Med Linux 6.18 LTS i ryggen och utökat stöd för nya enkortsdatorer tar Armbian 26.2 ett tydligt steg mot ökad stabilitet och bredare användning. Den nya versionen kombinerar långsiktig kärnsupport, förbättrade skrivbordsmiljöer och ett uppdaterat installationsverktyg – och stärker därmed Armbians roll som en flexibel och framtidssäker plattform för både hobbyprojekt och professionella ARM-system.
Den Debian-baserade Linuxdistributionen Armbian har släppt version 26.2 med kodnamnet Goa. Den nya versionen markerar ett tydligt steg mot ökad stabilitet, bättre hårdvarustöd och mer genomtänkta skrivbordsmiljöer för moderna enkortsdatorer (SBC:er).
Armbian är särskilt anpassad för ARM- och RISC-V-baserade system och används i allt från hobbyprojekt till industriella installationer. Version 26.2 visar hur plattformen fortsätter att mogna.
Linux 6.18 LTS – långsiktig stabilitet
En av de viktigaste nyheterna är att Armbian nu erbjuder systemavbilder baserade på Linux 6.18 LTS (Long Term Support).
En LTS-kärna får säkerhetsuppdateringar och buggfixar under lång tid, vilket är avgörande för inbyggda system som kan vara i drift i flera år. För användare innebär detta:
- Bättre stöd för nyare hårdvara
- Stabilare drivrutiner
- Längre livslängd för projekt utan ominstallation
Detta gör versionen särskilt intressant för exempelvis hemservrar, nätverksutrustning och automatiseringslösningar.
Utökat stöd för ny hårdvara
Armbian 26.2 introducerar stöd för flera nya enkortsdatorer, bland annat modeller baserade på moderna ARM- och RISC-V-processorer.
Samtidigt fortsätter förbättringarna för Rockchip- och Allwinner-plattformar – två av de vanligaste systemkretsarna i lågpris-SBC:er. Det innebär bättre kompatibilitet, förbättrad grafikhantering och stabilare systemkärna på populära kort.
Förändringar i skrivbordsmiljöer
Armbian utvecklas inte bara som serverplattform utan även som lättviktsdesktop för små datorer. Version 26.2 breddar alternativen:
- Cinnamon
- KDE Neon
- XFCE för RISC-V
- GNOME baserad på Ubuntu 24.04 LTS
En tydlig förändring gäller hur skrivbordsmiljöerna matchas mot HDMI-prestanda:
- Kort med snabb HDMI får nu GNOME i den stabila serien
- Kort med långsammare grafik behåller XFCE
Tidigare erbjöds XFCE även för snabbare enheter, men den varianten har tagits bort. Beslutet speglar ett försök att optimera användarupplevelsen utifrån faktisk hårdvarakapacitet.
Uppgraderad Armbian Imager
Installationsverktyget Armbian Imager har också förbättrats:
- Snabbare dekomprimering av systemavbilder
- Kodsignering på macOS och Windows för ökad säkerhet
- AI-stödda översättningar
- Ny inställningspanel med utvecklaralternativ
Kodsignering är särskilt viktig eftersom det minskar risken att manipulerade installationsprogram sprids.
Bättre kontroll över Wayland
En annan nyhet är en funktion som gör det möjligt att maskera Wayland-sessioner på kortnivå. Wayland är den moderna ersättaren till det äldre X11-systemet i Linux, men fungerar inte optimalt på all hårdvara.
Genom att styra vilka sessioner som exponeras kan Armbian säkerställa en stabilare skrivbordsupplevelse på mindre kraftfulla system.
