Linux Kernel 6.8 når slutet av livscykeln, användare uppmanas att uppgradera till Linux Kernel 6.9
Linux kernel 6.9 finns redan tillgänglig i de stabila arkiven för populära distributioner som Arch Linux och openSUSE Tumbleweed.
Här är en vänlig påminnelse om att Linux 6.8 kernel-serien nu har nått slutet av sin livscykel (EOL) enligt kernel.org, vilket innebär att det är dags att uppgradera till Linux kernel 6.9 så snart som möjligt.

Linux kernel 6.8, som släpptes den 10 mars 2024, introducerade flera nya funktioner, inklusive LAM (Linear Address Masking) virtualisering och förbättrat minnesstöd för KVM. Det erbjöd även en grundläggande online-kontroll och reparationsmekanism för Bcachefs filsystem och stöd för Broadcom BCM2712-processorn i Raspberry Pi 5.

Tyvärr är Linux 6.8 inte en LTS (Long Term Support) version och har nu nått slutet av sin livslängd. Detta meddelades av den välkända Linux-kernelutvecklaren och underhållaren Greg Kroah-Hartman idag, i samband med släppet av Linux 6.8.12, den sista uppdateringen i serien. Han uppmanade alla användare att övergå till den senaste Linux 6.9 kernel-versionen.

Linux kernel 6.9, som släpptes den 12 maj 2024, introducerar flera förbättringar. Bland annat stöder den Rust på AArch64 (ARM64) arkitekturer, har förbättrat låg-nivå händelsehantering genom Intel FRED (Flexible Return and Event Delivery) mekanism, och erbjuder stöd för AMD SNP (Secure Nested Paging) gäster. Dessutom innehåller den många andra ändringar.

Linux 6.9 inkluderar även nya och uppdaterade drivrutiner för att stödja den senaste hårdvaran, vilket gör den till ett bra val för uppgradering av dina GNU/Linux-installationer. Kernel 6.9 har redan integrerats i de stabila arkiven för populära distributioner som Arch Linux och openSUSE Tumbleweed.

Den kommer snart även till Fedora Linux-användare, medan Ubuntu-användare kan uppgradera till Linux kernel 6.9 med hjälp av en specifik handledning. För Linux Lite-användare finns kernel 6.9 tillgänglig i de officiella arkiven. Användare av andra GNU/Linux-distributioner bör kontrollera med sina underhållare om tillgängligheten för Linux 6.9.

Dock är Linux 6.9 en kortlivad kernel-version som endast stöds under några månader. Om du letar efter långvarigt stöd bör du överväga att uppgradera till någon av LTS kernel-versionerna, som Linux 6.6 LTS eller Linux 6.1 LTS, vilka båda stöds fram till december 2026.

Efter en väntan på över fem månader sedan den senaste 2023.4-utgåvan, har Rhino-teamet äntligen tillkännagett lanseringen av Rhino Linux 2024.1. Men innan vi går vidare, låt oss kort förklara vad denna distribution är för dem som kanske inte är bekanta med den.

Rhino är en rolling-release Ubuntu-baserad distribution som erbjuder en egen modifierad Xfce-skrivbordsmiljö kallad Unicorn Desktop. Har du stött på termerna “rolling release” och “Ubuntu” använda tillsammans? Det är en kombination som man kanske inte ser så ofta, även med det stora utbudet av alternativ i Linux-ekosystemet.

En annan framträdande funktion i distributionen är det egenutvecklade rhino-pkg-verktyget. Det låter dig söka, installera, ta bort och uppdatera paket från flera källor, såsom inhemska DEB-repositorier, Pacstall (Ubuntu’s motsvarighet till AUR), Flathub och Snap Store. Nu tillbaka till ämnet.

Utvecklingen av nya Rhino Linux 2024.1 var inte utan sina hinder. Teamet mötte en period av stagnation på grund av utvecklarnas utbrändhet, vilket ledde till en omvärdering av den organisatoriska strukturen. Detta resulterade i utarbetandet av en ny “Rhino Linux-konstitution”, som betonar gemenskapsengagemang och hållbara utvecklingsmetoder.

Den nya utgåvan fördröjdes också av omfattande uppdateringar av Ubuntus kodbas, inklusive obligatoriska snap-relaterade patchar, en 64-bitars tidsskift och den stora säkerhetsbristen som hittades i XZ-utils.

Trots dessa utmaningar lyckades teamet åtgärda kritiska problem snabbt med hjälp av Pacstall, vilket säkerställde att utgåvan, även om den var försenad, uppfyllde de höga standarder som användarna förväntade sig.

Rhino Linux 2024.1 introducerar flera viktiga förbättringar, framför allt de senaste versionerna av Pacstall, som nu står vid version 5.0. Den har genomgått omfattande förbättringar, inklusive uppdateringar av pacscript-formatet för bättre säkerhet och testmöjligheter samt förbättringar som möjliggör en mer användarvänlig upplevelse för skript- och pakethantering.

Tyvärr är utgåvan inte utan sina mindre buggar. Användare kan upptäcka att skrivbordsikoner inte visas vid live-boot från ISO-filer, även om detta problem löses efter installationen. För dem som stöter på visningsproblem med global meny-plugin i Unicorn, innebär en tillfällig lösning att justera CSS-inställningarna i systemets konfigurationsfiler.

Utgåvemeddelandet ger detaljerad information om alla förändringar. Installations-ISO-bilder för x86_64 och ARM64-arkitekturer finns tillgängliga i projektets nedladdningssektion på webbplatsen.

För mer information hittar ni på

https://linuxiac.com/rhino-linux-2024-1-goes-live-overcoming-challenges

För nedladdning

https://rhinolinux.org/download.html

Den 28 maj 2024 meddelade Canonical att den optimerade Ubuntu 24.04-bilden nu är tillgänglig för Milk-V Mars, världens första kreditkortsstora högpresterande RISC-V Single Board Computer (SBC) levererad av Shenzhen MilkV Technology Co., Ltd.

RISC-V, ett nytt paradigm inom kiselutveckling

Öppna standarder och samarbete är avgörande för både hårdvara och mjukvara inom olika industrier och har spelat en viktig roll i att omforma vår värld. RISC-V är den mest produktiva och öppna instruktion set arkitekturen (ISA) i historien, vilket har lett hårdvarusamhället till att omfamna öppna standarder och samarbete på denna nivå.

Denna öppna ISA möjliggör en ny era av processorinnovation genom öppet standardiserat samarbete och snabb industriomfattande adoption. RISC-V ISA är en öppen standard som tillåter kiselleverantörer att designa sina lösningar med en öppen och standardiserad instruktion set som baslinje, vilket gör den till en snabb matchning med öppen källkodsutveckling och en stark kandidat för industriella standard ISAs över hela spektrumet av datorkraft. Arkitekturen kan appliceras på ett brett utbud av processorer, från lågpresterande mikrokontroller till högpresterande serverklassade processorer.

Världens första kreditkortsstora högpresterande RISC-V Single Board Computer introduceras av Milk-V

Som en pionjär inom RISC-V är Milk-V engagerade i att tillhandahålla högkvalitativa RISC-V-produkter till utvecklare, företag och konsumenter, och att främja utvecklingen av RISC-V hårdvaru- och mjukvaruekossystemet.

Milk-V Mars är en kreditkortsstor högpresterande RISC-V SBC som drivs av StarFive JH7110. Denna quad-core-enhet stöder plug-and-play eMMC-moduler och upp till 8GB LPDDR4-minne. Mars har tre USB 3.0-portar, en USB 2.0-port, en HDMI 2.0-port som stöder 4K-upplösning, en RJ45 Ethernet-port som stöder Power over Ethernet (PoE), och en M.2 E-Key plats för WIFI/BT-moduler. Den inkluderar också en 4-kanals MIPI CSI och en 2-kanals MIPI CSI, tillsammans med en 40-pin GPIO, vilket gör den till en idealisk hårdvaruplattform för RISC-V-utvecklare och entusiaster.

Öppen källkod stöds av Canonical

Medan RISC-V möjliggör stabila referensarkitekturer och hårdvara, kan det fortfarande vara utmanande att köra stabil mjukvara på nya kort. Hörnstenen för den nödvändiga mjukvaran är det underliggande operativsystemet (OS), som ger tillförlitlighet och stabilitet. Denna efterfrågan gör utveckling på Linux ännu mer attraktiv, eftersom Linux är det mest populära operativsystemet för utvecklare och hobbyister, över kärnor, drivrutiner och distributioner.

På Canonical tror vi att öppen källkod är det bästa sättet att påskynda innovation, vilket motiverar oss att möjliggöra ett brett spektrum av öppen källkodsamhällen under Ubuntu-paraplyet. Öppen källkodsmjukvara är uppskattad av utvecklare och innovatörer, men den medför sina egna utmaningar. Genom att säkerställa stabiliteten i de underliggande ramverken, strävar Canonical efter att hjälpa utvecklare att fokusera på att få sina produkter till marknaden snabbare.

