GNOME Projektet släppte idag GNOME 45.5 som den femte underhållsuppdateringen till GNOME 45 ”Riga” skrivbordsmiljön. Denna lilla uppdatering tar bort den experimentella rt-scheduler-funktionen från Mutter-fönster och sammansättningshanteraren eftersom det nu finns en dedikerad KMS-tråd som också har realtidsschemaläggningskapaciteter. Uppdateringen fixar även automatisk stängning av FreeDesktop.org-notifikationer, samt en regression som orsakade att tangenter fastnade när låsskärmsskölden höjdes i GNOME Shell. GNOME Shell 45.5 lägger även till explicit användning av /bin/bash istället för /bin/sh, vilket bör förebygga vissa problem på Ubuntu 22.04 LTS eller liknande system.

Dessutom åtgärdar GNOME Shell 45.5 ett problem med aktivering av tjänster i tilläggsappen, tar bort överflödig funktionsdeklaration, avskaffar användning av den föråldrade displayegenskapen, åtgärdar ett kraschproblem och ersätter vissa föråldrade metoder som inte längre behövs.

GNOME Tweaks uppdaterades till version 45.2 för att fixa en bugg som hindrade sidopanelen från att översättas, samt en bugg som ledde till krascher när appen återställdes på system där tillägget för användartema inte var tillgängligt. Webbläsaren Epiphany (GNOME Web) uppdaterades till version 45.3, vilket fixar en krasch och möjliggör stängning av säkerhetspopovern efter val.

GNOME Online Accounts 3.48.1 ingår också i denna uppdatering med åtgärder för GoaEwsClient, minnesläckor identifierade av statiska analyser, läckage av GTask-objekt, byggande med libxml2 2.12, avbrytande av soppsession vid certifikatfel, oanvänd varningsresultat från g_string_free(), och kontroll av AUTH=PLAIN före autentiseringsförsök.

Dessutom uppdaterades bildvisaren Eye of GNOME till version 45.3, vilket endast medförde uppdaterade översättningar, och GNOME Maps 45.5 förbättrade tolkningen av OSM-objekt-URL:er som innehöll snedstreck i slutet. Flera andra kärnkomponenter uppdaterades också, så kolla utgivningsmeddelandesidan för mer information.

GNOME 45.5-paketen är på väg in i de stabila mjukvarurepositorierna för olika populära GNU/Linux-distributioner. Vissa distros har redan fått några av uppdateringarna som ingår i denna punktutgåva, som Fedora Linux 39 och Arch Linux, så se till att du håller dina installationer uppdaterade hela tiden för en stabilare och mer tillförlitlig GNOME-skrivbordsupplevelse.

Projektet släppte också GNOME 44.10 som den tionde och sista underhållsuppdateringen till GNOME 44 skrivbordsmiljön, som nu är EOL (End of Life). GNOME 44-användare uppmanas att uppdatera sina system till den 44.10 punktutgåvan och överväga att uppgradera till GNOME 45-serien så snart som möjligt eller vänta på GNOME 46 under de kommande veckorna.

Som bekant kan webläsare dra ganska mycklet system resuser. Här kommer en sammanfattning på 10 st webläsare som är alternastiv till Firefox, Chrome och mfl.

Artikeln som vi länkar till i slutet på det här inlägget diskuterar olika lätta webbläsare för Ubuntu och andra Linuxdistributioner, vilka är utformade för att vara resurssnåla. Dessa webbläsare varierar från textbaserade till grafiska användargränssnitt och är anpassade för användare med olika behov och preferenser.

• Links är en lätt webbläsare med både text- och grafiskt läge, stödjer delvis HTML 4.0 och använder endast 50 MB minne i GUI-läge och 10 MB i textläge.
• Lynx är den äldsta webbläsaren som fortfarande underhålls, är textbaserad, stöder HTTPS och FTP, men inte JavaScript. Den är känd för sin effektivitet och enkelhet.
• NetSurf är en webbläsare med egen layoutmotor som stöder webbstandarder och olika bildformat, och är designad för att vara robust och lätt.
• Otter Browser förenar den klassiska Opera-gränssnittet med moderna funktioner och anpassningsmöjligheter, och siktar på att vara både kraftfull och lätt.
• qutebrowser är en tangentbordscentrerad webbläsare med en minimalistisk GUI, optimerad för effektivitet och med ett måttligt RAM-fotavtryck på 150 MB vid inaktivitet.
• Nyxt är en webbläsare anpassad för ”hackare” med ett tangentbordscentrerat gränssnitt och funktioner för effektiv informationsextraktion och navigering, och använder 200 MB RAM vid inaktivitet.
• Min är en innovativ webbläsare som optimerar flikutrymme och integrerar med DuckDuckGo för snabba definitioner och svar, byggd i Electron och använder mindre batterikraft.
• Angelfish är en mobil webbläsare från KDE som anpassar sig väl även till skrivbordet, med en modern design och en modest minnesanvändning på 136 MB RAM vid inaktivitet.
• SeaMonkey är en mångsidig internetsvit som innehåller en webbläsare, e-post och nyhetsklient, HTML-redigerare och IRC-klient, och använder endast 121 MB RAM vid inaktivitet.
• Midori prioriterar integritet och säkerhet, med funktioner som en VPN för att förbättra online säkerhet, och har ett RAM-fotavtryck på 184 MB vid inaktivitet.