Ett steg mot mer professionell användning
Armbian 26.2 visar hur enkortsdatorer fortsätter att utvecklas från hobbyplattformar till seriösa verktyg för både utveckling och drift. Kombinationen av:
- LTS-kärna
- Förbättrad säkerhet
- Bredare hårdvarustöd
- Mer genomtänkta desktopval
gör att Armbian stärker sin position som ett lätt, optimerat och långsiktigt hållbart alternativ för ARM- och RISC-V-baserade system.
https://blog.armbian.com/armbian-newsletter-template-2
- Release
- Armbian 26.2 “Goa”
- Kärna
- Linux 6.18 LTS-avbilder för flera plattformar
- Nya kort
- SpacemiT MusePi Pro, Radxa Rock 4D, OrangePi RV2, Odroid M2
- Desktop
- Cinnamon, KDE Neon, RISC-V XFCE, samt GNOME (Ubuntu 24.04 LTS-baserad) för “fast HDMI”
- HDMI-mål
- XFCE i stable riktas nu till “slow HDMI”; “fast HDMI”-XFCE borttagen/ersatt av GNOME
- Imager
- Snabbare dekomprimering, kodsignering (macOS/Windows), AI-översättningar, ny inställningspanel
- Wayland
- Board-level extension för att maskera Wayland-sessioner
DietPi 10.1: Litet system med stora ambitioner
DietPi 10.1 vässar den lättviktiga Debian-baserade distributionen med officiellt stöd för NanoPi Zero2, ett nytt databashanteringsverktyg med AI-chatt och ett tydligt lyft för RISC-V genom upplåsta Navidrome-byggen. Samtidigt moderniseras Python-hanteringen via virtuella miljöer, fjärrskrivbord blir lättare att köra utan full desktop och en rad buggar och stabilitetsproblem rättas till
Den resurssnåla Linuxdistributionen DietPi fortsätter att utvecklas i stadig takt. Version 10.1 är den första underhållsuppdateringen i 10.x-serien och fokuserar på förbättrad stabilitet, bredare hårdvarustöd och modernare mjukvaruhantering. Resultatet är ett mer robust system för enkortsdatorer och små servrar.
DietPi bygger på Debian och är särskilt populär bland användare som vill ha maximal prestanda på minimal hårdvara – exempelvis Raspberry Pi och liknande plattformar.
Officiellt stöd för NanoPi Zero2
Den största nyheten är officiellt stöd för NanoPi Zero2. Det innebär att användare nu kan installera DietPi direkt på denna kompakta enkortsdator utan specialanpassningar. För hobbyutvecklare och entusiaster förenklar det processen betydligt och gör plattformen mer tillgänglig.
Att fler kort får officiellt stöd visar hur DietPi gradvis breddar sitt ekosystem bortom de mest etablerade modellerna.
Databashantering med AI-stöd
En annan nyhet är att WhoDB lagts till i DietPi-Software-katalogen. Det är ett databashanteringsverktyg med ett AI-baserat chattgränssnitt, vilket gör det möjligt att interagera med databaser via naturligt språk.
Detta speglar en större teknisk trend: även små och resurssnåla Linuxsystem börjar integrera AI-funktioner som tidigare främst funnits i molnbaserade miljöer.
Modernare hantering av Python-program
En viktig förändring sker bakom kulisserna. Alla Python-baserade program installeras nu i virtuella miljöer (venv) istället för i systemets globala Python-katalog.
Tidigare kunde globala installationer skapa konflikter mellan systempaket och användarinstallerade moduler. Genom att isolera varje program i en egen miljö minskar risken för att uppdateringar orsakar problem.
Under uppgraderingen ominstalleras vissa program automatiskt för att genomföra övergången, men användardata och inställningar bevaras. För användaren märks förändringen främst genom ökad stabilitet.
RISC-V får ett lyft
Stödet för den öppna processorarkitekturen RISC-V växer. Nu kan musikservern Navidrome installeras på RISC-V-system via officiella byggversioner.
Detta är ännu ett tecken på att RISC-V långsamt går från experimentell teknik till praktiskt användbar plattform. För entusiaster och utvecklare innebär det fler möjligheter att bygga öppna system från grunden.
Stabilare nätverk och tydligare systeminformation
På NanoPi R5C har ett problem lösts där Ethernet-portarna tidigare kunde byta namn efter omstart. Nu är portarna fast definierade som LAN och WAN, vilket ger mer förutsägbara nätverksinställningar.