Ubuntu och Milk-V: Utvecklar Ubuntu som det bästa operativsystemet för RISC-V

Milk-V och Canonical har nått ett strategiskt samarbetsavtal med avsikten att ta Ubuntu till nya RISC-V enheter. Milk-V kommer att tillhandahålla hårdvarusponsring till Canonical, inklusive för framtida produkter, och erbjuda ett Ubuntu-operativsystem som sitt huvudsakliga stödda och underhållna system till användare över olika formfaktorer och användningsfall, med särskilt fokus på accelererad datoranvändning och AI. Med stöd av Milk-V:s hårdvara och ingenjörsteam, kommer Canonical att utnyttja de senaste och bästa RISC-V designen för att kontinuerligt förbättra Ubuntu och det bredare öppen källkodsekosystemet för RISC-V ISA. När nya Milk-V-produkter blir tillgängliga, kommer Canonical att samarbeta med Milk-V för att lansera utvecklarförhandsvisningar av Ubuntu-bilder och stödja versionsuppdateringar. Detta samarbete syftar till att ge användare av RISC-V arkitekturplattformen ett rikt operativsystem som är utformat för att förbättra utvecklings- och användarupplevelser.

”Ubuntu är ett av de mest klassiska och populära operativsystemen, och Milk-V Mars är en utmärkt SBC-produkt för utvecklare, som integrerar högpresterande GPU och rika gränssnitt. Vi är glada att samarbeta med Canonical för att leverera optimerad Ubuntu på Milk-V Mars, vilket påskyndar innovation och tid till marknad för utvecklare,”

Sade Ke Yiran, vice VD, Shenzhen MilkV Technology Co., Ltd.

Den optimerade Ubuntu 24.04-bilden för Milk-V Mars SBC är nu tillgänglig för nedladdning. För vägledning och diskussion om speglar och det bästa sättet att installera dem, vänligen granska installationsinstruktionerna och lämna dina kommentarer för att gynna fler utvecklare.

”Canonical har alltid varit engagerade i att stödja utvecklingssamhället genom att tillhandahålla det senaste och bästa inom öppen källkod över olika ISAs. Vi är glada att samarbeta med Milk-V för att möjliggöra Ubuntu på Milk-V Mars SBC,” uppgav Gordan Markuš, Director of Silicon Alliances på Canonical. ”Det är verkligen spännande att se Milk-V Mars-kortet på marknaden med sin överkomliga prissättning och robusta funktioner, vilket gör det till en tillgänglig och utvecklarvänlig lösning. Detta partnerskap understryker vårt engagemang för att demokratisera innovation tillsammans med våra partners genom öppen källkod och öppna standarder.”

Om Canonical

Canonical, utgivaren av Ubuntu, tillhandahåller öppen källkodssäkerhet, support och tjänster. Vår portfölj täcker kritiska system, från de minsta enheterna till de största molnen, från kärnan till containrar, från databaser till AI. Med kunder som inkluderar ledande teknikmärken, framväxande startups, regeringar och hemmaanvändare, levererar Canonical betrodd öppen källkod för alla. Läs mer på canonical.com.

Om Milk-V

Milk-V är engagerade i att tillhandahålla högkvalitativa RISC-V produkter till utvecklare, företag och konsumenter, och att främja utvecklingen av RISC-V hårdvaru- och mjukvaruekossystemet. Milk-V kommer att stödja öppen källkod och hoppas att genom sina egna och samhällets ansträngningar, kommer framtida RISC-V produkter att vara lika många och lysande som stjärnorna i Vintergatan. Läs mer på milkv.io.

https://canonical.com/blog/canonical-enables-ubuntu-on-milk-v-mars

Här finns lite teknisk informatiom om produkten

https://milkv.io/docs/duo/overview

Kortet kan köpas ifrån Hong Kong för 270:- inkl. frakt

Linux vs Windows Server: Djupgående Jämförelse

När det gäller att välja ett operativsystem för din server, står valet ofta mellan två stora aktörer: Linux och Windows Server. Båda operativsystemen erbjuder robusta funktioner och har sina egna unika fördelar och nackdelar. I denna artikel ska vi utforska dessa två operativsystem ur olika perspektiv för att hjälpa dig fatta ett välgrundat beslut.

Historisk Bakgrund

Linux:
Linux är ett open-source operativsystem som lanserades 1991 av Linus Torvalds. Det har vuxit exponentiellt sedan dess och används nu i allt från persondatorer till superdatorer och servrar. Dess flexibilitet och anpassningsbarhet har gjort det till en favorit bland många IT-proffs.

Windows Server:
Windows Server, å andra sidan, är Microsofts kommersiella serveroperativsystem. Det första Windows Server-operativsystemet, Windows NT 3.1, lanserades 1993. Sedan dess har Microsoft kontinuerligt förbättrat och utökat sina serverprodukter, med den senaste versionen, Windows Server 2022, som erbjuder avancerade funktioner för moln, säkerhet och hybridlösningar.

Kostnad

Linux:
En av de mest betydande fördelarna med Linux är att det är open-source och ofta gratis att använda. Distributioner som Ubuntu Server, CentOS och Debian erbjuder kraftfulla serverlösningar utan kostnad. Även om kommersiella Linux-distributioner som Red Hat Enterprise Linux och SUSE Linux Enterprise Server kräver en licensavgift, är dessa kostnader ofta lägre än Windows Server-licenser.

Windows Server:
Windows Server kräver en licensavgift, och kostnaden kan variera beroende på vilken version och vilka funktioner du behöver. Utöver grundlicensen kan det även tillkomma kostnader för klientåtkomstlicenser (CALs), vilket kan göra Windows Server till en dyrare lösning på lång sikt.

Användarvänlighet

Linux:
Linux kan vara mer utmanande för nybörjare på grund av dess kommandoradsbaserade natur. Dock finns det grafiska användargränssnitt (GUI) tillgängliga för dem som föredrar det. Många Linux-distributioner kräver en djupare förståelse för kommandon och systemadministration, vilket kan innebära en brantare inlärningskurva. Dock är den flexibilitet och kontroll som Linux erbjuder ofta uppskattad av erfarna administratörer.

Windows Server:
Windows Server är känt för sitt användarvänliga grafiska gränssnitt, vilket gör det mer tillgängligt för dem som kanske inte är lika tekniskt kunniga. Den integrerade hanteringskonsolen (Server Manager) och andra GUI-verktyg gör det enklare att konfigurera och underhålla servern. Detta kan minska inlärningstiden och göra det lättare att snabbt komma igång.

Säkerhet

Linux:
Linux anses generellt vara mycket säkert. Eftersom det är open-source, kan säkerhetshål snabbt upptäckas och åtgärdas av samhället. Linux erbjuder också starka säkerhetsfunktioner som SELinux (Security-Enhanced Linux) och AppArmor, vilka ger detaljerad kontroll över säkerhetspolicyer. Många Linux-distributioner erbjuder regelbundna säkerhetsuppdateringar och patchar som kan installeras utan att behöva starta om systemet.

Windows Server:
Windows Server har också starka säkerhetsfunktioner, inklusive Active Directory, BitLocker, och avancerade brandväggsfunktioner. Microsoft investerar tungt i säkerhetsforskning och släpper regelbundna säkerhetsuppdateringar. Dock kan Windows Servers popularitet göra det till ett mer frekvent mål för skadlig programvara och cyberattacker, vilket innebär att noggrann övervakning och regelbundna uppdateringar är nödvändiga.

Stabilitet och Prestanda

Linux:
Linux är känt för sin stabilitet och prestanda. Det är vanligt att Linux-servrar kan köras kontinuerligt i flera år utan behov av omstart. Linux är också mycket effektivt när det gäller resurshantering, vilket gör det till ett utmärkt val för högpresterande applikationer och tjänster. Dess modularitet innebär att du kan trimma systemet för att endast inkludera nödvändiga komponenter, vilket kan förbättra prestanda ytterligare.

Windows Server:
Windows Server erbjuder också hög stabilitet och prestanda, men det är mer beroende av regelbundna omstarter efter uppdateringar och patchar. Windows Server är optimerat för att köras på hårdvara från stora leverantörer och kan hantera tunga arbetsbelastningar effektivt. Microsofts Hyper-V virtualiseringsteknologi är också en stark punkt för Windows Server, vilket gör det till ett attraktivt val för virtualiserade miljöer.

Stöd och Gemenskap

Linux:
En av styrkorna med Linux är dess stora och aktiva gemenskap. Förutom officiellt stöd från kommersiella distributioner, finns det otaliga forum, mailinglistor och dokumentationssajter där användare kan få hjälp. Detta innebär att även om du kör en gratis distribution, har du fortfarande tillgång till en rikedom av resurser och expertis.

Windows Server:
Windows Server har omfattande stöd från Microsoft, inklusive detaljerad dokumentation, supportavtal, och ett nätverk av certifierade partner. Microsoft erbjuder också omfattande utbildningsresurser och certifieringar, vilket gör det enkelt att hitta kvalificerad personal. Dessutom finns det ett stort antal tredjepartsföretag som erbjuder supporttjänster för Windows Server.

