Här kan linux bli ett alternativ fler och fler datorer är användbara , även en dator ifrån 2013 är inte idag värdelös även om Microsoft och Apple vill glömma den. Fler och fler tjänster körs på nätet , därav är vikten att vara kompatibel med Windows plattformen mindre och mindre.

Microsoft Corps (MSFT.O) plan att avsluta stödet för Windows 10 operativsystem kan resultera i att cirka 240 miljoner persondatorer (PC) kasseras, vilket potentiellt kan lägga till avfall från deponi, sa Canalys Research.

Elektronikavfallet från dessa datorer kan väga uppskattningsvis 480 miljoner kilo, vilket motsvarar 320 000 bilar.

Även om många datorer skulle kunna förbli funktionella i flera år efter slutet av OS-stödet, varnade Canalys att efterfrågan på enheter utan säkerhetsuppdateringar kan vara låg.

https://www.reuters.com/technology/microsoft-ending-support-windows-10-could-send-240-mln-pcs-landfills-report-2023-12-21/

Att packa filer i Linux kan göras med olika verktyg beroende på filformatet du önskar. Här är några exempel för att packa filer i bz2, tgz och zip format:

1. BZ2

För att packa filer i bz2-format använder du kommandot bzip2. Exempel:

• För att packa en enstaka fil:

  bzip2 filnamn

Detta kommer att skapa en fil med .bz2-ändelse.

• För att packa flera filer eller en katalog, använd tar kombinerat med bzip2:

  tar cjf arkivnamn.tar.bz2 filnamn1 filnamn2 katalognamn

Detta skapar en tar-fil komprimerad med bzip2.

2. TGZ (Tar GZip)

För att skapa en .tgz-fil (eller .tar.gz), som är en tar-arkiv komprimerad med gzip, använd följande kommando:

• För att packa en katalog eller flera filer:

  tar czf arkivnamn.tgz filnamn1 filnamn2 katalognamn

Detta skapar en tar-fil komprimerad med gzip.

3. ZIP

För att skapa en .zip-fil använder du kommandot zip. Exempel:

• För att packa en enstaka fil:

  zip arkivnamn.zip filnamn

• För att packa en katalog inklusive alla underkataloger:

  zip -r arkivnamn.zip katalognamn

Flagga -r står för ”rekursiv” och säkerställer att alla filer och underkataloger inkluderas.

Kom ihåg att byta ut filnamn, arkivnamn och katalognamn med dina faktiska fil- och katalognamn.

För att packa upp en .tar-fil i ett Unix-liknande operativsystem som Linux eller FreeBSD använder du tar-kommandot. Detta är ett mycket flexibelt verktyg som kan hantera olika komprimeringsformat. Här är de grundläggande stegen för att packa upp en .tar-fil:

Packa Upp en Standard .tar-fil

Om din fil är en vanlig .tar-fil (inte komprimerad), använd följande kommando:

tar -xf filnamn.tar

Här är -x flaggan för att extrahera innehållet och -f specifierar filnamnet.

Packa Upp en Komprimerad .tar-fil

Om filen är komprimerad (som .tar.gz eller .tar.bz2), behöver du inkludera en extra flagga för att hantera komprimeringen:

• För .tar.gz eller .tgz filer, använd:

  tar -xzf filnamn.tar.gz

Här är -z flaggan för att hantera gzip-komprimering.

• För .tar.bz2 filer, använd:

  tar -xjf filnamn.tar.bz2

-j flaggan är för bzip2-komprimering.

Specificera Målkatalog (Valfritt)

Om du vill extrahera filerna till en specifik katalog, använd -C flaggan följt av sökvägen till målkatalogen:

tar -xf filnamn.tar -C /önskad/målkatalog

Byt ut /önskad/målkatalog med sökvägen till den katalog där du vill att filerna ska extraheras.

Sammanfattning

Använd tar-kommandot med lämpliga flaggor beroende på filtypen. Kom ihåg att ersätta filnamn.tar med det faktiska filnamnet du arbetar med. Om du är osäker på filtypen kan du använda file filnamn.tar för att identifiera vilken typ av komprimering som används, om någon.

