Här nedan har vi samlat dom vanligaste linux distrubtionerna. Vi har länkat till vår Wiki, där finns nerladdnings länkar.

Ubuntu

Ubuntu är ett operativsystem baserat på Linux som är öppen källkod och gratis att använda. Det utvecklas av Canonical Ltd och ett globalt community av utvecklare. Ubuntu är designat för att vara användarvänligt och lättanvänt, vilket gör det till ett populärt val både för persondatorer och servrar. Det kommer med ett stort urval av förinstallerade program, inklusive webbläsare, kontorsprogram och mediaspelare, vilket gör det redo att användas direkt efter installationen. Ubuntu släpper regelbundna uppdateringar, kallade ”versioner”, var sjätte månad, och erbjuder långtidssupport (LTS) versioner vartannat år, som stöds med säkerhetsuppdateringar och underhåll i upp till fem år. Ubuntu är känt för sin stabilitet, säkerhet och flexibilitet, eftersom det kan anpassas för att möta de specifika behoven hos dess användare.

https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu

Linux mint

Linux Mint är ett operativsystem baserat på Ubuntu och Debian, som är utformat för att vara användarvänligt och lätt att använda, vilket gör det till ett populärt val bland nybörjare till Linux. Mint erbjuder en klassisk skrivbordsmiljö och kommer med ett brett utbud av förinstallerade program för dagliga uppgifter, som webbläsning, e-post, kontorsarbete och mediaspelning. Det lägger stor vikt vid att ge användare en ”klar-att-använda” upplevelse genom att inkludera många proprietära drivrutiner, codecs och applikationer som annars kan vara svåra att installera. Linux Mint är känt för sin stabilitet och prestanda samt för sin eleganta och användarvänliga gränssnitt. Projektet underhålls av ett aktivt community och utvecklas med fokus på att göra datorsystem enkla att använda för så många människor som möjligt.

https://wiki.linux.se/index.php/MiNT

Fedora

Fedora är ett innovativt, öppen källkod-baserat operativsystem som främst fokuserar på att leverera den senaste mjukvaran och teknologin till sina användare. Det är sponsrat av Red Hat Inc., men drivs och underhålls av Fedora-projektets community. Fedora är känt för att vara bland de första med att införa nya funktioner och teknologier, vilket gör det till ett populärt val för utvecklare och teknikentusiaster. Operativsystemet kommer med en bred uppsättning av programvara och erbjuder tre huvudutgåvor riktade mot olika användningsområden: Fedora Workstation för persondatorer och bärbara datorer, Fedora Server för servrar och Fedora IoT för Internet of Things enheter. Fedora Workstation är särskilt välansett för sin eleganta GNOME-skrivbordsmiljö och dess engagemang för fri mjukvara och öppen källkod-standarder. Projektet lägger stor vikt vid säkerhet, prestanda och innovation, och erbjuder regelbundna uppdateringar som en del av sin releasecykel.

https://wiki.linux.se/index.php/Fedora

OpenSuSE

openSUSE är ett robust och flexibelt Linux-baserat operativsystem som riktar sig till både nybörjare och erfarna användare inom en mängd olika miljöer, från persondatorer och servrar till utvecklingsplattformar. Det är ett community-drivet projekt sponsrat av SUSE Linux GmbH och andra organisationer. openSUSE är känt för sin stabilitet, säkerhet och skalbarhet samt för att erbjuda två huvudutgåvor: openSUSE Leap, en regelbunden release med stabila och testade programvarupaket som är perfekt för företag och långsiktiga användare, och openSUSE Tumbleweed, en rullande release som ger de allra senaste versionerna av programvara för dem som vill ha det senaste inom Linux-utvecklingen. openSUSE-projektet är också känt för sin kraftfulla YaST-verktygslåda, som förenklar systemadministrationen, och för dess starka community-support. Dessutom lägger openSUSE stor vikt vid användarvänlighet och tillgänglighet, vilket gör det till ett attraktivt val för dem som är nya inom Linux-världen.

