PDP 11

PDP-11 är en av de mest betydelsefulla minidatorerna som någonsin tillverkats och var en produkt av Digital Equipment Corporation (DEC), lanserad 1970. Den anses vara en ikon inom datavetenskapens historia och hade en stor inverkan på datorindustrin, inklusive på utvecklingen av flera stora operativsystem.

Arkitektur och Design

PDP-11-serien hade flera nydanande designelement:

• 16-bitarsarkitektur: PDP-11 var en av de första datormodellerna som införde en 16-bitars ordlängd, vilket gav den en betydligt större kraft än tidigare 8-bitars minidatorer.
• Allmänna register: Maskinen hade flera allmänna register som kunde användas flexibelt för olika syften, vilket förbättrade programmerbarheten och effektiviteten.
• Enhetlig adressering: PDP-11 använde byte-orienterad, enhetlig adressering där varje byte i minnet hade en unik adress, vilket förenklade datahanteringen.

Påverkan och Användning

PDP-11 blev populär i en rad olika miljöer från universitet och forskningsinstitut till affärs- och industriapplikationer. Dess design påverkade utvecklingen av flera operativsystem, inklusive UNIX. UNIX på PDP-11 var betydelsefullt för att forma många av de koncept som fortfarande används i moderna operativsystem idag.

Modeller och Innovationer

Serien inkluderade många olika modeller, från de första PDP-11/20 till mer avancerade versioner som PDP-11/70. Varje ny modell förbättrade processorkraft, minneskapacitet och in/ut-prestanda. PDP-11 var också känd för att stödja ett brett utbud av in- och utenheter och hade utmärkt stöd för nätverksfunktioner och extern lagring.

Eftermäle

PDP-11 fortsatte att tillverkas i olika former ända in på 1990-talet, vilket visar dess långvariga popularitet och pålitlighet. Dess inflytande kan ses i många av dagens datorkoncept och dess arkitektur har direkt inspirerat efterföljande generationer av datorer och operativsystem. Den var även en kritisk plattform för utbildning inom datavetenskap och ingenjörskonst, och många nutida programvaruingenjörer och systemarkitekter fick sin första erfarenhet av datordesign och systemutveckling på en PDP-11.

Modell av PDP 11

PDP-11-serien omfattade många olika modeller, var och en med sina egna specifika egenskaper och förbättringar jämfört med föregångarna. Varje modell riktade sig till olika marknader och behov, från grundläggande forskningsanvändning till industriella tillämpningar. Här är några av de mest framträdande modellerna inom PDP-11-serien:

1. PDP-11/20: Den första modellen lanserades 1970 och var den mest grundläggande versionen utan mikrokod.
2. PDP-11/45: Lanserad 1972, var den snabbare och mer kapabel än 11/20, med upp till 28 KB minne och stöd för tidsdelningssystem.
3. PDP-11/70: Lanserades 1975, det var en av de mest kraftfulla versionerna med större minnesadressering och förbättrad in/ut-prestanda, populär i större företags- och forskningsmiljöer.
4. PDP-11/05 och PDP-11/10: Budgetmodeller som riktade sig till kostnadsmedvetna köpare, ofta använda i utbildning och för små företag.
5. PDP-11/34: En mellanklassmodell som blev mycket populär på grund av sin balans mellan prestanda och kostnad. Den användes ofta i inbäddade system.
6. PDP-11/60: Införde möjligheten att ha anpassningsbar mikrokod, vilket
7. VAX, vilket står för ”Virtual Address eXtension”, var en serie minidatorer utvecklade och tillverkade av Digital Equipment Corporation (DEC) under slutet av 1970-talet och framåt. VAX-minidatorerna är särskilt kända för sin kraftfulla arkitektur och för att de var en betydande vidareutveckling från DEC:s tidigare PDP-serie.
8. Arkitektur och Innovation
9. VAX-serien hade en 32-bitars arkitektur vilket var en stor utveckling jämfört med de tidigare 16-bitars PDP-datorerna. Denna utökade adresseringsförmåga möjliggjorde mycket större och mer komplexa dataprogram och större minnesutrymmen. Den innehöll också en rik uppsättning av maskininstruktioner, vilket inkluderade högnivåfunktioner som kunde hantera komplexa datatyper och operationer direkt i maskinvaran.
10. VAX/VMS Operativsystem
11. En av de mest framstående egenskaperna hos VAX var dess operativsystem, VAX/VMS (senare kallat bara VMS). VMS var ett mycket pålitligt och säkert operativsystem som erbjuder avancerade funktioner som versionshantering av filer, finmaskig säkerhetskontroll, och effektiv klusterhantering. VMS blev populärt inom många industriella, akademiska och finansiella tillämpningar, och används än idag i många kritiska system.
12. Användning och Påverkan
13. VAX-minidatorerna blev enormt populära för en mängd olika tillämpningar, från forskning och utbildning till affärssystem och engineering. De var särskilt populära inom akademiska institutioner och forskningslaboratorier där behovet av stora beräkningsmöjligheter och avancerad datahantering var stor.
14. Modeller och Expansion
15. DEC utvecklade många olika modeller inom VAX-serien, inklusive större system som VAX 11/780, som var den första modellen i serien, och mindre, mer kostnadseffektiva modeller som VAX 11/750. Med tiden inkluderade serien även VAXstationer, som var arbetsstationer baserade på VAX-arkitekturen.
16. Nedgång och Arv
17. Med framväxten av kraftfullare mikroprocessorer och konkurrens från andra datortillverkare på 1980- och 1990-talen började VAX-minidatorernas popularitet att avta. DEC själva började fokusera mer på Alpha-processorbaserade system innan företaget så småningom köptes upp av Compaq (och senare av Hewlett-Packard).
18. Trots att VAX-minidatorerna inte längre är i produktion, kvarstår deras arv i form av de principer och teknologier de införde, och många av koncepten och teknikerna som först implementerades i VAX-arkitekturen och VMS fortsätter att påverka datordesign och operativsystemutveckling.
19. gjorde den mycket flexibel för olika tillämpningar.
20. PDP-11/44: En mer sofistikerad modell som stödde både större fysiskt och virtuellt minne, vilket gjorde den lämplig för mer krävande databas- och nätverksarbete.
21. PDP-11/84 och PDP-11/94: Dessa senare modeller använde mer moderna tekniker och högre hastigheter.

Dessa PDP-11-modeller stödde en rad olika operativsystem, inklusive RT-11, RSX-11, RSTS/E och UNIX, vilket gjorde dem mycket mångsidiga. Seriens design och hårdvarukonfigurationer tillät även en mängd olika expansionsmöjligheter, vilket gjorde den populär i en era då datoranpassning och specialisering började bli alltmer vanligt förekommande.

Jämförlese mellan PDP 11 /60 och Raspberry PI Zero

PDP-11/60

• Lanserad: Tidigt 1970-tal
• Processor: 16-bitars mikroprocessor
• Klockfrekvens: Vanligtvis runt 5 till 10 MHz
• Prestanda: Grundläggande beräkningsförmåga, huvudsakligen för textbaserad input/output och enklare databehandling
• Huvudsaklig användning: Akademiska och industriella miljöer för beräkning och processkontroll

En grov uppskattning skulle kunna vara att en PDP-11/60 skulle kunna ligga i området av 0.1 till 0.5 MIPS, men denna siffra är mycket ungefärlig. Prestanda varierade också beroende på vilken typ av instruktioner som kördes, med vissa operationer som tog längre tid än andra. Dessa tidiga maskiner optimerades ofta för specifika uppgifter snarare än att ha generell hög prestanda.

Raspberry Pi Zero

• Lanserad: 2015
• Processor: Broadcom BCM2835 (ARM11 arkitektur)
• Klockfrekvens: 1 GHz
• Prestanda: Kapabel att köra fullständiga operativsystem som Linux, stöd för multimedia, programmering och enklare grafikberäkningar
• Huvudsaklig användning: Utbildning, hobbyprojekt, och prototyper, samt vissa kommersiella tillämpningar i småskaliga enheter

Raspberry Pi Zero har en teoretisk maximal prestanda på cirka 1200 MIPS. Denna siffra ger en bra indikation på processorhastigheten, även om verklig prestanda kan variera beroende på specifika program och arbetsbelastningar.

