Har du inte en miljard i budget som Stockholms stad bränner på en värdelös skolplattform? I vår wiki får du länkar till skolplattformar som är gratis. Tänk vad skattepengar vi hade sparat om vi hade haft politiker som förstod vad internet är och att det finns öppen källkod.
I en värld där cybersäkerhet blir allt viktigare är det avgörande att skydda ditt system från potentiella hot och skadliga program. För Linux-användare finns det flera verktyg som kan bidra till att stärka systemets säkerhet, och ett av de mest användbara är Firejail. I denna artikel ska vi utforska vad Firejail är, dess huvudsakliga funktioner, och hur du kan installera och använda det på ditt Linux-system.
Firejail är ett säkerhetsverktyg som används för att köra applikationer i en isolerad miljö, eller en ”sandbox”. Detta innebär att programmet körs i en kontrollerad miljö där dess tillgång till systemresurser, såsom filer, nätverk och enheter, är kraftigt begränsad. Syftet med detta är att minimera skadorna om en applikation skulle komprometteras, till exempel genom en säkerhetsbrist.
Firejail är tillgängligt för de flesta Linux-distributioner och kan enkelt installeras via systemets paketmanager. Här är en steg-för-steg-guide för att installera Firejail på några vanliga Linux-distributioner.
För Ubuntu, Debian och deras derivat kan Firejail installeras direkt från de officiella paketarkiven:
sudo apt update
sudo apt install firejailEfter installationen kan du verifiera att Firejail är installerat genom att köra följande kommando:
firejail --versionPå Fedora kan du installera Firejail med dnf:
sudo dnf install firejailPrecis som med Ubuntu och Debian kan du kontrollera installationen med:
firejail --versionFör Arch Linux och dess derivat, som Manjaro, kan Firejail installeras via pacman:
sudo pacman -S firejailKontrollera installationen med:
firejail --versionNär Firejail är installerat är det enkelt att använda. För att köra en applikation i en sandboxad miljö lägger du bara till firejail före kommandot du vill köra. Här är några exempel:
firejail firefox firejail vlcDu kan också kontrollera om en applikation körs i en sandbox genom att använda kommandot firejail --list som visar alla aktiva sandboxes.
Firejail använder profiler för att definiera vilka resurser en applikation har tillgång till. Profiler finns i /etc/firejail/, och du kan skapa egna profiler eller redigera befintliga för att anpassa säkerhetsinställningarna för specifika applikationer.
Firejail är ett kraftfullt verktyg för att förbättra säkerheten på ditt Linux-system genom att isolera applikationer och begränsa deras tillgång till systemresurser. Genom att installera och använda Firejail kan du minska risken för att ditt system äventyras av skadliga program eller säkerhetsbrister. Med enkla installationssteg och användarvänliga kommandon är det ett ovärderligt tillägg till alla Linux-användares säkerhetsverktyg.
Oavsett om du är en erfaren Linux-användare eller nybörjare, är det värt att utforska Firejail för att skydda ditt system och din data på ett effektivt sätt.
Nu har du läst artikel, nu kan du se videon
LibreOffice 24.8: Ny Version med Kraftfulla Förbättringar och Funktioner
Den senaste versionen av LibreOffice, version 24.8, har nyligen släppts och finns nu tillgänglig för nedladdning på Windows, macOS och Linux. Denna uppdatering kommer med en rad nya funktioner och förbättringar som gör denna fria och öppna kontorssvit ännu mer kraftfull och användarvänlig.
Enade teknologier för bättre dokumenthantering
I centrum för LibreOffice 24.8 finns den avancerade LibreOffice Technology-motorn, som är utformad för att förena svitens olika versioner för skrivbord, mobil och moln. Genom denna plattform blir det möjligt att skapa dokument som är konsekventa och fullt kompatibla med både öppna ISO-standarder som ODT och Microsofts egna OOXML-format. Detta innebär att användare kan skapa och dela dokument med större trygghet, oavsett vilket format som används.
Förbättrat gränssnitt och avancerad avstavning i Writer
Writer, LibreOffice’s ordbehandlingsprogram, har fått en rad uppdateringar som gör det ännu smidigare att arbeta med text. Gränssnittet har förbättrats med en mer flexibel kommentarsruta, enklare hantering av formateringssymboler och förbättrad valmöjlighet för punktlistor. Dessutom har nya funktioner som en förbättrad dialog för hyperlänkshantering och en ”Sök”-panel i sidofältet gjort det lättare att navigera och redigera dokument.
En av de mest anmärkningsvärda förbättringarna är den nya avstavningsfunktionen, som nu ger användarna möjlighet att undvika avstavning av specifika ord. Stödet har också utökats för avstavning över kolumner, sidor och till och med sammansatta ord, vilket ger en större kontroll över textens layout.
Calc: Utökade analytiska funktioner och förbättrad prestanda
Calc, som är LibreOffice’s kalkylblad, har också genomgått stora förbättringar. Nya kraftfulla funktioner som FILTER, LET, RANDARRAY, SEQUENCE, SORT, SORTBY, UNIQUE, XLOOKUP och XMATCH har lagts till. Dessa funktioner gör det möjligt för användare att hantera och analysera data på ett mer sofistikerat sätt, vilket kan vara till stor hjälp för allt från enkla beräkningar till avancerade datamodeller.
Prestanda har också förbättrats märkbart. Trådade beräkningar och optimerade omritningar innebär att endast de delar av kalkylbladet som behöver uppdateras faktiskt omritas, vilket resulterar i snabbare och mer effektivt arbete. Dessutom har cellfokusmarkeringen omplacerats för bättre synlighet, och kommentarer kan nu enkelt redigeras eller tas bort direkt från Navigatorns högerklicksmeny.
Impress och Draw: Bättre presentationer med realtidsuppdateringar
För dem som arbetar med presentationer och grafik har Impress och Draw blivit ännu mer användarvänliga. Navigeringen mellan bilder är nu smidigare, och anteckningsrutan kan enkelt kollapsas för att ge en bättre överblick under presentationer. En annan viktig nyhet är möjligheten att uppdatera pågående bildspel i realtid. Detta innebär att ändringar som görs i EditView eller PresenterConsole omedelbart reflekteras i bildspelet, även om det visas på en annan skärm, vilket gör det enklare att göra justeringar i sista minuten utan att störa presentationens flöde.
Nya diagramtyper och textformatering i Chart
Diagrammodulen i LibreOffice 24.8 har också fått nya funktioner, inklusive två nya diagramtyper: ”Pie-of-Pie” och ”Bar-of-Pie”. Dessa tillåter användare att bryta ner en del av ett cirkeldiagram i ett sekundärt cirkel- eller stapeldiagram, vilket ger mer detaljerad visualisering. Denna uppdatering förbättrar också kompatibiliteten med Microsoft Office, eftersom dessa nya diagramtyper nu kan importeras från OOXML-filer.
Dessutom har textformateringsmöjligheterna utökats, vilket gör det möjligt att individuellt formatera text i diagramtitlar, textrutor och former, vilket ger större kontroll över diagrammens utseende.
Förbättrad tillgänglighet och stöd för nya användare
Tillgängligheten i LibreOffice 24.8 har förbättrats, med bättre stöd för formateringsalternativ som skärmläsare nu kan hantera korrekt, vilket gör sviten mer inkluderande för användare med funktionsnedsättningar. För nya användare finns en ”Komma igång-guide” tillgänglig för nedladdning, och förstahandsupport erbjuds via frivilligledda e-postlistor och webbplatsen Ask LibreOffice.
Sammanfattningsvis erbjuder LibreOffice 24.8 en mängd förbättringar som gör denna redan kraftfulla kontorssvit ännu bättre. För mer information om alla nya funktioner och förbättringar, besök projektets officiella webbplats, där du också kan ladda ner den senaste versionen.
All Cred till
I säkerhetsvärlden kan Common Vulnerabilities and Exposures (CVE) säkerhetsbulletiner framstå som något att frukta. För Linux-användare är det dock en naturlig del av vardagen. Under Open Source Summit China i Hong Kong förklarade Greg Kroah-Hartman, underhållare av Linux stabila kärna, att Linux säkerhetsteam i genomsnitt utfärdar runt 60 CVE-säkerhetsbulletiner varje vecka. Detta kan låta skrämmande, men för Linux-användare är det egentligen inget att oroa sig för – så länge du håller ditt system uppdaterat.