Dessa webbläsare erbjuder en rad olika funktioner och fördelar, från textbaserade till fullt utrustade grafiska gränssnitt, anpassade för olika användningsområden och preferenser. De är alla designade för att vara lätta på systemresurser, vilket gör dem till ett utmärkt val för användare som önskar en snabb och effektiv webbläsningsupplevelse på Linux.

Vad är 4M Linux?

4MLinux är en minimalistisk Linux-distribution som är designad för att vara liten, lätt, och mångsidig. Den innehåller en bred uppsättning applikationer för underhåll, multimedia, spel, och serveranvändning, vilket gör den lämplig för olika typer av användare och användningsområden. Dess unika egenskaper omfattar en fokus på medieuppspelning, systemåterställning, filhantering och serverfunktioner, allt inom en mycket kompakt storlek.

Nu i version 45.0

4MLinux 45.0 har släppts med Linux Kernel 6.6 LTS och nya skrivardrivrutiner. Den inkluderar också Mesa 23.3-grafikstacken, förbättrat stöd för stereoljud och videoskalning. Uppdaterade komponenter omfattar LibreOffice 24.2.1, GIMP 2.10.36, Firefox 123.0.1, Chrome 122.0.6261.128, Thunderbird 115.8.1, VLC 3.0.20, och mer. Den innehåller nya skrivardrivrutiner, förbättrat videostöd via FFmpeg och zimg-biblioteket, och bättre hantering av stereoljud genom libbs2b. 4MServer, serverversionen, har också uppdaterats med senaste Apache, MariaDB, och PHP. 4MLinux 45.0 finns tillgängligt för nedladdning nu.

Linux.se åsikt

Linux.se har testat 4MLinux genom att boota upp den i VBOX. 4MLInux är väldig enkel distrubtion, men får med väldig mycket. 4MLinux är inte anpassade för Svenska förhållande, så Svensk tangentbord och Svenska språk får man bortse ifrån. Den finns verktyg med så man kan starta en FTP server , så denna distrubtion kan t.ex användas när man måste föra över filer ifrån krashcad dator till annan dator. Hittade ingen möjlighet att installera den 4MLinux på hårddisken, vilket skall gå att göra.

4MLinux är den väldig minnessnål, den dra 384MB RAM, då ändå en den medföljande webläsaren ingång. Perfekt för den som lite äldre dator liggande

Hemsida

https://4mlinux.com/index.php?page=download

Mozilla Firefox 124 har nu släppts och erbjuder några nya funktioner och förbättringar. Uppdateringen inkluderar förbättrat Caret Browsing-läge i PDF-visaren och stöd för Screen Wake Lock API för att förhindra att enheter dimmas eller låses när en applikation behöver vara igång. Den introducerar också stöd för HTTP(S) och relativa URL:er för att skapa WebSockets samt Pull to Refresh-funktionen för Android-användare och förbättrat stöd för HTML-dra och släpp API när man använder en mus. För macOS-användare erbjuder uppdateringen en bättre fullskärmserfarenhet som matchar macOS användarförväntningar mer noggrant. Vissa funktioner som Cookie Banner Blocker och Quick Actions var tillgängliga under betatestningen men finns inte i den slutliga utgåvan.

https://www.mozilla.org/en-US/firefox/124.0/releasenotes/

Så installera Ni Firefox 124 på Ubuntu

Öpppna terminalen och skriv följande :

sudo add-apt-repository ppa:mozillateam/ppa
sudo apt update && sudo apt install -t "o=LP-PPA-mozillateam" firefox

Vad är Void Linux?

Void Linux är en oberoende, rullande Linux-distribution som är känd för sin enkelhet, effektivitet och frihet från systemd. Det är utformat för att vara lätt och snabbt, vilket gör det till ett populärt val för användare som vill ha en minimalistisk och anpassningsbar Linux-miljö.

Några av de främsta egenskaperna hos Void Linux inkluderar:

1. Systemd-fri init-system: Istället för systemd använder Void Linux runit som sitt init-system, vilket är enkelt, lättviktigt och effektivt för att starta och hantera systemprocesser.
2. Enkelhet: Void Linux är utformat för att vara enkelt att installera och använda, med en minimal och ren installationsprocess. Detta gör det till ett attraktivt alternativ för både nybörjare och erfarna Linux-användare.
3. Aktivt pakethanteringssystem: Void Linux använder XBPS (X Binary Package System) för att hantera installation, uppdatering och borttagning av programvara. XBPS är snabbt och effektivt, vilket gör det enkelt att hantera programvarupaket.
4. Rullande utgivningsmodell: Istället för att ha fasta utgivningscykler släpper Void Linux kontinuerligt uppdateringar och förbättringar, vilket håller systemet uppdaterat med de senaste programvaruversionerna och säkerhetsfixarna.