Vax

VAX, vilket står för ”Virtual Address eXtension”, var en serie minidatorer utvecklade och tillverkade av Digital Equipment Corporation (DEC) under slutet av 1970-talet och framåt. VAX-minidatorerna är särskilt kända för sin kraftfulla arkitektur och för att de var en betydande vidareutveckling från DEC:s tidigare PDP-serie.

Arkitektur och Innovation

VAX-serien hade en 32-bitars arkitektur vilket var en stor utveckling jämfört med de tidigare 16-bitars PDP-datorerna. Denna utökade adresseringsförmåga möjliggjorde mycket större och mer komplexa dataprogram och större minnesutrymmen. Den innehöll också en rik uppsättning av maskininstruktioner, vilket inkluderade högnivåfunktioner som kunde hantera komplexa datatyper och operationer direkt i maskinvaran.

VAX/VMS Operativsystem

En av de mest framstående egenskaperna hos VAX var dess operativsystem, VAX/VMS (senare kallat bara VMS). VMS var ett mycket pålitligt och säkert operativsystem som erbjuder avancerade funktioner som versionshantering av filer, finmaskig säkerhetskontroll, och effektiv klusterhantering. VMS blev populärt inom många industriella, akademiska och finansiella tillämpningar, och används än idag i många kritiska system.

Användning och Påverkan

VAX-minidatorerna blev enormt populära för en mängd olika tillämpningar, från forskning och utbildning till affärssystem och engineering. De var särskilt populära inom akademiska institutioner och forskningslaboratorier där behovet av stora beräkningsmöjligheter och avancerad datahantering var stor.

Modeller och Expansion

DEC utvecklade många olika modeller inom VAX-serien, inklusive större system som VAX 11/780, som var den första modellen i serien, och mindre, mer kostnadseffektiva modeller som VAX 11/750. Med tiden inkluderade serien även VAXstationer, som var arbetsstationer baserade på VAX-arkitekturen.

Nedgång och Arv

Med framväxten av kraftfullare mikroprocessorer och konkurrens från andra datortillverkare på 1980- och 1990-talen började VAX-minidatorernas popularitet att avta. DEC själva började fokusera mer på Alpha-processorbaserade system innan företaget så småningom köptes upp av Compaq (och senare av Hewlett-Packard).

Trots att VAX-minidatorerna inte längre är i produktion, kvarstår deras arv i form av de principer och teknologier de införde, och många av koncepten och teknikerna som först implementerades i VAX-arkitekturen och VMS fortsätter att påverka datordesign och operativsystemutveckling.

Modeller av Vax

VAX-serien av Digital Equipment Corporation (DEC) inkluderade ett brett utbud av modeller, utvecklade och lanserade över ungefär två decennier. Här är några av de mer betydande och representativa modellerna i VAX-familjen:

1. VAX 11/780 (1977): Den första och kanske mest ikoniska modellen i VAX-serien. Det var DEC:s första 32-bitars system och introducerade VAX-arkitekturen. VAX 11/780 var känt för sin höga prestanda och förmåga att hantera stora datamängder.
2. VAX 11/750 (1980): En kostnadseffektivare och mer kompakt version av 11/780, vilket gjorde den tillgänglig för en bredare marknad. Den användes ofta inom akademiska institutioner och små till medelstora företag.
3. VAX 11/725 (1982): Ännu en nedskalad version, avsedd för ännu mindre installationer där rymd och strömförbrukning var viktiga överväganden.
4. VAX 8600 (1984): Efterföljaren till 11/780, VAX 8600, även känd som VAX 8650 eller VAX 8×00-serien, var snabbare och erbjöd mer avancerade funktioner för klusterhantering och nätverksanslutningar.
5. MicroVAX (1984–): En serie mindre och billigare VAX-datorer, designade för att ge VAX-arkitekturens fördelar till ännu lägre kostnad. Dessa datorer kom att bli populära för småföretag och avdelningskontor.
6. VAXstation (1984–): DEC:s serie av arbetsstationer baserade på VAX-arkitekturen, avsedda för tekniska och vetenskapligaIBM System/36 och System/38: tillämpningar som krävde hög grafisk kapacitet och användarinteraktivitet.
7. VAX 9000 (1990): Ett av de mest kraftfulla systemen i VAX-linjen, designat för att konkurrera i högprestandasegmentet för stordatorer. VAX 9000-serien erbjöd mycket hög prestanda men var också mycket dyr.
8. VAX 4000 (1991–): Designad för medelstora till stora företagsmiljöer, VAX 4000-serien fortsatte att utveckla VAX-arkitekturen med förbättringar i skalbarhet och underhåll.

Dessa modeller visar på VAX-seriens bredd och flexibilitet, där DEC lyckades erbjuda lösningar som mötte en rad olika kundbehov från högpresterande stordatorsystem till personliga arbetsstationer. VAX-systemen var banbrytande inom många områden, inklusive nätverkskapacitet, operativsystemutveckling (VMS), och stöd för komplex datahantering och transaktionsprocessning.

IBM System/36 och System/38

IBM System/36 och System/38 var två betydelsefulla serier av minidatorer från IBM, designade för att hantera affärs- och kontorsapplikationer inom små till medelstora företag. Dessa system var populära under 1970- och 1980-talen och var viktiga i utvecklingen av affärssystem och databehandling.

IBM System/36

Lanserad 1983, System/36 var en vidareutveckling av IBM:s tidigare System/34 och var tänkt att vara ett användarvänligt, mångsidigt och kostnadseffektivt system. Det kännetecknades av dess förmåga att köra både enkla och sofistikerade affärsapplikationer med relativt låg driftskostnad.

Funktioner och egenskaper:

• Enkelhet och användarvänlighet: System/36 var designat för enkel användning, med en menystyrd användargränssnitt och inbyggda verktyg för programutveckling.
• Programmeringsspråk: Systemet stödde flera högnivåspråk inklusive RPG II, COBOL och BASIC.
• SSP Operativsystem: Systemet körde på IBM:s SSP (Single System/36 Program), vilket var robust och lätt att hantera.
• Integration: Det erbjuder bra stöd för datanätverk och kunde integreras med andra IBM-datorer och tekniker.

IBM System/38

System/38 lanserades 1979 och var mycket mer avancerat än System/36. Det introducerade flera nya teknologier och koncept som senare blev standard inom IT-industrin.

Funktioner och egenskaper:

• Avancerad arkitektur: System/38 var baserat på en unik arkitektur känd som CISC (Complex Instruction Set Computing) och hade kapacitet för virtuell adressering, vilket var nytt vid tiden.
• CPF Operativsystem: Detta var en föregångare till det senare OS/400 och iSeries/IBM i operativsystemen. CPF (Control Program Facility) var ett mycket säkert och robust operativsystem.
• Databasintegrering: Till skillnad från många andra datorsystem vid den tiden, hade System/38 en inbyggd relationsdatabas, vilket gjorde det mycket lämpligt för databasintensiva applikationer.
• Objektorienterad design: Systemet använde en tidig form av objektorienterad design och hantering, vilket underlättade dataorganisation och programutveckling.

Båda dessa system spelade en viktig roll i att föra affärssystem och databasbehandling till mindre och medelstora företag, där större och mer komplexa stordatorsystem inte var ekonomiskt försvarbara. IBM System/36 och System/38 hjälpte till att etablera standarder för företagsdatabehandling och lämnade ett varaktigt arv inom branschen, särskilt i utvecklingen av senare IBM-system som AS/400.

IBM System/36 och System/38 bestod båda av en rad olika modeller, var och en utformad för att möta specifika affärsbehov och storleksskalor. Varje modellversion erbjuder olika nivåer av prestanda, kapacitet och pris, vilket möjliggör för företag att välja den bästa konfigurationen för sina krav.

IBM System/36 Modeller

System/36 var introducerat 1983 och följdes upp med flera olika modeller tills det slutligen fasades ut 2000. Modellerna varierade främst i termer av processorkapacitet, minne och lagringsalternativ:

1. 5360: Den ursprungliga modellen, riktad till medelstora till stora företag.
2. 5362: Känd som ”System/36 PC”, riktad mot mindre företag med begränsade behov.
3. 5363: Mellanklassmodell som introducerades senare.
4. 5364: Också känd som System/36 Model 400, den var kompakt och avsedd för små företag.