Linux är ett operativsystem som driver stora delar av vår moderna värld. Det finns på allt från Android-telefoner till luftkonditioneringsenheter, servrar som driver webben, och till och med superdatorer. Därmed är det inte förvånande att det finns många sårbarheter som måste åtgärdas. CVE-systemet är utformat för att spåra dessa sårbarheter och identifiera de som verkligen utgör en säkerhetsrisk.
När det gäller Linux-CVE:er handlar det om allvarliga problem, som kan påverka systemets funktionalitet på ett fundamentalt sätt. Mindre problem, som förlorad data på grund av en bugg eller en dator som saktas ner, klassificeras inte som CVE:er. Det är de allvarliga sårbarheterna, som kan få en server att krascha, som fångar uppmärksamheten.
I februari 2024 tog Linux-kärnans utvecklingsteam över ansvaret för att tilldela CVE:er för Linux-kärnan. Denna förändring kom som ett svar på nya lagkrav, särskilt från Europeiska unionen, som kräver att open source-projekt tar större ansvar för kända sårbarheter. Greg Kroah-Hartman förklarade att detta steg togs för att förbättra processen och för att säkerställa att Linux-utvecklarna har kontroll över hur sårbarheter hanteras inom deras ekosystem.
Vid första anblick kan det låta alarmerande att 60 nya CVE:er identifieras varje vecka. Men Kroah-Hartman påpekade att av de 38 miljoner kodrader som Linux-kärnan består av, använder de flesta användare bara en liten del. Till exempel använder en vanlig bärbar dator ungefär 1,5 miljoner kodrader, medan en smartphone kan använda upp till 4 miljoner. Detta innebär att de flesta CVE:er sannolikt inte påverkar just din specifika installation.
Det är också viktigt att förstå att olika system använder olika delar av Linux-kärnan, vilket gör att en sårbarhet kan vara kritisk i ett system men irrelevant i ett annat. Därför arbetar Linux-kärnteamet ständigt med att identifiera, åtgärda och distribuera patchar för de sårbarheter som upptäcks.
Linux-kärnans säkerhetsteam agerar reaktivt på rapporterade sårbarheter. De söker inte aktivt efter buggar, utan svarar på inkommande rapporter, identifierar om ett säkerhetsproblem föreligger, och arbetar sedan med att snabbt åtgärda detta. När en fix är tillgänglig, inkluderas den i de veckovisa stabila kärnsläpparna, som görs tillgängliga för användarna så snart som möjligt.
För att hålla ditt system säkert rekommenderar Kroah-Hartman att alltid använda den senaste stabila eller långtidsstödda kärnan. Detta innebär att du regelbundet bör uppdatera din Linux-kärna, även om det kan kännas besvärligt.
Som Kroah-Hartman påpekade, har stora aktörer som Debian och Android bevisat att det är möjligt att hålla system säkra genom att kontinuerligt uppdatera kärnan. Debian, som driver över 80 % av världens servrar, och Android, som används av miljarder enheter, tar regelbundet in dessa stabila uppdateringar för att skydda sina system mot säkerhetsproblem.
Det stora antalet CVE:er som släpps varje vecka för Linux kan verka överväldigande, men det är inget att få panik över. Så länge du håller din Linux-kärna uppdaterad, är chansen stor att du inte påverkas av majoriteten av dessa sårbarheter. Genom att regelbundet uppdatera din kärna kan du säkerställa att ditt system är skyddat mot de senaste hoten och fortsätter att fungera smidigt i en ständigt föränderlig värld.
NVIDIA har nyligen lanserat den stabila versionen av sin 560 grafikdrivrutin, en viktig milstolpe för användare av Linux, FreeBSD och Solaris. Denna nya drivrutin markerar en betydande förändring genom att de öppna GPU-kärnmodulerna nu används som standard på system som stöds. Detta inkluderar flera av NVIDIA:s moderna arkitekturer som Turing, Ampere, Ada Lovelace, Blackwell, Grace Hopper och Hopper.
En av de mest framträdande nyheterna i NVIDIA 560-serien är att nvidia-installer nu automatiskt väljer de öppna GPU-kärnmodulerna på kompatibla system. Detta är en stor fördel för användare som vill dra nytta av de senaste förbättringarna inom öppen källkod och grafisk prestanda. De öppna modulerna ger ökad flexibilitet och möjlighet till djupare integration med Linux-ekosystemet, vilket är särskilt viktigt för utvecklare och avancerade användare.
Förutom detta har drivrutinen utökats med flera nya funktioner och förbättringar. Bland annat stöds nu EGL_KHR_platform_x11 och EGL_EXT_platform_xcb-tillägg på Xwayland, vilket gör det möjligt för applikationer att fungera bättre i miljöer som använder Xwayland. NVIDIA har även introducerat en PipeWire-backend för NvFBC, vilket möjliggör skärmdelning på Wayland-kompositörer som stödjer XDG Desktop Portal.
En annan betydande uppdatering är införandet av DRM-KMS explicit synkronisering och VRR-stöd (Variable Refresh Rate) för Wayland, vilket förbättrar grafikupplevelsen på äldre GPU:er samt på bärbara datorer när de öppna GPU-kärnmodulerna används. För de som använder Vulkan är det nu möjligt att se Vulkan-relaterad information direkt i nvidia-settings kontrollpanel.
Den nya drivrutinen har också fokuserat på att lösa en rad buggar och problem som rapporterats av användare. Bland annat har problem med DVI-utgångar som inte fungerade med HDMI-skärmar, frysningar i KDE Plasma under Wayland, och skärmfrysningar vid användning av Wayland direkt scanout på system med flera skärmar, nu blivit åtgärdade. Dessutom har krascher och minnesproblem som drabbade vissa bärbara datorer hanterats.
NVIDIA har även åtgärdat problem som orsakade krascher vid återskapande av NvFBC-fångstsessioner samt buggar som påverkade installationen av drivrutinen på system med alternativa verktyg. Dessa förbättringar gör NVIDIA 560-serien till ett stabilt och kraftfullt val för användare som söker den bästa grafiska prestandan på sina Linux-, FreeBSD- och Solaris-system.
För de som är intresserade finns den nya NVIDIA 560.35.03 drivrutinen nu tillgänglig för nedladdning från den officiella webbplatsen, kompatibel med både 64-bitars och ARM64 (AARch64) Linux-system samt FreeBSD och Solaris.
Sammanfattning: En nyligen släppt uppdatering från Microsoft har orsakat stora problem för användare som kör både Windows och Linux på sina datorer. Trots löften om att uppdateringen inte skulle påverka Linux-enheter, har många användare rapporterat att deras system nu misslyckas med att starta Linux-operativsystemet.
Förra tisdagen drabbades ett stort antal Linux-användare av oväntade problem efter att ha installerat en uppdatering från Microsoft. Många av dessa användare, som kör relativt nya versioner av Linux, upptäckte att deras system inte längre kunde starta. Istället möttes de av ett kryptiskt felmeddelande som löd: ”Något har gått allvarligt fel.”
Problemet uppstod efter att Microsoft släppte en uppdatering som skulle åtgärda en två år gammal sårbarhet i GRUB, en populär bootloader som används för att starta upp Linux-system. Sårbarheten, som hade en allvarlighetsgrad på 8,6 av 10, gjorde det möjligt för hackare att kringgå Secure Boot, en säkerhetsfunktion som är designad för att förhindra att skadlig programvara laddas under uppstartsprocessen. Även om sårbarheten upptäcktes 2022, valde Microsoft att patcha den först nu.
Den här uppdateringen påverkade särskilt system som är konfigurerade för att köra både Windows och Linux, så kallade dual-boot-system. När dessa användare försökte starta upp Linux efter uppdateringen fick de ett felmeddelande som indikerade ett säkerhetspolicyöverträde, vilket ledde till att systemet inte kunde starta. Diskussionsforum fylldes snabbt med rapporter från frustrerade användare som stött på problemet.
