Garuda Linux är en populär Linuxdistribution baserad på Arch Linux, som är känd för sin säkerhet, prestanda och enkelhet. Utvecklarna bakom Garuda Linux har nu presenterat en ny utgåva som bygger på den nya och spännande skrivbordsmiljön COSMIC.

COSMIC utvecklas aktivt av Linux-hårdvaruleverantören System76 och skrivs helt från grunden i programmeringsspråket Rust. Då COSMIC fortfarande är under utveckling är Garuda COSMIC-utgåvan än så länge ganska grundläggande, med enbart standardpaketen från COSMIC ovanpå Garudas grundsystem. Utvecklarna meddelar dock att de gärna bygger vidare på utgåvan om det finns intresse och feedback från användarcommunityn.

Utöver COSMIC:s vanliga program och verktyg, såsom COSMIC Files, COSMIC Store, COSMIC Settings, COSMIC Terminal, COSMIC Text Editor och COSMIC Screenshot, har Garuda-teamet inkluderat sina egna verktyg som den nya välkomstappen Garuda Rani, FireDragon-webbläsaren, Garuda Settings Manager, Garuda Boot Repair, Garuda Network Assistant, Garuda System Maintenance, Garuda Chroot och Garuda Boot Options. COSMIC Media Player är dock inte inkluderad eftersom den ännu inte är fullt funktionsduglig.

Utvecklarna uppmanar användare som testar Garuda COSMIC att rapportera eventuella fel eller buggar direkt till System76, eftersom det är de som ansvarar för utvecklingen av COSMIC.

Den nya Garuda COSMIC-utgåvan finns nu tillgänglig att ladda ner från Garudas officiella webbplats och kan testas både på riktiga datorer och i virtuella maskiner.

Audacity är en populär, gratis och öppen källkodsprogramvara för ljudredigering och ljudinspelning. Den används brett för att skapa podcasts, musikproduktion, ljudboksinspelningar och ljudredigering för videoprojekt. Tack vare dess kraftfulla funktioner och användarvänlighet passar Audacity både nybörjare och mer erfarna användare.

Den senaste uppdateringen, Audacity 3.7.2, innehåller flera förbättringar och buggfixar, särskilt riktade mot användare av Ubuntu 22.04 LTS (Jammy Jellyfish). AppImage-paketet, som möjliggör enkel körning av programmet utan installation, har förbättrats för att åtgärda problem med laddningen av multimedia-biblioteket FFmpeg.

Några av de nya funktionerna inkluderar möjligheten att stänga av automatisk tempodetektering, en praktisk ”Hämta effekter”-knapp bredvid uppladdningsfunktionen för ljud, samt stöd för UUID-instanser. Det går nu också att ha separata realtidseffektinstanser för spår som har duplicerats, och effektinställningarna kan öppnas direkt efter att en effekt har lagts till.

Dessutom har Audacity-teamet förbättrat molnlagringens stabilitet och lagt till en varning som visas om användaren försöker spara projekt skapade med äldre versioner av Audacity, för att undvika kompatibilitetsproblem.

Bland de åtgärdade problemen finns krascher vid applicering av effekter på flera spår om något spår var tomt, kraschproblem relaterade till mixerfönstret, och grafiska problem vid hög zoomnivå. Användare som föredrar mörka teman kommer nu att se korrekt färg på etiketterna, och flera problem med områdesmarkering och inklistring av innehåll har också åtgärdats.

Funktionen ”Residue” för brusreducering har återinförts, och moduler förblir installerade mellan mindre uppdateringar av Audacity 3.7-serien, vilket förenklar underhållet.

Audacity 3.7.2 finns tillgängligt för nedladdning som AppImage från projektets GitHub-sida och kan köras direkt på nästan alla GNU/Linux-distributioner utan ytterligare installation.

Vad är XSS?
Cross-Site Scripting (XSS) är en typ av säkerhetssårbarhet som gör det möjligt för en angripare att injicera skadlig kod i webbplatser. Denna kod kan sedan exekveras i andra användares webbläsare, vilket kan leda till allt från stöld av inloggningsuppgifter till kapning av sessioner eller manipulering av webbplatsens innehåll. XSS är en av de vanligaste sårbarheterna på webben och kan vara svår att upptäcka och åtgärda utan rätt verktyg.

DalFox – Automatiserad XSS-detektering

DalFox är ett open-source-verktyg som automatiserar processen att identifiera XSS-sårbarheter. Med kraftfulla funktioner för testning och analys gör det sårbarhetsskanning enklare och mer effektiv. Verktyget är byggt för att spara tid, minska serverbelastningen och kan enkelt integreras i olika arbetsflöden, inklusive CI/CD-pipelines.

”DalFoxs styrka ligger i dess höga hastighet och flexibilitet. När jag utvecklade verktyget fokuserade jag på att minska onödiga förfrågningar, vilket gör tester snabbare och mer resurseffektiva. Detta är särskilt värdefullt i automatiserade miljöer som Shell Pipelines,” säger HyunHwan Lee, skaparen av DalFox.

Nyckelfunktioner i DalFox

• Flera skanningslägen – Kan användas för att analysera URL:er, läsa in filer, arbeta i pipelines och utföra serverbaserade tester.
• Avancerad analys – Identifierar olika typer av XSS, inklusive reflekterad, lagrad och DOM-baserad XSS. Dessutom har verktyget stöd för parameterutvinning och statisk analys.
• Anpassningsbarhet – Användare kan skapa egna payloads, använda externa ordlistor och integrera med API:er för mer skräddarsydda tester.
• Optimerad prestanda – Verktyget hanterar payloads effektivt, filtrerar bort ogiltiga tecken och använder parallellkodning för snabbare resultat.
• Detaljerad rapportering – Genererar rapporter i både JSON- och textformat, vilket gör det enkelt att analysera och dokumentera testresultat.

Framtidsplaner för DalFox

DalFox utvecklas kontinuerligt och har ambitionen att bli mer än bara ett testverktyg. ”Vi vill skapa en samarbetsplattform för att hitta och åtgärda XSS-sårbarheter. En funktion vi tittar på är ett interaktivt läge där användare kan analysera sårbarheter i dialogform. Detta kan innebära AI-integration för att göra verktyget ännu mer kraftfullt,” säger Lee.

Tillgänglighet

DalFox är ett gratis och öppet verktyg som finns tillgängligt på GitHub. Perfekt för säkerhetstestare, utvecklare och alla som vill förbättra säkerheten på webben.

Vad är FreeDOS?

FreeDOS är ett gratis och öppen källkod-baserat operativsystem som är kompatibelt med MS-DOS. Det utvecklades för att ge fortsatt stöd för DOS-program även efter att Microsoft upphörde med sitt officiella stöd för MS-DOS. FreeDOS kan användas för att köra äldre program, spel och verktyg som ursprungligen utvecklades för DOS. Det är särskilt populärt inom retrospel, industriella tillämpningar och systemadministration där äldre DOS-baserade program fortfarande behövs.

