Steam Deck till stationära datorer lockar den med färdiginstallerade verktyg, bättre prestanda än Windows i vissa tester och en vision om att bli spelarnas självklara val.

    När det talas om gaming på Linux hamnar diskussionen ofta på SteamOS och Proton. Men de senaste åren har ett nytt namn börjat dyka upp i forum, recensioner och bland Steam Deck-entusiaster: Bazzite. Distributionen, som är byggd ovanpå Fedora, vill vara mer än bara ett alternativ – den vill vara den självklara spelplattformen för både stationära datorer, hemmabiosystem och handhållna konsoler.

    Ett projekt fött ur communityn

    Bazzite är inte en produkt från en stor utvecklare eller ett kommersiellt företag, utan ett initiativ från Universal Blue-communityn. Det är en grupp entusiaster som tagit fasta på tanken om det ”oföränderliga operativsystemet” – en plattform där själva systemet levereras i ett skrivskyddat format och uppdateras atomärt. För användaren innebär det att varje uppdatering kan rullas tillbaka om något går fel, en försäkring som gör att man kan experimentera utan rädsla.

    Spelklara verktyg från start

    Där många Linux-distributioner lämnar åt användaren att själv installera och konfigurera spelklienter, går Bazzite längre. Här finns Steam, Lutris och Heroic Games Launcher förinstallerade. Nvidia-drivrutinerna är redan på plats, liksom stöd för handkontroller. För den som sitter med ett Steam Deck eller ASUS ROG Ally innebär det att man kan starta upp i ett specialanpassat Gaming Mode direkt efter installation.

    Dessutom är Bazzite kompatibelt med Windows-spel tack vare Proton och Wine, och öppnar dörren för spel från plattformar som Epic Games Store, GOG och Amazon Games. För den som vill sträcka sig utanför spelvärlden finns även Waydroid, som gör det möjligt att köra Android-appar i en container.

    Säkerhet på enterprise-nivå

    Samtidigt som Bazzite riktar sig till gamers, lyfter utvecklarna gärna fram säkerheten. Distributionen är utrustad med SELinux, Secure Boot-stöd och TPM-baserad kryptering – funktioner som annars främst återfinns i företagsmiljöer. Här kombineras alltså höga krav på datasäkerhet med ett lättillgängligt spelfokus.

    Från nisch till nyhet

    Sedan den första versionen släpptes i november 2023 har intresset växt snabbt. Tekniksajter som The Verge och PC Gamer har testat systemet på handhållna konsoler som ROG Ally X, och resultatet pekar på både bättre batteritid och jämnare prestanda än Windows i vissa scenarier. Andra lyfter fram att Bazzite känns som det SteamOS som Valve ännu inte levererat för PC-marknaden.

    En framtid i balans

    Men projektet står också inför utmaningar. Fedora, som Bazzite bygger på, diskuterar att slopa stöd för 32-bitars bibliotek. Skulle det beslutet gå igenom fullt ut kan det slå hårt mot Bazzite, då många spel fortfarande behöver dessa komponenter. Projektledaren Kyle Gospodnetich har varnat för att en sådan förändring skulle kunna ”döda” distributionen.

    Slutsats

    Bazzite befinner sig i ett intressant skede. Det är fortfarande ett community-drivet projekt, men har redan börjat vinna förtroende hos spelare som letar efter ett Linux-alternativ som bara fungerar. Kombinationen av modern teknik, färdiginstallerade spelklienter och hög säkerhet gör det till något mer än ännu en Fedora-spinoff. Frågan är om Bazzite kan växa från att vara en nischlösning för entusiaster till att bli ett självklart val för spelare i stort.

    https://bazzite.gg

    Forum tråd på Sweclocker där det diskuteras Bazzite :

    https://www.sweclockers.com/forum/trad/1743261-bazzite-traden-om-operativsystemet-for-folk-som-spelar

    Bazzite — immutable Linux för gaming

    • Typ: Fedora-baserad, rpm-ostree (atomiska uppdateringar/rollback)
    • Varianter: Desktop & Deck (bootar till Steam Gaming Mode; även Desktop-läge)
    • Spelverktyg: Steam, Lutris, Heroic; Proton/Wine; HDR/VRR; Gamescope m.m.
    • Drivrutiner: Nvidia-proprietära samt aktuellt Mesa (AMD/Intel)
    • Säkerhet: SELinux, Secure Boot, LUKS, TPM-upplåsning
    Versioner & stöd (urval)
    • 1.0 (nov 2023, Fedora 38): första släppet, gamingfokus för PC + Steam Deck.
    • 41-serien (Fedora 41): stöd för “de flesta x86_64-PC från senaste decenniet” samt handhållna som ASUS ROG Ally & Lenovo Legion Go.
    • 42-serien (Fedora 42): aktuell stabil gren. Senaste stabila build: 42.20250809 (aug 2025).
    Uppdateringar/rollback: Hämtas i bakgrunden; aktiveras vid omstart. Snabb återställning via rpm-ostree rollback eller rebase till tidigare build.