https://wiki.linux.se/index.php/OpenSUSE

Debian

Debian är ett av de äldsta och mest inflytelserika Linux-baserade operativsystemen, känt för sin stabilitet, säkerhet och följsamhet till de fria mjukvaruprinciperna. Projektet är helt community-drivet och lägger stor vikt vid att vara helt öppet och fritt, utan att binda sig till kommersiella intressen. Debian använder en strikt policy för fri programvara och inkluderar tusentals programvarupaket i sitt arkiv, vilket gör det till en av de mest omfattande distributionerna tillgängliga. Det är grundplattformen för många andra populära Linux-distributioner, inklusive Ubuntu och Linux Mint, vilket ytterligare bevisar dess påverkan och betydelse inom Linux-gemenskapen.

Debian-projektet erbjuder tre huvudsakliga utvecklingsgrenar: Stable, Testing och Unstable, vilket gör det möjligt för användare att välja mellan rock-solid stabilitet eller det allra senaste inom mjukvaruutveckling. Detta system underlättar även en kontinuerlig utvecklingscykel, där paket flyttas genom de olika grenarna efter hand som de testas och verifieras. Debian stöder ett brett spektrum av hårdvaruarkitekturer, från traditionella x86 och AMD64 till mindre vanliga såsom ARM och MIPS, vilket gör det till ett populärt val för både persondatorer och servrar.

https://wiki.linux.se/index.php/Debian

Slackware

Slackware är det äldsta aktiva Linux-distributionen, känd för sin enkelhet och minimala konfiguration. Den grundades av Patrick Volkerding 1993 och designades för att vara en ren, enkel och stabilt system som är så UNIX-likt som möjligt. Slackware följer en filosofi av att undvika onödig automatisering för att ge användarna maximal kontroll och flexibilitet, vilket gör det till ett utmärkt lärosystem för de som vill lära sig ins och outs av Linux.

Till skillnad från andra stora distributioner som använder grafiska installations- och konfigurationsverktyg, lutar sig Slackware starkt mot textbaserad konfiguration och pakethantering. Detta tillvägagångssätt främjar en djupare förståelse av systemets funktioner och inställningar. Slackware kommer inte med en officiell pakethanterare som automatiskt löser beroenden, vilket innebär att användare själva måste hantera beroenden mellan program.

Trots dess branta inlärningskurva uppskattar många användare Slackware för dess stabilitet och prestanda. Det är idealiskt för erfarna användare och de som föredrar en hands-on-ansats till systemadministration och konfiguration. Slackware är också basen för flera andra distributioner, vilket vittnar om dess påverkan och relevans i Linux-samhället.

https://wiki.linux.se/index.php/Slackware

Det är naturligt att allteftersom katastrofen synts rycka närmare, man med ökad ängslan frågat om de små nationernas möjligheter att hålla sig utanför. Jag förtröstar starkt på våra möjligheter i detta stycke. Vår egen vilja är samlad och beslutsam. Vi ha intet otalt med andra, vi känna icke någon vår fiende, ingen kan ha något reellt intresse av att driva oss ut ur neutraliteten. Men om branden bryter ut måste alla vara på sin vakt. Regeringen har vidtagit alla anstalter för vakthållning och skydd, som nu kan anses påkallade. Dessa komma att utvidgas och stärkas i den mån så befinnes nödvändigt. Vår beredskap är god.

Statsminister Per Albin Hansson , ett tal 1939

I Backspegel var vår beredskap inte så god. Linux.se uppmanar alla som kan att bry sej, dvs utbilda sej inom civilförsvasförbundet eller den som kan gå med i t.ex hemvärnet eller något frivillig försvars förbund som FRO.

FRO kan passar den som är teknisk intresserad

Bl a har FRO Något det kallar för CYBERSÄKERHET

FRO har fått i uppdrag från Försvarsmakten att utveckla verksamheten inom området cyberförsvar och cybersäkerhet. Uppdraget innebär att FRO får huvudmannaskap för området inom de frivilliga försvarsorganisationerna. Uppgiften är att utbilda och möjliggöra krigsplacering av frivilliga specialister till Försvarsmakten, såväl som till andra myndigheter i totalförsvaret. Genom FRO:s befintliga organisation skapas möjligheter till snabb tillväxt, liksom synergieffekter med övriga verksamhet inom samband och signalskydd.