En användare uttryckte sin frustration: ”Windows hävdar att den här uppdateringen inte skulle påverka system som kör både Windows och Linux, men det stämmer uppenbarligen inte.” Enligt denna användare verkar uppdateringen ha gjort vissa Linux EFI shim bootloaders inkompatibla med Microsofts EFI bootloaders.
Problemet är inte begränsat till en specifik Linux-distribution. Rapporteringar visar att flera distributioner, inklusive Debian, Ubuntu, Linux Mint, Zorin OS och Puppy Linux, har påverkats. Trots detta har Microsoft ännu inte offentligt erkänt problemet eller erbjudit någon konkret lösning. Företagets representanter har inte heller svarat på förfrågningar om kommentarer.
I en uppdatering som skickades ut 17 timmar efter att problemet först uppmärksammades, angav Microsoft att uppdateringen inte skulle tillämpas när ett Linux-startalternativ upptäcks. De erkände dock att vissa användare upplever problem, särskilt när föråldrade Linux-laddare används. Microsoft meddelade också att de arbetar tillsammans med sina Linux-partners för att undersöka och åtgärda problemet.
Uppdateringen som orsakade problemen installerade en så kallad SBAT (Secure Boot Advanced Targeting), en mekanism inom Linux för att återkalla vissa komponenter i startkedjan. Enligt Microsoft skulle SBAT endast tillämpas på enheter som enbart kör Windows, men det verkar som att den ändå har påverkat dual-boot-system.
Eftersom Microsoft ännu inte har erbjudit en officiell lösning, har drabbade användare tvingats hitta egna sätt att lösa problemet. Ett alternativ är att inaktivera Secure Boot via datorns EFI-panel, men detta kan kompromettera säkerheten. Ett bättre alternativ på kort sikt kan vara att ta bort den SBAT-policy som Microsoft införde, vilket låter användare behålla vissa säkerhetsfunktioner medan de undviker att bli helt blockerade från att starta Linux.
För att åtgärda problemet kan användare följa dessa steg:
sudo mokutil --set-sbat-policy deleteDen här incidenten är bara det senaste exemplet på att Secure Boot, en funktion avsedd att göra uppstarten av datorer säkrare, har blivit en alltmer kontroversiell och problematisk teknik. Under de senaste 18 månaderna har forskare upptäckt flera sårbarheter som kan utnyttjas för att helt kringgå denna säkerhetsfunktion.
Will Dormann, en senior sårbarhetsanalytiker på säkerhetsföretaget Analygence, uttryckte sin oro: ”Secure Boot är tänkt att göra uppstarten av Windows säkrare, men den växande mängden brister gör att det inte är riktigt så säkert som det är tänkt att vara. Problemet är att Secure Boot inte bara är ett Microsoft-problem, även om de har nycklarna till riket. Varje sårbarhet i en Secure Boot-komponent kan påverka system som kör Windows med Secure Boot aktiverat. Därför måste Microsoft ta itu med och blockera dessa sårbarheter.”
Denna artikel belyser den senaste incidenten med Secure Boot och dess konsekvenser för dual-boot-användare. Problemen visar hur komplex och sårbar tekniken kan vara, vilket väcker frågor om dess långsiktiga tillförlitlighet och säkerhet.
Data till texten ovan kommer ifrån
Manjaro Linux, det populära Arch-baserade operativsystemet, fortsätter att imponera med sitt senaste utbud av uppdateringar. Den senaste versionen, som nyligen släpptes, markerar en viktig milstolpe för distributionen. Bland de mest anmärkningsvärda nyheterna är lanseringen av den efterlängtade COSMIC Desktop-miljön, nu tillgänglig för Manjaro-användare i sin första alfaversion.
En Ny Era med COSMIC Desktop
COSMIC Desktop, nu i version 1.0-alpha, representerar en betydande utveckling för användare som söker en mer anpassningsbar och strömlinjeformad skrivbordsmiljö. Denna nya miljö är utformad för att ge en effektivare användarupplevelse och möjliggör högre grad av personalisering än vad som traditionellt har varit möjligt med GNOME, som tidigare har dominerat Manjaros skrivbordserbjudanden.
För att testa COSMIC Desktop behöver användarna bara öppna Pamac, söka efter ”cosmic” och installera de tillgängliga paketen. Därefter kan de logga ut och välja COSMIC-sessionen från inloggningsskärmen för att utforska den nya miljön.
Omfattande Systemuppdateringar
Förutom introduktionen av COSMIC har Manjaro också genomfört betydande uppdateringar av sina kärnkomponenter. Den nya uppdateringen inkluderar en uppgradering av kärnan från version 4.19 till den experimentella 6.11.0 rc3, vilket ger förbättrad prestanda och stabilitet. Dessutom finns det nya realtidsversioner av kärnan, vilket säkerställer robust prestanda för kritiska applikationer, något som är särskilt viktigt för professionella användare.
Skrivbordsmiljöerna KDE och GNOME har också fått stora uppgraderingar. KDE Frameworks har nått version 6.5.0, vilket ger en ännu mer effektiv och smidig användarupplevelse. GNOME har uppdaterats till version 46.4, och för mobila enheter har Phosh-miljön uppgraderats till version 0.41.0, vilket förbättrar kompatibiliteten och användargränssnittet på mobila plattformar.
Förbättrad Applikationssupport och Ny Hårdvara
Manjaro fortsätter att förbättra sina applikationer med den senaste uppdateringen. Bland de mest framträdande är Mesa 24.1.6, som ger förbättrad grafikprestanda, tillsammans med nya versioner av Firefox (129) och Thunderbird (115.14.0), vilket ger en bättre upplevelse för webbsurfning och e-posthantering. Verktygen OpenGamepadUI och Inputplumber har också uppdaterats, vilket ger förbättrad enhetsinteraktion och kontroll.
Dessutom har Manjaro utökat sitt hårdvaruerbjudande med lanseringen av den nya ”Hero” gaming-laptopen. Denna bärbara dator levereras nu med Manjaro förinstallerat, vilket ger användarna en kraftfull kombination av hårdvara och mjukvara direkt ur lådan. Som en extra förmån för användarna har Manjaro inlett ett samarbete med Surfshark VPN, vilket ger nya användare tre extra månader gratis på deras VPN-tjänst.
Sammanfattning
Manjaros senaste uppdateringar visar på distributionens ständiga strävan att erbjuda sina användare de bästa verktygen och upplevelserna. Med lanseringen av COSMIC Desktop och de omfattande systemförbättringarna står det klart att Manjaro fortsätter att vara ett kraftfullt och flexibelt val för Linux-användare världen över. Oavsett om du är en ny användare eller en erfaren veteran, erbjuder denna senaste version av Manjaro något för alla.
Mer kan läsas här.
Efter mer än två års utveckling sedan version 0.4 släpptes, är WirePlumber 0.5 äntligen här, och med denna nya version kommer en rad nya funktioner och förbättringar. Bland dessa nya funktioner hittar vi Event Dispatcher, men i denna artikel kommer vi att fokusera på en annan mycket spännande nyhet: Smart Filter Policy.
WirePlumber är en kraftfull session manager för PipeWire, ett modernt multimedia-ljudsystem som blir alltmer populärt på Linux-system. WirePlumber fungerar som en brygga mellan användare och PipeWire, och hanterar olika uppgifter som automatisk anslutning av ljudenheter, strömhantering och hantering av sessioner. Sedan den första lanseringen har WirePlumber spelat en central roll i att göra PipeWire mer användarvänligt och anpassningsbart för både professionella och vardagliga användare.
Ljudfilter är bearbetningsenheter som omvandlar frekvenserna i en ljudsignal. Dessa filter kan användas i många olika sammanhang, och likt PulseAudio erbjuder PipeWire redan moduler som inkluderar de vanligaste ljudfiltren. Exempel på dessa är:
I PipeWire representeras ljudfilter som ett par av två noder: en virtuell klientnod och en virtuell enhetsnod. Detta upplägg gör att användare kan kontrollera och ändra den verkliga enheten som är kopplad till filterutgången samt den klient som skickar ljud till filteringången. Användarna kan använda verktyg som PulseAudio Volume Control eller WirePlumbers CLI-verktyg, wpctl, för att hantera dessa filter utan att behöva bekymra sig om tekniska detaljer.
