Terminalemulatorn Kitty har snabbt blivit ett favoritverktyg bland Linux- och macOS-användare som uppskattar hastighet, grafikacceleration och flexibilitet. Med lanseringen av version 0.42 tar Kitty ett stort steg framåt – både när det gäller funktionalitet och användarvänlighet.

Snabbåtkomst-terminal i Quake-stil

Den största nyheten i denna version är utan tvekan funktionen quick-access-terminal. Inspirerad av klassiska Quake-spel kan du nu med ett enkelt tangenttryck fälla ner en terminal från toppen av skärmen. Den svävar ovanpå skrivbordet, är transparent om du vill, och fungerar sömlöst i både X11, Wayland och macOS.

Tanken är enkel: terminalen ska alltid vara nära till hands, men aldrig i vägen. Du kan dessutom anpassa dess utseende och beteende via en särskild konfigurationsfil (quick-access-terminal.conf), och tillämpa egna inställningar just för snabbåtkomstfönstret med kitty_conf.

Bättre textstöd med Unicode 16

Kitty har också blivit ännu bättre på att hantera text. Terminalen följer nu Unicode 16-specifikationen för grafemkluster, vilket innebär att komplexa tecken – till exempel kombinationer av emojis eller icke-latinska alfabet – delas upp och renderas korrekt i terminalrutor. Det här är särskilt viktigt för tydlighet i moderna skript och appar som använder avancerad teckenhantering.

Smarta temaväxlingar med stöd för bakgrunder

Kitty har sedan tidigare haft stöd för att växla mellan ljust och mörkt tema. I version 0.42 utökas detta med automatiskt stöd för bakgrundsbilder – så att även skrivbordsbakgrunden följer det aktiva temat. Det skapar ett mer enhetligt och estetiskt gränssnitt utan extra konfiguration.

Effektivare panelhantering

För den som jobbar med flera terminalpaneler samtidigt har +kitten panel fått ett nytt argument:

kitty +kitten panel --single-instance

Detta gör det möjligt att skapa flera paneler inom en enda process, vilket minskar resursförbrukningen och gör att panelhanteringen känns smidigare – särskilt i mer komplexa arbetsmiljöer.

Starta dolt och kontrollera på distans

Kitty kan nu startas i doltläge med flaggan --start-as=hidden, vilket är perfekt för skript eller automatiserade miljöer där terminalen ska visas först när den verkligen behövs.

Fjärrstyrnings-API:t har också förbättrats. Du kan nu:

• Vänta på att underprocesser avslutas
• Ändra utseendet på paneler i realtid
• Dölja eller visa fönster utan att påverka övriga program

Detta gör Kitty till ett kraftfullt verktyg även i automatiserade miljöer och fönsterhanterare.

Fler förbättringar för användaren

• Musåterkomsttid kan justeras med mouse_hide_wait, så du själv bestämmer hur snabbt muspekaren ska visas igen efter tangenttryck.
• diff-kitten har förbättrats med stöd för vim-liknande bläddring och möjlighet att läsa in named pipes.
• Det nya verktyget change_font_size låter dig nu förstora eller förminska teckensnittet i relativa steg, inte bara med fasta punkter.

Finputs för macOS och Wayland

Mac-användare får tillbaka korrekt färgtemastöd vid fönsterurval, och för dem som kör Wayland finns nu stöd för xdg-system-bell – så att systemets ljudsignal fungerar direkt från terminalen.

Dessutom har flera gamla buggar rättats till, bland annat problem som uppstod i version 0.36.0 kring kommandotolkning och temahantering.

Självklart! Här är den omarbetade versionen av stycket utan emojis eller små symboler:

Anpassa Kitty efter din stil och arbetsflöde

En av Kittys största styrkor är hur enkelt det är att anpassa terminalen efter dina behov. Alla inställningar görs i en enkel textfil, vanligtvis placerad i ~/.config/kitty/kitty.conf. Där kan du justera allt från färgscheman och teckensnitt till kortkommandon och musbeteende.

Exempel: Ändra teckenstorlek och teckensnitt

font_family      FiraCode Nerd Font
bold_font        auto
italic_font      auto
font_size        13.0

Kitty stödjer alla teckensnitt som finns installerade på systemet – inklusive ligatur-stöd i till exempel Fira Code.

Exempel: Ställ in färgtema

För att använda ett färgschema kan du inkludera en separat temafil:

include nord.conf

Eller definiera färger direkt i konfigurationsfilen:

foreground      #c0c5ce
background      #2b303b
cursor          #ffffff
color0          #4f5b66
color1          #bf616a

Du kan hitta färdiggjorda teman på exempelvis GitHub: https://github.com/dexpota/kitty-themes.

Exempel: Lägg till bakgrundsbild och transparens

background_image           ~/Bilder/terminal-bakgrund.png
background_image_layout   tiled
background_opacity        0.85

Det ger terminalen ett mer personligt utseende.

Exempel: Definiera egna tangentbordsgenvägar

map ctrl+shift+right next_tab
map ctrl+shift+left  previous_tab

Du kan binda om nästan alla funktioner i Kitty efter dina egna preferenser.

Exempel: Starta i viss katalog eller session

initial_window_width  100c
initial_window_height 30c
startup_session        mysession.conf

I mysession.conf kan du fördefiniera flikar, kommandon och startkataloger.

Exempel: Anpassa snabbåtkomst-terminalen separat

För den nya nedfällbara terminalen i version 0.42 kan du skapa en separat konfigurationsfil, quick-access-terminal.conf, och definiera egna inställningar för den. Till exempel:

font_size 15.0
background_opacity 0.95

Det låter dig ha en annan stil och funktionalitet för snabbåtkomstfönstret jämfört med vanliga Kitty-fönster.

Kittys konfigurationssystem är både kraftfullt och lättläst. Alla ändringar kan laddas om utan att terminalen behöver startas om, vilket gör det enkelt att experimentera. Mer information och en komplett lista över alla tillgängliga inställningar hittar du på projektets webbplats:
https://sw.kovidgoyal.net/kitty

Så installerar du Kitty 0.42 på Ubuntu, Debian och Mint

Även om Kitty ofta finns tillgänglig via distributionspaket, är versionerna där vanligtvis äldre än den senaste officiella. För att få Kitty 0.42 på Ubuntu 24.04 LTS, Debian eller Linux Mint rekommenderas att använda det officiella installationsskriptet från utvecklaren. Öppna terminalen och kör:

curl -L https://sw.kovidgoyal.net/kitty/installer.sh | sh /dev/stdin

Det här installerar Kitty lokalt i ~/.local/kitty.app. För att göra kommandot kitty tillgängligt i terminalen, lägg till följande rad i din ~/.bashrc eller ~/.zshrc:

export PATH="$PATH:$HOME/.local/kitty.app/bin"

Vill du ha en ikon i programmenyn? Kopiera skrivbordsikonen och justera sökvägen:

cp ~/.local/kitty.app/share/applications/kitty.desktop ~/.local/share/applications/
sed -i "s|Exec=kitty|Exec=$HOME/.local/kitty.app/bin/kitty|" ~/.local/share/applications/kitty.desktop

Efter det kan du starta Kitty från programmenyn eller genom att skriva kitty i terminalen. Vill du vara säker på att rätt version installerats kan du verifiera med:

kitty --version

På så sätt får du den absolut senaste versionen, inklusive nyheterna i 0.42, utan att behöva vänta på att den dyker upp i distributionspaketen.

Sammanfattning

Kitty 0.42 visar att en terminal inte bara behöver vara ett fönster för text. Med smarta funktioner, anpassningsbarhet och fokus på prestanda är Kitty ett av de mest mångsidiga terminalverktygen på marknaden. Den nya snabbåtkomst-terminalen gör att du alltid har en kraftfull arbetsyta till hands – utan att den stör när du inte behöver den.

Om du inte redan använder Kitty är det här ett perfekt tillfälle att prova. Och om du gör det – uppdatera till version 0.42 och utforska vad nästa nivå av terminalarbete kan innebära.

https://linuxiac.com/kitty-0-42-launches-with-quick-access-terminal

Linux-terminalen är ett kraftfullt verktyg, men det är lätt att fastna i de vanligaste kommandona som ls, cd, cp och grep. Den som vågar gräva lite djupare hittar dock många smarta och ofta förbisedda kommandon som kan spara både tid och frustration. Här är tio dolda pärlor som du kanske inte använder dagligen – men som kan göra ditt Linux-liv betydligt enklare.

1. Snabb rättning med ^foo^bar

Har du någonsin skrivit ett kommando och märkt att du gjort ett litet stavfel? I stället för att skriva om hela raden kan du bara ersätta det felaktiga ordet i farten:

echo Hello foo
Hello foo

^foo^bar
Hello bar

Det här ersätter den första förekomsten av ”foo” i föregående kommando med ”bar”. En enkel och snabb korrigering.

2. Töm en fil direkt med > fil.txt

Om du vill rensa innehållet i en fil – kanske en loggfil – utan att öppna den, använd:

> fil.txt

Detta kommandot skriver över filen med tomt innehåll, vilket är ett snabbt sätt att nollställa en fil utan att radera den.

3. Schemalägg engångsuppgifter med at

Behöver du köra ett kommando vid en specifik tidpunkt? at är perfekt när du inte vill sätta upp en återkommande cron-regel:

at 3pm
> echo "Dags att säkerhetskopiera" >> backup.log

När tiden är inne körs kommandot automatiskt. Perfekt för engångskörningar.