FRO Webplats

Skapa en WiFi-hotspot i Ubuntu 22.04 via Terminalen

I en värld där uppkoppling är lika viktig som själva luften vi andas, kan förmågan att dela din internetanslutning vara ovärderlig. Ubuntu 22.04, med sin flexibilitet och kraft, erbjuder en enkel metod för att skapa en WiFi-hotspot direkt från terminalen. Denna guide går igenom processen steg för steg, så att du snabbt och effektivt kan dela din anslutning med andra enheter.

Förberedelser

Innan vi börjar, se till att du har en dator som kör Ubuntu 22.04 och ett trådlöst nätverkskort som stöder hotspot-funktionalitet. Det är också viktigt att ha network-manager installerat på ditt system, vilket oftast är standard i Ubuntu.

Steg 1: Öppna Terminalen

Det första steget är att öppna din terminal. Detta kan du göra genom att trycka på Ctrl + Alt + T eller genom att söka efter ’Terminal’ i dina applikationsmenyer.

Steg 2: Identifiera ditt WiFi-gränssnitt

För att skapa en hotspot behöver du veta namnet på ditt WiFi-nätverksgränssnitt. Detta kan du ta reda på genom att köra kommandot nmcli device status. Du är ute efter enheten som listas med ”wifi” under kolumnen ”TYPE”.

Steg 3: Konfigurera din WiFi-hotspot

När du känner till ditt WiFi-gränssnitts namn är det dags att ställa in din hotspot. Använd följande kommando i terminalen:

nmcli d wifi hotspot ifname <wifi_iface> ssid <ssid> password <password>;

Ersätt <wifi_iface> med ditt gränssnittsnamn, <ssid> med det nätverksnamn du önskar, och <password> med ditt valda lösenord. Det är viktigt att lösenordet är mellan 8 och 63 tecken långt eller 64 hexadecimala tecken för att garantera säkerheten.

Exempel

Om ditt WiFi-gränssnitt är wlan0, du vill att ditt SSID ska vara MyHotspot, och du väljer lösenordet MyStrongPassword123, skulle ditt kommando se ut så här:

nmcli d wifi hotspot ifname wlan0 ssid MyHotspot password MyStrongPassword123;

Efter att ha kört detta kommando kommer din dator att börja sända ett WiFi-nätverk med det namn och lösenord du angivit, vilket gör det möjligt för andra enheter att ansluta till din internetanslutning.

Avslutande Tankar

Att skapa en WiFi-hotspot i Ubuntu 22.04 via terminalen är en enkel och smidig process som öppnar upp för många praktiska användningsområden, från att dela din anslutning på caféet till att snabbt sätta upp ett nätverk under en konferens. Med bara några få kommandon kan din Ubuntu-maskin tjäna som en pålitlig accesspunkt, vilket ytterligare stärker Linux-operativsystemets ställning som en mångsidig och kraftfull plattform för alla typer av användare.

Mer läsning
Configure WiFi Access Points

How to Create a WiFi Hotspot in Ubuntu 22.04

How to Create a Wifi Hotspot in Ubuntu

Mozilla Corporation, under ledning av den nyligen utsedda VD:n Laura Chambers, har prioriterat implementeringen av en funktion för gruppering av flikar i Firefox-webbläsaren. Detta beslut togs som ett svar på användarnas feedback och en växande efterfrågan på viktiga funktioner. Funktionen för gruppering av flikar, som möjliggör organisering av relaterade flikar för en mer strömlinjeformad surfupplevelse, förväntas förbättra produktiviteten genom minskad röra och effektivare hantering av öppna flikar.

https://www.mozilla.org/sv-SE/

Lingmo OS, en ny Linux-distribution från Kina, baserad på Debian och i betaversion, erbjuder en macOS-liknande upplevelse med sitt Lingmo UI, en avknoppning från Cutefish-skrivbordsmiljön. Systemet, som är byggt på Qt, QML och C++, kräver endast 2 GB RAM och kommer med en ISO-fil på 3,7 GB. Det använder en anpassad Calamares-installerare och inkluderar standardinställningar, några grundläggande appar och möjligheten att växla mellan mörkt och ljust läge. Trots dess estetiska tilltal och låga systemkrav rapporteras vissa prestandaproblem och minnesläckor.

https://lingmo.org/download/

Vad är Wine?