Dessa var några av de viktigaste versionerna, med flera variationer när det gällde tillgängliga minnen och diskutrymmen.

IBM System/38 Modeller

System/38 var ett mer avancerat och robust system jämfört med System/36 och introducerades först 1979. Det var unikt på så sätt att det inkluderade en inbyggd relationsdatabas och använde ett objektorienterat arkitektursystem långt innan dessa koncept blev mainstream i datorvärlden.

1. Modell 1: Den grundläggande första versionen av System/38.
2. Modell 2: Ett uppgraderat alternativ med högre kapacitet och prestanda.
3. Modell 3: Ytterligare förbättringar i prestanda och kapacitet.

Även om inte lika många modeller av System/38 producerades jämfört med System/36, var dess förmåga att hantera mer data och mer komplexa processer en betydande innovation vid tiden.

Båda dessa serier ersattes så småningom av AS/400 (Application System/400), som i sin tur blev IBM iSeries och senare IBM Power Systems, som alla bygger vidare på de tekniska grundprinciperna från System/36 och System/38, särskilt när det gäller systemintegration och databashantering.

HP 3000

HP 3000 är en serie av minidatorer som introducerades av Hewlett-Packard (HP) 1972. Denna serie var särskilt populär för dess pålitlighet och användning inom företagsmiljöer, och den användes flitigt för affärsapplikationer, databasförvaltning och transaktionsbehandling. HP 3000-serien står ut för sin långa livslängd och trogen användarbas, även långt efter att den officiellt slutade säljas.

Arkitektur och Egenskaper

HP 3000 var baserad på HP:s egna CISC-arkitektur, kän

HP 3000-serien omfattade ett brett utbud av modeller under sin livstid, från dess introduktion i början av 1970-talet till dess nedläggning i början av 2000-talet. Varje modell i serien var designad för att tillgodose olika behov inom företag och erbredde olika prestandanivåer, kapacitet och prisklasser. Här är några av de mest kända och använda modellerna:

1. HP 3000 Series III (1972): En av de tidigaste modellerna, vilken bidrog till att etablera HP 3000-serien som en pålitlig lösning för företag.
2. HP 3000 Series 30/33 (1978): Introducerade som en instegsmodell, populär bland mindre företag.
3. HP 3000 Series 37 (1981): En mellanklassmodell som erbjuder en bra balans mellan pris och prestanda.
4. HP 3000 Series 40/42/44 (1982): En serie av modeller som erbjuder ökade kapaciteter och prestanda jämfört med de tidigare modellerna.
5. HP 3000 Series 48/58 (1983-1984): Ytterligare en förbättring i prestanda och kapacitet, riktad mot medelstora företag.
6. HP 3000 Series 70/64/68 (1986): Kraftfulla maskiner som stöder större företagsbehov med högre processorkraft och kapacitet.
7. HP 3000 9×7 Series (1990): Serien inkluderade 937, 947, och 957 modeller. De var designade för att vara skalbara och erbjöd fortlöpande uppgraderingsmöjligheter.
8. HP 3000 Series 987/997 (1990-talet): Top-of-the-line modeller som erbjuder maximal prestanda och var avsedda för de mest krävande företagsmiljöerna.
9. HP 3000 Series 9x9KS (1990-talet): En serie kraftfulla servermodeller som riktade sig till de högsta prestandabehoven inom stora företag och organisationer.

Dessa olika modeller speglar HP 3000-seriens evolution över tid, där varje ny modell ofta förde med sig förbättringar i hårdvaruprestanda, kapacitet, och funktionalitet för att möta de växande och föränderliga behoven inom affärsdatormiljöer. Serien var känd för sin pålitlighet och robusthet, vilket gjorde den till en långlivad favorit bland företag som behövde stabila och effektiva databehandlingslösningar.

d som Multi-Programming Executive (MPE), senare MPE/iX. MPE/iX var ett operativsystem som stödde hög säkerhet, robusta databashanteringssystem och effektiv nätverkskommunikation. Detta gjorde HP 3000 till en ideal plattform för kritiska företagsapplikationer som krävde hög tillgänglighet och dataintegritet.

Operativsystem

HP 3000 körde på MPE (Multi-Programming Executive), ett operativsystem designat av HP för att vara särskilt starkt inom affärsområden där databaser och transaktionsbearbetning var i fokus. MPE inkluderade stöd för högnivå programmeringsspråk som COBOL och Pascal, samt integrerad stöd för databasen IMAGE/SQL.

Användning

HP 3000 användes främst av medelstora till stora företag för olika affärssystem, inklusive finansiell programvara, lagerhållning, HR-system och mer. Dessa system var kända för sin långa livslängd och höga grad av pålitlighet, vilket gjorde dem till en viktig del av många företags IT-infrastruktur.

Modeller

Genom åren producerades många olika modeller av HP 3000. De tidiga versionerna (som HP 3000 Series III) följdes av mer avancerade enheter som Series 70 och 80 under 1980-talet. Varje ny generation förbättrade processorkraften, minneskapaciteten och de tillgängliga funktionerna.

Nedläggning och Legacy

Trots att HP 3000 var mycket populär, meddelade HP 2001 att de skulle fasas ut HP 3000-serien, med ett slutgiltigt upphörande av supporten 2010. Beslutet möttes med betydande motstånd från en lojal användarbas, och faktiskt förlängde HP supporten till 2013 på grund av användarnas behov.

HP 3000 är fortfarande i drift i många organisationer, främst på grund av dess unika kapacitet att hantera specifika affärssystem och applikationer. Dess arv lever kvar genom dess inverkan på företagsdatabehandling och genom de lösningar och tekniker den introducerade.

Modeller av HP 3000

HP 3000-serien omfattade ett brett utbud av modeller under sin livstid, från dess introduktion i början av 1970-talet till dess nedläggning i början av 2000-talet. Varje modell i serien var designad för att tillgodose olika behov inom företag och erbredde olika prestandanivåer, kapacitet och prisklasser. Här är några av de mest kända och använda modellerna:

1. HP 3000 Series III (1972): En av de tidigaste modellerna, vilken bidrog till att etablera HP 3000-serien som en pålitlig lösning för företag.
2. HP 3000 Series 30/33 (1978): Introducerade som en instegsmodell, populär bland mindre företag.
3. HP 3000 Series 37 (1981): En mellanklassmodell som erbjuder en bra balans mellan pris och prestanda.
4. HP 3000 Series 40/42/44 (1982): En serie av modeller som erbjuder ökade kapaciteter och prestanda jämfört med de tidigare modellerna.
5. HP 3000 Series 48/58 (1983-1984): Ytterligare en förbättring i prestanda och kapacitet, riktad mot medelstora företag.
6. HP 3000 Series 70/64/68 (1986): Kraftfulla maskiner som stöder större företagsbehov med högre processorkraft och kapacitet.
7. HP 3000 9×7 Series (1990): Serien inkluderade 937, 947, och 957 modeller. De var designade för att vara skalbara och erbjöd fortlöpande uppgraderingsmöjligheter.
8. HP 3000 Series 987/997 (1990-talet): Top-of-the-line modeller som erbjuder maximal prestanda och var avsedda för de mest krävande företagsmiljöerna.
9. HP 3000 Series 9x9KS (1990-talet): En serie kraftfulla servermodeller som riktade sig till de högsta prestandabehoven inom stora företag och organisationer.

Dessa olika modeller speglar HP 3000-seriens evolution över tid, där varje ny modell ofta förde med sig förbättringar i hårdvaruprestanda, kapacitet, och funktionalitet för att möta de växande och föränderliga behoven inom affärsdatormiljöer. Serien var känd för sin pålitlighet och robusthet, vilket gjorde den till en långlivad favorit bland företag som behövde stabila och effektiva databehandlingslösningar.