I tidigare versioner av WirePlumber behandlades ljudfilternoder som vanliga noder. Detta innebar att användaren manuellt behövde flytta filter när nya ljudenheter anslöts, om dessa enheter inte var standard. Dessutom behövde klientströmmen riktas mot det faktiska filtret istället för den riktiga enheten. Detta kunde bli krångligt, särskilt för filter som Echo-Cancel, som bara är användbart med högtalare och mikrofoner, men inte med ett headset.
För att lösa detta introducerar WirePlumber 0.5 den nya Smart Filter Policy. Denna funktion automatiserar processen att länka filter till specifika enheter, vilket gör att användare slipper manuellt ingripande varje gång de vill använda ett specifikt filter med en viss enhet.
Den smarta filterpolicyn styrs av en uppsättning egenskaper som kan ställas in i den virtuella enhetsnoden för ett ljudfilter. Dessa egenskaper inkluderar:
Dessa egenskaper gör det möjligt att automatiskt och transparent kontrollera hur filter kedjas ihop och länkas till enheter. Till exempel, om du har tre utgångsfilter och två utgångsenheter, kan du instruera WirePlumber att kedja två filter och använda dem med en viss enhet, medan ett tredje filter bara används med en annan enhet.
En av de mest uppenbara fördelarna med den smarta filterpolicyn är att den gör det möjligt för spelare och andra användare att konfigurera sina system så att rätt filter (som ekodämpning eller brusreducering) bara aktiveras när de behövs. Spelet eller applikationen behöver inte veta vilken enhet som används eller vilka filter som är aktiverade, allt sker automatiskt och utan att användaren behöver ingripa.
Den smarta filterpolicyn i WirePlumber 0.5 är fortfarande experimentell och kan komma att förbättras ytterligare i framtiden. Men redan nu erbjuder den en smidig lösning för att hantera och automatisera användningen av ljudfilter, vilket gör livet enklare för användare som vill ha en sömlös upplevelse. Genom att automatisera filterkonfigurationer som tidigare krävde manuellt arbete, markerar denna funktion ett betydande steg framåt för WirePlumber och PipeWire.
Om du är nyfiken på att prova, rekommenderas att du leker med inställningarna och ger feedback till utvecklarna för ytterligare förbättringar.
https://www.collabora.com/news-and-blog/blog/2024/06/26/smart-audio-filters-with-wireplumber-0.5
Att skapa en krypterad image-fil och montera den som en hårddisk kan vara en användbar metod för att skydda känsliga data. På system som Ubuntu och Debian kan detta göras relativt enkelt med hjälp av verktyg som dd, losetup, cryptsetup, och mkfs. I denna artikel går vi igenom stegen för att skapa, kryptera och montera en image-fil, samt hur man säkert avmonterar och låser den.
För att komma igång behöver du installera några verktyg som inte alltid är förinstallerade. Öppna terminalen och kör följande kommandon för att uppdatera paketlistan och installera cryptsetup och lvm2:
sudo apt-get update
sudo apt-get install cryptsetup lvm2Dessa verktyg är viktiga för att kunna skapa och hantera krypterade volymer på ditt system.
Nästa steg är att skapa en tom image-fil som kommer att fungera som en container för dina krypterade data. Detta görs med hjälp av dd, ett kraftfullt verktyg för att skapa och kopiera filstrukturer. Här skapar vi en 1 GB stor image-fil:
dd if=/dev/zero of=krypterad.img bs=1M count=1024Detta kommando genererar en fil vid namn krypterad.img som är 1 GB stor, fylld med nollor.
För att kunna hantera image-filen som om det vore en fysisk enhet måste vi koppla den till en loop-enhet. Detta gör vi med losetup:
sudo losetup /dev/loop0 krypterad.imgNu behandlas image-filen som en loop-enhet (/dev/loop0), vilket gör att vi kan kryptera den med LUKS.
LUKS (Linux Unified Key Setup) är en standard för kryptering av hårddiskar på Linux. För att kryptera din image-fil använder du följande kommando:
sudo cryptsetup luksFormat /dev/loop0När du kör detta kommando kommer du att bli ombedd att bekräfta krypteringen och ange ett lösenord. Detta lösenord kommer att användas för att låsa upp volymen i framtiden.
Efter att ha krypterat volymen behöver du låsa upp den för att kunna använda den. Detta görs med cryptsetup open:
sudo cryptsetup open /dev/loop0 krypterad_volymHär låser vi upp volymen och mappar den till ett namn (krypterad_volym) som vi kan referera till senare.
För att lagra data på volymen behöver vi skapa ett filsystem. I detta exempel använder vi ext4, men du kan välja vilket filsystem som passar dina behov:
sudo mkfs.ext4 /dev/mapper/krypterad_volymEfter detta steg är din volym redo att användas som en vanlig hårddisk.
Nu kan du montera volymen till en katalog på ditt filsystem så att du kan börja lagra filer på den. Skapa en monteringspunkt och montera volymen:
sudo mkdir /mnt/krypterad_disk
sudo mount /dev/mapper/krypterad_volym /mnt/krypterad_diskVolymen är nu monterad och du kan använda den precis som en vanlig hårddisk. All data som skrivs till denna volym kommer att vara krypterad.
När du är färdig med att använda volymen är det viktigt att du säkert avmonterar den och låser den krypterade imagen. Följ dessa steg:
sudo umount /mnt/krypterad_disk
sudo cryptsetup close krypterad_volym
sudo losetup -d /dev/loop0Dessa kommandon säkerställer att volymen är avmonterad och att imagen är låst, vilket gör att ingen obehörig kan komma åt dina data utan att först låsa upp den krypterade imagen med rätt lösenord.
Att skapa och använda en krypterad image-fil på Ubuntu och Debian ger ett starkt skydd för känsliga data. Genom att följa stegen ovan kan du enkelt skapa en säker plats för dina filer, som du kan montera och använda vid behov, och som är skyddad från obehörig åtkomst. Det är ett effektivt sätt att hantera känslig information på ett säkert sätt.
Content Management Systems (CMS) är idag en hörnsten för att hantera och publicera innehåll på webbplatser. Genom att använda ett CMS kan användare enkelt uppdatera och underhålla en webbplats utan att behöva djupgående teknisk kunskap. Populära CMS-plattformar som WordPress, Joomla och Drupal har länge dominerat marknaden, men Neos CMS erbjuder ett kraftfullt alternativ med unika fördelar, särskilt för företag och avancerade användare.
I denna artikel guidar vi dig genom installationen av Neos CMS på tre olika Linux-distributioner: Ubuntu, Debian och Fedora. Vi kommer att använda LAMP-stacken (Linux, Apache, MySQL/MariaDB och PHP), Composer och ImageMagick för installationen, och vi säkrar webbplatsen med HTTPS via Certbot och Let’s Encrypt. Artikeln avslutas med en kort översikt över hur man installerar Neos CMS på dessa distributioner.
Ett Content Management System (CMS) är en programvara som låter användare skapa, hantera och redigera webbplatsinnehåll utan att behöva kunna programmera. CMS:er används för att bygga allt från enkla bloggar till komplexa företagswebbplatser och erbjuder ofta ett användarvänligt gränssnitt för innehållshantering. Populära CMS inkluderar:
Neos CMS skiljer sig från andra plattformar genom sin moderna och intuitiva redigeringsupplevelse, där innehåll kan redigeras direkt på sidan. Det är också mycket flexibelt för utvecklare, med stöd för anpassade innehållsmodeller och enkel integration med andra system. För företag som behöver en robust och flexibel CMS-lösning är Neos CMS ett utmärkt val.
Nedan följer detaljerade instruktioner för hur du installerar Neos CMS på Ubuntu, Debian och Fedora. Varje distribution har sina egna förutsättningar och kommandon, men grundstegen förblir desamma.
För att börja installationen behöver du installera nödvändiga beroenden inklusive Apache, MariaDB/MySQL, PHP, Composer, Git och ImageMagick. Dessa paket är tillgängliga i distributionens förråd.