Dessutom visar DietPi-Banner nu vilken Linuxkärna som körs. Det är en liten förändring, men den förenklar felsökning och systemadministration.
Lättare fjärrskrivbord
Fjärrskrivbordslösningarna TigerVNC, RealVNC och XRDP kräver inte längre en fullständig skrivbordsmiljö. Det räcker med en X-server.
Detta gör det möjligt att köra en enda grafisk applikation – exempelvis en webbläsare i kiosk-läge – utan att installera ett helt skrivbordspaket. För system med begränsat minne är det en betydande fördel.
Flera buggar åtgärdade
Version 10.1 innehåller även en rad buggfixar. Startproblem på vissa enheter har lösts, installationsfel i olika program har korrigerats och problem med paketarkiv har åtgärdats automatiskt.
Mycket av förbättringsarbetet bygger på rapporter från användare, vilket visar att projektet har en aktiv och engagerad community.
Sammanfattning
DietPi 10.1 är ingen dramatisk omvälvning, men det är en tydlig mognadsuppdatering. Med bättre hårdvarustöd, modernare Python-hantering och växande RISC-V-stöd stärks distributionens position som ett effektivt alternativ för små, specialiserade Linuxinstallationer.
För den som vill bygga en lätt server, ett mediecenter eller experimentera med ny hårdvara fortsätter DietPi att vara ett av de mest intressanta valen i Linuxvärlden.
ZimaBoard 2
ZimaBoard 2 tar vid där föregångaren slutade – med en ny Intel-processor, snabbare minne och ett förbättrat operativsystem. Resultatet är en liten men mångsidig dator som kan användas till allt från mediaserver och hemautomation till brandvägg eller experimentplattform för Linux. Men även denna generation har sina kompromisser.
När den första ZimaBoard kom för några år sedan väckte den snabbt intresse bland teknikentusiaster. Nu är uppföljaren här – ZimaBoard 2 – och den visar sig vara allt annat än en blygsam uppdatering. Med kraftfullare hårdvara, smartare mjukvara och fler möjligheter att anpassa efter egna behov, placerar sig den lilla Intel-baserade enkortsdatorn som en flexibel lösning för såväl hobbyprojekt som mer seriösa uppgifter.
Mer kraft – mindre strömförbrukning
Det mest påtagliga lyftet sitter i processorn. Där den första modellen byggde på en Celeron N3450, hittar vi nu en fyrkärnig Intel N150. Resultatet är betydligt bättre prestanda, samtidigt som energiförbrukningen ligger kvar på blygsamma 10 watt. Med andra ord: ZimaBoard 2 är både snabbare och mer energieffektiv – en kombination som gör den lika hemma i vardagsrummet som i serverhyllan på kontoret.
Två varianter, flera möjligheter
ZimaBoard 2 finns i två versioner: en enklare modell med 8 GB RAM och en större med 16 GB. Båda använder snabbt LPDDR5x-minne och klarar utan problem multitasking, Docker-containrar och vardagsanvändning. Lagringen består av 32 eller 64 GB eMMC, men för den som vill bygga ut finns två SATA-portar och ett PCIe 3.0-uttag – perfekt för extra diskar, NVMe eller nätverkskort på upp till 2,5 Gbit/s.
Grafikdelen, Intel UHD, orkar med 4K i 60 Hz och via USB-portarna kan man ansluta allt från hårddiskar till trådlösa nätverkskort. Däremot saknas inbyggt Wi-Fi – något som kanske kan överraska i en tid då nästan allt är trådlöst.
ZimaOS – ett steg framåt
Den största skillnaden märks dock på mjukvarusidan. ZimaBoard 2 levereras med ZimaOS, en uppföljare till CasaOS som följde med den första modellen. Gränssnittet är webbaserat och användarvänligt, men döljer också avancerade funktioner för den som vill djupdyka. Bland nyheterna finns betydligt smidigare hantering av RAID, och möjligheten att installera Docker-appar med ett klick gör att man snabbt kan förvandla datorn till mediacenter, AI-plattform eller smarthemslösning.
