
Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakom
Fedora-projektet väckte nyligen stor uppmärksamhet efter ett kontroversiellt förslag: att ta bort stödet för 32-bitars datorer (i686). Förändringen var tänkt att införas i Fedora Linux 44 och hade påverkat många användare, inte minst spelentusiaster. Men varför ville Fedora egentligen gå den här vägen – och varför blev reaktionerna så starka? Här sammanfattar vi läget.
Vad Fedora föreslog
Förslaget, som lades fram av Fedora-utvecklaren Fabio Valentini, bestod i huvudsak av två delar:
- Att sluta inkludera 32-bitarsbibliotek (kallade “multilib”) i 64-bitars Fedora-installationer.
- Att helt sluta bygga och paketera ny programvara för 32-bitars i686-arkitekturen.
Redan tidigare hade Fedora tagit bort stöd för 32-bitarskärnor och installerbara ISO-filer – det här sågs som de sista två stegen mot att helt fasa ut 32-bitarsplattformen.
Första delen skulle teoretiskt gå att ångra, men att sluta bygga ny programvara hade varit ett nästintill oåterkalleligt beslut.
Varför ville man ta bort stödet för 32-bitars?
Det fanns flera tekniska och praktiska motiv:
- Underhållsarbete: Det blir allt svårare för utvecklare att hålla 32-bitarskod uppdaterad, eftersom många moderna projekt redan lämnat det bakom sig.
- Förenkling: Att hantera 32-bitarsbibliotek i dagens Fedora är komplext och bygger på ömtåliga regler och specialfall.
- Resurseffektivitet: Om man slipper bygga tusentals 32-bitarsprogram frigörs processortid, vilket gynnar utvecklingen av 64-bitarsprogram.
- Snabbare system: Att minska antalet paket skulle kunna snabba upp pakethantering och uppdateringar för användarna.
Hur skulle det ha påverkat användarna?
Även om utvecklarna såg tydliga fördelar, fanns det risker för slutanvändare – särskilt inom spelvärlden:
- Program tas bort: 32-bitarsprogram på 64-bitarsinstallationer skulle försvinna vid uppgradering.
- Kompatibilitetsproblem: Mjukvara som kräver 32-bitarskomponenter skulle inte längre fungera.
- Spelmiljöer hotas: Populära lösningar som Wine (för att köra Windows-spel) och Steam skulle drabbas, särskilt äldre installationer.
- Fedora-baserade distros påverkas: Distributioner som Bazzite och Nobara, som fokuserar på gaming, skulle få problem.
- Äldre spel förloras: Många klassiska Linux- och Windows-spel riskerade att inte längre kunna köras enkelt.
Reaktionerna blev starka
Mottagandet från användarbasen var kraftigt negativt. Valentini beskrev hur han möttes av hundratals kommentarer i stil med: ”Gör inte det här!”, ”Bryr ni er inte om era användare?” och ”Jag byter distro direkt!”
Han menade att överdrivna rubriker och sensationsjournalistik från vissa teknikmedier och YouTubers förstärkte konflikten.
Flera användare jämförde Fedora med Windows – som fortfarande tillåter 32-bitarsprogram – och tyckte att Fedora gick för fort fram.
En undersökning visade att:
- 51 % var ”starkt emot”
- 16 % var ”emot, men kunde övertalas”
Totalt motsatte sig alltså två tredjedelar av de svarande förslaget.
Fanns det några kompromisser?
Ja, flera tekniska lösningar diskuterades som alternativ:
- Wine med WoW64 – En ny teknik där Wine kan köra 32-bitars Windows-program utan hjälp från operativsystemets egna 32-bitarsbibliotek. Lovande men ännu inte helt stabil.
- Flatpak – Paket som innehåller alla sina beroenden. Steam finns till exempel som Flatpak, men användare rapporterade ibland sämre prestanda, högre lagringskrav och problem med vissa funktioner.
- Containrar – Exempelvis Podman eller Toolbx, där man kan köra ett separat 32-bitarsmiljö vid behov.
- Begränsat stöd, som Ubuntu – En kompromiss vore att endast behålla ett urval av viktiga 32-bitarsbibliotek, till exempel för spel. Det har Ubuntu gjort sedan 2019.
Beslutet: Fedora behåller stödet – för nu
Den 28 juni 2025 valde Valentini att dra tillbaka sitt förslag. Fedora 44 kommer alltså inte att avveckla 32-bitarsstödet ännu.
Han konstaterade att det helt enkelt var för tidigt, och att debatten sannolikt hade blivit lika hätsk oavsett vilken version som förslaget gällde.
En del i communityn såg detta som en seger för användarna. Andra ansåg att man bara skjutit problemet framför sig, eftersom trenden i mjukvaruvärlden tydligt går mot att släppa stödet för 32-bitarsplattformar.
Valentini avslutade med att han nu gärna ser konkreta och realistiska motförslag. Diskussionen lär alltså fortsätta – med hopp om en lösning som fungerar både för användare och utvecklare.
https://ostechnix.com/fedora-32-bit-i686-support-withdrawal-postponed
Fakta: Vad är i686?
i686 är en arkitekturetikett som används i Linuxvärlden för att beskriva en klass av 32-bitars x86-processorer med stöd för instruktioner som introducerades med Intel Pentium Pro (1995) och framåt. Den är en vidareutveckling av tidigare x86-generationer som i386 och i586 (Pentium) och används ofta som minimikrav för modern 32-bitarsprogramvara.
Vilka CPU:er räknas som i686-kompatibla?
- Intel Pentium Pro
- Intel Pentium II
- Intel Pentium III
- Intel Pentium M
- Intel Pentium 4
- Intel Celeron (baserat på ovanstående generationer)
- Intel Atom (tidiga modeller som Z500–Z600-serierna)
- AMD Athlon (klassiska 32-bitarsversioner)
- AMD Duron
- AMD Sempron (32-bitars)
- Via C3, C7, Eden
- Transmeta Crusoe och Efficeon
- Vissa Geode LX-processorer
Notera att även om dessa processorer tekniskt stöder i686, så varierar prestanda och kompatibilitet beroende på instruktioner som SSE, PAE eller NX-bit. Moderna system kräver ofta mer än bara grundläggande i686-stöd för att fungera fullt ut.