Void Linux erbjuder också stöd för flera arkitekturer och levereras med ett brett utbud av programvarupaket för att tillgodose olika användares behov. Dess fokus på enkelhet, flexibilitet och frihet har gjort det till ett populärt val bland Linux-entusiaster och utvecklare.

Nyheter i Mars 2024 updateringen av Void Linux

Void Linux, den flexibla och systemd-fria rullande Linux-distributionen känd för sin enkelhet och det unika valet av runit som init-system, har just avslöjat sin senaste bildversion. Markerad med version 20240314, har den befordrats till nuvarande status och är lättillgänglig för entusiaster och yrkesverksamma.

En av höjdpunkterna i denna release är införandet av en tangentbordskarta i LightDM på XFCE-bilder. Detta gör det möjligt för användare att välja sin föredragna tangentbordslayout vid inloggningsskärmen, vilket gör Void Linux mer tillgänglig för en global användarbas.

Dessutom tar uppdateringen ett steg framåt för att säkerställa korrekt tidsstyrning genom att aktivera chrony NTP daemon som standard i livebilder, vilket lovar mer pålitlig tidsynkronisering för användare direkt från start.

Även om dessa är användbara förbättringar är den uppdaterade Void Linux-releasens huvudfokus på annat håll, nämligen på SBC-enheter och Raspberry Pi i synnerhet.

Med tanke på detta erbjuder dess bilder för Raspberry Pi nu förbättrad installationsflexibilitet och stöd för installation på lagring som inte är SD-kort utan behov av manuell konfiguration. Denna förbättring gäller för Pi-modeller som stöder uppstart från USB eller NVMe-lagring och utökar avsevärt potentialen och prestandan för Raspberry Pi-enheter som körs på Void Linux.

Dessutom har standardstorleken på ” / boot ”-partitionen på Raspberry Pi-bilder ökats från 64MiB till 256MiB, vilket ger mer utrymme för kärn- och firmware-uppdateringar och adresserar en vanlig begränsning i tidigare releaser.

Och nu, till pricken över i:et. I en betydande utveckling för användare av Raspberry Pi 5 har Void Linux introducerat dedikerat stöd för denna senaste modell. Med det sagt är rpi-aarch64-bilder nu kompatibla med Pi 5, vilket möjliggör att användare kan dra nytta av den fulla kapaciteten hos denna nya hårdvara.

Efter installationen kan användare välja att växla till det Raspberry Pi 5-specifika ”rpi5-kernel” -paketet för optimal prestanda och kompatibilitet.

https://voidlinux.org/

Först en liten varning!
Att byta kernel utanför vad distrubtioner vill göra kan innebära problem. Så man bör se detta som ”expriment”, dvs inte göra det på kritiska system.

Dessa kärnor är inte signerade därav kommer inte secureboot släpp genom dem, därav måste secureboot stängas av

1. Öppna en terminal och skriv
   
   sudo add-apt-repository ppa:cappelikan/ppa
sudo apt update && sudo apt full-upgrade
sudo apt install -y mainline
   

2. Sök på mainline och kör :

3) Boota om datorn och öppna en terminal och skriv :

uname -a

Då bör något som liknar detta komma upp :

Linux m-VirtualBox 6.8.1-060801-generic #202403151937 SMP PREEMPT_DYNAMIC Fri Mar 15 19:52:22 UTC 2024 x86_64 x86_64 x86_64 GNU/Linux

KaOS är en oberoende Linuxdistribution med fokus på KDE och Qt-teknologier, vilket innebär att den primärt använder KDE Plasma som skrivbordsmiljö och Qt för dess applikationer. Distributionen är utformad för att vara lätt och snabb, med en selektiv inställning till mjukvaruutbudet, vilket garanterar att systemet förblir integrerat och optimerat. KaOS följer en rullande utgivningsmodell, vilket innebär att användarna kontinuerligt får de senaste uppdateringarna för mjukvara och systemkomponenter.

Nyheter 2024.03

KaOS 2024.03 har släppts med det efterlängtade skrivbordsmiljön Plasma 6.0 och Wayland som standard. Den här versionen markerar även slutet för GTK2 i KaOS. Uppdateringen bjuder på förbättringar som HDR-stöd på Wayland, vilket ger en bättre visuell upplevelse med rikare färger för multimedia. Andra nyheter inkluderar användarvänliga standardinställningar som enklicksval för filer och mappar, och fullständig borttagning av GTK2 från KaOS-repositorierna. Systemuppdateringarna omfattar Linuxkärnan 6.7.9, systemd v253, och introduktionen av LibreOffice som standardkontorspaketet, helt baserat på Qt6/Plasma 6, vilket ersätter Calligra.