4. Diskutrymmeskoll med du -h --max-depth=1

Vill du se hur mycket utrymme varje mapp tar i den aktuella katalogen? Då är detta din vän:

du -h --max-depth=1

Detta ger dig en överskådlig rapport där storleken visas i format som är lätt att läsa (t.ex. MB eller GB).

5. Enkla beräkningar med expr

Ibland behöver man bara räkna lite snabbt. Med expr kan du göra enkla beräkningar direkt i terminalen:

expr 5 + 3

Resultat: 8. Fungerar även med subtraktion, multiplikation och vissa strängoperationer.

6. Ordsökning med look

Om du letar efter ord som börjar på en viss bokstavssekvens är look ett lysande verktyg:

look hel

Exempel på resultat:

hello
help
helper

Praktiskt vid språkarbete, ordspel eller när du letar efter rätt term.

7. Automatisk inmatning med yes

Ska du köra ett kommando som kräver att du trycker “y” om och om igen? Låt yes göra jobbet åt dig:

yes y

Det här matar in bokstaven “y” i en oändlig loop – tills du stoppar det med Ctrl+C. Praktiskt vid installationer eller test.

8. Primtalsfaktorer med factor

Vill du veta vilka primtalsfaktorer ett visst tal består av?

factor 18

Ger: 18: 2 3 3. Ett bra verktyg för programmerare, matematiker eller bara nyfikna.

9. Anpassad ping med ljud – ping -i och -a

Vill du pinga en enhet med längre intervall – och få en ljudsignal vid varje svar? Använd:

ping -i 60 -a 192.168.1.1

Här ställs intervallet till 60 sekunder och ett ljud spelas upp varje gång det kommer ett svar.

10. Läs filer baklänges med tac

cat visar innehållet i en fil uppifrån och ner. Men ibland vill du börja med slutet. tac gör precis det:

tac loggfil.txt

Raderna visas i omvänd ordning – särskilt användbart för loggfiler där det senaste ofta är mest relevant.

Avslutningsvis

Dessa tio kommandon kanske inte är lika välkända som ls eller sudo, men de är otroligt användbara i rätt sammanhang. Oavsett om du vill rensa filer, schemalägga kommandon eller få en snabb matematisk lösning – finns det ett Linux-kommando som hjälper dig.

Prova dem nästa gång du jobbar i terminalen och upptäck hur mycket kraft du kan frigöra med bara några tangenttryckningar.

Den populära och unika Linuxdistributionen NixOS har släppt version 25.05, en stor uppdatering som för med sig flera tekniska nyheter, förbättringar under huven och uppdaterade skrivbordsmiljöer. Versionen, som fått kodnamnet Warbler, bygger på de moderna och långsiktigt underhållna Linuxkärnorna 6.12 LTS och 6.14.

NixOS är känd för sin deklarativa konfigurationsmodell och kraftfulla pakethanterare, där hela systemet definieras i konfigurationsfiler och kan återskapas exakt. Med version 25.05 stärks denna modell ytterligare, bland annat genom ett nytt verktyg för att bygga skräddarsydda systemavbildningar.

Nyheter i skrivbordsmiljöerna

På användarsidan märks att NixOS 25.05 nu erbjuder stöd för GNOME 48 – den allra senaste versionen av GNOME-skrivbordet. Dessutom finns för första gången möjlighet att testa System76:s nya skrivbordsmiljö COSMIC, som är utvecklad i programmeringsspråket Rust. Stödet för COSMIC är fortfarande experimentellt, men fungerar stabilt. Användare som vill aktivera det kan göra det via systemets konfigurationsinställningar.

Nya och förbättrade verktyg

En av de mest spännande nyheterna är införandet av kommandot nixos-rebuild build-image, som gör det möjligt att generera plattformsanpassade diskavbildningar direkt från sin systemkonfiguration. Det är ett stort steg för dem som vill bygga skräddarsydda installationer eller distribuera NixOS i olika miljöer.

Även nixos-rebuild själv har fått en uppföljare i form av nixos-rebuild-ng, som är en helt omskriven version i Python. Syftet är att på sikt erbjuda bättre prestanda och underhållsmöjligheter.

Paketet nixos-option har i sin tur skrivits om till ett Nix-uttryck, vilket gör det lättare att integrera och vidareutveckla. En annan teknisk förbättring är att det nu finns stöd för det så kallade ”Lockable HTTP Tarball”-protokollet, vilket ökar säkerheten och tillförlitligheten vid paketdistribution från NixOS kanaler.

Uppdaterade kärnkomponenter och virtualisering

På mjukvarusidan har flera centrala komponenter uppdaterats, däribland OpenSSH 10.0p2, LLVM 19 och GCC 14. För dem som arbetar med containrar finns nu stöd för rootless-containrar via podman, vilket ger säkrare drift utan att kräva root-privilegier.

Skrivbordsmiljöerna Xfce, Cinnamon och Pantheon har också fått uppdateringar till versionerna 4.20, 6.4 respektive 8. Det innebär förbättrad användarupplevelse, prestanda och kompatibilitet med modern hårdvara.

Tillgänglighet

NixOS 25.05 finns nu att ladda ner från den officiella webbplatsen. ISO-avbildningar erbjuds i flera varianter: grafiska installationer med GNOME eller KDE Plasma för både x86_64- och ARM64-arkitekturer, samt en Minimal-version för användare som vill anpassa allt från grunden.

https://nixos.org/blog/announcements/2025/nixos-2505

I Centraleuropa, särskilt i tyskspråkiga länder, har en ny rörelse börjat ta form. Den kallas End of 10, och dess mål är att hjälpa människor att ersätta Windows 10 med Linux – och därigenom ge nytt liv åt fungerande datorer som annars riskerar att kastas bort.

End of 10 – Ge din gamla dator nytt liv med Linux

När Microsoft avslutar stödet för Windows 10 den 14 oktober 2025, kommer miljontals fullt fungerande datorer att riskera att bli obsoleta. Inte för att de är trasiga – utan för att de inte uppfyller kraven för Windows 11. Den internationella kampanjen End of 10 erbjuder ett hållbart och användarvänligt alternativ: installera Linux och fortsätt använda din dator.

En rörelse för digital hållbarhet

End of 10 föddes i Europa och har på bara några dagar fått global spridning. Bakom kampanjen står elva engagerade personer med kopplingar till projekt som GNOME, KDE, openSUSE och Free Software Foundation Europe. Deras budskap är tydligt: äldre datorer är inte värdelösa – de behöver bara ett smartare operativsystem.

Tre tydliga mål

1. Uppgradera mjukvara, inte hårdvara
Kampanjen vill utmana föreställningen att man måste köpa en ny dator när Windows-stödet upphör. I själva verket uppstår över 75 % av en dators koldioxidavtryck redan vid tillverkningen. Att byta till Linux istället för att kassera sin dator är därför både ekonomiskt och miljövänligt.

2. Skapa ett nätverk för hjälp och stöd
Via kampanjens webbplats kan användare hitta lokala reparationskaféer, oberoende datorbutiker och installationshjälp. Det finns också tydliga steg-för-steg-guider för dem som vill installera Linux på egen hand. Volontärer arrangerar installfester, delar utbildningsmaterial och bistår både privatpersoner och organisationer.

3. En öppen och distributionsneutral inställning
End of 10 förespråkar inte någon särskild Linuxdistribution. Istället vill man ena hela den fria och öppna mjukvarurörelsen. Alla projekt är välkomna att delta, så länge budskapet är positivt och inkluderande.

Så kan du hjälpa till

Alla som vill stödja kampanjens mål är välkomna att bidra – teknisk expertis är inget krav. Du kan till exempel:

• Hjälpa till vid installationsdagar eller arrangera egna evenemang
• Sätta upp affischer eller dela ut material på kaféer, skolor och universitet
• Översätta, skriva dokumentation eller hjälpa till med design
• Tipsa om lokala aktörer som kan ge Linuxsupport
• Sprida kampanjens budskap i sociala medier
• Engagera dig i FOSS-projekt som deltar i kampanjen

Om du vill fungera som lokal kontaktpunkt (ett så kallat repair collective) kan du skicka in information om din plats eller ditt evenemang till kampanjen via e-post: endof10@lists.posteo.de – helst i JSON-format. Vad som behöver anges finns beskrivet i kampanjens GitHub-repository.

Kampanjsajten och översättningar

Kampanjens webbplats är redan aktiv, trots att lanseringsdatumet ursprungligen var satt till den 28 maj. Sajten hostas av KDE och följer deras översättningssystem. Om du vill bidra med översättning av webbplatsen eller kampanjmaterial, kan du börja här:

• Hitta ditt språkteam: https://l10n.kde.org/
• Läs om processen: https://community.kde.org/Get_Involved/translation

Sammanfattning

End of 10 är mer än bara en kampanj – det är en rörelse som väcker liv i den gamla entusiasmen och gemenskapen som kännetecknat fri programvara i årtionden. Har du en dator som inte klarar Windows 11? Installera Linux och gör både miljön och din plånbok en tjänst.

https://endof10.org/sv

AlmaLinux OS Foundation har nu lanserat AlmaLinux OS 9.6, kodnamn ”Sage Margay”, som den senaste stabila utgåvan av detta kostnadsfria och RHEL-kompatibla operativsystem. Versionen erbjuder en rad uppdateringar inom prestanda, utvecklingsverktyg och säkerhet.

