• Darktable 5.4 – ett stort kliv framåt för fri bildbehandling

    Darktable 5.4 markerar ett tydligt steg framåt för fri bildbehandling. Med filmisk AgX-tonmappning, förbättrad detaljskärpa, snabbare arbetsflöde och stöd för flera separata arbetsytor stärker den öppna RAW-redigeraren sin position som ett fullvärdigt alternativ till kommersiella fotoprogram.

    Den fria och öppna RAW-redigeraren Darktable har släppt version 5.4, och uppdateringen är en av de mer omfattande på senare år. Med förbättrad färghantering, smartare skärpa, högre prestanda och ett moderniserat arbetsflöde fortsätter Darktable att utmana kommersiella alternativ – utan att kompromissa med användarens kontroll eller integritet.

    AgX-tonmappning för naturligare färger och högdagrar

    En av de största nyheterna är införandet av AgX-baserad tonmappning, inspirerad av Blenders färgmodell. AgX ger fotografen tydligare och mer intuitiv kontroll över bildens dynamik: vit- och svartpunkt kan justeras separat, mellangrått fungerar som ett vridbart nav, och kontrasten kan finjusteras oberoende i skuggor och högdagrar. Resultatet är naturligare mellantoner och en mjuk, filmisk övergång i ljusa partier.

    Capture Sharpening ger bättre detaljåtergivning

    Darktable 5.4 introducerar Capture Sharpening, som nu är integrerad direkt i demosaiceringssteget. Funktionen hjälper till att återvinna detaljer som annars går förlorade på grund av diffraktion, lågpassfilter eller generell oskärpa i kameran. Genom att lägga skärpan tidigt i bildkedjan blir resultatet både renare och mer kontrollerbart än traditionell efterhandskärpning.

    Stabilare och mer moget Wayland-stöd

    På systemsidan har Wayland-stödet fått ett rejält lyft. Problem med färgprofiler och instabilitet har åtgärdats, och enligt utvecklarna beter sig Darktable nu på Wayland i stort sett likadant som under X11. För Linux-användare innebär detta en betydligt mer pålitlig upplevelse på moderna skrivbordsmiljöer.

    Förfinat gränssnitt och bättre arbetsflöde

    Användargränssnittet har också slipats. Växling mellan vyer ger tydligare visuell återkoppling, zoom och panorering känns rappare, reglage är mer precisa och flera nya standardkortkommandon har lagts till. Sammantaget gör detta arbetet i mörkrummet snabbare och mer följsamt, särskilt vid arbete med högupplösta bilder.

    Prestandaförbättringar i hela bildkedjan

    Under huven har prestandan förbättrats på flera håll. Lut3D-modulen är upp till 20 procent snabbare, första uppstarten på nya installationer går betydligt fortare – särskilt om bildbiblioteket ligger på långsammare diskar eller nätverkslagring – och fördröjningen vid zoomning och panorering har minskats markant.

    Utökat kamera- och RAW-stöd

    Version 5.4 breddar stödet för kameror och RAW-format med nya profiler för bland annat Canon, Nikon, Fujifilm, Sony, Leica, Panasonic och OM System. Samtidigt har RawSpeed uppdaterats med förbättrade färgmatriser och nya brusprofiler. Vissa äldre kameror har dock tillfälligt tappat stöd på grund av brist på testfiler, och några komprimeringsformat är fortfarande inte implementerade.

    Flera arbetsytor för bättre projektseparation

    En mer strukturell nyhet är stödet för flera arbetsytor (workspaces). Varje arbetsyta har sin egen databas och konfiguration, vilket gör det möjligt att hålla isär olika projekt, kunder eller arbetsmetoder. Det finns även ett minnesbaserat läge för tillfälliga sessioner utan att något sparas permanent på disk.

    Övriga nyheter och förändrad plattformsstöd

    Slutligen har Lua-API:t uppdaterats till version 9.6, AVIF-exporten fått manuell kontroll över kromasubsampling, och stödet för Intel-baserade Macar samt äldre macOS-versioner (före 14.0) har avslutats.