Mjukvarukompatibilitet

Linux:
Linux har utmärkt stöd för open-source mjukvara och är ofta förstahandsvalet för applikationer som Apache, NGINX, MySQL, och Docker. Många utvecklare föredrar Linux för dess flexibilitet och kraftfulla utvecklingsverktyg. Dock kan det vara mer utmanande att köra vissa kommersiella applikationer som är specifikt designade för Windows.

Windows Server:
Windows Server erbjuder överlägsen kompatibilitet med Microsofts ekosystem, inklusive SQL Server, Exchange, och SharePoint. Det är ofta det bästa valet om du planerar att använda dessa produkter. Windows Server stödjer också en mängd tredjepartsapplikationer och är känt för sin kompatibilitet med olika företagslösningar.

Virtualisering och Molntjänster

Linux:
Linux dominerar inom virtualisering och molntjänster, med teknologier som KVM (Kernel-based Virtual Machine), Docker och Kubernetes. Många molnleverantörer, inklusive Amazon Web Services (AWS) och Google Cloud, är starkt baserade på Linux. Detta gör Linux till ett idealiskt val för företag som planerar att använda molnbaserade infrastrukturer.

Windows Server:
Windows Server erbjuder också starka virtualiseringslösningar, särskilt med Hyper-V, som är en av de ledande virtualiseringsplattformarna på marknaden. Microsoft Azure är en av de största molnplattformarna och är optimerad för att köra Windows Server, vilket gör det till ett attraktivt alternativ för företag som vill använda en hybridmolnstrategi.

Python på Windows

Fördelar:

• Lätt att installera och använda med bra IDE-stöd (t.ex. PyCharm, VS Code).
• Bra integration med andra Windows-applikationer och tjänster.
• Starkt stöd för vetenskapliga och datavetenskapsbibliotek.

Nackdelar:

• Vissa tredjepartsbibliotek kan vara svårare att installera jämfört med Linux.
• Mindre vanligt i produktionsservrar, vilket kan innebära färre resurser och dokumentation.

PHP på Windows

Fördelar:

• Lätt att installera via paket som XAMPP och WampServer.
• Bra integration med IIS (Internet Information Services).
• Stöd för en mängd webbapplikationer och CMS (t.ex. WordPress).

Nackdelar:

• Prestandan kan vara sämre jämfört med Linux.
• Färre community-verktyg och resurser jämfört med LAMP-stackar (Linux, Apache, MySQL, PHP).
• Mindre stöd och optimering för produktionsmiljöer.

Python på Linux

Fördelar:

• Enkel installation och hantering av bibliotek med verktyg som pip och apt-get.
• Hög kompatibilitet och stabilitet för vetenskapliga och datavetenskapsbibliotek.
• Bred community-support och omfattande dokumentation.
• Idealisk för servermiljöer och molnbaserade applikationer.

PHP på Linux

Fördelar:

• Optimalt för webbservrar med LAMP-stack (Linux, Apache, MySQL, PHP).
• Hög prestanda och stabilitet för webbapplikationer.
• Bred community-support och omfattande dokumentation.
• Enkel hantering av beroenden och uppdateringar via pakethanterare.

Slutsats

Att välja mellan Linux och Windows Server beror på dina specifika behov och preferenser. Linux erbjuder en kostnadseffektiv, säker, och stabil lösning med stor flexibilitet och kontroll. Det är ett utmärkt val för dem som vill ha en hög grad av anpassning och som är bekväma med kommandoradsbaserad administration.

Windows Server, å andra sidan, erbjuder ett användarvänligt gränssnitt, stark integration med Microsofts produkter och omfattande stöd, vilket gör det till ett attraktivt val för många företag, särskilt de som redan använder Microsofts ekosystem.

Båda operativsystemen har sina styrkor och svagheter, och det bästa valet beror på dina specifika krav, din budget, och din tekniska kompetens. Oavsett vilket du väljer, kommer både Linux och Windows Server att kunna erbjuda robusta och pålitliga lösningar för dina serverbehov.

DVD Player spelar DVD-skivor med din inbyggda DVD-enhet eller en extern DVD-enhet. DVD Player är proprietär mjukvara och inte tillgänglig för Linux. Vi rekommenderar de bästa fria och öppna källkodsalternativen.

VLC

VLC är ett utmärkt open source-val för att titta på video. Det är mycket mer flexibelt än många andra mediespelare och stöder alla typer av format och versioner i stort. Det finns nästan ingenting relaterat till video (eller musik) som VLC inte gör bra, även om det fortfarande saknar gapless uppspelning för musik.

Installation av VLC på Ubuntu:

För att installera VLC på Ubuntu, öppna en terminal och kör följande kommando:

sudo apt update
sudo apt install vlc

Du kan också installera VLC via Ubuntu Software Center genom att söka efter ”VLC” och klicka på ”Install”.

mpv

mpv är en mediespelare för kommandoraden. Den stöder ett brett utbud av mediefilformat, ljud- och videokodekar samt undertexttyper. mpv har en OpenGL-, Vulkan- och D3D11-baserad videoutgång som är kapabel till många funktioner älskade av videofiler, såsom videoskalning med populära högkvalitativa algoritmer, färghantering, ramningstiming, interpolering, HDR och mer.

Installation av mpv på Ubuntu:

För att installera mpv på Ubuntu, öppna en terminal och kör följande kommando:

sudo apt update
sudo apt install mpv

QMPlay2

QMPlay2 kan spela de flesta videoformat och ljudformat. Det spelar alla kodekar som stöds av FFmpeg, och stöder även YouTube-videor. Med internetradio, ljud-CD och mycket mer finns det massor av funktionalitet att erbjuda. Det är kompetent i alla områden även om avsaknaden av gapless uppspelning gör det till en otillräcklig musikspelare för våra krav.

Installation av QMPlay2 på Ubuntu:

För att installera QMPlay2 på Ubuntu, öppna en terminal och kör följande kommandon:

sudo add-apt-repository ppa:samrog131/ppa
sudo apt update
sudo apt install qmplay2

Med dessa alternativ kan du njuta av en mångsidig och kraftfull medieupplevelse på din Linux-maskin, oavsett om du tittar på DVD-filmer, strömmar videor eller lyssnar på musik.

Den senaste stabila bilden av KaOS Linux, en KDE-baserad distribution, har släppts. KaOS 2024.05 innehåller alla de senaste programuppdateringarna och släpps i maj 2024.

Den nya versionen är fullspäckad med förbättringar, inklusive:

• Stöd för bcachefs filsystem: KaOS Linux stöder nu officiellt bcachefs filsystem, som introducerades i Linux kernel 6.7. Användare kan dra nytta av bcachefs under installationen genom manuell partitionering med Calamares-installatören eller hantera det inom distributionen med KDE Partition Manager.
• Ny Phonon ljudbackend: Phonon-mpv, en ny Phonon ljudbackend, har introducerats för fullständig Qt 6-kompatibilitet.
• Minskad ISO-avbildningsstorlek: Kärninställningsläget för grafikkort har tagits bort från ISO-avbildningen för att minska dess storlek.
• Marknote anteckningsapp: KDEs nya Marknote WYSIWYG-anteckningsapplikation ingår nu i distributionen.
• Uppdaterade programvaror: KaOS 2024.05 levereras med den senaste KDE-mjukvaran, inklusive KDE Plasma 6.0.5-skrivbordsmiljön, KDE Gear 24.05 och KDE Frameworks 6.2. Den innehåller även Mesa 24.0.7 grafikstack, FFmpeg 6.1 multimediaramverk, systemd 253.19 init-system, Glib2 2.80 stack, Python 3.11, KMod 32, OpenSSL 3.3 och OpenJDK 17.

Notera: Eftersom KaOS Linux följer en rullande uppdateringsmodell behöver befintliga användare bara uppdatera sina system med kommandot sudo pacman -Syu i en terminalemulator.

Ladda ner:

KaOS Linux 2024.05 kan laddas ner från den officiella webbplatsen eller genom att använda den direkta nedladdningslänken:

https://kaosx.us/pages/download

Sammanfattning:

KaOS 2024.05 är en betydande uppdatering som ger användarna stöd för bcachefs filsystem, förbättrad ljudhantering, en mindre ISO-avbildning och en ny anteckningsapp. Befintliga KaOS-användare kan enkelt uppdatera sina system för att dra nytta av alla dessa förbättringar.

Över 100 benchmark-tester på en AMD Ryzen 7 7840HS Framework 16 laptop har visat att Ubuntu 24.04 överträffar Windows 11 avsevärt. Dessa tester, som utfördes på Ubuntu 23.10, Ubuntu 24.04 och Windows 11, visar tydligt att Ubuntu 24.04, även känd som Noble Numbat, är den snabbaste. Resultaten, som finns tillgängliga på OpenBenchmarking, är baserade på 104 olika tester. I över två tredjedelar av dessa tester (67%) var Ubuntu 24.04 snabbast. Ubuntu 23.10 kom på andra plats med 22% av testerna, medan Windows 11 endast lyckades vinna i 10% av testerna.