Mixxx 2.4.1, en DJ-programvara, har släppts med förbättrat stöd för kontrollerenheter från Denon, Pioneer och Traktor. Den här uppdateringen inkluderar också funktioner för att hantera borttagbara enheter på Linux samt underlättar överföring av data mellan Windows och Linux. Version 2.4.1, som är en mindre uppdatering inom den senaste stabila 2.4-serien, förbättrar kompatibiliteten med flera populära DJ-kontrollers och Nintendo Wii-fjärrkontrollen.

Förbättringar har gjorts på användargränssnittet, inklusive en uppdaterad kontroll I/O-tabell och en förbättrad dialog för spåregenskaper som nu förhindrar oavsiktlig radering av metadata. FLAC-inspelning har stabiliserats för macOS och Windows, och konsolutskriften har optimerats för tydlighet.

Nya funktioner inkluderar förbättringar på AutoDJ och LV Mix EQ-modulerna, mer dynamiska vågformsinteraktioner och uppdaterade användargränssnitt för skins som Deere och Tango. Programmet hanterar nu även parallella vågformsvisningar stabilare, och flera små justeringar har gjorts för att förbättra användarupplevelsen, såsom förbättrade verktygstips och animerade kontroller.

För Linux-användare har version 2.4.1 specifika förbättringar såsom bättre hantering av externa enheter och smidigare filhantering vid överföring mellan operativsystem. För mer detaljerad information om alla ändringar, kan releaseanteckningarna hittas på projektets GitHub-sida.

Här kan du ladda ner

https://mixxx.org/download

Delar av innehåller ovan kommer ifrån

PeerTube, en decentraliserad videoplattform som erbjuder ett alternativ till YouTube, har lanserat version 6.1 med flera nya funktioner och förbättringar för användare. En av de mest efterlängtade nyheterna är möjligheten att importera och exportera kontodata. Nu kan användare skapa en nedladdningsbar kopia av sin information, inklusive videor, kanaler och inställningar, för att enkelt byta mellan olika PeerTube-instanser. Detta ger ökad flexibilitet och kontroll, även om informationen inte migreras automatiskt mellan instanser.

En annan förbättring är att PeerTube nu sparar de ursprungliga videofilerna vid uppladdning, så att användarna kan ha högkvalitativa versioner tillgängliga samtidigt som plattformen erbjuder transkoderade alternativ. Dessutom har kravet för att räkna en visning sänkts till 10 sekunder, och visningar registreras nu genom unika webbläsaridentifierare istället för IP-adresser, vilket ger mer exakta statistikdata.

För att göra plattformen mer användarvänlig har undertexter blivit enklare att hantera genom en integrerad och intuitiv funktion i videospelaren. Version 6.1 åtgärdar också två viktiga säkerhetsproblem relaterade till ActivityPub-federationen, vilket stärker säkerheten och skyddar användardata.

Den nya versionen innehåller även ett antal andra förbättringar, buggfixar och justeringar av användarupplevelsen. För en detaljerad genomgång av förändringarna kan man läsa i ändringsloggen eller ta del av utgivningsmeddelandet.

Här laddar du ner PeerTube

https://sourceforge.net/projects/peertube.mirror

Projektet bakom PeerTube

https://framasoft.org/sv

Artikel ovan är en svensk sammanfattning av

https://linuxiac.com/peertube-6-1-decentralized-video-platform

SparkyLinux är en användarvänlig, semirullande Linuxdistribution baserad på Debian. Den är känd för sin lätta, anpassningsbara miljö och stödjer flera skrivbordsmiljöer som LXQt, KDE och MATE.

Den stora nyheten i denna uppdatering är att Sparky CLI Installer nu erbjuder en autopartitionering, vilket snabbar på installationsprocessen betydligt. Uppdateringen omfattar även de senaste versionerna av Linux-kärnan från Sparkys repositorier, inklusive 6.7.12, med versioner för långtidstöd som 6.6.30, 6.1.90 och 5.15.158 tillgängliga.

Viktiga uppdateringar av applikationer inkluderar Firefox i version 115.10.0-ESR och Thunderbird 115.10.1, vilka båda erbjuder förbättrad säkerhet och stabilitet. Även LibreOffice har uppdaterats till version 24.2.0.

Sparky har beslutat att inte längre använda Nala APT-frontenden på grund av dess bristande effektivitet i jämförelse med APT för paketuppgraderingar. Användare rekommenderas att återgå till att använda APT för systemuppdateringar genom verktyget sparky-upgrade.

För användare av LXQt-skrivbordet kan det vara en besvikelse att uppdateringen fortfarande använder version 1.4 av LXQt, trots att version 2.0 släpptes i april. Liknande är fallet med KDE-utgåvan, där Plasma 5.27 används istället för den nyare Plasma 6.

För dem som föredrar MATE-skrivbordsmiljön har Sparky ersatt ’galculator’ med ’mate-calc’ för att skapa en mer sammanhängande upplevelse. Uppdateringen inkluderar även nya paket som ’orca’ och ’qt6ct’, vilket förbättrar tillgänglighet och anpassningsmöjligheter.

Om du är intresserad av att testa Sparky 2024.05, är standardlösenordet för live-användare ’live’, och det finns inget lösenord för root. Användare som redan kör Sparky i rullande version behöver inte installera om utan kan enkelt uppgradera genom att köra kommandot sudo sparky-upgrade.

För nyinstallationer finns Sparky 2024.05 semi-rullande i flera versioner som LXQt, KDE Plasma, MATE, Xfce, MinimalGUI (Openbox) och MinimalCLI (textläge), tillgängliga på projektets nedladdningssida.

Här kan du ladda ner SparkyLinux :

Ovan är sammafattning på Svenska ifrån denna Engelska språkiga artikel

https://linuxiac.com/sparky-linux-2024-05

FreeBSD ska introducera en ny grafisk installationsfunktion i sin nästa version
I den nästa versionen av FreeBSD kan användarna förvänta sig en uppgraderad, grafisk installerare.

Initiativet från FreeBSD Foundation är att ta fram en grafisk version av installeraren för att underlätta för nybörjare under installationen och de första stegen av systemkonfigurationen. Denna nya lösning syftar till att locka användare som föredrar grafiska gränssnitt framför de traditionella textbaserade, vilket kan uppfattas som gammaldags. Den grafiska installeraren kommer även att bidra till en mer integrerad användarupplevelse för de som använder FreeBSD som grund i sina egna anpassade system.

Den traditionella installeraren för FreeBSD, som är textbaserad och funnits med sedan systemets start, har inte genomgått större förändringar eftersom den är väl anpassad för serverinstallationer och är helt funktionell som den är.

Den nya installeraren kommer att bygga vidare på den befintliga infrastrukturen från bsdinstall, och erbjuder fortfarande möjlighet till installation via konsoll. Den grafiska versionen implementeras genom att ersätta det tidigare verktyget för konsoldialoger, bsddialog, med ett nytt, gbsddialog, som använder GTK-biblioteket för sina dialoger och widgets. Detta gör det möjligt att behålla den befintliga infrastrukturen samtidigt som en grafisk installation erbjuds.

En fungerande version av den nya installeraren är redan tillgänglig för testning, och nödvändiga uppdateringar för att integrera den i FreeBSD:s huvudsystem har lagts fram för granskning. Förslag har gjorts om att inkludera nya användargränssnitt för att lägga till användare, sätta administratörslösenord och välja tidszon, baserade på bsddialog. Det finns också komponenter för att välja verktyg för dialogen baserade på miljövariabeln $DIALOG samt stöd för att aktivera den grafiska läget.

Denna modernisering av installationsprocessen är tänkt att göra FreeBSD mer tillgängligt och användarvänligt för ett större antal användare. Genom att använda GTK för gränssnittet blir processen mer intuitiv.

Utöver den nya installeraren arbetar FreeBSD Foundation också med att förbättra andra delar av systemet, såsom ljudsystemet, en nytt bibliotek för systemanrop och en ny backend för pakethanteraren pkg.

Dessa uppdateringar planeras att släppas i den kommande versionen, FreeBSD 15.

Artikel ovan är en sammfattning på Svenska ifrån

Fedora Asahi Remix 40 är nu tillgänglig för Apple Silicon Macs och erbjuder KDE Plasma 6. Denna version inkluderar stöd för OpenGL 4.6, högkvalitativt ljud direkt ur kartongen och en GNOME 46-variant.