Så packar du upp en ZIP fil

För att packa upp en .tar-fil i ett Unix-liknande operativsystem som Linux eller FreeBSD använder du tar-kommandot. Detta är ett mycket flexibelt verktyg som kan hantera olika komprimeringsformat. Här är de grundläggande stegen för att packa upp en .tar-fil:

Packa Upp en Standard .tar-fil

Om din fil är en vanlig .tar-fil (inte komprimerad), använd följande kommando:

tar -xf filnamn.tar

Här är -x flaggan för att extrahera innehållet och -f specifierar filnamnet.

Packa Upp en Komprimerad .tar-fil

Om filen är komprimerad (som .tar.gz eller .tar.bz2), behöver du inkludera en extra flagga för att hantera komprimeringen:

• För .tar.gz eller .tgz filer, använd:

  tar -xzf filnamn.tar.gz

Här är -z flaggan för att hantera gzip-komprimering.

• För .tar.bz2 filer, använd:

  tar -xjf filnamn.tar.bz2

-j flaggan är för bzip2-komprimering.

Specificera Målkatalog (Valfritt)

Om du vill extrahera filerna till en specifik katalog, använd -C flaggan följt av sökvägen till målkatalogen:

tar -xf filnamn.tar -C /önskad/målkatalog

Byt ut /önskad/målkatalog med sökvägen till den katalog där du vill att filerna ska extraheras.

Sammanfattning

Använd tar-kommandot med lämpliga flaggor beroende på filtypen. Kom ihåg att ersätta filnamn.tar med det faktiska filnamnet du arbetar med. Om du är osäker på filtypen kan du använda file filnamn.tar för att identifiera vilken typ av komprimering som används, om någon.

För att lägga till en användare i Ubuntu via terminalen använder du kommandot adduser. Här är de grundläggande stegen:

1. Öppna Terminalen: Du kan öppna terminalen genom att söka efter ’Terminal’ i ditt Ubuntu-gränssnitt eller genom att trycka på Ctrl + Alt + T.
2. Använd adduser Kommandot: Skriv följande kommando i terminalen:

   sudo adduser [nytt_användarnamn]

Ersätt [nytt_användarnamn] med det namn du vill ge den nya användaren.

3. Ange och Bekräfta Lösenord: Efter att ha kört adduser-kommandot kommer systemet att be dig om att skapa ett lösenord för den nya användaren. Ange ett säkert lösenord och bekräfta det genom att ange det en gång till.
4. Fyll i Användarinformation: Systemet kan också be om ytterligare information om den nya användaren, såsom fullständigt namn, rumnummer, telefonnummer osv. Denna information är valfri och du kan helt enkelt trycka på Enter för att hoppa över dessa fält.
5. Bekräftelse: Slutligen kommer systemet att be dig bekräfta att informationen är korrekt. Skriv ’Y’ för ja och tryck på Enter.

När detta är gjort kommer den nya användaren att skapas i Ubuntu. Du kan också behöva lägga till användaren i vissa grupper beroende på vilka behörigheter du vill att de ska ha. Detta kan göras med usermod kommandot.

Så radera du en användare

För att radera en användare i Ubuntu via terminalen använder du kommandot deluser. Här är de grundläggande stegen:

1. Öppna Terminalen: Du kan öppna terminalen genom att trycka på Ctrl + Alt + T eller genom att söka efter ’Terminal’ i ditt Ubuntu-gränssnitt.
2. Använd deluser Kommandot: För att ta bort en användare, skriv följande kommando i terminalen:

   sudo deluser [användarnamn]

Ersätt [användarnamn] med namnet på den användare du vill ta bort.

Observera att detta tar bort användaren, men inte användarens hemkatalog och andra filer. Om du också vill ta bort användarens hemkatalog och mailspool, kan du använda flaggan --remove-home:

   sudo deluser --remove-home [användarnamn]

3. Bekräfta Raderingen: Du kan behöva ange ditt lösenord för att bekräfta åtgärden. Efter detta kommer användaren att raderas från systemet.