    Tillgänglighet och installation

    Darktable 5.4 finns tillgängligt för Windows, macOS och Linux. Linux-användare kan installera via både AppImage och Flatpak, helt oberoende av distribution. För fotografer som vill ha maximal kontroll, modern färghantering och ett helt öppet arbetsflöde är detta en uppdatering som verkligen är värd uppmärksamhet.

    https://www.darktable.org

    FAKTARUTA: Darktable 5.4
    Vad är det?
    Fri och öppen RAW-redigerare för ett icke-destruktivt fotoflöde.
    Största nyheterna
    • AgX-baserad tonmappning (filmisk highlight roll-off, tydliga vit/svartpunkter, justerbar mellangrå-pivot)
    • Capture Sharpening i demosaic för att återvinna detaljer från optisk/inbyggd oskärpa
    • Flera workspaces: separata databaser/inställningar + temporärt “in-memory”-läge
    Wayland
    Många fixar, bättre ICC-hantering och stabilare beteende – närmare X11-upplevelsen.
    Prestanda
    Lut3D snabbare (ungefär 5–20%), snabbare första start och mindre lagg vid zoom/pan i darkroom.
    Kameror & RAW
    Utökat stöd och uppdaterade profiler för många märken (bl.a. Canon, Nikon, Fujifilm, Sony, Leica, Panasonic, OM System).
    Export & API
    Lua API 9.6, manuell chroma-subsampling för AVIF-export.
    Plattformar
    Windows, macOS och Linux (Linux: AppImage/Flatpak). Stöd för Intel-Mac och macOS < 14.0 borttaget.
  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar.

    En förändring med många ansikten

    Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är resultatet av ett års arbete lett av Red Hats Sebastian Wick. I sitt blogginlägg förklarar han ambitionen:

    ”En av sakerna jag arbetar med på Red Hat är HDR-stöd… De flesta externa HDR-skärmar vägrar låta användaren styra luminansen i sin skärmmeny (OSD) om skärmen är i HDR-läge… Av energibesparingsskäl vill vi kunna ändra den tillgängliga marginalen dynamiskt… Om det inte finns något HDR-innehåll på skärmen finns det ingen anledning att vrida upp bakgrundsbelysningen.”

    Flera problem – flera lösningar

    1. När skärmens meny inte räcker

    Många HDR-skärmar låser ljusstyrkeregleringen när HDR är aktiverat. GNOME löste detta redan i version 48 med en ”mjukvarubakgrundsbelysning” – en metod där signalens vita nivå höjs eller sänks för att simulera ändrad ljusstyrka utan att påverka den fysiska LED-belysningen. Med 10–12-bitars HDR-signaler fungerar tekniken utan märkbara nackdelar och kan dessutom minska energiförbrukningen.

    2. Sysfs-API är föråldrat och otillräckligt

    Det äldre sysfs-API:t för bakgrundsbelysning är begränsat till en intern panel, kräver root-behörighet eller D-Bus-anrop, och är svårt att mappa till rätt skärm. Sebastian Wick beslutade att ersätta det med ett helt nytt Kernel Mode Setting (KMS) backlight-API – byggt för att stödja flera skärmar, flera bakgrundsbelysningar per skärm och styrning via användargränssnitt, energisparfunktioner och ljussensorer.

    Mutter kopplar ihop allt

    I GNOME 49 flyttas hela bakgrundsbelysningshanteringen in i Mutter. Tidigare delades ansvaret mellan gnome-settings-daemon och GNOME Shell via D-Bus, men nu är Mutter enda källan till sanningen.

    Förändringen innebär att:

    • Snabbinställningar visar individuella ljusstyrkeregler för varje skärm.
    • Det tidigare reglaget HDR-ljusstyrka i inställningarna har tagits bort.

    När det nya KMS-API:t väl integreras i Linuxkärnan kan GNOME omedelbart börja finjustera HDR-marginalen i realtid – vilket minskar energislöseri och förbättrar bildkvaliteten.

    Vad händer mer i Mutter 49?

    Förutom den stora omarbetningen av ljusstyrkan får Mutter förbättrad färghantering med stöd för ICC-profiler under Wayland. Det ger mer exakt färgåtergivning på kompatibla skärmar. Dessutom införs stöd för full RGB-utmatning (Broadcast RGB) och en uppdaterad Wayland seat-protokoll (wl_seat v10) med bättre hantering av tangentbordsupprepning och styrspaksfunktioner.

    Teknik och användarreaktioner

    En Linuxanvändare kommenterade på ett forum:

    ”Om jag förstår artikeln rätt, så hanterar det vanliga ljusstyrkereg­laget nu även skärmar som inte exponerar någon bakgrundsbelysningskontroll.”

    Det visar att även de enklaste funktionerna – som ljusstyrkeslidern – har blivit mer robusta och anpassningsbara vid HDR-användning.