Idag meddelade Fedora-projektet den officiella lanseringen av Fedora Asahi Remix 40, utvecklad i nära samarbete med Fedora Asahi SIG och Asahi Linux-projektet för Apple Silicon Macs.

Byggd på den senaste Fedora Linux 40 och KDE Plasma 6-serierna, introducerar Fedora Asahi Remix 40 fullt stöd för OpenGL 4.6 för Apple Silicon, högkvalitativt ljud direkt från början och en anpassad installationsguide baserad på Calamares.

Förutom KDE Plasma 6-flaggskeppet erbjuder Fedora Asahi Remix 40 även en GNOME-variant med den senaste GNOME 46-skrivbordsmiljön, för de som föredrar den framför KDE Plasma. Det finns också en Fedora Server-variant för att använda Apple Silicon Macs som servrar eller i headless-miljöer, och en Minimal-version för de som vill anpassa sin Fedora Asahi Remix-upplevelse från grunden.

Stödet täcker MacBook Air M1 och M2, MacBook Pro M1, M1 Pro, M1 Max, M2, M2 Pro och M2 Max, Mac Mini M1, M2 och M2 Pro, Mac Studio M1 Max, M1 Ultra, M2 Max och M2 Ultra, samt iMac M1. För mer information, se den officiella webbplatsen.

Så installera du Fedora Asahi Remix

Fedora Asahi Remix installeras direkt från macOS. De minsta versionerna av macOS som stöds är 13.5 och 14.2. På grund av vissa problem med macOS, som vi inte kan kontrollera, kan du behöva uppgradera till 14.2 om du använder en version som ligger däremellan.

För att installera den senaste stabila versionen, starta terminalen och kör följande kommando som en vanlig användare:

curl https://fedora-asahi-remix.org/install | sh

Följ instruktionerna i skriptet för en snabb och enkel installation av Fedora Asahi Remix.

Om du är intresserad av att installera en nattbyggnad med fler tillgängliga alternativ, som beta-versioner eller äldre utgåvor, använd följande kommando istället:

curl https://fedora-asahi-remix.org/builds | sh

Fedoraprojektets annons om detta

Innehåller ovan bygger delvis på

Vad är Fail2ban?

Fail2ban är ett automatiserat säkerhetsverktyg som används för att skydda servern mot brute-force attacker och andra oönskade intrång. Det fungerar genom att övervaka loggfiler för misstänkt aktivitet, såsom upprepade misslyckade inloggningsförsök, och automatiskt blockera IP-adresser som orsakar dessa aktiviteter. Detta görs genom att implementera temporära eller permanenta brandväggsregler för att hindra angriparens IP-adress från att nå systemet. Fail2ban är högt konfigurerbart och stöder flera tjänster, vilket gör det till ett effektivt verktyg för serverns säkerhet.

Hur man installerar och konfigurerar Fail2ban på Ubuntu

Introduktion

Fail2ban är ett viktigt säkerhetsverktyg som används för att skydda servrar mot brute-force attacker och andra typer av automatiska intrångsförsök. Detta verktyg är speciellt användbart för att skydda tjänster som är utsatta för externa anslutningar, till exempel SSH, FTP, och webbservrar. I denna artikel går vi igenom hur du installerar och konfigurerar Fail2ban på en Ubuntu-server.

Steg 1: Installation av Fail2ban

För att börja behöver du en Ubuntu-server med administratörsåtkomst. Installationen av Fail2ban är enkel och görs genom Ubuntu’s pakethanterare apt. Följ dessa steg för att installera Fail2ban:

1. Öppna en terminal på din server.
2. Uppdatera paketlistorna för att säkerställa att du får den senaste versionen av Fail2ban:

   sudo apt update

3. Installera Fail2ban med följande kommando:

   sudo apt install fail2ban

När installationen är klar kommer Fail2ban att köras som en tjänst i bakgrunden med en grundläggande konfiguration som är redo att användas.

Steg 2: Konfigurering av Fail2ban

Konfigurationen av Fail2ban hanteras genom filerna jail.conf och jail.local. För bästa praxis och för att undvika förlust av anpassningar vid framtida uppdateringar, ska du skapa och redigera jail.local istället för att direkt ändra jail.conf.

1. Skapa en kopia av jail.conf för att använda som din konfigurationsfil:

   sudo cp /etc/fail2ban/jail.conf /etc/fail2ban/jail.local

2. Öppna jail.local med en textredigerare som nano:

   sudo nano /etc/fail2ban/jail.local

Grundinställningar att anpassa i jail.local:

• ignoreip: Lägg till IP-adresser eller nätverk som du vill ska ignoreras av Fail2ban.
• bantime: Anger hur länge en IP ska blockeras (t.ex. 10m för 10 minuter, 1h för en timme, 1d för en dag).
• findtime och maxretry: Definiera tidsperioden för att räkna misslyckade försök (findtime, t.ex. 10m) och antalet misslyckade försök som leder till en blockering (maxretry, t.ex. 5).

Konfigurera jails för specifika tjänster:

För att skydda specifika tjänster som SSH kan du konfigurera specifika jails. Hitta sektionen [sshd] i jail.local och se till att den är aktiverad:

[sshd]
enabled = true
port = ssh
filter = sshd
logpath = /var/log/auth.log
maxretry = 3

Steg 3: Aktivera och testa Fail2ban

När du har konfigurerat inställningarna behöver du starta om Fail2ban för att tillämpa dem:

sudo systemctl restart fail2ban

För att kontrollera statusen för Fail2ban och se vilka jails som är aktiva, använd:

sudo fail2ban-client status

Slutsats

Fail2ban är ett kraftfullt verktyg för att förbättra säkerheten på din server. Genom att noggrant konfigurera Fail2ban kan du effektivt minska risken för oönskad åtkomst och skydda dina tjänster från automatiska intrångsförsök. Regelbunden övervakning och anpassning av Fail2ban’s konfiguration är rekommenderat för att hålla din server säker.

På länken nedan finner du ännu mer information och en video hur man gör.

https://www.linode.com/docs/guides/using-fail2ban-to-secure-your-server-a-tutorial

En ny uppdatering av Steam-klienten har släppts, med flera förbättringar och buggfixar över olika plattformar. Viktiga ändringar inkluderar åtgärder för separata menyer och krascher efter viloläge eller användarbyten, minskad nätverkstrafik vid uppstart, och förbättringar i hanteringen av medieuppspelning och notifikationer. För Linux användare finns förbättringar i systemprestanda, särskilt vid uppstart i Flatpak-miljöer och en justering av skalningsfaktorn för 4K-skärmar.

Steam Input har introducerat nya funktioner som gör det möjligt för användare att anpassa kontrollinställningar mer detaljerat, inklusive nya åtgärder för att förbättra spelupplevelsen för olika typer av kontroller. Remote Play har också förbättrats med ökad HDR-ljusstyrka och prestanda, särskilt för streaming från nyare AMD-kort.

Dessutom har problem med filhantering i Steam Cloud och användarinteraktioner i Big Picture-läge åtgärdats. Denna uppdatering syftar till att göra Steam klienten mer stabil och responsiv över alla stödda plattformar.

Mer innehåll för den som vill nörda ner sej på detaljer.

https://steamcommunity.com/games/593110/announcements/detail/4182231197207095613

Raspberry Pi Connect är ett nytt verktyg som låter dig få åtkomst till din Raspberry Pi:s skrivbord på distans, vilket är användbart för att hantera din enhet från vilken plats som helst med en webbläsare. Istället för att behöva krångla med komplicerad konfiguration använder Raspberry Pi Connect en enkel och säker metod för att ansluta till din enhet.

För att använda Raspberry Pi Connect behöver din Raspberry Pi köra en 64-bitars distribution av Raspberry Pi OS Bookworm med Wayland-fönsterservern. För närvarande stöds modellerna Raspberry Pi 5, Raspberry Pi 4 och Raspberry Pi 400. Installationen av Raspberry Pi Connect är enkel: uppdatera och uppgradera din Raspberry Pi OS Bookworm och installera sedan paketet rpi-connect via terminalen. Efter en omstart hittar du en ny ikon i systemfältet där du kan logga in och komma igång med att använda tjänsten.