För den som vill läsa mer om denna version

https://kaosx.us/news/2024/kaos03/

För nedladdning

https://kaosx.us/pages/download/

I den här artikeln på itsfoss lista de 9 bästa e-postklienterna för Linux, inklusive populära val som Thunderbird, Evolution och KMail, samt andra alternativ som Geary, Blue Mail, och Mailspring. Den betonar fördelarna med skrivbordsbaserade e-postklienter, såsom offline-åtkomst, integrering med skrivbordet, och anpassningsmöjligheter. Vissa klienter är öppen källkod medan andra är proprietära, och varje program har unika funktioner och installationsinstruktioner.

https://itsfoss.com/best-email-clients-linux/

Raspberry Pi OS har uppdaterats till Linux 6.6 LTS, vilket förbättrar stödet för Raspberry Pi 5. Den nya versionen inkluderar förbättringar som en mörkt tema, nya inställningar för upplösning vid huvudlös användning, och möjlighet att uppdatera EEPROM via raspi-config. Dessutom har webbläsarna Chromium och Firefox uppdaterats, och systemet har förbättrat kompatibiliteten med olika fönsterhanterare och VNC-klienter. Det finns även mindre justeringar och buggfixar för att förbättra användarupplevelsen.

https://9to5linux.com/raspberry-pi-os-is-now-powered-by-linux-6-6-lts-improves-raspberry-pi-5-support

Emacs är en mycket kraftfull textredigerare som är populär bland programmerare, skribenter och systemadministratörer. Den är känd för sin anpassningsbarhet och har utvecklats genom åren till att bli mer än bara en textredigerare; för många är Emacs ett helt utvecklingsmiljö. Emacs bygger på en kärna av Emacs Lisp, ett programmeringsspråk som tillåter användare att skriva nya kommandon och modifiera befintliga funktioner, vilket gör Emacs extremt flexibelt och kraftfullt.

Ursprungligen skapades Emacs i mitten av 1970-talet av Richard Stallman och Guy L. Steele Jr., och namnet står för Editor MACroS. Det finns flera versioner av Emacs, där GNU Emacs är den mest populära idag. GNU Emacs är fri mjukvara och en del av GNU-projektet.

Emacs har en brant inlärningskurva jämfört med andra textredigerare, men dess kraft och flexibilitet gör att många anser att det är värt ansträngningen att lära sig. Det finns också en stor och aktiv gemenskap runt Emacs, vilket innebär att det finns gott om resurser, tillägg och stöd tillgängligt för nya användare.

Hur installera man Emacs?

Att installera Emacs på olika Linux-distributioner är oftast en rättfram process som kan utföras med hjälp av distributionens pakethanterare. Nedan finner du steg-för-steg-instruktioner för att installera Emacs på Ubuntu, Debian, Fedora och openSUSE.

Ubuntu och Debian

På Ubuntu och Debian-baserade system kan du installera Emacs via apt pakethanteraren. Öppna en terminal och kör följande kommandon:

1. Uppdatera paketlistan:

   sudo apt update

2. Installera Emacs:

   sudo apt install emacs

Detta kommer att installera den senaste stabila versionen av Emacs som finns tillgänglig i Ubuntu eller Debiants standardförråd.

Fedora

På Fedora använder du dnf pakethanteraren för att installera Emacs. Öppna en terminal och utför följande steg:

1. Installera Emacs:

   sudo dnf install emacs

Detta kommando hämtar och installerar den senaste versionen av Emacs som finns i Fedoras förråd.

openSUSE

På openSUSE kan du installera Emacs med zypper, distributionens pakethanterare. Öppna en terminal och följ dessa steg:

1. Installera Emacs:

   sudo zypper install emacs

Precis som med de andra distributionerna kommer detta kommando att installera den senaste tillgängliga versionen av Emacs från openSUSEs officiella förråd.

Noteringar

• Versionen av Emacs som installeras med dessa kommandon kommer att vara den version som finns i din Linux-distributions officiella förråd. Dessa versioner kan vara äldre än den senaste versionen av Emacs som finns tillgänglig på Emacs officiella webbplats.
• Om du behöver en nyare version av Emacs än den som erbjuds i ditt distributionsförråd, kan du behöva lägga till ett tredjepartsförråd, bygga Emacs från källkoden, eller leta efter en förkompilerad binär för din distribution.
• För specifika Emacs-konfigurationer och användning av avancerade funktioner, kan ytterligare setup och konfiguration krävas efter installationen.