FreeDOS är ett självständigt operativsystem och kan installeras på riktig hårdvara eller köras i en virtuell miljö såsom QEMU, vilket gör det enkelt att använda på moderna datorer utan att behöva en dedikerad äldre maskin.

Kör FreeDOS på Linux med QEMU

FreeDOS är ett gratis och öppen källkod-baserat operativsystem som är kompatibelt med DOS. Det gör det möjligt att köra gamla DOS-program och spel på modern hårdvara. Även om Linux är kraftfullt och flexibelt kan det finnas tillfällen då du behöver köra DOS-baserade applikationer av kompatibilitetsskäl eller för nostalgins skull.

I denna guide visar jag hur du installerar och kör FreeDOS på en Linux-dator med hjälp av QEMU, en kraftfull och öppen källkodsbaserad emulator.

Vad är QEMU?

QEMU är en maskinemulator och virtualiserare som kan emulera en hel datorsystemmiljö, inklusive processor, minne och kringutrustning. Detta gör det möjligt att köra operativsystem och applikationer som är avsedda för andra arkitekturer.

QEMU är lättviktigt, snabbt och perfekt för att köra FreeDOS på Linux.

Varför använda FreeDOS?

FreeDOS är en modern implementation av DOS som är fullt kompatibel med klassiska DOS-program och spel.

Det är idealiskt för:

• Att köra äldre program och mjukvara.
• Att lära sig DOS och dess kommandon.
• Att testa gamla applikationer i en kontrollerad miljö.
• Att spela retrospel.

Steg 1: Installera QEMU på Linux

QEMU finns tillgängligt i de flesta Linux-distributioners pakethanterare. Installera det genom att köra följande kommandon baserat på din distribution:

För Ubuntu/Debian:

sudo apt update  
sudo apt install qemu qemu-kvm libvirt-daemon-system libvirt-clients bridge-utils virt-manager  

För Fedora:

sudo dnf install qemu qemu-kvm virt-manager libvirt libvirt-python libvirt-client virt-install virt-viewer  

För Arch Linux:

sudo pacman -S qemu qemu-arch-extra virt-manager libvirt  

Efter installationen, kontrollera att QEMU är korrekt installerat genom att köra:

qemu-system-x86_64 --version  

Steg 2: Installera FreeDOS med QEMU

1. Besök den officiella FreeDOS-webbplatsen och ladda ner den senaste ISO-filen (t.ex. FD14-LiveCD.zip). Spara filen i en katalog, exempelvis ~/Downloads.
2. Skapa en 2GB stor virtuell disk i qcow2-format (som stöder snapshots och är mer effektivt):

qemu-img create -f qcow2 freedos.img 2G

3. Extrahera ISO-filen och starta installationsprogrammet:

unzip FD14-LiveCD.zip
qemu-system-x86_64 -hda freedos.img -cdrom FD14LIVE.iso -boot d -m 512  

4. När den virtuella maskinen startar, välj Install to Harddisk och följ installationsstegen.
5. Efter installationen, starta FreeDOS från den virtuella disken:

qemu-system-i386 -m 64 -hda freedos.img -boot c  

Steg 3: Kör DOS-program i FreeDOS

När FreeDOS är igång kan du installera och köra DOS-program och spel. Till exempel, för att köra Doom:

1. Ladda ner spelfilerna (t.ex. doom1.zip).
2. Extrahera filerna till en katalog på din Linux-dator.
3. Montera katalogen i QEMU genom att lägga till den som en extra hårddisk:

qemu-system-x86_64 -hda freedos.img -hdb ~/Games/Doom -m 512  

4. Inuti FreeDOS, navigera till katalogen och starta spelet:

C:\> doom.exe  

Slutsats

Genom att följa denna guide har du nu installerat och kört FreeDOS på Linux med hjälp av QEMU. Nu kan du köra gamla DOS-program, spela klassiska spel eller experimentera med DOS-applikationer utan att behöva dedikerad hårdvara.

https://www.tecmint.com/install-freedos-on-linux

NVIDIA har nu lanserat den stabila versionen av sin 570-grafikdrivrutin för Linux, FreeBSD och Solaris. Den här uppdateringen innehåller flera förbättringar, inklusive stöd för VRR (Variable Refresh Rate) på system med flera skärmar. Dessutom har en ny conceal_vrr_caps-parameter lagts till, vilket möjliggör användning av funktioner som ULMB (Ultra Low Motion Blur) på vissa skärmar som annars inte är kompatibla med VRR.

Drivrutinen innehåller även stöd för att visa Dynamic Boost-status, 32-bitars kompatibilitet för NVIDIA GBM-backend och den nya conceal_vrr_caps-parametern i nvidia-modeset-modulen.

En annan nyhet är att drivrutinen nu stöder systemd suspend-then-hibernate, vilket förbättrar hanteringen av viloläge. Dessutom har stödet för containerbaserade miljöer som nvidia-container-toolkit och enroot förbättrats genom att visa alla drivrutinsfiler som används. Flera spel, bland annat Jones and the Great Circle, Assassin’s Creed Valhalla och Assassin’s Creed Mirage, fungerar nu bättre med den nya versionen.

nvidia-settings-kontrollpanelen har också uppdaterats. Den använder nu NVML istället för NV-CONTROL för att styra GPU-klockor och fläkthastighet i Wayland-miljöer. Dessutom är GPU-överklockning nu aktiverad som standard på grafikkort som stöder programmerbar klockkontroll.

Andra viktiga uppdateringar inkluderar stöd för VK_KHR_incremental_present-Vulkan-tillägget och att nvidia-drm fbdev=1 är aktiverat som standard. För nyare NVIDIA-grafikkort (Ada-generationen och senare) har en strömsparfunktion inaktiverats för ytor som skapas med DRM Dumb-Buffers API.

Drivrutinen har också förbättrad kompatibilitet med Linux 6.11 och Linux 6.12 LTS, samt åtgärdar ett antal buggar från tidigare versioner.

Den nya NVIDIA 570.124.04-drivrutinen finns nu tillgänglig för nedladdning som färdiga installationspaket för 64-bitars och AArch64 (ARM64) Linux-system, samt för 64-bitars FreeBSD och 32-bitars och 64-bitars Solaris-system.

https://www.nvidia.com/en-us/drivers/details/241275

Den senaste versionen av Clonezilla Live, 3.2.1, har nu släppts med flera uppdateringar och förbättringar. En av de största nyheterna är att stödet för 32-bitars system (i686/i686-pae) har tagits bort, eftersom Debian inte längre tillhandahåller de nödvändiga paketen i sina arkiv. Detta innebär att Clonezilla Live nu endast är tillgängligt för 64-bitars system.