AlmaLinux är en öppen källkodsdistribution som bygger på samma källkod som Red Hat Enterprise Linux (RHEL), och version 9.6 är fullt binärkompatibel med RHEL 9.6. Det innebär att användare får tillgång till ett robust och industriellt beprövat system – utan licenskostnader.

Prestanda och felsökning i fokus

Den nya versionen innehåller viktiga förbättringar för systemövervakning och felsökning genom uppdateringar till verktyg som:

• elfutils 0.192
• Valgrind 3.24.0
• SystemTap 5.2
• PCP 6.3.2

Dessa verktyg ger utvecklare och administratörer kraftfulla möjligheter att analysera och optimera sina system.

Nya versioner för utvecklare och webbapplikationer

AlmaLinux 9.6 innehåller uppdaterade modulströmmar för flera centrala komponenter:

• Maven 3.9
• MySQL 8.4
• nginx 1.26
• PHP 8.3

Dessa uppdateringar förbättrar både prestanda och säkerhet för moderna webbapplikationer.

Uppgraderade kompilatorer och programmeringsspråk

Utvecklare kan nu dra nytta av förbättrad kodoptimering och nya språkfunktioner tack vare:

• GCC 11.5
• LLVM 19.1.7
• Go 1.23.6
• Rust 1.84.1

Förbättrad nätverkshantering och virtualisering

Nätverksfunktionerna har förbättrats med NetworkManager 1.52 och iproute 6.11.0. Inom virtualisering och containerisering märks uppdateringar till:

• Podman 5.4.0
• Buildah 1.39.4
• libvirt 10.10.0
• QEMU 9.1

Två nya paket – snpguest och snphost – introduceras för att stärka virtualiseringskapaciteten ytterligare. Dessutom erbjuds en teknikförhandsvisning av KVM-stöd för IBM Power-arkitekturen.

Andra uppdateringar

Ytterligare komponenter som fått nya versioner i AlmaLinux OS 9.6 inkluderar:

• Git 2.47.1
• Git-LFS 3.6.1
• Apache HTTP Server 2.4.62
• Node.js 22

Kärnan i systemet är fortfarande Linux 5.14, samma version som används i den officiella RHEL 9.6.

Tillgänglighet

AlmaLinux OS 9.6 kan nu laddas ner från projektets officiella webbplats och finns som installationsavbildning (ISO) för flera arkitekturer:

• x86_64 (64-bitars PC)
• AArch64 (ARM64)
• ppc64le (PowerPC 64-bitars Little Endian)
• s390x (IBM System Z)

Uppgradera direkt

För de som redan använder AlmaLinux är det enkelt att uppgradera till version 9.6 genom att köra följande kommando i terminalen:

sudo dnf upgrade --refresh

För fullständig information om förändringar, se de officiella versionsanteckningarna.

Raspberry Pi Foundation har nu lanserat en ny version av sitt Debian-baserade operativsystem Raspberry Pi OS. Den nya utgåvan, daterad 2025-05-06, kommer med flera viktiga förbättringar – bland annat ett nytt program för skrivare, bättre hantering av pekskärmar, uppdateringar för Wayland och en ny långtidsstödd Linux-kärna.

Förbättrad användarupplevelse

En av nyheterna är ett omarbetat skärmlås som nu ger användaren tydligare information om vad som sker. Skärmen kan låsas via tangentkombinationen Ctrl+Alt+L eller genom det nya alternativet ”Lås skärmen” i dialogrutan för avstängning. Detta gör det enklare att hantera sessioner i delade miljöer eller när man lämnar datorn.

Ny app för skrivare

Raspberry Pi OS får också ett nytt verktyg för att hantera skrivare, vilket ersätter det tidigare system-config-printer. Den nya appen gör det enklare att installera, ansluta och styra skrivare direkt från skrivbordet.

Pekskärmsvänliga förbättringar

För användare med pekskärm finns nu ett nytt läge i Skärmkonfiguration-appen där man kan välja mellan musemulation och nativ pekskärmsstyrning. Det senare ger mer direkt kontroll men innebär att vissa funktioner, som dubbelklick, försvinner. För att kompensera detta kan användaren aktivera enkelklick i filhanteraren eller använda tryck och håll för att öppna snabbmenyer.

Samtidigt har det virtuella tangentbordet Squeekboard förbättrats och tillåter nu att användaren väljer vilken skärm tangentbordet ska visas på – något som är särskilt användbart vid flerskärmskonfigurationer.

Snabbare uppstart och smidigare inloggning

En annan nyhet är att inställningarna för automatisk inloggning nu är uppdelade – användaren kan själv välja om man vill logga in till skrivbordsmiljön eller bara till terminalen (CLI). Detta görs enkelt via Raspberry Pi-konfigurationen eller raspi-config.

Uppstartstiden har också förbättrats, särskilt i Wayland-sessioner där wf-panel-pi – verktyget som hanterar aktivitetsfältet – nu startar snabbare. Dessutom har zenity, som hanterar grafiska dialogrutor från kommandoraden, begränsats för att minska fördröjningar vid systemstart.

Ny kärna och uppdaterad fönsterhanterare

Operativsystemet har även fått en ny version av fönsterhanteraren Labwc (v0.8.1) för användare av Wayland, samt en uppgradering av Linux-kärnan till version 6.12 LTS. Det innebär bättre prestanda, säkerhet och stöd för ny hårdvara – samtidigt som långsiktigt underhåll garanteras.

Stöd för alla Raspberry Pi-modeller

Den nya versionen av Raspberry Pi OS kan laddas ner från den officiella webbplatsen och stöder samtliga modeller av Raspberry Pi – inklusive 1A+, 1B+, 2B, 3A+, 3B, 3B+, 4B, 400, CM-serien samt Zero, Zero W och Zero 2 W.

Så uppdaterar du

För dig som redan använder Raspberry Pi OS räcker det att öppna en terminal och köra: sudo apt update && sudo apt full-upgrade

Efter uppdateringen kör du automatiskt den senaste versionen från maj 2025.

https://www.raspberrypi.com/software/operating-systems

Red Hat har nu lanserat version 10 av sitt flaggskeppssystem Red Hat Enterprise Linux (RHEL), en uppdatering som markerar ett stort steg framåt för IT-drift i både moln- och företagsmiljöer. RHEL 10 bjuder på en rad nyheter – från integrerad AI-assistans till kvantsäkra säkerhetslösningar och förbättrat containerstöd.

AI direkt i terminalen – möt RHEL Lightspeed

En av de mest uppmärksammade nyheterna är introduktionen av Red Hat Enterprise Linux Lightspeed. Med hjälp av generativ AI integrerad i systemet får användare möjlighet att kommunicera med RHEL på ett naturligt sätt direkt via kommandoraden. Funktionen erbjuder smart vägledning, felsökning och förslag baserat på decennier av Red Hats samlade kunskap. Det innebär att såväl nya som erfarna systemadministratörer kan arbeta snabbare och mer effektivt – med AI som ett inbyggt stödverktyg.

Förberedd för kvantdatorer

RHEL 10 har även ett tydligt fokus på framtidens säkerhetsutmaningar. Systemet erbjuder nu inbyggt stöd för post-kvantkryptografi enligt FIPS-standarden (Federal Information Processing Standards). Det hjälper organisationer att skydda sig mot så kallade ”skörda nu, dekryptera senare”-attacker, där data samlas in idag för att knäckas med framtida kvantdatorer.

Image-läge – enhetlig hantering med containerteknik

En annan nyhet är det så kallade image-läget, där Red Hat nu erbjuder ett förenklat och konsekvent sätt att bygga och hantera operativsystemet som en avbild (image), likt containerapplikationer. Det gör det möjligt för utvecklare och driftteam att använda samma verktyg och arbetsflöden genom hela infrastrukturen – vilket minskar konfigurationsfel och ökar driftsäkerheten.

Utökat stöd för moln och arkitektur

RHEL 10 är redo för molnet. Den nya versionen har fullständigt stöd för att köra Red Hat-avbildningar i AWS, Google Cloud och Microsoft Azure. Dessutom introduceras officiellt stöd för den öppna RISC-V-arkitekturen, vilket öppnar upp för fler hårdvaruplattformar i framtiden.

Förutom dessa huvudnyheter innehåller RHEL 10 även ett uppdaterat verktygspaket för IT-proffs, fler partnercertifierade lösningar och det nya Security Select Add-On – ett tillval som förenklar säkerhetskonfigurationer efter behov.

Tillgänglighet

Red Hat Enterprise Linux 10 finns nu tillgänglig via Red Hats kundportal för alla med aktiv prenumeration. Den som inte är kund kan ladda ner en kostnadsfri utvärderingsversion som gäller i 60 dagar.

För tekniskt intresserade rekommenderas att ta del av de officiella versionsanteckningarna där alla detaljer om förbättringar, borttagna funktioner och kända problem finns listade.

Linux Mint bygger på Ubuntu, som i sin tur bygger på Debian.

Linux Mint är den distribution som liknar Windows mest, vilket gör att inlärningskurvan blir inte lika brant som än till exempel på Ubuntu.

Man kan säga att Linux Mint påminner mest om Windows 7. Det är lätt att hitta det man vill komma åt, och som standard är LibreOffice förinstallerat.

Det finns gott om inställningar för hur skrivbordsmiljön ska se ut.
Testet genomfördes i en virtuell maskin under VMware. Maskinen hade tilldelats 4 GB RAM och två processorkärnor.