Dessa resultat har lett till diskussioner och kontroverser i olika onlineforum, där Linux- och Windows-entusiaster debatterar över resultaten.

En stor del av diskussionen kretsar kring påståendet att Ubuntu 24.04 är 20% snabbare än Windows 11. Denna siffra baseras på analysen av det geometriska medelvärdet av alla resultat, vilket visade att Ubuntu 23.10 i genomsnitt var 16% snabbare än Windows 11. Ubuntu 24.04 var ytterligare cirka 3% snabbare än Ubuntu 23.10, vilket leder till slutsatsen att Ubuntu 24.04 är totalt sett 20% snabbare än Windows 11 på en AMD Ryzen 7 7840HS laptop.

Dessa resultat visar tydligt fördelarna med att använda Ubuntu, särskilt den senaste versionen 24.04, för användare som söker högsta möjliga prestanda på sina system. Med förbättrad hastighet och effektivitet erbjuder Ubuntu 24.04 en starkare och mer pålitlig användarupplevelse jämfört med Windows 11.

https://openbenchmarking.org/result/2404186-NE-FRAMEWORK98&sgm=1&sor&swl#results

Inledning

Att installera Joomla på en Ubuntu- eller Debian-server kan verka som en skrämmande uppgift, men med rätt vägledning kan processen genomföras smidigt. Denna artikel beskriver steg för steg hur du installerar Joomla på en server som kör Ubuntu eller Debian. Joomla är ett populärt innehållshanteringssystem (CMS) som används av miljontals webbplatser världen över. Det är känt för sin flexibilitet och enkelhet, vilket gör det till ett utmärkt val för både nybörjare och erfarna utvecklare.

Förberedelser

Uppdatera systemet

Innan du börjar installationen, är det viktigt att säkerställa att ditt system är uppdaterat. Öppna en terminal och kör följande kommandon:

sudo apt update
sudo apt upgrade -y

Dessa kommandon kommer att uppdatera paketlistan och installera de senaste versionerna av installerade paket.

Installera nödvändiga paket

Joomla kräver en web server, en databas och PHP. I detta exempel kommer vi att använda Apache, MariaDB och PHP. Kör följande kommando för att installera dessa paket:

sudo apt install apache2 mariadb-server php libapache2-mod-php php-mysql php-xml php-mbstring php-json php-curl php-zip php-gd php-intl -y

Konfigurera MariaDB

Starta och säkra MariaDB-installationen:

sudo systemctl start mariadb
sudo systemctl enable mariadb
sudo mysql_secure_installation

Följ instruktionerna för att ställa in ett root-lösenord och säkra din databas.

Skapa en databas för Joomla

Logga in på MariaDB som root-användare:

sudo mysql -u root -p

Skapa en databas och en användare för Joomla:

CREATE DATABASE joomla_db;
CREATE USER 'joomla_user'@'localhost' IDENTIFIED BY 'ditt_lösenord';
GRANT ALL PRIVILEGES ON joomla_db.* TO 'joomla_user'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;
EXIT;

Ladda ner och installera Joomla

Ladda ner Joomla

Gå till Joomla’s officiella webbplats och ladda ner den senaste versionen. Alternativt kan du använda wget för att ladda ner paketet direkt till din server. Byt ut URL:en nedan mot den senaste Joomla-versionens URL:

wget https://downloads.joomla.org/cms/joomla3/3-9-26/Joomla_3-9-26-Stable-Full_Package.zip

Extrahera Joomla

Installera unzip om det inte redan är installerat:

sudo apt install unzip -y

Skapa en katalog för Joomla och extrahera innehållet i den nedladdade filen:

sudo mkdir -p /var/www/html/joomla
sudo unzip Joomla_3-9-26-Stable-Full_Package.zip -d /var/www/html/joomla

Ställ in rättigheter

Ställ in korrekta rättigheter så att Apache kan läsa och skriva i Joomla-katalogen:

sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/joomla
sudo chmod -R 755 /var/www/html/joomla

Konfigurera Apache

Skapa en virtuell värd för Joomla

Skapa en konfigurationsfil för Joomla i Apache:

sudo nano /etc/apache2/sites-available/joomla.conf

Lägg till följande konfiguration i filen:

<VirtualHost *:80>
    ServerAdmin admin@din_doman.com
    DocumentRoot /var/www/html/joomla
    ServerName din_doman.com

    <Directory /var/www/html/joomla>
        Options FollowSymLinks
        AllowOverride All
        Require all granted
    </Directory>

    ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/joomla_error.log
    CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/joomla_access.log combined

</VirtualHost>

Aktivera den nya virtuella värden och moduler som krävs:

sudo a2ensite joomla.conf
sudo a2enmod rewrite
sudo systemctl restart apache2

Ställ in brandväggen

Om du använder UFW-brandväggen, se till att tillåta HTTP- och HTTPS-trafik:

sudo ufw allow in "Apache Full"

Slutföra Joomla-installationen via webbgränssnittet

Öppna din webbläsare och navigera till din Joomla-webbplats (t.ex. http://din_doman.com). Följ instruktionerna för att slutföra installationen:

1. Konfiguration: Ange webbplatsens namn, administratörens e-postadress, användarnamn och lösenord.
2. Databas: Ange databasens typ (MySQLi), värd (localhost), databasnamn (joomla_db), användarnamn (joomla_user) och lösenord (ditt_lösenord).
3. Översikt: Kontrollera att alla inställningar är korrekta och klicka på ”Installera”.

Efter installationen, ta bort installationskatalogen:

sudo rm -rf /var/www/html/joomla/installation

Slutord

Grattis! Du har nu installerat Joomla på din Ubuntu- eller Debian-server. Din Joomla-webbplats är redo att användas och du kan börja anpassa den efter dina behov. Kom ihåg att hålla ditt system och dina Joomla-komponenter uppdaterade för att säkerställa säkerhet och prestanda.

LEMP stack är en samling av öppen källkodsprogramvara som ofta används för att driva dynamiska webbsidor och webbapplikationer. LEMP är en akronym som står för Linux, Nginx (uttalas ”engine-x”), MySQL, och PHP. Här är en översikt över varje komponent:

1. Linux: Operativsystemet som fungerar som grund för stacken. Linux är känt för sin stabilitet och säkerhet, vilket gör det till ett populärt val för många servrar.
2. Nginx: En högpresterande webbserver och omvänd proxy. Nginx är särskilt känd för sin effektivitet och sin förmåga att hantera många samtidiga anslutningar, vilket gör det till ett bra alternativ till Apache webbserver i högtrafikmiljöer.
3. MySQL: Ett relationsdatabashanteringssystem som används för att lagra och hantera data för webbsidor och applikationer. MySQL är välkänt för sin pålitlighet och används i många högprofilapplikationer.
4. PHP: Ett skriptspråk som är särskilt lämpligt för webbutveckling. PHP är flexibelt och har omfattande stöd för databasinteraktion, vilket gör det till ett populärt val för att utveckla dynamiska webbplatser.

LEMP-stacken är ett kraftfullt verktyg för webbutvecklare eftersom den erbjuder en robust, skalbar och effektiv plattform för att bygga och distribuera webbapplikationer. Den är också ganska flexibel och kan anpassas efter specifika behov, vilket innebär att vissa utvecklare kanske väljer att byta ut MySQL mot en annan databas som PostgreSQL eller byta PHP mot Python eller Ruby.

Hur man installerar en LEMP-stack med MariaDB på Ubuntu och Debian

Att installera en LEMP-stack på Ubuntu eller Debian kräver en serie noggrant utförda steg. LEMP, en akronym för Linux, Nginx, MariaDB, och PHP, är ett populärt val bland utvecklare för att leverera snabba och säkra webbapplikationer. I denna guide ersätter vi MySQL med MariaDB, en fri och öppen källkodsfork av MySQL som erbjuder bättre prestanda och funktioner för vissa användningsfall.

Steg 1: Uppdatera Systemet

Innan du påbörjar installationen är det viktigt att säkerställa att ditt system är uppdaterat. Detta kan hjälpa till att undvika konflikter med befintlig programvara och säkerställer att du har de senaste säkerhetsuppdateringarna. För att uppdatera systemet, öppna terminalen och kör följande kommandon:

sudo apt update
sudo apt upgrade

Steg 2: Installera Nginx

Nginx är en högpresterande webbserver känd för sin stabilitet och effektivitet, särskilt under höga belastningar. För att installera Nginx på Ubuntu eller Debian, använd kommandot:

sudo apt install nginx

Efter installationen kan du verifiera att Nginx är aktiv genom att köra:

systemctl status nginx

Du bör nu kunna se Nginx välkomstmeddelandet genom att navigera till din server’s IP-adress i en webbläsare.

