Den nya versionen av Tails, 6.14.1, är nu tillgänglig. Det är en integritetsinriktad Linux-distribution som i den här uppdateringen bjuder på förbättrad användarupplevelse i Tor Browser, flera buggfixar och uppdaterade programvaror.

Egentligen skulle version 6.14 släppts, men utvecklingsteamet upptäckte ett viktigt fel under testningen. Därför valde man att starta om processen och i stället ge ut version 6.14.1 – allt för att säkerställa att användarna får en så stabil och pålitlig version som möjligt.

En av de stora nyheterna är förbättrad integration av Tor Browser med systemets säkerhetsfunktioner. Tidigare var användare ganska begränsade när det gällde vilka mappar som gick att nå från webbläsaren. Nu går det att öppna och spara filer i hela hemmappen (Home) samt i Persistent Storage, vilket gör användningen smidigare.

Denna förbättring har blivit möjlig tack vare bättre stöd för XDG Desktop Portals via Flatpak, vilket också ger utvecklarna större flexibilitet att förstärka säkerheten utan att göra systemet svårare att använda.

Tails 6.14.1 innehåller också flera förbättringar när det gäller tillgänglighet i Tor Browser:

• Textförstoring fungerar nu även i webbläsaren
• Inställningar för markörens storlek känns igen
• Knapparna för att minimera och maximera fönster är tillbaka

Andra viktiga uppdateringar i denna version inkluderar:

• Tor Browser är uppdaterad till version 14.0.9
• Tor-klienten har uppdaterats till version 0.4.8.16
• Ett fel som kunde göra att välkomstskärmen låste sig vid upplåsning av Persistent Storage är åtgärdat
• Gränsen runt Kleopatra-fönstret syns nu tydligare mot vit bakgrund
• Ett felmeddelande som kunde uppstå när man stängde uppdateringskontrollen från ”Om Tails” är fixat

Observera: Om du gör en nyinstallation av Tails och inte uppgraderar från en tidigare version, så raderas allt innehåll i din Persistent Storage.

Om du redan använder Tails 6.0 eller senare versioner kan du uppdatera automatiskt till 6.14.1. Skulle det uppstå problem vid uppstart eller om uppdateringen inte kommer igång, rekommenderas en manuell uppgradering.

För nya användare eller om du vill installera Tails från grunden, finns installationsguider här:

• Installera Tails från Windows
• Installera Tails från macOS
• Installera Tails från Linux

För mer information:

• Läs hela ändringsloggen
• Officiellt tillkännagivande av Tails 6.14.1

Ibland kan det vara svårt att veta vilket program som plötsligt slukar all din nätverksbandbredd. NetHogs är ett smidigt terminalbaserat verktyg som hjälper dig med just det – det visar i realtid vilka processer som skickar och tar emot data över nätverket, ungefär som top visar CPU- och minnesanvändning.

Det bästa är att det inte kräver några specialmoduler i Linux-kärnan, och det fungerar direkt på de flesta system.

När är NetHogs användbart?

Tänk dig att du märker ovanligt hög nätverkstrafik – kanske går något väldigt långsamt, eller du undrar om något program laddar ner något utan att du vet om det. Starta NetHogs, och du får direkt en lista med alla program som använder nätverket, hur mycket data de skickar och tar emot, vem som äger processen och mer.

Så installerar du NetHogs

Installationen är enkel – det räcker oftast med ett kommando beroende på vilket Linux du kör:

Ubuntu/Debian:

sudo apt install nethogs

Fedora:

sudo dnf install nethogs

Red Hat / CentOS:

sudo yum install epel-release
sudo yum install nethogs

Arch / Manjaro:

sudo pacman -S nethogs

openSUSE:

sudo zypper install nethogs

Alpine Linux:

sudo apk add nethogs

Så använder du NetHogs

När det är installerat är det bara att köra det från terminalen. Du behöver sudo, annars får du inte tillgång till nätverksgränssnitten:

sudo nethogs

Vill du övervaka ett visst nätverkskort (som eth0 eller wlan0) kan du ange det:

sudo nethogs wlan0

När programmet startar visar det en lista på alla program som just nu använder nätverket, tillsammans med:

• PID (process-ID)
• Användare
• Program eller anslutning
• Nätverkskort
• Skickad och mottagen datamängd

Om inget visas direkt betyder det bara att inget använder nätverket för tillfället.

Praktiska kortkommandon i NetHogs

• m – Växla mellan olika visningsformat (KB/s, MB/s, GB/s)
• s – Sortera listan efter mest skickad data
• r – Sortera efter mest mottagen data
• q – Avsluta programmet

Användbara flaggor

Du kan köra NetHogs med några extra alternativ om du vill anpassa hur det fungerar:

Sammanfattning

NetHogs är ett enkelt men väldigt användbart verktyg för dig som snabbt vill få en överblick över vad som händer i nätverket – särskilt när något inte beter sig som det ska. Det kräver inga avancerade inställningar och fungerar utmärkt direkt från terminalen.

Den nya versionen av Linux-kärnan, 6.14, är nu tillgänglig och kommer som standard med Ubuntu 25.04 (släpps den 17 april 2025). Om du använder Ubuntu 24.10 och vill dra nytta av de senaste funktionerna och förbättrat hårdvarustöd, går det utmärkt att installera den manuellt redan nu.

Vad är nytt i Linux 6.14?

Några höjdpunkter i den här versionen:

• Bättre prestanda i filsystemet Btrfs genom smartare läsning vid RAID1
• Ett nytt system kallat ntsync som förbättrar hur Windows-program emuleras via Wine
• Stöd för AI-hårdvara som AMD Ryzen AI/NPU
• Energiförbättringar för AMD-CPU:er och bättre strömhantering för Raspberry Pi
• Stöd för nya RISC-V-funktioner

Viktigt att veta

Kärnversionen 6.14 kommer från Ubuntu Mainline Kernel PPA, vilket betyder att den inte har officiellt stöd från Ubuntu. Installationen sker på egen risk, och det finns ingen garanti att allt fungerar felfritt.

