• Orion-webbläsaren kommer till Linux – ett nytt kapitel för ett integritetsfokuserat ekosystem

    I en tid då EU:s Chat Control – av kritiker kallat ”STASI 2.0” – väcker oro för ökad övervakning, kommer ett oväntat tillskott till Linuxvärlden: Orion Browser. Med WebKit i stället för Chromium, inbyggt integritetsskydd och låg resursförbrukning tar den nu sina första stapplande alfa-steg på Linux och kan på sikt bli ett efterlängtat alternativ i en allt mer Chromium-dominerad webbvärld.

    I en tid där integritetsfrågor står i centrum och där onda krafter inom EU driver på för Chat Control, av många kritiker beskrivet som ”STASI 2.0”, blir varje tekniskt initiativ som stärker användarens kontroll extra betydelsefullt. Mot den bakgrunden framstår nyheten om att Orion-webbläsaren nu tar steget till Linux som ett efterlängtat ljus i mörkret.

    Linuxvärlden har aldrig lidit brist på webbläsare, men det är sällsynt med nya projekt som på allvar utmanar rådande tekniska maktstrukturer. Orion gör just detta – och gör det dessutom med integritet som grundprincip.

    Ett oväntat men välkommet steg

    I ett tillkännagivande på X meddelade utvecklarna att Orion har inlett tidig alfa-testning av sin första inbyggda Linux-version. Därmed lämnar webbläsaren sin tidigare plattformsbegränsning till macOS och iOS och öppnar dörren för Linuxanvändare som söker ett alternativ till de etablerade webbläsarna.

    Även om tillkännagivandet kom oväntat, har responsen varit tydlig: intresset är stort, särskilt bland användare som värdesätter teknisk mångfald och minskat beroende av Googles ekosystem.

    Vad är Orion – och varför är den speciell?

    Orion är en webbläsare med tydligt fokus på integritet, prestanda och låg resursförbrukning. Den utvecklas av Kagi, företaget bakom den betalda och reklamfria sökmotorn Kagi Search.

    Till skillnad från majoriteten av dagens webbläsare bygger Orion inte på Chromium. I stället används WebKit – samma webbmotor som ligger till grund för Safari. Det innebär ett medvetet avståndstagande från Googles tekniska dominans och de spårningsmekanismer som ofta följer med Chromium-baserade lösningar.

    Orion levereras med inbyggd annons- och spårningsblockering, ett lättviktigt användargränssnitt och – åtminstone på macOS – stöd för WebExtensions.

    Linux-versionen: tidig, rå – men lovande

    Linux-versionen befinner sig fortfarande i ett mycket tidigt alfa-stadium. Den är inte tänkt för daglig användning, utan för att testa grundläggande funktionalitet och samla in feedback från användare.

    I nuläget innehåller bygget bland annat fönster- och flikhantering, grundläggande navigering, bokmärken och menyer samt enkel sessionshantering. Det är tillräckligt för att verifiera webbläsarens grundarkitektur – och enligt tidiga tester fungerar den förvånansvärt stabilt med tanke på hur tidigt projektet befinner sig.

    Samtidigt saknas flera funktioner som Orion-användare på macOS och iOS är vana vid. Tilläggsstöd är ännu inte implementerat, och någon synkronisering av profiler, bokmärken eller data finns inte i Linux-versionen.

    Ett WebKit-alternativ i en Chromium-dominerad värld

    Att Orion nu når Linux är intressant även ur ett större perspektiv. Nästan hela dagens webbläsarlandskap domineras av Chromium – från Chrome och Edge till Brave och Vivaldi. Orion är ett av få seriösa försök att erbjuda ett modernt WebKit-baserat alternativ även utanför Apples plattformar.

    På sikt kan detta bidra till ett mer varierat och motståndskraftigt webbekosystem, där flera webbmotorer faktiskt används i praktiken. I en tid där förslag som Chat Control / ”STASI 2.0” diskuteras allt mer öppet, blir teknisk mångfald och oberoende inte bara en teknisk fråga – utan en demokratisk sådan.

    När kan man testa själv?

    Utrullningen sker stegvis. Orion+-prenumeranter får först tillgång via e-post, därefter väntas nyhetsbrevsprenumeranter och medlemmar i OrionFeedback-forumet bjudas in. En bredare beta-fas planeras enligt utvecklarna att starta inom cirka en månad.