Steg 3: Installera MariaDB

MariaDB serverar som databashanterare i vår LEMP-stack. För att installera MariaDB, kör följande kommando:

sudo apt install mariadb-server

När installationen är klar, är det viktigt att köra säkerhetsskriptet som följer med MariaDB för att säkra din installation:

sudo mysql_secure_installation

Följ instruktionerna för att ställa in ett säkert lösenord för root-användaren och göra andra rekommenderade säkerhetsinställningar.

Steg 4: Installera PHP

PHP är det skriptspråk som används för att generera dynamiskt innehåll på webbplatser. För att installera PHP och nödvändiga tillägg för att kommunicera med MariaDB, kör:

sudo apt install php-fpm php-mysql

Steg 5: Konfigurera Nginx för PHP

Konfigurera Nginx att hantera PHP-filer genom att skapa eller redigera en konfigurationsfil i /etc/nginx/sites-available/. Följande är ett exempel på hur en konfigurationsfil kan se ut:

server {
    listen 80;
    server_name din_doman.com www.din_doman.com;

    root /var/www/html;
    index index.php index.html index.htm;

    location / {
        try_files $uri $uri/ =404;
    }

    location ~ \.php$ {
        include snippets/fastcgi-php.conf;
        fastcgi_pass unix:/var/run/php/php7.4-fpm.sock; # Notera att PHP-versionen kan variera
    }

    location ~ /\.ht {
        deny all;
    }
}

Aktivera sedan webbplatskonfigurationen genom att länka filen från sites-available till sites-enabled:

sudo ln -s /etc/nginx/sites-available/din_doman /etc/nginx/sites-enabled/

Verifiera att din Nginx-konfiguration är korrekt:

sudo nginx -t

Om inga fel hittas, starta om Nginx:

sudo systemctl restart nginx

Slutliga Tester

För att testa din LEMP-stack, skapa en enkel PHP-fil som kallar på phpinfo-funktionen för att visa serverns PHP-konfiguration:

echo "<?php phpinfo(); ?>" | sudo tee /var/www/html/info.php

Navigera sedan till http://din_doman.com/info.php i din webbläsare. Om allt är korrekt installerat ska en sida med PHP-konfigurationsinformation

visas.

Denna guide tillhandahåller de grundläggande stegen för att konfigurera en LEMP-stack med MariaDB på Ubuntu eller Debian. Med denna konfiguration är du redo att utveckla och driftsätta dynamiska webbapplikationer med förbättrad prestanda och säkerhet.

Coreboot, en plattform för öppen källkodsfirmware som syftar till att ersätta proprietär firmware (BIOS eller UEFI) i de flesta datorer, har nyligen meddelat lanseringen av sin senaste uppdatering, Coreboot 24.05. Denna nya version fokuserar framför allt på att förstärka System Management Mode (SMM) med väsentliga förbättringar inom hantering av sidtabeller, vilket har gjort dessa byggen säkra och stabila för allmänt bruk.

En av de största framstegen i denna uppdatering är ökad stabilitet för 64-bitarsversioner av Coreboot. Dessutom introduceras stöd för dubbla TPM-drivrutiner, vilket möjliggör att system kan hantera flera versioner av Trusted Platform Module samtidigt – en viktig funktion för förbättrad hårdvarusäkerhet.

Förbättringarna sträcker sig även till stödet för ARM-enheter, där den nya versionen avlägsnar begränsningar som krävde att Coreboot kördes på den högsta privilegienivån (EL3). Nu stöds EL1, EL2 och EL3, vilket erbjuder mer flexibilitet och förebygger fel under operationer på högre privilegienivåer.

Uppdateringen inkluderar också förbättringar i verktyg och uppdateringar av externa resurser som verktygskedjor och bibliotek. Bland annat innefattar denna release uppgraderingar till Linux 6.8:s Kconfig oLet’s Encrypt SSLch uppdateringar till LLVM och binutils, samt stora uppdateringar till kärnberoenden som ARM Trusted Firmware och Intel mikrokod.

Naturligtvis lägger varje ny release till nya stödda plattformar. Med Coreboot 24.05 tillkommer 25 ytterligare alternativ, inklusive enheter från stora tillverkare som AMD, Google, HP och Lenovo, och integrationen av två nya processorer.

Den nya versionen kan laddas ner från projektets webbplats, där det detaljerade informationen om alla förändringar finns tillgängliga.

Projektet hemsida :

https://coreboot.org/downloads.html

Innehåller ovan på bygger på data ifrån

https://linuxiac.com/coreboot-24-05-debuts-with-enhanced-64-bit-support

Linus Torvalds har officiellt meddelat tillgängligheten av den första testversionen för Linux 6.10-kärnan, vilket signalerar starten på offentlig testning av denna nya uppdatering. Släppet kommer efter att sammanslagningsfönstret stängdes, vilket inleddes två veckor tidigare efter lanseringen av Linux-kärnan 6.9. Denna tidigare version har redan börjat integreras i de stabila programvarurepositorierna för välkända GNU/Linux-distributioner såsom Arch Linux och openSUSE Tumbleweed.

Den senaste versionen, Linux 6.10, bjuder in utvecklare och teknikentusiaster att provköra nya funktioner som förväntas revolutionera användarupplevelsen. Några av höjdpunkterna inkluderar introduktionen av Rust-stöd för 64-bitars RISC-V arkitektur, en ny ’mseal()’-systemanrop för minnessigillering och säkerhetsförbättringar såsom kryptering och integritetsskydd för TPM-bussen.

Förbättringar har också gjorts på flera andra områden såsom prestandaoptimeringar för AES-XTS blockchifferläge på moderna x86_64 CPU:er, utökad stöd för Intels nya Arrow Lake och Lunar Lake CPU:er, och förbättrad minneshantering på ARM64-plattformar. Btrfs-filsystemet ser också prestandaförbättringar, och nya funktioner tillkommer för att hantera okrypterade filer mer effektivt på system som stöder fscrypt.

Nya drivrutiner introduceras för att stödja den senaste hårdvaran inklusive drivrutiner för ARM Mali firmware-baserade GPU:er och nya ljudenheter för både AMD och Intel plattformar. Datorstödet förbättras även genom uppdaterade ACPI-fixar för flera populära laptopmodeller från tillverkare som Acer, Asus, Dell och Lenovo.

Nätverkskapaciteterna förbättras också genom nya funktioner som TCP fraglist GRO, vilket möjliggör kedjning och vidarebefordran av flera TCP-paket, och en ny metod för skräpsamling för AF_UNIX-sockets baserat på Tarjan’s Strongly Connected Components algoritm. En ny Netlink-protokoll introduceras för att konfigurera NFSD tillsammans med ett nytt användarverktyg kallat nfsdctl.

Linus Torvalds beskriver denna release som ”normalstor”, och noterar att den stora mängden uppdateringar främst består av drivrutinsuppdateringar, särskilt för GPU:er. Den slutgiltiga versionen av Linux 6.10 förväntas släppas i mitten eller slutet av juli 2024, beroende på antalet ytterligare testversioner som kommer att släppas.

När en digitalkamera tar en bild registrerar bildsensorn i kameran ljuset från miljontals sensorområden. Kamerans digitala kretsar omvandlar den genererade analoga spänningssignalen till en digital representation. Många kameror tillåter dessa bilder att lagras i en RAW-bildfil. De liknar digitala negativ, eftersom de har samma roll som negativ i filmfotografi.

RAW-filer är inte direkt användbara, men har all nödvändig information för att skapa en bild. RAW-filer erbjuder vanligtvis högre färgdjup, högre dynamiskt omfång och bevarar det mesta av informationen i bilden jämfört med det slutliga bildformatet. Nackdelen med RAW-filer är att de tar upp mycket mer lagringsutrymme. Dynamiskt omfång i fotografi beskriver förhållandet mellan de maximala och minimala mätbara ljusintensiteterna (vitt respektive svart).

Som namnet antyder, har RAW-filer inte bearbetats. Genom att ta bilder i RAW-format binder sig inte fotografen till konverteringsprogramvaran som är inbyggd i kamerans firmware. Istället kan individen lagra RAW-filerna och använda datorprogramvara för att generera bättre JPEG-filer, samt dra nytta av framtida förbättringar i bildprogramvaran.

Det finns ett bra utbud av öppen källkodsprogramvara för Linux som bearbetar RAW-filer. Här är vår dom. Förhoppningsvis finns det något intressant här för alla som har en passion för digital fotografi.

Låt oss utforska de 13 tillgängliga RAW-bearbetningsverktygen. För varje titel har vi sammanställt en egen portalsida, en fullständig beskrivning med en djupgående analys av dess funktioner, en skärmbild av programvaran i aktion, tillsammans med länkar till relevanta resurser.