    Raid over Moscow — fakta

    • Utvecklare: Access Software (designer: Bruce Carver)
    • Första släpp: 1984 (Commodore 64)
    • Portningar 1985–86: Apple II, Atari 8-bit, BBC Micro, ZX Spectrum, Amstrad CPC
    • Senare konverteringar: Amiga (2020), Commodore Plus/4 (2022)
    • Genre/Läge: Action, single-player
    Senast uppdaterad: 17 aug 2025
  • Radxa X4 – x86-baserad enkortsdator som klarar PS2-emulering bättre än Raspberry Pi 5

    För den som vill spela spel från kalla krigets dagar – när Ronald Reagan fick den onda sidan att riva Berlinmuren.

    Raspberry Pi 5 är en uppskattad och prisvärd enkortsdator med bred användning inom hobbyprojekt, utbildning och lättare serverapplikationer. Trots förbättringar jämfört med tidigare modeller är prestandan fortfarande begränsad, särskilt när det gäller mer krävande uppgifter som spel- och konsolemulering. I jämförelse framstår Radxa X4, som bygger på Intel N100, som ett betydligt starkare alternativ – både vad gäller kompatibilitet och rå prestanda.

    Fördelar med x86-arkitektur

    En stor fördel med x86-baserade system som Radxa X4 är den breda kompatibiliteten med operativsystem och mjukvara. Till skillnad från ARM-plattformar, där stöd ofta är begränsat eller beroende av inofficiella portar, kan x86-enheter köra kompletta Linux-distributioner och även Windows 11 utan större problem. Det öppnar för ett mycket större urval av emulatorer och verktyg – och enklare installation.

    Radxa X4 är bättre utrustad än en Raspberry Pi 5. Den har stöd för M.2-hårddiskar men använder samma 40-pin GPIO-header som gjort Raspberry Pi populär. Den har stöd för två skärmar upp till 4K, samt USB Type-C PD, vilket innebär att den kan drivas via en USB-C-adapter.

    Till skillnad från Zimablade, som tidigare har testats, kan man inte själv välja RAM på Radxa X4 – det är fastlött på moderkortet. Dock bygger Zimablade på en äldre CPU än Intel N100. Zimablade har inte stöd för M.2-diskar, men däremot för vanliga SATA-diskar.

    Radxa X4 som PlayStation 2-emulator

    Enkel installation med Batocera

    För projektet valdes Batocera, en specialiserad Linux-distribution för spel- och retroemulering. Batocera är känd för sitt intuitiva gränssnitt och breda stöd för olika konsoler – inklusive en fullt fungerande PCSX2-kärna för PlayStation 2. Systemet installerades på en extern SSD genom att flasha rätt avbildningsfil via Balena Etcher, varpå enheten enkelt kunde starta från disken efter ändring i boot-ordningen.

    Konfigurationen av emulatorn var okomplicerad: BIOS-filer för PS2 lades i katalogen //BATOCERA/share/bios/ps2, medan spel-ROM:ar placerades i //BATOCERA/share/roms/ps2. Därefter var systemet redo att köra.

    Spelprestanda som imponerar

    I praktiska tester visade Radxa X4 att den klarar de flesta PS2-titlar med god marginal. Spel som Devil May Cry 3 levererade stabila 30 bilder per sekund vid 1,25× upplösning – och ännu bättre prestanda kunde nås genom att växla till Vulkan som grafikmotor. God of War, Tales of the Abyss, Persona 3, Metal Gear Solid 3 och flera andra klassiker var fullt spelbara, många med förbättrad grafik jämfört med originalkonsolen.

    Detta står i stark kontrast till Raspberry Pi 5, där samma spel knappt uppnår spelbara bilduppdateringsfrekvenser – även vid reducerad upplösning och med omfattande optimeringar.

    Begränsningar vid mer krävande titlar

    Vissa mer grafiktunga spel kräver dock justeringar. Xenosaga fungerade endast acceptabelt vid originalupplösning, och även då kunde viss prestandaförlust märkas. Shadow of the Colossus krävde liknande kompromisser. Burnout 3: Takedown, känt för sina snabba hastigheter och intensiva visuella effekter, tappade under vissa moment från 60 FPS, vilket kan påverka spelkänslan.

    Slutsats: En kapabel PS2-emuleringsdator i miniformat

    Radxa X4 visar sig vara ett utmärkt val för den som vill bygga en kompakt, strömsnål men kraftfull retrospelmaskin med stöd för PlayStation 2-emulering. Med förmågan att köra ett brett utbud av titlar i högre upplösning och med god prestanda – samt enkel installation via Batocera – placerar sig denna SBC som ett fullgott alternativ till större datorer, och ett överlägset val framför Raspberry Pi 5 i detta sammanhang.

    Prisjämförelse (cirka, inkl. moms/frakt):

    • Raspberry Pi 5, 4 GB: ca 799 kr
    • Radxa X4: ca 1130 kr
    • Zimablade: ca 1000 kr (inkl. frakt från t.ex. Hongkong)

    Observera att priser kan variera över tid och mellan återförsäljare.