Dessutom finns stöd för virtualisering – vilket innebär att man kan experimentera med olika operativsystem i små virtuella maskiner. För den som hellre vill använda något annat än ZimaOS går det bra att installera Linux-distributioner som Ubuntu, Debian eller Fedora. Ja, till och med Windows är ett alternativ – om än kanske mer av nyfikenhet än praktisk nytta.
Inte utan brister
Allt är dock inte perfekt. Precis som sin föregångare saknar ZimaBoard 2 en fysisk strömknapp – något som kan irritera i längden. Dessutom blir enheten påtagligt varm vid längre drift. En annan nackdel är att ZimaBoard 2, till skillnad från kusinen ZimaBlade, inte kan matas via USB-C. Det innebär att man är bunden till den medföljande nätadaptern i stället för att kunna använda en mer universell lösning.
Trots dessa brister är det ändå små detaljer i sammanhanget. ZimaBoard 2 framstår fortfarande som en kompakt dator med imponerande bredd och stora användningsmöjligheter.
Våra tester
På Linux.se har vi använt ZimaBoard i praktiken, bland annat för att säkerhetskopiera olika webbplatser och som router. I det senare fallet kunde vi dela internetuppkopplingen med grannen – samtidigt som vi isolerade vårt eget lokala nätverk för att skydda det från obehörig åtkomst.
Slutsats: ZimaBoard 2 är kanske inte en revolution, men det är en tydlig evolution. Med starkare hårdvara, bättre mjukvara och ett brett användningsområde är det en liten dator som förtjänar en plats i verktygslådan för alla teknikintresserade.
Pris: cirka 200 USD (motsvarande ungefär 2000 kronor). Svensk moms kan tillkomma. Någon svensk återförsäljare är i nuläget inte känd, men produkten kan beställas direkt från tillverkarens hemsida. Eventuell fraktkostnad kan tillkomma.
Processor: Intel N150, 4 kärnor
TDP: 10 W
Grafik: Intel UHD, 24 EU @ 1000 MHz
Video: 4K @ 60 Hz via Mini DisplayPort 1.2
Modeller:
• ZimaBoard 2 832 – 8 GB LPDDR5x, 32 GB eMMC
• ZimaBoard 2 1664 – 16 GB LPDDR5x, 64 GB eMMC
Expansion:
• 2 × SATA 3.0
• PCIe 3.0 x4
• USB 3.1-portar
Operativsystem:
• ZimaOS (förinstallerat)
• Stöd för Linux (Ubuntu, Debian, Fedora)
• Android
• Windows (valfritt)
Nackdelar:
• Ingen fysisk strömknapp
• Blir varm vid längre användning
• Ingen USB-C-strömförsörjning (endast nätadapter)
█
Radxa X4 – Intel-utmanaren som vill bli nästa Raspberry Pi
Raspberry Pi har länge dominerat maker-marknaden, men nu kommer Radxa X4 – en enkortsdator i samma formfaktor som Pi 5, fast med en Intel-CPU i centrum. Är detta början på en ny era för x86 i maker-världen?
En Pi-klon med Intel under huven
Radxa har länge byggt Arm-baserade SBC:er, men med X4 tar de ett djärvt steg. I stället för en Cortex-A76, som i Raspberry Pi 5, sitter här en fyrkärnig Intel N100 på upp till 3,4 GHz. Resultatet är ett kort som ser ut som en Pi – men beter sig mer som en liten PC.
GPIO-stiften drivs inte av Intel-kretsen utan av en RP2040, samma mikrokontroller som i Raspberry Pi Pico. Det betyder att Radxa kan erbjuda ett fullt 40-pins GPIO-gränssnitt, men utan att CPU:n belastas.
Prestanda: mer PC än hobbykort
Här märks skillnaden direkt. Med NVMe-lagring via M.2 startar Radxa X4 snabbt, laddar program direkt och beter sig mer som en ultrabook än en traditionell SBC.
- CPU-kraft: N100 överträffar Raspberry Pi 5 både i enkel- och flertrådade tester.
