Armbian är ett lättviktsoperativsystem baserat på Debian och Ubuntu som är optimerat för ARM-baserade enheter som single-board-datorer (SBCs), exempelvis Raspberry Pi, Orange Pi, och andra liknande enheter. Det är känt för sin effektivitet, anpassningsbarhet och för att det stöder ett brett utbud av ARM-hårdvara. Armbian erbjuder en stabil grund för att köra serverapplikationer, utveckla programvara, eller för allmän användning i utbildning och hobbyprojekt.
Vi är glada över att kunna presentera den senaste Armbian-versionen, v23.11! Den här uppdateringen kommer med en uppsjö av förändringar, vilket gör Armbian-upplevelsen ännu bättre.
Här är de viktigaste höjdpunkterna i den här utgåvan!
Enkorts datorer med höjd nivå av support.
Vi är glada att inkludera följande kort i vår standardsupportnivå:
Khadas VIM1S
Khadas VIM4
Texas Instruments TDA4VM
Xiaomi Pad 5 Pro
Viktiga förbättringar i den här versionen
Adresserar många buggar för förbättrad funktionalitet för Banana Pi CM4.
Mainline Kernel för RK3588 med experimentellt HDMI-stöd.
Fixade skärmhanterare på alla stationära datorer.
Experimentellt EDK2/UEFI-stöd för RK3588-kort.
Vi introducerar Ubuntu Mantic och Debian Trixie som dagliga bildbyggen.
Förbättra kvalitetskontrollen genom automatiserade tester.
Höjdpunkter av genomförda åtgärder
Stängda Projekt I den här versionen har vi framgångsrikt stängt flera projekt, inklusive byte av standardinloggningshanteraren, möjliggjort skapande av artefakter vid pull-begäran och lagt till stöd för Hikey 960. Dessutom har vi uppdaterat edge-kärnan till v6.6 och introducerat nya Armbian bakgrundsbilder. Stödet för olika kort som NanoPi R6S/R6C, TI SK-TDA4VM, Xiaomi-elish och fler har lagts till, vilket förbättrar utbudet av kompatibla enheter.
Stängda uppgifter
Många uppgifter har slutförts, allt från att ta bort leverantörsspecifika patchar till att lägga till stöd för olika kort som Tanix TX6, Inovato Quadra och Mekotronics R58X-Pro. Förbättringar har gjorts för specifika kärnor, som att rensa upp EOL-kärnor för Rockchip64, uppdatera kärnkonfigurationer för Waydroid- och Redroid-stöd och aktivera Bluetooth-stöd för VIM1S/VIM4.
Lösta buggar
Den här utgåvan tar upp olika buggar och problem, vilket säkerställer en smidigare användarupplevelse. Bugfixar inkluderar att lösa fel med specifika kommandon, fixa kompileringsproblem för olika kärnor, åtgärda skärmutdataproblem och förbättra hårdvarustödet för flera kort, som Orange Pi 3 LTS, LicheePi 4A och Khadas Vim1s.
Valve släppte idag en ny stabil Steam Client-uppdatering som ger olika förbättringar för Linux-spelare, såväl som ett par nya funktioner och många buggfixar.
Fixat den nya kontrollpanelen som visas på verktyg/applikationer
Fixat att öppna Big Picture Mode från systemfältet/aktivitetsfältet
Fixad visning av tillgängligt diskutrymme i dialogrutan ”Lägg till en ny Steam-biblioteksmapp”.
Fixade ett problem där upplåsning av Family View i klienten ibland inte låste upp kassan
Fixade ett problem där mellansidesannonserna med kontrollerinformation kunde skalas felaktigt på Steam Deck eller andra små bildskärmar
Fixade ett problem där VR-bara spel kunde visas med meddelandet ”Controller Required” tillsammans med inget controllerstöd
Stor bild
Lägg tillbaka knapparna till mellansidesannonserna för spelstart istället för att lita på sidfotsknapparna
Fixade flera layoutregressioner i snabbåtkomstmenyn, eula-dialoger och sidan för spelprestationer
Steam input
Fixade att skrivbordets konfigurationssida var tom när du valde bort Steam Input
Fixat för Steam Controller gyrosvarvhastighet och påskyndade gravitationskorrigeringen. Båda påverkade känslan av gyro till avböjningsläge.
Fixade att vissa kontroller inte kunde klara den manuella kalibreringsfasen för stationära toleranser.
Fixade enstaka ”ryck” i ”Gyro To…”-konverteringslägen som använde gravitationsaxeln (t.ex. Player Space, World Space, Laser Pointer-lägen)
Förbättrat gyro till joystick avböjningsläges lågnivåbrus.
Återinsatt horisontell haptik för alla nya ”Gyro To…”-lägen.
Fast UI: ordning på Steam Deck Gyros kalibreringsavläsningar.
Försök att fixa äldre Gyro ”Joystick”-läge – använd gravitationsorienteringen som hittas vid appväxling och subtrahera den från liveflödet.
Lade till stöd för NACON Revolution 5 Pro-kontrollern
Fix: Nintendo Joy-Con gyrosvarvhastigheter är nu korrekt kalibrerade för naturliga vinklar. Var tidigare på 80% verklig omsättningshastighet.
Fix: ”Gyro till…”-lägen hoppar när du lägger till/tar bort åtgärdslager eller byter åtgärdsuppsättningar.
Fix: Sony Dualshock accelerometeravläsning var felaktig vid den första anslutningen via bluetooth.
Linux
Fast ångöverlagring som gjorde att renderingen stannade i vissa titlar (t.ex. Watch_Dogs)
Fixat ångöverlägg som orsakade krascher i vissa titlar
Fedora är en Linux distribution som utvecklas av Fedora Project, med stöd av och sponsring från Red Hat. Fedora är känt för att vara en av de mest innovativa distributionerna, och det fokuserar på att inkludera den senaste programvaran och tekniken. Det är en community-driven distribution, vilket betyder att utvecklingen är öppen och användarsamhället bidrar aktivt.
Kernel 6.5
Fedora 39 levereras med Linux Kernel 6.5, vilket ger många prestandaförbättringar, säkerhetsförbättringar och hårdvarustöd. Detta innebär bättre kompatibilitet med den senaste hårdvaran och en smidigare och säkrare datorupplevelse. Viktiga höjdpunkter i Kernel 6.5 inkluderar det initiala Wifi-7-stödet och många fler.
GNOME 45: En fräsch look och känsla
För Fedoras Workstation edition 39 tar GNOME 45 i centrum. Den här uppdateringen introducerar en elegant uppdatering av din skrivbordsmiljö, med nya Adwaita-stilar med delade rubriker och förbättrade dialogrutor för systeminställningar. Men det är inte allt; GNOME 45 ger några fiffiga tillägg:
Snabbare filsökning: Det har aldrig varit snabbare att hitta dina filer, tack vare en global sökfunktion som låter dig ”söka överallt”. Det är en produktivitetsökning som du kommer att uppskatta i dina dagliga uppgifter.
Förbättrad användbarhet: Fedora Workstation har nu nya arbetsyteikoner för en mer användarvänlig upplevelse. Du kommer att finna det enklare än någonsin att organisera din arbetsyta och komma åt dina applikationer.
Loupe ersätter ’Eyes of GNOME’: Den nya ’Loupe’-applikationen tar över från ’Eyes of GNOME’-bildvisaren. Även om det fortfarande pågår, öppnar denna förändring upp spännande möjligheter för bildvisning på Fedora.
Tangentbordsbelysningskontroll: GNOME 45 introducerar också en dedikerad kontroll i snabba inställningar, så att du kan justera bakgrundsbelysningen på tangentbordet med ett bekvämt skjutreglage.
Automatiska uppdateringar i Fedora Kinoite
För Fedora Kinoite-användare finns det en betydande förbättring i form av automatiska uppdateringar aktiverade som standard. Plasma Discover stöder nu automatiska uppdateringar genom rpm-otree-stegade uppdateringar. Det betyder att du utan ansträngning kommer att få buggfixar och uppdateringar när de rullar ut i denna oföränderliga Fedora-spin med KDE Plasma, vilket säkerställer att ditt system förblir säkert och uppdaterat.
Kärnmoduluppdateringar
Fedora 39 kommer med viktiga kärnmoduluppdateringar, inklusive:
I teknikvärlden finns det en ständig debatt mellan användare och utvecklare om fördelarna och nackdelarna med olika operativsystem. Två av de mest framträdande operativsystemen i open source-samhället är Linux och FreeBSD. Denna artikel jämför dessa två system ur ett tekniskt perspektiv för att ge en djupare förståelse för deras egenskaper, prestanda, och användningsområden.
Kärnarkitektur
Linux och FreeBSD skiljer sig åt redan på kärnnivå. Linux, som är en monolitisk kärna, erbjuder hög prestanda och stöd för en mängd olika hårdvaruplattformar. FreeBSD å andra sidan använder en hybridkärna, som kombinerar egenskaperna hos både mikro- och monolitiska kärnor, vilket ger en balans mellan prestanda och flexibilitet.
Filsystem
Ett annat område där Linux och FreeBSD skiljer sig är deras filsystem. Linux stöder en mängd olika filsystem, inklusive ext4, Btrfs, och XFS. FreeBSD använder primärt UFS och det avancerade ZFS, som erbjuder robusta funktioner för datalagring och -återställning.
Nätverksprestanda
När det gäller nätverksprestanda, tenderar FreeBSD att ha en kant över Linux, speciellt i höglastade nätverksmiljöer. Detta beror på dess effektiva nätverksstack och stöd för högpresterande nätverkstekniker.
Säkerhet
Både Linux och FreeBSD erbjuder robusta säkerhetsfunktioner. Linux har SELinux och AppArmor för säkerhetsförstärkning, medan FreeBSD erbjuder Jails och MAC (Mandatory Access Control) för finjusterad kontroll över systemresurser och isolering.
Licensiering
Linux distribueras under GNU General Public License (GPL), som kräver att alla ändringar och derivat också är öppna. FreeBSD använder BSD-licensen, som är mer tillåtande och tillåter integrering i proprietär programvara.
Användningsområden
Linux dominerar på servermarknaden och är populärt i molnmiljöer tack vare sin breda hårdvarustöd och starka community. FreeBSD ses ofta i nischade applikationer som kräver specifik nätverksprestanda eller avancerade filsystemsfunktioner, och är populärt för nätverksapplikationer och lagringslösningar.
Att konfigurera FreeBSD jämfört med Linux innebär att hantera olika systemarkitekturer, verktyg och filstrukturer. Här är några av de viktigaste skillnaderna:
1. Grundläggande Systemarkitektur
FreeBSD: Använder en komplett systemdesign, där kärnan och alla användarutrymmesprogram (som shell och grundläggande verktyg) utvecklas och underhålls som en enhet. Detta innebär att systemuppdateringar och konfigurationer tenderar att vara mer enhetliga.
