• Debian gör loong64 till officiellt stödd arkitektur i Debian 14

    När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som Debians övriga arkitekturer. Beslutet markerar inte bara teknisk mognad, utan också Debians fortsatta ambition att stödja öppna och alternativa hårdvaruplattformar på global nivå.

    Efter drygt två års arbete har Debian officiellt befordrat arkitekturen loong64 från Debian Ports till fullvärdig, stödd arkitektur. Om det återstående integrationsarbetet fortlöper enligt plan kommer loong64 att ingå i den kommande versionen Debian 14, med kodnamnet Forky.

    Beskedet offentliggjordes på e-postlistan debian-devel-announce. Med officiell status följer loong64 nu samma bygg-, release- och säkerhetsprocesser som Debians övriga huvudarkitekturer.

    Vad är loong64

    Loong64 är 64-bitarsvarianten av instruktionsuppsättningen LoongArch, som utvecklas av det kinesiska företaget Loongson. Arkitekturen är framtagen som ett alternativ till etablerade plattformar som x86 och ARM, med fokus på teknologisk självständighet.

    Genom Debians officiella stöd får LoongArch-baserade system tillgång till ett stort, väletablerat ekosystem av fri programvara.

    Så gick uppstarten till

    Arbetet med loong64 inleddes i Debian Ports, där nya och experimentella arkitekturer utvecklas. För att komma igång krävdes ett manuellt grundarbete. Totalt byggdes och importerades 112 paket, vilket var tillräckligt för att skapa en fungerande chroot-miljö och sätta den första automatiska byggservern, en så kallad buildd, i drift.

    Redan under sin första natt byggde och laddade denna enda buildd upp omkring 300 nya paket, ett tydligt tecken på att infrastrukturen fungerar väl.

    Vad händer härnäst

    Den pågående bootstrap-fasen, där hela Debians paketarkiv successivt byggs för den nya arkitekturen, beräknas ta ungefär en vecka. Tidsåtgången beror på om fler byggservrar kopplas in, vilket i så fall skulle öka byggtakten avsevärt.

    När arkivet nått tillräcklig täckning kommer loong64 att behandlas som vilken annan officiell Debian-arkitektur som helst. Det innebär deltagande i alla release-milstolpar, tillgång till officiell installerare samt långsiktigt säkerhets- och underhållsstöd under hela Debian 14:s livscykel.

    Varför detta är betydelsefullt

    Att loong64 nu får officiell status är viktigt både tekniskt och strategiskt. För Debian innebär det ökad arkitekturmångfald och en förstärkt roll som global och hårdvaruneutral Linux-distribution. För LoongArch-plattformen betyder det tillgång till tusentals färdigpaketerade program och ett stort internationellt utvecklar- och användarsamfund.

    Sammanfattning

    Befordran av loong64 från Debian Ports till officiellt stöd visar hur ett öppet projekt kan utveckla och integrera helt nya processorarkitekturer på produktionsnivå. Om allt går enligt plan blir Debian 14 Forky den första Debian-utgåvan där LoongArch får samma status som etablerade arkitekturer som x86, ARM och RISC-V.

    Faktaruta: LoongArch (loong64 i Debian)

    LoongArch är en RISC-instruktionsuppsättning (ISA) från Loongson. I Debian kallas 64-bitarsvarianten loong64 (motsvarar LA64) och är nu på väg in som officiellt stödd arkitektur i Debian 14.

    Fördelar

    • Fristående ISA (inte x86/ARM) som ger en alternativ CPU-plattform med egen utvecklingslinje.
    • Uppströms Linux-stöd (LoongArch kom in som ny arkitektur i Linux 5.19), vilket ger bättre långsiktighet än “out-of-tree”-patchar.
    • Stöd i verktygskedjan: GCC har LoongArch-stöd sedan 12.1, och Rust-plattformen för loongarch-linux anger Linux 5.19 som miniminivå.
    • Debian-stöd innebär automatiska byggbyggen (buildd), säkerhetsflöden och vanliga release-milstolpar.

    CPU:er som använder LoongArch (exempel)

    • Loongson 3A5000 (desktop/”general purpose”, LA464-kärnor).
    • Loongson 3C5000 (server, 16 LA464-kärnor).
    • Loongson 3A6000 (finns bl.a. som industrial-grade-variant, LA664-mikroarkitektur).
    • Nyare serverfamilj 3C6000/derivat har visats offentligt i medier (serverfokus, många kärnor).
    • Nyare “terminal/mobil/industri”-kretsar som 2K3000 och 3B6000M har nämnts av Loongson/press (inbyggt/edge/laptop-inriktning).