Alternativ 1 – Använd grafiskt verktyg (enklast)

Det snabbaste och smidigaste sättet att installera kärnan är med ett program som heter Mainline Kernels. Det laddar ner och installerar valfri kärna åt dig.

Så här gör du:

1. Öppna terminalen och kör dessa kommandon:

sudo add-apt-repository ppa:cappelikan/ppa
sudo apt update && sudo apt full-upgrade
sudo apt install -y mainline

2. När det är klart kan du öppna Mainline från applikationsmenyn.
3. Leta upp Linux 6.14 i listan.
4. Klicka på den och tryck sedan på Installera.
5. När installationen är färdig, starta om datorn.

Fördelar: Du får automatiskt uppdateringar till 6.14.1, 6.14.2 osv. Programmet kan även meddela dig när nya kärnor finns.

Alternativ 2 – Installera manuellt via terminalen (för vana användare)

Om du föredrar att ladda ner och installera kärnpaketen själv, eller om det grafiska verktyget inte fungerar, kan du göra allt från terminalen.

Steg för steg:

1. Besök Ubuntu Mainline Kernel PPA i din webbläsare.
2. Ladda ner följande .deb-paket för din dator (gäller 64-bitars/amd64):
   • linux-headers-6.14.0-061400-generic_..._amd64.deb
   • linux-headers-6.14.0-061400_..._all.deb
   • linux-image-unsigned-6.14.0-061400-generic_..._amd64.deb
   • linux-modules-6.14.0-061400-generic_..._amd64.deb
3. Spara filerna i en mapp, t.ex. ~/linux614
4. Öppna terminalen, gå till mappen och kör:

cd ~/linux614
sudo dpkg -i *.deb

5. När installationen är klar: Starta om datorn

Hur du byter tillbaka till en tidigare kärna

Om du får problem med den nya kärnan eller bara vill gå tillbaka till standardversionen:

1. Starta om datorn
2. Tryck på Esc direkt när datorn startar för att visa GRUB-menyn
3. Välj Advanced options for Ubuntu
4. Välj en tidigare kärna i listan och starta med den

Telegram är en snabb, säker och molnbaserad meddelandeapp som låter dig skicka text, filer, bilder och videos. Den har stöd för gruppchattar, kanaler, bots och hemliga chattar med end-to-end-kryptering. Telegram fungerar på alla enheter med synkronisering i realtid och har inga annonser eller avgifter. En kraftfull app för privat och öppen kommunikation.

Telegram är ett riktigt starkt alternativ till appar som WhatsApp. Det är gratis, har massor av funktioner, skyddar dina meddelanden i molnet och erbjuder end-to-end-kryptering – allt med integritet som kärnfokus.

Personligen använder jag Telegrams funktion ”Sparade meddelanden” både som anteckningsbok och som krypterad molnlagring. Det är enkelt att ladda upp filer, komma åt dem var som helst och det finns (än så länge) inga lagringsbegränsningar.

En annan favoritfunktion är att Telegram fungerar överallt – Android, iOS, Windows, macOS och såklart Linux.

I det här inlägget visar jag hur du installerar Telegram på Linux med olika metoder. Välj det sätt som passar dig bäst!

Metod 1: Installera via Programvarucentret (Ubuntu med GNOME)

Det här är det enklaste sättet om du är ny på Linux och vill undvika terminalen:

1. Öppna Programvarucentret.
2. Sök efter Telegram.
3. Klicka på det och tryck på Installera.

Om du ser alternativ som ”Flatpak” eller ”Snap” och inte vet vad det är – ignorera det, standardvalet fungerar utmärkt.

Metod 2: Installera via terminalen med pakethanterare

Om du föredrar att använda terminalen går det snabbt att installera Telegram direkt via systemets pakethanterare.

Ubuntu, Debian, Mint, Pop!_OS:

sudo apt install telegram-desktop

eller 

sudo snap install telegram-desktop

Fedora (först aktivera RPM Fusion):

sudo dnf install https://download1.rpmfusion.org/free/fedora/rpmfusion-free-release-$(rpm -E %fedora).noarch.rpm
sudo dnf install telegram

Arch, Manjaro, EndeavourOS:

sudo pacman -S telegram-desktop

Detta är ett bra alternativ om du till exempel automatiserar installationer med ett skript.

Metod 3: Installera via Snap eller Flatpak

Om du använder sandboxade paketformat som Snap eller Flatpak kan du installera Telegram med bara ett kommando.

Snap (fungerar ofta direkt på Ubuntu):

sudo snap install telegram-desktop

Flatpak (för Flathub-användare):

flatpak install flathub org.telegram.desktop

Om Flatpak inte är installerat på din distro, måste du lägga till stöd för det först.

Starta och använd Telegram

När installationen är klar kan du starta Telegram från programmenyn. Första gången möts du av en välkomstskärm – klicka på ”Starta meddelanden” för att komma igång.

Du kan logga in på två sätt:

• Skanna en QR-kod från Telegram-appen på mobilen.
• Ange ditt telefonnummer och bekräfta med en engångskod (OTP).

Vill du ha mörkt läge? Gå till Meny → Inställningar → Chattinställningar, och välj t.ex. temat ”Tonad” eller ”Natt”.