Clonezilla Live är ett Debian-baserat, startbart live-system som används för att klona och skapa avbildningar av hårddiskar. I denna version har Linux-kärnan uppgraderats från 6.11 till 6.12 LTS, vilket ger bättre stöd för nyare hårdvara. Systemet är nu även baserat på den senaste versionen av Debian Sid per den 3 mars 2025.

Utöver borttagandet av 32-bitarsstöd innehåller Clonezilla Live 3.2.1 flera tekniska förbättringar. Verktygen lz4 och lz4mt har slagits ihop, och standardinställningen använder nu ”lz4 -T0”, vilket gör det enklare för användare att justera startparametrar. En ny funktion i expertläget gör det möjligt att kopiera Clonezillas loggfiler till USB-enheten, och flera nya paket har lagts till, såsom pmount, jc och util-linux-extra.

Andra förbättringar inkluderar:

• En förbättrad kontrollsummemekanism för säkerhet vid skapande av avbildningar.
• Alternativet ”-r” är nu inaktiverat som standard.
• Stöd för Btrfs har tagits bort, eftersom verktyget partclone inte hanterar det tillräckligt väl.
• Loggfiler lagras nu i /var/log/clonezilla/ istället för tidigare plats.

Flera kärnkomponenter har också uppdaterats till sina senaste versioner, bland annat Partclone 0.3.33, ezio 2.0.15, Memtest86+ 7.20 och live-boot 20250225.

Den nya versionen av Clonezilla Live kan laddas ner direkt från den officiella webbplatsen och används som tidigare genom att startas från ett USB-minne – utan att något behöver installeras på datorn.

Introduktion till GNU Binutils: En Nybörjarguide

GNU Binutils för Nybörjare: Kompilera, Länka och Felsöka Programvara

Vad är GNU Binutils?

GNU Binutils (förkortning av ”Binary Utilities”) är en uppsättning kommandoradsverktyg för att hantera objektfiler, körbara filer och binära data. Dessa verktyg används för uppgifter som att assemblra kod, länka bibliotek, disassemblra körbara filer och analysera kompilerade program.

Paketet Binutils innehåller några av de viktigaste verktygen i en utvecklares verktygslåda, såsom:

• as (assemblatorn)
• ld (länkaren)
• objdump (för att inspektera binärfiler)
• nm (för att lista symboler i objektfiler)
• readelf (för att läsa information om ELF-filer)
• strings (för att extrahera läsbar text från binärfiler)
• strip (för att ta bort onödig data från binärfiler)
• size (för att visa sektionernas storlekar)
• objcopy (för att kopiera och modifiera objektfiler)
• addr2line (för att koppla adresser till källkod)
• ar (för att skapa och hantera arkiv)

Fördelar

Om du sysslar med programmering (särskilt i språk som C eller C++) och systemadministration kommer du förr eller senare att stöta på GNU Binutils.

• För utvecklare: Binutils är ett måste för att kompilera och felsöka programvara.
• För systemadministratörer: Dessa verktyg hjälper till att analysera körbara filer för säkerhet och kompatibilitet.
• För de som sysslar med reverse engineering: Binutils gör det möjligt att inspektera och modifiera binärfiler.
• För hobbyister: Binutils hjälper dig att förstå hur körbara filer fungerar under ytan.
• Många populära utvecklingsmiljöer och operativsystem förlitar sig på Binutils i bakgrunden.
• Binutils är öppen källkod: Du kan använda, modifiera och distribuera dessa verktyg utan att oroa dig för licensavgifter.

Kort sagt kan förståelse för Binutils göra dig till en mer effektiv och skicklig programmerare eller systemadministratör.

Hur Man Använder GNU Binutils Verktyg

Låt oss gå igenom några av de viktigaste verktygen i GNU Binutils och hur de kan hjälpa dig.

1. as: GNU Assemblator

as konverterar assemblerkod till maskinkod.

Exempel:

as hello.s -o hello.o

Detta kompilerar en assembler-källfil (hello.s) till en objektfil (hello.o).

2. ld: GNU Länkare

ld länkar objektfiler för att skapa en körbar fil.

Exempel:

ld -o hello hello.o

Detta länkar hello.o till en körbar fil kallad hello.

3. objdump: Inspektera Körbara Filer

objdump visar detaljerad information om objektfiler och körbara filer.

Exempel:

objdump -d /bin/ls | less

Detta disassemblrar kommandot ls, vilket visar dess assemblerinstruktioner.

4. nm: Lista Symboler i en Binär

nm listar symboler (funktioner och variabler) i en objektfil eller körbar fil.

Exempel:

nm hello.o | head

Detta visar de första symbolerna i objektfilen hello.o.

5. readelf: Läs ELF-huvuden

readelf ger detaljerad information om ELF-filer (Executable and Linkable Format).

Exempel:

readelf -h /bin/ls

Detta visar ELF-huvudet för kommandot ls.

6. strings: Extrahera Läsbar Text från Binärfiler

Verktyget strings hittar och extraherar läsbar text från binärfiler.

Exempel:

strings /bin/ls | grep "Usage"

Detta söker efter användningsmeddelanden inuti binärfilen ls.

7. strip: Minska Binärfilens Storlek genom att Ta Bort Symboler

Kommandot strip tar bort onödiga symboler från körbara filer, vilket minskar deras storlek.

Exempel:

strip myprogram

Detta minimerar storleken på myprogram genom att ta bort felsökningssymboler.

8. size: Visa Sektioners Storlek

Verktyget size visar minnesanvändningen för olika sektioner i en objektfil.

Exempel:

size /bin/ls

Detta visar storleken på text-, data- och bss-segmenten (oinitierad data) för ls.

9. objcopy: Kopiera och Modifiera Objektfiler

Verktyget objcopy låter dig manipulera objektfiler.

Exempel:

objcopy --only-keep-debug myprogram myprogram.debug

Detta extraherar felsökningssymboler till en separat fil.

10. addr2line: Kartlägga Adresser till Källkod

Kommandot addr2line hjälper till att koppla en minnesadress till motsvarande rad i källkoden.

Exempel:

addr2line -e /bin/ls 0x4005a0

Detta visar vilken rad i ls-källkoden som motsvarar minnesadressen 0x4005a0.

11. ar: Arkivverktyget

Verktyget ar används för att skapa och hantera arkiv med objektfiler. Dessa arkiv, ofta kallade statiska bibliotek, kan länkas in i dina program för att återanvända kod.

Exempel:
Du kan skapa ett bibliotek med:

ar rcs libmylib.a file1.o file2.o

och sedan länka det till ditt program.