- Grafik: Intel UHD-grafik räcker för 4K-video och vardagsanvändning, men inte för tunga spel.
- Multitasking: Med upp till 12 GB LPDDR5-RAM klarar kortet flera uppgifter samtidigt utan att krokna.
Kylning: en nödvändighet
Mer kraft innebär mer värme. Där Pi 5 ofta klarar sig med passiv kylning, måste Radxa X4 ha en kylfläns för att prestera. Radxa säljer ett officiellt kylflänschassi för ca 202 kr, men vi tycker det borde ingå i priset. Utan det stryps CPU:n kraftigt.
Priser och tillgänglighet
Radxa X4 är aggressivt prissatt:
- Radxa X4 4 GB – ca 810 kr
- Radxa X4 8 GB – ca 1080 kr
- Extra lagring: 32 GB eMMC ca 122 kr, 64 GB eMMC ca 135 kr
Det gör Radxa X4 betydligt billigare och mer tillgänglig för makers.
Radxa X4 vs Raspberry Pi 5
| Egenskap | Radxa X4 | Raspberry Pi 5 |
|---|---|---|
| CPU | Intel N100, 4C/4T, upp till 3,4 GHz | Broadcom BCM2712, Arm Cortex-A76, 4C/4T, 2,4 GHz |
| GPU | Intel UHD Graphics (24 EU, 750 MHz) | VideoCore VII |
| RAM | 4 / 8 / 12 GB LPDDR5 | 4 / 8 GB LPDDR4X |
| Lagring | NVMe via M.2 (2230), valbar eMMC | microSD, PCIe via HAT |
| Nätverk | 2,5 Gbit Ethernet, Wi-Fi 6, BT 5.2 | 1 Gbit Ethernet, Wi-Fi 5, BT 5.0 |
| GPIO | 40-pin via RP2040 | 40-pin nativt |
| Video | 2 × Micro HDMI (4K60) | 2 × Micro HDMI (4K60) |
| Ström | USB-C PD 12V / 2,5A | USB-C PD 5V / 5A |
| Pris | Från ca 810 kr (4 GB) | Från ca 810 kr (4 GB) |
Framtidsspaning – x86 gör intåg i maker-marknaden
Raspberry Pi och Arm har länge varit synonymt med maker-världen. Men Radxa X4 visar att x86 kan ta plats även här.
- Fördelar: Bred mjukvarukompatibilitet (Windows/Linux), högre CPU-prestanda och NVMe-lagring.
- Nackdelar: Större värmeutveckling, mindre community och svagare ekosystem än Raspberry Pi.
Troligen kommer vi se en framtid där Arm och x86 delar på tronen: Arm i utbildning, IoT och lågenergi – x86 i kraftfulla maker-projekt och billiga mini-PC:s.
Domslut
Radxa X4 är det närmaste en ”Raspberry Pi med PC-hjärta” vi har sett. Den erbjuder mer kraft, snabbare lagring och bättre nätverk än Pi 5, men kräver kylning och kan inte luta sig mot samma gigantiska ekosystem.
✅ Plus
- Intel N100 ger rejält prestandalyft
- NVMe-lagring
- Prisvärd (från ca 810 kr)
- 2,5 GbE och Wi-Fi 6
❌ Minus
- Kräver kylning, annars stryps CPU:n
- Mindre community än Raspberry Pi
- GPIO via RP2040, inte nativt
Slutsats:
För den som vill ha en liten, billig x86-dator i Pi-format är Radxa X4 just nu det bästa alternativet. Men Raspberry Pi 5 behåller sin styrka genom ekosystem och enkelhet – och därför är kampen långt ifrån avgjord.
https://radxa.com/products/x/x4
Radxa X4 – Fakta
Radxa X4 – x86-baserad enkortsdator som klarar PS2-emulering bättre än Raspberry Pi 5
Raspberry Pi 5 är en uppskattad och prisvärd enkortsdator med bred användning inom hobbyprojekt, utbildning och lättare serverapplikationer. Trots förbättringar jämfört med tidigare modeller är prestandan fortfarande begränsad, särskilt när det gäller mer krävande uppgifter som spel- och konsolemulering. I jämförelse framstår Radxa X4, som bygger på Intel N100, som ett betydligt starkare alternativ – både vad gäller kompatibilitet och rå prestanda.