Testet har inte genomförts på särskilt klen hårdvara, så det är svårt att bedöma hur bra systemet flyter på sådana datorer. Men å andra sidan är inte 2 kärnor och 4 GB RAM att betrakta som ”klen” hårdvara år 2025, särskilt inte när en standarddator i butik oftast har 16 GB RAM. Jag testade Linux Mint på en äldre HP-laptop – och den flöt på riktigt fint även där.

Som standard ingår små gula ”anteckningslappar” för den som vill ha digitala kom ihåg-lappar.

Jag prövade att lägga till den skrivare jag hade i nätverket, och det fungerade bra. Dock kan Linux ibland vara lite knepigt med skrivare – särskilt sådana vars tillverkare använder egna skrivspråk och inte PCL eller Postscript. Epson har dock blivit riktigt duktiga på att tillhandahålla drivrutiner för Linux. Det hade ändå varit att föredra med automatisk detektering, som det ofta är med bättre modeller från t.ex. HP.

En ”appbutik” finns också, under namnet Programhanteraren, där man hittar vanliga Linux-program som GIMP, Blender, Telegram, Audacity med flera.

Det är inte Windows

Linux Mint är dock inte Windows – även om det efterliknar Windows i utseende. Allt du brukar göra på din Windows-dator kommer inte att fungera under Linux. Därför måste man ha klart för sig vilka behov man har, innan man glatt installerar Linux Mint och sedan försöker köra något fakturingsprogram som bara finns för Windows.

S/

Slutsats

När Windows 10 når ”end of life” i höst kanske du har köpt en ny dator som ersätter din gamla. Men med Linux Mint kan du installera ett modernt system på den gamla datorn och använda den till exempel som surfdator. Du vill kanske inte slänga fullt fungerande hårdvara – och då är Linux Mint ett alldeles utmärkt alternativ, särskilt för surfning, ordbehandling och andra vardagsuppgifter.

Det mesta vi gör med datorn år 2025 handlar ändå om att använda den som en terminal mot internet. Runt 2010 hade folk ofta hårddiskarna fulla med nedladdade filmer från The Pirate Bay – idag streamar vi samma innehåll på våra smarta TV-apparater.

Man ska komma ihåg att 15 år gammal hårdvara – alltså en dator från 2010 – inte är dålig idag. Däremot var 15 år gammal hårdvara år 2010 (dvs. en dator från 1995) i stort sett oanvändbar. Utvecklingen har helt enkelt inte varit lika brant mellan 2010 och 2025 som den var mellan 1995 och 2010 – åtminstone inte på hårdvarusidan.

SLUT

Den 17 maj 2025 tillkännagav Debianprojektet att Debian GNU/Linux 12.11 nu är officiellt släppt. Det är den elfte punktutgåvan av Debian 12-serien med kodnamnet ”Bookworm”. Denna uppdatering innehåller totalt 81 buggfixar och 45 säkerhetsuppdateringar, vilket gör systemet mer stabilt, säkert och tillförlitligt för både stationära användare och servermiljöer.

En stabilare Debian 12

Debian 12.11 är inte en ny version av operativsystemet i sig, utan en så kallad punktutgåva. Det innebär att inga nya funktioner introduceras, men ett stort antal uppdateringar och förbättringar bakas in i nya installationsavbilder. Den här uppdateringen är främst till för användare som vill installera Debian på nytt eller på ny hårdvara, och som vill slippa ladda ner hundratals uppdateringar efter installationen.

För befintliga Debian 12-användare räcker det att köra:

sudo apt update
sudo apt full-upgrade

Bakgrunden till nummerhoppet

Det kan verka förvirrande att Debian 12.11 är den elfte punktutgåvan – men det beror på att version 12.3 aldrig släpptes. Den ställdes in på grund av ett allvarligt problem med EXT4-filsystemet som i vissa fall kunde leda till datakorruption. Därför räknas 12.11 som den tionde faktiska utgåvan, trots versionsnumret.

Vad har uppdaterats?

Debian 12.11 innehåller ett brett spektrum av korrigeringar och förbättringar. Här är några av höjdpunkterna:

Säkerhetsfixar

Bland de 45 säkerhetsuppdateringarna märks:

• glib2.0 – Fix för heltalsöverskridning i datumparsering (CVE-2025-3360)
• haproxy – Åtgärd för heap-buffertöverskridning (CVE-2025-32464)
• imagemagick – Felhantering av MIFF-bildformat rättad (CVE-2025-43965)
• fig2dev – Fixar för flera DoS-sårbarheter (CVE-2025-31162, -31163, -31164)
• freerdp2, libsndfile1, gdk-pixbuf, openssl, openssh med flera har också fått viktiga uppdateringar

Det är särskilt viktigt att dessa säkerhetsuppdateringar installeras snabbt, särskilt på servrar och exponerade system.

Exempel på buggfixar

Här är några av de 81 övriga rättelserna i denna version:

• debian-archive-keyring – Nya nycklar för kommande Debian 13 ”Trixie”
• systemd – Fix för loggrotation och notifiering i vissa konfigurationer
• netplan.io – Förbättrad hantering av nätverksgränssnitt i molnmiljö
• grub2 – Stabilitetsförbättringar vid EFI-boot på nyare datorer
• cups – Korrigeringar för skrivarkompatibilitet
• pulseaudio – Fix för volymbuggar vid användning av vissa USB-headsets
• gcc-12 – Rättad felhantering av stackskydd på AArch64-plattformar
• docker.io, containerd, runc – Återuppbyggda med nyare beroenden

Utöver detta har flera språkfiler, dokumentationer och hjälpprogram uppdaterats för bättre stabilitet och användarupplevelse.

Nya installationsavbilder

Debian 12.11 finns nu tillgänglig i form av uppdaterade installationsavbilder för alla officiellt stödja arkitekturer, inklusive amd64, arm64, i386, mips64el och fler. Dessa ISO-avbilder innehåller alla de senaste säkerhets- och buggfixarna direkt, vilket sparar mycket tid vid nyinstallation.

Ladda ner den senaste versionen från Debians officiella sida:

https://www.debian.org/distrib

Långsiktigt stöd

Debian 12 kommer att få säkerhetsuppdateringar till minst juni 2026 genom det ordinarie säkerhetsstödet. Därefter förväntas systemet stödjas genom Debian LTS (Long Term Support) fram till mitten av 2028.

Mer information

En fullständig lista över uppdaterade paket, versionsnummer och säkerhetsrelaterade CVE-ID:n finns i det officiella tillkännagivandet:

https://www.debian.org/News/2025/20250517

KDE-projektet har nu släppt betaversionen av KDE Plasma 6.4 för allmän testning. Den här kommande versionen av skrivbordsmiljön bjuder på en rad spännande nyheter och förbättringar – både när det gäller utseende och funktionalitet.

En av de största nyheterna är att man nu kan skapa egna tile-layouts för varje enskilt virtuellt skrivbord, vilket ger bättre kontroll över fönsterplaceringen. Fönsterhanteraren KWin får också stöd för X11 igen (KWin-X11), och tematmotorn Aurorae gör comeback för dem som gillar att anpassa sina fönsterdekorationer.

Andra nya funktioner inkluderar möjligheten att styra om ett fönster ska ha titelrad och ram direkt via Task Manager-menyn, samt att man nu kan stänga av systemfältikoner för program som inte har en sådan inställning själva.

Sökverktyget KRunner har blivit smartare och visar nu mer relevanta resultat. Det finns även förbättrat stöd för färgkoder, ett nytt fönster för att välja tangentbordsgenvägar via portalsystemet, och det går nu att påbörja systemuppdateringar direkt från notifieringar. Dessutom kan man dubbelklicka för att aktivera ljudteman.

Plasma 6.4 innehåller också förbättrad hantering av aviseringar – vissa kan nu sparas i historiken – och det går att justera längden på effekten ”Fade Desktop” vid skrivbordsväxling. Menyredigeraren (KMenuEdit) har fått en modernare design, och Plasma System Monitor visar nu en särskild lista för bakgrundsprocesser.

Bland de mer praktiska nyheterna finns att nyinstallerade appar markeras i applikationsmenyn Kickoff, samt att man kan ställa in systemet så att filer som dras och släpps på samma disk flyttas direkt, utan bekräftelsedialog.

Den färdiga versionen av KDE Plasma 6.4 planeras att släppas den 17 juni 2025, men stabila utgåvor för utvecklare och distributörer blir tillgängliga redan 12 juni så att de hinner integreras i olika Linuxdistributioner.

För den som är nyfiken går det att testa betaversionen redan nu via exempelvis openSUSE Tumbleweed eller KDE neon. Tänk dock på att detta är en tidig version av programvaran som inte är avsedd för dagligt bruk eller produktionsmiljöer.

Att förstå nätverksportar är en grundläggande färdighet inom IT, särskilt om du arbetar med Linux, nätverk, DevOps eller cybersäkerhet. Kunskap om portar visar att du förstår hur nätverkskommunikation fungerar, hur tjänster exponeras, och hur man identifierar samt åtgärdar säkerhetsrisker. Det är därför vanligt att portrelaterade frågor dyker upp i tekniska intervjuer.

Den här artikeln går igenom de 25 vanligaste nätverksportarna du bör känna till, samt deras syfte, protokoll och relevans i verkliga system.

Vad är en nätverksport?