Linux: Består av en kärna utvecklad av Linux Kernel Project och en uppsättning användarutrymmesprogram från olika källor (ofta GNU-projektet). Distributioner kombinerar dessa element och varje distribution kan ha sina egna konfigurationssätt.
2. Konfigurationsfiler
FreeBSD: Konfigurationsfiler är centralt placerade i /etc och /usr/local/etc för tredjepartsprogram. Konfigurationsfilerna är väl dokumenterade och innehåller ofta kommentarer som förklarar olika inställningar.
Linux: Placeringen och formatet på konfigurationsfiler kan variera mellan distributioner. Filer som /etc/fstab, /etc/network/interfaces (Debian-baserade) eller /etc/sysconfig/network-scripts (RHEL-baserade) används för grundläggande systemkonfigurationer.
3. Pakethantering
FreeBSD: Använder pkg som det primära verktyget för att hantera binära paket, liknande apt eller yum på Linux. För mer anpassade installationer finns ”Ports Collection”, ett omfattande system för att kompilera programvara från källkod, komplett med alla beroenden.
Linux: Varierar beroende på distribution. De vanligaste verktygen inkluderar apt för Debian-baserade system och yum eller dnf för RHEL-baserade system. Det finns ingen direkt motsvarighet till FreeBSDs Ports Collection, även om liknande funktionalitet kan uppnås med verktyg som apt-build.
4. Initial System Setup och Kärnkonfiguration
Linux och FreeBSD härstämmar ifrån olika UNIX ideologier och kulturer.
FreeBSD: Konfigurationen av kärnan och systemet sker ofta genom att redigera textfiler och kan kräva kompilering av en anpassad kärna för avancerad konfiguration.
Linux: Kärnkonfiguration är sällan nödvändig på grund av de modulära kärnor som används av de flesta distributioner. De flesta inställningar kan ändras genom moduler och konfigurationsfiler utan att behöva kompilera kärnan.
5. Nätverkskonfiguration
FreeBSD: Använder rc.conf för grundläggande nätverkskonfiguration, där du kan ställa in nätverksinterface, statiska IP-adresser, och annat.
Linux: Nätverkskonfigurationen kan skilja sig åt markant mellan distributioner. Verktyg som NetworkManager är vanliga i många moderna distributioner, medan andra använder mer traditionella skriptbaserade metoder.
6. Systemstart och Tjänster
FreeBSD: Använder ett init-system som kallas rc med skript baserade i /etc/rc.* för att hantera systemstart och tjänster.
Linux: Använder olika init-system beroende på distribution, med systemd som det mest populära, följt av alternativ som SysVinit och Upstart.
Slutsats Linux och FreeBSD konfiguration
Konfigurationen av FreeBSD och Linux skiljer sig åt på grundläggande sätt, från hur operativsystemen är strukturerade till hur de hanterar paket och tjänster. Medan Linux erbjuder en mängd olika verktyg och metoder beroende på distribution, tenderar FreeBSD att erbjuda en mer enhetlig och konsistent upplevelse över hela systemet. Användare som byter mellan de två systemen behöver vara beredda på att lära sig nya sätt att utfö
Slutsats vad man skall välja
Valet mellan Linux och FreeBSD beror mycket på de specifika behoven och kraven i ett givet projekt eller miljö. Linux är idealiskt för de som söker bred kompatibilitet och stark communitysupport, medan FreeBSD är ett utmärkt val för applikationer som kräver avancerade nätverks- och lagringsfunktioner samt en mer flexibel licensmodell.
PHP är ett öppen källkods skriptspråk som främst används för webbutveckling. Det är inbäddat i HTML för att skapa dynamiska webbsidor och interagerar effektivt med databaser. PHP är plattformsoberoende och stöds av en stor utvecklargemenskap, vilket gör det till ett populärt val för att skapa webbplatser och webbapplikationer.
Först och främst, börja med att uppdatera din paketlista och uppgradera ditt system för att säkerställa att alla befintliga paket är uppdaterade:
sudo apt update sudo apt upgrade
Som standard ingår inte PHP 8.3 i Ubuntu 22.04s standardförråd. Så du måste lägga till Ondrej Sury PPA i ditt system.
apt-get install ca-certificates apt-transport-https software-properties-common
När alla paket är installerade, lägg till denna PPA med följande kommando:
add-apt-repository ppa:ondrej/phpapt-get update
Efter att ha lagt till det nya repositoriet, installera PHP 8.3 med följande kommando:
sudo apt install php8.3
Efter installationen, verifiera att rätt version av PHP har installerats:
php -v
Beroende på dina behov kan du behöva installera ytterligare PHP-moduler. Använd apt search php8.3-* för att hitta tillgängliga moduler och installera de som behövs, till exempel:
sudo apt install php8.3-mysql php8.3-xml php8.3-gd
Om du använder en webbserver som Apache bör du starta om den för att tillämpa PHP-installationen:
sudo systemctl restart apache2
Ett bash script som använda exif data på massor av bilder spara massor tid.
EXIF, eller Exchangeable Image File Format, är en standard för metadata som används för att lagra information om en bild i bildfilen själv. Denna metadata kan innehålla detaljer som kamerainställningar, datum och tid för fotografering, geografisk plats (om tillgänglig), kameramodell och tillverkare, och annan relevant information om bilden.
Bash script nedan gör så du kan lägga till kommentar på dina bilder, t.ex vilken webbplats dom kommer ifrån. Starta en terminal skriv t.ex nano fixabilder och klistra koden nedan. Spara koden och skriv cmod +x fixabilder ,kopiera filen till med
Nu går du till den delen av serven där du har t.ex du har din webplats och skriver.
./fixabilder www.linux.se
#!/bin/bash
# Kontrollera om exiftool är installerat
if ! command -v exiftool &> /dev/null; then
echo "exiftool är inte installerat. Installera det innan du fortsätter."
exit 1
fi
# Kontrollera om det finns minst ett argument (kommentaren)
if [ $# -lt 1 ]; then
echo "Användning: $0 <kommentar>"
exit 1
fi
# Den aktuella mappen där skriptet körs
start_mapp="$(pwd)"
# Kommentaren som användaren anger
kommentar="$1"
# Sök efter både .jpg och .png-filer i den aktuella mappen och dess undermappar
find "$start_mapp" -type f \( -iname "*.jpg" -o -iname "*.jpeg" -o -iname "*.png" \) -exec exiftool -overwrite_original -"Comment=$kommentar" {} \;
echo "Klart!"
Saknas exiftool!
Saknas exiftool i ditt system? Här installera du exiftool på ett red hat eller debian/ubuntu/mint system
På Debian (och derivat som Ubuntu):
sudo apt-get update
sudo apt-get install libimage-exiftool-perl
På Red Hat (och derivat som Fedora och CentOS):
sudo yum install epel-release
(För nyare versioner som använder dnf, byt ut yum med dnf i kommandot ovan.)
Att kompilera PHP 8.3 från källkod är en uppgift som kräver särskild uppmärksamhet och kunskap, men det ger avancerade användare och utvecklare möjlighet att skräddarsy sin PHP-installation. Denna guide täcker stegen för att kompilera PHP 8.3 både på Ubuntu och Fedora-system.
Kompilering av PHP från källkod på både Ubuntu och Fedora ger dig flexibilitet och full kontroll över din PHP-installation. Detta är särskilt användbart för dem som behöver specifika konfigurationer eller vill dra nytta av de senaste funktionerna i PHP. Regelbundna uppdateringar och noggrann hantering av säkerhetsinställningar är nödvändiga för att upprätthålla ett pålitligt och säkert system.
Att konfigurera klockan i Ubuntu via terminalen är en användbar färdighet, särskilt för systemadministratörer och de som föredrar att arbeta i en textbaserad miljö. Här är en steg-för-steg guide för hur du kan göra detta:
Steg 1: Öppna Terminalen
Du kan öppna terminalen genom att trycka på Ctrl + Alt + T eller genom att söka efter ’Terminal’ i ditt system.
Steg 2: Kontrollera Aktuell Tid
För att se den aktuella tiden och datum, skriv in kommandot: date.
Steg 3: Ändra Tidszon
Om du behöver ändra tidszon, använd kommandot timedatectl. Lista tillgängliga tidszoner med: timedatectl list-timezones.
För att sätta en specifik tidszon, skriv: sudo timedatectl set-timezone din_tidszon. Ersätt din_tidszon med önskad tidszon, exempelvis Europe/Stockholm.
Så ställer du i Stockholm/europa som tidszon
För att ställa in tidszonen till Stockholm på ett system som använder systemd och har verktyget timedatectl installerat, kan du följa dessa steg:
Öppna Terminalen: Starta terminalen på din Linux-maskin.
Lista Tillgängliga Tidszoner: Du kan lista alla tillgängliga tidszoner med följande kommando:
timedatectl list-timezones
Använd grep för att hitta Stockholm specifikt:
timedatectl list-timezones | grep Stockholm
Sätt Tidszonen: När du har bekräftat att ’Europe/Stockholm’ finns tillgänglig, använd följande kommando för att ställa in det som systemets tidszon:
sudo timedatectl set-timezone Europe/Stockholm
Du behöver sudo-rättigheter (eller vara inloggad som root) för att ändra systemets tidszon.
Verifiera Ändringen: För att se till att tidszonen har ändrats korrekt, kör:
timedatectl
Detta kommando visar aktuell tid och datum, tidszon, och om nätverkstidssynkronisering är aktiv eller inte.
Notera att dessa instruktioner gäller för de flesta moderna Linux-distributioner som använder systemd, såsom Ubuntu, Fedora, Debian, CentOS och andra. Om din distribution inte använder systemd, kan processen för att ändra tidszonen variera.
Steg 4: Ställa in Datum och Tid Manuellt
För att manuellt ställa in datum och tid, använd date kommandot med följande syntax: sudo date MMDDhhmm[[CC]YY][.ss]. Här står MM för månad, DD för dag, hh för timme, mm för minut, CC för århundrade, YY för år, och ss för sekund.
Exempel: För att ställa in klockan till 21:00 den 1:a April 2023, skriv sudo date 040121002023.
Steg 5: Synkronisera Klockan Automatiskt
Ubuntu använder vanligtvis systemd-timesyncd för automatisk tidsynkronisering.
Kontrollera att det är aktivt med timedatectl status.
Om det inte är aktivt, kan du aktivera det med sudo timedatectl set-ntp true.