Fördelar med x86-arkitektur
En stor fördel med x86-baserade system som Radxa X4 är den breda kompatibiliteten med operativsystem och mjukvara. Till skillnad från ARM-plattformar, där stöd ofta är begränsat eller beroende av inofficiella portar, kan x86-enheter köra kompletta Linux-distributioner och även Windows 11 utan större problem. Det öppnar för ett mycket större urval av emulatorer och verktyg – och enklare installation.
Radxa X4 är bättre utrustad än en Raspberry Pi 5. Den har stöd för M.2-hårddiskar men använder samma 40-pin GPIO-header som gjort Raspberry Pi populär. Den har stöd för två skärmar upp till 4K, samt USB Type-C PD, vilket innebär att den kan drivas via en USB-C-adapter.
Till skillnad från Zimablade, som tidigare har testats, kan man inte själv välja RAM på Radxa X4 – det är fastlött på moderkortet. Dock bygger Zimablade på en äldre CPU än Intel N100. Zimablade har inte stöd för M.2-diskar, men däremot för vanliga SATA-diskar.
Radxa X4 som PlayStation 2-emulator
Enkel installation med Batocera
För projektet valdes Batocera, en specialiserad Linux-distribution för spel- och retroemulering. Batocera är känd för sitt intuitiva gränssnitt och breda stöd för olika konsoler – inklusive en fullt fungerande PCSX2-kärna för PlayStation 2. Systemet installerades på en extern SSD genom att flasha rätt avbildningsfil via Balena Etcher, varpå enheten enkelt kunde starta från disken efter ändring i boot-ordningen.
Konfigurationen av emulatorn var okomplicerad: BIOS-filer för PS2 lades i katalogen //BATOCERA/share/bios/ps2, medan spel-ROM:ar placerades i //BATOCERA/share/roms/ps2. Därefter var systemet redo att köra.
Spelprestanda som imponerar
I praktiska tester visade Radxa X4 att den klarar de flesta PS2-titlar med god marginal. Spel som Devil May Cry 3 levererade stabila 30 bilder per sekund vid 1,25× upplösning – och ännu bättre prestanda kunde nås genom att växla till Vulkan som grafikmotor. God of War, Tales of the Abyss, Persona 3, Metal Gear Solid 3 och flera andra klassiker var fullt spelbara, många med förbättrad grafik jämfört med originalkonsolen.
Detta står i stark kontrast till Raspberry Pi 5, där samma spel knappt uppnår spelbara bilduppdateringsfrekvenser – även vid reducerad upplösning och med omfattande optimeringar.
Begränsningar vid mer krävande titlar
Vissa mer grafiktunga spel kräver dock justeringar. Xenosaga fungerade endast acceptabelt vid originalupplösning, och även då kunde viss prestandaförlust märkas. Shadow of the Colossus krävde liknande kompromisser. Burnout 3: Takedown, känt för sina snabba hastigheter och intensiva visuella effekter, tappade under vissa moment från 60 FPS, vilket kan påverka spelkänslan.
Slutsats: En kapabel PS2-emuleringsdator i miniformat
Radxa X4 visar sig vara ett utmärkt val för den som vill bygga en kompakt, strömsnål men kraftfull retrospelmaskin med stöd för PlayStation 2-emulering. Med förmågan att köra ett brett utbud av titlar i högre upplösning och med god prestanda – samt enkel installation via Batocera – placerar sig denna SBC som ett fullgott alternativ till större datorer, och ett överlägset val framför Raspberry Pi 5 i detta sammanhang.
Prisjämförelse (cirka, inkl. moms/frakt):
- Raspberry Pi 5, 4 GB: ca 799 kr
- Radxa X4: ca 1130 kr
- Zimablade: ca 1000 kr (inkl. frakt från t.ex. Hongkong)
Observera att priser kan variera över tid och mellan återförsäljare.