En nätverksport är ett logiskt nummer som används av datorer för att särskilja olika tjänster på samma IP-adress. Portar möjliggör att flera program kan kommunicera samtidigt utan konflikt. De är inte fysiska objekt, utan en del av det underliggande nätverksprotokollet TCP/IP.

Varje port representeras av ett nummer mellan 0 och 65535. Dessa är uppdelade i tre huvudkategorier:

• Välkända portar (0–1023): används av operativsystemets kärntjänster.
• Registrerade portar (1024–49151): används av vanliga program och tjänster.
• Dynamiska eller privata portar (49152–65535): används tillfälligt av klienter för nätverkskommunikation.

Därför ställs portfrågor vid intervjuer

Frågor om portar avslöjar om du:

• Vet vilka tjänster som använder vilka portar.
• Känner till skillnaden mellan TCP och UDP.
• Förstår hur man felsöker nätverksanslutningar.
• Har insikt i hur öppen kommunikation kan innebära säkerhetsrisker.

Det är också ett sätt att testa din praktiska erfarenhet, eftersom portkunskap är något man ofta använder i dagligt arbete.

Viktiga portnummer och deras syften

Här följer en lista över 25 vanliga portar och vad de används till:

• Port 20 (TCP): FTP (Data) – överför filinnehåll i aktivt läge.
• Port 21 (TCP): FTP (Kontroll) – styrkommando för FTP-anslutningar.
• Port 22 (TCP): SSH – säker fjärrinloggning och filöverföring.
• Port 23 (TCP): Telnet – osäker fjärrinloggning, används sällan i dag.
• Port 25 (TCP): SMTP – skickar e-post.
• Port 53 (TCP/UDP): DNS – översätter domännamn till IP-adresser.
• Port 67 (UDP): DHCP-server – tilldelar IP-adresser till klienter.
• Port 68 (UDP): DHCP-klient – tar emot nätverksinställningar.
• Port 80 (TCP): HTTP – vanlig, okrypterad webbtrafik.
• Port 110 (TCP): POP3 – äldre metod för e-posthämtning.
• Port 123 (UDP): NTP – synkroniserar tid mellan system.
• Port 135 (TCP): RPC – används av Windows för tjänstkommunikation.
• Port 137–139 (UDP/TCP): NetBIOS – namn- och fildelning i äldre Windows-nätverk.
• Port 143 (TCP): IMAP – modern metod för att läsa e-post.
• Port 161 (UDP): SNMP – övervakar nätverksenheter som routrar och switchar.
• Port 389 (TCP/UDP): LDAP – autentisering och katalogtjänster, används ofta med Active Directory.
• Port 443 (TCP): HTTPS – säker webbläsartrafik över SSL/TLS.
• Port 445 (TCP): SMB över TCP – fildelning i moderna Windows-nätverk.
• Port 465 (TCP): SMTPS – äldre metod för att skicka e-post över SSL.
• Port 514 (UDP): Syslog – fjärrloggning av systemmeddelanden.
• Port 993 (TCP): IMAPS – säker e-posthämtning med IMAP.
• Port 995 (TCP): POP3S – säker e-posthämtning med POP3.
• Port 3306 (TCP): MySQL – databasport för MySQL.
• Port 5432 (TCP): PostgreSQL – öppen källkodsdatabas.
• Port 5900 (TCP): VNC – fjärrstyrning av grafiska skrivbord.
• Port 6379 (TCP): Redis – snabb in-memory databas.
• Port 8080 (TCP): HTTP-alternativ – används ofta av applikationsservrar eller proxyer.
• Port 8443 (TCP): HTTPS-alternativ – används för säker webbåtkomst till särskilda webbtjänster.

Så här kontrollerar du öppna portar i Linux

Att känna till portar är en sak, men att kunna analysera dem i praktiken är lika viktigt. I Linux används följande verktyg:

1. ss – modern ersättare till netstat

Kommando:

sudo ss -tulpn

Flaggor:

• -t visar TCP.
• -u visar UDP.
• -l visar lyssnande portar.
• -p visar processen som öppnat porten.
• -n visar IP- och portnummer i numerisk form.

2. netstat – äldre men fortfarande användbart

Kommando:

sudo netstat -tulpn

Liknande flaggor som ss. Används främst i äldre system där ss saknas.

3. nmap – portskanning

Kommando:

nmap -sT localhost

Detta skannar lokala portar via fulla TCP-anslutningar. Kan även användas mot andra IP-adresser.

Portar och säkerhet

Många attacker börjar med en portskanning. Genom att identifiera öppna portar letar angripare efter sårbara tjänster. Därför är det viktigt att hålla bara nödvändiga portar öppna.

Exempel:

• Port 23 (Telnet) bör undvikas helt eftersom data överförs i klartext.
• Port 445 (SMB) har ofta varit mål för ransomware.

Skyddsåtgärder inkluderar:

• Att inaktivera onödiga tjänster och därmed deras portar.
• Att använda en brandvägg som ufw, iptables eller firewalld.
• Att säkra tjänster med kryptering – t.ex. SSH i stället för Telnet.

Exempel – blockera port 23 med ufw:

sudo ufw deny 23

Eller med firewalld:

sudo firewall-cmd --zone=public --remove-port=23/tcp --permanent
sudo firewall-cmd --reload

Sammanfattning

Portkunskap är mer än att memorera siffror. Det handlar om att förstå nätverkstjänsters struktur, veta hur man felsöker problem och kunna bygga säkra system. Att kunna koppla portnummer till vanliga tjänster som SSH, HTTP, DNS och SMTP är grundläggande, men lika viktigt är förmågan att analysera och säkra dessa portar i praktiken.

Genom att behärska dessa 25 portar, verktygen ss, netstat och nmap, samt förstå grundläggande säkerhetstänk, står du bättre rustad inför både tekniska intervjuer och det dagliga arbetet som systemadministratör eller nätverkstekniker.

https://www.tecmint.com/linux-network-ports

Ubuntu är ett kraftfullt och användarvänligt operativsystem, men precis som alla andra system kan det bli segare med tiden. Orsakerna är ofta tillfälliga filer, loggar, cache och spår av gamla program som tillsammans saktar ner datorn och fyller upp lagringsutrymmet.

Här får du 15 praktiska tips för att fräscha upp Ubuntu och ge det nytt liv – oavsett om du kör på äldre hårdvara eller bara vill ha snabbare respons.

1. Välj en lättare Ubuntu-variant

Ubuntu finns i flera olika versioner. Om du tycker att systemet känns trögt, kan du testa en mer resurssnål variant som Xubuntu (med XFCE) eller Lubuntu (med LXQt). De är perfekta för äldre datorer eller för dig som bara vill ha ett snabbare skrivbord.

sudo apt install xubuntu-desktop  
sudo apt install lubuntu-desktop

2. Håll systemet uppdaterat

Att köra en föråldrad version av Ubuntu kan leda till både säkerhetsproblem och försämrad prestanda. Se till att du har de senaste uppdateringarna installerade:

sudo apt update && sudo apt upgrade  
sudo do-release-upgrade

Det är särskilt klokt att hålla sig till en LTS-version (Long Term Support), som får säkerhetsuppdateringar i fem år.

3. Stäng av program som startar i bakgrunden

Många program startar automatiskt när du loggar in – och det påverkar både hastighet och minnesanvändning. Öppna uppstartsinställningarna med:

gnome-session-properties

Där kan du ta bort onödiga tjänster och program som du inte behöver direkt vid start.

4. Minska användningen av swap

Ubuntu börjar använda växlingsminnet (swap) ganska tidigt, vilket kan göra systemet långsammare eftersom det är betydligt segare än RAM. Du kan minska detta beteende:

1. Öppna filen /etc/sysctl.conf
2. Lägg till raden: vm.swappiness=10
3. Verkställ med:

sudo sysctl -p

5. Byt ut tunga program mot lättare alternativ

Om du kör med äldre hårdvara kan tunga program slöa ner systemet. Det finns snabba alternativ till de vanligaste programmen:

6. Snabbare programstart med Preload

Preload är en smart liten tjänst som håller koll på vilka program du oftast använder – och förladdar dem i bakgrunden för snabbare start.

Installera det så här:

sudo apt install preload

7. Testa en minimalistisk fönsterhanterare

Om du vill gå ännu längre och ha ett extremt snabbt system kan du byta hela skrivbordsmiljön mot en fönsterhanterare, t.ex. i3 eller Openbox. De är lätta, snabba och idealiska för dig som gillar att jobba med tangentbordet.

sudo apt install i3  
sudo apt install openbox

8. Stäng av visuella effekter

Snygga övergångar och animationer kan se trevliga ut – men de tar resurser. I GNOME kan du stänga av animationer under Inställningar → Tillgänglighet. Andra skrivbordsmiljöer har liknande alternativ.

9. Rensa upp gamla filer

Över tid samlas mycket skräpfiler i systemet. Ett bra verktyg för att ta bort dessa är BleachBit, som fungerar ungefär som CCleaner för Linux:

sudo apt install bleachbit

Starta det och markera det du vill rensa bort – till exempel cache, temporära filer och loggar.

10. Ta bort onödiga program

Ubuntu kommer med en hel del förinstallerade program som du kanske aldrig använder. Att rensa bort dessa kan frigöra både utrymme och minne.