Praktiskt Exempel: Felsökning av ett Enkelt C-program

Som tidigare nämnts är GNU Binutils en samling binärverktyg som är avgörande för att arbeta med körbara filer, objektfiler och bibliotek i Linux. Dessa verktyg är användbara för felsökning, disassemblering och analys av binärfiler.

I följande exempel kommer vi att använda objdump, nm och readelf för att felsöka.

Översikt över Verktygen

• objdump: Disassemblerar binärfiler, visar objektfilsektioner och extraherar information från körbara filer.
• nm: Visar symboler (funktioner, variabler, etc.) från objektfiler.
• readelf: Visar detaljerad information om ELF-filer (Executable and Linkable Format).

Skapa ett Exempelprogram i C

Låt oss börja med att skriva ett enkelt C-program, kompilera det och sedan analysera det med Binutils.

Den senaste versionen av Mozilla Thunderbird, version 136, har nu släppts tillsammans med Mozilla Firefox 136. Denna uppdatering innehåller flera nya funktioner, förbättringar och buggfixar som gör e-postklienten ännu mer användarvänlig.

Ny ”Utseende”-panel för bättre anpassning

En av de största nyheterna i Thunderbird 136 är en ny ”Utseende”-sektion i inställningarna. Den gör det enklare att styra hur meddelanden visas och sorteras. Användare kan nu:

• Ställa in standardtrådning för nya mappar: Otrådad, Trådad (standard) eller Grupperad efter sortering.
• Välja hur meddelanden ska sorteras – exempelvis efter datum, avsändare, storlek, ämne eller prioritet.
• Definiera sorteringsordning – stigande (nya meddelanden längst ner) eller fallande (standard) (nya meddelanden högst upp).
• Tillämpa dessa inställningar på alla befintliga mappar, en specifik mapp eller en mapp och dess undermappar.

Automatiskt mörkt läge och bättre prestanda

Utöver den nya utseendepanelen introduceras en snabbväxling i meddelandehuvudet som låter användare snabbt anpassa e-postmeddelanden till mörkt läge.

Andra förbättringar inkluderar:

• Optimerad hantering av inaktiva databaser för bättre prestanda.
• Förbättrat stöd för HiDPI-skärmar, vilket ger skarpare grafik på högupplösta skärmar.
• Snabbare prestanda för användare med många mappar, särskilt vid justering av meddelandepaneler.

Åtgärdade buggar och förbättrad stabilitet

Flera buggar har fixats för att förbättra stabiliteten och funktionaliteten i Thunderbird. Några av de mest betydande förbättringarna gäller:

• Radering och hantering av bilagor i .EML-filer.
• Problem med att öppna .EML-filer i stora e-postprofiler.
• Felsökningar kopplade till Gmail-meddelanden, sökfunktioner och hantering av flera SMTP-servrar.

Ladda ner och uppdatera

Den nya versionen av Mozilla Thunderbird 136 kan laddas ner från den officiella webbplatsen. Användare som redan har Thunderbird kan uppdatera via menyn Om Mozilla Thunderbird.

Den här versionen introducerar även stöd för att automatiskt lägga till rutter till DNS-servrar och mildrar TunnelVision-attacker.

NetworkManager 1.52 har släppts idag som den senaste stabila versionen av denna populära open-source-programvara för att hantera nätverksanslutningar i Linux-baserade operativsystem.

Fem månader efter NetworkManager 1.50 introducerar denna nya version stöd för IPvlan-gränssnitt, möjligheten att manuellt konfigurera autentisering för LTE:s initiala EPS Bearer, stöd för ethtool FEC (Forward Error Correction)-läge och stöd för att automatiskt lägga till rutter till DNS-servrar via egenskaperna ipv4.routed-dns och ipv6.routed-dns.

NetworkManager 1.52 introducerar också en ny egenskap, ipv4.link-local=fallback, för att tilldela en IPv4-link-local-adress när ingen annan IPv4-konfiguration är satt. Dessutom har ipv4.shared-dhcp-range och ipv4.shared-dhcp-lease-time lagts till, vilket gör det möjligt att anpassa DHCP-intervallet och leasingtiden som erbjuds av DHCP-servern vid delad anslutningsmetod.

Utöver detta gör denna version det möjligt att specificera DNS-servrar med en URI-liknande syntax som stöder DNS over TLS (DoT)-namnservrar. Den lägger också till stöd för DHCPv4-alternativet ”IPv6-only preferred” (RFC 8925), vilket indikerar att en värd kan fungera i ett IPv6-exklusivt läge och avstå från att hämta en IPv4-adress om nätverket erbjuder IPv6-anslutning.

Bland andra anmärkningsvärda ändringar inkluderar NetworkManager 1.52 stöd för att använda Dnsconfd-plugin för konfiguration av det systemomfattande DNS-cacheminnet, lagring av interaktiv historik i $XDG_CACHE_HOME/nmcli-history istället för ~/.nmcli-history, samt en ny ”shared”-metod för IPv6-konfiguration i den textbaserade gränssnittet nmtui.

Vidare har stöd lagts till för att initrd-generatorn ska förstå alternativet rd.net.dns för att konfigurera globala namnservrar. Två nya nycklar, ”resolve-mode” och ”certification-authority”, har lagts till i konfigurationssektionen global-dns. Dessutom har stöd för OCI i nm-cloud-setup lagts till. Däremot har stödet för dhcpcanon DHCP-klienten och möjligheten att bygga med Autotools tagits bort.

Flera buggar har åtgärdats i denna release, inklusive en bugg som hindrade aktivering av portar på bond- och brygggränssnitt, en bugg som förhindrade aktivering av OVS-gränssnitt, ett problem med att skapa MTPCP-slutpunkter för IPv4 med DAD och IPv6-tentativa adresser, samt en bugg som hindrade vissa VPN-rutter från att läggas till i tabellen specificerad i ipv4/6.routing-table. Detta gör det möjligt att använda policy routing för att mildra TunnelVision-attacker.

NetworkManager 1.52 finns tillgänglig för nedladdning från dess GitLab-sida om du vill kompilera den från källkod, men det rekommenderas att vänta tills den når de stabila programvaruförråden i din GNU/Linux-distribution innan du uppdaterar din installation.

Armbian är en optimerad och lättviktig Linux-distribution baserad på Debian och Ubuntu, speciellt framtagen för ARM-baserade enheter. Den är designad för att ge stabilitet, prestanda och bred hårdvarukompatibilitet på en mängd enkortsdatorer (SBCs), såsom Raspberry Pi, Odroid, Rockchip, Allwinner och många fler. Armbian är känd för sitt låga resursutnyttjande, omfattande drivrutinsstöd och en kraftfull verktygssamling som gör det enkelt att hantera och anpassa systemet.

