• GNU Hurd tar steget in i 64-bitarsvärlden

    GNU Hurd har tagit ett historiskt steg in i 64-bitarsvärlden. Efter över tre decennier som ett experimentellt 32-bitarsprojekt kan den alternativa GNU-kärnan nu köras nativt på modern x86_64-hårdvara – tack vare integrationen i GNU Guix. Det innebär inte att Hurd ersätter Linux, men det gör projektet tekniskt relevant igen och öppnar dörren för en ny generation utvecklare och forskare.

    Efter mer än tre decennier av utveckling har GNU Hurd fått inbyggt stöd för x86_64-arkitekturen. Det innebär att systemet nu kan köras nativt på modern 64-bitars hårdvara. Stödet levereras via GNU Guix, som både är en avancerad pakethanterare och ett komplett operativsystem.

    Detta markerar första gången Hurd officiellt lämnar sin 32-bitarsbegränsning bakom sig.

    Vad är GNU Hurd?

    Hurd är tänkt att vara kärnan i det operativsystem som utvecklas av GNU Project. Projektet startade redan på 1980-talet med målet att skapa ett helt fritt operativsystem. När Linux dök upp i början av 1990-talet blev det snabbt den praktiska kärnan i GNU/Linux-systemen, medan Hurd fortsatte som ett mer experimentellt alternativ.

    Till skillnad från Linux bygger Hurd på en mikrokärnearkitektur baserad på GNU Mach. I en sådan design är själva kärnan minimal. Funktioner som filsystem, nätverk och enhetsdrivrutiner körs som separata servrar i användarrymden och kommunicerar genom meddelanden.

    Tanken är att detta ska ge större flexibilitet, bättre modularitet och potentiellt högre säkerhet. I praktiken har det också inneburit tekniska utmaningar som gjort utvecklingen långsam.

    Varför är 64-bitarsstöd så betydelsefullt?

    Under lång tid var Hurd begränsat till 32-bitars x86-system. Det innebar att:

    • Minne var begränsat till maximalt 4 GB adresserbart utrymme
    • Modern hårdvara inte kunde utnyttjas fullt ut
    • Projektets praktiska användbarhet minskade

    Med x86_64-stöd kan Hurd nu använda betydligt större minnesutrymmen och köras direkt på dagens processorer utan kompatibilitetslager. Det gör systemet mer relevant för forskning och utveckling.

    Det betyder dock inte att Hurd plötsligt blir ett alternativ till etablerade system. Snarare handlar det om att ta bort en teknisk spärr som länge hållit projektet tillbaka.

    GNU Guix och den nya generationens systembygge

    Det är genom Guix som 64-bitarsversionen nu görs tillgänglig. Guix är både en pakethanterare som kan installeras ovanpå andra Linux-system och en fullständig distribution kallad Guix System.

    En central idé är att hela systemet definieras deklarativt som kod. Det innebär att:

    • Uppdateringar sker atomiskt
    • Tidigare systemtillstånd kan återställas
    • System kan reproduceras exakt på flera maskiner

    I den senaste versionen har projektet lagt till över 12 000 nya paket och genomfört tiotusentals uppdateringar. Centrala verktyg och kompilatorer har moderniserats, och systemhanteringen har förbättrats med nya tjänster och säkerhetsfunktioner.

    Samtidigt fortsätter arbetet med att minimera beroendet av förkompilerad kod, vilket är en viktig del av projektets ambition att bygga systemet helt från källkod.

    Experimentellt – men inte irrelevant

    Trots framstegen är GNU Hurd fortfarande experimentellt. Hårdvarustödet är begränsat och stabiliteten når inte upp till nivåerna hos mer etablerade kärnor. Det är inte avsett för produktionsmiljöer.

    Men 64-bitarsstödet gör systemet mer tillgängligt för:

    • Operativsystemforskning
    • Säkerhetsstudier
    • Arkitekturexperiment
    • Fri programvaruutveckling

    Det blir nu möjligt att testa och utveckla Hurd på vanlig modern utrustning i stället för att förlita sig på äldre 32-bitarsmaskiner.

    En symbol för uthållighet

    Att Hurd nu tar klivet in i 64-bitarsvärlden är mer än en teknisk uppdatering. Det är ett tecken på långsiktig envishet inom fri programvaruvärld. I en bransch där många projekt försvinner efter några år har Hurd fortsatt att utvecklas i över 30 år.

    Det återstår att se vilken roll systemet kommer att spela i framtiden. Men med stöd för modern arkitektur har GNU Hurd tagit ett steg från historisk kuriositet till ett återigen relevant forskningsprojekt.

    https://guix.gnu.org/blog/2026/the-64-bit-hurd

    Faktaruta: GNU Hurd 64-bit via Guix

    Kort sagt: GNU Hurd har nu nativt x86_64-stöd som kan testas via GNU Guix/Guix System.
    Vad är Hurd? En experimentell GNU-kärna byggd ovanpå mikrokärnan GNU Mach, där flera systemtjänster körs som separata servrar i användarrymden.
    Varför 64-bit spelar roll: Modern hårdvara och större minnesadressrymd (praktiskt för utveckling, test och forskning).
    Hur får man tag på det? Guix tillhandahåller systemavbildningar/verktyg för installation eller test.
    Viktigt: Hurd är fortfarande experimentellt och inte ett produktionsalternativ till Linux.

Etikett: Emacs

  • GNU Hurd tar steget in i 64-bitarsvärlden

    GNU Hurd har tagit ett historiskt steg in i 64-bitarsvärlden. Efter över tre decennier som ett experimentellt 32-bitarsprojekt kan den alternativa GNU-kärnan nu köras nativt på modern x86_64-hårdvara – tack vare integrationen i GNU Guix. Det innebär inte att Hurd ersätter Linux, men det gör projektet tekniskt relevant igen och öppnar dörren för en ny…