• Stabilare framtid för Linux: långtidsstödet förlängs

    Linuxkärnan får förlängt liv. Flera av de viktigaste långtidsversionerna (LTS) kommer nu att underhållas ända till 2027 och 2028, enligt uppdaterade besked från projektets stabila underhållare. För företag, molnleverantörer och hårdvarutillverkare innebär det ökad förutsägbarhet, längre livscykler – och mindre behov av stressiga systemuppgraderingar.

    Linuxvärlden har fått goda nyheter. Flera av de aktiva långtidsversionerna (LTS) av Linuxkärnan kommer att underhållas längre än tidigare planerat. Det meddelar Linux stabila underhållare Greg Kroah-Hartman, som har uppdaterat de beräknade slutdatumen (end-of-life, EOL) på kernel.org.

    Beslutet innebär att flera centrala versioner i 6.x-serien får flera års extra livslängd – något som är särskilt viktigt för företag, molnleverantörer och tillverkare av inbyggda system.

    Vad är en LTS-version?

    Linuxkärnan utvecklas i snabb takt, med nya huvudversioner ungefär varannan till var tredje månad. Men alla versioner är inte tänkta att leva lika länge.

    En LTS-version (Long Term Support) är särskilt utvald för långsiktigt underhåll. Det innebär:

    • Säkerhetsuppdateringar
    • Stabilitetsfixar
    • Bakåtportering av viktiga korrigeringar
    • Inga nya experimentella funktioner

    För organisationer som bygger produkter eller driftmiljöer är detta avgörande. Ingen vill byta kärna varje kvartal i en serverpark, ett fordonssystem eller en industriell styrdator.

    Nya planerade slutdatum

    Efter samtal med företag och andra kärnutvecklare har Greg Kroah-Hartman bekräftat att flera aktiva LTS-grenar får förlängt stöd.

    De uppdaterade prognoserna ser nu ut så här:

    KärnversionStöd till och med
    Linux 6.18December 2028
    Linux 6.12December 2028
    Linux 6.6December 2027
    Linux 6.1December 2027
    Linux 5.15December 2026
    Linux 5.10December 2026

    Tidigare var vissa av dessa versioner planerade att avslutas tidigare. Den officiella releasesidan på kernel.org har nu uppdaterats för att spegla det längre underhållsåtagandet.

    Varför är detta viktigt?

    De nyare 6.x-LTS-versionerna används i stor utsträckning av:

    • Enterprise-distributioner
    • Molnplattformar
    • Hårdvarutillverkare
    • Embedded- och IoT-system

    Dessa aktörer behöver förutsägbarhet. När en kärna garanteras stöd i fem eller sex år kan man bygga produkter och tjänster utan att riskera att behöva byta teknisk grund i förtid.

    I praktiken betyder det:

    • Längre livslängd för servrar och system
    • Stabilare plattformar för företag
    • Bättre säkerhetsunderhåll över tid
    • Mindre migrationsstress

    Inga tekniska förändringar

    Det är viktigt att understryka att detta inte är en ny kernelrelease och inte heller en teknisk förändring av koden.

    Det som har ändrats är:

    • De projicerade slutdatumen
    • Den officiella dokumentationen på kernel.org
    • Den långsiktiga underhållsplanen

    Själva kärnan fungerar precis som tidigare.

    Ett tecken på mognad

    Att LTS-versioner får förlängt stöd visar hur central Linuxkärnan har blivit i den globala infrastrukturen. Från datacenter och moln till fordon, industrisystem och smarta enheter – Linux är ryggraden i mycket av dagens digitala samhälle.

    Genom att förlänga stödet signalerar kärnprojektet stabilitet och långsiktighet. Det är ett tecken på att Linux inte bara är ett snabbt utvecklingsprojekt – utan en mogen, samhällsbärande plattform.

    Och för alla som driver system baserade på Linux är beskedet tydligt: framtiden är säkrad, åtminstone några år till.

    kernel.org

    TEKNISK FAKTA
    Uppdateringen gäller endast projicerade EOL-datum (slutdatum för underhåll) på kernel.org. Inga tekniska ändringar i kärnkod ingår i detta besked.
    Projicerade EOL för aktiva LTS-grenar:
    Linux 6.18 LTS  ->  Dec 2028
    Linux 6.12 LTS  ->  Dec 2028
    Linux 6.6  LTS  ->  Dec 2027
    Linux 6.1  LTS  ->  Dec 2027
    Linux 5.15 LTS  ->  Dec 2026
    Linux 5.10 LTS  ->  Dec 2026
      
    Varför det spelar roll: längre säkerhets- och stabilitetsunderhåll för enterprise, moln, hårdvara och embedded.
  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag, 34 år senare, finns Linux överallt – från mobiltelefoner och superdatorer till satelliter och rymdstationer.

    Är det party, så är det party – det finns ingen morgondag.