1. Darktable
   Öppen källkodsprogramvara för fotografering med icke-destruktiv råbearbetning och fotohantering. Erbjuder avancerade redigeringsverktyg, färghantering, stöd för många filformat och GPU-acceleration. Perfekt för professionella fotografer som vill ha full kontroll över sina bilder.
2. digiKam
   Avancerad fotohanteringsapplikation för KDE som organiserar och redigerar foton med stöd för RAW-format och många professionella funktione
3. RawTherapee
   Plattformsoberoende programvara för råbildsbehandling med icke-destruktiv redigering, avancerad färghantering och stöd för många kameraformat.
4. LightZone
   Öppen källkod för digital mörkrumsredigering. Erbjuder icke-destruktiv redigering med verktygsstackar istället för lager. Stöder RAW och JPEG, skapar stilar för batchredigering, och arbetar i 16-bit ProPhoto RGB-färgrymd. Plattformoberoende med stöd för Linux, Mac OS X och Windows.
5. ART
   Fork av RawTherapee
6. ansel
   Kraftfullt verktyg för digital fotografering och bildhantering. Erbjuder avancerade redigeringsmöjligheter, icke-destruktiv redigering, stöd för RAW-format, och en intuitiv användarupplevelse. Idealisk för både amatörer och proffs som vill förbättra och organisera sina foton effektivt.
7. Filmulator – En öppen källkod för råbildsredigering med enkel användning och högkvalitativa resultat. Kombination av filmens estetiska egenskaper med digital redigering. Ger ett naturligt utseende med minimal användarkonfiguration. Perfekt för fotografer som söker ett intuitivt arbetsflöde och pålitliga resultat
8. Photivo – Photivo: Öppen källkod för avancerad bildbehandling av RAW och bitmap-bilder. Erbjuder kraftfulla verktyg för färgkorrigering, brusreducering, skärpa och lokala justeringar. Stödjer 16-bitars bearbetning och har integrering med GIMP för ytterligare redigering. Perfekt för krävande fotografer och bildredigerare.
9. nUFRaw – nUFRaw: Öppen källkod för råbildsredigering, baserad på dcraw. Stöder många kameramodeller och erbjuder verktyg för vitbalans, exponering, färgjusteringar och histogram. Integreras med GIMP för ytterligare redigering. Perfekt för fotografer som vill ha kontroll över sina RAW-bilder.
10. UFRaw – Öppen källkodsprogramvara för råbildsredigering, baserad på dcraw. Stöder många kameramodeller och erbjuder verktyg för vitbalans, exponering, färgjusteringar och histogram. Kan användas fristående eller som plugin för GIMP. Perfekt för fotografer som vill ha full kontroll över sina RAW-bilder.
11. Rawstudio – Öppen källkodsprogramvara för snabb och effektiv redigering av RAW-bilder. Erbjuder verktyg för vitbalans, exponering, färgjustering och brusreducering. Stöder batchbearbetning och många kameramodeller. Perfekt för fotografer som behöver en snabb och enkel arbetsflödeslösning.
12. vkdt – Öppen källkodsprogramvara för avancerad råbildsredigering, optimerad för GPU-bearbetning med Vulkan. Erbjuder kraftfulla verktyg för färgkorrigering, brusreducering och lokala justeringar. Designad för hög prestanda och flexibilitet, perfekt för krävande fotografer och bildredigerare som söker snabb bearbetning.
13. GTKRawGallery – GTKRawGallery: Öppen källkodsprogramvara för råbildsredigering och fotohantering. Erbjuder verktyg för vitbalans, exponering, färgjustering och brusreducering. Stödjer batchbearbetning och integrering med GIMP. Perfekt för fotografer som behöver ett komplett arbetsflöde för bildbehandling och organisering.

Förhoppningsvis hittar du något användbart bland dessa verktyg för att förbättra din digitala fotoredigeringsupplevelse och utforska de många fördelarna med att använda RAW-format.

Artikel ovan bygger på data ifrån

13 Best Free and Open Source RAW Processing Tools

Att kunna starta om ett Linux-system från kommandoraden (CLI) är en grundläggande men viktig färdighet för systemadministratörer och användare som arbetar med Linux-servrar eller -datorer. Denna guide beskriver flera metoder för att starta om ett Linux-system, inklusive användning av kommandona reboot, shutdown, init, och systemctl.

1. Använda reboot Kommandot

Det enklaste och mest direkta sättet att starta om ett Linux-system är genom att använda kommandot reboot.

sudo reboot

När du kör detta kommando med sudo kommer systemet att börja processen för en omedelbar omstart. Om du är inloggad som root, kan du utelämna sudo.

2. Använda shutdown Kommandot

Kommandot shutdown är mångsidigt och kan användas för att stänga av eller starta om systemet vid en specifik tidpunkt. För en omedelbar omstart, använd flaggan -r tillsammans med now.

sudo shutdown -r now

För att schemalägga en omstart vid en specifik tidpunkt, kan du ange tid i formatet hh:mm. Till exempel, för att starta om systemet klockan 15:00:

sudo shutdown -r 15:00

Du kan också ange en tidsfördröjning, till exempel 10 minuter:

sudo shutdown -r +10

3. Använda init eller telinit Kommandot

Kommandona init och telinit används för att ändra runlevel på systemet. Runlevel 6 är standard för omstart.

sudo init 6

eller

sudo telinit 6

Dessa kommandon byter systemets runlevel till 6, vilket resulterar i en omstart. Denna metod används oftast i äldre system som inte använder systemd.

4. Använda systemctl Kommandot

I moderna Linux-distributioner som använder systemd för init-systemet, är systemctl kommandot att föredra för att hantera systemtjänster och runlevels. För att starta om systemet, använd:

sudo systemctl reboot

Detta kommando initierar en omedelbar omstart genom systemd.

Sammanfattning

Här är en snabb översikt av de olika kommandona för att starta om ett Linux-system från CLI:

• sudo reboot: Enkel och direkt omstart.
• sudo shutdown -r now: Omedelbar omstart med möjlighet att schemalägga.
• sudo init 6 eller sudo telinit 6: Byter till runlevel 6 för omstart, används i äldre system.
• sudo systemctl reboot: Modern metod med systemd.

Att förstå dessa kommandon ger dig flexibiliteten att hantera Linux-system på ett effektivt sätt, oavsett om du arbetar lokalt eller via en fjärranslutning. Välj det kommando som passar bäst för din specifika situation och distribution, och du kommer att kunna starta om ditt system med säkerhet och precision.

TYPO3 är ett avancerat och gratis content management system (CMS) som är open-source och utvecklat för att tillgodose behov på företagsnivå. Med sin robusta arkitektur och flexibla design, erbjuder TYPO3 en rad funktioner som gör det till en idealisk lösning för komplexa webbprojekt och stora organisationer.

Funktioner och Fördelar

Skalbarhet och Multisite-stöd

TYPO3 är byggt för att hantera flera webbplatser från en enda installation, vilket gör det enkelt att administrera olika domäner och webbplatser från ett centralt gränssnitt. Detta är särskilt användbart för företag med en global närvaro eller flera varumärken.

Flerspråkighet

Systemet stöder flerspråkiga installationer, vilket innebär att innehåll kan skapas och administreras på flera språk, vilket är viktigt för internationella organisationer som behöver nå en global publik.

Stark Säkerhet

TYPO3 har omfattande säkerhetsfunktioner som skyddar mot vanliga webbhot. Regelbundna säkerhetsuppdateringar och en aktiv community som snabbt åtgärdar säkerhetsproblem bidrar till systemets tillförlitlighet.

Hög Prestanda

Med en optimerad kodbas och stöd för avancerad caching, är TYPO3 känt för sin snabba prestanda. Detta säkerställer att webbplatser byggda med TYPO3 laddas snabbt och ger en bra användarupplevelse.

Modulär och Anpassningsbar

TYPO3 är designat för att vara modulärt, vilket innebär att det kan anpassas och utökas med olika tillägg och moduler. Detta gör att utvecklare kan skräddarsy funktionaliteten efter specifika behov och integrera externa system och tjänster.

Aktiv Community och Support

En av de starkaste aspekterna av TYPO3 är dess aktiva community. Med många utvecklare och användare världen över, finns det gott om resurser, dokumentation och stöd att tillgå. Communityn bidrar också med regelbundna uppdateringar och nya funktioner.

Teknisk Struktur

LAMP Stack

TYPO3 körs på en LAMP-stack som inkluderar Linux, Apache, MySQL/MariaDB och PHP. Detta är en pålitlig och välbeprövad plattform som säkerställer stabilitet och kompatibilitet.

Composer och GraphicsMagick

TYPO3 använder Composer som pakethanterare för PHP-beroenden, vilket underlättar hanteringen av externa bibliotek och paket. För bildbehandling använder systemet GraphicsMagick, vilket ger kraftfulla och effektiva verktyg för hantering och manipulation av bilder.

Sammanfattning

TYPO3 är ett kraftfullt och flexibelt CMS som erbjuder omfattande funktioner för företag som behöver en skalbar, säker och högpresterande webbplattform. Med sitt modulära system, starka community och stöd för flerspråkighet och multisite-administration, är TYPO3 ett utmärkt val för komplexa och omfattande webbprojekt.