    Sammanfattning

    Orions intåg på Linux är fortfarande i sin linda, men signalvärdet är stort. En lättviktig, integritetsfokuserad WebKit-webbläsare som utmanar Chromium-dominansen är något många i Linuxvärlden länge saknat. Vägen till en stabil version är lång, men de första stegen pekar tydligt på ett projekt värt att följa – särskilt i en tid där rätten till privat kommunikation inte längre kan tas för given.

    https://orionbrowser.com

    FAKTARUTA: ORION BROWSER (LINUX)
    Vad? Integritetsfokuserad webbläsare med låg resursförbrukning.
    Utvecklas av: Kagi (bakom Kagi Search).
    Webbmotor: WebKit (inte Chromium).
    Profil: Prestanda + integritet, med inbyggd annons- och spårningsblockering (på etablerade plattformar).
    STATUS PÅ LINUX (TIDIG ALFA)
    • Fönster- och flikhantering
    • Grundläggande navigering
    • Bokmärken och menyer
    • Enkel sessionshantering
    SAKNAS ÄN SÅ LÄNGE
    • Tilläggsstöd (extensions)
    • Synk av profiler/bokmärken/data
    Tillgång: Stegvis utrullning: Orion+-prenumeranter först, därefter nyhetsbrevsprenumeranter/OrionFeedback, sedan bredare beta.
  • EU vill ta tillbaka kontrollen över sin digitala framtid – och öppen källkod spelar en nyckelroll.

    EU vill minska sitt beroende av utländsk teknik och stärka den digitala säkerheten. Nu öppnar Europeiska kommissionen ett brett samråd om en ny strategi för öppna digitala ekosystem – där öppen källkod lyfts fram som en nyckel till teknisk suveränitet, innovation och ett mer motståndskraftigt digitalt Europa.

    Därför har Europeiska kommissionen nu startat ett offentligt samråd om en ny strategi för så kallade öppna digitala ekosystem. Fokus ligger på öppen källkod, cybersäkerhet och EU:s tekniska självständighet. Samrådet pågår mellan den 6 januari och den 3 februari 2026 och är öppet för allt från mjukvaruutvecklare och företag till myndigheter, forskare och organisationer inom civilsamhället.

    Bakgrunden är ett växande problem: EU är i dag starkt beroende av digital teknik från länder utanför unionen. Det påverkar både konkurrenskraften och säkerheten. När kritisk infrastruktur – både hårdvara och mjukvara – kontrolleras av externa aktörer blir det svårare att ha full insyn, vilket kan skapa sårbarheter inom exempelvis energi, vård och kommunikation.

    Kommissionen ser öppen källkod som en grundpelare i framtidens digitala infrastruktur. Genom att satsa mer samordnat på öppna lösningar kan EU minska sitt beroende av externa teknikleverantörer, samtidigt som transparensen ökar och leveranskedjorna blir mer robusta och säkra.

    Ett annat problem som lyfts är att mycket av det värde som skapas av europeiska open source-projekt i dag hamnar utanför EU. Ofta är det globala teknikjättar som drar störst nytta av innovationer som utvecklats av europeiska programmerare och forskare.

    Samtidigt har europeiska utvecklare och företag svårt att växa. De möter höga inträdeströsklar, starka nätverkseffekter från dominerande plattformar och begränsad tillgång till både kapital och teknisk infrastruktur. Resultatet blir att lovande öppna lösningar sällan når hela vägen till marknaden som konkurrenskraftiga alternativ – särskilt inte inom samhällsviktiga områden.

    Den nya strategin ska försöka ändra på detta. Målen är bland annat att:

    • synliggöra open source-lösningar som utvecklas inom EU
    • stärka styrning och säkerhet i mjukvaruleveranskedjor
    • stödja hållbara affärsmodeller och stiftelser kring öppen källkod
    • få offentlig sektor och stora organisationer att både använda och bidra mer aktivt

    Eftersom strategin inte är lagstiftande görs ingen traditionell konsekvensanalys. I stället vill kommissionen samla in erfarenheter och idéer direkt från dem som faktiskt bygger, använder och förvaltar öppen källkod. Alla inkomna svar kommer att publiceras och ligga till grund för den slutliga strategin.

    Planen är att strategin ska presenteras under första kvartalet 2026. Den väntas innehålla konkreta förslag på både politiska och ekonomiska åtgärder – från utveckling och långsiktigt underhåll av öppen källkod till driftsättning, spridning och kommersiell användning.

    Kort sagt: EU vill gå från att vara konsument av andras teknik till att bli en starkare, mer självständig aktör i den öppna digitala världen.