För Ubuntu och Debian:
Börja med att uppdatera paketlistan:
sudo apt updateInstallera sedan alla nödvändiga paket:
sudo apt install apache2 mariadb-server composer git php php-cli php-common php-imap php-redis php-snmp php-xml php-zip php-imagick php-mbstring php-curl libapache2-mod-php php-mysql imagemagickFör Fedora:
Uppdatera systemet och installera nödvändiga paket med dnf:
sudo dnf updateInstallera sedan paketen:
sudo dnf install httpd mariadb-server composer git php php-cli php-common php-imap php-redis php-snmp php-xml php-zip php-imagick php-mbstring php-curl php-mysqlnd ImageMagickEfter installationen måste vi konfigurera PHP och MariaDB (eller MySQL). Redigera PHP-konfigurationsfilen för att ställa in rätt tidszon och öka minnesgränsen.
För Ubuntu och Debian:
sudo nano /etc/php/8.3/apache2/php.iniFör Fedora:
sudo nano /etc/php.iniGör följande ändringar i filen:
date.timezone = Europe/Amsterdam
upload_max_filesize = 80M
memory_limit = 512M
max_execution_time = 360Starta om Apache-webbservern för att tillämpa ändringarna:
För Ubuntu och Debian:
sudo systemctl restart apache2För Fedora:
sudo systemctl restart httpdSäkra MariaDB-installationen och skapa en databas och användare för Neos CMS:
sudo mariadb-secure-installationLogga in på MariaDB och skapa databasen och användaren:
sudo mariadb -u root -p
CREATE DATABASE neosdb;
CREATE USER neos@localhost IDENTIFIED BY 'neospassword';
GRANT ALL PRIVILEGES ON neosdb.* TO neos@localhost;
FLUSH PRIVILEGES;
QUIT;Ladda ner Neos CMS källkod från GitHub och installera de nödvändiga PHP-biblioteken med Composer:
git clone https://github.com/neos/neos-base-distribution.git /var/www/neos
cd /var/www/neos
composer installStäll sedan in korrekta filbehörigheter:
För Ubuntu och Debian:
sudo ./flow core:setfilepermissions www-data www-data
sudo chown -R www-data:www-data /var/www/neosFör Fedora:
sudo ./flow core:setfilepermissions apache apache
sudo chown -R apache:apache /var/www/neosSkapa en ny Apache Virtual Host för att köra Neos CMS. Börja med att aktivera nödvändiga moduler:
För Ubuntu och Debian:
sudo a2enmod rewrite sslFör Fedora:
Aktivera modulerna i Apache-konfigurationsfilen om det behövs.
Skapa sedan en ny konfigurationsfil för Neos:
För Ubuntu och Debian:
sudo nano /etc/apache2/sites-available/neos.confFör Fedora:
sudo nano /etc/httpd/conf.d/neos.confLägg in följande konfiguration i filen och ersätt domännamnet med ditt eget:
<VirtualHost *:80>
ServerName dittdomannamn.com
ServerAdmin admin@dittdomannamn.com
DocumentRoot /var/www/neos/Web
<Directory /var/www/neos/Web>
AllowOverride All
</Directory>
ErrorLog ${APACHE_LOG_DIR}/dittdomannamn.error.log
CustomLog ${APACHE_LOG_DIR}/dittdomannamn.access.log combined
</VirtualHost>Aktivera Virtual Host-konfigurationen och kontrollera att Apache-konfigurationen är korrekt:
För Ubuntu och Debian:
sudo a2ensite neos.conf
sudo apachectl configtest
sudo systemctl restart apache2För Fedora:
sudo systemctl restart httpdFör att säkra din installation av Neos CMS med HTTPS använder vi Certbot och Let’s Encrypt. Installera först Certbot och dess Apache-plugin.
För Ubuntu och Debian:
sudo apt install certbot python3-certbot-apacheFör Fedora:
sudo dnf install certbot python3-certbot-apacheKör sedan Certbot för att generera SSL-certifikat:
sudo certbot --apache --agree-tos --redirect --hsts --staple-ocsp --email din@epostadress.com -d dittdomannamn.comSSL-certifikaten kommer att placeras i katalogen /etc/letsencrypt/live/dittdomannamn.com, och din Neos CMS-webbplats kommer nu att vara säkrad med HTTPS.
Med Neos CMS installerat och säkrat kan du nu slutföra installationen via terminalen. Först, konfigurera databasen:
cd /var/www/neos
sudo ./flow setup:databaseVälj mysqli som databasdrivrutin och ange din databasinformation. Efter detta ställer du in bildhanteraren:
sudo ./flow setup:imagehandlerMigrera därefter databasen:
sudo ./flow doctrine:migrateSkapa en administratörsanvändare:
sudo ./flow user:create --roles administratorSlutligen, importera Neos.Demo-webbplatsen för att komma igång:
sudo flow:cache:flush
sudo ./flow site:import --package-key Neos.DemoNu kan du logga in på Neos CMS via din webbläsare genom att besöka https://dittdomannamn.com/login och använda de administratörsupp
gifter du skapade.
Du har nu lyckats installera och säkra Neos CMS på en server med Ubuntu, Debian eller Fedora. Med LAMP-stacken och HTTPS via Let’s Encrypt är din webbplats redo för produktion. Neos CMS erbjuder en kraftfull och flexibel plattform för att hantera ditt webbplatsinnehåll, med användarvänliga verktyg och avancerade funktioner som passar både små företag och stora organisationer. Oavsett vilken Linux-distribution du använder, ger Neos CMS dig möjlighet att skapa och hantera en professionell webbplats med full kontroll över innehållet och funktionaliteten.
Bilder och exempel finner ni på
https://www.howtoforge.com/how-to-install-neos-cms-on-ubuntu-24-04-server
CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som har fått allt mer uppmärksamhet tack vare sitt fokus på prestanda, användarvänlighet och stöd för den senaste tekniken. Med varje ny version introducerar utvecklarna förbättringar som gör det enklare och mer effektivt att använda CachyOS. Den senaste uppdateringen, Augusti 2024-släppet, är inget undantag och kommer med flera intressanta nyheter och uppdateringar.
En av de mest spännande nyheterna i denna release är stödet för COSMIC Alpha-skrivbordsmiljön från System76. COSMIC är en skrivbordsmiljö skriven i Rust, som ger användarna en modern och effektiv arbetsmiljö. CachyOS-användare kan nu enkelt installera COSMIC genom att köra kommandot sudo pacman -S cosmic-session i Terminalen, vilket gör det möjligt att utforska denna nya och lovande skrivbordsmiljö på ett Arch-baserat system.
För användare med NVIDIA GPU erbjuder CachyOS Augusti 2024-släppet ytterligare fördelar. Den nya versionen levereras med NVIDIA 560 Beta-grafikdrivrutinen, som nu använder de öppna GPU-kärnmodulerna som standard. Detta innebär att systemet automatiskt väljer dessa öppna moduler om din NVIDIA GPU stöds, vilket förbättrar kompatibiliteten och prestandan.
Utvecklarna har också förbättrat CachyOS Hardware Detection-verktyget för att bättre hantera NVIDIA PRIME/Hybrid Profil-detektering, vilket gör det enklare att identifiera och använda mobila GPU:er. Den tidigare RTD3-lösningen har dock tagits bort på grund av problem som vissa användare har upplevt med vissa konfigurationer.
CachyOS Kernel Manager-verktyget har fått en rad förbättringar i denna uppdatering. Nu kan användare lägga till anpassade flaggor till schemaläggare via ett grafiskt gränssnitt, vilket ger ökad flexibilitet för dem som bygger sina egna kärnor. Stöd för NVIDIA:s öppna GPU-kärnmoduler har också lagts till för anpassade kärnor, och en ny funktion som minns de senaste inställningarna gör det enklare att återanvända tidigare konfigurationer. Dessutom har hanteringen av lösenordsuppmaningar förbättrats, vilket ökar användarvänligheten.
Utöver de större nyheterna innehåller CachyOS Augusti 2024-släppet flera andra förbättringar. Ett nytt skript har lagts till för att underlätta hanteringen av Secure Boot, och en ny Arch Linux-spegel samt Cache CDN (CDN77) har blivit standard vid installation. Det finns nu också stöd för automatisk montering av användarpartitioner från Live ISO, vilket förenklar installationsprocessen. För de som använder ROG Ally X-spelkonsolen har stöd lagts till i CachyOS Handheld Edition, vilket gör den till ett ännu bättre val för spelare.