Är du intresserad av att pröva TYPO3? Artikel på Engelska hur man gör :
https://www.howtoforge.com/how-to-install-typo3-cms-on-ubuntu-24-04/

Symlinkar, eller symboliska länkar, är kraftfulla verktyg i Linux som låter dig skapa referenser till filer eller kataloger på andra platser i ditt filsystem. Dessa länkar kan vara användbara för att organisera filer, skapa genvägar eller hantera filer på ett mer flexibelt sätt. Här är en guide om hur du använder symlinkar i Linux.

Vad är en Symlink?

En symlink är en speciell typ av fil som fungerar som en pekare eller genväg till en annan fil eller katalog. Den skiljer sig från en hårdlänk genom att den endast pekar till den ursprungliga filen eller katalogen, medan en hårdlänk är en direkt referens till datainnehållet.

Skapa en Symlink

För att skapa en symlink använder du kommandot ln med flaggan -s. Syntaxen är som följer:

ln -s [ursprunglig_fil/katalog] [symlink_namn]

Exempel

Låt oss säga att vi har en katalog vid namn /home/användare/projekt och vi vill skapa en symlink till denna katalog i vår hemkatalog:

ln -s /home/användare/projekt /home/användare/projekt_symlink

Nu finns det en symbolisk länk kallad projekt_symlink som pekar på /home/användare/projekt.

Kontrollera en Symlink

För att kontrollera att en symlink fungerar korrekt, kan du använda ls -l kommandot:

ls -l /home/användare/projekt_symlink

Utdata kommer att visa något i stil med:

lrwxrwxrwx 1 användare användare 24 maj 24 10:00 /home/användare/projekt_symlink -> /home/användare/projekt

Här ser du att projekt_symlink pekar på /home/användare/projekt.

Ta bort en Symlink

För att ta bort en symlink kan du använda rm kommandot:

rm /home/användare/projekt_symlink

Detta tar bort symlink-filen, men lämnar den ursprungliga katalogen eller filen orörd.

Alternativt: Använda unlink för att ta bort en Symlink

Förutom rm kommandot kan du även använda kommandot unlink för att ta bort en symlink. unlink är specifikt utformat för att ta bort enstaka filer eller länkar och fungerar på följande sätt:

unlink [symlink_namn]

Exempel

Följande kommando tar bort symlink-filen projekt_symlink:

unlink /home/användare/projekt_symlink

Precis som med rm kommer unlink att ta bort själva symlink-filen utan att påverka den ursprungliga filen eller katalogen den pekar på.

Användningsområden för Symlinkar

1. Genvägar till ofta använda kataloger eller filer:
   Om du ofta behöver komma åt en viss fil eller katalog kan du skapa en symlink på en mer lättåtkomlig plats.
2. Organisera ditt filsystem:
   Du kan skapa en struktur som är logisk och enkel att navigera, medan de verkliga filerna och katalogerna kan vara spridda över flera platser.
3. Hantera versionshantering:
   När du arbetar med programvara kan du använda symlinkar för att peka på olika versioner av en applikation eller ett bibliotek, vilket gör det enkelt att byta mellan versioner.
4. Delning av resurser:
   Om flera användare behöver tillgång till samma resurs kan du skapa symlinkar i deras respektive hemkataloger.

Sammanfattning

Symlinkar är ett flexibelt och kraftfullt verktyg i Linux som kan underlätta din arbetsflöde och hjälpa dig att organisera ditt filsystem på ett effektivt sätt. Genom att förstå hur man skapar, kontrollerar och tar bort symlinkar kan du dra full nytta av deras potential. Kommandona rm och unlink ger dig två sätt att enkelt ta bort symlinkar när de inte längre behövs. Experimentera med att använda symlinkar i din dagliga användning av Linux och upptäck hur de kan förenkla din filhantering.

Sovereign Tech Fund, en finansieringsfond som stöds ekonomiskt av det tyska federala ministeriet för ekonomi och klimatåtgärder, har återigen visat sig vara en av öppen källkods stora vänner och supportrar.

Efter att ha gett €1 miljon i ekonomiskt stöd till GNOME i slutet av förra året och investerat mer än €200 000 i GStreamer-projektet tidigare i år, fortsätter företaget sitt stöd för multimedia-projekt genom att finansiera FFmpeg.

Förra veckan tillkännagav FFmpeg sitt första statliga sponsorskap, där Tysklands Sovereign Tech Fund har gått fram för att stödja underhållet och hållbarheten av FFmpeg, en hörnsten inom multimediabranschen, genom att investera €157 000 i projektet.

FFmpeg är allmänt erkänt för sin avgörande roll i att bearbeta video- och ljudinnehåll, vilket är integrerat i otaliga medieplattformars globala verksamhet. Samtidigt säkerställer det att miljarder användare världen över kan strömma ljud och video sömlöst varje dag.

Anledningen bakom beslutet att investera har ännu inte avslöjats, med endast följande information tillgänglig för tillfället:

”Upprätthålla hållbarheten, säkerheten och innovationen av en ledande multimediabearbetningsramverk.”

Vi förväntar oss att mer information om skälen till det ekonomiska stödet och hur det kommer att användas snart kommer att bli tillgänglig. Fram till dess gratulerar vi FFmpeg-projektet till att ha uppnått finansiell stabilitet, vilket lovar hållbar utveckling i framtiden.

Orginal artikel på Engelska

https://linuxiac.com/sovereign-tech-fund-backs-ffmpeg-project

Komplett Checklista för Migrering från CentOS till Ubuntu

När CentOS 7 närmar sig slutet av sin livscykel den 30 juni 2024, behöver systemadministratörer planera för en migrering till en ny distribution. Ett bra alternativ är Ubuntu 24.04 LTS, en stabil och välstött Linux-distribution med en stor community.

Denna guide beskriver den kunskap och de steg som krävs för att migrera CentOS 7-servrar till Ubuntu 24.04 med minimal stilleståndstid och dataförlust.

Alternativ till CentOS

Innan migreringen påbörjas är det viktigt att utvärdera andra alternativ som kan passa organisationens behov.

Några populära alternativ till CentOS inkluderar:

• RHEL (Red Hat Enterprise Linux): Erbjuder utmärkt stöd för migrering och en SELinux-plattform, men kräver betalt stöd.
• CentOS Stream: Byggt av samma team som CentOS, vilket gör migreringen enklare, men mindre stabilt på grund av sin rolling-release-natur.
• AlmaLinux: Riktat mot CentOS-användare och erbjuder hög kompatibilitet.
• Debian: Stabilt, öppen källkod och en favorit bland systemadministratörer.
• Ubuntu: Liknande Debian, med en stor community och omfattande dokumentation.
• Rocky Linux: Föredras av dem som gillar Red Hats distributionsstil.

Varför migrera från CentOS 7 till Ubuntu 24.04 LTS?

• Long-Term Support (LTS): Ubuntu erbjuder LTS-versioner, vilket garanterar säkerhetsuppdateringar och paketunderhåll i fem år. Detta är viktigt eftersom CentOS 7 når slutet av sin livscykel den 30 juni 2024.
• Stor Community & Support: Ubuntu har en omfattande och aktiv community som tillhandahåller omfattande dokumentation och felsökningsresurser. Dessutom finns många kommersiella supportalternativ tillgängliga.
• Paket Tillgänglighet: Ett omfattande bibliotek av mjukvarupaket som tillgodoser olika behov. Det finns troligtvis motsvarigheter till de flesta program som körs på CentOS-servrar.
• Paket Hantering: Ubuntu använder apt-pakethanteraren och DEB-paket, vilket liknar YUM-pakethanteraren och RPM-paket som används i CentOS.

Planera Migreringen

Innan migreringsprocessen påbörjas är planering avgörande.

• Inventering och Bedömning: Skapa en detaljerad inventering av servrar, inklusive hårdvaruspecifikationer, installerad mjukvara och konfigurationsdetaljer. Detta hjälper till att identifiera potentiella kompatibilitetsproblem under migreringen.
• Backup Strategi: Dataförlust är en kritisk risk, därför är det viktigt att implementera en robust backupstrategi för att säkerställa att data kan återställas vid problem under migreringen. Överväg fullständiga systembackuper eller backuper av specifika kataloger beroende på behov.
• Stillestånd Överväganden: Bestäm acceptabla stilleståndsfönster för servrarna. Schemalägg migreringen under perioder med låg trafik för att minimera tjänsteavbrott.

Säkerhetskopiera CentOS 7 System

Använd verktyg som rsync, tar eller scp för att säkerhetskopiera viktiga filer och konfigurationer från CentOS-servern till en tillfällig plats på den lokala eller en fjärrmaskin.

