Linux är i dag ryggraden i mycket av den digitala infrastrukturen – från servrar och superdatorer till smartphones och inbyggda system. Om utvecklingen av Linux stannade av och det försvann helt ur ekosystemet skulle effekterna bli omfattande. Nedan följer en strukturerad genomgång av tekniska, ekonomiska, praktiska samt samhälleliga/strategiska konsekvenser, med aktuella data och exempel.

1. Teknisk påverkan

Linux dominans i servrar och superdatorer

Linux har en dominerande ställning som operativsystem i serverhallar och högprestandasystem. Till exempel kör nästan två tredjedelar av världens servrar Linux (ca 62,7 % global marknadsandel). Inom webbhosting driver Linux omkring 70 % av alla webbservrar världen över, och andelen är ännu högre bland de mest trafikerade sajterna (över 96 % av topp-1 000 000 webbsajter kör Linux). På superdator-fronten är Linux helt dominerande – sedan november 2017 använder samtliga system på Top500-listan någon Linux-baserad OS-variant. I tabellen nedan sammanfattas Linux närvaro i olika miljöer:

Om Linux skulle försvinna akut innebär det att miljontals servrar och alla nuvarande superdatorer behöver ett nytt operativsystem. Den tekniska osäkerheten vore enorm – många av dessa system är kraftigt optimerade för Linux. Linux möjliggör t.ex. specialanpassning av kärnan för att maximera prestanda på superdatorer och servrar. Ingen annan plattform idag erbjuder samma grad av öppen modularitet, resurssnålhet och skräddarsydd prestanda. Utan Linux skulle man tvingas välja mindre ideala alternativ, vilket kan ge sämre prestanda eller stabilitet. Kritiska system som idag är beroende av Linux (t.ex. globala börshandelsplattformar och rymdapplikationer) skulle behöva genomgå omfattande portar av programvara och drivrutiner till nya OS, något som är tekniskt riskfyllt och tidskrävande.

Linux i inbyggda system och konsumentprodukter

Linux spelar även en central roll i inbyggda system, mobiltelefoner och IoT. Android, som bygger på Linux-kärnan, driver uppskattningsvis 82–85 % av världens smartphones. Utöver mobiltelefoner kör otaliga konsumentprodukter Linux “under huven”: smart-TV-apparater, routrar, NAS-enheter, bilars infotainmentsystem och smarta hem-prylar (ofta via anpassade distributioner som OpenWrt, Automotive Grade Linux, etc.). Linux popularitet i IoT beror på dess stabilitet och flexibilitet för anpassning. Om Linux plötsligt upphörde skulle Android-ekosystemet stanna av – inga fler säkerhetsuppdateringar eller nya versioner till miljarder enheter. Tillverkarna skulle tvingas byta ut kärnan mot ett alternativ (t.ex. ett helt nytt OS), vilket sannolikt leder till fragmentering och långa förseningar i uppdateringar. Smarta enheter och routrar, som ofta redan har begränsat stöd, skulle riskera att bli osäkra eller ej få framtida funktioner utan den kontinuerliga ström av patchar och förbättringar som Linux-communityt levererar. För konsumenterna kunde konsekvensen bli färre valmöjligheter (t.ex. om Android försvinner och endast proprietära mobil-OS återstår) och potentiellt högre kostnader när tillverkare måste investera i dyra alternativa plattformar (se ekonomiska effekter nedan).

Säkerhetskonsekvenser (patchar och sårbarheter)

Ett stopp i Linux-utvecklingen skulle medföra allvarliga säkerhetsproblem. I dagsläget åtgärdas sårbarheter i Linux ofta snabbt tack vare den öppna källkodens insyn och globala community. Öppenheten innebär att säkerhetshål kan upptäckas och fixas snabbare jämfört med slutna system. Om inga nya Linux-patchar släpps kommer kända sårbarheter att förbli ouppdaterade, vilket öppnar upp för attacker mot många system över tid. Till exempel skulle kritiska kernelbuggar (som tidigare snabbt täppts till) kunna utnyttjas fritt om ingen officiell instans längre underhåller koden. Detta gäller inte bara Linux-kärnan utan även viktiga komponenter i GNU/Linux-systemet. Företag och användare skulle stå inför dilemmat att antingen fortsätta på en osäker plattform eller försöka migrera till annat OS under press.

Dessutom har Linux och öppen källkod traditionellt gett användare transparens och kontroll över säkerheten – man kan själv inspektera och åtgärda koden vid behov. I ett scenario utan Linux lutar ekosystemet mer mot proprietära lösningar där säkerhetsbrister ibland döljs eller patchar dröjer bakom stängda dörrar. Sammantaget skulle en stagnation av Linux lämna ett enormt antal enheter och servrar sårbara, och vi skulle förlora den proaktiva säkerhetskultur som det öppna samarbetet möjliggjort.

Effekter på öppen källkods-utveckling och samarbete

Linux-projektet är ett av historiens största samarbetsprojekt inom mjukvara. Kärnan uppdateras i rasande takt – ca 8 ändringar per timme integrerades i genomsnitt i Linux under en period – tack vare bidrag från tusentals utvecklare världen över. Under en 15-månadersperiod bidrog över 5 000 individuella utvecklare från nästan 500 olika företag med kod till Linux-kärnan. Om Linux försvinner skulle detta ekosystem av samarbete splittras. Många avancerade utvecklare och företag (Intel, IBM, Red Hat, m.fl.) som idag kanaliserar innovation in i Linux skulle behöva lägga om sina insatser. Vi skulle sannolikt se försök att forka den sista Linux-versionen, men utan Linus Torvalds’ och kärnteamets koordination riskerar det att leda till fragmentering (olika inofficiella varianter) istället för ett gemensamt projekt.

Konsekvensen blir troligen en inbromsning av innovationstakten i OS-utveckling. En rad stora öppna projekt – från containerteknik (Docker/Kubernetes) till datasystem (Hadoop, Kafka) – är dessutom byggda för Linux-miljö. Dessa skulle behöva anpassas till andra plattformar, vilket hämmar utvecklingen och spridningen av ny teknik. Öppen källkods-rörelsen i stort skulle ta en hård smäll: Linux har varit ett bevis på styrkan i globalt samarbete och en katalysator för många andra projekt. Dess frånfälle kunde leda till färre storskaliga samarbeten i framtiden ifall förtroendet för open source får sig en törn. Sammanfattningsvis utgör Linux kärnan (bildligt och bokstavligt) i dagens tekniska ekosystem – att förlora den skulle skapa ett tomrum som är svårt att fylla rent tekniskt.

2. Ekonomiska effekter

Branscher och företag beroende av Linux

Många branscher har kritiska beroenden av Linux. Här är några exempel:

• Molntjänster: Stora molnleverantörer som Amazon Web Services, Google Cloud och Microsoft Azure bygger sina datacenter på Linux. Över 90 % av molninfrastrukturen globalt drivs av Linux, och ca 92 % av alla virtuella maskiner hos dessa leverantörer kör Linux-baserade OS. Även Microsoft har rapporterat att en majoritet av Azure-instanserna numera är Linux. 95 % av Fortune 500-företagen använder Linux för cloud, virtualisering eller datacenter. Om Linux försvinner påverkas således praktiskt taget alla större företag som förlitar sig på molnet – från e-handel till streamingtjänster – eftersom underliggande plattform behöver bytas ut eller licensieras om.
• Telekom: Telekomindustrin (t.ex. mobiloperatörer och nätverksleverantörer) använder i stor utsträckning Linux i allt från mobilnätens core-servrar till inbyggda system i basstationer och nätverksroutrar. Anledningen är prestanda och stabilitet samt möjligheten att skräddarsy OS:et efter behov. Om Linux inte längre vidareutvecklas skulle telekomföretag behöva portera sin infrastruktur till alternativ (många telekom-system är anpassade Linux-kärnor), med risk för driftstörningar. Dessutom kan det kräva ny specialskriven mjukvara och nya leverantörsavtal, vilket ökar kostnaderna i en bransch som hanterar samhällskritisk kommunikation.
• Finans och affärssystem: Banker, börser och finansinstitut förlitar sig tungt på Linux för sina servrar – bl.a. kör flera stora börser Linux för handelssystemen tack vare dess låga latens och höga driftsäkerhet. Även många företags-ERP- och databasservrar körs på Linux. En plötslig död för Linux innebär att dessa institutioner måste migrera känsliga system till ett annat OS, vilket både innebär hög risk och potentiellt enorma kostnader (för testning, omcertifiering av säkerhet, etc.). Finanssektorn värdesätter stabilitet, och osäkerheten kring en ny plattform skulle kunna bromsa tekniska framsteg eller leda till ökade utgifter för att köpa dyra proprietära lösningar som anses säkra nog.

Andra sektorer som offentlig förvaltning, hälso- och sjukvård, forskning och utbildning påverkas också ekonomiskt, eftersom de ofta driver Linux-servrar för olika ändamål (webb, e-post, databaser, m.m.). Summan av kardemumman är att otaliga företag och branscher världen över skulle behöva lägga om sin IT-strategi. Detta medför inte bara teknisk osäkerhet utan också ekonomisk: beslut om investeringar i nya system, potentiell nedtid under byten, och i vissa fall förlorade affärsmöjligheter om man inte kan anpassa sig snabbt nog.