    Läs mer

    FAKTARUTA: EU:s strategi för öppna digitala ekosystem
    Vad?
    EU-kommissionen samlar in synpunkter inför en ny strategi om öppna digitala ekosystem, med fokus på öppen källkod, säkerhet och teknisk suveränitet.
    Typ av initiativ
    Icke-lagstiftande (ingen formell konsekvensanalys planeras).
    Samråd
    6 januari – 3 februari 2026
    Vem kan svara?
    Utvecklare, företag, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle.
    Varför nu?
    Minska beroendet av teknik utanför EU, stärka transparens, motståndskraft och säkerhet i mjukvaruleveranskedjor.
    Nyckelproblem
    Värde från europeiska open source-projekt fångas ofta upp utanför EU; hinder att skala i Europa (nätverkseffekter, kapital, hosting/infrastruktur).
    Möjliga åtgärder
    Policy- och finansieringsinsatser genom hela open source-livscykeln: utveckling → underhåll → driftsättning → marknadsintegration.
    Nästa steg
    Kommissionsmeddelande till Europaparlamentet och rådet; planerad antagning under Q1 2026.
  • Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en symbol för motståndet mot det som George Orwell varnade för i 1984 – ett samhälle där varje ord, varje tanke och varje klick kan övervakas.

    När webben blir allt mer profilerad och våra digitala fotspår sugs upp av annonsnätverk och myndigheter, fortsätter Tor Browser att vara den diskreta motkraften. Version 15.0, nu baserad på Firefox ESR 140, är mer än en teknisk uppdatering: den är ett ställningstagande. Nya gränssnittsfinesser och skärpta integritetsval samverkar till något som i praktiken fungerar som civil olydnad i kodform – särskilt i skuggan av EU:s diskussioner om “chat control”, idén att granska privata meddelanden för att upptäcka olagligt innehåll.

    I 1984 letar Winston Smith efter en vrå utan teleskärm för att tänka fritt. Tor 15.0 skapar en modern motsvarighet: en programvaru-vrå där privata tankar och sökningar får vara just privata.

    Överblick: Ett års integritetsarbete i ett svep

    Tor 15.0 är den första stabila versionen på ESR 140-bas och samlar ett års upstream-förbättringar från Firefox, plus Tors egna integritetsbyten och patchar. Utvecklarna har även gjort sin återkommande ESR-audit, där ett par hundra potentiella integritets- och säkerhetspåverkan i Firefox gåtts igenom och adresserats för att hålla Tor-profilen konsekvent.

    Nya verktyg för vardagen — utan att offra anonymitet

    Vertikala flikar

    Den mest påtagliga nyheten är vertikala flikar: öppna och pinnade flikar staplas i en sidopanel. Det frigör höjd, ger bättre överblick och gör stökiga “research-sessioner” mer hanterliga. Bokmärken nås också direkt från sidofältet.

    Flikgrupper

    Flikgrupper låter dig samla relaterade sidor i fällbara, färgkodade kluster – “jobb”, “källor”, “kontaktkanaler” – utan att tumma på Tor-principen: allt rensas när du stänger. Resultatet blir paradoxalt nog både mer produktivitet och mer integritet.

    Adressfältet, uppfräschat

    Tor ärver Firefox senaste adressfältförbättringar: en enhetlig sökknapp för att snabbt växla sökmotor, plus snabbåtkomst till bokmärken, öppna flikar och handlingar från samma meny. Det är den smidiga ytan ovanpå den hårda integritetskärnan.

    Wasm under förmyndare: NoScript tar rodret

    WebAssembly (Wasm) kan göra webbsidor lika kraftfulla som appar – men den kraften kan också missbrukas. Tidigare stängdes Wasm globalt av i Tors högre säkerhetslägen. I 15.0 flyttas kontrollen till NoScript, Tors medföljande säkerhetstillägg som redan styr JavaScript-beteende.

    • I Safer och Safest blockeras Wasm på vanliga webbplatser via NoScript.
    • Privilegierade sidor (t.ex. PDF-läsaren, som delvis använder Wasm i moderna Firefox) får fungera – utan att öppna dörren för webbens Wasm-attacker.

    Har du tidigare manuellt satt javascript.options.wasm=false i about:config? Tor rekommenderar att återgå till standard. Dels för att undvika PDF-problem, dels för att inte sticka ut i mängden (fingerprinting). Vill du verkligen köra utan Wasm – höj hellre säkerhetsläget.