Om användaren ingår i några särskilda grupper, och du vill ta bort användaren från dessa grupper, kan du använda deluser kommandot igen med gruppnamnet. Till exempel:

sudo deluser [användarnamn] [gruppnamn]

Det är viktigt att vara försiktig när du använder dessa kommandon, eftersom det kan leda till förlust av data om du tar bort en användares hemkatalog. Se till att du har säkerhetskopierat alla viktiga data innan du genomför dessa åtgärder.

Tipsen gäller i stort alla linux distar.

En Guide till Olika Sätt att Köra Linux

Linux, känt för sin flexibilitet och öppenhet, kan köras på många olika sätt. Denna artikel utforskar de olika metoderna för att köra Linux, var och en med sina unika fördelar och användningsområden.

1. På Fysisk Hårdvara

Att installera Linux på en dator som primärt operativsystem är det mest traditionella sättet. Det ger full tillgång till hårdvaran, optimal prestanda och är idealiskt för de som behöver en pålitlig och kraftfull arbetsstation.

Dom flesta linux distrubtioner kan installera köras direkt på hårdvaran. Exempel är Ubuntu, Debian, Mint och fedora.

Fördelar: Full hårdvaruåtkomst, låg latens.
Nackdelar: Kräver en dedikerad dator.

Man kan köra Linux även på gamla hårdvara ifrån ca 2010 utan problem, det är maskiner som idag kasseras.

2. Virtuell Maskin (VM)

En virtuell maskin skapar en isolerad miljö inuti en befintlig dator. Populära verktyg som VMware, VirtualBox och KVM gör det möjligt att köra Linux parallellt med ditt huvudoperativsystem.

Fördelar: Flexibilitet, enkel säkerhetskopiering.
Nackdelar: Minskad prestanda jämfört med direkt hårdvara.

Om man önskar använda visa funktioner ur LAMP , exempelvis vill ha en test plattform för webapp eller liknade. Då kan man köra server version av distrubtion t.ex. Ubuntu server 22.04 LTS eller Debian.

Artikel om hur man installera Linux i VM

3. Virtuell Privat Server (VPS)

Linux på en VPS är idealiskt för webbserverar och onlineapplikationer. Dessa servrar är värdar i molnet och tillhandahålls av olika tjänsteleverantörer.

Fördelar: Global tillgänglighet, underhåll av leverantören.
Nackdelar: Återkommande kostnader, mindre hårdvarukontroll.

4. Dual Boot

Dual Boot-system tillåter användare att installera Linux vid sidan av ett annat operativsystem (som Windows), med möjlighet att välja vid uppstart.

Fördelar: Fullständig prestanda från varje system.
Nackdelar: Kräver omstart för att växla system.

5. Live USB

Linux kan köras från en bootbar USB-enhet utan att behöva installeras på datorns hårddisk. Det är ett bra sätt att testa eller använda Linux utan permanent installation.

Dom flesta linux distar kan idag köra som Live, det finns dock några som specialiserade på live t.ex Knoppix . Det här lösningen lämpar sej för den som vill testa linux eller behöver köra linux väldig temporärt.

Fördelar: Hög portabilitet, ingen installation nödvändig.
Nackdelar: Lägre prestanda än en fullständig installation.

6. Docker och Containers

Med verktyg som Docker kan Linux köras inuti containers. Detta skapar lätta, isolerade miljöer för olika applikationer och tjänster.

Fördelar: Resurseffektivitet, enkel hantering.
Nackdelar: Begränsad funktionalitet jämfört med en fullständig installation.

7. Cloud-baserade Linux miljöer

Många molntjänster som AWS, Google Cloud och Azure tillhandahåller Linux-baserade virtuella maskiner som kan konfigureras och användas för en rad olika ändamål.

Fördelar: Snabb uppstart, stor skalbarhet.
Nackdelar: Återkommande kostnader, beroende av internetanslutning.

Sammanfattning

Valet av hur man kör Linux beror på användarens behov och situation. Traditionell installation ger maximal kontroll och prestanda, medan virtuella maskiner och VPS erbjuder flexibilitet och tillgänglighet. Dual boot-lösningar är idealiska för de som behöver växla mellan olika operativsystem, medan Live USB erbjuder enkel testning och portabilitet. Containers och molnbaserade lösningar är utmärkta för utveckling och drift av applikationer, erbjuder skalbarhet och enkel tillgänglighet.