Kostnader för migrering till andra system

Att migrera från Linux till ett annat operativsystem på bred front vore förenat med betydande kostnader. Linux popularitet har delvis drivits av Total Cost of Ownership-fördelar – licensfritt användande och lägre hårdvarukrav – jämfört med många proprietära alternativ. Om Linux försvinner skulle organisationer ställas inför kostnader på flera plan:

• Direkta licenskostnader: En flytt till kommersiella OS (som Windows Server eller Unix-varianter) innebär att licensavgifter måste betalas per server eller per kärna. I molnmiljö kan detta exempelvis motsvara ~$0,046 per vCPU-timme extra för Windows-licensen****, utöver ordinarie driftkostnad. På årsbasis blir det ca $400 per vCPU, vilket för en serverpark med tusentals kärnor är enorma belopp. Linux har inga sådana avgifter – ”Unlike Linux, which is free, a Windows license incurs an additional cost on top of the VM price” – så detta skulle direkt öka IT-budgetarna för företag och myndigheter.
• Omdirigering av utvecklingsresurser: Mycket programvara är utvecklad specifikt för Linux eller med Linux som primär miljö. En migrering kräver portering av applikationer (ändra kod, byta skript som antagit Linuxverktyg, etc.) samt omlärning för personal. Den tid och arbetskraft som läggs på att hantera detta är en indirekt kostnad – utvecklare och adminstratörer måste fokusera på migrering istället för nyutveckling. Till exempel rapporterades det att en större plattforms-migrering i offentlig sektor (stadens München som bytte operativsystem) kostade tiotals miljoner euro i arbetsinsats över flera år. Likaså skulle varje större företag behöva investera stora summor i projektteam för att byta ut Linux-baserade system.
• Infrastruktur och kompatibilitet: Vissa specialiserade Linux-miljöer kanske inte har en direkt motsvarighet i andra OS. Detta kan tvinga fram inköp av ny hårdvara eller mellanlager. T.ex. drivrutiner för viss serverhårdvara eller IoT-kretsar finns idag endast för Linux; att byta OS kan kräva att man byter ut fungerande hårdvara för att få stöd, alternativt finansierar utveckling av nya drivrutiner för den valda plattformen. Båda alternativen innebär merkostnader.
• Potentiell nedtid och osäkerhet: Under migreringsarbetet finns risk för störningar i tjänster, vilket ekonomiskt kan slå hårt (bortfall av intäkter, avtalsviten, förlorat förtroende hos kunder). Företag kan behöva köra dubbla system parallellt under en övergångsperiod, vilket dubblar driftkostnader temporärt.

Sammanfattningsvis skulle en global migrering bort från Linux vara oerhört kostsam. Även om exakta siffror varierar per organisation pekar erfarenheter på att det rör sig om många miljarder dollar totalt sett, med allt från licenser, konsulttimmar till hårdvaruuppgraderingar inräknat.

Licensberoende och ökade programvarukostnader

En av Linux styrkor är att det är fri och öppen källkod, vilket gör användare obundna av licensvillkor och leverantörer. Om Linux försvinner ökar beroendet av kommersiella leverantörer dramatiskt. Ekonomiskt medför detta flera nackdelar:

• Ökat beroende av licensierade OS: Företag skulle i högre grad bli utlämnade till prissättning och villkor från aktörer som Microsoft, IBM/Oracle (för UNIX) m.fl. Det kan leda till prishöjningar över tid, i synnerhet om konkurrensen minskar. (Linux har fungerat som en gratis konkurrent som pressat priser; utan den finns risk för oligopol.) Kostnader för mjukvarulicenser och supportavtal skulle ta en större andel av IT-budgeten än idag.
• Leverantörsinlåsning: Med färre alternativ på marknaden riskerar kunder att fastna i kommersiell inlåsning, där byte av plattform i framtiden blir svårt eller dyrt. Som Elastx VD noterar är en stor fördel med open source just att undvika sådan inlåsning – “Linux, Kubernetes och andra starka open source-projekt gör att du själv kan välja om du vill köra en tjänst on-prem eller som en molntjänst hos ett flertal leverantörer”. Utan Linux försvagas förhandlingspositionen för kunder gentemot leverantörer, vilket i längden kan driva upp kostnader ytterligare.
• Högre kostnad för innovation: I dagsläget kan företag dra nytta av Linux utan att betala licens, och istället lägga pengar på anpassning/innovation. Om de tvingas köpa dyra OS-licenser kanske mindre budget finns för att utveckla nya funktioner eller tjänster. Detta är en opportunity cost som är svår att mäta men reell – särskilt för startups och mindre aktörer som idag kan basera sin IT på kostnadsfri Linux och fokusera resurserna på sin kärnverksamhet.
• Kostnad för konsumenter: För konsumentnära produkter skulle bortfallet av Linux antagligen innebära att tillverkare behöver köpa eller utveckla egna OS för t.ex. smarta prylar. Dessa kostnader kan komma att vältras över på konsumenterna i form av dyrare produkter eller abonnemang. Exempelvis är Linux en anledning att smarta hem-enheter och wifi-routrar kunnat bli så billiga – tillverkaren slipper utveckla ett OS från grunden eller betala per-enhet licens. I ett Linux-fritt scenario kanske vissa lågprisprodukter inte längre är lönsamma att tillverka, vilket minskar konkurrensen och pressar upp priser.

Kort sagt: Linux bortfall skulle flytta kostnadskurvan uppåt genom hela IT-industrin. Både direkta IT-budgetar och indirekta kostnader för slutanvändare skulle öka, på ett sätt som bromsar innovation och gynnar ett fåtal stora leverantörer ekonomiskt.

3. Praktisk påverkan

Konsumentprodukter och vardaglig teknik

På konsumentsidan skulle effekterna märkas i vår digitala vardag. Android-telefoner är det tydligaste exemplet – utan aktiv Linux-utveckling stannar Androids vidareutveckling eftersom dess kärna är Linux-baserad. Miljarder befintliga enheter skulle kanske fungera ett tag till, men de skulle inte få kritiska säkerhetsuppdateringar eller nya Androidversioner, vilket snabbt leder till en osäker och föråldrad mobilpark globalt. I förlängningen kan det betyda att Apple/iOS tar en ännu större dominans på smartphone-marknaden, då Android-ekosystemet undermineras. Alternativt kan Google tvingas skynda fram en ersättare (t.ex. sitt experimentella system Fuchsia), men under tiden råder stor ovisshet för tillverkare och konsumenter.

Andra smarta enheter i hemmet skulle också påverkas: Många hemroutrar och IoT-prylar kör anpassade Linux-system. Dessa är ofta redan eftersatta vad gäller uppdateringar; om den underliggande plattformen dessutom saknar support blir säkerhetsriskerna akut större. Användare kunde märka fler incidenter med hackade kameror, osäkra hemnätverk etc. Dessutom kan vissa funktioner sluta fungera om molntjänster stängs ned p.g.a. osäkra Linux-servrar.

För PC-användare som kör Linux skrivbords-OS (även om de är en mindre del av totalen) innebär det förstås en abrupt stopp – de får byta till Windows eller macOS. Viktigare är kanske att många konsumentprodukter interagerar med Linux-servrar i bakgrunden (streaming, sociala medier, spelservrar). Eventuella störningar i dessa bakomliggande system (t.ex. om speltillverkare tvingas migrera sina Linux-servrar och det går snett) kan ge avbrott i tjänster som vanliga användare märker av.

I praktiken skulle konsumentledet märka av mer instabilitet och långsammare utvecklingstakt i digitala tjänster. Nya produkter kanske försenas eftersom ekosystemet är i gungning. Under en övergångsperiod kan även säkerhetsincidenter öka, tills alternativa plattformar mognat och lappat de luckor som uppstått.

Molntjänster och infrastruktur

Moderna molntjänster som AWS, Google Cloud och Azure är starkt kopplade till Linux, både internt och för kunder. Om Linux försvinner behöver dessa aktörer omarbeta sin infrastruktur från grunden. Mycket av kontrollplanen och automationsverktygen hos molnleverantörerna kör idag på Linux. Ett exempel: Amazon AWS utvecklade en egen Linux-distribution (Amazon Linux) optimerad för sin miljö; Azure använder en specialanpassad Linux-kärna för sitt nätverk; Google’s interna servrar kör en variant av Linux. Utan Linux skulle de möjligen ersätta det med ett annat Unix-liknande system, men det skulle kräva enorma investeringar och testning.

Kunder hos molntjänsterna påverkas också direkt. Majoriteten av applikationer som driftas i molnet är byggda för Linux-miljö. Allt från webbappar på LAMP-stack (Linux/Apache/MySQL/PHP) till moderna container-baserade mikrotjänster förutsätter Linux. Visserligen erbjuder molnleverantörer Windows-servrar, men många cloud-native teknologier (Docker containers, Kubernetes orchestration) har Linux som standard. Även om Windows-containrar existerar är de inte lika utbredda eller effektiva för många scenarion. En konsekvens blir att DevOps-processer och deployments krånglar – verktyg och CI/CD-pipelines är inställda på Linux-noder och måste byggas om för nya miljöer.

Det är troligt att stora molnaktörer skulle försöka mildra detta genom att exempelvis satsa på BSD-system som bas eller intensifiera utvecklingen av egna operativsystem. Men under överskådlig tid skulle molnmarknaden lida av instabilitet. Kanske tvingas vissa företag tillfälligt backa från molnet och köra mer on-premises med andra system, vilket kan försena projekt och öka kostnader (ironiskt nog tvärtemot trenden att flytta till molnet).

För tjänster som vi tar för givna – som Netflix streaming, Facebooks plattform, Amazons e-handel – innebär det stora tekniska omställningar bakom kulisserna. Även här är risken att användare upplever mer störningar eller långsammare introduktion av nya features medan infrastrukturen byts ut. Molnens elasticitet och kostnadseffektivitet kan också försämras om man inte längre kan köra lika många tunna Linux-baserade VM:ar per fysisk server (t.ex. Windows VM kräver mer resurser och licenskostnad). Summan blir att både leverantörer och kunder får en mer komplex och kostsam drift, med möjliga följdeffekter på tjänsternas pris och prestanda.

Möjliga alternativ till Linux

Vilka alternativ finns om Linux skulle tvingas bort? Det finns egentligen tre huvudsakliga vägar: använda en annan öppen Unix-liknande plattform (t.ex. BSD), gå tillbaka till de gamla kommersiella Unix-systemen, eller flytta allt till Windows-ekosystemet. Var och en av dessa har för- och nackdelar som sammanfattas nedan:

BSD-alternativen skulle kunna ta över en del där öppenhet krävs – t.ex. kanske vissa Linux-distributioner och communityn byter fokus till BSD. FreeBSD har god prestanda i nätverk och används av stora aktörer för specifika ändamål (exempelvis använder Netflix FreeBSD för sina CDN-servrar). OpenBSD är känt för säkerhet. Men inget BSD-system har drivrutins- och hårdvarustöd i närheten av Linux, särskilt för konsumentenheter. Att gå över till BSD skulle innebära att många komponenter (ex. drivrutiner, container-funktionalitet) måste utvecklas från grunden eller portas – en stor insats som tar tid.