    Bra att känna till

    • LoongArch finns i flera varianter: LA32R, LA32S och LA64.
    • Program måste vara kompilerade för loong64/LA64 (binärkompatibilitet med x86/ARM finns inte).
    • Ekosystemet växer snabbt, men täckningen kan variera per distro och paket beroende på portningsstatus.

    Källor (urval): Debian-annonseringen om loong64 som officiell arkitektur, Linux-kärnans LoongArch-dokumentation (v5.19), GCC/nyhetsnotiser om LoongArch-stöd, samt Loongsons produktsidor för 3A5000/3C5000/3A6000 och press om 3C6000/2K3000/3B6000M.

  • QNX tar steget mot skrivbordet – ett realtids-OS blir självbärande för utvecklare

    QNX tar ett ovanligt kliv från det dolda till det synliga. Med lanseringen av en självhostad Developer Desktop för QNX 8.0 kan utvecklare för första gången arbeta i en fullständig skrivbordsmiljö och bygga sina program direkt på operativsystemet. Satsningen markerar ett tydligt skifte för QNX – från strikt inbyggt realtids-OS till en mer öppen och utvecklarvänlig plattform.

    Det realtidsoperativsystem som i decennier har dolt sig bakom bilars instrumentpaneler, industristyrsystem och medicinteknik tar nu ett ovanligt kliv ut i rampljuset. QNX har lanserat sin första Self-Hosted Developer Desktop för QNX 8.0 – en fullfjädrad skrivbordsmiljö där utvecklare kan bygga, testa och köra program direkt på QNX.
    Det kan låta som en självklarhet för Linux- och BSD-användare, men för QNX-världen är detta ett stort skifte. Historiskt har QNX-utveckling nästan alltid inneburit korskompilering: man skriver och bygger sin kod på Linux eller Windows för att sedan överföra den till ett QNX-system. Med den nya Developer Desktop förändras detta i grunden.

    Ett skrivbord på ett realtids-OS

    Kärnan i nyheten är ett komplett skrivbord baserat på XFCE som körs ovanpå Wayland, direkt på QNX 8.0. Resultatet är ett lättviktigt men välbekant grafiskt gränssnitt som påminner mer om en traditionell Linux-desktop än om ett klassiskt inbyggt system.
    För nya utvecklare sänker detta tröskeln rejält. För erfarna QNX-utvecklare innebär det mindre friktion i vardagen, och för alla som portar Linux-program till QNX blir skillnaden tydlig.

    Inget mer ”bygg här, testa där”

    Den kanske viktigaste nyheten är självhostad kompilering. I stället för att bygga binärer på ett annat operativsystem kan utvecklaren nu skriva kod, kompilera den, köra och felsöka samt testa grafik, bibliotek och beroenden helt och hållet inne i QNX.
    Miljön levereras med ett brett urval verktyg som många utvecklare redan känner igen: GCC och Clang, Python, Make och CMake, Git samt editorer som Geany, Emacs, Neovim och Vim. Därutöver finns terminal, webbläsare och filhanteraren Thunar, vilket ger ett komplett och självbärande arbetsflöde utan att lämna operativsystemet.

    Öppen källkod möter industrirealtid

    En stor del av styrkan i den nya Desktop-miljön kommer från QNX satsning på öppna portar. Miljön är förladdad med många av de paket som finns på QNX Open-source Dashboard, som i dagsläget innehåller över 1 400 portar, varav mer än 600 är unika projekt.
    Detta gör det betydligt enklare att porta Linux-bibliotek, grafiska verktyg baserade på GTK, OpenGL ES-applikationer och Python-program. QNX rör sig här tydligt närmare det öppna ekosystem som länge varit Linux-världens styrka, utan att kompromissa med realtidsegenskaperna.

    Virtuell maskin i dag – mer i morgon

    Den första versionen levereras som en QEMU-image och stöds officiellt på Ubuntu 22.04 och 24.04 LTS. Med en gratis QNX-licens kan utvecklare ladda ner bilden via QNX Software Center och komma igång redan i dag.
    Detta är dock bara början. Enligt QNX egen färdplan väntar QEMU-bilder för Windows och macOS, nativa x86-installationer, en dedikerad Raspberry Pi-version, förbättrad dokumentation, stöd för CI-flöden samt fler exempelprojekt och högre stabilitet.