Bash script som ställer in tidszone och synca klockan emot NTP , spara bash scriptet nedan som en textfil. Skriv chmod +x filname
#!/bin/bash
# Kontrollera om scriptet körs som root
if [ "$EUID" -ne 0 ]
then echo "Vänligen kör som root"
exit
fi
# Ställ in tidszonen till Stockholm
timedatectl set-timezone Europe/Stockholm
# Aktivera NTP-synkronisering
timedatectl set-ntp on
# Visa aktuell tid och tidszon
timedatectl
Steg 6: Kontrollera Ändringarna
Använd date eller timedatectl status igen för att se till att dina ändringar har trätt i kraft.
Tips
Var försiktig när du ändrar systemtiden, särskilt på en server, eftersom det kan påverka andra processer.
För detaljerad information, använd man date eller man timedatectl för att läsa manualsidorna för dessa kommandon.
Genom att följa dessa steg kan du enkelt konfigurera tiden på din Ubuntu-maskin via terminalen.
Linux operativsystem har blivit ett populärt val både för personligt och professionellt bruk, och dess förmåga att hantera utskriftsjobb spelar en viktig roll i dess dagliga användning. I denna artikel utforskar vi hur utskriftssystemet i Linux fungerar, och de olika komponenterna som gör det möjligt att skriva ut dokument smidigt och effektivt.
Utskriftsköer och Jobbhantering
I hjärtat av Linux utskriftssystem ligger utskriftsköerna. Varje skrivare som är konfigurerad på ett Linux-system har en egen kö där utskriftsjobb väntar på att bli bearbetade. Detta tillåter användare att skicka flera utskriftsjobb till skrivaren utan att behöva vänta på att varje jobb ska slutföras innan nästa skickas.
CUPS: Hjärnan i Systemet
Det vanligaste utskriftssystemet i Linux är Common UNIX Printing System (CUPS). Detta system ger omfattande stöd för att skriva ut både lokalt och över nätverk, och använder Internet Printing Protocol (IPP) för att hantera utskriftsjobb och köer.
Spooling och Drivrutiner
En central del av CUPS är utskriftsspoolaren. Denna komponent hanterar utskriftsköerna, tar emot jobb från användare och program, och skickar dem till rätt skrivare. Rätt drivrutiner är också avgörande för att skrivaren ska kunna bearbeta och skriva ut jobben korrekt.
Filter och Formatomvandling
Linux-utskriftssystemet använder olika filter och omvandlare för att bearbeta utskriftsjobb. Ett dokument i PDF-format kan exempelvis behöva omvandlas till ett skrivarspecifikt format innan utskrift.
Användargränssnitt och Verktyg
För att underlätta interaktionen med utskriftssystemet finns det grafiska användargränssnitt som GNOME:s eller KDE:s utskriftshantering, och kommandoradsverktyg som lp, lpr, och lpstat.
Nätverksutskrift
En viktig funktion i CUPS är stödet för nätverksutskrift, vilket möjliggör utskrift på skrivare som är anslutna till samma nätverk. Detta hanteras vanligtvis genom att konfigurera skrivaren med en IP-adress eller ett värdnamn.
Konfigurationsfiler
CUPS använder konfigurationsfiler för att styra systemets beteende och inställningar. Dessa filer kan anpassas för att justera utskriftskvalitet, pappersstorlek och säkerhetsinställningar.
Konfigurationsfiler i CUPS (Common UNIX Printing System) spelar en central roll i att definiera och styra hur utskriftstjänsterna fungerar. Dessa filer tillåter detaljerad anpassning av utskriftsserverns beteende, från hantering av skrivarköer till säkerhetsinställningar. Här är en översikt över hur konfigurationsfiler fungerar i CUPS:
Huvudsakliga Konfigurationsfiler
cupsd.conf: Detta är huvudkonfigurationsfilen för CUPS-daemonen (cupsd). Den innehåller inställningar för serverns beteende, nätverkslyssnande, loggningsnivåer, och tillgängligheten för administration via webbgränssnittet. Här kan du konfigurera aspekter som:
cupsd.conf är den huvudsakliga konfigurationsfilen för CUPS-daemonen (cupsd), vilken styr beteendet hos CUPS-utskriftsservern. Den innehåller inställningar som påverkar hur CUPS hanterar utskriftsjobb, interagerar med nätverket, administrerar behörigheter och säkerhet, samt andra operativa aspekter. Filen är vanligtvis lokaliserad i /etc/cups/-katalogen på Unix-liknande system. Nedan följer en beskrivning av några viktiga delar och direktiv i cupsd.conf:
Viktiga Direktiv och Deras Funktioner
Serverinställningar
Port, Listen, Browsing: Dessa direktiv styr vilka portar och nätverksgränssnitt CUPS ska lyssna på och om nätverksbrowsing ska vara aktiverat för att upptäcka skrivare.
Loggningsinställningar
LogLevel: Bestämmer detaljnivån för CUPS loggar. Det kan variera från debug för omfattande loggning till error för att endast logga fel.
Säkerhetsinställningar och Behörigheter
Location: Definierar olika områden (t.ex. /admin) och deras tillhörande säkerhetspolicys.
Order, Allow, Deny: Dessa används inom <Location>-block för att definiera åtkomstkontroller, såsom vilka IP-adresser eller användare som tillåts eller nekas åtkomst.
Jobb- och Skrivarköhantering
MaxJobs, MaxCopies, MaxPrintingTime: Begränsar antalet samtidiga jobb, kopior per jobb och maximal tid för ett utskriftsjobb.
Användar- och Gruppbehörigheter
SystemGroup: Anger vilken systemgrupp som har administrativa rättigheter till CUPS.
Skrivarupptäckt och Delning
BrowseLocalProtocols, BrowseRemoteProtocols: Definierar protokoll som används för att upptäcka lokala och fjärrskrivare.
SharePrinters: Anger om lokalt anslutna skrivare ska delas över nätverket.
Redigering och Hantering
Redigering: För att ändra inställningar i cupsd.conf, bör du använda en textredigerare. Det är viktigt att vara försiktig och förstå konsekvenserna av ändringarna, eftersom felaktiga inställningar kan påverka utskriftstjänsternas funktionalitet.
Tillämpa Ändringar: Efter att ha gjort ändringar i cupsd.conf, måste CUPS-tjänsten vanligtvis startas om för att de nya inställningarna ska träda i kraft.
Säkerhetskopiering: Det är en god praxis att skapa en säkerhetskopia av cupsd.conf innan du gör ändringar, för att enkelt kunna återställa tidigare inställningar vid behov.
cupsd.conf erbjuder avancerade konfigurationsmöjligheter för att anpassa och säkra CUPS-utskriftsmiljön. Korrekt konfiguration av denna fil är avgörande för en smidig och säker utskriftsadministration.
Vilka nätverksgränssnitt CUPS ska lyssna på.
Skrivarköernas beteende och prioriteringar.
printers.conf är en central konfigurationsfil inom CUPS (Common UNIX Printing System), ett omfattande utskriftshanteringssystem som används i Unix-liknande operativsystem. Den här filen spelar en avgörande roll i hur CUPS hanterar och interagerar med skrivare. Belägen i /etc/cups/-katalogen, printers.conf lagrar detaljerad information om varje skrivare som är konfigurerad i systemet. Denna fil är vital för CUPS-funktionaliteten, då den innebär grunden för kommunikationen och styrningen av utskriftsprocesser.
Struktur och Innehåll
printers.conf består av flera sektioner, där varje sektion representerar en unik skrivare. Varje skrivare är definierad genom en uppsättning nyckel-värdepar som beskriver olika aspekter och inställningar för skrivaren. Dessa inkluderar:
Name: Namnet på skrivaren. Detta är det identifierande namnet som användare och systemet använder för att referera till skrivaren.
Location: Den fysiska platsen för skrivaren, vilket kan vara användbart i nätverksmiljöer eller större kontor.
DeviceURI: Denna URI (Uniform Resource Identifier) beskriver skrivarens anslutningsmetod och plats. Det kan vara en lokal anslutning som USB, eller en nätverksanslutning.
State: Visar den aktuella statusen för skrivaren, som kan vara ”idle” (ledig), ”processing” (bearbetar) eller ”stopped” (stoppad).
MakeModel: Anger skrivarens märke och modell, vilket hjälper systemet att använda rätt drivrutiner och inställningar.
PPD: Sökväg till skrivarens PostScript Printer Description-fil, som innehåller detaljer om skrivarens kapacitet och tillgängliga alternativ.
Hantering och Användning
Användare och administratörer interagerar vanligtvis inte direkt med printers.conf. Istället utförs konfiguration och hantering av skrivare via CUPS webbgränssnitt eller kommandoradsverktyg, som lpadmin. När en skrivare läggs till, ändras eller tas bort via dessa gränssnitt, uppdateras printers.conf automatiskt för att återspegla dessa ändringar.
Säkerhetsaspekter
Med tanke på dess centrala roll i utskriftshantering, är åtkomst till printers.conf strikt begränsad till administratörsanvändare. Detta är kritiskt för att upprätthålla systemets säkerhet och integritet, eftersom obehöriga ändringar i denna fil kan orsaka allvarliga funktionsstörningar eller säkerhetsrisker.
Bästa Praxis
Säkerhetskopiering: Innan större ändringar görs i CUPS-konfigurationen, bör en säkerhetskopia av printers.conf skapas.
Försiktighet vid Manuell Redigering: Även om det är möjligt att manuellt redigera printers.conf, bör detta undvikas om möjligt, eftersom felaktiga ändringar kan leda till problem.
Användning av Webbgränssnittet: För de flesta administrativa uppgifter, inklusive att lägga till eller ta bort skrivare, är det rekommenderat att använda CUPS webbgränssnitt, vilket minskar risken för fel.
Avancerade Användningsfall
I mer avancerade utskriftsmiljöer, där skräddarsydda eller specialiserade utskriftslösningar krävs, kan printers.conf erbjuder en djupare nivå av anpassning. Experter kan modifiera specifika inställningar för att optimera prestanda, hantera utskriftsköer effektivare
Starta om CUPS
sudo systemctl restart cups
Kontroller status
systemctl status cups
Classes.conf
classes.conf är en konfigurationsfil i CUPS (Common UNIX Printing System) som används för att definiera och konfigurera skrivarklasser. En skrivarklass i CUPS är en grupp av en eller flera skrivare som kan hantera samma utskriftsjobb. Detta är användbart i miljöer där flera skrivare delar på utskriftsbelastningen eller där det finns behov av redundans. Här är en närmare beskrivning av classes.conf-filen och dess innehåll:
Syfte: classes.conf används för att gruppera enskilda skrivare i klasser. När en utskrift skickas till en skrivarklass, hanterar CUPS utskriften genom att skicka den till en av skrivarna i klassen. Detta kan vara användbart för att balansera utskriftslasten eller erbjuda högre tillgänglighet.
Struktur: Filen består av en eller flera klassdefinitioner. Varje klassdefinition innehåller information om klassens namn, dess medlemsskrivare och eventuella ytterligare inställningar. En typisk post i classes.conf kan se ut så här:
<Class [klassnamn]>
Info [beskrivande text om klassen]
Location [plats för skrivarklassen]
Member [namn på skrivare 1]
Member [namn på skrivare 2]
...