    Innehållet ovan som behandla PS2 emulering är data som kommer ifrån

    https://www.xda-developers.com/this-raspberry-pi-killer-is-great-at-emulating-ps2-games

    Radxa X4 – Tekniska Specifikationer

    Processor (SoC): Intel® N100 (Alder Lake-N) – 4 kärnor / 4 trådar, upp till 3,40 GHz turbo, 6 MB Smart Cache, stöd för Intel GNA 3.0 och IPU 6.0

    Grafik: Intel® UHD Graphics, upp till 750 MHz; stöd för DirectX 12.1, OpenGL 4.6 och OpenCL 3.0

    Minne och lagring

    LPDDR5 RAM: 4 GB, 8 GB, 12 GB eller 16 GB (~4800 MHz)

    Lagring: M.2 2230 NVMe SSD via PCIe 3.0 ×4; valbar eMMC på vissa SKU:er

    Gränssnitt och anslutningar

    USB: 3 × USB 3.2 Gen 1 (Type‑A), 1 × USB 2.0 (Type‑A)

    Video: 2 × micro HDMI med upp till 4K @ 60 fps

    Ethernet: 2.5 Gbps RJ45 med PoE-stöd (med tillbehör)

    Trådlöst: Wi‑Fi 5 / Bluetooth 5.0 eller Wi‑Fi 6 / Bluetooth 5.2 beroende på modell

    GPIO: 40-polig header styrd av RP2040 mikrokontroller (Cortex‑M0+ @ 133 MHz), med stöd för 2×SPI, 2×UART, 2×I²C, 16×PWM, 8×PIO samt 5 V och 3.3 V ström

    Extra: 3.5 mm ljudutgång + mikrofoningång, RTC-batterisockel, fläktkontakt, Power- och BOOTSEL-knappar

    Strömförsörjning och drift

    Strömmatning: USB‑C PD (12 V, ≥ 2.5 A), PoE-stöd

    Effektförbrukning: Ca 18–25 W vid belastning

    TDP: CPU har TDP på ~6 W; fabriksinställt BIOS begränsar PL1 till 6 W

    Kylning: Aktiv kylning rekommenderas vid full belastning

    Temperaturintervall: 0 °C till ca 60 °C

    Mjukvarustöd

    Operativsystem: Windows 11 (64-bit), Debian, Ubuntu

    Utvecklingsstöd: GPIO via Linux-bibliotek, Pico SDK för RP2040

    Snabbspecifikation

    Funktion Detalj
    CPUIntel N100, 4 kärnor @ 3.40 GHz
    GPUIntel UHD Graphics (750 MHz)
    RAM4–16 GB LPDDR5
    LagringNVMe m.2 (PCIe 3.0 ×4), eMMC
    USB3× USB 3.2, 1× USB 2.0
    Display2× micro HDMI, 4K@60 fps
    Ethernet2.5 Gbps, PoE-stöd
    TrådlöstWi‑Fi 5/6 + BT 5.0/5.2
    GPIO40-pin via RP2040
    StrömUSB‑C PD 12 V / PoE
    KylningAktiv rekommenderas
    OS-stödWindows 11, Debian/Ubuntu
    Temperaturområde0 °C – 60 °C

    Sammanfattning

    Radxa X4 är en kraftfull x86-baserad SBC med Intel N100 och LPDDR5, vilket gör den betydligt snabbare än många ARM‑baserade alternativ. Den stöder NVMe-lagring, 2.5 Gbps Ethernet, dual‑4K HDMI och GPIO-expansion via RP2040. Perfekt för utvecklare och entusiaster som behöver x86-kompatibilitet, kraftfull grafik och robusta anslutningar.

    Modeller med Wi‑Fi 6/BT 5.2 kräver ofta minst 8 GB RAM. Enklare konfigurationer har Wi‑Fi 5/BT 5.0.

    Källor: radxa.com, docs.radxa.com, bret.dk, tomshardware.com, dl.radxa.com

Etikett: retro gaming

  • Bazzite: Linuxdistributionen som vill bli spelarnas första val

    Linux för gamers har länge varit en kompromiss – tills nu. Med Bazzite vill en community-driven Fedora-distribution kombinera stabilitet, säkerhet och spelglädje i ett paket. Från Steam Deck till stationära datorer lockar den med färdiginstallerade verktyg, bättre prestanda än Windows i vissa tester och en vision om att bli spelarnas självklara val. När det talas…

  • Radxa X4 – x86-baserad enkortsdator som klarar PS2-emulering bättre än Raspberry Pi 5

    Raspberry Pi 5 är en uppskattad och prisvärd enkortsdator med bred användning inom hobbyprojekt, utbildning och lättare serverapplikationer. Trots förbättringar jämfört med tidigare modeller är prestandan fortfarande begränsad, särskilt när det gäller mer krävande uppgifter som spel- och konsolemulering. I jämförelse framstår Radxa X4, som bygger på Intel N100, som ett betydligt starkare alternativ –…