Kommersiell UNIX (som var standard innan Linux slog igenom) skulle kunna vara ett kortsiktigt alternativ för vissa stormaskins- och databasmiljöer. Exempelvis kör fortfarande en del banker IBMs AIX på stordatorer. Dessa system är stabila men har stagnerat och är extremt kostsamma per instans. De lämpar sig knappast för att ersätta Linux i volym (t.ex. webbservrar eller moln) på grund av kostnad och skalbarhet. Dessutom finns kompetensen för de systemen numera hos en krympande skara specialister.

Windows är det mest allmänna alternativet och skulle troligen se en explosionsartad ökning i användning om Linux försvann, eftersom det körs på standard-PC-servrar och stöds av en jätte som Microsoft. Mycket går att göra i Windows som man idag gör i Linux, men långt ifrån allt på samma sätt. Vi kan förvänta oss att Microsoft skulle försöka täcka upp tomrummet – kanske lansera speciella versioner för tidigare Linux-marknader (t.ex. HPC eller nätverksutrustning). Trots det finns det områden där Windows saknar meritlista, t.ex. topprestanda för superdatorer eller möjligheten att köra på ytterst små inbyggda enheter med begränsad hårdvara. Effektivitet är också en fråga: många Linux-servrar är skräddarsydda med minimala fotavtryck, medan Windows är mer monolitiskt. I skalbara miljöer som stora datacenter kan skillnaden i resurskrav bli kostsam, samt administrationsmässigt att automatisera utan Linuxverktyg.

Som helhet finns inget självklart ersättande ekosystem som utan vidare kan ta över Linux roll rakt av. Mest sannolikt är en kombination av ovan alternativ beroende på användningsfall: kanske Windows ökar starkt på företags-IT-sidan, medan BSD anammas av open source-samhället för att försöka behålla någon öppet utvecklad serverplattform. Men att döma av Linux unika ställning idag skulle övergången bli kaotisk och fylld av ineffektivitet medan ekosystemet omstruktureras.

4. Samhälleliga och strategiska effekter

Digital suveränitet och geopolitik

Linux och öppen källkod har inte bara tekniska och ekonomiska implikationer, utan även strategiska. Många länder och organisationer ser idag öppen programvara som en nyckel till digital suveränitet – möjligheten att kontrollera sin egen IT-infrastruktur utan att vara utlämnad till andra nationers företag. Om Linux försvinner skulle mycket av den möjligheten undergrävas, eftersom alternativen i hög grad är kommersiella plattformar dominerade av ett fåtal aktörer (framförallt amerikanska såsom Microsoft, eller i viss mån kinesiska).

Konsekvenser för geopolitiken kan bli att länder försöker skynda på utveckling av egna operativsystem. Exempelvis har Kina sedan länge arbetat på Linux-varianter som Kylin/NeoKylin för att ersätta Windows inom stat och försvar. Utan Linux som bas måste de antingen utgå från något som *BSD eller bygga helt egna kärnor, vilket är ett enormt projekt. Under mellantiden skulle de behöva falla tillbaka på kommersiella alternativ och därmed öka beroendet av utländska företag – raka motsatsen till deras nuvarande strategi. Samma sak gäller EU och andra som vill värna egen kontroll: man tappar ett verktyg (open source) för att undvika att all data hamnar på plattformar utom egen kontroll. En expertkommentar på området lyder: “En stor fördel med open source är att det kan förebygga teknisk inlåsning… [Det] gör att du själv kan välja om du vill köra en tjänst on-prem eller hos ett flertal leverantörer”. Linux har varit exakt ett sådant öppet alternativ som gett länder, myndigheter och företag förhandlingsmakt mot proprietära lösningar.

Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv innebär avsaknad av Linux att fler kritiska system drivs av slutna plattformar som kontrolleras av enskilda leverantörer (ofta under jurisdiktioner som kanske inte delas av användaren). Till exempel, om europeiska myndigheter måste köra allting på Windows Server och Azure i brist på Linux-baserade system, innebär det ett geopolitiskt beroende av USA-baserade företag. Detta kan bli problematiskt vid diplomatiska spänningar eller om leverantören beslutar något ensidigt. Med Linux kunde man alltid välja att drifta själv, forka koden vid behov, och ingen extern part hade full kontroll. Den strategiska handlingsfriheten krymper utan ett öppet OS-alternativ.

Vidare kan standardisering och öppna format ta skada. Linux och GNU-verktygskedjan har främjat öppna standarder och interoperabilitet. Om ekosystemet blir mer fragmenterat mellan olika proprietära system kan det uppstå mer slutna silos, där data och system inte samverkar lika smidigt. Det strider mot många regeringars digitaliseringsmål om öppen data och systemoberoende.

Sammanfattningsvis skulle Linux frånfälle kunna rubba maktbalansen i IT-sektorn ytterligare mot några få dominerande företag och försvåra för länder att ha full kontroll över sina digitala infrastrukturer. Vi skulle se intensifierade försök att skapa inhemska alternativ, men under överskådlig tid ökar beroendet av storföretagen, med allt vad det innebär av strategiska risker.

Utbildning och forskning

Inom utbildning och forskning är Linux högt värderat som både verktyg och pedagogiskt hjälpmedel. På universitet världen över används Linux-servrar för forskning inom t.ex. superberäkningar, AI-utveckling, bioinformatik och mycket annat. Att det är öppet och gratis gör det lätt för akademiska institutioner att sätta upp kraftfulla beräkningskluster utan dyra licenser. Faktum är att Linux driver samtliga av världens topp-500 superdatorer, vilka ofta används för forskningsändamål. Om Linux inte längre fanns, skulle forskare behöva lägga om en stor del av sin datorkapacitet. Antingen tvingas de använda proprietära system (med licenskostnader som deras anslag kanske inte täcker) eller så får de förlita sig på betydligt mindre mogna alternativ. I vilket fall riskerar det att bromsa forskningstakten, särskilt i datadrivna fält, eftersom mycket tid skulle gå åt till teknisk anpassning snarare än forskning.

Dessutom är Linux en hörnsten i datavetenskaplig utbildning. Studenter lär sig om operativsystem via Linux-kärnans källkod, de lär sig programmering i Unix-liknande miljöer, och många högskolekurser använder Linux-servrar för labs. En stor andel av professionella utvecklare (47 % enligt en undersökning) föredrar att arbeta i Linux-miljö, vilket återspeglar hur vanligt det är som kunskapskrav. Om Linux upphör skulle läroplaner behöva skrivas om – kanske lär man ut mer Windows-administration eller något BSD, men tillgängligheten att experimentera fritt med ett fullskaligt OS (som Linux möjliggjort) minskar.

I forskningsprojekt där mjukvara utvecklas som öppen källkod (vilket är vanligt inom t.ex. bioinformatik och klimatmodellering) skulle samarbeten försvåras om man inte har en gemensam öppen plattform. Vissa projekt kunde bli bundna till speciella plattformar, vilket gör det svårare för andra att replikera resultat – reproducerbarhet i forskning kan alltså påverkas negativt.

Även på grundskole- och gymnasienivå har många länder introducerat elever till programmering via Raspberry Pi eller liknande enkortsdatorer som kör Linux. Hela den rörelsen för att sprida datorkunskap skulle få sig en törn om inte Linux finns som lågbudget-alternativ.

Sammantaget riskerar vi en situation där IT-kompetensen brett i samhället minskar på sikt, eftersom färre har chansen att lära sig på en öppen plattform. Istället kan kunskap bli mer kopplad till specifika verktyg från dominerande leverantörer, vilket är mindre önskvärt ur utbildningssynpunkt. Forskning och innovation, som till stor del byggt på öppna ekosystem, skulle behöva finna nya vägar – möjligen med förseningar och mer stängda samarbeten som följd.

Sammanfattning

Konsekvenserna av ett Linux-försvinnande skulle vara drastiska på alla plan. Tekniskt sett står vi inför ett vakuum i servrar, superdatorer och en myriad av enheter – ingen enkel ersättare finns för den roll Linux spelar i dag. Ekonomiskt skulle kostnader skjuta i höjden för både företag och konsumenter, när gratis öppna lösningar ersätts av licensierade alternativ och dyr migrering. Praktiskt skulle användare möta en mer fragmenterad och troligen mindre stabil digital vardag under en övergångsperiod. Strategiskt skulle världen bli mer beroende av några få kommersiella aktörer, med minskad digital suveränitet som följd, samtidigt som utbildning och forskning skulle förlora ett av sina viktigaste verktyg.

Det hypotetiska scenariot understryker hur djupt integrerat Linux är i det globala IT-ekosystemet. De senaste decenniernas utveckling – från internetboom till mobilrevolution och molnomställning – har till stor del skett på axlarna av Linux och öppen källkod. Om Linux plötsligt försvann skulle mycket behöva byggas upp från grunden igen, och världen skulle under lång tid framöver känna av svallvågorna av denna förändring.

Källor: De belagda uppgifterna i rapporten har hämtats från aktuella, trovärdiga källor. Bland annat visar statistik att Linux dominerar superdatorer, servrar och smartphones, och analyser från branschaktörer belyser Linux avgörande roll för säkerhet, molninfrastruktur samt företagslandskapet. Dessa källor och fler refereras löpande ovan för att styrka de påstådda konsekvenserna.

Oracle Linux 9.5 är den senaste versionen av Oracles egna Linuxdistribution, baserad på Red Hat Enterprise Linux men med tillägg och förbättringar som riktar sig särskilt till företag och molnmiljöer. Systemet kombinerar stabilitet, hög prestanda och långsiktigt stöd med möjligheten att välja mellan två olika kärnor: Red Hat-kompatibla ”Red Hat Compatible Kernel” och Oracles egen Unbreakable Enterprise Kernel (UEK).