Wine är ett mjukvarulager som gör det möjligt för Linux, macOS och andra Unix-liknande operativsystem att köra program som ursprungligen är utvecklade för Microsoft Windows. Genom att fungera som en kompatibilitetslager översätter Wine Windows systemanrop till motsvarande Unix-anrop, vilket möjliggör integrering av Windows-applikationer i Unix-baserade miljöer utan att behöva en Windows-operativsystemlicens. Wine står för ”Wine Is Not an Emulator”, vilket understryker att det inte är en emulator utan snarare en implementering av Windows API på Unix.

Nyheterna i Wine 9.4

Wine 9.4 introducerar initialt stöd för OpenGL via Wayland-drivrutinen, vilket förbättrar kompatibiliteten och prestandan för Windows-applikationer som använder OpenGL-grafik på Linux med Wayland. Denna version inkluderar också uppdateringar som VKD3D 1.11 för att implementera Direct3D 12 API ovanpå Vulkan, förbättringar för att höja processprivilegier, fler HID-pekarförbättringar och 25 buggfixar. Dessa uppdateringar bidrar till Wine:s stabilitet och funktionalitet, vilket gör det till ett allt viktigare verktyg för Linux-användare som behöver köra Windows-applikationer.

https://gitlab.winehq.org/wine/wine/-/releases/wine-9.4

GNU Linux-libre 6.8-gnu har släppts, uppdaterat för att rensa bort proprietär programvara. Denna version inkluderar uppdateringar av rengöringsskript och stöd för nya drivrutiner medan vissa gamla drivrutiner har tagits bort. En känd bugg med Intel i915 drivrutiner som kan frysa system har identifierats, med en tillfällig lösning föreslagen. GNU Linux-libre fokuserar på att erbjuda en helt fri version av Linux-kärnan, avlägsnande icke-fri programvara och dokumentation för att främja fri programvara. För mer detaljer, besök länkarna nedan.

https://www.fsfla.org/pipermail/linux-libre/2024-March/003538.html

https://linux-libre.fsfla.org/pub/linux-libre/releases/6.8-gnu/

Linus Torvalds meddelar lanseringen av Linux 6.8, som har sett en återgång till en mer normal storlek för uppdateringen jämfört med tidigare versioner. Uppdateringarna innehåller främst diverse korrigeringar och förbättringar i hela systemet, med den nya Xe drm-drivrutinen som en av de mer framträdande nyheterna. Detta är även den sista huvudversionen av Linux-kärnan med mindre än tio miljoner git-objekt, vilket nämns mer som en intressant detalj än något av betydelse. Förberedelser för nästa versionsfönster, 6.9, påbörjas med flera redan inkomna ändringsförslag.

Några av nyheterna

Bland höjdpunkterna finns stöd för LAM (Linear Address Masking) virtualisering och gästförst-minnesstöd för KVM, en grundläggande online filsystemskontroll och reparationsmekanism för Bcachefs-filsystemet, stöd för Broadcom BCM2712-processorn i Raspberry Pi 5, en ny Intel Xe DRM-drivrutin, samt initialt Rust-stöd för LoongArch-arkitekturen. Linux 6.8 förbättrar även hårdvarustödet och lägger till flera nya drivrutiner. Det är en kortlivad gren som kommer att efterföljas av Linux-kärnan 6.9​

https://lkml.iu.edu/hypermail/linux/kernel/2403.1/01820.html

LXQt:s skrivbordskomponent, PCManFM-Qt, är nu helt redo för Wayland, vilket är en viktig del av den kommande LXQt 2.0-serien som väntas i april 2024. Fullt stöd för Wayland är en av höjdpunkterna i LXQt 2.0, som även kommer att övergå till Qt 6 för en modernare användarupplevelse och prestandaförbättringar. LXQt 2.0 kommer att finnas som standard i Lubuntu 24.04 LTS, men kan också installeras på andra rullande distributioner som Arch Linux eller openSUSE Tumbleweed.