</Class>
Här är [klassnamn] namnet på skrivarklassen, och Member-raderna listar namnen på de skrivare som ingår i klassen.
Hantering: Klasser kan skapas och redigeras antingen genom att direkt redigera classes.conf-filen eller genom CUPS webbgränssnitt eller kommandoradsverktyg. Om du redigerar filen manuellt, är det viktigt att följa korrekt syntax och se till att filen inte innehåller några syntaxfel, eftersom detta kan påverka CUPS-funktionaliteten.
Säkerhet och Tillgänglighet: Precis som med andra CUPS-konfigurationsfiler, bör classes.conf hanteras och redigeras med försiktighet, helst av en erfaren systemadministratör. Det är också viktigt att säkerhetskopiera denna fil innan du gör några ändringar.
Uppdateringar och Återstart: När ändringar görs i classes.conf, kan det krävas att CUPS-tjänsten startas om för att de nya inställningarna ska träda i kraft.
Genom att använda skrivarklasser kan organisationer effektivt hantera sina utskriftsresurser, speciellt i större nätverk med många skrivare.
PPD-filer (PostScript Printer Description)
spelar en central roll i utskriftshanteringssystem, särskilt i CUPS (Common UNIX Printing System). De används för att beskriva egenskaperna och kapaciteterna hos en specifik skrivare eller utskriftsenhet. Här är en mer detaljerad beskrivning av hur PPD-filer fungerar:
Syfte och Innehåll: En PPD-fil innehåller information om skrivarens funktioner och inställningar, såsom dess upplösning, färgförmåga, pappersstorlekar, input- och output-bin, duplexkapacitet, minneskapacitet, och så vidare. Den definierar också de kommandon som används för att styra dessa funktioner när ett dokument skrivs ut.
Format och Struktur: PPD-filer är vanligtvis textfiler som följer en standardiserad formatstruktur. De innehåller en serie av märkta anvisningar och värden som beskriver skrivarens egenskaper och hur den ska hanteras av utskriftssystemet. Dessa anvisningar följer Adobe PostScript-språkstandarden.
Integration med Utskriftssystemet: När en skrivare installeras i ett system (t.ex. en Linux-dator med CUPS), väljs en lämplig PPD-fil som motsvarar skrivaren. Denna fil används sedan av utskriftssystemet för att korrekt hantera utskriftsjobb för den specifika skrivaren. Utskriftssystemet refererar till PPD-filen för att avgöra vilka alternativ som är tillgängliga och hur de ska implementeras för varje utskriftsjobb.
Skapande och Anpassning: Många skrivartillverkare tillhandahåller PPD-filer för sina produkter. Användare kan också skapa eller anpassa PPD-filer för specifika behov, även om detta kräver en god förståelse av skrivarens kapaciteter och PostScript-programmering.
Korsplattforms Kompatibilitet: PPD-filer används inte bara i UNIX- och Linux-miljöer utan också i andra operativsystem, som macOS, för att hantera PostScript- och icke-PostScript-skrivare. Detta gör dem till ett viktigt verktyg för korsplattforms utskriftshantering.
Uppdateringar och Förvaltning: Det är viktigt att hålla PPD-filer uppdaterade för att säkerställa att de korrekt återspeglar skrivarens aktuella funktioner och inställningar. I vissa fall kan uppdateringar av PPD-filer tillhandahållas av skrivartillverkaren för att lägga till nya funktioner eller korrigera problem.
Sammanfattningsvis är PPD-filer avgörande för att säkerställa att utskriftssystem korrekt och effektivt kan kommunicera med och hantera skrivare, och de möjliggör en detaljerad anpassning av utskriftsprocessen för att matcha de specifika egenskaperna hos varje enskild skrivarenhet.
client.conf
client.conf är en konfigurationsfil som används av CUPS (Common UNIX Printing System) på klientdatorer för att styra hur CUPS-klienter (som lp och lpr kommandon) interagerar med en CUPS-server. Denna fil är särskilt viktig i nätverksmiljöer där flera klienter ansluter till en eller flera CUPS-servrar. Här är en detaljerad beskrivning av client.conf och dess funktioner:
Syfte: client.conf tillhandahåller konfigurationsinställningar för CUPS-klienter på en användares maskin. Detta inkluderar inställningar som definierar vilken CUPS-server klienten ska ansluta till för utskriftsjobb.
Placering: Filen client.conf finns vanligtvis i /etc/cups/ på Linux-system eller i en användares hemkatalog under ~/.cups/ för användarspecifika inställningar. Om båda existerar, har inställningarna i användarens hemkatalog företräde.
Inställningar: De vanligaste inställningarna i client.conf inkluderar:
ServerName: Anger hostnamnet eller IP-adressen till en CUPS-server som klienten ska ansluta till. Det kan vara en lokal maskin (localhost) eller en fjärrserver (server.example.com).
Encryption: Bestämmer vilken typ av kryptering som ska användas vid kommunikation med CUPS-servern. Vanliga värden inkluderar IfRequested, Always, eller Never.
ServerPort: Specificerar porten som ska användas för att ansluta till CUPS-servern. Standardvärdet är vanligtvis port 631.
ErrorPolicy: Definierar hur klienten ska hantera fel vid kommunikation med servern.
Användning: client.conf används främst i nätverk där utskriftsjobb måste dirigeras till en specifik server, eller när särskilda nätverks- eller säkerhetsinställningar krävs. Det är särskilt användbart i stora organisationer eller utbildningsinstitutioner med centraliserade utskriftstjänster.
Redigering och Administration: Filen kan redigeras manuellt med en textredigerare av systemadministratörer eller användare med lämplig behörighet. Eftersom ändringar i client.conf kan påverka hur en dator interagerar med CUPS-servrar, bör ändringar göras försiktigt.
Uppdateringar och Återladdning: När ändringar görs i client.conf, behöver CUPS-klienter vanligtvis inte startas om, eftersom de läser in konfigurationsfilen när ett nytt utskriftsjobb initieras.
Genom att korrekt konfigurera client.conf kan användare och administratörer säkerställa att utskriftsjobb hanteras effektivt och säkert i ett nätverk, och att användare kan ansluta till rätt CUPS-server för sina utskriftsbehov.
Felsöka CUPS
Att använda släggan i felsökning av cups är ett mindre bra verktyg.
Felsökning av CUPS (Common UNIX Printing System) kan involvera flera steg och verktyg, beroende på naturen av problemet. Här är en allmän guide för att felsöka CUPS:
1. Kontrollera Skrivarens Status
Använd CUPS webbgränssnittet (vanligtvis tillgänglig på http://localhost:631) för att kontrollera statusen på skrivaren. Se efter om skrivaren är pausad, inaktiverad eller om det finns några felmeddelanden.
Använd kommandot lpstat -p i terminalen för att kontrollera skrivarens status.
2. Kontrollera CUPS-Tjänstens Status
Se till att CUPS-tjänsten körs genom att använda kommandot sudo systemctl status cups (för systemd-baserade system) eller motsvarande kommando för ditt system.
3. Granska Loggfiler
Att läsa logfilen är en del av felsökningen av CUPS
CUPS loggar information och fel till olika loggfiler, vanligtvis placerade i /var/log/cups/. De viktigaste filerna är error_log och access_log.
Öppna error_log med en textredigerare eller använd tail -f /var/log/cups/error_log för att följa loggen i realtid. Sök efter felmeddelanden eller varningar som kan ge ledtrådar om problemet.
4. Kontrollera Nätverksanslutning
Om du använder en nätverksskrivare, kontrollera att nätverksanslutningen fungerar. Använd ping eller liknande verktyg för att säkerställa att skrivaren är nåbar över nätverket.
5. Kontrollera Skrivardrivrutiner och PPD-Filer
Se till att rätt drivrutiner är installerade för skrivaren. För många skrivare krävs specifika PPD-filer för korrekt funktion.
Om problemet uppstod efter en uppdatering, överväg att återgå till en tidigare version av drivrutinen eller PPD-filen.
6. Testa Utskrift från Kommandoraden
Använd kommandon som lp eller lpr för att skicka utskriftsjobb direkt från terminalen. Detta kan hjälpa till att isolera problemet till antingen mjukvaran eller hårdvaran.
7. Återstarta CUPS-Tjänsten
Ibland kan återstart av CUPS-tjänsten lösa problemet. Använd sudo systemctl restart cups eller motsvarande kommando.
8. Kontrollera Brandvägg och Säkerhetsinställningar
Om du har en brandvägg aktiverad, se till att nödvändiga portar (vanligtvis 631) är öppna för CUPS-trafik.
9. Konsultera Dokumentation och Forum
Läs igenom CUPS dokumentationen för specifika felmeddelanden eller problem.
Sök i onlineforum eller användarcommunityn för liknande problem och lösningar.
10. Prova med en Annan Skrivare eller Dator
Om möjligt, testa med en annan skrivare eller anslut till skrivaren från en annan dator för att avgöra om problemet är lokaliserat till en specifik enhet eller konfiguration.
Kom ihåg att felsökning kan vara en process av eliminering. Det är ofta nödvändigt att prova flera olika lösningar för att identifiera roten till problemet.
Avslutande Tankar
Utskriftssystemet i Linux är ett sofistikerat samspel av teknologier och processer som ger användare flexibilitet och effektivitet i deras utskriftsbehov. Dess förmåga att smidigt hantera allt från enkla dokumentutskrifter till komplexa nätverksutskriftsjobb gör det till en oumbärlig del av Linux-användarens verktygslåda.
Att bygga din egen Linuxkärna är en avancerad och utbildande process som ger insikt i systemets innersta funktioner. Den här artikeln går igenom stegen för att bygga en anpassad kärna på Ubuntu, från förberedelser till installation och efterföljande steg.
Förberedelser
Uppdatera och Uppgradera Systemet
Först och främst, se till att ditt Ubuntu-system är uppdaterat för att undvika kompatibilitetsproblem:
sudo apt update
sudo apt upgrade
Installera Nödvändiga Paket
För att bygga kärnan behöver du vissa verktyg och bibliotek:
Kör make menuconfig för en interaktiv konfigurationsgränssnitt:
make menuconfig
Här kan du anpassa kärnans konfiguration efter dina behov. När du är klar, spara och avsluta.
Konfigurering av Linuxkärnan med make menuconfig: En Översikt
När det gäller att anpassa och bygga en Linuxkärna är make menuconfig ett kraftfullt och populärt verktyg. Denna textbaserade konfigurationsgränssnitt låter användare detaljerat anpassa sin kärna för att möta specifika krav och hårdvarupreferenser. Här är en djupgående titt på de olika alternativen och kategorierna som dyker upp i make menuconfig.