Så tar du bort Telegram från Linux

Beroende på hur du installerade Telegram ser avinstallationen lite olika ut:

Om du använde apt:

sudo apt remove telegram-desktop

Om du använde dnf (Fedora):

sudo dnf remove telegram

Om du använde pacman (Arch):

sudo pacman -R telegram-desktop

Snap:

sudo snap remove telegram-desktop

Flatpak:

flatpak uninstall org.telegram.desktop

Använde du Programvarucentret? Gå tillbaka dit, sök upp Telegram och klicka på papperskorgsikonen för att ta bort det.

Avslutande tankar

Att installera Telegram på Linux är både enkelt och flexibelt. Du kan välja grafisk installation via programcenter, köra via terminalen, eller använda Snap och Flatpak beroende på dina behov.

Själv föredrar jag Snap på Ubuntu, och Flatpak på andra distributioner. Oavsett vad du väljer, får du tillgång till en kraftfull, säker och mångsidig meddelandeapp som fungerar sömlöst över flera enheter.

Den portabla och modulära Linux-distributionen PorteuX har nu nått version 2.0. Byggd på Slackware och inspirerad av Slax och Porteus, är PorteuX utformad för att vara snabb, liten och oföränderlig – perfekt för dem som vill ha ett lättviktigt, flexibelt system.

I denna nya version ingår Linux-kärnan 6.14 och den senaste GNOME 48-skrivbordsmiljön för GNOME-utgåvan. Cinnamon-, LXQt- och Xfce-varianterna har fått experimentellt stöd för Wayland-sessioner. Användare som vill testa Wayland kan välja detta alternativ vid inloggningen – men tänk på att det fortfarande är under utveckling och att vissa miljöer, som LXQt och Xfce (som använder labwc-kompositorn), inte fungerar i VirtualBox.

Andra nyheter i PorteuX 2.0:

• LightDM har lagts till som inloggningshanterare i flera utgåvor, inklusive Cinnamon, LXDE, LXQt, MATE och Xfce.
• Cinnamon-utgåvan använder nu Adwaita som standardtema för muspekaren, vilket löser problem med osynliga pekare i Wayland-läge.
• KDE Plasma-utgåvan är uppdaterad till version 6.3.3.

Dessutom:

• Förbättrad minimering av kärnmoduler.
• Ikonproblem i Openbox har rättats.
• Bättre stöd för Clang vid kompilering av kärnan.
• Installationsprogrammet varnar nu om din CPU inte har stöd för SSE4, vilket krävs.
• Flera paket har uppdaterats eller tagits bort.

Vill du prova? PorteuX 2.0 finns att ladda ner från projektets GitHub, med versioner för KDE Plasma, GNOME, Xfce, Cinnamon, MATE, LXQt och LXDE. Du kan välja mellan bas på Slackware Stable eller Slackware Current.

Mozilla har släppt version 137 av Thunderbird, deras välkända e-postklient med öppen källkod som även innehåller kalender, adressbok, chatt och stöd för nyhetsgrupper. Den här uppdateringen fokuserar på förbättringar och buggfixar snarare än nya funktioner.

En märkbar förändring är att ikonen i systemfältet (system tray) har stängts av på Linux. Den kommer att förbli inaktiv tills den faktiskt har en funktion. För Windows-användare har man infört stöd för att använda filnamn när e-postmappar sparas, vilket förbättrar filhanteringen.

Det har också gjorts flera justeringar för att rätta till buggar:

• Aviseringar visades inte korrekt i högt kontrastläge – det är nu åtgärdat.
• När man klickade på grupphuvudet i sorteringsvyn saknades vissa alternativ i redigeringsmenyn – det är fixat.
• Funktionen “Ångra borttagning” i IMAP-mappar kunde i vissa fall radera meddelanden i stället – det är nu rättat.

RSS-flöden fungerar nu bättre – du kan t.ex. använda mellanslagstangenten för att bläddra igenom meddelanden, precis som med vanliga mejl. En annan förbättring gäller öppning av .eml-filer i profiler med många mappar, där prestandan har förbättrats. Den trådade sökfunktionen visar nu resultat korrekt när du sorterar efter datum.

Fler problem som nu är lösta:

• IRC-kanaler försvann efter omstart – inte längre ett problem.
• Vidarebefordrade meddelanden som bilagor hade fel MIME-typ – nu korrigerat.
• En bugg som kunde krascha klienten vid sökning under avstängning är löst.
• Import av OpenPGP-nycklar misslyckades om nyckeln innehöll mellanslag – detta fungerar nu som det ska.

Andra fixar inkluderar:

• Problem med att öppna signerade OpenPGP-.eml-bilagor.
• Felaktiga texter i säkerhetspanelen.
• Förlorad markering av meddelanden när användaren valde ett nytt.
• Att svara på meddelanden i lokala mappar fungerade inte när meddelanderutan var dold – detta är nu fixat.

En liten men välkommen nyhet är att det nu går att korsposta nyhetsartiklar även om nyhetsgrupperna finns på olika servrar. Dessutom har man gjort en del visuella justeringar och förbättringar i användarupplevelsen, samt tätat till några säkerhetshål.

Åtgärdat
Inbyggda aviseringar visades inte korrekt i högt kontrastläge.

Åtgärdat
Reparera mapp-funktionen kunde inte åtgärda mbox-filer som skapats på macOS före Thunderbird 1.0.

Åtgärdat
Alternativ i Redigera-menyn saknades när grupphuvud markerades i vyn ”Grupperad efter sortering”.

Åtgärdat
”Ångra borttagning” i IMAP-mappar utförde ”Radera” när blandade meddelanden var markerade.

Åtgärdat
Mellanslagstangenten kunde inte användas för att rulla meddelanden i RSS-flöden, till skillnad från e-postmeddelanden.

Åtgärdat
Långsam prestanda vid öppning av .eml-filer i profiler med många mappar.