GNOME Project har släppt en release candidate för GNOME 46, med den slutgiltiga versionen väntad den 20 mars 2024. Uppdateringen inkluderar nya funktioner som experimentellt stöd för variabel uppdateringsfrekvens, förbättringar i inställningar inklusive nya dialoger för att lägga till företagsanvändare och fjärrinloggning, förbättrad skärmdelning, H.264-kodning för skärmdumpar, och förbättringar i filhanteraren Nautilus. Dessutom finns det uppdateringar i GNOME-appar som GNOME Maps, GNOME Clocks och GNOME Web, samt tekniska förbättringar och buggfixar över hela systemet.

Linux har överträffat 4% marknadsandel i den globala desktop-operativsystemsmarknaden i slutet av februari 2024, enligt StatCounter. Detta anses vara en betydande milstolpe, särskilt eftersom Linux tog 30 år för att nå 3% marknadsandel. Ökningen med ytterligare 1% på bara åtta månader framhäver den växande populariteten för Linux, drivet av dess öppna källkodsnatur, säkerhet, stabilitet och förbättrade användarvänlighet genom distributioner som Ubuntu, Fedora och Mint. Även om dominans på desktop inte är Linux primära mål, är detta framsteg en viktig prestation för öppen källkodscommunityt.

https://gs.statcounter.com/os-market-share/desktop/worldwide

Fedora Workstation 41 kommer inte längre att inkludera GNOME Xorg-sessioner som standard, med målet att uppmuntra användare att byta till Wayland. Detta beslut är en del av Fedoras övergripande riktning mot att använda Wayland. Xorg kommer dock fortfarande att stödjas och vara tillgänglig för manuell installation för dem som önskar. Denna förändring speglar en branschtrend där Xorg ses som föråldrad till förmån för Wayland, som anses vara framtiden för skärmarprotokoll, trots vissa användares oro över Waylands beredskap

https://fedoraproject.org/

Akutell version av Fedora 39

Om ca 1 mån beräknas Ubuntu 24.04 komma ut för nedladdning.

Ubuntu 24.04, känd som ”Noble Numbat”, kommer att ta bort GNOME-spelen från standardinstallationen för att erbjuda en renare och mer minimalistisk användarupplevelse. Detta beslut följer GNOME:s nya inriktning mot en mer raffinerad uppsättning kärnprogram, exklusive spel. Med ett växande utbud av spelplattformar och appar tillgängliga, inklusive Steam och App Center, anses de traditionella förinstallerade spelen inte längre representera den mångfald av spelupplevelser som är tillgängliga för Ubuntu-användare. Dock kommer de som uppskattar dessa spel fortfarande att kunna installera dem via Ubuntu-repositorierna.

GStreamer är ett kraftfullt och mångsidigt multimedia ramverk som används för att skapa olika medieapplikationer såsom videospelare, strömningsmedia och ljudbehandling. Det är öppen källkod och bygger på en plugin-arkitektur, vilket gör det flexibelt och anpassningsbart för att stödja ett brett utbud av mediaformat och processer. GStreamer tillhandahåller verktyg för inspelning, redigering, avkodning och strömning av ljud och video, och används i många operativsystem och applikationer för att hantera medieflöden effektivt.

GStreamer 1.24

GStreamer 1.24 har släppts med flera nya funktioner och förbättringar. Uppdateringen inkluderar Vulkan H.264 och H.265 videodekoder, ett nytt unixfd-plugin för effektiv kommunikation mellan processer på Linux, stöd för DRM Modifier för dmabufs på Linux, och nya analytik- och maskininlärningsabstraktioner. Dessutom introduceras stöd för Low-Latency HLS, förbättringar för WebRTC, och förbättrad integration med Qt, OpenGL, Vulkan och CUDA. Det finns också prestandaförbättringar och buggfixar.