Snabb kommandon i Emacs

Emacs är en kraftfull textredigerare känd för sin flexibilitet och anpassningsbarhet. Den kommer med ett brett utbud av kommandon som kan vara överväldigande för nya användare, men här är en lista över 30 vanliga Emacs-kommandon som täcker grundläggande redigering, navigation, och mer:

1. C-x C-f – Öppna en fil (Find file).
2. C-x C-s – Spara filen (Save file).
3. C-x C-w – Spara filen med ett nytt namn (Save as).
4. C-x k – Stäng nuvarande buffer (Kill buffer).
5. C-x b – Byt buffer.
6. C-x C-c – Avsluta Emacs.
7. C-g – Avbryt pågående kommando.
8. C-_ eller C-x u – Ångra (Undo).
9. C-s – Inkrementell sökning framåt.
10. C-r – Inkrementell sökning bakåt.
11. C-a – Gå till början av raden.
12. C-e – Gå till slutet av raden.
13. C-f – Flytta markören framåt (Forward character).
14. C-b – Flytta markören bakåt (Backward character).
15. C-n – Nästa rad (Next line).
16. C-p – Föregående rad (Previous line).
17. C-v – Scrolla ner en skärm (Page down).
18. M-v – Scrolla upp en skärm (Page up).
19. C-d – Radera tecknet framför markören (Delete character).
20. C-k – Klipp ut raden från markören till radens slut (Kill line).
21. C-y – Klistra in (Yank).
22. C-space – Starta markering (Set mark).
23. C-w – Klipp ut markeringen (Kill region).
24. M-w – Kopiera markeringen (Copy region).
25. C-x C-l – Gör hela bufferten till små bokstäver (downcase-region).
26. C-x C-u – Gör hela bufferten till stora bokstäver (upcase-region).
27. C-x h – Markera hela bufferten (Select all).
28. C-x 2 – Dela fönstret horisontellt.
29. C-x 3 – Dela fönstret vertikalt.
30. C-x 0 – Stäng det aktuella fönstret (Close window).

Dessa kommandon är grundläggande och hjälper nya användare att komma igång med Emacs. Kom ihåg att C- representerar Ctrl-tangenten och M- representerar Meta-tangenten, som ofta är Alt-tangenten eller Escape följt av nästa tangent på många tangentbord. Emacs är extremt anpassningsbar, och användare kan definiera egna kommandon eller modifiera befintliga för att passa sina behov.

OBS Studio är ett öppen källkod-program för videoinspelning och livestreaming. Det erbjuder verktyg för att fånga video och ljud från olika källor, som kameror och skärmar, och mixa dem i realtid. Användare kan skapa scenkompositioner, lägga till övergångar och använda en rad olika filter för att förbättra videokvaliteten. Det är populärt bland streamers, spelare, och professionella innehållsskapare för sin flexibilitet och breda funktionalitet.

Vad är nytt i 30.1?

OBS Studio 30.1 har släppts som den första större uppdateringen i 30-serien och introducerar nya funktioner och förbättringar. Bland höjdpunkterna finns stöd för PipeWire Video Capture Device-källa, AV1-stöd för VA-API, AV1-stöd för WebRTC/WHIP-utgång, HDR för HEVC över RTMP, stöd för flerspårigt ljud för MPEG-TS och kanalval för CoreAudio-ingångsenheter. Uppdateringen innehåller även förbättringar för macOS och Windows-användare, stöd för HDR för Elgato HD60 X Rev.2, förbättrade inställningar för enkel lägesuppspelningsbuffert, samt flera buggfixar.

Hemsida för nedladdning

https://obsproject.com/

En längre artikel hos 9to5linux

Här nedan har vi samlat dom vanligaste linux distrubtionerna. Vi har länkat till vår Wiki, där finns nerladdnings länkar.

Ubuntu

Ubuntu är ett operativsystem baserat på Linux som är öppen källkod och gratis att använda. Det utvecklas av Canonical Ltd och ett globalt community av utvecklare. Ubuntu är designat för att vara användarvänligt och lättanvänt, vilket gör det till ett populärt val både för persondatorer och servrar. Det kommer med ett stort urval av förinstallerade program, inklusive webbläsare, kontorsprogram och mediaspelare, vilket gör det redo att användas direkt efter installationen. Ubuntu släpper regelbundna uppdateringar, kallade ”versioner”, var sjätte månad, och erbjuder långtidssupport (LTS) versioner vartannat år, som stöds med säkerhetsuppdateringar och underhåll i upp till fem år. Ubuntu är känt för sin stabilitet, säkerhet och flexibilitet, eftersom det kan anpassas för att möta de specifika behoven hos dess användare.

https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu

Linux mint

Linux Mint är ett operativsystem baserat på Ubuntu och Debian, som är utformat för att vara användarvänligt och lätt att använda, vilket gör det till ett populärt val bland nybörjare till Linux. Mint erbjuder en klassisk skrivbordsmiljö och kommer med ett brett utbud av förinstallerade program för dagliga uppgifter, som webbläsning, e-post, kontorsarbete och mediaspelning. Det lägger stor vikt vid att ge användare en ”klar-att-använda” upplevelse genom att inkludera många proprietära drivrutiner, codecs och applikationer som annars kan vara svåra att installera. Linux Mint är känt för sin stabilitet och prestanda samt för sin eleganta och användarvänliga gränssnitt. Projektet underhålls av ett aktivt community och utvecklas med fokus på att göra datorsystem enkla att använda för så många människor som möjligt.