Åtgärdat
Trådad sökvyn uppdaterades inte korrekt vid sortering efter mottagningsdatum.

Åtgärdat
Radavstånd ändrades oväntat i meddelandelistan vid användning av standard teckenstorlek.

Åtgärdat
Sparad markering i meddelandelistan förlorades när användaren gjorde ett nytt val.

Åtgärdat
Svar från lokala eller förenade mappar misslyckades när meddelanderutan var dold.

Åtgärdat
Strängar i meddelandesäkerhetspanelen användes på fel ställen.

Åtgärdat
Import av OpenPGP-publik nyckel misslyckades om den innehöll mellanslag.

Åtgärdat
Det gick inte att öppna bifogade signerade OpenPGP-.eml-meddelanden.

Åtgärdat
Högerklick på ”Dekryptera och spara som…” på en bilaga misslyckades.

Åtgärdat
Sökning under avstängning kunde orsaka krasch.

Åtgärdat
Misslyckad sändning av nyhetsmeddelande kunde oväntat stänga komponeringsfönstret.

Åtgärdat
En korrupt adressboksdatabas kunde förhindra att e-post skickades.

Åtgärdat
Vidarebefordrade meddelanden som bilagor kunde använda fel MIME-typ.

Åtgärdat
Tvåfaktorsautentisering via SMS eller e-post fungerade inte med Office 365 vid användning av Oauth2.

Åtgärdat
Kontoinställningsmenyn kunde laddas två gånger.

Åtgärdat
Ingen mellanrum fanns mellan bakåt- och framåtknapparna i flödeskontoguiden.

Åtgärdat
Thunderbird kunde krascha vid import av e-post.

Åtgärdat
Automatisk upptäckt av adressbok på Radicale-servern fungerade inte.

Åtgärdat
Mark-Of-The-Web (säkerhetsflagga) tillämpades inte på bilagor sparade via dra-och-släpp.

Åtgärdat
Vissa meddelanden kunde inte rullas på grund av dolda överflöd i inline-stilar.

Åtgärdat
Att klicka på en mid:-länk kunde rensa trådpanelen och orsaka fel.

Åtgärdat
Prestanda försämrades vid flytt/kopiering av meddelanden på Windows.

Åtgärdat
Automatisk komprimering försökte inte komprimera alla mappar vid fel.

Åtgärdat
Långsam prestanda vid flytt av många meddelanden från IMAP till lokala mappar.

Åtgärdat
Det gick inte att korsposta nyhetsinlägg om grupperna fanns på olika servrar.

Åtgärdat
IRC-kanaler var inte synliga efter omstart.

Åtgärdat
Det gick inte att visa hela certifikatkedjan via knappen ”Visa signatur”.

Åtgärdat
Visuella förbättringar och förbättrad användarupplevelse (UX).

Åtgärdat
Säkerhetsfixar.

Officel webplats

Den populära, öppna videoredigeraren Shotcut har fått en ny uppdatering. Version 25.03 släpptes idag och innehåller en rad förbättringar för både nybörjare och mer erfarna videoredigerare. Programmet är gratis, fungerar på Linux, Windows och macOS och är byggt med Qt.

Bland nyheterna finns möjligheten att enkelt kopiera filter – antingen det som är valt just nu eller alla filter på ett klipp – med de nya alternativen ”Kopiera aktuell” och ”Kopiera alla”. Ett nytt menyval i spelaren gör det dessutom möjligt att visa eller dölja filteröverlägg direkt under uppspelning.

För textredigering har funktionen Skapa text på tidslinjen nu fått stöd för förinställda stilar, vilket gör det enklare att skapa enhetlig text i projektet. Nya inställningar har också lagts till i vissa filter, exempelvis för att justera video utan synkning både vertikalt och horisontellt.

Shotcut 25.03 introducerar även nya 360-gradersfilter (Cap Top & Bottom och Equirectangular Wrap), samt ett smart spellistfilter som visar klipp som inte ligger i någon mapp. Flera nya taggar för filter har tillkommit, t.ex. #gpu, #10bit, #rgba och #yuv, och klipp i tidslinjen visar nu en ikon när filter används.

En annan förbättring är att projektets videoläge visas direkt i fönstertiteln. Det går också att hålla ner Ctrl för att flytta objekt exakt horisontellt eller vertikalt i filter som använder rektangelverktyg. Omfånget för gamma och gain har justerats i färgkorrigeringsfiltret, och Glaxnimate-filter startar inte längre automatiskt när en animation läggs till.

Som vanligt har flera buggar rättats, och Shotcut 25.03 finns redan nu att ladda ner som AppImage – en fristående fil som fungerar på de flesta Linux-distributioner utan installation. Mer information om alla ändringar finns i de officiella versionsanteckningarna på Shotcuts webbplats.

https://www.shotcut.org/blog/new-release-250329

Den senaste versionen av den självständiga Linuxdistributionen KaOS har släppts – ISO-avbilden för mars 2025 är nu tillgänglig för nedladdning. KaOS är känd för sitt fokus på KDE-programvara och använder pacman, samma pakethanterare som Arch Linux.

Den nya versionen bygger på Linuxkärnan 6.13 och levereras med KDE Plasma 6.3.3, samt de senaste versionerna av KDE Gear (24.12.3) och KDE Frameworks 6.12, allt byggt med Qt 6.8.3.

En av nyheterna är att programmet Nextcloud-client nu finns tillgängligt direkt i pakethanteraren. Det är ett öppet verktyg för att synka filer med din Nextcloud-server. Dessutom har flera andra appar – som Krita, Scribus, QTox, Bibletime och GCompris – nu fullt stöd för Qt6 och KDE Frameworks 6, vilket gör att de fungerar bättre i miljön KaOS erbjuder.