Oavsett ditt behov finns det en Linux-lösning som passar dig, och denna mångsidighet är en av anledningarna till att Linux fortsätter att vara ett populärt val för både personliga och professionella användare.

Manjaro Linux 23.1 är tillgänglig för nedladdning som den första stora uppdateringen i Manjaro Linux 23-serien som ger en nyare kärna, nyare skrivbordsmiljöer och uppdaterade komponenter till Arch Linux-baserade distro.

Manjaro 23.1 är här lite över tre månader efter Manjaro 23.0 och den drivs av den senaste och bästa Linux 6.6 LTS-kärnserien. Manjaro 23.0 levererades med Linux-kärnan 6.5, som nu nått slutet av den stödda livslängden, så den nya utgåvan bör ge ett extra lager av hårdvarustöd.

Manjaro 23.1, som kallas ”Vulkan”, levereras med de vanliga utgåvorna med skrivbordsmiljöerna Xfce, GNOME och KDE Plasma. Medan flaggskeppsutgåvan använder Xfce 4.18, har KDE Plasma- och GNOME-utgåvorna uppdaterats till de senaste KDE Plasma 5.27.10 LTS- och GNOME 45.2-utgåvorna.

Länkar för att ladda hem finns i vår wiki

https://wiki.linux.se/index.php/Manjaro

LibreOffice 7.6.4 Community och LibreOffice 7.5.9 Community är omedelbart tillgängliga från www.libreoffice.org/download för Windows (Intel/AMD/ARM-processorer), macOS (Apple Silicon och Intel-processorer) och Linux .

LibreOffice 7.6.4 Community är den mest avancerade versionen av kontorssviten och erbjuder det bästa när det gäller produktivitetsfunktioner och interoperabilitet med Microsoft Office proprietära format.

LibreOffice 7.5.9 Community är den mest noggrant testade versionen av sviten, för produktivitetstillämpningar i företagsmiljön, men har nu nått slutet av sin livslängd, så användare uppmanas att planera uppgraderingen till LibreOffice 7.6.4 Community, som har också testats och eftersökt tillräckligt för produktionsmiljöer.

För implementeringar i företagsklass rekommenderar TDF starkt LibreOffice Enterprise-familjen av applikationer från ekosystempartners – för stationära datorer, mobiler och moln – med ett stort antal dedikerade mervärdesfunktioner och andra fördelar som SLA (Service Level Agreements): www. libreoffice.org/download/libreoffice-in-business/.

LibreOffice 7.6 office suite-serien kommer att stödjas fram till den 12 juni 2024. Nästa planerade uppdatering, LibreOffice 7.6.5, är för närvarande planerad till sista veckan i februari 2024. Å andra sidan kommer LibreOffice 7.5-serien inte att få några uppdateringar längre, så du bör uppgradera till LibreOffice 7.6 så snart som möjligt.

https://www.libreoffice.org/download/download-libreoffice/

Svenska språkfilerna finner ni här

https://download.documentfoundation.org/libreoffice/stable/7.6.4/rpm/x86_64/LibreOffice_7.6.4_Linux_x86-64_rpm_langpack_sv.tar.gz

Att installera MariaDB på FreeBSD är en process som involverar flera steg. Här är en steg-för-steg guide:

Installera MariaDB på FreeBSD

Förberedelser

1. Uppdatera Systemet: Innan du börjar, se till att ditt FreeBSD-system är uppdaterat. Detta kan göras med följande kommand:

   pkg update && pkg upgrade

2. Säkerhetskopiera Viktiga Data: Om du har viktig data på systemet, se till att säkerhetskopiera den innan du fortsätter.

Installation

1. Installera MariaDB-servern: Använd FreeBSD’s pakethanteringssystem för att installera MariaDB. Det kan göras med följande kommand:

   pkg install mariadb105-server mariadb105-client

(Notera att versionen av MariaDB (mariadb105 i detta fall) kan variera beroende på FreeBSD-version och tillgängliga paket.)