https://wiki.linux.se/index.php/MiNT

Fedora

Fedora är ett innovativt, öppen källkod-baserat operativsystem som främst fokuserar på att leverera den senaste mjukvaran och teknologin till sina användare. Det är sponsrat av Red Hat Inc., men drivs och underhålls av Fedora-projektets community. Fedora är känt för att vara bland de första med att införa nya funktioner och teknologier, vilket gör det till ett populärt val för utvecklare och teknikentusiaster. Operativsystemet kommer med en bred uppsättning av programvara och erbjuder tre huvudutgåvor riktade mot olika användningsområden: Fedora Workstation för persondatorer och bärbara datorer, Fedora Server för servrar och Fedora IoT för Internet of Things enheter. Fedora Workstation är särskilt välansett för sin eleganta GNOME-skrivbordsmiljö och dess engagemang för fri mjukvara och öppen källkod-standarder. Projektet lägger stor vikt vid säkerhet, prestanda och innovation, och erbjuder regelbundna uppdateringar som en del av sin releasecykel.

https://wiki.linux.se/index.php/Fedora

OpenSuSE

openSUSE är ett robust och flexibelt Linux-baserat operativsystem som riktar sig till både nybörjare och erfarna användare inom en mängd olika miljöer, från persondatorer och servrar till utvecklingsplattformar. Det är ett community-drivet projekt sponsrat av SUSE Linux GmbH och andra organisationer. openSUSE är känt för sin stabilitet, säkerhet och skalbarhet samt för att erbjuda två huvudutgåvor: openSUSE Leap, en regelbunden release med stabila och testade programvarupaket som är perfekt för företag och långsiktiga användare, och openSUSE Tumbleweed, en rullande release som ger de allra senaste versionerna av programvara för dem som vill ha det senaste inom Linux-utvecklingen. openSUSE-projektet är också känt för sin kraftfulla YaST-verktygslåda, som förenklar systemadministrationen, och för dess starka community-support. Dessutom lägger openSUSE stor vikt vid användarvänlighet och tillgänglighet, vilket gör det till ett attraktivt val för dem som är nya inom Linux-världen.

https://wiki.linux.se/index.php/OpenSUSE

Debian

Debian är ett av de äldsta och mest inflytelserika Linux-baserade operativsystemen, känt för sin stabilitet, säkerhet och följsamhet till de fria mjukvaruprinciperna. Projektet är helt community-drivet och lägger stor vikt vid att vara helt öppet och fritt, utan att binda sig till kommersiella intressen. Debian använder en strikt policy för fri programvara och inkluderar tusentals programvarupaket i sitt arkiv, vilket gör det till en av de mest omfattande distributionerna tillgängliga. Det är grundplattformen för många andra populära Linux-distributioner, inklusive Ubuntu och Linux Mint, vilket ytterligare bevisar dess påverkan och betydelse inom Linux-gemenskapen.

Debian-projektet erbjuder tre huvudsakliga utvecklingsgrenar: Stable, Testing och Unstable, vilket gör det möjligt för användare att välja mellan rock-solid stabilitet eller det allra senaste inom mjukvaruutveckling. Detta system underlättar även en kontinuerlig utvecklingscykel, där paket flyttas genom de olika grenarna efter hand som de testas och verifieras. Debian stöder ett brett spektrum av hårdvaruarkitekturer, från traditionella x86 och AMD64 till mindre vanliga såsom ARM och MIPS, vilket gör det till ett populärt val för både persondatorer och servrar.

https://wiki.linux.se/index.php/Debian

Slackware

Slackware är det äldsta aktiva Linux-distributionen, känd för sin enkelhet och minimala konfiguration. Den grundades av Patrick Volkerding 1993 och designades för att vara en ren, enkel och stabilt system som är så UNIX-likt som möjligt. Slackware följer en filosofi av att undvika onödig automatisering för att ge användarna maximal kontroll och flexibilitet, vilket gör det till ett utmärkt lärosystem för de som vill lära sig ins och outs av Linux.

Till skillnad från andra stora distributioner som använder grafiska installations- och konfigurationsverktyg, lutar sig Slackware starkt mot textbaserad konfiguration och pakethantering. Detta tillvägagångssätt främjar en djupare förståelse av systemets funktioner och inställningar. Slackware kommer inte med en officiell pakethanterare som automatiskt löser beroenden, vilket innebär att användare själva måste hantera beroenden mellan program.