    Varför detta är större än det låter

    QNX har länge varit känt som ett extremt pålitligt men relativt slutet system, perfekt för bilar, tåg och industriella styrsystem men mindre lockande för nya utvecklare. Med Developer Desktop tar QNX ett tydligt steg mot att bli mer tillgängligt, mer experimentvänligt och mer relevant även utanför traditionell embedded-utveckling.
    Att kunna köra ett modernt skrivbord, en webbläsare och en komplett utvecklingsmiljö på ett realtids-OS är inte bara praktiskt utan också ett tydligt ställningstagande. QNX vill inte längre bara vara osynlig infrastruktur, utan en plattform där utvecklare faktiskt vill arbeta.

    https://devblog.qnx.com/qnx-self-hosted-developer-desktop-initial-release

    FAKTARUTA: QNX Self-Hosted Developer Desktop (QNX 8.0)
    Vad är det?
    En självhostad utvecklingsmiljö som körs direkt på QNX 8.0, så att du kan bygga och testa mjukvara utan korskompilering.
    Skrivbordsmiljö
    XFCE på Wayland.
    Utvecklingsverktyg
    GCC, Clang, Python, Make, CMake, Git (m.fl.).
    Editorer/IDEs
    Geany, Emacs, Neovim, Vim.
    Ingår också
    Webbläsare, terminal, Thunar filhanterare samt exempelprojekt i C, C++, Python, GTK och OpenGL ES.
    Distribution (första släppet)
    QEMU-image.
    Stödda värdar
    Ubuntu 22.04 LTS och 24.04 LTS.
    På väg enligt roadmap
    QEMU för Windows/macOS, nativa x86-images och en Raspberry Pi-build.
  • RISC-V får egen testmiljö i Collaboras öppna labb

    RISC-V tar ännu ett steg mot bredare användning. Genom att Collabora och RISE-projektet nu öppnar sin testmiljö för två RISC-V-kort får utvecklare världen över tillgång till hårdvarutester på distans – från enkel Linux-boot till fullständig återställning av hela systemet.

    RISC-V, den öppna processorarkitekturen som spås en ljus framtid, har fått en viktig förstärkning: två utvecklingskort – Banana Pi BPI-F3 och SiFive HiFive P550 – har nu lagts till i Collaboras publika testlabb.

    Bakom satsningen står RISE-projektet och Collabora, som tillsammans vill göra det enklare för utvecklare att testa mjukvara på riktig hårdvara. Testningen sker via LAVA, ett system som kan slå på korten på distans, styra bootloadern och starta Linux för att köra automatiserade tester.

    Men projektet nöjer sig inte med vanliga tester. Genom verktyget Boardswarm kan man gå djupare, ända ner i den allra första startkedjan i processorn. Det betyder att utvecklare kan återställa och omflasha enheterna helt på distans – från bootloader till operativsystem.

    Resultatet är en publikt tillgänglig testmiljö för RISC-V som vem som helst kan använda. Dokumentationen är öppen, så andra kan bygga liknande testfarmer.

    Det här är ett stort steg för ekosystemet kring RISC-V, som nu får samma typ av automatiserad testning som länge varit självklar för x86- och ARM-världen.

    https://www.collabora.com/news-and-blog/news-and-events/tested-on-real-silicon-automating-risc-v-hardware-in-the-loop.html

Etikett: inbyggda system

  • Debian gör loong64 till officiellt stödd arkitektur i Debian 14

    När Debian officiellt gör loong64 till en fullt stödd arkitektur tas ett historiskt steg för både projektet och den kinesiska processorplattformen LoongArch. Efter mer än två års arbete i Debian Ports är loong64 nu på väg in i huvudutgåvan Debian 14 Forky, där den kommer att omfattas av samma byggsystem, säkerhetsuppdateringar och långsiktiga stöd som…

  • QNX tar steget mot skrivbordet – ett realtids-OS blir självbärande för utvecklare

    QNX tar ett ovanligt kliv från det dolda till det synliga. Med lanseringen av en självhostad Developer Desktop för QNX 8.0 kan utvecklare för första gången arbeta i en fullständig skrivbordsmiljö och bygga sina program direkt på operativsystemet. Satsningen markerar ett tydligt skifte för QNX – från strikt inbyggt realtids-OS till en mer öppen och…

  • RISC-V får egen testmiljö i Collaboras öppna labb

    RISC-V tar ännu ett steg mot bredare användning. Genom att Collabora och RISE-projektet nu öppnar sin testmiljö för två RISC-V-kort får utvecklare världen över tillgång till hårdvarutester på distans – från enkel Linux-boot till fullständig återställning av hela systemet. RISC-V, den öppna processorarkitekturen som spås en ljus framtid, har fått en viktig förstärkning: två utvecklingskort…