Oracle Linux är helt gratis att ladda ner och använda, och kräver ingen licens för att få tillgång till uppdateringar. Det gör det till ett attraktivt alternativ för både traditionella datacenter, molntjänster och virtualiserade miljöer.

Med version 9.5 introduceras också UEK 8, den senaste generationen av Oracles optimerade Linuxkärna – designad för att klara av dagens tunga arbetslaster, databaser, och molnbaserade applikationer.

Nyheter i Unbreakable Enterprise Kernel 8

Enligt Oracle är detta den mest avancerade UEK-versionen hittills. Bland de främsta förbättringarna märks en helt ny minneshanteringsstruktur, förbättrad I/O, effektivare nätverksfunktioner och utökad säkerhet.

Mer effektiv minneshantering

UEK 8 introducerar folios, en ny datastruktur som ersätter det äldre systemet för hur kärnan hanterar minnessidor. Resultatet är lägre overhead och mycket bättre skalbarhet, vilket är avgörande för miljöer med hög belastning – som t.ex. stora databasservrar.

Kärnan använder nu även Maple Tree, en ny intern datastruktur som ersätter äldre Red-Black-träd i hanteringen av virtuellt minne. Det leder till snabbare åtkomst, bättre utnyttjande av CPU-cache och i slutändan jämnare prestanda.

Optimerad för Arm och moln

För de som använder Oracle Cloud Infrastructure med Arm-baserade Ampere-processorer, erbjuder UEK 8 ökad flexibilitet. Nu kan man välja mellan en standardkärna med 4K sidstorlek, eller en ny variant med 64K sidor – vilket är särskilt värdefullt i beräkningsintensiva miljöer som kräver mycket sammanhängande minne.

Förbättrade filsystem och I/O

Fil- och lagringssystem har också förbättrats kraftigt. Det moderna I/O-gränssnittet io_uring har fått stöd för mer effektiva skrivoperationer till XFS, och direkt skrivning fungerar nu parallellt i både XFS och Ext4. Dessutom har Btrfs blivit bättre på att hantera stora datamängder och komprimerad data.

En särskilt intressant nyhet för systemadministratörer är XFS Online Repair, som nu testas som teknikförhandsvisning. Denna funktion gör det möjligt att identifiera och åtgärda fel i filsystemet i realtid – utan att behöva starta om systemet. Detta kan minska driftstopp vid problem med filsystemet drastiskt.

Nya nätverks- och säkerhetsfunktioner

På nätverkssidan introduceras BIG TCP, som förbättrar IPv6-prestanda genom att minska antalet paket och därmed latens – särskilt relevant i moderna datacenter.

Kernel-funktionaliteten Berkeley Packet Filter (BPF) har fått en ny minneshanterare, vilket gör det både säkrare och effektivare att köra programkod direkt i kärnan, t.ex. för övervakning eller nätverksanalys.

Säkerheten förbättras också med stöd för Intel SGX (Software Guard Extensions), som nu tillåter dynamisk hantering av skyddade minnesområden – s.k. enclaves. Detta är särskilt användbart för känsliga arbetslaster i både moln- och lokala installationer.

Sammanfattning

Oracle Linux 9.5 med UEK 8 erbjuder en kraftfull, säker och framtidssäker plattform för verksamheter som ställer höga krav på tillgänglighet och prestanda. Med förbättrad minneshantering, optimerade filsystem, stöd för moderna arkitekturer och ny teknik för felsökning och säkerhet, tar Oracle ett tydligt kliv framåt i sin roll som leverantör av företagsanpassad öppen källkod.

För att börja använda UEK 8 krävs Oracle Linux 9.5. Kärnan installeras från det officiella programvaruförrådet ol9_UEKR8, som kan aktiveras med Oracle Linux-standardverktyg.

Oracles information

https://linuxiac.com/oracle-releases-unbreakable-enterprise-kernel-8

OpenMandriva är en europeisk Linuxdistribution som härstammar från den klassiska Mandrake Linux, känd för att vara användarvänlig och innovativ. Projektet drivs av den ideella organisationen OpenMandriva Association, och fokuserar på att leverera ett snabbt, modernt och fritt Linuxsystem byggt med öppen källkod – från kompilator till skrivbord. OpenMandriva är en av få distributioner som kompilerar hela systemet med Clang/LLVM istället för GCC, vilket ger unika optimeringsmöjligheter.

Nu är version OpenMandriva Lx 6.0 här – en ny stabil utgåva som ersätter den tidigare Lx 5.0. Den kommer med en lång rad förbättringar, ett nytt skrivbord, uppdaterade program och för första gången någonsin: en officiell serverversion.

Nyheter i Lx 6.0

Den största nyheten är att KDE Plasma – standardskrivbordet i OpenMandriva – uppgraderats till version 6, vilket innebär ett modernare gränssnitt, bättre prestanda och förbättrad Wayland-stöd. Både X11 (det klassiska fönstersystemet) och Wayland (den nyare, säkrare grafiska protokollstandarden) stöds fortfarande, men i virtuella maskiner som VirtualBox är det bäst att välja X11 och VMSVGA som grafikdrivrutin för att undvika problem.

Program och webbläsare

OpenMandriva Lx 6.0 kommer med flera viktiga program direkt från start:

• LibreOffice 25.2.3 – en fullständig kontorssvit med stöd för dokument, kalkylark och presentationer. Nu integrerad med Qt 6 och Plasma 6 för bättre utseende och prestanda.
• Chromium 135 och Firefox 137 – två av de mest populära webbläsarna, med ändringar för att ta bort spårningsfunktioner från Google samt återinfört stöd för bildformatet JPEG-XL.
• Falkon – en lättviktswebbläsare baserad på Qt, utvecklad av KDE-projektet.
• GIMP 3 – ett kraftfullt bildredigeringsprogram, ofta jämfört med Photoshop.
• VirtualBox 7.1.8 – ett verktyg för att köra virtuella operativsystem.

För utvecklare

Version 6.0 har ett toppmodernt utvecklarpaket:

• LLVM/Clang 19.1.7 – en modern kompilator som används för att bygga hela OpenMandriva, ett alternativ till klassiska GCC.
• GCC 14.2 – GNU Compiler Collection, stöder många språk och används fortfarande parallellt.
• Glibc 2.41 – grundläggande C-bibliotek som nästan alla Linuxprogram är beroende av.
• Systemd 257.5 – system- och tjänstehanteraren som styr uppstart och bakgrundsprocesser.
• Mesa 25.0.4 – hanterar grafikacceleration i Linux, viktigt för spel och skrivbordseffekter.
• Java 24 – kör och bygger Java-applikationer.

Stöd för Proton och dess experimentella version gör det möjligt att spela Windows-spel utan Steam och utan sluten kod.

Serverutgåvan – nu officiell

OpenMandriva erbjuder nu en minimal, ”headless” (utan grafiskt gränssnitt) serverversion. Den levereras som en rå diskavbildning (inte ISO) för enkel driftsättning i molntjänster och virtuella miljöer som QEMU och OpenStack.

Servern är optimerad för prestanda och kommer med en förvald användare (”omv”) samt stöd för cloud-init, vilket gör det enkelt att sätta upp nätverk och SSH-nycklar direkt vid uppstart.

Alternativa skrivbord

OpenMandriva stödjer även flera andra skrivbordsmiljöer:

• GNOME 48 – enkel och elegant skrivbordsmiljö, standard i många Linuxdistributioner.
• LXQt 2.2 – resurssnål och snabb, passar äldre datorer.
• Xfce – klassiskt och lättanvänt skrivbord med låg systembelastning.
• COSMIC – ett nytt skrivbord under utveckling av System76, fokuserar på produktivitet och användarvänlighet.

Teknik under ytan

Systemet inkluderar både nya och äldre versioner av KDE-komponenter för att säkra bred kompatibilitet:
KDE Plasma 6.3.4, men även äldre 5.27.12, tillsammans med KDE Gear (programsviten) 25.04 och 23.08.5.
Qt 6.9 och Qt 5.15.15 används för att stödja både nyare och äldre applikationer byggda med Qt, ett av de vanligaste verktygen för att skapa grafiska gränssnitt i Linux.

Installation och arkitektur

Systemet kan installeras både på x86_64 (vanliga datorer) och ARM-baserade servrar (t.ex. Ampere eMAG, Altra, eller AMD Zen). Installationen görs genom att skriva systemet till ett USB-minne och köra det medföljande installationsskriptet. Den som vill anpassa installationen för särskilda miljöer kan redigera skriptet efter behov.

Viktigt för befintliga användare

De som använder OpenMandriva Lx 5.0 rekommenderas att göra en helt ny installation av 6.0, eftersom en platsuppgradering inte är tillförlitlig.

Installationsavbilder finns att ladda ner via SourceForge, och fullständig versionsinformation finns i de officiella anteckningarna.

https://linuxiac.com/openmandriva-lx-6-0-launches-with-plasma-6-and-new-server-edition

Snart är det dags – Windows 10 når slutet av sin livscykel och får inte längre några säkerhetsuppdateringar. Men det betyder inte att din gamla dator är värdelös!

Vad har du för dator?

Innan du bestämmer vad du ska göra, ta reda på vad du faktiskt har för maskin. Har du till exempel en Intel i7-2600 eller en gammal Intel Celeron 440? Det är som att jämföra en Volvo P1800S med en Volvo 66 – den ena är en klassiker, den andra ett misslyckat experiment.

Även om datorn är riktigt gammal finns det användningsområden. Som tumregel kan man säga att datorer som endast stödjer 32-bitars system börjar bli svåra att använda 2025 och framåt. Om du har en sådan kan det vara dags att gå i pension – åtminstone för just den datorn.

1. Installera Linux Mint

Har du en lite äldre dator? Ge den nytt liv med Linux Mint. Systemet är snabbt, resurssnålt och ger en användarupplevelse som påminner mycket om Windows 7. Perfekt för dig som vill ha något enkelt och välbekant.