Trots dess branta inlärningskurva uppskattar många användare Slackware för dess stabilitet och prestanda. Det är idealiskt för erfarna användare och de som föredrar en hands-on-ansats till systemadministration och konfiguration. Slackware är också basen för flera andra distributioner, vilket vittnar om dess påverkan och relevans i Linux-samhället.

https://wiki.linux.se/index.php/Slackware

Det är naturligt att allteftersom katastrofen synts rycka närmare, man med ökad ängslan frågat om de små nationernas möjligheter att hålla sig utanför. Jag förtröstar starkt på våra möjligheter i detta stycke. Vår egen vilja är samlad och beslutsam. Vi ha intet otalt med andra, vi känna icke någon vår fiende, ingen kan ha något reellt intresse av att driva oss ut ur neutraliteten. Men om branden bryter ut måste alla vara på sin vakt. Regeringen har vidtagit alla anstalter för vakthållning och skydd, som nu kan anses påkallade. Dessa komma att utvidgas och stärkas i den mån så befinnes nödvändigt. Vår beredskap är god.

Statsminister Per Albin Hansson , ett tal 1939

I Backspegel var vår beredskap inte så god. Linux.se uppmanar alla som kan att bry sej, dvs utbilda sej inom civilförsvasförbundet eller den som kan gå med i t.ex hemvärnet eller något frivillig försvars förbund som FRO.

FRO kan passar den som är teknisk intresserad

Bl a har FRO Något det kallar för CYBERSÄKERHET

FRO har fått i uppdrag från Försvarsmakten att utveckla verksamheten inom området cyberförsvar och cybersäkerhet. Uppdraget innebär att FRO får huvudmannaskap för området inom de frivilliga försvarsorganisationerna. Uppgiften är att utbilda och möjliggöra krigsplacering av frivilliga specialister till Försvarsmakten, såväl som till andra myndigheter i totalförsvaret. Genom FRO:s befintliga organisation skapas möjligheter till snabb tillväxt, liksom synergieffekter med övriga verksamhet inom samband och signalskydd.

FRO Webplats

Skapa en WiFi-hotspot i Ubuntu 22.04 via Terminalen

I en värld där uppkoppling är lika viktig som själva luften vi andas, kan förmågan att dela din internetanslutning vara ovärderlig. Ubuntu 22.04, med sin flexibilitet och kraft, erbjuder en enkel metod för att skapa en WiFi-hotspot direkt från terminalen. Denna guide går igenom processen steg för steg, så att du snabbt och effektivt kan dela din anslutning med andra enheter.

Förberedelser

Innan vi börjar, se till att du har en dator som kör Ubuntu 22.04 och ett trådlöst nätverkskort som stöder hotspot-funktionalitet. Det är också viktigt att ha network-manager installerat på ditt system, vilket oftast är standard i Ubuntu.

Steg 1: Öppna Terminalen

Det första steget är att öppna din terminal. Detta kan du göra genom att trycka på Ctrl + Alt + T eller genom att söka efter ’Terminal’ i dina applikationsmenyer.

Steg 2: Identifiera ditt WiFi-gränssnitt

För att skapa en hotspot behöver du veta namnet på ditt WiFi-nätverksgränssnitt. Detta kan du ta reda på genom att köra kommandot nmcli device status. Du är ute efter enheten som listas med ”wifi” under kolumnen ”TYPE”.

Steg 3: Konfigurera din WiFi-hotspot

När du känner till ditt WiFi-gränssnitts namn är det dags att ställa in din hotspot. Använd följande kommando i terminalen:

nmcli d wifi hotspot ifname <wifi_iface> ssid <ssid> password <password>;

Ersätt <wifi_iface> med ditt gränssnittsnamn, <ssid> med det nätverksnamn du önskar, och <password> med ditt valda lösenord. Det är viktigt att lösenordet är mellan 8 och 63 tecken långt eller 64 hexadecimala tecken för att garantera säkerheten.

Exempel

Om ditt WiFi-gränssnitt är wlan0, du vill att ditt SSID ska vara MyHotspot, och du väljer lösenordet MyStrongPassword123, skulle ditt kommando se ut så här:

nmcli d wifi hotspot ifname wlan0 ssid MyHotspot password MyStrongPassword123;

Efter att ha kört detta kommando kommer din dator att börja sända ett WiFi-nätverk med det namn och lösenord du angivit, vilket gör det möjligt för andra enheter att ansluta till din internetanslutning.

Avslutande Tankar

Att skapa en WiFi-hotspot i Ubuntu 22.04 via terminalen är en enkel och smidig process som öppnar upp för många praktiska användningsområden, från att dela din anslutning på caféet till att snabbt sätta upp ett nätverk under en konferens. Med bara några få kommandon kan din Ubuntu-maskin tjäna som en pålitlig accesspunkt, vilket ytterligare stärker Linux-operativsystemets ställning som en mångsidig och kraftfull plattform för alla typer av användare.