1. Processor Type and Features
Detta är avgörande för att optimera kärnans prestanda för specifik hårdvara. När det gäller kompilering av Linux-kärnan är ”Processor Type and Features” en kritisk del av konfigurationsprocessen. Denna del innefattar inställningar och val som direkt påverkar hur kärnan kommer att interagera med och utnyttja den specifika processorn i systemet. Här är några nyckelpunkter:
Val av Processorarkitektur: Detta är en av de första och mest grundläggande stegen. Du måste ange vilken processorarkitektur kärnan ska kompileras för, till exempel x86, x86_64, ARM, etc. Detta påverkar vilken uppsättning av instruktioner och funktionalitet som kommer att inkluderas i den kompilerade kärnan.
Processorfamilj och Specifika Funktioner: Inom en given arkitektur kan du behöva specificera en mer specifik processorfamilj (till exempel Intel Core i7, AMD Ryzen, etc.). Detta optimerar kärnan för de specifika funktionerna och förmågorna hos den valda processorfamiljen.
Optimeringsnivåer: Kompilatorer som GCC tillåter olika optimeringsnivåer, som kan justeras beroende på processor. Vissa optimeringar kan förbättra prestandan för specifika processorfunktioner, som cacheminne och parallellbearbetning.
Instruktionsuppsättningar: Modernt processorer stöder olika utökade instruktionsuppsättningar som SSE, AVX (på x86/x86_64) eller NEON (på ARM). Aktivera stöd för dessa i kärnkonfigurationen kan förbättra prestanda för vissa operationer.
Multitrådning och Kärnor: Om din processor har flera kärnor eller stöd för multitrådning (som Hyper-Threading på Intel-processorer), kan det vara viktigt att konfigurera kärnan för att dra full nytta av dessa funktioner.
Advanced Power Management Features: Detta innefattar konfigurationer för energihantering och effektivitetsfunktioner som C-states och P-states, vilket är särskilt viktigt för bärbara datorer och energieffektiva system.
Virtualiseringsteknik: Om din processor har stöd för virtualiseringstekniker som Intel VT eller AMD-V, kan dessa alternativ aktiveras i kärnkonfigurationen för bättre prestanda och säkerhet i virtualiserade miljöer.
Kernel Security Features: Beroende på processorns förmågor kan vissa säkerhetsfunktioner som SMEP (Supervisor Mode Execution Protection) eller SMAP (Supervisor Mode Access Prevention) konfigureras för att förbättra systemets säkerhet.
Att noggrant välja dessa inställningar när du kompilerar Linux-kärnan kan göra en betydande skillnad i systemets prestanda, energieffektivitet och stabilitet.
2. Power Management Options
Här konfigureras inställningar för strömhantering och energisparlägen. Användare kan anpassa funktioner som ACPI och olika CPU-idle-inställningar, vilket är viktigt för energieffektivitet.
”Power Management Options” under kompilering av Linux-kärnan avser ett set av konfigurationsinställningar som hanterar hur operativsystemet ska interagera med och styra hårdvarans energiförbrukning. Dessa inställningar är avgörande för att optimera batteritid och energieffektivitet i bärbara datorer och andra energikänsliga enheter. Här är några nyckelaspekter av dessa alternativ:
CPU Frequency Scaling: Detta gör det möjligt för kärnan att dynamiskt justera processorns klockfrekvens beroende på systemets belastning. En lägre frekvens används under perioder med låg belastning för att spara energi, medan högre frekvenser används under tung belastning för bättre prestanda.
Idle Power Management: Detta omfattar tekniker som CPU Idle, som låter processorn gå in i olika vilolägen (såsom C-states) när den inte är aktiv. Djupare vilolägen sparar mer energi men kan ta längre tid att vakna upp från.
Power Management for Peripheral Devices: Inkluderar stöd för att hantera strömförbrukningen av periferienheter som hårddiskar och nätverkskort, till exempel genom att låta dem gå in i lågenergilägen när de inte används.
ACPI (Advanced Configuration and Power Interface) Support: ACPI är en standard för hårdvarugränssnitt som gör det möjligt för operativsystemet att kontrollera mängden ström som levereras till olika komponenter, vilket är centralt för avancerad energihantering.
Thermal Management: Detta inkluderar inställningar för att hantera systemets värmeutveckling, till exempel genom att justera fläkthastigheter eller minska processorns prestanda för att hålla temperaturen under kontroll.
Battery Management: För bärbara datorer, inkluderar detta funktioner för att övervaka och hantera batteristatus, som att ge information om batteriets hälsa och resterande batteritid.
Suspend and Hibernate: Stöd för energisparlägen som suspendering (där systemet står i ett lågströmläge men behåller data i RAM) och viloläge (där systemets tillstånd sparas till disk och strömmen stängs helt av).
Att noggrant konfigurera dessa alternativ under kärnans kompilering kan leda till betydande energibesparingar, särskilt i mobila eller batteridrivna enheter. Det kan dock kräva balansering mot prestandakrav, eftersom vissa energibesparande åtgärder kan minska systemets responsivitet eller prestanda.
3. Bus Options
SL buss är inget som ingår som alternativ i linux kärnan.
När vi talar om ”Bus Options” på en teknisk nivå inom Linux, refererar vi till konfigurationsalternativ relaterade till olika bussar och gränssnitt som datorns hårdvarukomponenter använder för kommunikation. Dessa bussar kan inkludera PCI (Peripheral Component Interconnect), USB (Universal Serial Bus), I2C, och andra. Att förstå och korrekt konfigurera dessa bussoptioner är avgörande för optimal systemprestanda och hårdvarukompatibilitet.
Viktiga Aspekter av Bus Options i Linux
1. PCI/PCIe Konfiguration:
PCI/PCIe (Peripheral Component Interconnect Express) Bus: Denna buss används av många hårdvarukomponenter som grafikkort, nätverkskort och lagringsenheter.
Linux PCI-subsystem: Linux-kärnan innehåller ett robust PCI-subsystem som hanterar upptäckt och konfiguration av PCI-enheter. Detta inkluderar att tilldela resurser som I/O-områden, minnesområden och IRQs (Interrupt Requests).
2. USB Systemkonfiguration:
USB-hantering: För att hantera USB-enheter, behöver Linux-kärnan stöd för USB-protokollet, vilket inkluderar att identifiera och hantera anslutna enheter.
Modulärt Stöd: Linux-kärnan tillhandahåller modulärt stöd för olika USB-versioner (som USB 2.0, USB 3.0) och klasser (som lagringsenheter, human interface devices).
3. I2C och SPI Busar:
I2C (Inter-Integrated Circuit) och SPI (Serial Peripheral Interface): Dessa är seriella bussar ofta använda för att ansluta låghastighetsperiferienheter till moderkort, sensorer, och små inbyggda system.
Linux-stöd: Linux innehåller drivrutiner för att hantera kommunikation över dessa bussar, vilket är särskilt viktigt i inbyggda system och för IoT-enheter.
4. Konfiguration via Device Tree eller ACPI:
Device Tree (för ARM-baserade system): En datastruktur som används för att beskriva hårdvarukomponenter och deras konfiguration i system utan ett BIOS/UEFI, såsom många ARM-baserade system.
ACPI (för x86-baserade system): Används för att upptäcka och konfigurera hårdvaruenheter och hantera energiförbrukning.
5. Direkt Minnestillgång (DMA):
DMA-konfigurationer: DMA tillåter hårdvaruenheter att direkt läsa från och skriva till huvudminnet, vilket ökar dataöverföringshastigheten och minskar CPU-belastningen.
Linux DMA API: Linux-kärnan tillhandahåller API:er för att hantera DMA-överföringar, vilket är avgörande för högpresterande system.
6. Anpassning och Optimering:
Kärnalternativ: Erfarna användare och systemadministratörer kan anpassa Linux-kärnans konfiguration för att aktivera eller inaktivera stöd för specifika bussar och gränssnitt, baserat på specifika systembehov och hårdvarukonfigurationer.
Sammanfattning
”Bus Options” i Linux innebär en djupgående konfiguration och förvaltning av olika bussgränssnitt och kommunikationsprotokoll mellan systemets komponenter. Korrekt konfiguration av dessa alternativ är avgörande för systemets stabilitet och prestanda, och det spelar en ännu större roll i specialiserade tillämpningar som inbyggda system och högpresterande beräkningsmiljöer. Genom att finjustera dessa inställningar kan man optimera kommunikation och dataöverföringar mellan olika enheter i ett Linux-system.
Denna kategori inkluderar konfigurationer för olika bussystem, såsom PCI, USB och I2C. Det är viktigt för att säkerställa korrekt kommunikation och funktionalitet för ansluten hårdvara.
4. Executable File Formats / Emulations
Stöd för olika exekverbara filformat och emuleringar hanteras här, vilket är viktigt för systemets kompatibilitet med olika program och tjänster.
5. Device Drivers
En omfattande kategori som täcker drivrutiner för allt från grafik och ljud till nätverk och lagringsenheter. Detta är kritiskt för att säkerställa att all hårdvara fungerar korrekt med kärnan.
6. File Systems
Inställningar för olika filsystem, både interna och nätverksbaserade, hanteras här. Detta inkluderar populära filsystem som ext4 och Btrfs, samt nätverksfiler som NFS och CIFS.
7. Kernel Features
Grundläggande kärninställningar, som schemaläggning och minneshantering, finns här. Dessa inställningar är avgörande för systemets övergripande stabilitet och prestanda.
Stöd för specifik hårdvara: Du kan välja att inkludera eller utesluta stöd för viss hårdvara beroende på systemets behov. Till exempel kan du aktivera drivrutiner för specifika nätverkskort, grafikkort, eller andra enheter.
Filsystem: Du kan välja vilka filsystem som ska stödjas av kärnan. Detta kan inkludera vanliga filsystem som ext4, NTFS, eller Btrfs.
Säkerhetsfunktioner: Linux-kärnan innehåller olika säkerhetsfunktioner som SELinux, AppArmor, och andra säkerhetsmoduler som kan konfigureras.
Prestandainställningar: Du kan aktivera eller inaktivera olika prestandaförbättringar som CPU- och minnesoptimeringar.
Nätverksfunktioner: Detta kan inkludera inställningar för TCP/IP-stacken, nätverkssäkerhet, och andra relaterade funktioner.
Modulstöd: Du kan välja om vissa funktioner ska byggas direkt in i kärnan eller om de ska vara laddningsbara moduler.
Avancerade funktioner: Sådana som virtualisering, krypteringsstöd, och filsystemssnapshots.
Varje funktion eller egenskap som du väljer att inkludera eller utesluta kommer att påverka kärnans storlek, prestanda och funktionalitet. Konfigurationen görs vanligtvis före kompileringen genom verktyg som make menuconfig, make xconfig, eller make oldconfig, vilka erbjuder en användargränssnitt för att göra dessa val.