Under huven körs denna version av CachyOS på Linux-kärnan 6.10.5 och använder KDE Plasma 6.1.4 som standard skrivbordsmiljö, vilket ger en stabil och modern användarupplevelse. Självklart innehåller den nya ISO-utgåvan även de senaste uppdateringarna för kärnkomponenter och applikationer.
För mer information om Augusti 2024-släppet och för att ladda ner den senaste versionen av CachyOS, kan du besöka deras officiella webbplats. Om du redan använder CachyOS kan du enkelt uppdatera ditt system genom att köra kommandot sudo pacman -Syu i din Terminal.
CachyOS fortsätter att leverera en högpresterande och användarvänlig Arch-baserad distribution, och med de senaste uppdateringarna blir den bara bättre. Oavsett om du är en ny användare eller en veteran i Linux-världen, har CachyOS något att erbjuda.
Texten ovan på bygger på data ifrån
I takt med att digitala hot blir alltmer sofistikerade, blir behovet av robusta säkerhetssystem på internetexponerade servrar allt viktigare. Ett effektivt verktyg för detta är Fail2ban, ett program som skyddar din server mot brute-force-attacker genom att analysera loggfiler och tillfälligt blockera IP-adresser som uppvisar misstänkta beteenden. Fail2ban är särskilt användbart på Debian-baserade system, där version 1.0.2 levereras som standard i den senaste utgåvan, Debian 12.
Fail2ban är förkonfigurerat på Debian med en aktiv sshd-jail, vilket innebär att SSH-inloggningar är skyddade från start. Detta grundskydd är ofta tillräckligt för många användare, men det är viktigt att verifiera att tjänsten faktiskt är aktiv. Detta görs enkelt genom att skicka kommandot fail2ban-client ping i terminalen; om tjänsten körs, kommer du få ett ”pong” som svar.
Fail2ban arbetar genom så kallade ”jails” – konfigurationsblock som specificerar vilka loggfiler som ska övervakas, vilka filter som ska användas för att detektera misslyckade inloggningsförsök, och vilka åtgärder som ska vidtas när ett intrångsförsök upptäcks. Ett jail aktiveras inte automatiskt utan måste konfigureras och aktiveras av administratören.
Ett problem som kan uppstå med Debian 12 är att rsyslog-paketet, som hanterar loggning av systemhändelser, är markerat som valfritt. Det betyder att om det inte är installerat, så hanteras loggarna endast av systemd’s journald, vilket kan påverka Fail2ban:s förmåga att läsa dessa loggar. Om du inte använder rsyslog, bör du ange backend = systemd i Fail2ban:s konfigurationsfil för att säkerställa att loggarna kan läsas korrekt.
För att anpassa och aktivera ytterligare jails, bör du redigera eller skapa en fil med namnet jail.local i /etc/fail2ban/-katalogen. Detta tillvägagångssätt försäkrar att dina anpassningar inte skrivs över vid framtida uppdateringar av Fail2ban. Till exempel, för att aktivera ett jail för Pure-FTPd, skulle du lägga till nödvändiga rader i jail.local för att specificera de önskade inställningarna.
Efter att du har gjort dina ändringar, måste du ladda om Fail2ban-konfigurationen med kommandot systemctl reload fail2ban för att dina ändringar ska träda i kraft. Du kan sedan verifiera att dina jails är aktiva med fail2ban-client.
Även om Fail2ban är förkonfigurerat på Debian-system, kan Ubuntu-användare behöva installera och konfigurera Fail2ban manuellt för att uppnå samma skyddsnivå. Här följer en steg-för-steg-guide för att installera och konfigurera Fail2ban på Ubuntu.
sudo apt update
sudo apt upgradeapt: sudo apt install fail2ban sudo cp /etc/fail2ban/jail.conf /etc/fail2ban/jail.localjail.local-filen i en textredigerare. Du kan använda nano eller en annan redigerare som du föredrar: sudo nano /etc/fail2ban/jail.localHär kan du göra nödvändiga anpassningar, som att aktivera eller konfigurera specifika jails. Du kan exempelvis ändra bantime, findtime, och maxretry inställningar för att anpassa hur Fail2ban hanterar blockeringar.
enabled från false till true i jail.local. Om du till exempel vill skydda SSH-servern, se till att sshd-jailen är aktiverad: [sshd]
enabled = true sudo systemctl restart fail2ban sudo fail2ban-client statusDet här ger dig en översikt över vilka jails som är aktiva och någon grundläggande information om dem.
Genom att följa dessa steg har du effektivt installerat och konfigurerat Fail2ban på din Ubuntu-server. Detta hjälper till att skydda din server mot oönskade åtkomstförsök och stärka din server’s säkerhet. Regelbunden översyn och justering av dina Fail2ban-inställningar rekommenderas för att upprätthålla en optimal säkerhetsnivå.
Fail2ban erbjuder en flexibel och kraftfull lösning för att skydda din Debian server mot oönskade intrångsförsök. Genom att förstå och använda dess konfigurationsmöjligheter kan du effektivt öka säkerheten på din server. Tänk på att regelbundet granska och anpassa dina Fail2ban-inställningar för att upprätthålla en hög säkerhetsnivå.
Arch Linux-användare har nu tillgång till den nyaste versionen av Archinstall, version 2.8.2, som introducerar flera signifikanta förbättringar och korrigeringar i installationssystemet. Denna senaste uppdatering, den andra i 2.8-serien, har optimerat hastigheten vid laddning av speglar och filnedladdningar, vilket förbättrar den övergripande installationsupplevelsen.
En av de största förändringarna i Archinstall 2.8.2 är övergången från att använda traditionella spegellistor till en mer effektiv metod med JSON-formaterade statusuppdateringar för speglar. Detta steg inte bara accelererar initial laddning av speglar utan även själva nedladdningsprocessen under installationen.
Förutom infrastrukturella förbättringar har version 2.8.2 också infört uppdateringar gällande Limine bootladdarens konfigurationsfilnamn och syntax. Vidare har ett nytt system för argumentanalys implementerats, vilket gör det lättare att hantera olika ingångsparametrar på ett mer effektivt sätt.
En annan viktig aspekt av uppdateringen är den förlustfria optimeringen av bilder inom installationsprogrammet, vilket sparar värdefullt diskutrymme. Dessutom har en förbättrad loggningsmekanism implementerats, vilken säkerställer att felmeddelanden loggas korrekt före avslutning av processer, vilket är kritiskt för felsökning.
Utväcklarna har inte bara fokuserat på tekniska förbättringar, utan också på användarupplevelsen. Den pågående utvecklingen av den nya Curses-baserade användargränssnittet fortsätter att frambringa nya funktioner som textinmatningsmenyer och rullningsfunktioner, vilket förbättrar navigering och tillgänglighet.
För de som är intresserade av mer detaljerade uppgifter eller som vill ladda ner den senaste versionen, är all relevant information tillgänglig på projektets GitHub-sida.
Notera att Archinstall uppdateras automatiskt oavsett vilken ISO-bild som används för installationen, vilket garanterar att alla användare har tillgång till de senaste verktygen och funktionerna.
Denna nya version av Archinstall är ett tydligt exempel på det kontinuerliga arbetet att förbättra och förfina Arch Linux som ett kraftfullt och anpassningsbart operativsystem för sina användare.
Tails (The Amnesic Incognito Live System) är ett Debian-baserat operativsystem designat för att maximera användarens anonymitet och säkerhet. När det körs från en USB-sticka eller DVD, lämnar Tails inga spår på datorn det används på, eftersom all data försvinner när systemet stängs av. Operativsystemet använder Tor-nätverket för att dirigera all internettrafik, vilket gör användaren anonym och hjälper till att kringgå censur. Tails inkluderar också krypteringsverktyg för att säkra filer, e-post och meddelanden. Det är ett självständigt system som är idealiskt för användare som behöver skydda sin identitet och integritet när de är online.
I en nyligen släppt uppdatering har Tails, det Debian-baserade operativsystemet känt för sin fokus på användarprivatet och anonymitet, avancerat till version 6.6. Denna version bär med sig betydande förbättringar som syftar till att utöka funktionaliteten och säkerheten för dess användare.