2. Aktivera MariaDB: För att MariaDB ska starta automatiskt vid systemstart, lägg till följande rad i /etc/rc.conf:

   mysql_enable="YES"

Konfiguration och Start

1. Starta MariaDB-servern: Med MariaDB nu installerat, starta tjänsten med kommandot:

   service mysql-server start

2. Säker Konfiguration: Kör MariaDB:s säkra installationskript för att säkra din databas. Detta inkluderar att sätta ett lösenord för root-användaren, ta bort anonyma användare och testdatabaser. Kör:

   mysql_secure_installation

3. Logga in på MariaDB: För att kontrollera att allt fungerar, logga in på MariaDB som root-användaren:

   mysql -u root -p

Ytterligare Konfiguration

• Konfigurationsfil: Du kan anpassa MariaDB:s inställningar genom att redigera dess konfigurationsfil, vanligtvis belägen i /usr/local/etc/my.cnf.
• Skapa Databaser och Användare: Skapa nya databaser och användare enligt dina behov med CREATE DATABASE och CREATE USER SQL-kommandon i MariaDB:s prompt.

Underhåll och Hantering

• Backup och Återställning: Lär dig hur man tar backups av din MariaDB-databas och återställer dem vid behov.
• Uppdateringar och Övervakning: Håll systemet och MariaDB uppdaterade och övervaka dess prestanda och säkerhet.

Slutsats

Grattis! Du har nu en fungerande MariaDB-installation på ditt FreeBSD-system. Kom ihåg att regelbundet underhålla och uppdatera din databasserver för optimal prestanda och säkerhet.

Eftersom Ubuntu och mfl är närbesläktade med Debian så går de under samma .

Installation av MariaDB på Debian

1. Uppdatera Systemet:
   Först bör du uppdatera ditt system med de senaste paketen. Detta görs genom att öppna en terminal och köra följande kommandon:

   sudo apt update
   sudo apt upgrade

2. Installera MariaDB:
   Efter att systemet har uppdaterats, installera MariaDB-servern med följande kommando:

   sudo apt install mariadb-server

3. Starta och Aktivera MariaDB:
   När installationen är klar, starta MariaDB-tjänsten och se till att den startar vid systemstart:

   sudo systemctl start mariadb
   sudo systemctl enable mariadb

4. Säkerhetskonfiguration:
   Kör mysql_secure_installation för att säkra din databasserver. Detta steg innebär att sätta ett root-lösenord och ta bort anonyma användare, testdatabaser och fjärråtkomst till root-användaren.

   sudo mysql_secure_installation

5. Testa Installationen:
   Testa att din installation fungerar genom att logga in på MariaDB:

   mysql -u root -p

Installation av MariaDB på Fedora

1. Uppdatera Systemet:
   Liksom i Debian, börja med att uppdatera ditt Fedora-system:

   sudo dnf update

2. Installera MariaDB:
   Använd dnf för att installera MariaDB:

   sudo dnf install mariadb-server

3. Starta och Aktivera MariaDB:
   Starta MariaDB-tjänsten och aktivera den så att den startar vid boot:

   sudo systemctl start mariadb
   sudo systemctl enable mariadb

4. Säkerhetskonfiguration:
   Kör också mysql_secure_installation för att säkra din MariaDB-installation:

   sudo mysql_secure_installation

5. Testa Installationen:
   Slutligen, testa att MariaDB fungerar:

   mysql -u root -p

Genom att följa dessa steg bör du kunna installera och konfigurera MariaDB på både Debian och Fedora. Kom ihåg att även om stegen är likartade, kan det finnas små skillnader i kommandona beroende på din specifika version av operativsystemet.

För att t.ex skapa databaser, användare och göra backup med MariaDB / MySQL se vår wiki på https://wiki.linux.se/index.php/Kategori:Mysql

Sparky linux är en ytterligaren ”lättvikt” linuxdistrubtion baserad på debian.

Mer specifikt har Sparky 7.2 nu utökat sitt stöd till ARMHF- och ARM64-plattformar, med bilder redo att användas, vilket indikerar distributionens engagemang för ett bredare utbud av enheter.