Under huven hittar vi ett stort antal uppdaterade kärnkomponenter, bland annat:

• Mesa 25.0.2 (grafikdrivrutiner)
• systemd 254.24
• Boost 1.87.0
• ICU 76.1
• SQLite 3.49.1
• Pacman 7.0.0
• PipeWire 1.4.1
• kmod 34.2
• IWD 3.5 (trådlöst nätverk)
• Poppler 25.03.0 (PDF-bibliotek)
• GStreamer 1.26.0 (medieuppspelning)
• OpenZFS 2.3.1
• Tzdata 2025b
• OpenSSL 3.4.1
• Proj 9.6.0
• Protobuf 30.1

Den som vill prova KaOS för första gången kan ladda ner den nya ISO-filen från den officiella hemsidan. För befintliga användare behövs ingen ominstallation – eftersom KaOS har en rullande uppdateringsmodell, räcker det att köra kommandot sudo pacman -Syu i terminalen för att få tillgång till alla de senaste uppdateringarna.

CachyOS, som bygger på Arch Linux, har nu släppt sin ISO-avbild för mars 2025. Den här versionen kommer med flera stora förbättringar, inklusive den senaste Linuxkärnan 6.14, en ny startladdare och uppdateringar för både stationära och handhållna enheter.

En av de stora nyheterna är att systemet nu använder Limine som ny bootloader. Den fungerar med både äldre BIOS och modern UEFI, och ger direkt stöd för Btrfs-snapshots, vilket gör det enklare att återställa systemet vid behov.

Systemet kör KDE Plasma 6.3.3 som skrivbordsmiljö, och har fått ett nytt paket – cachyos-samba-settings – som förenklar inställningen av fildelning via Samba. Dessutom har man återaktiverat GSP-firmware för användning med NVIDIAs proprietära drivrutin, och lagt till stöd för ASUS Armoury-drivrutinen, som används på enheter som ROG Ally för att kontrollera fläktar och strömförbrukning.

Denna version innehåller också ett förbättrat Wine-paket som använder WoW64-teknik för att minska beroendet av 32-bitarsbibliotek. Dessutom stöds nu den nya NTSync-funktionen i Linux 6.14, vilket ger bättre prestanda vid emulering av Windows-spel.

Andra förbättringar inkluderar:

• Ett förbättrat skript för säker start (sbctl-batch-sign) som nu bara signerar valda filer.
• Borttagning av NTFS3-drivrutinen på grund av rapporterade problem.
• Nytt stöd för grafikkorten RDNA4, RTX 5070 Ti och RTX 5070.
• Integrerat stöd för DLSS Swapper.
• Uppdatering till GNOME 48 för den som väljer GNOME istället för KDE.
• Diverse buggfixar och stabilitetsförbättringar.

För dig som redan använder CachyOS räcker det med att uppdatera systemet som vanligt via terminalen med kommandot sudo pacman -Syu, eller via det grafiska gränssnittet i Plasma Discover.

Den nya ISO:n finns tillgänglig för nedladdning via projektets webbplats, både som stationär version och för handhållna enheter.

Den oföränderliga Linuxdistributionen Nitrux, som bygger på Debian och inte använder systemd, har nu kommit i version 3.9.1. Den här utgåvan innehåller många nyheter och förbättringar, bland annat en ny konvergent webbläsare kallad Fiery, en ny version av Linuxkärnan (6.13.8) och omfattande uppdateringar av MauiKit, dess ramverk och tillhörande appar.

Nitrux 3.9.1 kommer nästan två månader efter den tidigare versionen 3.9, och förutom ny kärna och webbläsare så medföljer även senaste Mesa 25 för grafikhantering, stöd för AMD:s ROCm-mjukvara, och uppdateringar för KDE och Qt-komponenter. KDE Plasma-versionen ligger fortfarande på 5.27.11, men flera KDE Frameworks har uppdaterats till 6.8.0 och Qt till 6.7.2.

Systemet har fått förbättrade inställningar för strömsparfunktioner på bärbara datorer. Det innebär att skärmens ljusstyrka och uppdateringsfrekvens nu automatiskt anpassas beroende på om datorn körs på batteri eller är inkopplad i elnätet. Detta hjälper till att förlänga batteritiden.

Det har även lagts till nya konfigurationer för olika komponenter, som t.ex. Bauh (pakethantering), v4l2loopback (för virtuella videoenheter), PipeWire för Wine, samt bättre stöd för NVIDIA-grafik. För bärbara datorer med NVIDIA Optimus-teknik har man infört stöd för att hantera energisparlägen vid viloläge genom ett nytt elogind-skript.

Firmware-paketet har också uppdaterats för att ge stöd åt mer hårdvara, och systeminställningar har justerats för att ge bättre prestanda. Nitrux egna uppdateringsverktyg NUTS har nu nått version 2.2.2 och innehåller flera förbättringar.

Sammantaget är det en rejält förbättrad version med både nya funktioner, bättre hårdvarustöd och mer finslipade inställningar. Den som är nyfiken kan ladda ner ISO-avbilden för installation via projektets webbplats.

The Document Foundation har nyligen släppt LibreOffice 25.2.2, den andra underhållsuppdateringen i 25.2-serien. Denna uppdatering åtgärdar 83 buggar för att förbättra stabiliteten och tillförlitligheten hos denna populära, kostnadsfria kontorssvit. Användare rekommenderas att uppdatera snarast möjligt för att dra nytta av dessa förbättringar.

LibreOffice 25.2.2 kan laddas ner från den officiella webbplatsen som binärfiler för DEB- och RPM-baserade GNU/Linux-distributioner. Om du har installerat LibreOffice 25.2 via din distributions programvaruförråd bör du vänta tills version 25.2.2 blir tillgänglig där innan du uppdaterar.