Innehållet ovan som behandla PS2 emulering är data som kommer ifrån
https://www.xda-developers.com/this-raspberry-pi-killer-is-great-at-emulating-ps2-games
Radxa X4 – Tekniska Specifikationer
Processor (SoC): Intel® N100 (Alder Lake-N) – 4 kärnor / 4 trådar, upp till 3,40 GHz turbo, 6 MB Smart Cache, stöd för Intel GNA 3.0 och IPU 6.0
Grafik: Intel® UHD Graphics, upp till 750 MHz; stöd för DirectX 12.1, OpenGL 4.6 och OpenCL 3.0
Minne och lagring
LPDDR5 RAM: 4 GB, 8 GB, 12 GB eller 16 GB (~4800 MHz)
Lagring: M.2 2230 NVMe SSD via PCIe 3.0 ×4; valbar eMMC på vissa SKU:er
Gränssnitt och anslutningar
USB: 3 × USB 3.2 Gen 1 (Type‑A), 1 × USB 2.0 (Type‑A)
Video: 2 × micro HDMI med upp till 4K @ 60 fps
Ethernet: 2.5 Gbps RJ45 med PoE-stöd (med tillbehör)
Trådlöst: Wi‑Fi 5 / Bluetooth 5.0 eller Wi‑Fi 6 / Bluetooth 5.2 beroende på modell
GPIO: 40-polig header styrd av RP2040 mikrokontroller (Cortex‑M0+ @ 133 MHz), med stöd för 2×SPI, 2×UART, 2×I²C, 16×PWM, 8×PIO samt 5 V och 3.3 V ström
Extra: 3.5 mm ljudutgång + mikrofoningång, RTC-batterisockel, fläktkontakt, Power- och BOOTSEL-knappar
Strömförsörjning och drift
Strömmatning: USB‑C PD (12 V, ≥ 2.5 A), PoE-stöd
Effektförbrukning: Ca 18–25 W vid belastning
TDP: CPU har TDP på ~6 W; fabriksinställt BIOS begränsar PL1 till 6 W
Kylning: Aktiv kylning rekommenderas vid full belastning
Temperaturintervall: 0 °C till ca 60 °C
Mjukvarustöd
Operativsystem: Windows 11 (64-bit), Debian, Ubuntu
Utvecklingsstöd: GPIO via Linux-bibliotek, Pico SDK för RP2040
Snabbspecifikation
| Funktion | Detalj |
|---|---|
| CPU | Intel N100, 4 kärnor @ 3.40 GHz |
| GPU | Intel UHD Graphics (750 MHz) |
| RAM | 4–16 GB LPDDR5 |
| Lagring | NVMe m.2 (PCIe 3.0 ×4), eMMC |
| USB | 3× USB 3.2, 1× USB 2.0 |
| Display | 2× micro HDMI, 4K@60 fps |
| Ethernet | 2.5 Gbps, PoE-stöd |
| Trådlöst | Wi‑Fi 5/6 + BT 5.0/5.2 |
| GPIO | 40-pin via RP2040 |
| Ström | USB‑C PD 12 V / PoE |
| Kylning | Aktiv rekommenderas |
| OS-stöd | Windows 11, Debian/Ubuntu |
| Temperaturområde | 0 °C – 60 °C |
Sammanfattning
Radxa X4 är en kraftfull x86-baserad SBC med Intel N100 och LPDDR5, vilket gör den betydligt snabbare än många ARM‑baserade alternativ. Den stöder NVMe-lagring, 2.5 Gbps Ethernet, dual‑4K HDMI och GPIO-expansion via RP2040. Perfekt för utvecklare och entusiaster som behöver x86-kompatibilitet, kraftfull grafik och robusta anslutningar.
Modeller med Wi‑Fi 6/BT 5.2 kräver ofta minst 8 GB RAM. Enklare konfigurationer har Wi‑Fi 5/BT 5.0.
Källor: radxa.com, docs.radxa.com, bret.dk, tomshardware.com, dl.radxa.com