    Android: Skärmlås för flikar – som att stänga teleskärmen

    På Android kommer en funktion som känns som en kodmässig blinkning till 1984: skärmlås för flikar. Aktivera den under Inställningar > Flikar, så låser Tor automatiskt sessionen när du lämnar appen. För att återöppna krävs fingeravtryck, ansikte eller kod.

    Det här är inte bara bekvämt – det är skydd mot nyfikna blickar när telefonen är upplåst, överlämnad eller bortlagd en minut för länge. Och precis som på datorn: allt rensas när du stänger Tor.

    Kompatibilitet: Ett kontrollerat farväl till äldre plattformar

    Version 15.0 blir den sista stora releasen för:

    • Android 5.0–7.0
    • x86-arkitektur på Android och Linux

    Skälet är både säkerhet och utvecklingspraktik. Från Tor 16.0 (planerad till mitten av nästa år) följer Tor Mozilla och fokuserar på modernare system. Under tiden fortsätter mindre uppdateringar med säkerhetsfixar för de berörda plattformarna tills 16.0 är här.

    Kända egenheter (på desktop) – och varför de är ok

    • Med vertikala flikar kan fönstret ibland ändra storlek vid uppstart.
    • Letterboxing (anti-fingerprint-tekniken som standardiserar fönsterstorlek) kan bli synlig p.g.a. fönstervariationer.

    Skyddet består ändå; upplevelsen finslipas i kommande fixar. På äldre Android kan tomma sidor efter uppdatering lösas genom att rensa app-cache.

    Tor vs. “chat control”: Frihet är att få vara privat

    “Chat control” låter tryggt i rubriker, men idén att förhandsgranska privata meddelanden skapar en ny normal där allt kan läsas. I 1984 är teleskärmen tvåvägs: den visar – och övervakar. Tor 15.0 är motsatsen: ett medvetet designbeslut att inte samla in, inte bevara och inte profilera.

    När Winston skriver: “Freedom is the freedom to say that two plus two make four.” kan vi lägga till en 2025-tolkning:
    Frihet är friheten att kommunicera utan att någon annan läser med.
    Tor 15.0 operationaliserar det på webben.

    Vad betyder det här i praktiken?

    • Produktivitet utan profilering: Vertikala flikar och flikgrupper gör tunga research-pass möjliga – utan spår.
    • Säker standard: NoScript styr Wasm på ett sätt som gynnar både funktion (PDF) och minimerar attackytan.
    • Mobil trygghet: Skärmlås på Android skyddar nuet – innan du hunnit stänga.
    • Hälsosam likriktning: Att hålla sig nära standardinställningarna minskar fingeravtryck och gör alla användare mer lika – en grundpelare i Tor-skyddet.

    Slutsats: Den tysta friheten

    Tor Browser 15.0 visar att användbarhet och integritet inte är motsatser. Tvärtom: bra verktyg gör det enklare att välja det svåra – att stå emot datainsamling, profilering och “godartad” övervakning.

    I en tid när allt fler vill koppla in teleskärmen i våra chattar, svarar Tor med kod som vägrar titta. Det är vardagligt och radikalt på samma gång – och kanske den mest effektiva frihetshandlingen vi har kvar online.

    Snabbstart för dig som vill uppgradera nu

    • Ladda ner Tor Browser 15.0 från den officiella nedladdningssidan.
    • Låt standard gälla: Undvik manuella about:config-ändringar som bryter likriktningen.
    • Android: Slå på Skärmlås för flikar under Inställningar > Flikar.
    • Behöver du äldre system? Du får säkerhetsfixar ett tag till – men planera för skiftet när 16.0 närmar sig.

    https://www.torproject.org/download

    Artikel i vår wiki som förklara mer om Tor browser

    https://wiki.linux.se/index.php/tor_browser

  • Digital suveränitet – Europas nya maktfråga

    Digital suveränitet har gått från att vara en teknisk detalj om datalagring till att bli en politisk maktfråga. Medan USA bromsar utvecklingen satsar Europa – med aktörer som SUSE och Nextcloud i spetsen – på att bygga oberoende digital infrastruktur. Men kartan över självständighet visar stora skillnader: Tyskland och Finland leder, medan många andra europeiska länder släpar efter.

    Linux.se har tidigare tagit upp ämnet i ett inlägg på: Finland bäst på digital suveränitet, Sverige får en bottenplacering. , där Sverige är ett EU sämsta länder på digital suveränitet.

    Digital suveränitet är på väg att bli nästa stora teknikfråga. Medan USA tvekar i fri marknadens namn, satsar Europa hårt på att ta kontroll över sin digitala infrastruktur.