8. Networking Support
Detta område täcker nätverksrelaterade funktioner, inklusive olika protokoll, trådlöst stöd och brandväggsfunktioner, vilket är avgörande för systemets anslutningsmöjligheter.
Nätverksmöjligheterna som kan inkluderas eller påverkas vid kompilering av Linux-kärnan är många och varierar beroende på specifika användningsfall och konfigurationsbehov. Här är några av de viktigaste aspekterna:
Nätverksdrivrutiner: Möjligheten att inkludera eller utesluta specifika nätverksdrivrutiner beroende på hårdvaran som används. Detta kan vara drivrutiner för Ethernet-kort, trådlösa adaptrar, Bluetooth-moduler med mera.
Protokollstöd: Linux-kärnan stöder en mängd nätverksprotokoll, som TCP/IP, UDP, ICMP, och många andra. Användaren kan välja vilka protokoll som ska inkluderas i kärnan.
Säkerhetsfunktioner: Konfigurationen av nätverkssäkerhetsfunktioner som SELinux, AppArmor, och nätverksbrandväggar som iptables/netfilter.
Virtualisering och container-teknologier: Stöd för virtualiseringslösningar som KVM (Kernel-based Virtual Machine) och container-teknologier som Docker kan konfigureras.
Prestandaoptimeringar: Möjlighet att optimera nätverksprestandan genom att aktivera eller inaktivera specifika kärnfunktioner som TCP stack tuning, packet filtering, och network scheduling.
Nätverksfiler och filsystem: Stöd för nätverksfiler och filsystem, såsom NFS (Network File System) eller SMB (Server Message Block).
Trådlösa inställningar: För trådlösa nätverk kan olika moduler och drivrutiner väljas eller konfigureras för att förbättra anslutningen eller säkerheten.
Advanced Networking Features: Stöd för avancerade nätverksfunktioner som QoS (Quality of Service), bonding (kombinering av flera nätverksanslutningar för ökad genomströmning eller redundans), och VLAN (Virtual Local Area Network).
Det är viktigt att notera att val av nätverksfunktioner och -inställningar bör matcha användarens behov och den hårdvara som används. En felaktig konfiguration kan leda till problem med nätverksanslutning eller systemstabilitet.
9. Security Options
Säkerhetsfunktioner såsom SELinux, AppArmor och andra säkerhetsmekanismer hanteras här, vilket är avgörande för att skydda systemet mot externa hot.
Säkerhetsalternativ i Kompilering av Linuxkärnan
När det kommer till att bygga en säker och robust Linuxkärna, är valet av säkerhetsinställningar avgörande. Under kompileringsprocessen med make menuconfig eller liknande konfigurationsverktyg, erbjuds användare en rad säkerhetsrelaterade alternativ för att förbättra systemets skydd mot olika hot och angrepp. Här är en översikt över de viktigaste säkerhetsalternativen som finns tillgängliga i Linuxkärnan.
1. SELinux (Security-Enhanced Linux)
SELinux är ett kraftfullt säkerhetssystem som tillhandahåller mekanismer för att stödja åtkomstkontrollens säkerhetspolicy. Det är en uppsättning kärnpatchar och verktyg som ger en robust mekanism för åtkomstkontroll.
2. AppArmor
Liknande SELinux, är AppArmor en säkerhetsmodul som använder ett profilbaserat system för att begränsa programbehörigheter och aktiviteter, vilket bidrar till att minska riskerna för säkerhetsöverträdelser.
3. Smack (Simplified Mandatory Access Control Kernel)
Smack är ett lättviktigt MAC-system som är designat för enklare administration. Det erbjuder grundläggande men effektiva åtkomstkontrollfunktioner för att förbättra systemets säkerhet.
4. TOMOYO Linux
Detta är en säkerhetsmodul som fokuserar på att övervaka och begränsa systemets beteende. Det hjälper till att hålla koll på och kontrollera programaktiviteter.
5. Yama
Yama är en säkerhetsmodul som tillhandahåller ytterligare säkerhetsfunktioner, som till exempel begränsningar för ptrace-systemanropet, vilket är viktigt för att skydda systemet mot vissa typer av attacker.
6. Auditing
Ett system för att logga olika systemaktiviteter, vilket är viktigt för att spåra och identifiera potentiella säkerhetsproblem och intrångsförsök.
7. Kernel Hardening Options
Dessa inställningar är avsedda att stärka kärnans motståndskraft mot olika typer av attacker, inklusive skydd mot buffer overflow och andra vanliga säkerhetsbrister.
8. Stack Protector
Denna funktion syftar till att förhindra stack overflow-attacker genom att använda metoder som canaries för att upptäcka och förhindra stack corruption.
9. Restricting Access to Kernel Logs
Genom att begränsa åtkomsten till kärnloggar kan man förhindra att känslig information läcker ut eller utnyttjas av obehöriga.
10. Executable and File Protections
Inställningar för att förhindra exekvering av oönskad eller skadlig kod och för att skydda filsystemet från obehöriga förändringar.
11. Control Groups (cgroups)
Även om de främst används för resurshantering, kan cgroups också användas för att begränsa och isolera systemresurser för olika processer eller användare, vilket kan ha säkerhetsfördelar.
Dessa säkerhetsalternativ i Linuxkärnan är avgörande för att bygga ett robust och säkert system. Valet och konfigurationen av dessa alternativ kräver dock en god förståelse av deras funktioner och potentiella påverkan på systemets beteende och prestanda. Att konfigurera dessa alternativ korrekt kan betydligt förbättra systemets säkerhet och motståndskraft mot olika typer av hot och angrepp.
10. Cryptographic API
Här konfigureras kryptografiska algoritmer och verktyg, vilket är viktigt för säker dataöverföring och lagring.
Cryptographic API i Linux-kärnan är ett ramverk som tillhandahåller kryptografiska funktioner till olika delar av kärnsystemet samt till moduler och drivrutiner som körs i kärnutrymmet. Den är utformad för att vara flexibel och stödja en mängd olika kryptografiska algoritmer och lägen. Här är några nyckelaspekter:
Algoritmer och Funktioner: API:et stöder en mängd olika kryptografiska algoritmer, inklusive symmetrisk kryptering (som AES och DES), hash-funktioner (som SHA-1 och SHA-256), och asymmetriska krypteringsalgoritmer (som RSA). Det inkluderar också stöd för kryptografiska primitiver som digitala signaturer och nyckelutbyte.
Modulär Design: API:et är utformat för att vara modulärt, vilket gör det möjligt för utvecklare att lägga till stöd för nya algoritmer eller ersätta befintliga implementationer med specialiserade, kanske mer effektiva, versioner. Detta är särskilt användbart för hårdvaruaccelererade kryptografiska operationer.
Användning inom Kärnan: API:et används av kärnan för olika säkerhetsfunktioner, som kryptering av filsystem (till exempel i eCryptfs och fscrypt), säker kommunikation (till exempel via IPsec och TLS i kärnutrymmet), och för att säkerställa integriteten hos kärnmoduler.
Kryptoakceleration: API:et kan dra nytta av hårdvarubaserad kryptoakceleration när sådan hårdvara finns tillgänglig. Detta innebär att vissa kryptografiska operationer kan utföras mycket snabbare än om de utfördes i ren programvara.
Användargränssnitt: Förutom att användas internt i kärnan, exponerar API:et också funktioner till användarläge via olika gränssnitt, såsom /dev/crypto, vilket gör det möjligt för användarprogram att dra nytta av kärnans kryptografiska kapaciteter.
Säkerhet och Underhåll: Eftersom kryptografi är central för många säkerhetsaspekter, genomgår API:et och dess implementationer rigorösa säkerhetsgranskningar och regelbundet underhåll för att säkerställa att de är fria från sårbarheter och prestandaproblem.
Cryptographic API i Linux-kärnan är alltså en kritisk komponent för att upprätthålla säkerheten och integriteten i Linux-system, och den fortsätter att utvecklas och förbättras med tiden för att möta nya säkerhetsutmaningar och tekniska framsteg.
11. Library Routines
Standardbibliotek och rutiner som används av kärnan konfigureras här, vilket är viktigt för grundläggande systemfunktioner.
Varje kategori i make menuconfig innehåller en mängd underkategorier och specifika alternativ. Användare kan navigera genom dessa alternativ, och välja eller avvälja dem baserat på sina behov. Det är viktigt att notera att vissa alternativ kan ha beroenden, vilket innebär att aktivering eller inaktivering av ett alternativ kan påverka tillgängligheten av andra. Slutresultatet av denna konfigurationsprocess är en skräddarsydd kärna, optimerad för användarens specifika system och behov.
Byggprocessen
Kompilera Kärnan
Kernel kompileringar är som att bygga med lego.
Kompilera din anpassade kärna:
make -j $(nproc)
Användningen av -j $(nproc) optimerar kompileringsprocessen genom att använda alla tillgängliga processorkärnor.
Installera Moduler och Kärnan
Efter kompilering, installera modulerna:
sudo make modules_install
Följt av installation av själva kärnan:
sudo make install
Uppdatera Bootloader och Starta Om
Uppdatera GRUB
För att inkludera den nya kärnan i startmenyn, uppdatera GRUB:
sudo update-grub
Starta Om Datorn
Starta om datorn och välj den nya kärnan från GRUB-menyn under uppstart.
Efter Installation
Testa din nya kärna genom att köra uname -r. Det är viktigt att vara medveten om att en anpassad kärna kanske inte får samma nivå av support och säkerhetsuppdateringar som standardkärnor.
Sammanfattning
Att bygga din egen kärna på Ubuntu ger dig möjlighet att skräddarsy ditt system för specifika användningsfall. Denna process är inte bara utbildande utan också givande för dem som vill fördjupa sin förståelse för Linux-system. Dock bör den närmas med försiktighet, särskilt om du planerar att använda kärnan i en produktionsmiljö.
Xberry pi är en Sinclair ZX Spectrum Next clone i raspberry pi 3 formfaktor, så man kan använda det chassi tillbehör som finns till raspberry pi så får man ZX Spectrum m/23. ZX Spectrum var en dator som många lärde sej programmera på i början på 1980 talet, maskinen har tillsammans med C64 nått en ”kultstatus”
-2MB RAM, 128MBIT Flash ROM -RTC onboard with battery backup -Header for ESP-8266-01 Module –HDMI and VGA port -Audio and EAR/MIC connectors -1 Joystick port -PS/2 port for Keyboard/Mouse -Header for connect to Matrix Keyboard
Får vi prestentera Acer Aspire 7750Z just det här exemplaret är utrusta med en Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz, en 10 år gamla CPU i budget segmentet och skärmen är en 17,3” som bara är 1600×900 pixlar , en mekanisk hårddisk och 4 GB RAM. Maskinen såldes med Wiindows 7. Många rynka nog på näsan varför skriver man om sådan här gamla skräp maskin för.