Nu har Armbian 25.2 släppts – en större uppdatering som förbättrar funktionaliteten, utökar stödet för fler enheter och optimerar prestandan ytterligare.

Nyheter i Armbian 25.2

Denna uppdatering kommer knappt tre månader efter Armbian 24.11 och innehåller nu den långsiktigt stödjande Linux 6.12 LTS-kärnan för de flesta enheter. Dessutom introduceras stöd för flera nya kort, inklusive Rock 2A och 2F, NanoPi R3S, Retroid Pocket RP5, RPMini, Rock 5T, GenBook, MKS-PI, SKIPR, Armsom CM5, NextThing C.H.I.P och Magicsee C400 Plus.

Utöver detta har Rockchip 3588 fått flera förbättringar, såsom uppdaterade HDMI-drivrutiner, åtgärdade USB3-problem och förbättrat stöd för Bluetooth. En annan stor nyhet är att flera populära verktyg som AdGuardHome, Pi-Hole, Home Assistant, Utime Kuma, NetData, Grafana, Cockpit (med KVM-hantering) och NextCloud nu kan installeras direkt via armbian-config.

Förbättrad infrastruktur och snabbare nedladdningar

För att förbättra åtkomsten till Armbian globalt har projektet utökat sin serverinfrastruktur med nya speglar i Amsterdam, Wien och Nürnberg. CDN-nätverket (Content Delivery Network) har också uppgraderats för att säkerställa bättre tillgänglighet för användare i utsatta regioner. Dessutom har torrent-nedladdningar optimerats genom att spegla GitHub-filer på Armbians egna servrar, vilket gör det snabbare och enklare att ladda ner operativsystemet.

Förbättringar för befintliga enheter

Armbian 25.2 innehåller också flera förbättringar för redan stödda enheter och systemkretsar, bland annat för:

• Rock S0, NanoPi R6S, Radxa E20C, BananaPi BPI-F3, Banana Pi BPI-CM4, Banana Pi BPI-M4 Zero
• BIGTREETECH Pi 2/CB2, youyeetoo R1, Radxa Zero, Allwinner A10, Avaota-A1, CoolPi CM5, Rockchip 64
• Odroid XU4, JetHome JetHub D2, Raspberry Pi 5, Raspberry Pi Compute Module 5

Vill du veta mer? På Armbians officiella webbplats hittar du den fullständiga ändringsloggen och kan ladda ner den senaste versionen för en mängd ARM-baserade enheter, inklusive de flesta Raspberry Pi-modeller.

Linux Mint-teamet arbetar på en ny design för Cinnamon-appmenyn; Mint 22.1 dominerar med 70 % av de senaste nedladdningarna, följt av LMDE 6 med 14 %.

Linux Mint har släppt sitt månatliga nyhetsbrev, och den här gången finns det spännande uppdateringar att dela med sig av. För det första har teamet arbetat hårt med att skriva om sajtens backend och flytta den till en containerbaserad infrastruktur.

Det här gör ingen större skillnad för slutanvändarna eftersom frontenden förblir densamma, men det är bra att projektet hänger med i moderna trender.

Nu till de stora nyheterna som kommer att glädja alla Mint-användare – en redesign av Cinnamon-appmenyn (med en utökad sidopanel) är på gång. Och de tidiga resultaten ser riktigt lovande ut!

Även om detaljerna fortfarande är ganska sparsamma vid det här laget, antyder de första skärmdumparna en moderniserad layout som ser mycket lovande ut.

Låt oss nu gå vidare till något intressant, särskilt för dem som gillar att följa statistik. Mint-projektet har avslöjat intressanta insikter om nedladdningar under de senaste sju dagarna, vilket återspeglar användarnas operativsystemval. Mer specifikt:

• Cinnamon: Cirka 60 % av alla nedladdningar
• Xfce och MATE: Vardera runt 20 %

När det gäller fördelningen per version ligger Linux Mint 22.1 i topp med hela 70 %, följt av LMDE 6 med 14 %, Mint 22 med 8 % och Mint 21.3 med cirka 8 %.

Så, vilka är de viktigaste slutsatserna? Kort sagt bekräftar statistiken att många användare fortsätter att föredra de senaste versionerna, men de visar också att LMDE blir alltmer populärt bland dem som föredrar en Debian-baserad variant.

Som jag har sagt många gånger tidigare skulle det vara fantastiskt om Linux Mint i framtiden bytte från den nuvarande Ubuntu-baserade varianten till en Debian-baserad. Men det är förstås bara min åsikt.

Slutligen, om du har följt tidigare tillkännagivanden, vet du att Linux Mint 22.x inte kommer att ha en EDGE-release. Istället, när Linux Mint 22.2 lanseras (troligtvis runt mitten av året), kommer distributionen att gå vidare med en HWE-kärna (Hardware Enablement), vilket ger förbättrat stöd för nyare hårdvara.

För mer information, se tillkännagivandet på Mints blogg.

https://linuxiac.com/linux-mint-cinnamon-menu-is-getting-a-makeover

Cryptomator – Kryptera dina filer enkelt och säkert i molnet

Cryptomator är en mjukvara som gör det enkelt att kryptera filer innan de laddas upp till en molntjänst. Med programmet kan du skapa skyddade valv där du lagrar dina filer. Varje valv låses med ett eget lösenord och kan rymma hur många filer och mappar du vill.

Varje fil krypteras separat, vilket innebär att om du ändrar en fil, laddas endast den uppdaterade versionen upp – istället för att hela valvet måste synkroniseras.

Cryptomator är helt gratis och bygger på öppen källkod.

Funktioner:

• Fungerar med de flesta molntjänster såsom Dropbox, Google Drive, OneDrive, ownCloud, Nextcloud och andra tjänster som synkroniserar filer lokalt.
• Klientbaserad säkerhet: Du behöver inget konto, och ingen data delas med någon extern tjänst.
• Användarvänlig och transparent: Programmet skapar en virtuell enhet där du kan arbeta med dina filer precis som på en vanlig USB-enhet.
• Stark kryptering: Använder AES-256-bitars kryptering för att skydda dina filer.
• Kryptering av filnamn: Filernas namn blir oläsliga för utomstående.
• Dold mappstruktur: Ingen kan se hur filerna och mapparna är organiserade.
• Flera separata valv: Du kan skapa flera krypterade valv, var och en med ett unikt lösenord.
• Säker och pålitlig: Programmet har utvecklats genom tusentals uppdateringar för att maximera säkerheten.
• Avancerade säkerhetsfunktioner: Använder scrypt för att göra lösenordsattacker svårare, samt kryptografiskt säkra slumpmässiga nummer för nycklar och identifiering.
• Ingen enskild felpunkt (SPOF): Varje fil lagrar sin egen krypteringsinformation, vilket gör att enskilda filer kan hanteras utan att påverka hela valvet.
• Kompatibelt med flera operativsystem: Cryptomator fungerar på Windows, macOS och Linux.

https://cryptomator.org

VeraCrypt – Kraftfull diskkryptering

VeraCrypt är ett gratis och öppet krypteringsprogram som bygger vidare på TrueCrypt. Det fungerar på Linux, Windows, macOS och FreeBSD och skyddar filer genom on-the-fly-kryptering, vilket innebär att data krypteras automatiskt vid lagring och dekrypteras vid läsning – utan att sparas i okrypterad form.