För Windows-användare har det rapporterats problem med att starta LibreOffice efter installation, specifikt ett felmeddelande om att ”vcruntime140_1.dll” saknas. Detta kan lösas genom att installera det senaste Microsoft Visual C++ Redistributable-paketet. Mer information och nedladdningslänkar finns på Microsofts officiella webbplats.

LibreOffice 25.2-serien kommer att få totalt sju underhållsuppdateringar och stödjas fram till den 30 november 2025. Nästa uppdatering, version 25.2.3, är planerad till slutet av april eller början av maj 2025.

Observera att detta är ”Community”-utgåvor av LibreOffice, som stöds av volontärer. För företagsimplementeringar rekommenderas LibreOffice Enterprise-familjen av applikationer från ekosystempartners.

Canonical har nu släppt betaversionen av Ubuntu 25.04, som fått smeknamnet Plucky Puffin. Den här versionen är nu öppen för allmänheten att testa, och den kommer med flera intressanta nyheter inför den slutliga lanseringen i april.

Ubuntu 25.04 bygger på den nya Linux 6.14-kärnan och använder GNOME 48 som skrivbordsmiljö. Bland nyheterna märks bland annat stöd för trippelbuffering, vilket kan ge smidigare grafikupplevelser. Dessutom har standardvisaren för dokument bytts ut – i stället för Evince används nu ett nytt program kallat Papers. Platsbaserade funktioner drivs av en ny komponent kallad BeaconDB.

Installationsprogrammet för Ubuntu Desktop har förbättrats. Det finns nu ett nytt alternativ för att enkelt ersätta en gammal Ubuntu-installation, och hanteringen av dual boot har förfinats – särskilt för system där Windows använder BitLocker. Det går nu att installera Ubuntu parallellt med en BitLocker-krypterad Windows-installation, så länge det finns ledigt diskutrymme. Även installation med kryptering har fått bättre stöd.

Netplan, som hanterar nätverksinställningar, har uppdaterats med stöd för säkrare Wi-Fi-anslutningar via WPA-PSK-SHA256. Det har också blivit lättare att hantera nätverksregler med NetworkManager, och det går nu att vänta in fungerande DNS innan ett nätverkskort anses vara redo.

För användare har små förbättringar också gjorts – till exempel installeras nu paketet xdg-terminal-exec automatiskt, vilket gör att tangentkombinationen Ctrl+Alt+T öppnar terminalen direkt. Ny mjukvara finns också: GIMP 3.0 finns tillgängligt i förråden, LibreOffice 25.2 är förvald kontorssvit och Firefox 136 är standardwebbläsare.

Under ytan hittar vi en uppdaterad uppsättning utvecklarverktyg, inklusive:
GCC 14.2, Binutils 2.44, glibc 2.41, LLVM 20, Python 3.13.2, Rust 1.84, Go 1.24, Qt 6.8.3, OpenSSL 3.4, systemd 257.4, BlueZ 5.79, PipeWire 1.2.7, och OpenJDK 24 GA – för att nämna några.

Betaversionen av Ubuntu 25.04 kan redan nu laddas ner och testas. Men eftersom det är en förhandsversion bör den inte användas i skarpa miljöer. Den slutliga versionen väntas den 17 april 2025.

Officel hemsida
Sunets FTP mirror för ovanstående.

Den går att prova i flera olika varianter, bland annat:
Ubuntu Desktop, Server, Cloud, Edubuntu, Kubuntu, Xubuntu, Lubuntu, Studio, Unity, Cinnamon, Budgie, Kylin och MATE.

CIQ har presenterat Rocky Linux – Hardened, en extra säkrad version av Rocky Linux, som är utvecklad för organisationer med höga krav på IT-säkerhet. Det här är ett stort steg vidare från den stabila plattform som Rocky Linux redan är känd för att vara – särskilt som ersättare till CentOS.

Med den nya Hardened-versionen vill CIQ erbjuda en färdig lösning som gör det enklare att skydda system mot moderna hot, utan att kompromissa med kompatibilitet eller användarvänlighet.

Säkerhet redan från start

Systemet kommer med en rad förstärkningar direkt ur lådan. Det handlar bland annat om:

• Strängare lösenordspolicys
• Skydd mot minnesbaserade attacker
• Kontroll av kärnans integritet
• Begränsningar i SSH-åtkomst

Det mesta sker automatiskt i bakgrunden, vilket innebär att användare slipper göra stora förändringar jämfört med den vanliga versionen av Rocky Linux. Man får alltså ett säkrare system – utan krångel.

Byggt på erfarenhet

CIQ:s produktchef Brady Dibble berättar att det nya systemet är resultatet av flera års erfarenheter från säkerhetsprojekt som Openwall Linux. Redan 2023 började man utveckla de första paketen inom ramen för Rocky Linux säkerhetsgrupp, och med Hardened kommersialiseras det arbetet.

Utvecklingen kommer dessutom att gå snabbare nu när fokus är tydligare riktat på säkerhet. Eftersom systemet fortfarande är baserat på vanliga Rocky Linux är det enkelt att migrera eller börja använda direkt.

Vad får man med Rocky Linux – Hardened?

Med den här versionen får företag:

• Förhårdade paket och systeminställningar
• Kodskydd som blockerar vanliga intrångsmetoder
• Automatiska säkerhetsuppdateringar
• Avancerad hotdetektering
• Full kompatibilitet med Enterprise Linux-standarder
• Professionell support från CIQ:s experter

Dessutom levereras systemet via en säker leveranskedja, vilket gör det tryggare att använda i känsliga miljöer som myndigheter, finanssektorn och infrastruktur.