2. Bygg en NAS – nätverkslagring

En NAS (Network Attached Storage) är en enhet eller dator som är kopplad till ditt nätverk och används för att lagra och dela filer mellan flera användare eller enheter. Den fungerar som en privat molnserver i hemmet eller på kontoret, där du kan spara dokument, bilder, filmer och säkerhetskopior och komma åt dem från andra datorer, mobiltelefoner eller surfplattor.

I dessa tider, när allt fler ifrågasätter om man verkligen ska lägga sin data i amerikanska molntjänster, kan en NAS vara ett bra alternativ av din gamla dator.

Det finns flera Linux-baserade system som kan förvandla din dator till en NAS – perfekt för att lagra och dela filer hemma. Här är några populära alternativ:

För gamla eller svaga datorer:

• OpenMediaVault
• XigmaNAS

För Raspberry Pi:

• OpenMediaVault
• LibreELEC + SMB

För avancerade funktioner och snapshot-stöd:

• TrueNAS SCALE (kräver minst 8 GB RAM)
• Rockstor (bygger på Btrfs)

För enkel fil- och mediadelning:

• LibreELEC + SMB

3. Gör om datorn till en klockradio

Installera ett lättviktigt Linuxsystem som automatiskt startar Firefox i helskärm och öppnar en hemsida med klocka och webbradio.
Alternativt kan du använda ditt befintliga operativsystem. Det enda som behövs en hemsida som gör detta.

Exempel på en sådan sida: https://radio.televinken.org

Här är en artikel hur du gör det med Linux : Bygg en radio

4. Klocka, radio och informationstavla

Om du har lite programmeringskunskap kan du bygga vidare på klockradio-idén. Lägg till exempel till när nästa buss eller tunnelbana går från din närmsta hållplats.
Har du mer tid och lust kan du bygga en digital anslagstavla för hela familjen – med veckans middagar, kalender och påminnelser.

5. Sälj eller skänk bort datorn

En dator som inte klarar Windows 11 är inte värd mycket – men den kan fortfarande vara till nytta för någon annan. Om du säljer den, var ärlig med att den inte stödjer nyare Windows-versioner.

Om du skänker bort datorn, glöm inte att radera hårddisken ordentligt. Även om du tror att du inte har något känsligt lagrat, kan personlig information användas för bedrägerier.
Läs mer här: https://www.linux.se/sa-radera-du-din-harddisk-sakert/

6. När är det dags att slänga datorn?

Om datorn inte startar alls, inte ger bild eller har trasiga tangenter – då är återvinning rätt väg.
Men om enda problemet är ett gammalt operativsystem, är det ett enormt slöseri att kasta den.

Ett förtydligande: om datorn har Windows XP eller ännu äldre system, kan det vara svårt att ens få Linux att fungera bra. Då kan återvinning vara rätt val.

7. Barnens dator

Har du en allt-i-ett-dator som till exempel en äldre iMac? Gör om den till barnens ”Bolibompa-dator”!
Med Linux Mint eller Ubuntu kan barnen titta på film, spela enklare spel och till och med streama via tjänster som Netflix och Disney+.

8. Lär dig något nytt

Du kanske inte använder datorn varje dag – men varför inte använda den för att lära dig något nytt? Testa olika Linux- eller FreeBSD-installationer, experimentera, och bygg något eget.

Som man brukar säga: det är bara fantasin som sätter gränser.
Och med ChatGPT som hjälp behöver du inte vara expert – det är som att ha världens bästa lärare vid din sida.

LibreOffice 25.2.3 är nu tillgänglig med fokus på stabilitet och buggfixar. Den tredje underhållsuppdateringen i 25.2-serien rättar till 68 buggar och förbättrar kompatibilitet och prestanda i den fria kontorssviten.

LibreOffice 25.2.3 är en så kallad ”point release” som fokuserar på att förbättra stabiliteten och tillförlitligheten i sviten genom att åtgärda buggar och krascher som användare rapporterat. Totalt innehåller uppdateringen 68 buggfixar, vilka finns dokumenterade i ändringsloggarna för RC1 och RC2.

Uppdateringen kommer cirka en månad efter version 25.2.2 och stärker ytterligare LibreOffice 25.2-seriens balans mellan nya funktioner och produktionssäker stabilitet. Bland de större nyheterna i 25.2-serien (som lanserades i februari 2025) finns en ny integritetsfunktion som rensar dokument från personlig information, till exempel författarnamn, redigeringstider och skrivarkonfigurationer.

LibreOffice 25.2.3 bygger på LibreOffice Technology-plattformen, som möjliggör utveckling av versioner för både skrivbord, mobil och molntjänster. Plattformen stöder fullt ut både den öppna dokumentstandarden ODF (ODT, ODS, ODP) och Microsofts egna OOXML-format (DOCX, XLSX, PPTX), vilket gör sviten mycket kompatibel med olika filformat.

Denna version finns tillgänglig som DEB- och RPM-paket för Linux-användare, samt som källkod för den som föredrar att bygga programmet själv. Användare som installerat LibreOffice via sin Linuxdistributions pakethanterare bör vänta tills versionen blir tillgänglig där, för att uppdatera på ett säkert sätt.

Support och företagsanvändning
The Document Foundation påminner om att detta är Community Edition, som underhålls av frivilliga i det globala LibreOffice-nätverket. För företag och organisationer rekommenderas i stället LibreOffice Enterprise, som erbjuds av ekosystemets partners. Dessa versioner innehåller tilläggstjänster som långsiktigt stöd, säkerhetsuppdateringar och teknisk support via SLA-avtal. Mer information finns på: www.libreoffice.org/download/libreoffice-in-business

Manualer och support för slutanvändare
Engelska användarmanualer för Writer, Impress, Draw och Math kan laddas ner från books.libreoffice.org/en. Användare kan även få hjälp via användarforumet ask.libreoffice.org eller genom e-postlistor där frivilliga hjälper till.

Framtid och stöd
LibreOffice 25.2-serien kommer att få totalt sju underhållsuppdateringar och stöds till och med den 30 november 2025. Nästa version, LibreOffice 25.2.4, planeras släppas i början av juni.

Arch Linux har tagit ett stort kliv och finns nu som ett officiellt alternativ i Windows Subsystem for Linux (WSL) 2. Det betyder att Windows-användare enkelt kan köra Arch direkt i sitt system – utan att behöva krångla med avancerade installationer eller virtuella maskiner.

I februari rapporterades det att Arch Linux höll på att bli godkänd som en officiellt stödd distribution för WSL, ett verktyg som gör det möjligt att köra Linux-appar i Windows-miljö. Den 15 april bekräftade utvecklaren Robin Candau, som lett projektet, att Arch nu lagts till i Microsofts WSL-katalog – vilket innebär att arbetet är färdigt och tillgängligt för alla.

Efter månader av samarbete mellan Arch-utvecklare och Microsoft är det alltså klart: Arch är officiellt en del av WSL:s utbud. För fans av Arch och nyfikna nybörjare innebär det att man nu slipper den tekniskt utmanande installationen som Arch annars är känd för.

Istället för att skapa dubbelboot-system eller köra tunga virtuella maskiner kan du nu installera Arch med ett enkelt kommando – direkt från din Windows-terminal.

Så här gör du:

1. Aktivera WSL om det inte redan är installerat: powershellKopieraRedigerawsl --install --no-distribution
2. Se vilka distributioner som finns tillgängliga: powershellKopieraRedigerawsl --list --online
3. Installera Arch Linux: powershellKopieraRedigerawsl --install archlinux

När installationen är klar startar du Arch via Windows Terminal eller med:

powershellKopieraRedigerawsl -d archlinux

Och det är allt – du är igång med Arch på Windows!

https://linuxiac.com/arch-linux-officially-arrives-on-windows-subsystem-for-linux

Mozilla har släppt version 138 av sin populära e-postklient Thunderbird. Det är en fri programvara med öppen källkod som nu fått flera förbättringar, nya funktioner och buggfixar.

En av de mest märkbara nyheterna är att aviseringarna för ny e-post har blivit mer interaktiva. Numera kan du direkt från aviseringen välja att arkivera, ta bort eller svara på meddelandet – utan att behöva öppna själva Thunderbird-fönstret.

För macOS-användare har inställningarna för aviseringar utökats, vilket gör det lättare att anpassa vilka typer av meddelanden du vill se och hur de ska visas.

Programmet har även fått förbättrat stöd för tillgänglighet. På både Linux och macOS har färgerna i högkontrastlägen justerats, så att gränssnittet blir mer enhetligt för användare med särskilda behov.

Flera buggar har också rättats till. Exempelvis visas inte längre dubbla ikoner i macOS-aviseringar, och förhandsvisningar i aviseringarna klipps inte av lika konstigt som tidigare. Ett problem där datum visade fel veckodag har också åtgärdats.

En annan förbättring är att växlingen mellan ljust och mörkt tema nu fungerar smidigare – även om du använder tillägget Dark Reader.

Tekniska problem som rörde adressboken, där uppgifter kunde listas fel beroende på versaler/gemener, har fixats. Det är också svårare att av misstag radera saker i meddelandesökningen, och nu fungerar dra-och-släpp-ordning igen för nyhetsgrupper.

Windows-användare som haft bekymmer med mappar eller profiler som innehåller tecken utanför det engelska alfabetet får nu en lösning på det också.

Förutom dessa förbättringar har säkerhetsluckor täppts till, och den allmänna användarupplevelsen har blivit mer stabil och smidig – till exempel vid tangentbordsnavigering eller synkronisering med Zimbra-servrar via CardDAV.

Ett tidigare fel där det adaptiva skräppostfiltret ibland kunde krascha programmet är nu åtgärdat, vilket ger ett mer pålitligt system för att hantera oönskad e-post och sorteringsregler.