Huvudfunktioner:

• Stöd för molnlagring och externa enheter
• AES-256-bitars kryptering och andra starka algoritmer
• Filnamn och mappstruktur krypteras
• Parallell kryptering för multi-core processorer
• Stöd för säkerhetstoken och smartkort
• Kan läsa och konvertera TrueCrypt-volymer

VeraCrypt ger hög säkerhet utan extra RAM-krav och erbjuder anpassningsbara säkerhetsinställningar. Dock är snabbast prestanda och pipelining endast tillgängligt på Windows.

https://veracrypt.fr/en/Home.html

Läs mer på https://www.linuxlinks.com/best-free-open-source-linux-file-encryption-tools/

Arbetet med att införa Rust i Linux-kärnan har både mött motstånd och gjort framsteg den senaste tiden. Konflikten mellan förespråkare av Rust och C har blivit allt mer påtaglig, och Linus Torvalds beskrev den under Open Source Summit Europe 2024 som en strid med ”nästan religiösa undertoner.”

Motstånd från kernel-maintainers

Ett av de största hindren är att många av de erfarna Linux-utvecklarna är vana vid C och saknar kunskap om Rust. Dan Williams från Intels Linux-arkitektteam påpekade vid Linux Plumbers 2024 att dessa utvecklare är trygga med C och därför inte vet hur de ska granska eller felsöka Rust-kod. Samtidigt har Rust-utvecklare svårt att arbeta med Linux-kärnans grundläggande C-kod.

Debatten trappades upp när en patch föreslogs i januari för att möjliggöra DMA (Direct Memory Access) för Rust-drivrutiner. Det skulle göra det enklare för Rust att hantera in- och utmatning av data. Men den erfarne Linux-maintainern Christoph Hellwig var tydlig i sitt avståndstagande och skrev: ”Ingen Rust-kod i kernel/dma, tack.”

När Miguel Ojeda, ledaren för Rust for Linux-projektet, bad om ett alternativt förslag svarade Hellwig att Rust-utvecklarna borde hålla sina ändringar i sin egen kod istället för att ”göra livet svårare för andra.” Han betonade också att han inte vill arbeta med ett projekt som blandar programmeringsspråk, eftersom det skapar underhållsproblem.

Rust-utvecklare erbjuder lösningar

För att hantera oron föreslog Red Hat-utvecklaren Danilo Krummrich att Rust-koden för DMA-hantering skulle läggas som en separat modul underhålld av Rust-utvecklare. Detta skulle göra det möjligt att abstrahera C-API:erna utan att påverka kärnans kodbas.

Men Hellwig var fortsatt kritisk och menade att han inte ville ha ytterligare en underhållare eller att Rust skulle ”sprida sig som en cancer” i kärnan. Det ordvalet väckte starka reaktioner, eftersom termen tidigare använts för att attackera Linux i kommersiella sammanhang.

Linux-utvecklaren Ted T’so menade dock att Hellwig hade en poäng – problemet är inte Rust i sig, utan att det kräver tid och resurser som många maintainers inte har.

Frustration och hårda ord

Asahi Linux-utvecklaren Hector Martin gick längre och uppmanade Linus Torvalds att ingripa för att lösa ”Rust-drivrutinsröran.” När det inte skedde, tog Martin till sociala medier för att pressa fram ett beslut.

Torvalds reagerade skarpt och menade att Martin borde ifrågasätta sin egen inställning istället för att försöka tvinga fram förändringar genom offentlig kritik. Han betonade att Linux-kärnan har en etablerad process för förändringar och att sociala medier inte är rätt forum för att driva utvecklingen framåt.

Efter den konflikten valde Martin att lämna sitt arbete med Apple/ARM-plattformen för Linux och uttryckte sin besvikelse över hur utvecklingen av kärnan hanteras.

En väg framåt för Rust i Linux

En möjlig lösning har föreslagits av realtidsutvecklaren Steven Rostedt, som jämförde situationen med realtidsstödet i Linux, vilket tog 20 år att bli en del av kärnan. Han föreslog att Rust-utvecklarna kan hålla sin kod utanför kärnans kodbas tills den är mer mogen och kan integreras utan att störa befintliga system.

Som ett steg i den riktningen publicerade Miguel Ojeda en policy för Rust i Linux, där det slås fast att varje subsystem själv kan avgöra om de vill använda Rust eller inte. Han betonade också att Rust-koden kan brytas temporärt om C-maintainers behöver göra akuta ändringar.

Rust gör framsteg i Linux-kärnan

Trots motståndet fortsätter Rust långsamt att få en plats i Linux. Med Linux 6.13, som släpptes i januari 2025, infördes betydande förbättringar för Rust, inklusive stöd för moduler, bindings och spårningshändelser.

Greg Kroah-Hartman, som ansvarar för stabila Linux-utgåvor, menade att Rust nu nått en brytpunkt där vi kan förvänta oss fler Rust-drivrutiner framöver. Han konstaterade att Rust-utvecklarna bevisat många skeptiker fel genom att leverera fungerande kod.

Trots de hårda diskussionerna ser Rust ut att fortsätta sin väg in i Linux, långsamt men stabilt.

Läs hela artikel på Engelska :

https://thenewstack.io/rust-integration-in-linux-kernel-faces-challenges-but-shows-progress

Det har kommit till vår kännedom att finns mindre seriösa aktörer som försöker sälja på Linux USB för väldig höga belopp. Här får du tipset gratis hur bygger gratis USB sticka.

För att göra detta, behöver du en tom USB sticka eller en sticka där du kan offra innehållet på. En 128 GB USB kostar 79:- på Amazon.se och då ingår frakten.

Att skapa en Ubuntu-USB-sticka från Windows med Rufus är enkelt och tar bara några minuter. Följ dessa steg:

Steg 1: Ladda ner nödvändiga filer

1. Ladda ner Ubuntu ISO-filen
   • Gå till wiki.Linux.se ubuntu hemsida och ladda ner den senaste versionen en Svensk ftp spegel.
2. Ladda ner och installera Rufus
   • Gå till Rufus officiella webbplats och ladda ner den senaste versionen av programmet.
   • Kör rufus.exe (installation behövs inte).