https://gstreamer.freedesktop.org/download/

KDE Plasma är en modern och anpassningsbar skrivbordsmiljö för Linux och Unix-liknande operativsystem. Den erbjuder en elegant och användarvänlig upplevelse som kan anpassas i hög grad för att passa olika användares behov. Plasma är känd för sin flexibilitet, rika funktionsuppsättning, och integration med KDE:s mjukvarusvit, vilket ger användarna en sammanhängande och effektiv arbetsyta. Den innehåller en mängd widgetar, teman och konfigurationsalternativ som gör det möjligt för användare att skräddarsy sitt skrivbord på djupet, samtidigt som den håller sig lätt och snabb. Plasma står för innovation och användarcentrerad design i den öppna källkods-världen.

Plasma 5.27

Plasma 5.27 kommer med spännande nya förbättringar för ditt skrivbord. Det första du kommer märka är vår nya trollkarl drivet av Konqi som guidar dig genom inställningen av skrivbordet. Andra stora nya funktioner inkluderar ett fönsterkakel-system, ett mer stilrent app-tema, renare och mer användbara verktyg, samt widgetar som ger dig mer kontroll över din maskin. Dessutom är Plasma 5.27 en version med långtidsstöd som innehåller massor av stabilitetsarbete och buggfixar, så du kan känna den varma och stabila kärleken från KDE-gemenskapen för evigt… eller åtminstone tills nästa LTS-version dyker upp 2024!

https://kde.org/announcements/plasma/5/5.27.0/

Vad är PPID?

PPID står för Parent Process ID i operativsystem som Linux. Det är ett unikt identifieringsnummer som tilldelas till varje process som körs i systemet. PPID används specifikt för att identifiera föräldraprocessen till en given process. I Unix-liknande operativsystem startar processer vanligtvis andra processer. Den ursprungliga processen kallas föräldraprocessen, och de processer som startas av den kallas barnprocesser.

Varje process i systemet tilldelas ett unikt PID (Process ID) när den startas, och dess föräldraprocess får en PPID. Denna relation gör det möjligt för operativsystemet att hantera processer effektivt, hålla reda på vilka processer som hör ihop, och möjliggör kommunikation och koordinering mellan processer. PPID är användbart för olika systemnivåoperationer, inklusive processhantering och felsökning, eftersom det hjälper till att förstå processernas hierarki och relationer inom systemet.

Så hittar du PPID i Linux

För att hitta PPID (Parent Process ID) i Linux, kan du använda flera kommandon i terminalen. PPID är det unika numret som identifierar en process förälder i operativsystemet. Här är några vanliga metoder:

1. ps-kommandot: Du kan använda ps kommandot för att visa information om aktiva processer, inklusive deras PPID. För att hitta PPID för en specifik process, kan du använda:

   ps -f -p [PID]

Ersätt [PID] med processens ID för den process du är intresserad av. -f flaggan ger en fullständig lista över attribut inklusive PPID.

2. pgrep och pstree: För att hitta en process och dess föräldraprocess i en trädstruktur, kan du använda pgrep för att hitta PID baserat på processnamn och sedan pstree för att visa en trädstruktur av processer. Exempel:

   pstree -p $(pgrep [processnamn])

Ersätt [processnamn] med namnet på den process du söker. Detta kommer att visa processen och dess föräldrar i en trädstruktur med PID.

3. top eller htop: Dessa interaktiva verktyg visar en lista över processer och deras status. PPID kan ses i dessa verktyg genom att anpassa vilka kolumner som visas.
4. grep-kommandot: Du kan också använda grep för att filtrera information om en specifik process genom att använda dess PID, exempel:

   ps -ef | grep [PID]

Detta visar en lista över alla processer med detaljerad information, och du kan söka efter din specifika process och dess PPID med hjälp av grep.

Dessa metoder tillåter dig att hitta PPID för vilken process som helst som körs på ditt Linux-system. Kom ihåg att ersätta [PID] och [processnamn] med den faktiska PID eller namnet på den process du undersöker.

I Feb 24 hade vi en artikel om hur processer fungera i Linux

Så fungera processer i Linux