Den mest framstående uppdateringen i Tails 6.6 är förbättrad hårdvarustöd som innefattar bättre kompatibilitet med nyare grafikkort och Wi-Fi-enheter. Detta är särskilt viktigt för användare som förlitar sig på Tails för att säkerställa sin anonymitet på olika typer av hårdvara.
Ett nytt felupptäckningssystem har också införts, vilket är aktivt vid den första uppstarten från en USB-sticka. Systemet är nu kapabelt att identifiera och informera om misslyckanden när systempartitionens storlek justeras, vilket tidigare kunde vara en störande faktor för nya användare.
En annan betydelsefull uppdatering är förbättringar i den Permanent Lagring-funktionen, vilket inkluderar förlängd väntetid till fyra minuter innan ett felmeddelande visas vid problem med upplåsning. Detta tillägg gör det mindre sannolikt att användare upplever avbrott i tillgången till deras lagrade data. Förbättrad stabilitet vid skapandet av lagringsutrymme efter den första installationen ger ytterligare robusthet till lagringsfunktionerna.
Tails 6.6 återinför även möjligheten att aktivera flera nätverksgränssnitt och förbättrar anslutningen till Tor-nätverket med standardbroar, vilket gör det enklare för användare att bibehålla sin anonymitet under varierande nätverksförhållanden. Tails Cloner har också blivit mer effektiv genom att avlägsna den tidigare 30 sekunders väntetiden som krävdes vid installation genom kloning.
Programvaruuppdateringar inkluderar den senaste versionen av Tor Browser, 13.5.2, och Mozilla Thunderbird, 115.14.0, som båda bidrar till en säkrare och mer pålitlig online-upplevelse.
Tails 6.6 står fortfarande på en stabil grund byggd på Debian GNU/Linux 12 ”Bookworm” och drivs av den långsiktigt stödda Linux-kärnan 6.1 LTS, vilken kommer att ha teknisk support fram till december 2026.
För användare som är intresserade av att uppdatera sina system eller ladda ner den senaste versionen, är Tails 6.6 tillgänglig på dess officiella webbplats som antingen en ISO-fil eller en USB-bild.
Med dessa uppgraderingar fortsätter Tails att vara en ledare inom säkra och anonyma operativsystem, vilket ger sina användare både de verktyg och förtroende de behöver för att navigera på internet utan att offra deras privatliv.
Mer kan läsa här
Hestia-kontrollpanelen, även känd som HestiaCP, är ett kostnadsfritt och effektivt verktyg för webbhotellhantering som erbjuder gränssnitt både via webb och kommandorad. Detta gör det enklare för användare att hantera allt från domännamn och webbplatser till e-postkonton och DNS-zoner. Följande guide förklarar hur du installerar HestiaCP på Ubuntu 22.04 LTS och Debian 12 och tar dig igenom hela processen steg för steg.
Innan installationen inleds är det viktigt att förbereda med följande:
Uppdatera först din servers paketlista och uppgradera befintliga paket till den senaste versionen med kommandona:
sudo apt update
sudo apt upgrade -y
Ange sedan ett fullständigt kvalificerat domännamn (FQDN) som din servers värdnamn och verifiera ändringen:
sudo hostnamectl set-hostname yourdomain.com
hostnamectl
Installera nödvändiga beroenden med:
sudo apt install ca-certificates software-properties-common apt-transport-https gnupg wget unzip -y
Ladda ner det senaste installationskriptet för HestiaCP från dess officiella GitHub-repositorium:
wget https://raw.githubusercontent.com/hestiacp/hestiacp/release/install/hst-install.sh
Kör sedan installationskriptet och följ instruktionerna som visas på skärmen:
bash hst-install.sh
Under installationen får du välja vilka mjukvarupaket som ska installeras, där standardinställningen inkluderar:
Du kommer också att ombedas att ange administrativa uppgifter och bekräfta installationen.
När installationen är klar kommer du att få en URL, användarnamn och lösenord för att logga in. Du kan nå kontrollpanelen via:
https://yourdomain.com:8083
eller
https://server-ip:8083
Det är möjligt att du möts av en säkerhetsvarning då SSL-certifikatet är självsignerat; acceptera undantaget för att fortsätta.
Det är viktigt att direkt ändra det förinställda administratörslösenordet genom att navigera till:
Användare > Admin > Redigera > Ändra lösenord
För ytterligare säkerhet, aktivera SSL-certifikat för dina domäner under:
Webb > Din domän > Redigera > Aktivera Let’s Encrypt SSL
Håll även kontrollpanelen uppdaterad genom att regelbundet kontrollera nya uppdateringar under:
Inställningar > Uppdateringar > Kontrollera uppdateringar
Med Hestia-kontrollpanelen kan du enkelt hantera ditt webbhotell med en användarvänlig och funktionell lösning. Genom att följa denna guide bör din server vara redo att sköta webbdomäner, e-post, databaser och mer. Kom ihåg att regelbunden underhållning och uppdatering är nyckeln till en säker och stabil servermiljö.
För mer information och bilder se
https://www.tecmint.com/install-hestia-control-panel-ubuntu-debian
IBM Model 5150, som släpptes 1980, är en riktig klassiker. Maskinen, som är utrustad med en Intel 8088-processor på 4,77 MHz, kan inte köra Linux, men den är ändå grundläggande för utvecklingen av de persondatorer vi använder idag. Under våren har Datorhjälp renoverat ett sådant exemplar åt en av sina kunder.
Den x86-baserade dator som du kör idag är alltså bakåtkompatibel med den här datorn. Teoretiskt kan man boota en modern maskin med PC DOS 3.3 (praktiskt lite knepigt, då modern hårdvara saknar stöd för 5 1/2-tums floppydisk)
Observera att denna modell saknar hårddisk, utan allt laddas från en floppydisk. Hårddisken introducerades först med IBM XT, och några år senare kom IBM AT som hade en 80286-processor. Det fanns faktiskt en Intel 80186, som användes i det svenska skoldatormisslyckandet Compis.
Intel fortsatte att namnge sina processorer upp till 486 med siffror. Sedan gick de över till varumärket Pentium, eftersom man inte kan varumärkesskydda siffror. Det fanns en CPU som kallades 586, som var en klon från NexGen och Cyrix, men dessa bolag blev senare uppköpta. NexGen blev uppköpta av AMD och Cyrix köptes upp av National Semiconductor 1997.
På 80 talet skojades det om IBM stod för Ingen Bra Maskin..
Iphone 1 ifrån 2007 är ca 1200 snabbare i beräkningskraft än 8088 på 4, 77 mhz
Jämförelsen mellan en Intel 8088-processor och en modern smartphone som iPhone 14 blir ännu mer extrem. Tekniken har avancerat i en otrolig takt sedan den första IBM PC:n, och den moderna smarttelefonen är många storleksordningar mer kraftfull och kapabel än 1980-talets datorteknik.
A15 Bionic-chippet i iPhone 14 kan mycket grovt uppskattas vara tiotusentals gånger snabbare än Intel 8088 i termer av rå beräkningskraft. Den stöder dessutom moderna funktioner som artificiell intelligens, avancerad grafikbearbetning, parallell bearbetning över flera kärnor, och mycket mer som inte bara gör den snabbare men också kapabel att hantera komplexa uppgifter som inte var möjliga på 1980-talet.
iPhone 14 och liknande moderna enheter är så avancerade att de i praktiken är kraftfulla bärbara datorer, med kapacitet att utföra avancerade uppgifter som realtidsbildbehandling, spelande av högkvalitativa spel, och drift av flera applikationer samtidigt utan märkbar fördröjning, något som var otänkbart med de tekniska begränsningarna hos en 8088 CPU.
Notera att funktionsknapparna är på vänster sida. Det är först med IBM AT som funktionsknapparna kommer att vara på den översta tangentraden, som dagens tangentbord
Canonicals team för kärnutveckling har beslutat att ändra hur de väljer Linux-kärnversioner för framtida versioner av Ubuntu. Deras nya mål är att hålla sig uppdaterade med de senaste framstegen i den ursprungliga Linux-kärnan.