Teknologin bakom Raspberry Pi Connect använder WebRTC för att etablera en säker peer-to-peer-anslutning mellan din webbläsare och din Raspberry Pi. Om en direkt anslutning inte är möjlig kan trafiken säkert vidarebefordras genom Raspberry Pis servrar. För närvarande finns det bara en server i Storbritannien för vidarebefordring, vilket kan leda till högre latens för användare vars trafik måste vidarebefordras.

Raspberry Pi Connect är gratis för enskilda användare med direktanslutningar och det finns ingen begränsning för antalet enheter som kan anslutas. Under betaperioden kan vissa begränsningar eller brister förekomma, men feedback är välkommen för att förbättra tjänsten.

Sammanfattningsvis erbjuder Raspberry Pi Connect ett enkelt och säkert sätt att få åtkomst till din Raspberry Pi:s skrivbord på distans, vilket kan vara till stor hjälp för olika projekt och användningsområden.

Hemsida där man registrar konto

https://www.raspberrypi.com/software/connect

Mer om vertyget Raspberry Pi Connect

https://www.raspberrypi.com/news/raspberry-pi-connect

Linux Lite 7.0 är nu tillgänglig för dem som vill delta i testning. Denna version är baserad på Ubuntu 24.04 LTS och använder den senaste Xfce 4.18-skrivbordsmiljön. Den slutliga versionen av Linux Lite 7.0 är planerad att släppas den 1 juni 2024.

Denna uppdatering har fått kodnamnet ”Galena” och bygger på den senaste versionen av Ubuntu, kallad Noble Numbat. Denna release representerar en betydande uppdatering jämfört med tidigare versioner, som använde Xfce 4.16.

Jerry Bezencon, som är ledande utvecklare för Linux Lite, kommenterar att denna version är ett tecken på mognad efter 12 års utveckling. Linux Lite har under dessa år utvecklats med flera funktioner som communityn efterfrågat och byggt på en säker grund.

Den kommande versionen drivs av Linux kärnan 6.8 och inkluderar Google Chrome version 124.0 som standardwebbläsare. En förbättrad installationsprocess med nya informativa bilder ska göra det lättare för nya användare att installera systemet. Utseendet i denna version förblir konsekvent med tidigare versioner och använder Materia som fönstertema och Papirus för ikoner.

Jerry Bezencon uppmanar intresserade att testa Release Candidate-versionen som kan laddas ner från projektets webbplats. Han påminner dock om att denna förhandsversion inte är avsedd för produktion och att de som installerar den inte kommer kunna uppgradera direkt till den slutgiltiga versionen när den släpps.

Kan laddas ner här

https://sourceforge.net/projects/linux-lite/files/7.0/rc1

Svensk spegliing

http://ftpmirror1.infania.net/linuxlite/isos/7.0/rc1/linux-lite-7.0-64bit.iso

Nyheter ovan är en sammafattning ifrån

AlmaLinux OS 9.4 ”Seafoam Ocelot” har just släppts, vilket markerar den senaste stabila utgåvan av denna fria distribution baserad på Red Hat Enterprise Linux (RHEL) 9.4. En av de framträdande funktionerna i denna utgåva är återaktiveringen av flera enhetsdrivrutiner för hårdvara som tidigare var avaktiverad.

AlmaLinux OS 9.4 erbjuder förbättringar av maskinsäkerhet och dataskydd samt en förbättrad webbkonsol och systemroller för att automatisera fler operationer och främja enhetlighet i komplexa IT-miljöer. Dessutom lovar denna utgåva att förbättra funktionerna för virtuella maskins snabbfunktioner i hybridmolnmiljöer och inför nya systemroller för att underlätta skapandet och hanteringen av LVM-snappar för bättre backup och återställning av data.

Dessutom innehåller AlmaLinux OS 9.4 uppdaterade modulflöden som Python 3.12, Ruby 3.3, PHP 8.2, nginx 1.24, MariaDB 10.11 och PostgreSQL 16. Andra förbättringar inkluderar uppdaterade komponenter som Git 2.43.0, Valgrind 3.22, GCC 13 och Stunnel 5.71.

Andra uppdaterade komponenter i denna AlmaLinux OS-utgåva inkluderar Git 2.43.0, Git LFS 3.4.1, Valgrind 3.22, SystemTap 5.0, elfutils 0.190, PCP 6.2.0, GCC 13, LLVM 17.0.6, Rust 1.75.1, Go 1.21.7, SELinux 3.6, libkcapi 1.4.0 och Stunnel 5.71.

Denna utgåva fortsätter att stödja flera arkitekturer och är tillgänglig för nedladdning som installations-ISO:er för x86_64, AArch64, ppc64le och s390x. AlmaLinux OS 9.4 fortsätter att leverera en stabil och tillförlitlig plattform för företag och utvecklare och är redo att möta kraven från olika användarfall och miljöer.

https://almalinux.org/blog/2024-05-06-announcing-94-stable

Här kan du ladda AlmaLinux

https://wiki.linux.se/index.php/AlmaLinux

Dillo 3.1 är en lätt webbläsare som har återupplivats av utvecklaren Rodrigo Arias Mallo efter nästan tio års paus. Den har fått en ny version med flera förbättringar. Den har nu stöd för fler HTML-funktioner och förbättrad säkerhet med stöd för olika krypteringsprotokoll för HTTPS. Det finns också förbättringar av användarupplevelsen, som att kunna växla flikar med musens hjul.

Trots dessa förbättringar är Dillo fortfarande en mycket enkel webbläsare som inte klarar av att visa många moderna webbplatser, inklusive populära som YouTube. Den erbjuds endast som en källkod som användarna måste kompilera själva, vilket kan göra det svårt för vissa användare att installera den. Därför är det osannolikt att den kommer att vara användbar för de flesta människor år 2024.

https://dillo-browser.github.io/latest.html

Artikel ovan bygger översatt sammafattning ifrån

Att säkra din WordPress-webbplats är avgörande för att skydda den från hackare, skadlig programvara och andra säkerhetshot. Här är några steg du kan ta för att förbättra säkerheten på din WordPress-installation:

1. Håll WordPress, teman och tillägg uppdaterade – Regelbundna uppdateringar innehåller ofta säkerhetsförbättringar som skyddar din webbplats mot kända sårbarheter.
2. Använd starka lösenord och tvåfaktorsautentisering – Se till att alla användarkonton, särskilt administratörskonton, har starka, unika lösenord. Överväg att lägga till tvåfaktorsautentisering (2FA) för ytterligare säkerhet.
   
   Lösenord generator
3. Begränsa inloggningsförsök – Installera tillägg som begränsar antalet inloggningsförsök från en IP-adress för att förhindra brute-force attacker.
4. Installera en säkerhetsplugin – Använd tillägg som Wordfence, Sucuri Security eller iThemes Security för att få omfattande säkerhetsfunktioner, inklusive brandväggsskydd, skanningsfunktioner och säkerhetsloggar.
5. Använd HTTPS – Se till att din webbplats använder HTTPS istället för HTTP för att säkra kommunikationen mellan användarens webbläsare och din webbserver.
6. Säkerhetskopiera din webbplats regelbundet – Se till att du har automatiska och regelbundna säkerhetskopior av din webbplats. Detta är viktigt för att kunna återställa din webbplats i händelse av dataförlust eller hackning.
7. Säkra wp-config.php – Flytta filen wp-config.php till en högre nivå än din webbrotskatalog eller sätt rättigheter till 400 eller 440 för att göra den mindre åtkomstbar.
8. Begränsa tillgång till wp-admin-katalogen – Använd .htaccess för att begränsa åtkomst till din wp-admin-katalog till endast vissa IP-adresser.
9. Inaktivera filredigering – Inaktivera möjligheten att redigera plugin- och temafiler direkt från WordPress-administratörsgränssnittet genom att lägga till define('DISALLOW_FILE_EDIT', true); i din wp-config.php.
10. Ta bort oanvända teman och tillägg – Ta bort alla teman och tillägg som inte används från din webbplats för att minska antalet potentiella ingångspunkter för hackare.
11. Ändra databasens prefix – Byt från det standardmässiga wp_-prefixet till något mer unikt för att göra SQL-injektionsattacker svårare.
12. Skydda din .htaccess-fil – Förstärk säkerheten genom att lägga till regler i din .htaccess-fil för att skydda systemfiler och förhindra hot.
13. Konfigurera rätt filrättigheter – Kontrollera att filrättigheterna på din server är korrekt inställda. Filer bör vanligtvis ha 644 och mappar 755.
14. Övervaka och granska din säkerhet regelbundet – Använd verktyg för att övervaka din webbplats regelbundet och granska säkerhetsloggar för att identifiera och reagera på ovanlig aktivitet snabbt.