Fokus på framtidens hot

Gregory Kurtzer, VD på CIQ och en av grundarna till CentOS, säger att Hardened föddes ur diskussioner med säkerhetsmedvetna IT-chefer. Många har svårt att hålla sina Linuxsystem skyddade, särskilt när hoten växer i både antal och komplexitet.

Med Hardened kan organisationer få ett tryggt grundsystem, färdigkonfigurerat med rätt inställningar och skydd mot både kända och okända sårbarheter.

CIQ har även lagt stor vikt vid att minska angreppspunkter och zero-day-risker, och att ligga steget före genom att släppa säkerhetsförbättringar innan hoten hunnit bli akuta.

En framtidssäker plattform

Alexander Peslyak, mer känd som Solar Designer och ledare för Openwall Linux, är också del av CIQ och är positiv till satsningen. Han menar att Hardened inte bara åtgärdar enskilda sårbarheter, utan även förebygger hela klasser av säkerhetsproblem – långt innan de blir allmänt kända.

Slutresultatet är en stabil och säker Linuxplattform som minskar risken för driftstopp och förenklar säkerhetsarbetet för IT-avdelningar. Perfekt för verksamheter där varje minut och varje säkerhetsbrist räknas.

Den nya versionen av AerynOS, 2025.03, är nu tillgänglig och är den första Linuxdistributionen som erbjuder GNOME 48 i en live-ISO. Det innebär att du kan testa det senaste från GNOME direkt på din dator – utan att behöva installera något.

GNOME 48 är en stor uppdatering som introducerar bland annat stöd för HDR, förbättrad grafikhantering med dynamisk trippelbuffring, ett nytt färghanteringsprotokoll för Wayland, funktioner för digitalt välmående, möjlighet att begränsa batteriladdning och mycket mer.

Även om AerynOS fortfarande befinner sig i ett tidigt (alfa) stadie, bygger den nya versionen på Linuxkärnan 6.13.8 – och version 6.14 är redan på gång. Den innehåller också den senaste versionen av grafikdrivrutiner genom Mesa 25.0.2, samt en uppdaterad verktygskedja med bland annat LLVM 19.1.7 och Vulkan SDK 1.4.309.0.

En nyhet i denna utgåva är förbättrad systeminformation genom att pakethanteraren moss nu stöder os-info. Tidigare genererades systeminformationen i filen /usr/lib/os-release genom inbyggda standardvärden. Nu levereras istället en mer flexibel JSON-fil (/usr/lib/os-info.json) som ger en mer detaljerad beskrivning av operativsystemets uppbyggnad och funktioner. Detta gör det enklare för andra program att förstå systemets kapacitet.

Utvecklaren Ikey Doherty berättar att detta ger större kontroll och tydligare metadata än tidigare lösningar som os-release och lsb_release.

I framtida versioner planerar AerynOS att införa fler funktioner, såsom automatisk uppdatering av paket, enklare återställning till tidigare systemlägen, förbättrad diskantering med hjälp av Rust, stöd för fraktionerad skalning som standard, och en helt ny systeminstallerare med funktioner för både fullständig rensning av hårddisken och mer flexibel partitionering.

Även om allt detta inte är klart ännu, går det redan nu att ladda ner och testa AerynOS 2025.03 via projektets webbplats. Distributionen känns stabil för dagligt bruk – men kom ihåg att det fortfarande rör sig om en tidig version under utveckling.

https://aerynos.com/download

Data till innehållet ovan kommer ifrån

Drygt tre månader efter att elementary OS 8.0 släpptes kommer nu version 8.0.1 – en uppdatering som inte introducerar några stora nyheter, men som putsar rejält på det som redan finns. Det handlar om förbättrad prestanda, mer stabilitet och en rad små men viktiga justeringar i både utseende och funktionalitet.

Förbättrat AppCenter och snabbare sökningar

AppCenter, systemets butik för appar, har fått en del kärlek. Den visar nu rätt färger i mörkt läge och hanterar skärmdumpar bättre – något som gör att appar ser mer konsekventa ut oavsett tema. Även fönstret för versionsinformation har setts över, och sökfunktionen är nu snabbare. Skulle AppCenters cache försvinna, klarar systemet av att återhämta sig mer elegant än tidigare.

Utvecklare som testar sina egna appar lokalt får också nytta av förbättrad inläsning av metadata via flaggan --load-local i terminalen.

Filer – mindre buggar, bättre logik

Filer-appen har rättat till flera störiga buggar – till exempel problem med att scrolla efter att man raderat filer, och att filer kunde försvinna när man släppte dem på ej monterade diskar. Menyn för att skapa nya filer följer nu mallstrukturen mer logiskt, och man kan nu använda admin://-länkar för att enkelt öppna mappar med administrativa rättigheter.

Terminalen – smidigare användning

Terminalen har också fått förbättringar: flikar beter sig bättre, kräver inte extra klick för att fokuseras, och kortkommandon fungerar som de ska även efter att man flyttat flikar till ett nytt fönster. Dessutom får man nu korrekt citerade sökvägar när man släpper filer i terminalfönstret.

Systeminställningar – mer kontroll och tydlighet

Notisinställningarna låter dig nu stänga av meddelanden om uppdateringar, och systemet hämtar inte längre automatiskt uppdateringar om du surfar via en uppmätt anslutning. Uppdateringsstorleken visas också innan du påbörjar en nedladdning, så du vet hur mycket data som kommer att användas.

En ny detalj är att du kan se hur nära elementary är att nå sina sponsringsmål via en liten framstegsindikator – en påminnelse om att projektet är beroende av donationer.

I applikationsinställningarna kan du nu också hantera notisrättigheter för appar som inte syns korrekt i systemets notisöversikt, särskilt sådana som skickar sina meddelanden via en portal.