    Från dataskydd till oberoende teknik
    Från början handlade det mest om var data lagras – principen att det som samlas i ett land också ska stanna där. Men begreppet har vuxit. I dag rör det även teknikens ursprung och varifrån företag får support. ”För att vara suverän måste du ha kontroll över data, drift och teknik,” säger Thomas di Giacomo, teknikchef på SUSE.

    SUSE och USA:s dubbla roll
    SUSE är en av aktörerna som driver frågan. Med Rancher Government Solutions levererar företaget redan suveräna lösningar till USA:s myndigheter – ironiskt nog ett land som annars ofta ses som en motpol till just digital suveränitet.

    Nextcloud mäter utvecklingen
    Också Nextcloud vill sätta agendan. Deras nya Digital Sovereignty Index mäter hur mycket självhostad infrastruktur som faktiskt används i olika länder. Resultatet är slående: Tyskland och Finland ligger i topp, medan stora delar av Europa halkar efter. USA klarar sig förvånansvärt bra, bättre än exempelvis Storbritannien och Italien.

    SUSE:s nya erbjudande för EU
    För att möta de europeiska kraven lanserade SUSE nyligen Sovereign Premium Support, som garanterar att supportpersonal och datalagring finns inom EU. ”Om du inte kan kontrollera varifrån supporten kommer, hur kan du då lita på den?” säger di Giacomo.

    Från detalj till maktfråga
    Budskapet är tydligt: Digital suveränitet är inte längre en byråkratisk detalj, utan en maktfråga om säkerhet, självständighet och framtidens digitala infrastruktur.

    Digital suveränitet

    ▶ Förmågan att självständigt kontrollera och styra digital infrastruktur, data och teknik – utan beroende av andra länder eller externa leverantörer.

    ▶ Tre centrala områden:
    Data: Var den lagras, hur den skyddas och vem som har åtkomst.
    Teknik: Källan till hårdvara och mjukvara – öppen källkod vs. proprietär.
    Drift: Varifrån support, underhåll och uppdateringar levereras.

    ▶ Varför viktigt?
    – Skyddar integritet och säkerhet.
    – Minskar beroende av utländska molntjänster.
    – Ger kontroll över kritisk infrastruktur.
    – Stärker innovation och nationellt oberoende.

    ▶ Exempel:
    – EU:s krav på datalagring inom unionen (GDPR).
    – Offentliga verksamheter som byter till öppen källkod.
    – Nationella moln- och cybersäkerhetsinitiativ.

Etikett: EU

  • Orion-webbläsaren kommer till Linux – ett nytt kapitel för ett integritetsfokuserat ekosystem

    I en tid då EU:s Chat Control – av kritiker kallat ”STASI 2.0” – väcker oro för ökad övervakning, kommer ett oväntat tillskott till Linuxvärlden: Orion Browser. Med WebKit i stället för Chromium, inbyggt integritetsskydd och låg resursförbrukning tar den nu sina första stapplande alfa-steg på Linux och kan på sikt bli ett efterlängtat alternativ…

  • EU vill ta tillbaka kontrollen över sin digitala framtid – och öppen källkod spelar en nyckelroll.

    EU vill minska sitt beroende av utländsk teknik och stärka den digitala säkerheten. Nu öppnar Europeiska kommissionen ett brett samråd om en ny strategi för öppna digitala ekosystem – där öppen källkod lyfts fram som en nyckel till teknisk suveränitet, innovation och ett mer motståndskraftigt digitalt Europa. Därför har Europeiska kommissionen nu startat ett offentligt…

  • Tor Browser 15.0: Kod som civil olydnad i en Orwellsk tid

    I en tid då digital övervakning smyger in bakom ord som “säkerhet” och “barnskydd”, fortsätter Tor Browser att stå för det mest förbjudna av allt – rätten att vara ifred. Med version 15.0 tar anonymitetswebbläsaren ett stort kliv framåt: vertikala flikar, flikgrupper och nya säkerhetsfunktioner gör surfandet både smidigare och säkrare. Samtidigt blir uppdateringen en…

  • Digital suveränitet – Europas nya maktfråga

    Digital suveränitet har gått från att vara en teknisk detalj om datalagring till att bli en politisk maktfråga. Medan USA bromsar utvecklingen satsar Europa – med aktörer som SUSE och Nextcloud i spetsen – på att bygga oberoende digital infrastruktur. Men kartan över självständighet visar stora skillnader: Tyskland och Finland leder, medan många andra europeiska…