Just därför, här har en vi dator en som redan för 10 år sedan var en budget maskin. Idag åker man till återvinningen med den. Men kanske återanvända den?
Valde att installera Ubuntu 22.04.3 , för att se vad duger en sådan maskin till Med Windows 10 var den extremt långsam.
Streaming testet
Börja med testa streamingen, satte den på SVT Play i Firefox , den klarade jobbet alldeles utmärkt. Det här väl ett grundläggade kritetrium idag, att en maskin skall klara streaming utan lagg.
Testade starta lite program som libreoffice och firefox den flyger inte fram, men det bero på den mekaniska hårddisken. Stoppa man in en SSD i den här maskinen så kommer den kännas snabb.
Maskinen är utrusta med DDR3 minne, lite förlegat, man bör kanske för någon 100 lapp kunna uturusta den i alla fall med 8 GB RAM istället.
På Cpu Bechmark får
Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz : 961 poäng
Att jämföras med en annan jämn gamla CPU :
Intel(R) Core(TM) i7-4790K CPU @ 4.00GHz : 8063 poäng
Just den här exemplaret är utrustad med
CPU Intel(R) Pentium(R) CPU B960 @ 2.20GHz MInne 4 GB RAM HDD : Mekanisk hårddisk
Linux.se åsikt : Byter man ut hårddissken till en SSD, så skulle maskinen vara en alldeles utmärkt dator i några år till, för surfning och ordbehandling, för vad en 256 GB SDD disk kostar. Dvs helt onödig att kassera något som går återanvända.
Just det här exemplaret kommer doneras till välgörande ändamål.
FreeBSD 14.0 är nu tillgängligt för arkitekturerna amd64, aarch64, i386, powerpc, powerpc64, powerpc64le, powerpcspe, armv7 och riscv64.
FreeBSD tillhandahåller sofistikerade funktioner inom nätverk, prestanda, säkerhet och kompatibilitet. Det fungerar som ett utmärkt val för en Internet- eller intranätserver. Den erbjuder robusta nätverkstjänster även under intensiv belastning och använder effektivt minne för att säkerställa responsiv prestanda för tusentals samtidiga användarprocesser.
Bland FreeBSD 14.0 nyheter -OpenSSH har uppdaterats till version 9.5p1. -OpenSSL har uppdaterats till version 3.0.12, en stor uppgradering från OpenSSL 1.1.1t i FreeBSD 13.2-RELEASE. –Bhyve-hypervisorn stöder nu TPM– och GPU-passthrough. -FreeBSD stöder upp till 1024 kärnor på amd64- och arm64-plattformarna. -ZFS har uppgraderats till OpenZFS release 2.2, vilket ger betydande prestandaförbättringar. -Det är nu möjligt att utföra bakgrundskontroller av filsystem på UFS-filsystem som körs med journaliserade mjuka uppdateringar. -Experimentella ZFS-bilder är nu tillgängliga för AWS och Azure. -Standardmekanismen för överbelastningskontroll för TCP är nu CUBIC.
Nerladdnings länkar hittar ni vår Wiki som vanligt.
Caliber-utvecklaren Kovid Goyal tillkännagav idag lanseringen och allmän tillgänglighet av Caliber 7.0 som den senaste stabila versionen och en stor uppdatering av denna kraftfulla, gratis, öppen källkod och plattformsoberoende programvara för hantering av e-böcker.
Caliber 7.0 kommer mer än ett år efter Caliber 6.0 och introducerar möjligheten att lagra anteckningar som kan innehålla länkar, bilder, samt rik textformatering för författare, serier, förlag, taggar och relaterade element. Användare kommer att kunna söka, bläddra eller länka dessa anteckningar i appen eller exportera dem som fristående HTML-filer.
En annan intressant nyhet i Caliber 7.0 är stöd för så kallade ”Audio EPUB”-böcker som innehåller en förinspelad röst som läser texten. Caliber-utvecklaren Kovid Goyal noterar dock att den här funktionen kanske fungerar på Linux-system på grund av problem med patenterade codecs.
Den nya Caliber-utgåvan ger också en länge efterfrågad funktion, nämligen möjligheten att lagra ”data”-filer associerade med en bok och stöd för att hantera dessa filer automatiskt i appen. Användare kommer att kunna lägga till extra datafiler till en bok genom att välja boken, högerklicka på knappen ”Lägg till böcker” och sedan välja alternativet ”Lägg till datafiler till valda bokposter”.
Den nya Caliber-utgåvan ger också en länge efterfrågad funktion, nämligen möjligheten att lagra ”data”-filer associerade med en bok och stöd för att hantera dessa filer automatiskt i appen. Användare kommer att kunna lägga till extra datafiler till en bok genom att välja boken, högerklicka på knappen ”Lägg till böcker” och sedan välja alternativet ”Lägg till datafiler till valda bokposter”.
Sist men inte minst har Caliber fått sin egen privata papperskorg som kringgår operativsystemets papperskorgen. Detta gör det möjligt att enkelt återställa en bok och dess metadata efter en oavsiktlig radering med ett enda klick. Papperskorgen låter dig också bläddra i nyligen raderade böcker.
Annat än det lägger Caliber 7.0 till stöd för HTML-bildkartor till e-bokvisaren, lägger till ett ”Visa objekt i valda böcker” för att hantera taggar och författare, och uppdaterar innehållsservern med en ny knapp för att återgå till bokinformationen sida på den översta nivån av kontroller och möjligheten att visa de tre senast tillagda böckerna i standardbiblioteket.
Det ger också stöd för nya nyhetskällor, inklusive Bookforum, Kirkus Reviews och Poetry Magazine, och förbättrar stödet för befintliga nyhetskällor, såsom Financial Times, National Geographic, Hamilton Spectator, MIT Tech Review, Bloomberg, Washington Post, Project Syndicate, Cumhuriyet, Foreign Affairs, Harvard Business Review och Wall Street Journal.
Naturligtvis har många buggar och problem lösts för bättre stabilitet och tillförlitlighet, så kolla in hela ändringsloggen för mer information. Under tiden kan du ladda ner Caliber 7.0 från den officiella webbplatsen som binära paket för 64-bitars och AArch64 (ARM64)-system som du kan köra på praktiskt taget vilken GNU/Linux-distribution som helst utan att installera någonting.
I en annan oväntad händelseutveckling har den senaste Linux 6.6-kärnserien officiellt markerats som LTS (Long Term Support) på kernel.org-webbplatsen med en förväntad livslängd på minst tre år.
Linux 6.6-kärnan är på väg eller har redan landat i de stabila programvaruförråden för olika populära GNU/Linux-distributioner, inklusive Arch Linux, openSUSE Tumbleweed, Fedora Linux och andra. Även Ubuntu-användare kan nu installera det.
Den stora nyheten är att Linux-kärnunderhållarna har beslutat att göra Linux 6.6 till en LTS-gren som stöds fram till december 2026. Detta är mycket intressant eftersom den välkände Linux-kärnutvecklaren Greg Kroah-Hartman alltid har sagt att årets sista kärna kommer att vara LTS, och Linuxkärna 6.7 skulle vara det.
Verkligheten är att vi ännu inte vet om Linux-kärnan 6.7 kommer ut på gatorna den 31 december (nyårsafton), vilket skulle ha varit en stor nyårsöverraskning för alla Linux-användare, så kanske var det därför som kärnanhållare bestämde sig för att gå med Linux 6.6 istället för nästa LTS-gren.
Å andra sidan fanns det några färska rapporter om att det inte finns så många kärnunderhållare där ute som är villiga att underhålla LTS-kärngrenar i så många år och att långsiktigt stöd för Linux-kärnan kan minskas från sex år till två år . Samma rapporter angav också att Linux 4.14 inte kommer att ersättas av en ny LTS-kärna när den når slutet av livet i januari 2024.
Nåväl, det ser ut som att något hände där borta vid Linuxkärnans huvudkontor och nu har Linux 6.6 lagts till de befintliga kärngrenarna för långtidsstöd, nämligen Linux 6.1, Linux 5.15, Linux 5.10, Linux 5.4, Linux 4.19 och Linux 4.14 .
Wireshark är ett öppen källkodsverktyg för nätverksprotokollanalys, vilket ofta används för att felsöka och analysera datanätverk. Det är ett mycket kraftfullt verktyg som kan fånga och inspektera data som passerar genom ett nätverk. Med Wireshark kan användare se detaljerad information om nätverkstrafik i realtid eller från sparade datafiler.
Bland nyheterna :
Wireshark 4.2.0: Ändringar Wireshark stöder mörkt läge på Windows.
-Sortering av paketlistor har förbättrats. -Wireshark och TShark är nu bättre på att generera giltig UTF-8-utgång. -En ny visningsfilterfunktion för filtrering av råbytes har lagts till. -Visningsfilter autoslutförande är smartare när det gäller att inte föreslå ogiltig syntax. -Verktyg › MAC-adressblock kan slå upp en MAC-adress i IEEE OUI-registret. -Installationsmålet installerar inte längre utvecklingsrubriker som standard. -Wireshark-installationen kan flyttas på Linux (och andra ELF-plattformar med stöd för relativa RPATH). -Wireshark kan kompileras på Windows med MSYS2 och korskompileras för Windows med Linux. -Verktyg › Browser (SSL Keylog) kan starta din webbläsare med miljövariabeln SSLKEYLOGFILE inställd på lämpligt värde.
Chat GPT har nog inte många låtit bli att lägga märke till och många är nog rädda för vad framtiden kan ge.
Jag bad Chat GPT skapa en script som skulle skapa en databas och användare. Den som är van Linux sysop hade slödjat ihop detta själv. Men eftersom min kunskapsnivå är lite lägre än en van linux sysop , så bad jag chat gtp göra jobbet.
skriv ett bash script som skapa en mysql databas, mysql användare och lösenord på givna parameterar
Cockpit Web Console: En Modern Lösning för Linux Serverhantering
I en värld där serveradministration ständigt utvecklas, har Cockpit Web Console framträtt som en banbrytande lösning för hantering av Linux servrar. Detta webbaserade administrationsgränssnitt är inte bara kraftfullt utan även utformat för att vara intuitivt och lättillgängligt, även för de som inte är vana vid kommandoradsbaserade verktyg.
Centraliserad Resursövervakning
En av de mest framträdande egenskaperna hos Cockpit är dess förmåga att övervaka systemresurser i realtid. Användare får en detaljerad överblick över CPU, minne och diskutnyttjande, vilket är avgörande för effektiv systemhantering.