Genom att implementera dessa steg kan du kraftigt öka säkerheten för din WordPress-webbplats och skydda både din och dina användares data.

Att säkerställa säkerheten på din Ubuntu installation är viktigt för att skydda din data och ditt system från oönskad åtkomst och skadlig programvara. Här är 20 olika steg du kan vidta för att förbättra säkerheten på din Ubuntu-server eller -dator:

Här är en lista över 20 åtgärder du kan vidta för att öka säkerheten i din Ubuntu-installation, listade med romerska siffror:

I. Uppdatera ditt system regelbundet – Se till att både Ubuntu och alla installerade program är uppdaterade för att minska risken för sårbarheter.

II. Använd en brandvägg – Aktivera och konfigurera UFW (Uncomplicated Firewall) för att kontrollera inkommande och utgående trafik.

III. Använd starka lösenord – Skapa komplexa och unika lösenord för alla användarkonton och ändra dem regelbundet.

Lösenord generator

IV. Installera säkerhetsuppdateringar automatiskt – Konfigurera unattended-upgrades för att automatiskt installera säkerhetsuppdateringar.

V. Konfigurera användarrättigheter noggrant – Tillämpa principen om minsta privilegium för alla användarkonton och program.

VI. Inaktivera oanvända tjänster och portar – Stäng av tjänster och portar som inte används för att minska antalet potentiella angreppspunkter.

VII. Använd SSH-nycklar istället för lösenordsautentisering – Ställ in SSH för att använda nyckelbaserad autentisering snarare än lösenord.

VIII. Konfigurera och använd SELinux eller AppArmor – Aktivera och konfigurera dessa säkerhetsmoduler för att förbättra systemets försvar mot intrång.

IX. Kryptera känslig data – Använd verktyg som LUKS för att kryptera hårddiskar och GnuPG för enskilda filer.

X. Använd tvåfaktorsautentisering (2FA) – Implementera 2FA där det är möjligt för att stärka säkerheten vid inloggning.

XI. Begränsa användningen av root-kontot – Använd sudo för administrativa uppgifter och undvik att logga in som root.

XII. Använd en VPN – Använd en VPN för att säkra din internetanslutning, speciellt när du är ansluten till offentliga nätverk.

XIII. Konfigurera systemloggning och övervakning – Använd verktyg som syslog och auditd för att logga systemaktiviteter och upptäcka ovanliga händelser.

XIV. Skydda GRUB – Lägg till lösenordsskydd på GRUB för att förhindra obehöriga ändringar i systemets uppstartskonfiguration.

XV. Använd antivirusprogramvara – Installera och underhåll antivirusprogramvara för att skydda mot skadlig programvara.

XVI. Använd en hårdvarusäkerhetsmodul (HSM) eller TPM – Använd dessa enheter för att förbättra säkerheten kring krypteringsnycklar och autentisering.

XVII. Säkra dina webbläsarinställningar – Installera tillägg för integritet och säkerhet och stäng av oönskade funktioner.

XVIII. Använd nätverkssäkerhetsverktyg – Använd verktyg som Snort eller Wireshark för att övervaka och analysera nätverkstrafik.

XIX. Regelbundet säkerhetskopiera dina data – Ha regelbundna och pålitliga säkerhetskopior för att skydda mot dataförlust.

XX. Utför säkerhetsrevisioner – Använd verktyg som Lynis för att regelbundet granska och förbättra säkerheten på ditt system.

Den senaste versionen av vårt operativsystem, kallad Gemini, markerar en spännande utveckling med införandet av Plasma 6 och qt6. Denna utgåva är inspirerad av NASA:s Gemini-program, vilket tjänade som en brygga mellan Mercury- och Apollo-uppdragen. Vårt utvecklingsteam har arbetat hårt och effektivt för att leverera denna utgåva i hög kvalitet på kort tid.

Jag vill påpeka att Gemini är den första versionen där vi inte erbjuder installation för ARM-enheter. Vi välkomnar dock alla som är intresserade av att hjälpa till med att revitalisera vårt ARM-projekt.

För de som redan använder systemet och regelbundet uppdaterar det, kommer denna utgåva inte att innebära några större förändringar eftersom de viktigaste uppdateringarna redan är implementerade. De ändringar som introduceras i denna version fokuserar främst på förbättringar av installationsprocessen och ISO-filen.

Här är vad den nya Gemini-versionen inkluderar:

Programvara och systemversioner i Gemini:

• Calamares-3.3.5 24.04.1.3-1
• Firefox 125.0.1-1
• Linux-kärnan 6.8.7.arch1-1
• Mesa 1:24.0.5-1
• Nvidia 550.76-1
• Xorg-server 21.1.13-1

Nyheter och förbättringar:

• Plasma 6 är nu tillgänglig både i live-miljön och som ett alternativ för offlineinstallation. Live-miljön använder X11 för maximal kompatibilitet med olika hårdvaror. Vid installation kan användare välja Wayland som standard i SDDM, men även X11 finns som alternativ.
• Vi har övergått från Nvidia-dkms till dedikerade Nvidia-paket för att undvika problem som att frysa live-miljön vid start från Nvidia.
• Vi har tagit bort alternativet för ARM-installationer.
• Korrekt skapande av EFI-partition när användaren väljer att ersätta en befintlig partition har fixats efter användarrapporter.
• Gparted är åter på ISO:n tillsammans med KDE partition manager för att ge användare fler valmöjligheter.
• För användare som väljer Gnome som skrivbordsmiljö har vi bytt terminalapp till Gnome-terminal för att förbättra användarupplevelsen, då xterm inte kunde stänga fönstret ordentligt.
• Vi har även tagit bort EOS uppdateringsnotifieraren från standardinstallationen men den kan fortfarande installeras via vår välkomstapp efter installationen.

Förbättringar i EndeavourOS applikationer och bibliotek:

• eos-update erbjuder nu nya kommandon (se eos-update –help för mer information).
• nvidia-inst stödjer nu installation av Nvidia-drivrutiner som inte är dkms-baserade.
• eos-sendlog har fått stöd för URL-utgångstider och en ny varningsfunktion för att påminna användare om risken med att skicka känslig data.
• Flera applikationer har justerats för att fungera bättre vid körning genom SSH eller i chroot-miljö.

Den senaste versionen av GIMP, 2.10.38, innehåller betydande förbättringar och buggfixar med fokus på att förbättra användarupplevelsen, speciellt för Windows-användare med ritplattor. Detta inkluderar efterlängtade tillbakaporteringar från GTK3, vilket är en signifikant utveckling eftersom tidigare versioner endast stödde WinTab-drivrutiner för ritplattor. I och med detta släpp kan användare nu växla mellan WinTab och de nyare Windows Ink-drivrutinerna, vilket ger förbättrad responsivitet och noggrannhet vid digitalt ritande och målande.

Luca Bacci, en framstående bidragsgivare, har spelat en central roll i att backporta dessa GTK3-funktioner till GTK2. Förbättringarna inkluderar inte bara stöd för Windows Ink utan också förbättrade användargränssnittselement som en större utskriftsdialog och korrektionsåtgärder för popup-dialoger som tidigare doldes bakom andra fönster. Dessa förbättringar var ursprungligen en del av utvecklingsutgåvan 2.99 men är nu tillgängliga i denna stabila version.

Dessutom har denna version av GIMP löst flera kritiska buggar och krascher. En särskilt ihållande krasch som orsakades av en bugg i GLib 2.80 vid programstängning har rättats, liksom problem med att göra mycket små markeringar som tidigare ledde till programkrascher.