Det nya tillvägagångssättet innebär att de kommer att implementera de senaste kärnfunktionerna och uppdateringarna i Ubuntu, även om det inkluderar att använda versionskandidat-kärnor vid tidpunkten då Ubuntu slutar ta emot nya funktioner före en versionssläpp.
Tidigare har Canonicals team noggrant vägt samman tajmingen mellan Linux-kärnans oberoende släppschema och Ubuntus fasta sexmånaders släppcykel. Den globala Linux-gemenskapen släpper nya kärnversioner varannan till var tredje månad baserat på projektets mognad, medan Ubuntu planerar sina släpp långt i förväg utan att anpassa sig till externa förändringar.
Denna skillnad i tajming har tidigare skapat utmaningar i att synkronisera de två släppcyklerna. Vanligtvis skulle Canonical vänta ungefär en månad efter ett kärnsläpp för att bedöma dess stabilitet innan det inkluderas i en ny Ubuntu-version för att garantera systemets tillförlitlighet och breda kompatibilitet.
Nu byter Canonical strategi till ett mer aggressivt tillvägagångssätt genom att direkt implementera den senaste tillgängliga versionen av Linux-kärnan vid varje Ubuntu släppdatum, även om kärnan fortfarande är i ett versionskandidat-stadium. Detta kan innebära att nya Ubuntu-versioner kommer med den senaste tekniken, men också med en ökad risk för instabilitet.
För att hantera dessa risker planerar Canonical att använda en ”Brokärna”, som är den senast stabila versionen av Linux-kärnan, i de fall där de nyare kärnversionerna bedöms vara för instabila eller saknar stöd för viktiga komponenter såsom NVIDIA-drivrutiner eller ZFS-filsystemet. Detta ska bidra till att hålla systemet stabilt medan nyare tekniker testas och integreras.
Mer kan läsas här
https://linuxiac.com/canonical-announces-shift-in-ubuntu-kernel-selection-strategy
Utskjutet släppdatum för Ubuntu 24.04.1 till senare i augusti
Det planerade släppet av Ubuntu 24.04.1 LTS har blivit förskjutet från den ursprungliga datumen den 19 augusti till den 29 augusti på grund av upptäckten av flera kritiska buggar.
Denna försening beror på identifieringen av allvarliga problem under den slutgiltiga testningsfasen, vilket är nödvändigt för att försäkra en problemfri uppgradering från den föregående versionen 22.04 LTS.
En första LTS point-release för Ubuntu, som 24.04.1, är den rekommenderade tidpunkten för användare av den tidigare långsiktiga supportversionen att uppgradera. Att uppgradera innan detta släpp är inte rekommenderat då det kan orsaka systemfel.
Även om en uppgradering från Ubuntu 22.04 LTS till 24.04 LTS tekniskt sett är möjlig, är detta inte en officiellt stödd metod, då det innefattar en övergång via en tillfällig version, 23.10 (Mantic Minotaur).
De buggar som leder till denna försening inkluderar problem som:
Användare som vill följa den officiella uppgraderingsvägen behöver därför vänta ytterligare tio dagar från det tidigare annonserade datumet för att uppgradera sina system från 22.04 LTS (Jammy Jellyfish) till 24.04 LTS (Noble Numbat).
Denna försening är viktig då den säkerställer att uppgraderingsprocessen är stabil och ger minimala avbrott för användarna. För ytterligare information kan du besöka det officiella tillkännagivandet. Aktuella hinder för uppgradering kan granskas här.
Cred till
https://linuxiac.com/ubuntu-24-04-1-point-release-postponed-to-late-august
Att driftsätta Python-webbapplikationer på en Apache-server kan låta komplicerat, men det behöver inte vara det. Med den här guiden får du en steg-för-steg instruktion om hur du enkelt kan konfigurera Apache med Python WSGI på Ubuntu, oavsett om du använder version 24.04, 23.04 eller tidigare versioner.
Innan du börjar, se till att ditt system är uppdaterat. Använd följande kommandon för att uppdatera paketlistan och uppgradera befintliga paket:
sudo apt update && sudo apt upgradeNär ditt system är uppdaterat, fortsätt med att installera Apache-webbservern och Python. Detta gör du genom följande kommando:
sudo apt install apache2 python3Efter att Apache och Python är installerade behöver du också Python WSGI-modulen, som skapar en bro mellan din Python-applikation och Apache-webbservern:
sudo apt install libapache2-mod-wsgi-py3För att testa din setup, skapa en enkel Python-applikation. Börja med att skapa en mapp där din applikation ska bo:
sudo mkdir /var/www/html/myapp && cd /var/www/html/myappI den här mappen, skapa en fil som heter wsgi.py och fyll den med följande Python-kod:
def application(environ, start_response):
status = '200 OK'
output = b'Hello from Ubuntu Shell!'
response_headers = [('Content-type', 'text/plain')]
start_response(status, response_headers)
return [output]Denna enkla applikation kommer att skicka en hälsning när den nås via webben.
Nu när din applikation är klar att gå, måste du berätta för Apache hur den ska betjäna den. Detta görs genom att skapa en konfigurationsfil för Apache:
sudo nano /etc/apache2/conf-available/python-wsgi.confI den här filen, lägg till följande konfiguration:
WSGIScriptAlias /wsgi /var/www/html/myapp/wsgi.pyDetta instruerar Apache att dirigera trafik som kommer till /wsgi till din applikation. Aktivera sedan konfigurationen och starta om Apache:
sudo a2enconf python-wsgi
sudo systemctl restart apache2För att se din applikation i aktion, öppna en webbläsare och navigera till http://din-ip-adress/wsgi. Du bör välkomnas av meddelandet ”Hello from Ubuntu Shell!”
Grattis! Du har nu en fungerande Python-applikation på en Apache-server. Om du stöter på problem med att Apache inte laddar kan det bero på konflikter med andra tjänster som Nginx. Kontrollera och åtgärda dessa problem vid behov. Denna guide ger dig grunderna, men det finns mycket mer att utforska och anpassa för att dina applikationer ska fungera optimalt.
Texten ovan bygger på data ifrån
PHP (Hypertext Preprocessor) är ett populärt skriptspråk som primärt används för att skapa dynamiska webbsidor och webbapplikationer. Språket är serverbaserat, vilket innebär att koden exekveras på webbservern innan innehållet skickas till användarens webbläsare. PHP är känt för sin enkelhet och flexibilitet, vilket gör det till ett utmärkt val för både nybörjare och erfarna utvecklare. Det stöder ett brett spektrum av databaser och kan enkelt integreras med HTML, vilket gör det möjligt att skapa interaktiva och användarvänliga webbplatser. PHP är öppen källkod, vilket innebär att det är gratis att använda och har en stor, aktiv community som ständigt bidrar med verktyg, resurser och förbättringar.
Linux.se har nyligen påbörjat arbetet med att översätta PHP-manualen till svenska. Med cirka 5 000 funktioner i språket kommer detta att ta en stund. PHP är ett mycket använt språk för att skapa webbapplikationer (webbappar). Genom att göra manualen tillgänglig på svenska, blir språket mer tillgängligt för fler användargrupper.
Varför?
Varför översätter man PHP-manualen när de flesta kan engelska? Det är alltid lättare att tolka instruktioner på sitt modersmål än på engelska. Med dagens verktyg för automatisk översättning handlar arbetet mer om att kopiera och klistra in, så själva översättningsarbetet är inte det mest krävande. Utmaningen ligger snarare i att strukturera innehållet och säkerställa att översättningen blir korrekt och användarvänlig.
Översättning görs som ideellt arbete, och så tar det den tid det tar.
Fröet till översättningen ligger i vår Wiki här :
Om ni hittar fel eller har förslag om förbättringar så finns vårt kontakt formulär.
Trasig dator?
Startar inte datorn? Kom till Datorservice på Orrspelsvägen 13 i Bromma.
Skapa egna QR-koder, slumpade lösenord
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Linuxtoday
|
ANNONS
E-post kontakt@datorhjalp.se Hemsida : PC-Service.se |
Trasiga dator? Och bor i Stockholm?
Bromma Datorservice sedan 2007.
Bromma Datorservice