Effektiv Tjänstehantering
Cockpit förenklar processen att hantera systemtjänster och applikationer. Användare kan enkelt starta, stoppa och konfigurera dessa tjänster direkt från webbgränssnittet, vilket sparar tid och minskar komplexiteten i systemadministrationen.
Logginspektion för Enklare Felsökning
Systemloggar spelar en central roll i övervakning och felsökning. Cockpit ger en tydlig och lättöverskådlig vy av dessa loggar, vilket underlättar identifiering av eventuella problem.
Användarvänlig Användarhantering
Hantering av användarkonton och behörigheter är enklare än någonsin med Cockpit. Detta verktyg tillhandahåller en användarvänlig plattform för att skapa och hantera användarkonton på servern.
Förenklad Uppdatering och Installation
Att hålla systemet uppdaterat och säkert är vitalt. Med Cockpit kan administratörer installera och uppdatera mjukvarupaket med några få klick, vilket effektiviserar underhållet av systemet.
Nätverkshantering på Dina Villkor
Cockpit erbjuder avancerade funktioner för nätverkshantering, inklusive konfigurering av brandväggar och nätverksgränssnitt. Detta ger en högre kontrollnivå över serverns nätverksinställningar.
Integrerad Terminalåtkomst
För mer avancerade användare innehåller Cockpit en inbäddad terminal, som ger direktåtkomst till serverns kommandorad för komplexa uppgifter.
Framtidssäker med Containerhantering
I takt med att användningen av Linux-containrar ökar, erbjuder Cockpit verktyg för att övervaka och hantera dessa. Detta gör det till en framtidssäker plattform som stöder både traditionella och moderna infrastrukturer.
Cockpit är inte bara ett kraftfullt verktyg för systemadministratörer, det är också anpassningsbart och resurssnålt. Detta gör det till ett idealiskt val för de som söker en balans mellan funktionalitet och användarvänlighet inom serveradministration. Med sin grafiska gränssnitt och enkel installation, revolutionerar Cockpit sättet vi hanterar Linux-servrar på.
Att återställa root-lösenordet i MySQL & MariaDB är en process som involverar flera steg och kräver administratörsbehörigheter.
Först måste databastjänsten stoppas, varefter den startas upp igen med ett speciellt alternativ som tillåter åtkomst utan lösenord. Användaren måste sedan ansluta till databasen som root och utföra en serie SQL-kommandon för att uppdatera lösenordet.
Slutligen måste databastjänsten stoppas och startas om för att de nya ändringarna ska träda i kraft. Genom att följa dessa noggrant definierade steg kan användaren säkert återställa root-lösenordet och återställa tillgång till sin MariaDB-instans.
För att återställa root-lösenordet på MariaDB, följ dessa steg:
Stoppa databasservern med kommandot systemctl stop mariadb för SystemD eller /etc/init.d/mysqld stop för SysVinit.
Starta sedan om tjänsten med --skip-grant-tables genom att köra systemctl set-environment MYSQLD_OPTS="--skip-grant-tables" och systemctl start mariadb för SystemD, eller mysqld_safe --skip-grant-tables & för SysVinit.
Anslut till databasservern som root utan lösenord med kommandot mysql -u root.
Använd MariaDB-kommandotolken för att uppdatera lösenordet med:
USE mysql; UPDATE user SET password=PASSWORD('YourNewPasswordHere') WHERE User='root' AND Host = 'localhost'; FLUSH PRIVILEGES;
Stoppa tjänsten, avsätt miljövariabeln och starta om tjänsten igen med:
Emacs är en familj av textredigerare som kännetecknas av sin kraftfullhet, anpassningsbarhet och tekniska komplexitet. Ursprungligen skapat på 1970-talet av Richard Stallman och Guy L. Steele Jr., har Emacs blivit synonymt med anpassningsbara redigeringsmiljöer, ofta kallad en ”extensible, customizable, self-documenting, real-time display editor.”
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover the latest LibreOffice 25.8.1 Office Suite, featuring over 90 bug fixes for enhanced performance and stability. Upgrade your productivity today! The post LibreOffice 25.8.1 Office Suite Is Already Out with More Than 90 Bug Fixes appeared first on Linux Today.
Discover the 15 best free and open source Linux ham radio tools to enhance your amateur radio experience. Explore software for every ham enthusiast today! The post 15 Best Free and Open Source Linux Ham Radio Tools appeared first on Linux Today.
Discover how DXVK 2.7.1 enhances MSAA and significantly boosts D3D9 game performance. Optimize your gaming experience with the latest updates today. The post DXVK 2.7.1 Fixes MSAA, Boosts D3D9 Game Performance appeared first on Linux Today.
Discover the 7 best free and open source Zsh configuration frameworks to enhance your terminal experience. Boost productivity and customize your workflow today! The post 7 Best Free and Open Source Zsh Configuration Frameworks appeared first on Linux Today.
Wine 10.14 is out with vkd3d 1.17, Mono 10.2.0, IPv6 ping support, Debian Trixie CI integration, and 19 bug fixes. The post Wine 10.14 Released with vkd3d 1.17, Mono 10.2 appeared first on Linux Today.
Immich 1.140 introduces beta background sync, read-only mode, and a location management utility, moving closer to the long-awaited stable release. The post Immich 1.140 Photo and Video Backup Adds Background Sync appeared first on Linux Today.
OBS Studio 32.0 is now in public beta testing, featuring a new Basic Plugin Manager. Discover enhanced streaming capabilities and join the testing community today! The post OBS Studio 32.0 Enters Public Beta Testing with a Basic Plugin Manager appeared first on Linux Today.
Fwupd 2.0.14 Linux firmware update tool adds RHEL 9/10 build support, UEFI capsule fixes, and wider hardware compatibility. The post Fwupd 2.0.14 Brings RHEL 9/10 Build Support, UEFI Fixes appeared first on Linux Today.
“Python: The Documentary” is a new 90-minute film that tells the story of how a side project evolved into one of the world’s most influential programming languages. The post New Movie “Python: The Documentary” Traces the Language’s Story appeared first on Linux Today.
A key enhancement in Kubernetes 1.34 provides network operators with fine-grained control over traffic routing decisions within clusters. The post Kubernetes v1.34 debuts more open source cloud native powers appeared first on Linux Today.
Fwupd 2.0.15 Linux firmware updater is now available for download with support for the NVIDIA ConnectX-6, ConnectX-7 and ConnectX-8 NICs and other changes. The post Fwupd 2.0.15 Adds Support for NVIDIA ConnectX-6, ConnectX-7 and ConnectX-8 NICs appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
TUXEDO Computers releases the TUXEDO WebFAI 2.1 fully automated installation tool with support for the latest Debian 13 "Trixie" operating system. The post TUXEDO Computers Now Supports Fully Automated Installations of Debian 13 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Hyprland 0.51 Wayland compositor is now available with support for fully configurable trackpad gestures and other changes. Here's what's new! The post Hyprland 0.51 Wayland Compositor Adds Fully Configurable Trackpad Gestures appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Puppy Linux BookwormPup64 10.0.12 distribution is now available for download based on the Debian 12.12 "Bookworm" repositories. Here's what's new! The post Puppy Linux BookwormPup64 10.0.12 Is Out Based on Debian 12.12 “Bookworm” appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
The latest daily build ISO images of the upcoming Ubuntu 25.10 "Questing Quokka" distribution release are now powered by the Linux 6.17 kernel series. The post Ubuntu 25.10 Is Now Powered by Linux Kernel 6.17 Ahead of the Beta Release appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
Latest stable Steam Client update introduces advanced options for the in-game performance overlay for AMD and NVIDIA GPUs on Linux and many other improvements. The post Steam Client Adds Advanced Options to the In-Game Overlay for AMD & NVIDIA GPUs appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
KDE Plasma 6.4.5 is now available as the fifth maintenance update to the KDE Plasma 6.4 desktop environment series with more bug fixes. The post KDE Plasma 6.4.5 Fixes Brightness Flickering Issues with AMD GPU Drivers appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, […]
Kodi 22 "Piers" open-source media center is now available for public testing promising HDR on Wayland support for Linux systems and many other new features and improvements. Here's what to expect! The post Kodi 22 “Piers” Promises HDR Passthrough on OpenGL and HDR on Wayland appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article […]
9to5Linux Weekly Roundup for September 7th, 2025, brings news about KDE Linux, Linux Mint 22.2, Debian 13.1, GNOME 49 Release Candidate, Calibre 8.10, Mixxx 2.5.3, NVIDIA 580.82.07, OpenSSL 3.6, and more. The post 9to5Linux Weekly Roundup: September 7th, 2025 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
The first alpha version of the KDE Linux distro is now available for public testing showcasing the latest version of the KDE Plasma desktop environment and KDE apps. The post KDE Linux Distribution Is Available for Public Testing, Download Now appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed […]
Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]
Fedora 42 Unveiled: COSMIC desktop, revamped installer, and Apple Silicon support steal the show. The Fedora Project has officially released Fedora 42, bringing a host of exciting updates and new features to its diverse line up of “spins”, including Fedora Workstation, Fedora KDE Plasma Desktop, Fedora Server, Fedora IoT, Fedora Silverblue, Fedora Kinoite, and various… […]
A fresh release of GNOME 48 is available, we run down the feature highlights. The GNOME project has unveiled GNOME 48, codenamed “Bengaluru,” a release packed with performance boosts, user-friendly enhancements, and innovative features. Named in honor of the GNOME Asia 2024 organizers, this six-month effort by the global GNOME community brings a polished and… […]
A quick glance into the new features of Xfce 4.20 desktop environment. Xfce 4.20 desktop environment has arrived a few weeks back, and it’s packed with features and updates. This major release comes after two years since Xfce 4.18. Hence, it’s now more evolved, bringing experimental Wayland support, UI refinements and performance updates. Let’s dive… […]
A polished and revamped desktop experience arrives with Cinnamon 6.4 desktop. For months, the Linux Mint team has been steadily improving their flagship – Cinnamon 6.4, a desktop environment update that’s not just incremental, but transformative. This release isn’t just a collection of tweaks; it’s a refined experience designed to boost productivity and enhance visual… […]
A new release of elementary OS 8 (“Circe”) is out. Here’s the rundown of the best new features of this release. After almost two years of development since the prior release, elemnetary OS is now out with its latest release 8.0 code-named “Circe”. This release is based on Ubuntu 24.04 LTS which was released on… […]
Want to create your own home lab? Learn how to build an affordable, secure, and functional setup for programming, virtualization, and more. Building your own home lab is fun. It’s like a tech playground where you can test ideas, learn new skills and even improve your home network. Whether you’re into programming, cybersecurity or just… […]
Here are the upgrade steps for the new Fedora 41 release from the earlier Fedora 40 workstation version. Fedora 41 is officially available for download and the upgrade channels are now open. This release brings the latest and greatest GNOME 47 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma 6.2 and more. You can read… […]