Till exempel:

sudo apt remove --purge libreoffice*

11. Se till att TRIM är aktivt (för SSD-användare)

TRIM hjälper SSD-diskar att hålla prestandan uppe över tid. I de flesta fall är det redan aktiverat i Ubuntu, men du kan säkerställa det manuellt:

sudo apt install fstrim  
sudo fstrim /

12. Optimera strömanvändningen med TLP

TLP är ett smart verktyg som automatiskt justerar hur mycket energi datorn använder, vilket i sin tur förbättrar både prestanda och batteritid:

sudo apt install tlp  
sudo tlp start

13. Byt till en snabbare DNS

Webbsidor kan laddas långsamt om du använder en trög DNS-server. Du kan byta till exempelvis:

• Google DNS: 8.8.8.8, 8.8.4.4
• Cloudflare DNS: 1.1.1.1, 1.0.0.1

Ändra detta i nätverksinställningarna under din aktuella anslutning.

Läs mer i vår Wiki hur man DNS i ubuntu : Ändra DNS Ubuntu

14. Stäng av swap helt (om du har tillräckligt med RAM)

Om du har mycket minne (t.ex. 16 GB eller mer) kan du klara dig utan swap:

sudo swapoff -a  
sudo nano /etc/fstab

Leta upp raden för swap och sätt ett # framför för att kommentera bort den.

15. Testa en annan kärna (t.ex. Liquorix)

Standardkärnan i Ubuntu passar inte alltid alla datorer. Du kan testa en alternativ kärna som Liquorix, som är optimerad för låg latens och hög prestanda – särskilt bra för spel eller ljudproduktion.

curl -s 'https://liquorix.net/install-liquorix.sh' | sudo bash

Avslutande tankar

Ubuntu är ett flexibelt operativsystem som går att anpassa i det oändliga. Med lite finjusteringar kan du få även gamla datorer att kännas snabba igen. Alla tips passar inte alla, men testa gärna några i taget och känn efter vad som gör skillnad för just dig.

Och viktigast av allt – glöm inte att göra en säkerhetskopia innan du gör stora förändringar i systemet!

https://www.tecmint.com/speed-up-ubuntu/#google_vignette

Microsoft slutar stödja CPU:er före 8:e gen av intel core, medan Linux slopar 80486-stöd efter 30 år. 486 användes med MS-DOS och OS/2. Generation efter 486 kallades inte 586 eftersom siffror inte kunde varumärkesskyddas – därför valde Intel namnet ”Pentium”. Företaget NexGen hade dock en CPU som hette 586, och deras teknik togs senare över av AMD.

Linuxutvecklarna har beslutat att städa bort gammal kod som stödjer föråldrad hårdvara, i syfte att förenkla och modernisera stödet för x86-arkitekturen.

Processorer i Intel 80486-serien (i486) hör till datorhistorien vid det här laget – de lanserades under tidigt 1990-tal. Trots detta har Linuxkärnan fortfarande haft stöd för dessa gamla CPU:er. Men nu ser det ut som att detta stöd äntligen är på väg bort.

Under en nylig diskussion på Linuxutvecklarnas e-postlista skrev Linus Torvalds själv att det nog är dags att lämna i486 bakom sig – han menade att det inte finns någon mening med att lägga utvecklingstid på hårdvara som ingen längre använder.

Det dröjde inte länge innan förslaget konkretiserades. Redan nästa dag publicerade Ingo Molnar, en av de mest erfarna kärnutvecklarna, ett paket med 15 patchar som föreslår att Linuxkärnan slutar stödja processorer som saknar moderna instruktioner som TSC (Time-Stamp Counter) och CMPXCHG8B (CX8). Det innebär i praktiken att både i486 och de allra tidigaste Pentium-modellerna (före t.ex. Windows 95-eran) rensas ut.

Molnar påpekade att det gamla stödet inte bara är oanvänt – det orsakar också buggar och problem som tar tid att felsöka. Hans förslag innebär bland annat:

• Stöd för äldre CPU-modeller som i486, tidiga Pentium, WinChip och Elan tas bort.
• Nischade moderkort som RDC321x och AMD:s 486-baserade plattformar stöds inte längre.
• Den gamla FPU-emulatorn (math-emu/) tas bort, liksom uppstartsflaggan no387.
• Funktioner som TSC och CX8 blir krav – reservlösningar för CPU:er som saknar dessa försvinner.

Totalt rensas över 14 000 rader kod bort från cirka 80 filer. Efter den här städningen blir kärnan både mindre och enklare att underhålla.

Om förändringarna godkänns blir detta den största rensningen av gammalt CPU-stöd sedan Linux 3.8 tog bort i386-stöd 2012. Diskussioner om att ta bort i486 har förts i flera år, men först nu har det blivit ett konkret initiativ efter att Torvalds satte fart på processen.

Men vad betyder det här i praktiken? För nästan alla – absolut ingenting. De sista i486-processorerna tillverkades redan 2007, och nästan ingen kör moderna Linuxkärnor på sådan uråldrig hårdvara. För retroentusiaster eller specialanvändare finns fortfarande gamla långtidsstödjande kärnor eller emulatorer som alternativ.

https://linuxiac.com/linux-kernel-to-drop-support-for-legacy-i486-and-early-586-cpus

IPFire-projektet har släppt IPFire 2.29 Core Update 194, en ny stabil version av den populära öppna brandväggsdistributionen som är känd för sitt fokus på säkerhet och prestanda. Den här uppdateringen bygger vidare på föregående version med flera tekniska förbättringar och ett flertal uppdaterade paket.

Ny Linux-kärna 6.12.23 LTS

En av de viktigaste förändringarna i denna version är uppgraderingen till Linux-kärnan 6.12.23 LTS, som innehåller flera viktiga säkerhets- och stabilitetsförbättringar.

Förbättringar i gränssnitt och certifikathantering

Pakfire-gränssnittet har gjorts mer överskådligt och lättanvänt, vilket förenklar hanteringen av paket. Dessutom har processen för att förnya IPsec-värdcertifikat förbättrats för att säkerställa att alla interna filer uppdateras korrekt.

Tekniska förändringar i nätverkshanteringen

Uppdateringen ändrar även brandväggsbeteendet så att utgående anslutningar som använder en Alias-IP inte längre NAT:as till standardadressen på RED-gränssnittet. Detta ger bättre kontroll över utgående trafik.

Bytte till libidn2

Distributionen har även bytt från libidn till libidn2, vilket förbättrar hantering av internationella domännamn enligt modernare standarder.

Uppdaterade paket

Ett stort antal centrala komponenter har uppdaterats, däribland:

• BIND 9.20.8, D-Bus 1.16.2, Suricata 7.0.10, Zabbix 7.0.11 LTS,
• iproute2 6.14.0, gettext 0.24, libxml2 2.14.0, util-linux 2.41,
• och många fler – inklusive säkerhetsbibliotek, komprimeringsverktyg och nätverksverktyg.

Uppdaterade tillägg (Add-ons)

Flera tillägg har också fått nya versioner:

• Bacula 15.0.2, FFmpeg 7.1.1, Git 2.49.0, Samba 4.22.0,
• mpd 0.24.3, mympd 20.1.2, OVMF 2025.02-1, med flera.

Tillgänglighet

IPFire 2.29 Core Update 194 finns tillgänglig för nedladdning som ISO- eller USB-avbild från den officiella webbplatsen. Den stöder både x86_64– och ARM64-arkitekturer. Användare med befintliga installationer kan uppdatera direkt via det inbyggda systemet för att ta del av alla nya förbättringar.

Den senaste uppdateringen introducerar också ett nytt verktyg för att städa upp banor samt flera förbättringar och buggfixar – särskilt för Linux-användare.

Inkscape 1.4.2 är nu tillgänglig och markerar den första underhållsutgåvan i 1.4-serien av detta kraftfulla, plattformsoberoende program för vektorgrafik i öppet format (SVG). Programmet fungerar på Linux, Windows och macOS.

Bland nyheterna finns ett nytt startfönster, ett tillägg som förenklar rensning av banor genom att ta bort överflödiga eller närliggande noder, samt ett första steg mot stöd för filer från Vectornator och Linearity Curve. Även importen av .afdesign-filer (Affinity Designer) har förbättrats avsevärt.

Linux-användare får extra glädje av denna version, som bland annat löser krascher vid drag-och-släpp med Snap-versionen, förbättrar funktionaliteten i KDE Plasma med Wayland, och rättar till ett problem med exportdialogen i Snap-paketet.

Inkscape 1.4.2 erbjuder även förbättrad export till DXF12 med färg, bevarar färginformation i POLYLINE-objekt vid import av DXF-filer, stödjer negativa värden för utfall i tryckmärken, och hanterar klippningar i PDF-filer bättre än tidigare.

Utöver detta har rutnätsverktyget justerats för att rita med inverterad y-axel, tipsen i statusfältet om stödlinjer förklarar nu hur man redigerar dem, irrelevanta inställningar i dialogen för justering och fördelning visas inte längre, och färger i asiatiska mönster kan numera ändras.

Andra förbättringar inkluderar rättelser i manualen (man-sidan), uppdaterat stöd för Python 3.14, korrigering av vissa tangentbordsgenvägar, ny dokumentation för hur man lägger till ikoner till tillägg, samt att kommandot --export-page=all nu exporterar samtliga sidor som förväntat.

Programmet hanterar nu även färgpaletter i .ase-format med LAB-färgrymd, återställer saknade parenteser i verktygstipsen för kalligrafiverktyget, undviker deformation av cirklar i formbyggaren, och respekterar kantutjämning vid skapande av bitmapkopior.