Du kan läsa mer i det officiella tillkännagivandet eller ladda ner den nya versionen direkt från Mozillas webbplats.

https://linuxiac.com/mozilla-thunderbird-138-released-heres-whats-new

Valve meddelar nu en viktig förändring för dig som spelar på Linux. Från och med 15 augusti 2025 kommer Steam-klienten inte längre att fungera på system där glibc (GNU C Library) är äldre än version 2.31.

Det innebär att om du kör en gammal Linuxdistribution med ett äldre systembibliotek, så kommer du inte bara att tappa tillgången till själva Steam – du kommer heller inte kunna starta dina installerade spel. Allt kräver då en nyare version av glibc för att överhuvudtaget kunna köras.

Det här påverkar främst riktigt gamla system, till exempel:

• Debian 10
• Ubuntu 18.04
• Fedora 31
• Linux Mint 19
• CentOS 7, RHEL 7 och 8, AlmaLinux 8, Rocky Linux 8

De flesta skrivbordsanvändare har förmodligen redan gått vidare till nyare versioner – särskilt eftersom dessa gamla system ofta inte längre har officiellt stöd. Men om du av någon anledning fortfarande använder en av dem, kan det vara hög tid att tänka på en uppdatering.

Bakgrunden till detta är att glibc är ett grundläggande bibliotek som alla dynamiskt länkade program i Linux använder. Det hanterar saker som filåtkomst, skärmutmatning, nätverkskommunikation och minneshantering. När Steam och spelen byggs med nyare versioner av glibc, förstår inte äldre system längre hur de fungerar – vilket gör att de helt enkelt vägrar starta.

Så om du vill fortsätta spela via Steam efter sommaren 2025, se till att din Linux-installation är uppdaterad. Det är inte bara en fråga om kompatibilitet – det är också viktigt för säkerhet och prestanda.

Kort sagt: kör du glibc äldre än 2.31 – dags att uppgradera!

https://linuxiac.com/steam-will-stop-working-on-outdated-linux-systems-this-august

Den lilla och resurssnåla Linuxdistributionen 4MLinux har nått version 48.0. Utvecklaren Zbigniew Konojacki meddelar att denna nya version nu finns tillgänglig för nedladdning, och kommer med flera nya funktioner och uppdateringar.

Bland nyheterna märks att videoredigeraren Kino (för DV-video via IEEE 1394) nu ingår som standard, liksom VVenC, en modern videokodare för H.266/VVC-formatet. Även FreeTube, en fristående YouTube-klient, och Bristol, ett ljudemuleringsprogram för klassiska syntar och elpianon, har lagts till.

Version 48.0 innehåller också uppdaterade versioner av många vanliga program, exempelvis:

• LibreOffice 25.2
• AbiWord 3.0.5
• GIMP 2.10.38
• Mozilla Firefox 137
• Google Chrome 135.0
• VLC 3.0.21
• Wine 10.4

Under ytan används Linux 6.12 LTS och Mesa 24.3.3 för grafikstöd. Som vanligt bygger systemet på den lättviktiga fönsterhanteraren JWM och är avsett för 64-bitars datorer.

Även serverutgåvan 4MServer har uppdaterats. Den gör det möjligt att snabbt sätta upp en komplett LAMP-server (Linux, Apache, MariaDB, PHP) och innehåller bland annat:

• BusyBox 1.36.1
• Perl 5.40.0
• Python 3.13.1 och 2.7.18
• Ruby 3.4.1

Den tidigare versionen, 4MLinux 47.0, har nu fått statusen ”gammal stabil” och bör uppdateras. Samtidigt avslutas stödet för 4MLinux 46.0.

Nedladdning av version 48.0 erbjuds i både Full- och Core-varianter via projektets officiella webbplats.

Den populära fria DJ-programvaran Mixxx har nu släppts i version 2.5.1. Den nya uppdateringen innehåller stöd för flera nya DJ-kontrollers, inklusive DJ TechTools MIDI Fighter Spectra, Numark NS6II, Numark Platinum FX, M-Vave SMC-Mixer, Hercules DJControl Inpulse 500 och Reloop Digital Jockey 2 IE. Dessutom finns nu en pianotangentbords-mappning för M-Vave SMK-25 II.

Uppdateringen innebär också att Hercules DJControl Inpulse 300 får nya funktioner som toneplay, slicer och beatmatch. Stödet för Behringer DDM4000 och BCR2000 har förbättrats, och pitch bend-knapparna på Hercules DJ Console Mk1 fungerar nu som de ska.

Mixxx 2.5.1 rättar också till VU-mätarna på Numark Mixtrack Platinum, fixar slip mode och lägger till saknade reglage på Pioneer DDJ-SB3, samt förbättrar stödet för Traktor S4mk3 och Traktor Kontrol S3.

Utöver allt detta har utvecklarna förbättrat MIDI-inlärningen och kontrollinställningarna, gjort Waveform Overview ännu bättre, lagt till stöd för Ubuntu 25.04 och rättat ett antal buggar och problem.

Mixxx kan laddas ner som Flatpak via Flathub, eller kompileras från källkod om du föredrar det. Snart kommer det också finnas tillgängligt i Linux-distributionernas programarkiv.

Översikt

TrueNAS har släppt version 25.04, även kallad Fangtooth, som innebär flera viktiga uppdateringar och förbättringar för NAS-system med öppen källkod. Den senaste versionen baseras på Debian Linux och fokuserar på företagsanvändare som behöver kraftfull lagring med stöd för modern virtualisering och containeriserade applikationer.

Nyheter i Lagring och API

En av de största nyheterna är stödet för snabb ZFS-deduplicering, som direkt integrerats i användargränssnittet och ger bättre effektivitet i datalagringen. Dessutom introduceras ett nytt API baserat på JSON-RPC 2.0 över WebSocket, vilket ersätter det äldre REST API:t. Denna förändring innebär förbättrad dokumentation och ger användare möjlighet att koppla API-nycklar direkt till specifika användarkonton, vilket ger bättre säkerhet och integration med externa lösningar.

Förbättrad Hårdvarukompatibilitet

På hårdvarusidan använder TrueNAS 25.04 Linux-kärnan 6.12 för utökad hårdvarukompatibilitet och NVIDIA-drivrutin 550.142, vilket möjliggör effektivare hantering av GPU-intensiva arbetsuppgifter. OpenZFS har uppgraderats till version 2.3, vilket ytterligare förbättrar lagringssystemets prestanda och pålitlighet.

Nya Företagsfunktioner

Flera företagsfokuserade funktioner introduceras också, som stöd för NFS över RDMA och Fibre Channel. Administratörer kan nu dra nytta av iSCSI XCOPY med ZVOL-blockkloning, vilket förenklar och effektiviserar datahanteringen.

Uppdaterad Virtualisering

Virtualiseringsfunktionerna har genomgått en större förändring. Den tidigare KVM-hypervisorn har ersatts med Incus, och TrueNAS introducerar nu även stöd för Linux-systemcontainers (LXC). Dessa virtualiseringsfunktioner är dock fortfarande i ett experimentellt stadium och rekommenderas i nuläget enbart för test- och utvecklingsmiljöer.

Förändringar i Apps-systemet

Även TrueNAS Apps-systemet har fått betydande förändringar med möjlighet att binda specifika IP-adresser per applikation, vilket ger bättre kontroll och flexibilitet.

Viktiga Uppgraderingsdetaljer

För användare som uppgraderar från tidigare versioner av TrueNAS (24.04 eller 24.10) är det viktigt att notera att äldre versioner inte längre kommer stödjas för nya installationer eller uppgraderingar efter den 1 juni 2025. Användare bör därför säkerställa att applikationer migreras innan detta datum.

En annan viktig aspekt är att virtuella maskiner skapade med den tidigare KVM-implementationen inte migreras automatiskt vid uppgradering. Användare måste därför manuellt återskapa dessa virtuella maskiner under Incus efter uppgraderingen.

Rekommendationer inför Uppgradering

TrueNAS-teamet rekommenderar att användare noggrant planerar och testar inför en eventuell uppgradering, även om version 25.04 klassificeras som stabil.

För detaljerad information om hur uppgraderingen bör genomföras, hänvisas användare till TrueNAS webbgränssnitt, där det rekommenderas att först uppdatera systemet till den senaste underhållsversionen (v24.10.2) innan version 25.04 installeras.

Kan laddas hem här : https://www.truenas.com/download-truenas-core/

https://linuxiac.com/truenas-25-04-fangtooth-open-source-nas-released

Att samla in kontaktuppgifter från intressenter på en exempelvis en mässa är ofta en omständig process.
Traditionellt används pappersblanketter som senare måste matas in i datorn manuellt – tidsödande och lätt att göra fel.

Men tänk om du kunde bygga en egen webbapp som samlar in uppgifterna direkt till en databas via en enkel QR-kod?
I den här artikeln visar vi hur du bygger en sådan lösning – helt utan pappersarbete!

Bakgrund

Istället för att dela ut pappersblanketter, kan du på t.ex på en mässa ställa upp en skylt med en QR-kod.

När besökaren skannar koden med sin mobil öppnas ett formulär där de själva fyller i sina kontaktuppgifter.

Informationen sparas direkt i en databas och är redo för dig att använda – utan något extra arbete efter mässan.

Att anlita en programmerare för detta kostar ofta runt 1000 kr/timme plus moms. Dessutom är detta ett roligt och lärorikt projekt!

Koden är på en nivå som påminner om när man på 80-talet satt med C64-användarmanualen och testade hur man gjorde en ballongsprite i BASIC.

Skillnaden är att vi idag använder PHP och HTML.

Med hjälp av verktyg som ChatGPT kan du dessutom komma mycket långt på egen hand.

Tekniken bakom: LAMP

För detta projekt använder vi en klassisk LAMP-stack:

• Linux – Operativsystem
• Apache – Webbserver
• MySQL/MariaDB – Databashanterare
• PHP – Serversidespråk

Det finns flera sätt att installera en LAMP-miljö, oavsett om du kör Linux, macOS eller Windows.

En bra guide hittar du här:

👉 Så installerar du en LAMP-server med VirtualBox och Ubuntu Server 22.04 LTS

Observera att VMware numera är gratis för privatpersoner och ofta fungerar bättre än VirtualBox.
Dessutom har Ubuntu 24.04 LTS nyligen släppts.