Följande rsync-kommando kopierar säkert alla filer och mappar (inklusive dolda) från källkatalogen till destinationen på samma maskin:

sudo rsync -avz /path/to/source/directory /path/to/destination/directory

Följande tar-kommando skapar ett komprimerat backup-arkiv av en katalog på systemet.

sudo tar -cvzf backup.tgz /path/to/source/directory

Använd scp-kommando för att kopiera data till en fjärrmaskin:

scp -r /path/to/source/directory username@remote_host:/path/to/destination/directory

Installera Nytt Ubuntu System

Ladda ner Ubuntu LTS ISO-avbildningen och skapa ett startbart USB-minne. Starta servern från USB-minnet och välj ”Install Ubuntu”.

Under installationen, välj lämpliga alternativ för hårdvara och önskad skrivbordsmiljö (t.ex. GNOME) eller välj en minimal installation om en kommandobaserad server föredras.

När Ubuntu-produktionsmiljön är redo, konfigurera brandväggar, uppdatera nätverksdetaljer och konfigurera viktiga konfigurationsfiler.

Utforska Ubuntu-repositorier för att hitta ersättningar för mjukvaran som körs på CentOS-servern. Många populära applikationer har direkta motsvarigheter i Ubuntu.

Använd apt-pakethanteraren på Ubuntu för att installera de identifierade mjukvarupaketen.

Överför Säkerhetskopian till Ubuntu

Att överföra data från ett fjärrsystem med CentOS 7 till ett lokalt Ubuntu-system innebär flera steg för att säkerställa att data överförs exakt och säkert.

Se först till att rsync är installerat på Ubuntu-systemet.

sudo apt update
sudo apt install rsync

Använd rsync-kommando för att överföra data från fjärrsystemet med CentOS till det lokala Ubuntu-systemet.

rsync -avz -e ssh username@remote-centos-ip:/path/to/remote/data /path/to/local/destination

Testning och Verifiering

Testa noggrant all funktionalitet på den migrerade servern för att säkerställa att allt fungerar som förväntat. Kontrollera också att säkerhetsåtgärder som brandväggar och användarbehörigheter är korrekt konfigurerade på Ubuntu-systemet.

När testningen är klar, starta om servern för att tillämpa eventuella slutgiltiga konfigurationsändringar.

Dokumentera alla ändringar som gjorts under migreringsprocessen, inklusive systemändringar, konfigurationsändringar och applikationsändringar. Detta underlättar framtida felsökningsinsatser.

Slutsats

Att migrera från CentOS 7 till Ubuntu 24.04 kan vara en utmanande uppgift, men med rätt planering och genomförande kan det uppnås med minimal stilleståndstid och dataförlust.

Genom att följa stegen i denna guide kan systemadministratörer säkerställa en smidig övergång till en stabil och välstödd Linux-distribution.

The Complete Checklist for Migrating from CentOS to Ubuntu

LibreNMS är ett kraftfullt och flexibelt övervakningsverktyg som stödjer en mängd olika hårdvara och operativsystem, inklusive Cisco, Linux och Juniper. Med automatiserad nätverksupptäckt och stöd för protokoll som CDP, OSPF, BGP, SNMP och ARP, samt en anpassningsbar användarpanel och larmhanteringssystem, är LibreNMS idealiskt för både små och stora nätverksmiljöer. Den här guiden visar hur du installerar och konfigurerar LibreNMS på en Ubuntu 22.04-server.

Förutsättningar

• En Ubuntu 22.04-server
• En icke-root-användare med root-privilegier

Steg 1: Installera Paketberoenden

Först behöver du installera alla nödvändiga paketberoenden inklusive LEMP Stack, några Python-verktyg och nätverksverktyg som SNMP, whois och rrdtool.

Uppdatera och uppgradera Ubuntu-arkivet:

sudo apt update

Installera nödvändiga paket:

sudo apt install acl curl composer fping git graphviz imagemagick mariadb-client mariadb-server mtr-tiny nginx-full nmap php-cli php-curl php-fpm php-gd php-gmp php-json php-mbstring php-mysql php-snmp php-xml php-zip rrdtool snmp snmpd whois unzip python3-pymysql python3-dotenv python3-redis python3-setuptools python3-systemd python3-pip

Steg 2: Ladda ner och Installera LibreNMS

Skapa en ny användare för LibreNMS:

sudo useradd librenms -d /opt/librenms -M -r -s "$(which bash)"

Ladda ner källkoden för LibreNMS:

cd /opt/
sudo git clone https://github.com/librenms/librenms.git

Ändra ägarskap och behörigheter för LibreNMS-katalogen:

sudo chown -R librenms:librenms /opt/librenms
sudo chmod 771 /opt/librenms
sudo setfacl -R -m u:librenms:rwx /opt/librenms/rrd /opt/librenms/logs /opt/librenms/cache /opt/librenms/storage

Byt till librenms-användaren:

sudo su - librenms

Installera PHP-beroenden:

./scripts/composer_wrapper.php install --no-dev

Steg 3: Konfigurera Tidszon för PHP

Redigera php.ini för att ställa in tidszonen:

sudo nano /etc/php/8.1/fpm/php.ini
sudo nano /etc/php/8.1/cli/php.ini

Avkommentera och ändra till:

date.timezone = Etc/UTC

Ställ in tidszonen för systemet:

sudo timedatectl set-timezone Etc/UTC

Starta om PHP-FPM:

sudo systemctl restart php8.1-fpm

Steg 4: Konfigurera MariaDB

Redigera MariaDB-konfigurationen:

sudo nano /etc/mysql/mariadb.conf.d/50-server.cnf

Lägg till följande under [mysqld]-sektionen:

innodb_file_per_table=1
lower_case_table_names=0

Starta och aktivera MariaDB:

sudo systemctl enable mariadb
sudo systemctl restart mariadb

Logga in i MariaDB-skalet och skapa databas och användare:

sudo mysql -u root -p
CREATE DATABASE librenms CHARACTER SET utf8mb4 COLLATE utf8mb4_unicode_ci;
CREATE USER 'librenms'@'localhost' IDENTIFIED BY 'password';
GRANT ALL PRIVILEGES ON librenms.* TO 'librenms'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;
EXIT;

Steg 5: Konfigurera PHP-FPM Pool för LibreNMS

Kopiera standardpoolkonfigurationen och redigera den:

sudo cp /etc/php/8.1/fpm/pool.d/www.conf /etc/php/8.1/fpm/pool.d/librenms.conf
sudo nano /etc/php/8.1/fpm/pool.d/librenms.conf

Ändra till:

[librenms]
user = librenms
group = librenms
listen = /run/php-fpm-librenms.sock

Starta om PHP-FPM:

sudo systemctl restart php8.1-fpm

Steg 6: Konfigurera Nginx

Skapa en ny serverblockskonfiguration:

sudo nano /etc/nginx/sites-available/librenms.conf

Lägg till följande konfiguration:

server {
 listen      80;
 server_name librenms.hwdomain.io;
 root        /opt/librenms/html;
 index       index.php;

 charset utf-8;
 gzip on;
 gzip_types text/css application/javascript text/javascript application/x-javascript image/svg+xml text/plain text/xsd text/xsl text/xml image/x-icon;
 location / {
  try_files $uri $uri/ /index.php?$query_string;
 }
 location ~ [^/]\.php(/|$) {
  fastcgi_pass unix:/run/php-fpm-librenms.sock;
  fastcgi_split_path_info ^(.+\.php)(/.+)$;
  include fastcgi.conf;
 }
 location ~ /\.(?!well-known).* {
  deny all;
 }
}

Aktivera konfigurationen och testa Nginx:

sudo ln -s /etc/nginx/sites-available/librenms.conf /etc/nginx/sites-enabled/
sudo nginx -t
sudo systemctl restart nginx

Steg 7: Ytterligare Konfiguration

Skapa en symbolisk länk för LibreNMS-binary:

sudo ln -s /opt/librenms/lnms /usr/bin/lnms
sudo cp /opt/librenms/misc/lnms-completion.bash /etc/bash_completion.d/

Konfigurera SNMP:

sudo cp /opt/librenms/snmpd.conf.example /etc/snmp/snmpd.conf
sudo nano /etc/snmp/snmpd.conf

Ändra community-lösenord:

com2sec readonly default RANDOMSTRINGGOESHERE

Ladda ner och gör LibreNMS-agenten körbar:

sudo curl -o /usr/bin/distro https://raw.githubusercontent.com/librenms/librenms-agent/master/snmp/distro
sudo chmod +x /usr/bin/distro

Starta och aktivera snmpd-tjänsten:

sudo systemctl enable snmpd
sudo systemctl restart snmpd

Steg 8: Starta Webbinstallationen

Öppna din webbläsare och besök din LibreNMS-domän (t.ex. http://librenms.hwdomain.io). Följ installationsguiden på webbplatsen för att slutföra installationen.

När installationen är klar, validera din LibreNMS-installation genom att klicka på länken ”validate your install”.

Du har nu installerat och konfigurerat LibreNMS övervakningsverktyg på Ubuntu 22.04.

Texten ovan bygger på data på länken nedan. Besök länken ,där finns skärmdumpar och sånt som kan underlätta installationen

https://www.howtoforge.com/how-to-install-librenms-monitoring-tool-on-ubuntu-linux-22-04