Utöver dessa större förändringar har flera mindre buggfixar implementerats. Bland annat har exporten av indexerade PNG-filer med transparens förbättrats för att visa korrekta färger. Även användargränssnittet har blivit mer inkluderande med stöd för UTF-8-tecken i titelfältet för anpassning, vilket underlättar för internationella användare.

Slutligen belyser denna version engagemanget från GIMP:s utvecklingsteam och den viktiga roll som infrastruktursponsorer spelar. Medan teamet fortsätter att förbättra och stabilisera GIMP 2-serien, finns det också en tydlig väg framåt mot den kommande större uppdateringen, GIMP 3.0. Denna stabila version av GIMP 2.10.38 markerar inte bara ett avslut på en era utan också början på nästa steg i GIMP:s utveckling.

Framtidsplaner

Det här är en av de mindre uppdateringarna i GIMP 2.10-serien, och det kan eventuellt bli den sista. Teamet överväger dock att släppa en version 2.10.40 som endast innehåller buggfixar, som en avslutning innan eller strax efter lanseringen av GIMP 3.0.0. Detta är särskilt relevant för användare som fortsätter använda äldre versioner, ofta i samband med LTS-distributioner av operativsystem.

För närvarande har teamet beslutat att sluta backporta funktioner till 2.10-serien. Det stora fokuset ligger nu på att slutföra och lansera GIMP 3.0.0, och vi är i den sista fasen med förberedelser inför utgivningen av en release candidate. Detta inkluderar inte bara buggfixar utan även vissa förändringar i API:et.

Utvecklarna uppmuntrar också till donationer som ett sätt att stödja och påskynda utvecklingen av GIMP. Communityns engagemang är viktigt för projektets fortsatta framgång och utveckling.

https://www.gimp.org/news/2024/05/05/gimp-2-10-38-released/#downloading-gimp-21038

Jag har snickrat ihop en webbplats som heter m16.se. Sajten är en enkel hemsida som för närvarande innehåller tre verktyg: lösenordsgenerator, Min IP och inställning av filrättigheter i Linux och Unix.

Lösenordsgenerator
Kan generera lösenord av olika längder med ett brett utbud av tecken.

Min IP-adress
Kan användas för att ta reda på ens egen IP-adress och få whois-information om den. Det går även bra att kolla upp någon annans IP-adress.

Sätt filrättigheter i Linux och Unix
Hjälper till att förstå vad man ska skriva när man använder chmod.

Fler verktyg kommer med tiden.

Sajten är helt befriad från annonser och registreringskrav.

Mastodon är ett decentraliserat socialt nätverk där användare kan skapa sina egna instanser och följa varandra över olika servrar. Den här guiden beskriver hur man installerar en egen Mastodon-instans på en Debian 12-server med Docker. Förutsättningarna inkluderar en server med minst två CPU-kärnor och 2GB RAM, en icke-root-användare med sudo-rättigheter, ett domännamn, samt en tredjeparts e-posttjänst.

Fullstädig artikel här

https://www.howtoforge.com/how-to-install-mastodon-social-network-on-debian-12/

VirtualBox 7.0.18 har precis släppts och fixar en kritisk nätverksbugg. Den nya versionen, som kom ut två veckor efter version 7.0.16, innehåller inga nya funktioner, utan fokuserar istället på att åtgärda några buggar. Den största fixen gäller en bugg som fick värdsystemet att krascha när en virtuell maskin använde ”bridged” eller ”host-only” nätverksadaptrar.

Den senaste uppdateringen innehåller också förbättringar för Linux-gäster, inklusive fixar för Undefined Behavior Sanitizer (UBSAN) varningar. Dessutom har en bugg fixats som gjorde att tidsstämplar visades felaktigt i monterade delade mappar i Linux.

VirtualBox 7.0.18 finns tillgänglig för nedladdning på projektets hemsida. Efter uppdateringen är det viktigt att också uppdatera gästtilläggen till den senaste versionen.

Det finns guider tillgängliga för att installera VirtualBox på olika Linux-distributioner. Ubuntu 24.04 LTS är dock inte kompatibel ännu, men när det blir möjligt kommer en guide att finnas tillgänglig.

Ovan är en sammanfattning på Svenska ifrån

https://linuxiac.com/virtualbox-7-0-18-released

Red Hat Enterprise Linux (RHEL) 9.4: En Djupgående Sammanfattning

Introduktion

Red Hat Enterprise Linux (RHEL) 9.4 är den senaste versionen av Red Hats flaggskepps-operativsystem, utformat för att leverera en pålitlig, stabil och säker plattform för företagsapplikationer. Denna version innefattar en rad förbättringar, från språkkörningstider till säkerhetsfunktioner, för att möta behoven hos både utvecklare och IT-administratörer.

Förbättringar för Utvecklare

RHEL 9.4 levereras med en rad uppdaterade programmeringsspråk och verktyg som syftar till att förbättra utvecklarupplevelsen. Den inkluderar Python 3.12, Ruby 3.3 och PHP 8.2 med nyckelfunktioner och förbättringar som gör det möjligt för utvecklare att skapa kraftfulla och effektiva applikationer. Dessutom finns MariaDB 10.11 och PostgreSQL 16 för att möta databasbehoven.

Python 3.12

Python 3.12 introducerar nya funktioner såsom en unik pre-interpreter global interpreter lock (GIL) och en övergång till formellt verifierad kod för kryptografiska algoritmer från HACL-projektet. Dessa förbättringar ökar prestanda och säkerhet för Python-applikationer på RHEL-plattformen.

Ruby 3.3

Ruby 3.3 levereras med en ny Prism-parser som förbättrar felhantering och underhåll av Ruby-kod. Dessutom har regex-matchningsalgoritmen förbättrats för att minska risken för regex denial of service (ReDoS) sårbarheter.

PHP 8.2

PHP 8.2 inkluderar en ny Random-tillägg och flera nya fristående typer, vilket förbättrar funktionaliteten och flexibiliteten hos PHP applikationer på RHEL-plattformen.

MariaDB 10.11 och PostgreSQL 16

MariaDB 10.11 erbjuder stöd för nya funktioner som sys_schema och GRANT…TO PUBLIC privilegier, medan PostgreSQL 16 introducerar stöd för anslutningsnivåns lastbalansering och reguljära uttryck för matchning i pg_hba.conf-filen.

Uppdaterade Verktyg och Kompilatorer

RHEL 9.4 inkluderar uppdaterade versioner av viktiga utvecklingsverktyg och kompilatorer för att underlätta effektiv utveckling och optimering av applikationer.

Go 1.21

Go 1.21 erbjuder nya inbyggda funktioner, förbättrat stöd för profilguidad optimering och förbättrad bakåt- och framåtkompatibilitet i Go-verktygskedjan.

Rust 1.75

Rust 1.75 tillåter obegränsad konstant utvärderingstid, förbättrar panik- och påståendemeddelanden samt stöder autentisering till privata registren för alla operationer.

LLVM 17

LLVM 17 introducerar nya funktioner som nofpclass-attributet och en ny FatLTO-pipeline för att förbättra prestanda och effektivitet hos applikationer som byggs med LLVM.

Säkerhet och Överensstämmelse

RHEL 9.4 förbättrar säkerheten och överensstämmelsen genom att erbjuda bättre kontroll över kryptografiska policys, uppdaterade versioner av OpenSSL och OpenSSH, samt stöd för passkey-autentisering med FIDO2.

Kantspårning och Kontainrarhantering

RHEL 9.4 stöder kantspårning och kontainrarhantering med uppdaterade verktyg som Podman 4.9, vilket möjliggör enkel distribution och hantering av applikationer på kant och i kontainrar.

Identitetshantering och Systemroller

RHEL 9.4 förbättrar identitetshantering och systemroller för att förenkla hanteringen av användaridentiteter och konfiguration av systemresurser.

Avslutande Tankar

RHEL 9.4 är en omfattande uppdatering som levererar en mängd förbättringar för både utvecklare och IT-administratörer. Med uppdaterade språkkörningstider, verktyg och säkerhetsfunktioner är det ett kraftfullt verktyg för att bygga och hantera moderna applikationer i företagsmiljöer.

https://developers.redhat.com/articles/2024/05/01/whats-new-red-hat-enterprise-linux-94#