Mer läsning
Configure WiFi Access Points

How to Create a WiFi Hotspot in Ubuntu 22.04

How to Create a Wifi Hotspot in Ubuntu

Mozilla Corporation, under ledning av den nyligen utsedda VD:n Laura Chambers, har prioriterat implementeringen av en funktion för gruppering av flikar i Firefox-webbläsaren. Detta beslut togs som ett svar på användarnas feedback och en växande efterfrågan på viktiga funktioner. Funktionen för gruppering av flikar, som möjliggör organisering av relaterade flikar för en mer strömlinjeformad surfupplevelse, förväntas förbättra produktiviteten genom minskad röra och effektivare hantering av öppna flikar.

https://www.mozilla.org/sv-SE/

Lingmo OS, en ny Linux-distribution från Kina, baserad på Debian och i betaversion, erbjuder en macOS-liknande upplevelse med sitt Lingmo UI, en avknoppning från Cutefish-skrivbordsmiljön. Systemet, som är byggt på Qt, QML och C++, kräver endast 2 GB RAM och kommer med en ISO-fil på 3,7 GB. Det använder en anpassad Calamares-installerare och inkluderar standardinställningar, några grundläggande appar och möjligheten att växla mellan mörkt och ljust läge. Trots dess estetiska tilltal och låga systemkrav rapporteras vissa prestandaproblem och minnesläckor.

https://lingmo.org/download/

Vad är Wine?

Wine är ett mjukvarulager som gör det möjligt för Linux, macOS och andra Unix-liknande operativsystem att köra program som ursprungligen är utvecklade för Microsoft Windows. Genom att fungera som en kompatibilitetslager översätter Wine Windows systemanrop till motsvarande Unix-anrop, vilket möjliggör integrering av Windows-applikationer i Unix-baserade miljöer utan att behöva en Windows-operativsystemlicens. Wine står för ”Wine Is Not an Emulator”, vilket understryker att det inte är en emulator utan snarare en implementering av Windows API på Unix.

Nyheterna i Wine 9.4

Wine 9.4 introducerar initialt stöd för OpenGL via Wayland-drivrutinen, vilket förbättrar kompatibiliteten och prestandan för Windows-applikationer som använder OpenGL-grafik på Linux med Wayland. Denna version inkluderar också uppdateringar som VKD3D 1.11 för att implementera Direct3D 12 API ovanpå Vulkan, förbättringar för att höja processprivilegier, fler HID-pekarförbättringar och 25 buggfixar. Dessa uppdateringar bidrar till Wine:s stabilitet och funktionalitet, vilket gör det till ett allt viktigare verktyg för Linux-användare som behöver köra Windows-applikationer.

https://gitlab.winehq.org/wine/wine/-/releases/wine-9.4

GNU Linux-libre 6.8-gnu har släppts, uppdaterat för att rensa bort proprietär programvara. Denna version inkluderar uppdateringar av rengöringsskript och stöd för nya drivrutiner medan vissa gamla drivrutiner har tagits bort. En känd bugg med Intel i915 drivrutiner som kan frysa system har identifierats, med en tillfällig lösning föreslagen. GNU Linux-libre fokuserar på att erbjuda en helt fri version av Linux-kärnan, avlägsnande icke-fri programvara och dokumentation för att främja fri programvara. För mer detaljer, besök länkarna nedan.

https://www.fsfla.org/pipermail/linux-libre/2024-March/003538.html

https://linux-libre.fsfla.org/pub/linux-libre/releases/6.8-gnu/

Linus Torvalds meddelar lanseringen av Linux 6.8, som har sett en återgång till en mer normal storlek för uppdateringen jämfört med tidigare versioner. Uppdateringarna innehåller främst diverse korrigeringar och förbättringar i hela systemet, med den nya Xe drm-drivrutinen som en av de mer framträdande nyheterna. Detta är även den sista huvudversionen av Linux-kärnan med mindre än tio miljoner git-objekt, vilket nämns mer som en intressant detalj än något av betydelse. Förberedelser för nästa versionsfönster, 6.9, påbörjas med flera redan inkomna ändringsförslag.

Några av nyheterna

Bland höjdpunkterna finns stöd för LAM (Linear Address Masking) virtualisering och gästförst-minnesstöd för KVM, en grundläggande online filsystemskontroll och reparationsmekanism för Bcachefs-filsystemet, stöd för Broadcom BCM2712-processorn i Raspberry Pi 5, en ny Intel Xe DRM-drivrutin, samt initialt Rust-stöd för LoongArch-arkitekturen. Linux 6.8 förbättrar även hårdvarustödet och lägger till flera nya drivrutiner. Det är en kortlivad gren som kommer att efterföljas av Linux-kärnan 6.9​

https://lkml.iu.edu/hypermail/linux/kernel/2403.1/01820.html

LXQt:s skrivbordskomponent, PCManFM-Qt, är nu helt redo för Wayland, vilket är en viktig del av den kommande LXQt 2.0-serien som väntas i april 2024. Fullt stöd för Wayland är en av höjdpunkterna i LXQt 2.0, som även kommer att övergå till Qt 6 för en modernare användarupplevelse och prestandaförbättringar. LXQt 2.0 kommer att finnas som standard i Lubuntu 24.04 LTS, men kan också installeras på andra rullande distributioner som Arch Linux eller openSUSE Tumbleweed.