Vi utgår från att du redan har en fungerande LAMP-miljö.

Innan vi börjar bör vi fundera på hur databasen ska se ut, det vill säga vilka fält som ska finnas. Eftersom vi ska bygga ett adressregister handlar det om de vanliga fälten: förnamn, efternamn, adressrad 1, adressrad 2, postnummer, ort, mobilnummer och e-postadress.

Ju mer specifik du är mot ChatGPT, desto bättre resultat får du.

Vår första instruktion till ChatGPT blir:

Bygg ett adressregister.
Det ska innehålla förnamn, efternamn, adressrad 1, adressrad 2, postnummer, ort, mobilnummer och e-postadress.
Skapa ett formulär i HTML med ett PHP-skript som tar emot datan och sparar den i en MySQL-databas.
Se till att namn och adresser automatiskt får stor bokstav i början.

ChatGPT kommer nu att producera din första kod. Den sparar du på webbservern i din testmiljö.

När vi har sparat vår första kodfil på webbservern och fått ett formulär och ett PHP-skript som sparar data till databasen, är det dags att tänka på nästa steg.

Nästa instruktion till ChatGPT kan vara:

Bygg ett PHP-skript som visar alla poster i adressregistret i en snygg HTML-tabell.
Lägg till möjlighet att redigera och ta bort poster. När man klickar på ”Redigera” ska formuläret fyllas i med den befintliga informationen, och när man klickar på ”Ta bort” ska posten raderas från databasen.

Genom att ge tydliga och detaljerade instruktioner blir det mycket enklare för ChatGPT att generera kod som fungerar direkt, utan att du behöver ändra så mycket i efterhand.

Spara även detta skript på webbservern och testa så att allt fungerar som tänkt innan du går vidare.

Tips: Om du använder Chrome kan du skapa en QR-kod för sidan. Om du arbetar lokalt i ditt nätverk måste dock telefonen vara inloggad på samma nätverk för att QR-koden ska fungera.
Vill du få en snyggare vy på mobilen kan du ge ChatGPT instruktionen att koden ska anpassas för exempelvis Bootstrap 5.

Steg för steg: Utveckla vidare

När vi har ett fungerande system för att lägga till, visa, redigera och ta bort poster i adressregistret, kan vi börja lägga till fler smarta funktioner.

Nästa instruktion till ChatGPT:

Bygg en sökfunktion i PHP som låter användaren söka efter poster baserat på förnamn, efternamn, postnummer eller e-postadress.
Resultatet ska visas i samma HTML-tabell som innan.

När sökningen fungerar kan du gå vidare:

Lägg till en funktion för att exportera adressregistret till en CSV-fil som kan öppnas i Excel.
Använd PHP för att skapa filen och skicka den som en nedladdning till användaren.

Genom att jobba på detta sätt — ett litet steg i taget — lär du dig både hur koden fungerar och hur du styr ChatGPT för att få exakt det du vill ha.

Spara alltid dina filer på webbservern efter varje steg och testa noggrant innan du går vidare!

Strukturera projektet

För att hålla ordning på alla filer som vi bygger upp i adressregisterprojektet, är det bra att direkt från början skapa en enkel och logisk mappstruktur på webbservern.

Förklaring av filerna:

• form.php: Här finns formuläret där du matar in nya adresser. Den versionen som ligger som tar fil på serven saknar action=”spara.php” lägg till den på form tagen.
• lista.php: Visar alla registrerade adresser i en snygg tabell.
• redigera.php: Laddar in en post i ett formulär så att den kan redigeras.
• ta_bort.php: Tar bort en post från databasen.
• sok.php: Söker i databasen. Inte aktuell för den versionen kommer finnas att lägre ner nedan.
• exportera.php: Skapar en CSV-fil för nedladdning.
• config.php: Innehåller inloggningsuppgifterna till MySQL.
• css/style.css: Här kan du lägga till egen design.
• tack.html: Innehåller en tack sida, efter användaren har skickat in sin data. Den länkar tillbaka till index.html ändra det till index.php

OBS: Under utvecklingsarbetet kan det vara praktiskt att kalla din huvudsida indx.php istället för index.php, för att enklare hålla koll på dina filer.

Tänk på att ChatGPT ibland kan förstöra sin egen kod, särskilt om instruktionerna blir många, eftersom den kan glömma bort början av instruktionerna. Därför är det bra att spara olika versioner av det ChatGPT producerar.

Skapa databasen

Logga in på din server via SSH och starta MySQL:

sudo mysql

Skapa databasen och användaren:

CREATE DATABASE adressregister;
CREATE USER 'adressregister'@'localhost' IDENTIFIED BY 'z3fxQqFMhVcjEyt3ZZeKnjHYQfiPLJ';
GRANT ALL PRIVILEGES ON adressregister.* TO 'adressregister'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;
USE adressregister;

Skapa tabellen:

CREATE TABLE AdressData (
    id INT AUTO_INCREMENT PRIMARY KEY,
    datum DATE NOT NULL,
    fornamn VARCHAR(255) NOT NULL,
    efternamn VARCHAR(255) NOT NULL,
    adressrad1 VARCHAR(255),
    adressrad2 VARCHAR(255),
    postnummer_postort VARCHAR(255),
    mobiltelefon VARCHAR(20),
    epost VARCHAR(255)
);

Ladda ner färdiga filer

För att undvika att artikeln blir för lång kan du ladda ner källkoden som en .tar-fil:

Ladda ner AdressData.tar

(Observera att vi använt indx.php istället för index.php under utvecklingen.)

Grattis – din första webbapp är klar!

Nu kan du ladda upp din kod till en server som är ansluten till internet.

Tips:
Skapa en QR-kod som leder direkt till din formulärsida. Skriv ut QR-koden på en skylt så att exempelvis mässbesökare enkelt kan fylla i sina uppgifter!

Nästa steg: Bli ännu bättre

Använd ChatGPT som din mentor:

• Be ChatGPT förklara koden rad för rad.
• Förstå varje del och börja anpassa appen efter dina egna behov.
• Sätt gärna upp en separat testmiljö där du kan experimentera utan att riskera den riktiga databasen.

Viktigt: Tänk på säkerheten!

Din webbapp fungerar – men den är inte säker än!
Internet är fullt av bottar som försöker hitta och attackera osäkra webbapplikationer.

Skydda särskilt administratörssidor som admin.php och export.php:

Skapa en separat mapp för adminfunktionerna och lägg en .htaccess-fil där med exempelvis:

Order deny,allow
Deny from all
Allow from 192.168.1.0/24

Detta gör att endast datorer från ditt lokala nätverk kan komma åt mappen.

För ännu bättre säkerhet: lösenordsskydda adminmappen.

Sammanfattning

Genom att bygga din egen webbapp:

• Sparar du tid och slipper manuellt arbete.
• Skapar du en modern och professionell upplevelse (ingen vill fylla i papper 2025!).
• Lär du dig grunderna i webbprogrammering.
• Lägger du grunden till fler spännande projekt i framtiden!

Den kraftfulla virtualiseringsmjukvaran QEMU har nu nått version 10.0, och det är en uppdatering fullpackad med nya funktioner och förbättringar. Denna version förbättrar emuleringen av flera olika systemarkitekturer, inklusive x86, ARM64, RISC-V, HPPA, s390x och LoongArch.

Förbättringar för x86

QEMU 10.0 erbjuder snabbare emulering av stränginstruktioner och introducerar stöd för två nya Intel-CPU-modeller: ClearwaterForest och SierraForest-v2. Den populära enheten virtio-scsi har dessutom fått fullt stöd för multiköhantering, vilket ger bättre prestanda för virtuella diskar. Det finns även nya grafikenheter för att ge macOS-gäster accelererad grafik, något som länge varit efterfrågat.

Nya funktioner för ARM

På ARM-sidan introduceras stöd för flera nya CPU-funktioner (bl.a. FEAT_AFP, RPRES och XS) samt timers på Secure EL2-nivå. Även hårdvarustödet har utökats – nu finns emulering av bl.a. Stellaris, NPCM845 och i.MX 8M Plus EVK. Den virtuella ARM-plattformen “virt” har också fått bättre konfigurationsmöjligheter för stora MMIO-områden via PCIe.

RISC-V tar ett stort kliv framåt

Det här är en stor version för RISC-V-entusiaster. QEMU 10.0 stödjer nu bl.a. Tenstorrent Ascalon, Xiangshan Nanhu (RV64), flera nya ISA-tillägg (som sha, svukte, Smdbltrp, Sspm, m.fl.), samt förbättringar för felsökning och emulering av användarlägesundantag.

HPPA (PA-RISC) – bättre stöd och mer RAM

HPPA-emuleringen har förbättrats rejält med stöd för 64-bitars HP-UX, emulering av styrkort (Diva GSP), stöd för grafik och snabbare översättning. Du kan nu även emulera upp till 256 GB RAM på 64-bitars gäster.

s390x – IBM:s mainframe blir snabbare

QEMU 10.0 inkluderar stöd för nästa generations IBM CPU (generation 17), virtio-mem, och förbättrad IOMMU-hantering. CPU-emuleringen har också fått bättre stöd för instruktionerna PPNO och MCV.

LoongArch och PowerPC får nya funktioner

LoongArch får förbättrat KVM-stöd, CPU-hotplug och en ny funktion för live-migrering (“cpr-transfer”). Även PowerPC får en förbättring i form av emulering av /proc/cpuinfo. Backend-stödet har också förbättrats med nya I/O-flaggor.

VFIO: förbättrad migrering och bättre GPU-stöd

VFIO-användare kan glädjas åt stöd för multifd-migrering, bättre hantering av äldre ATI GPU:er, förbättrat stöd för Intel Gen 11/12 passthrough, och tydligare felrapporter om något går snett.