    Slutsats – en ny era för ljusstyrka i GNOME

    GNOME 49 markerar en stor teknisk omställning:

    1. Enhetlig styrning via Mutter – konsekvent kontroll oavsett antal skärmar.
    2. Dynamisk HDR-marginal – optimerad ljusstyrka beroende på innehåll.
    3. Förbättrad färghantering – exaktare färger tack vare ICC-profiler under Wayland.
    4. Bättre användarupplevelse – från kraftfulla API-förändringar till enklare, mer logiska reglage.

    GNOME 49 är därmed mer än en uppdatering – det är ett steg mot en smartare, energisnålare och mer visuellt konsekvent skrivbordsmiljö.

    
    FAKTARUTA: GNOME
    
    HISTORIA
    - GNOME står för "GNU Network Object Model Environment".
    - Startat 1997 av Miguel de Icaza och Federico Mena Quintero.
    - Målet var att skapa en helt fri skrivbordsmiljö utan proprietära komponenter, som alternativ till KDE (som då använde Qt med icke-fri licens).
    - Version 1.0 släpptes 3 mars 1999.
    - GNOME 2 (2002–2010) byggde på GTK 2 och introducerade ett mer polerat, klassiskt gränssnitt.
    - GNOME 3 (2011) införde GNOME Shell och ett mer aktivitetsbaserat gränssnitt.
    - GNOME 40 (2021) markerade en stor designförändring med horisontell arbetsytehantering.
    - Senaste stabila version (aug 2025): GNOME 48. GNOME 49 släpps 17 september 2025.
    
    FUNKTIONER
    - Skrivbordsmiljö för Unix-liknande system (Linux, BSD m.fl.).
    - Använder GTK (GIMP Toolkit) för grafiska gränssnitt.
    - Standardappar inkluderar Files (Nautilus), Terminal, Web (Epiphany), Settings, Calendar, Contacts, Music, Videos, Maps m.fl.
    - Integrerat programcenter via GNOME Software.
    - Stöd för både Wayland och X11 (Wayland är standard).
    - Tilläggssystem via GNOME Extensions.
    
    TEKNIK
    - Skriven huvudsakligen i C med GObject-ramverket.
    - Fönsterhantering via Mutter.
    - Inställningar lagras i dconf/gsettings.
    - Integration med systemd, PipeWire, BlueZ, NetworkManager och Avahi.
    - Multimedia via GStreamer.
    - Förberett stöd för nytt KMS backlight-API.
    
    GEMENSKAP OCH ORGANISATION
    - Drivs av GNOME Foundation.
    - Global gemenskap med utvecklare, designers, översättare och dokumentationsförfattare.
    - Finansieras genom donationer, sponsring och bidrag från företag som Red Hat, Canonical, SUSE och Endless OS.
    - Standardmiljö i Fedora Workstation, Ubuntu, Debian och openSUSE.
    
    FRAMTID OCH GNOME 49
    - Omarbetad HDR- och ljusstyrningshantering i Mutter.
    - Stöd för flera skärmar med individuella ljusstyrkeregler.
    - Förbättrad färghantering med ICC-profiler i Wayland.
    - Optimerad energiförbrukning via dynamisk HDR-headroom.
    - Förberedelser för integration med nytt KMS backlight-API.
    
    MER INFORMATION
    - Webbplats: gnome.org
    - Källkod: gitlab.gnome.org
    - Dokumentation: help.gnome.org
    
    

Etikett: ICC-profiler

  • Darktable 5.4 – ett stort kliv framåt för fri bildbehandling

    Darktable 5.4 markerar ett tydligt steg framåt för fri bildbehandling. Med filmisk AgX-tonmappning, förbättrad detaljskärpa, snabbare arbetsflöde och stöd för flera separata arbetsytor stärker den öppna RAW-redigeraren sin position som ett fullvärdigt alternativ till kommersiella fotoprogram. Den fria och öppna RAW-redigeraren Darktable har släppt version 5.4, och uppdateringen är en av de mer omfattande på…

  • GNOME 49: Bakom kulisserna i jakten på perfekt HDR-upplevelse

    17 september 2025 släpps GNOME 49 – versionen som sätter ljusstyrka och HDR-kontroll i fokus. Det är en uppgradering som ger användarna bättre kontroll, energieffektivitet och utökat stöd för flera skärmar. En förändring med många ansikten Tekniken bakom GNOME 49 bygger på idén om centraliserad och intelligent styrning av bakgrundsbelysning genom kompositorn Mutter. Förändringen är…