Enklare installation och välkomstguide

Installationsprogrammet har förbättrats så att det inte längre kraschar vid egen partitionering. Steget för att aktivera kryptering av disken har förenklats till en enda sida, och introduktionsguiden för nya användare håller sig nu snyggt centrerad även när fönstret ändrar storlek.

Panelen, snabbinställningarna och dockan

Panelen har justerats så att den ser bättre ut i Classic-läget. Menyer känns mjukare, strömknappen visar mer relevant information, och snabbinställningarna låter dig växla mellan användare direkt om fler är inloggade.

Dockan har också putsats: indikatorerna för aktiva appar är bättre placerade, och appikoner som tidigare kunde fastna i ett evigt studsande startläge gör det inte längre.

Nyare kärna – bättre hårvarustöd

Under huven rullar nu Linux-kärnan 6.11 – samma som i Ubuntu LTS:s HWE-stöd. Det innebär bättre prestanda för nyare AMD-processorer, stöd för kommande Intel “Lunar Lake”-chip och förbättrad hantering av filsystem.

Elementary OS 8.0.1 finns att ladda ner på elementary.io, där du själv väljer om och hur mycket du vill betala. Vill du ladda ner utan att betala, fyller du bara i “0” som belopp – men projektet uppskattar förstås alla bidrag!

Data texten ovan bygger på kommer ifrån

https://linuxiac.com/elementaryos-8-0-1-released

GNU Linux-libre-projektet har släppt version 6.14 av sin kärna, som är särskilt framtagen för användare som vill köra ett helt fritt GNU/Linux-system – helt utan proprietär kod eller drivrutiner.

Den nya versionen bygger på den nyligen släppta Linux 6.14-kärnan, men har rensats från allt som kräver icke-fri programvara. Bland annat har nya drivrutiner som hx9023s, amdxdna och tas2781 spi granskats och justerats. Man har även rensat upp referenser till ”blobs” (binarier med stängd källkod) i enheter och konfigurationsfiler, samt förbättrat hanteringen av vissa befintliga drivrutiner som Intel AVS, AMDGPU, r8169, mt7996 och iwlwifi.

En äldre drivrutin, wl128x, behöver inte längre rensas bort eftersom den nu är borttagen i den officiella Linux-kärnan.

GNU Linux-libre riktar sig till personer som vill köra ett operativsystem som respekterar användarens frihet till 100 %. Den nya versionen finns att ladda ner i form av källkod från projektets webbplats. För dig som inte vill bygga själv finns färdiga paket för både Debian- och Red Hat-baserade distributioner att hämta via Freesh– och RPM Freedom-projekten.

Kärnan kan installeras på de flesta GNU/Linux-distributioner och kan användas som alternativ eller ersättning till den vanliga Linux-kärnan.

GNU Linux Libre Kernel hemsida

Linus Torvalds har idag släppt Linux-kärnan version 6.14 – den senaste stabila versionen av Linux som bjuder på mängder av nya funktioner, förbättrad prestanda och utökat hårdvarustöd.

Bland nyheterna finns stöd för läsbalansering i Btrfs RAID1, vilket förbättrar hastigheten vid läsning från flera diskar. En annan viktig nyhet är det nya ntsync-subsystemet som gör det enklare att emulera Windows-program i Wine – särskilt spel. Dessutom finns nu stöd för obuffrad I/O utan cache, samt en ny drivrutin för AI-acceleratorer i AMD:s Ryzen-processorer med XDNA.

Grafikdrivrutinen för AMD har fått stöd för ”DRM panic”, vilket gör det möjligt att visa felmeddelanden även vid grafikkrascher. Filssystemet XFS har utökats med stöd för reflink och omvänd blockmappning på realtidsenheter. Dessutom stöds nu Intels nya serverplattform Clearwater Forest, SELinux har fått mer detaljerad rättighetskontroll, och io_uring fungerar nu även ihop med FUSE.

Andra intressanta nyheter är ett nytt filövervakningssystem (fsnotify) som kan upptäcka när filer håller på att öppnas, samt en ny cgroup-kontroller för att hantera minne per enhet.

På hårdvarusidan finns nu stöd för att läsa av energiförbrukning på AMD-CPU:er, bättre hantering av strömkällor, stöd för nya RISC-V-instruktioner (T-Head vector extensions), samt förbättrad strömhantering på Raspberry Pi – inklusive snabbare uppvakning ur viloläge.

Dessutom tillkommer stöd för:

• Virtuella maskiner i användarläge (LoongArch)
• Felfunktioner i PCI för IBM:s stordatorer
• Fläktkontroll på vissa Dell XPS-modeller
• Stora dataöverföringar i RxRPC
• Bättre NFS-prestanda och flexibilitet
• MIDI 2.0-stöd i ALSA
• Xbox- och 8BitDo-spelkontroller
• En rad nya ljudchip och nätverksfunktioner

Många drivrutiner har uppdaterats eller lagts till, bland annat för nya SoC:er, ljudgränssnitt, grafikdrivrutiner och en hel del spel- och serverhårdvara. Dessutom fortsätter Rust-stödet att växa – Linux 6.14 kan nu byggas med enbart stabila Rust-funktioner.

Om du är sugen på att testa Linux 6.14 redan nu kan du ladda ner källkoden från Linus Torvalds git-repo eller kernel.org. Men för de flesta användare är det klokast att vänta tills kärnan dyker upp i den egna distributionens programvaruförråd.

Nu när version 6.14 är släppt startar utvecklingen av nästa version – Linux 6.15. Första testversionen (RC1) kommer redan den 6 april, och den färdiga versionen väntas mot slutet av maj eller början av juni 2025.