Steg 2: Förbered USB-minnet

1. Sätt i ett USB-minne (minst 8GB, helst 16GB eller mer).
2. Öppna Rufus – det ska automatiskt identifiera din USB-sticka.
3. Välj ISO-filen:
   • Klicka på ”Välj” och navigera till den nedladdade Ubuntu ISO-filen.
4. Ställ in parametrar:
   • Starttyp: ”Disk eller ISO-avbildning”
   • Partitionsschema:
     • ”MBR” om datorn använder BIOS eller UEFI med Legacy-läge Det här gäller äldre datorer.
     • ”GPT” om datorn använder UEFI
   • Filsystem: ”FAT32”
   • Klusterstorlek: Lämna standardvärdet.

Steg 3: Skapa USB-stickan

1. Klicka på ”Start”.
2. Om Rufus frågar om du vill skriva i ISO-läge eller DD-läge, välj ISO-läge.
3. Vänta tills processen är klar (det kan ta några minuter).
4. När den är färdig, klicka på ”Stäng” och mata ut USB-stickan.

Steg 4: Starta från USB och installera Ubuntu

1. Sätt in USB-stickan i datorn där du vill installera Ubuntu.
2. Starta om datorn och tryck på Boot-menytangenten (ofta F12, F2, ESC eller DEL, beroende på tillverkare).
3. Välj din USB-enhet i startmenyn.
4. Ubuntu startas – du kan antingen testa utan att installera eller installera direkt.

Tips: Felsökning

• USB-stickan visas inte i Rufus → Testa en annan USB-port eller USB-stickan.
• Datorn startar inte från USB → Kontrollera BIOS-inställningarna och aktivera ”USB Boot” samt ställ in rätt startordning.
• Felmeddelande vid installation → Prova att skapa USB-stickan i DD-läge istället.

Nu har du en färdig bootbar Ubuntu-USB-sticka! 🚀

Önskar annan distrubtion, är bara ladda ner den iso filen ifrån länkar finns i vår wiki och bygga den med rufus.

Om du vill ha installtionshjälp så finns mer information på vår support sida.

Vad är Pi-hole?

Pi-hole är ett nätverksomfattande annonsblockerarsystem som fungerar som en DNS-sinkhole. Det innebär att det blockerar annonser, spårare och skadliga domäner direkt på nätverksnivå, innan de ens når enheter som datorer, telefoner eller surfplattor. Till skillnad från traditionella annonsblockerare, som bara fungerar i en webbläsare, skyddar Pi-hole hela nätverket genom att filtrera alla DNS-förfrågningar. Det kan installeras på en enkel enhet som en Raspberry Pi, en server eller en Docker-container och ger ett effektivt sätt att minska oönskad trafik, förbättra prestandan och stärka säkerheten i nätverket.

Nu har Pi-hole 6 släppts med en rad stora förbättringar som gör det ännu kraftfullare och mer användarvänligt.

Nyheter i Pi-hole 6

Inbyggd webbserver och REST API för bättre prestanda

En av de största förändringarna i denna version är att Pi-hole nu har en inbyggd webbserver och ett REST API direkt integrerat i kärnan (pihole-FTL). Det innebär att externa tjänster som Lighttpd och PHP inte längre behövs, vilket resulterar i:

• Mindre installationsstorlek
• Lägre resursförbrukning
• Snabbare och mer responsivt gränssnitt

Dessutom har API:et förbättrats med server-sidig paginering, vilket gör att frågeloggar laddas betydligt snabbare.

”Antigravity” – Ny funktion för tillåtelselistor

Tidigare har Pi-hole använts för att blockera domäner via listor, men nu introduceras en ny funktion: ”Antigravity”. Det är en prenumerationsbaserad tillåtelselista, vilket innebär att du kan lägga till specifika domäner som alltid ska tillåtas – perfekt för att finjustera filtreringen och slippa att önskade tjänster blockeras av misstag.

Enklare konfiguration med en enda fil

För att göra inställningarna mer överskådliga har Pi-hole 6 samlat alla konfigurationsfiler i en enda TOML-fil (/etc/pihole/pihole.toml).
Det betyder att användare nu kan:

• Redigera inställningar direkt i en tydligt kommenterad fil
• Använda kommandoraden eller API:et för att göra ändringar
• Sätta konfiguration via miljövariabler

Helt ny design – enklare att använda

Pi-hole 6 har också fått en total översyn av användargränssnittet. Nu delas inställningarna in i Grundläggande och Expert-läge, vilket gör det lättare för både nybörjare och avancerade användare att hitta rätt inställningar.

Inbyggt stöd för HTTPS

Säkerheten har också förbättrats med native HTTPS-stöd. Du kan antingen:

• Använda egna SSL-certifikat
• Låta Pi-hole generera självsignerade certifikat automatiskt

Docker-användare: Viktig ändring!

Pi-hole:s Docker-avbildning har nu bytt från Debian till Alpine. Detta innebär att vissa äldre miljövariabler kan sluta fungera, så det rekommenderas att användare läser den uppdaterade Docker-dokumentationen innan de uppgraderar.

Så uppgraderar du till Pi-hole 6

För de som kör Pi-hole direkt på en server är uppgraderingen enkel:

1. Säkerhetskopiera din konfiguration
2. Kör följande kommando:

pihole -up

Läs mer

För fullständig information om alla förändringar, se det officiella tillkännagivandet eller läs hela ändringsloggen.

Med Pi-hole 6 blir din nätverksupplevelse snabbare, säkrare och mer anpassningsbar än någonsin!

Svenska staten borde ta ett större ansvar och utveckla vissa projekt som öppen källkod. Vi har sett exempel på Stockholms stads mardrömsprojekt Skolplattformen, som slutade med att en miljard kronor av skattepengar spolades ner i toaletten på något så värdelöst att ingen ville använda det.

Vi låter stora amerikanska bolag styra och ställa med appar, men kan vi lita på apparna? Redan idag används tekniken för DRM, till exempel ringer en HP-skrivare hem till tillverkaren och frågar om du får använda en viss bläckpatron. Svaret kan bli nej – eftersom patronen tidigare använts i en annan skrivare av samma modell och tillverkare.

Microsoft vill mer och mer att du skaffar ett ”Microsoft-konto”, och givetvis ska din data lagras på OneDrive.

Men kan vi lita på ett eventuellt mer Rysslandsvänligt USA? Hur vet vi att de inte för vidare information till Ryssland?

Stockholms Skolplattformen var ett utmärkt projekt som borde ha drivits som öppen källkod, där staten eller kommunen tog huvudansvaret, men där flera aktörer kunde bidra. Andra städer hade kunnat delta och bidra med kod, vilket hade skapat en dynamik i projektet. I stället fick vi ett missfoster av första klass.