Vill du prova den nya versionen? Inkscape 1.4.2 kan laddas ner som AppImage från den officiella webbplatsen – ett portabelt format som fungerar direkt på de flesta GNU/Linux-distributioner utan behov av installation.

Om du någon gång har försökt köra ett Windows-program på Linux har du säkert stött på Wine. Det är ett kraftfullt kompatibilitetslager som översätter Windows-funktioner till Linux-kompatibla motsvarigheter – utan att behöva köra en virtuell maskin eller installera Windows. Oavsett om du vill spela gamla klassiker, köra affärsprogram eller felsöka en Windows-applikation är Wine ett av de mest användbara verktygen du kan ha i din Linux-verktygslåda.

Nu är Wine 10.7 ute – och den kommer med flera välkomna förbättringar.

Nytt i Wine 10.7

Snabbare minnesspårning med user-fault-fd

En av de mest intressanta nyheterna i den här versionen är att Wine nu utnyttjar Linuxkärnans user-fault-fd-funktionalitet. Det används för att förbättra så kallad write-watch, vilket är ett sätt att hålla koll på vilka minnesområden ett program skriver till.

Varför är det viktigt? Många moderna applikationer – särskilt .NET-program och spel – använder denna funktion för just-in-time-kompilering och garbage collection. Med stödet i Wine kan dessa program köras snabbare och med lägre systempåverkan.

Bättre stöd för HDR och avancerad grafik

Wine 10.7 utökar stödet för avancerade bildformat i komponenten WindowsCodecs. Den hanterar nu flyttalsbaserade bildformat bättre, vilket förbättrar kompatibiliteten med högupplösta och högdynamiska texturer (HDR). Detta kommer främst till nytta i grafiktunga applikationer och spel.

Förbättrad felsökning med ny PDB-backend

Utvecklare som använder Visual Studio eller WinDbg tillsammans med Wine får nu kortare laddningstider vid felsökning. Den nya PDB-backenden kan läsa in mer metadata – som typinformation och radnummer – vilket förbättrar hanteringen av symbolfiler och gör debuggningsarbetet snabbare och mer tillförlitligt.

14 buggar åtgärdade

Flera konkreta problem har lösts i den här versionen, bland annat:

• Varningsfönster i PokerStars som försvann tidigare ligger nu kvar
• Den klassiska ”Skicka till…”-menyn i Winamp fungerar igen
• Tangentbordsinmatning som förlorades i Wines virtuella skrivbordsläge är åtgärdad

Så installerar du Wine 10.7

Ubuntu (20.04, 22.04, 24.04 och nyare)

WineHQ erbjuder färska paket via sitt eget PPA. Följ dessa steg för att installera den senaste stabila versionen:

sudo dpkg --add-architecture i386
sudo mkdir -pm755 /etc/apt/keyrings
sudo wget -O /etc/apt/keyrings/winehq-archive.key https://dl.winehq.org/wine-builds/winehq.key
sudo wget -NP /etc/apt/sources.list.d/ https://dl.winehq.org/wine-builds/ubuntu/dists/$(lsb_release -cs)/winehq-$(lsb_release -cs).sources

sudo apt update
sudo apt install --install-recommends winehq-stable

Tips: Om $(lsb_release -cs) inte fungerar automatiskt kan du ersätta det med exempelvis focal, jammy eller noble beroende på Ubuntu-version.

Kontrollera att installationen lyckades:

wine --version

Fedora (38, 39 och nyare)

På Fedora kan du lägga till WineHQ:s repo och installera därifrån:

sudo dnf config-manager --add-repo https://dl.winehq.org/wine-builds/fedora/$(rpm -E %fedora)/winehq.repo
sudo dnf install winehq-stable

Kontrollera versionen:

wine --version

För Fedora Silverblue eller andra ostree-baserade varianter rekommenderas Flatpak-versionen istället.

Sammanfattning

Wine 10.7 är en gedigen uppdatering som förbättrar både prestanda och kompatibilitet. Särskilt användare av .NET-applikationer, moderna spel och utvecklingsverktyg kommer att märka skillnad. Om du använder Wine regelbundet, eller funderat på att börja, är detta ett bra tillfälle att uppgradera till den senaste versionen.

Källkod och mer information hittar du på WineHQ:s officiella GitLab-sida.

https://linuxiac.com/wine-10-7-released-with-improved-write-watch-performance

Flatpak är ett system för att paketera och köra Linux-appar i isolerade miljöer, oberoende av distribution. Det gör det möjligt att installera och uppdatera applikationer utan att de påverkar resten av systemet, vilket ökar säkerheten och förenklar distribution av programvara – särskilt på skrivbordssidan.

Nu har version 1.16.1 släppts – en underhållsuppdatering i 1.16-serien, men med flera förbättringar som gör skillnad både för vanliga användare och systemadministratörer.

Föräldrakontroll som gör uppdateringar smidigare

En viktig nyhet i denna version är att barnkonton nu som standard tillåts uppdatera redan installerade appar när föräldrakontroll är aktiverad. Detta gör att säkerhets- och buggfixuppdateringar kan installeras automatiskt, utan att en vuxen behöver godkänna varje enskild uppdatering. Det här beteendet kan anpassas med hjälp av polkit-policyregler, för den som behöver mer finjusterad kontroll.

Snabbare och effektivare kommandon

Flatpak 1.16.1 introducerar flera optimeringar som märks i vardagsanvändning:

• flatpak prune --dry-run har blivit snabbare genom att det inte längre räknar ut mängden diskutrymme som skulle kunna frigöras.
• flatpak permission-reset skriver endast ändringar, vilket minskar onödigt skrivande och förbättrar prestandan.
• Tydligare felmeddelanden visas nu när felaktiga parametrar anges, till exempel med flatpak-spawn --sandbox-a11y-own-name.

Tekniska förbättringar

För mer avancerade användare innehåller versionen flera tekniska förbättringar:

• /dev/udmabuf kan nu användas tillsammans med --device=dri, vilket förbättrar stöd för vissa grafikfunktioner.
• Flatpak använder nu instans-ID istället för topprocessens PID i systemd-scopes, vilket gör det enklare att identifiera appinstanser.
• Stöd har lagts till för att läsa TLS-certifikat från /etc/containers/certs.d vid användning av OCI-register.
• Dokumentationen har förbättrats, vilket underlättar för både användare och utvecklare.

Åtgärdade fel

Uppdateringen innehåller också flera viktiga buggfixar:

• Ett minnesläckage som uppstod vid installation av extra-data har åtgärdats.
• flatpak-portal har stabiliserats genom att reducera onödig flertrådning som kunde leda till krascher.
• Kompilering med -Ddefault_library=static fungerar nu som avsett.
• Felmeddelanden som tidigare visades dubbelt vid transaktionsfel visas nu bara en gång.
• Autocomplete för flatpak search inkluderar nu alla tillgängliga alternativ.

Uppdatera via din distribution

Flatpak 1.16.1 kan laddas ner från projektets GitHub-sida, men det rekommenderas att du uppdaterar via din Linuxdistributions programvaruförråd. På så sätt får du en version som är testad och integrerad med ditt system.

Utvecklarna rekommenderar att både enskilda användare och distributioner uppgraderar till 1.16.1 så snart som möjligt.

En välkänd cyberkriminell grupp vid namn Outlaw, även kallad Dota, har intensifierat sina attacker mot Linux-servrar i en global kampanj. Gruppen utnyttjar svaga eller standardinställda SSH-lösenord för att få åtkomst till servrar, där de installerar skadlig kod och använder systemen för kryptovalutabrytning.

Attackerna har bekräftats i flera länder, inklusive USA, Tyskland, Italien, Brasilien, Kanada, Thailand och Taiwan.

Utnyttjar svaga SSH-lösenord

Gruppens huvudsakliga metod är att logga in via SSH på Linux-servrar där lösenorden är svaga eller aldrig ändrats från standardinställningarna. Särskilt utsatta är administrativa konton som “suporte”, som ofta förekommer i färdigkonfigurerade miljöer.

Efter inloggning läggs en obehörig SSH-nyckel till för användaren “mdrfckr”, vilket ger angriparen permanent åtkomst till systemet utan att behöva lösenord igen.

Installation av botnät

När åtkomst väl erhållits installeras ett Perl-skript som laddar ner och packar upp ett arkiv med namnet dota.tar.gz. Denna kod placeras i en dold katalog med namnet .configrc5, där körbara filer som init0 och b/run återfinns.

Den skadliga programvaran är avsiktligt förvirrad (obfuskerad) för att undvika upptäckt och har mekanismer för att överleva omstarter. Kommunikation sker via IRC, vilket möjliggör fjärrstyrning av systemet för bland annat DDoS-attacker, vidare spridning, samt nedladdning av fler skadliga filer.

Kryptovalutabrytning med XMRig

En av de främsta målsättningarna med attackerna är att använda servrarnas resurser till att bryta Monero (XMR), en anonym kryptovaluta. Angriparna använder en modifierad version av brytprogrammet XMRig, maskerad som systemprocessen kswapd0. Detta gör att programmet kan arbeta i bakgrunden utan att väcka misstankar.

Resultatet är ofta kraftig prestandapåverkan. Många systemadministratörer märker inte attacken förrän systemet blivit långsamt eller instabilt.