Vill du läsa hela listan med ändringar eller ladda ner källkoden? Gå till den officiella QEMU-webbplatsen. Om du hellre väntar på en enkel uppdatering via paket, så kommer version 10.0 snart att finnas i de flesta Linuxdistributioners stabila arkiv.

Vad är Proxmox VE?
Proxmox Virtual Environment (VE) är en kraftfull och öppen källkodslösning för servervirtualisering. Med Proxmox kan du enkelt köra och hantera både virtuella maskiner (KVM) och containrar (LXC) via ett snyggt webbgränssnitt. Det är ett populärt alternativ till kommersiella virtualiseringsplattformar som VMware ESXi, särskilt för små till medelstora företag, labbmiljöer och tekniskt intresserade användare. Proxmox är baserat på Debian Linux och erbjuder integrerade lösningar för backup, brandväggar, klusterhantering och mer – helt utan licensavgifter.

För dig som använder Proxmox VE 8 finns det nu en ny valmöjlighet: Linux 6.14-kärnan kan installeras som ett alternativ till standardkärnan. Det här är goda nyheter för dig som vill testa den allra senaste hårdvarustödet eller prestandaförbättringar – utan att vänta på nästa stora uppdatering.

Proxmox VE bygger på Debian och brukar hålla sig till samma kärnversioner som Ubuntu – åtminstone så länge dessa har LTS-status (Long Term Support). Men ibland erbjuder Proxmox-teamet nyare kärnor som frivilliga alternativ för den som vill ligga i framkant. Så är fallet nu.

Vad är nytt i Linux 6.14?

Linux 6.14, som släpptes nyligen, kommer med en rad spännande nyheter:

• Stöd för AMD Ryzen AI-processorer – perfekt för den som arbetar med AI eller maskininlärning i virtuella maskiner.
• Snabbare spelprestanda på Linux genom nya NTSYNC-drivrutinen.
• Förbättrad kontroll över GPU-minne, vilket gör att resurser fördelas bättre mellan olika VM:ar.
• Snabbare dataöverföring tack vare effektivare I/O.
• Förbättringar i Btrfs-filsystemet, bland annat bättre hantering av RAID1.
• FUSE + io_uring ger snabbare filhantering i användarutrymmet.
• Framtidssäkrat stöd för ny hårdvara, som AMD RDNA4-GPU:er och nya Snapdragon- samt Intel-processorer.

Ska du uppgradera?

Det är helt upp till dig – och vad du använder Proxmox till. Om du har ett system i produktion, särskilt med kritiska arbetsuppgifter, är det oftast bäst att hålla sig till den stabila standardkärnan (Linux 6.8) . Men om du är nyfiken på ny funktionalitet, testar ny hårdvara eller bara gillar att ligga steget före – då kan 6.14 vara värt att prova.

Den nya kärnan finns tillgänglig via de vanliga test- och no-subscription-repositoryn, både för Proxmox VE, Proxmox Backup Server (PBS) och Proxmox Mail Gateway (PMG).

Hur du testar den

Du behöver bara aktivera test- eller pve-no-subscription-arkivet i din Proxmox-installation. Därefter kan du installera 6.14-kärnan och välja den vid omstart. Det finns redan användare på Proxmox-forumet som har testat – och de flesta verkar nöjda hittills.

https://ostechnix.com/proxmox-ve-8-linux-6-14-kernel-opt-in

I den här guiden visar vi hur du enkelt gör en USB-sticka som du kan använda för att installera eller köra Linux. Allt görs från en dator med Windows.

Du behöver:

1. Rufus – ett gratis verktyg som laddas ner från https://rufus.ie
2. Ett USB-minne på minst 16 GB. Allt på stickan kommer att raderas, så se till att inget viktigt finns kvar.
3. En Linux-ISO – alltså själva installationsfilen. Här hittar du olika Linuxvarianter: https://wiki.linux.se/index.php/Linux_distrubtioner

Tips: Om du gör detta på din vanliga dator som du använder dagligen, bör du först göra en säkerhetskopia.

Kolla om din dator har UEFI eller BIOS

Innan du börjar är det bra att veta vilken typ av firmware din dator använder. UEFI är standard sedan ungefär 2007, men äldre datorer kan fortfarande använda klassisk BIOS. Det kan också vara nödvändigt att stänga av Secure Boot i inställningarna.

För att komma åt BIOS/UEFI:

• På HP-datorer trycker man ofta på ESC vid uppstart
• På andra märken kan det vara F10 eller Del (Delete)
• Om du är osäker, sök upp instruktionerna för just din modell

Skapa USB-stickan

1. Öppna Rufus
2. Välj din nedladdade ISO-fil
3. Välj rätt USB-enhet
4. Klicka på Start

Vänta medan programmet skriver filerna – det tar bara några minuter. När det är klart är din USB-sticka redo att användas för att boota en dator.

Starta datorn från USB-stickan

Sätt in stickan i datorn du vill installera Linux på och starta om den.

OBS: Det som följer förutsätter att du tänker installera Linux och därmed radera allt på datorns hårddisk.

När datorn startar, tryck upprepade gånger på F12 (eller rätt tangent för att välja startenhet – det varierar mellan märken). På vissa bärbara datorer måste du samtidigt hålla nere Fn-tangenten för att F12 ska fungera som den ska och på HP Maskiner trycker du ESC.

Om det ändå startar Windows:

• Starta om datorn igen, men håll nere Shift när du klickar på ”Starta om”. Då får du upp avancerade startalternativ där du kan välja att gå in i UEFI och ändra startordningen.

När allt fungerar som det ska, dyker en meny upp med olika alternativ. I de flesta fall kan du prova Linux direkt från USB-stickan – utan att göra några ändringar på datorn – innan du bestämmer dig för att installera det.

Behöver du hjälp med att komma igång? I Stockholm kan du få installationshjälp via Datorhjälp.se. Utanför Stockholm har vi tyvärr inte koll på vilka som erbjuder liknande tjänster.

Tidigare har vi testat Linux Mint i virtuella maskiner, men det är först när man kör det på riktig hårdvara som man får den fulla upplevelsen. Den här gången installerade vi Mint 22.1 på en HP-laptop med modellnumret 173Z8EA#UUW. Den är utrustad med en AMD Ryzen 5 3500U – en fyrkärnig CPU med åtta trådar – som faktiskt klarar av att köra Windows 11. Datorn har SSD och 6 GB RAM, och är cirka fyra år gammal. Det är ingen premiumdator, snarare en prisvärd plastmaskin i mellanklassen. Enligt CPUbenchmark.net ligger den på 1928 i enkeltrådad prestanda och 6879 i flertrådad – varken raket eller snigel.

Uppskattat 2:a värde på maskinen är ca 500:-

Installationen av Linux Mint gick snabbt och smidigt. Systemet startade imponerande snabbt efter omstart – SSD:n gör verkligen skillnad. Mint känns lätt och responsivt från början.

En stor fördel med Linux Mint är att det känns bekant för den som kommer från Windows. Gränssnittet påminner mycket om Windows 7, vilket gör övergången smidig för många användare.

En återkommande källa till frustration inom Linuxvärlden är att få kringutrustning som skrivare att fungera. Men här blev vi positivt överraskade – systemet hittade vår Brother-skrivare automatiskt via nätverket och den fungerade direkt, utan krångel eller extra konfiguration. Visst kan upplevelsen variera beroende på modell och tillverkare, men i vårt fall fungerade det utmärkt.

Helhetsintrycket av Linux Mint är mycket positivt – särskilt för den som är van vid Windows.

Mint finns i tre olika versioner beroende på vilken typ av dator man har:

• Cinnamon – för nyare eller mellanklassdatorer, som testmaskinen här.
• Xfce – för äldre eller enklare maskiner, t.ex. med Celeron- eller Pentium-processorer.
• MATE – för den som föredrar ett klassiskt skrivbordsläge som det såg ut mellan 2006 och 2011.

Det mesta man behöver finns förinstallerat – till exempel LibreOffice – och allt är på svenska. Det är glädjande att se att ett så litet språk som svenska är väl integrerat. Firefox följer med som standard, men vill man ha Chrome får man installera det själv – vilket är enkelt gjort.

Att aktivera arbetsytor för att jobba med flera skrivbord är lätt, och det är också enkelt att justera skärminställningar. Just den här maskinen stöder 1600×900, vilket är fullt tillräckligt för de flesta vardagsbehov.

En sak som vissa kan sakna är en appbutik likt den Ubuntu har. Det går utmärkt att installera program via terminalen, men det kan kännas ovant om man inte har tidigare erfarenhet.

Och även om Mint liknar Windows utseendemässigt, så kan man inte köra Windows-program direkt – det krävs emulering, exempelvis via Wine. Men frågan är om man verkligen behöver det. För kontorsarbete, e-post och webbsurfning räcker Linux Mint gott och väl.

En detalj jag verkligen uppskattar är att kommandot ifconfig fortfarande fungerar direkt. I många andra Linuxdistributioner behöver man istället använda ip a, eller först installera paketet net-tools för att få tillgång till ifconfig. Även på macOS är ifconfig fortfarande standard. Det är kanske ingen avgörande sak – men som man brukar säga: det är inte alltid lätt att lära en gammal hund nya trick.

Som en avslutande test körde vi statliga SVT:s ”Den stora älgvandringen” i Firefox – och det fungerade utmärkt. Vi har ännu inte testat andra streamingtjänster, men så länge DRM är aktiverat brukar det inte vara några problem.

Linux.se:s åsikt om Linux Mint 22.1 är att det är en utmärkt distribution för den som vill använda Linux men ändå ha något som känns bekant. Vill du inte kassera din gamla laptop bara för att Apple eller Microsoft inte längre stöder den – då är detta ett riktigt bra alternativ.

Så här bedömdes olika områden:

• Installationen var enkel – betyg 5
• Användarvänligheten är hög – betyg 5
• Systemet känns snabbt – betyg 5
• Kringutrustning som skrivare hittas lätt – betyg 5
• Några buggar märktes – betyg 3

Länk för att ladda ner Linux Mint hittar du som vanligt i vår wiki.

https://wiki.linux.se/index.php/MiNT