Dessutom blev det ett prestigeprojekt som skulle genomföras till varje pris. Folk fick sparken för att de följde lagen.

Samma problem gäller olika journalsystem – man tittar sällan på vad användarna faktiskt vill ha. Politiker låter sig luras av säljargument och köper sedan en hög med skräp. Man slösar med skattepengar som om det inte fanns någon morgondag.

Självklart bör staten/kommuna/region driva öppen källkod mer än vad man gör. Det skulle vara utmärkt plantskola för programmare och dels skulle fler kunna dela på kostnaden på stora projekt. Det skulle även skapa arbetstillfällen.

Men vi skulle inte sitta händer på andra, för vi inte vad som pågår i din windows dator, vi kan inte se vad som pågår i din android eller iphone, eftersom vi har inte insyn och kan se källkoden.

Den senaste versionen av DietPi, en lättviktsdistribution baserad på Debian och utvecklad för enkortsdatorer som Raspberry Pi, har nu släppts. DietPi 9.10 innehåller förbättrat stöd för RISC-V, en ny visningshanterare, enklare kärnuppdateringar för Raspberry Pi samt nya funktioner för automation.

Bättre stöd för RISC-V och fler enheter

Användare av Orange Pi 5 Max, Orange Pi 5 Pro och NanoPi M6 kan nu dra nytta av officiella systembilder anpassade för dessa enheter. Även RISC-V-baserade enheter som StarFive’s VisionFive 2 och PINE64’s Star64 får uppdateringar, där de migreras från Debian Sid (unstable) till Debian Trixie (testing).

Samtidigt har fler program blivit tillgängliga för RISC-V-plattformen, inklusive Bazarr, Raspotify, NZBGet, MicroK8s och AdGuard Home.

Ny visningshanterare och enklare uppdateringar för Raspberry Pi

En av de större nyheterna i DietPi 9.10 är DietPi-Display, ett nytt verktyg som förenklar hanteringen av bildskärmsinställningar, som t.ex. rotation och visningslägen via KMS/DRM. Detta gör det även lättare att använda DSI-skärmar.

För Raspberry Pi-användare som kör Bookworm eller nyare blir det nu möjligt att smidigt uppdatera både kärnan och firmware via dietpi-config-menyn.

DietPi håller också på att flytta fler bildskärmsinställningar från dietpi-config till det nya dietpi-display-verktyget, och användare uppmanas att testa och ge feedback på dess funktioner.

Smartare hantering av tjänster

Tidigare startade kommandot dietpi-services (re)start om alla tjänster, även de som var avstängda. Nu har detta ändrats så att endast aktiverade tjänster startas om om inget specifikt namn anges. Det innebär att avstängda tjänster förblir inaktiva om inte användaren själv väljer att slå på dem.

Förbättrad automatisering

I den nya versionen kan användare nu definiera fler automatiska åtgärder direkt i konfigurationsfilen ”dietpi.txt”:

• AUTO_SETUP_APT_INSTALLS – Gör det möjligt att lista flera APT-paket som ska installeras automatiskt vid den första systemuppstarten.
• AUTO_SETUP_INSTALL_SOFTWARE_ID – Tillåter att flera programvaru-ID:n skrivs på en enda rad, vilket förenklar hanteringen. Äldre konfigurationer där ID:n listas på flera rader fungerar fortfarande, men att samla dem på en rad rekommenderas framöver.

Nya och borttagna program

• myMPD, en lättviktsmusikspelare med webbgränssnitt, är nu tillbaka för ARMv6 Bookworm-system.
• Vaultwarden visar nu sin paketversion i webbgränssnittet.
• Vissa fristående verktyg som iperf, vim och tcpdump har tagits bort från dietpi-software, eftersom de redan finns i standardpaketförråden och inte kräver någon särskild konfiguration.

Buggrättningar och stabilitetsförbättringar

Den nya versionen rättar till flera problem, bland annat:

• WiFi-problem på Orange Pi 5 Max har åtgärdats.
• Sonarrs interna uppdaterare fungerar nu som den ska.
• Fel vid migrering från Sonarr v3 till v4, där gamla inställningar fastnade, är nu lösta.

Sammanfattning

DietPi 9.10 är en stor uppdatering som gör det enklare att hantera systeminställningar, förbättrar stödet för RISC-V och Raspberry Pi och introducerar nya automationsmöjligheter. Med de senaste buggfixarna och prestandaförbättringarna blir det en stabilare och mer användarvänlig version av DietPi.

https://linuxiac.com/dietpi-9-10-brings-risc-v-upgrades

Ubuntu 24.04 LTS (Noble Numbat) är en långtidsstödd version av Ubuntu, som garanterar stabilitet och säkerhetsuppdateringar i minst fem år, fram till juni 2029. Nu har den andra punktutgåvan, Ubuntu 24.04.2 LTS, släppts, vilket ger en uppdaterad installationsversion för nya användare och förbättrat stöd för nyare hårdvara.

Vad är nytt i Ubuntu 24.04.2 LTS?

Denna uppdatering introducerar Linux-kärnan 6.11, vilket innebär bättre stöd för modern hårdvara jämfört med tidigare versioner som använde Linux 6.8. Dessutom levereras systemet med Mesa 24.2-grafikstacken från den kommande Ubuntu 24.10 (Oracular Oriole), vilket ger förbättrad grafikprestanda och kompatibilitet.

För vem är denna version?

Ubuntu 24.04.2 LTS är framför allt avsedd för nya installationer, eftersom den innehåller samtliga säkerhetsuppdateringar och förbättringar som släppts sedan augusti 2024. Det innebär att användare som installerar systemet slipper ladda ner och installera hundratals uppdateringar manuellt efter installationen. Om du redan använder Ubuntu 24.04 eller 24.04.1 LTS behöver du dock inte installera om systemet – det räcker att hålla det uppdaterat genom vanliga systemuppdateringar.

Hur laddar jag ner Ubuntu 24.04.2 LTS?

Längst ner i den här texten finns länk till vår wiki, där man komma vidare svensk ftp spegel av ubuntu.

Vad kommer härnäst?

Den tredje punktutgåvan, Ubuntu 24.04.3 LTS, är planerad att släppas i slutet av augusti 2025. Den förväntas bli en större uppdatering, då den kommer att innehålla den senaste Linux-kärnan och grafikstacken från Ubuntu 25.04 (Plucky Puffin), som lanseras i april 2025.

Om du vill ha den allra senaste tekniken med de nyaste funktionerna rekommenderas det att antingen välja Ubuntu 24.10 eller vänta på Ubuntu 25.04. Annars är Ubuntu 24.04.2 LTS ett stabilt och långsiktigt val för både arbetsstationer och servrar.

Länkar i vår wiki för olika ubuntu smaker.

https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Ubuntu_24.04_LTS