Skyddsåtgärder

För att minska risken för denna typ av intrång bör Linux-administratörer vidta följande åtgärder:

• Inaktivera lösenordsbaserad SSH-inloggning och använd nyckelbaserad autentisering.
• Begränsa SSH-åtkomst till specifika IP-adresser och överväg att använda en icke-standardport.
• Övervaka systemresurser för ovanligt hög CPU-användning eller okända processer.
• Installera säkerhetsuppdateringar regelbundet för både operativsystem och kärna.

Sammanfattning

Outlaws angrepp visar tydligt att även Linux-servrar, som ofta anses vara säkrare än andra system, är sårbara om de inte konfigureras och övervakas korrekt. Genom att utnyttja bristande säkerhet kan angriparna obemärkt använda servrar som verktyg för ekonomisk vinning och vidare attacker.

En säker servermiljö kräver goda rutiner, proaktivt säkerhetsarbete och kontinuerlig bevakning. Utan detta är risken stor att infrastrukturen kapas – och används av kriminella aktörer likt Outlaw.

Källa till artikel :

Om du någon gång har behövt installera om Windows, testa en Linux-distribution eller fixa en krånglande dator, har du förmodligen använt Rufus. Det är ett litet men kraftfullt verktyg som gör det busenkelt att skapa startbara USB-minnen – och nu har det blivit ännu bättre.

I april 2025 släpptes Rufus 4.7, och den här versionen innehåller flera spännande nyheter som gör livet lättare för både vanliga användare och IT-proffs.

Vad är Rufus?

Kort sagt: Rufus gör USB-minnen startbara. Du laddar ner en ISO-fil (till exempel för Windows, Ubuntu eller något verktyg som GParted), väljer din USB-enhet, klickar på ”Start”, och vips – du har ett färdigt USB-minne som kan användas för att installera eller reparera ett operativsystem.

Det som gör Rufus så populärt är att det:

• är gratis och öppet,
• fungerar med både BIOS och UEFI,
• stödjer persistent storage för Linux live-system,
• och är blixtsnabbt jämfört med många konkurrenter.

Det fungerar också i lite knepigare situationer, till exempel om du jobbar med äldre datorer eller vill kringgå säkerhetsfunktioner som Secure Boot.

Vad är nytt i version 4.7?

Med Rufus 4.7 får vi flera förbättringar, både när det gäller funktionalitet och säkerhet:

Bättre säkerhet med DBX-stöd

Rufus kan nu automatiskt hämta uppdaterade DBX-filer (UEFI:s lista över blockerade signaturer) från den officiella UEFI-källan. Det innebär att du kan skapa USB-minnen som är mer i linje med moderna säkerhetskrav.

Stöd för ztsd-komprimering

Det nya stödet för ztsd-komprimerade avbildningar gör att Rufus kan hantera vissa typer av ISO- och IMG-filer ännu snabbare och effektivare.

Smartare diskhantering

Du kan nu utesluta specifika diskar från listan i Rufus genom att ange deras GPT GUID. Perfekt om du vill undvika att råka välja en fel enhet och skriva över något viktigt.

Buggfixar och optimeringar

Version 4.7 åtgärdar bland annat en allvarlig sårbarhet (CVE-2025-26624) kopplad till cfgmgr32.dll, förbättrar minneshantering och identifierar VHD-filer som är för stora för målenheten. Dessutom har stödet för 32-bitars ARM tagits bort, medan ARM64 fortfarande stöds fullt ut. FreeDOS och Grub4DOS har även de uppdaterats.

Slutsats

Rufus 4.7 är ett solklart val för alla som vill skapa startbara USB-enheter på ett säkert, snabbt och enkelt sätt. Det är fortfarande ett av de mest pålitliga verktygen där ute – och med de senaste förbättringarna har det blivit ännu bättre.

https://rufus.ie/sv

Om du använder Linux eller Unix-baserade system med Bash har du säkert hört talas om konfigurationsfilerna .bashrc och .bash_profile. De ser snarlika ut – men spelar helt olika roller beroende på hur skalet startas.

Att förstå dessa två filer är nyckeln till en stabil och anpassad terminalmiljö. Här förklarar vi vad som är vad, hur de används och hur du sätter upp din Bash-konfiguration på bästa sätt.

Vad är skillnaden?

.bash_profile körs när du loggar in – till exempel via SSH eller en textkonsol. Den används för att sätta upp din miljö vid inloggning:

• miljövariabler
• sökvägar (PATH)
• startkommandon

.bashrc körs varje gång du öppnar ett nytt terminalfönster eller manuellt startar Bash. Den är tänkt för:

• alias
• promptinställningar
• funktioner
• interaktiva verktyg

Exempel: när används vilken?

• Loggar du in via SSH? → .bash_profile
• Öppnar du GNOME Terminal? → .bashrc
• Kör du bash i en terminal? → .bashrc
• Startar du datorn och loggar in grafiskt? → det beror på miljön (mer om det nedan)

Bästa praxis: låt .bash_profile köra .bashrc

För att slippa duplicera kod och få samma konfiguration oavsett hur Bash startas, kan du lägga till detta i din .bash_profile:

if [ -r ~/.bashrc ]; then
  . ~/.bashrc
fi

Vill du att .profile också laddas (t.ex. för grafiska inloggningar), lägg till:

if [ -r ~/.profile ]; then
  . ~/.profile
fi

För extra kontroll, t.ex. att bara ladda .bashrc i interaktiva skal:

case "$-" in
  *i*) [ -r ~/.bashrc ] && . ~/.bashrc ;;
esac

Vad är /etc/bash.bashrc?

Det är en systemomfattande fil som Bash kör för alla användare. Här kan administratörer sätta gemensamma sökvägar, alias eller andra inställningar som ska gälla oavsett användarkonto.

Använd den om du vill att alla användare ska ha t.ex. samma PATH eller standardalias som ll.

Grafiska miljöer: ett specialfall

När du loggar in via ett skrivbord som GNOME, KDE eller Xfce kan det hända att .bash_profile eller .bashrc inte körs automatiskt. I vissa fall laddas .profile, i andra inte alls.

Det gör att miljövariabler du sätter i .bash_profile kanske inte gäller i t.ex. terminalen inne i din skrivbordsmiljö – om inte .bashrc eller .profile laddas korrekt.

Lösning: testa i din miljö och flytta miljövariabler till .profile eller .pam_environment vid behov.

Sammanfattning

Bonus: testa själv

Vill du se exakt vad som körs? Lägg in något så enkelt som:

echo "Kör .bashrc" >> ~/bashlog.txt

i respektive fil, logga in på olika sätt, och kolla vad som skrivs ut i bashlog.txt.

Slutsats

Genom att förstå när .bashrc och .bash_profile används kan du skapa en smidig och konsekvent terminalmiljö – både för dig själv och andra användare.

Exempelscript

~/.bash_profile (för inloggningssessioner)

# ~/.bash_profile – Körs vid inloggning (t.ex. via SSH eller tty)

# Ladda ~/.profile om den finns (vanlig i grafiska miljöer)
if [ -r ~/.profile ]; then
  . ~/.profile
fi

# Om skalet är interaktivt (har en prompt), ladda .bashrc
# Det ger dig alias, färgade listningar m.m. även vid inloggning
case "$-" in
  *i*)
    if [ -r ~/.bashrc ]; then
      . ~/.bashrc
    fi
    ;;
esac

# Lägg till ~/bin i PATH om det inte redan finns
# Praktiskt om du har egna skript i hemkatalogen
if [[ ":$PATH:" != *":$HOME/bin:"* ]]; then
  export PATH="$HOME/bin:$PATH"
fi

~/.bashrc (för alla interaktiva terminalsessioner)

# ~/.bashrc – Körs i alla interaktiva terminalsessioner

# Anpassa prompten (PS1)
# Visar användarnamn, värdnamn och aktuell katalog i grönt
PS1='\[\e[1;32m\]\u@\h:\w\$\[\e[0m\] '

# Alias – smidiga genvägar till vanliga kommandon
alias ll='ls -lah --color=auto'   # Färgkodad lång listning
alias grep='grep --color=auto'   # Färg i grep-resultat
alias cls='clear'                # Rensa terminalen
alias ..='cd ..'                 # Gå upp en nivå
alias ...='cd ../..'             # Gå upp två nivåer

# Ersätt 'rm' med säkrare variant – flytta till papperskorg
# Kräver att 'trash-cli' är installerat
alias rm='trash-put'

# Egen funktion för att uppdatera systemet snabbt
# (Gäller Debian/Ubuntu-baserade system – byt vid behov)
update-system() {
  echo "Uppdaterar systemet..."
  sudo apt update && sudo apt upgrade -y
}

# Lägg till lokal katalog (~/.local/bin) i PATH
# Används ofta för Python-paket installerade med pip
if [[ ":$PATH:" != *":$HOME/.local/bin:"* ]]; then
  export PATH="$HOME/.local/bin:$PATH"
fi

# Miljövariabler

export EDITOR=nano               # Standardredigerare = nano
export HISTCONTROL=ignoredups:erasedups  # Ta bort upprepade kommandon i historik
export HISTSIZE=10000            # Antal rader som sparas i RAM
export HISTFILESIZE=20000        

Tips för användning:

• Lägg filerna i din hemkatalog: ~/.bash_profile och ~/.bashrc
• Kör source ~/.bashrc för att läsa in ändringar direkt
• Installera trash-cli med sudo apt install trash-cli om du vill använda ”säker rm”
• Anpassa update-system om du använder t.ex. Arch (sudo pacman -Syu) eller Fedora (sudo dnf upgrade)