    Den 25 augusti 1991 skrev den då 21-årige Linus Torvalds, student i Helsingfors, ett inlägg på en diskussionsgrupp där han berättade att han arbetade på ett nytt operativsystem. Han beskrev det som ett fritt system för 386/486-datorer – ”bara en hobby, inte stort och professionellt som GNU”.

    Det som började som ett litet experiment har sedan dess vuxit till att bli ett av världens viktigaste tekniska fundament. I dag, 34 år senare, driver Linux allt från mobiltelefoner, smarta prylar och TV-apparater till superdatorer, aktiebörser och den internationella rymdstationen.

    Hello everybody out there using minix –
    I’m doing a (free) operating system (just a hobby, won’t be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since april, and is starting to get ready. I’d like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system (due to practical reasons) among other things).

    I’ve currently ported bash(1.08) and gcc(1.40), and things seem to work. This implies that I’ll get something practical within a few months, and I’d like to know what features most people would want. Any suggestions are welcome, but I won’t promise I’ll implement them 🙂

    Linus

    PS. Yes – it’s free of any minix code, and it has a multi-threaded fs. It is NOT portable (uses 386 task switching etc), and it probably never will support anything other than AT-harddisks, as that’s all I have :-(.

    Klicka här för svensk översättning
    Hej alla där ute som använder Minix –
    Jag håller på att göra ett (fritt) operativsystem (bara en hobby, kommer inte att bli stort och professionellt som GNU) för 386(486) AT-kloner. Det har varit under utveckling sedan april, och börjar bli redo. Jag skulle gärna vilja ha feedback på vad folk gillar/inte gillar i Minix, eftersom mitt OS liknar det något (samma fysiska layout på filsystemet (av praktiska skäl) bland annat).
    
    Jag har för närvarande portat bash(1.08) och gcc(1.40), och saker verkar fungera. Detta innebär att jag kommer att få något praktiskt inom ett par månader, och jag skulle vilja veta vilka funktioner de flesta vill ha. Alla förslag är välkomna, men jag lovar inte att jag kommer att implementera dem 🙂
    
    Linus
    
    PS. Ja – det är helt fritt från Minix-kod, och det har ett flertrådat filsystem. Det är INTE portabelt (använder 386-task switching osv.), och det kommer förmodligen aldrig att stödja något annat än AT-hårddiskar, eftersom det är allt jag har :-(.
      

    Från hobby till globalt fenomen

    Torvalds kunde knappast ana att hans lilla sidoprojekt skulle förändra världen. Linux har blivit navet i den digitala infrastrukturen. Android-telefoner, servrar på nätet, routers i hemmet, börshandel, bilsystem och till och med rymdfarkoster – alla använder Linux på ett eller annat sätt.

    Superdatorlistan toppas helt av Linuxmaskiner, och systemet är en självklar del i forskning, teknik och vardag.

    ▌ Fakta: Linux-kärnan

    • Första versionen: 1991 (Linus Torvalds)
    • Språk: C med inslag av assembler
    • Licens: GPLv2 (fri och öppen källkod)
    • Utveckling: globalt samarbete med tusentals bidragsgivare
    • Utgivningstakt: nya stabila versioner ungefär var 2–3:e månad

    Betydelse i det moderna samhället

    • Internet: Stommen i majoriteten av världens webbservrar.
    • Superdatorer: Dominerar de snabbaste beräkningsklustren.
    • Mobil: Android bygger på Linux-kärnan.
    • Inbyggda system: Routrar, TV-apparater, bilar, medicinsk utrustning m.m.
    • Moln & finans: Vanligt i banker, börser och datacenter/plattformar.
    • Rymden: Används i satelliter och rymdstationer.

    Kort sagt: Linux-kärnan är hjärtat i den digitala infrastrukturen – från fickan till rymden.

Etikett: molnplattformar

  • Stabilare framtid för Linux: långtidsstödet förlängs

    Linuxkärnan får förlängt liv. Flera av de viktigaste långtidsversionerna (LTS) kommer nu att underhållas ända till 2027 och 2028, enligt uppdaterade besked från projektets stabila underhållare. För företag, molnleverantörer och hårdvarutillverkare innebär det ökad förutsägbarhet, längre livscykler – och mindre behov av stressiga systemuppgraderingar. Linuxvärlden har fått goda nyheter. Flera av de aktiva långtidsversionerna (LTS)…

  • Linux fyller 34 år – från hobbyprojekt till världens motor

    Den 25 augusti 1991 skrev den unge finske studenten Linus Torvalds ett kort inlägg på diskussionsgruppen comp.os.minix (usernet). Han berättade att han höll på att bygga ett fritt operativsystem – ”bara som en hobby”. Ingen kunde då ana att detta lilla projekt skulle växa till ett av världens mest inflytelserika tekniska fenomen: Linux. I dag,…