Drivs av Linux-kärnan 6.1 LTS, Sparky 7.2 kommer baserad på de senaste Debian 12 ”Bookworm” och Sparky stabila repos från och med den 5 december, med den viktigaste höjdpunkten de tillagda ytterligare arkitekturerna.

Mer specifikt har Sparky 7.2 nu utökat sitt stöd till ARMHF– och ARM64-plattformar, med bilder redo att användas, vilket indikerar distributionens engagemang för ett bredare utbud av enheter.

– alla paket uppdaterade från Debians och Sparkys stabila repor från och med den 5 december 2023

– Linux kernel PC: 6.1.55 (6.6.4-sparky & 5.15.141-LTS-sparky in sparky repos)
– Linux kernel ARM: 6.1.58
– LibreOffice 7.4.7
– Calamares 3.2.61
– KDE Plasma 5.27.5
– LXQt 1.2.0
– MATE 1.26
– Xfce 4.18
– Openbox 3.6.1
– Firefox 115.5.0esr (120.0.1-sparky in sparky repos)
– Thunderbird 115.5.0
– VLC 3.0.20
– Exaile 4.1.3
– ARMHF & ARM64 images are ready and out too

Kan ladda hem här

Raspberry Pi Foundation släppte en ny version av sin Raspberry Pi OS-distribution för Raspberry Pi enkortsdatorer som förbättrar stödet för den senaste Raspberry Pi 5-modellen, ett nytt mörkt tema, uppdaterar olika appar och lägger till några nya funktioner.

Dessutom harmoniserar den här utgåvan GTK+2-temat med GTK+3-temat för att förbättra stödet för Qt-appar, möjliggör övervakning av temafiler i pixdecor-plugin för att ladda ändringar i farten, ökar omladdningen av temaändringar i farten , lägger till en tysk översättning till Utseendeinställningar och återställer genvägen till The Magpi-webbplatsen i huvudmenyn.

För den senaste Raspberry Pi 5-modellen lägger den nya Raspberry Pi OS-versionen till stöd för seriell portväxling i både rc_gui och raspi-config-verktygen, och uppdaterar både Mathematica och Scratch 3-apparna för att fungera på den nya Raspberry Pi-enkortsdatorn , såväl som på ARM 64-bitars installationer.

Bland andra ändringar lägger Raspberry Pi OS 2023-12-05 till stöd för att identifiera pekskärmar med unika strängar per enhet för att möjliggöra en korrekt koppling till skärmenheter, lägger till kompatibilitet med Raspberry Pi 1-skärmar, förbättrar Wayfire-rendering och lägger till gpiod binär verktyg och python3-venv i Raspberry Pi OS Lite-utgåvan.

Kan ladda hem här :

https://www.raspberrypi.com/software/operating-systems/

Artikel på Engelska om Raspberry PI OS

Med den här uppdateringen visar GNOME Shell nu inställningsdialogrutan först efter att ett tillägg har laddats. Dessutom åtgärdades ett prestandaproblem orsakat av upprepade signalläckor, och ett problem med att backspacet på skärmen fastnade åtgärdades också, tillsammans med pilnavigering i sökresultaten.

GNOME 45.2 uppdaterar också Mutter-fönstret och komposithanteraren för att förbättra stödet för surfplattor på X11 och för att inaktivera hårdvarumarkören när den hämmas av backend. En krasch och ett par andra buggar åtgärdades också i Mutter 45.2.

Nautilus-filhanteraren (filer) fick stöd för att upptäcka avmontering på vissa icke-inbyggda monteringar, stöd för att utöka typer och storlekar i dialogrutan Egenskaper, en fix för en krasch som inträffade vid visning av bildegenskaper, samt en krasch som inträffade när återansluter till en fjärrserver.

Loupe 45.2 bildvisare ingår också i GNOME 45.2-versionen med förbättrad ordning av bilder efter borttagning av bilder så att den inte längre förvirrar användare, förbättrade kortkommandon för att korrekt visa svepgester och möjligheten att visa en bild när den laddas om efter ett fel.

GNOME 45.2 kommer snart att ta sig in i de stabila programvaruförråden för olika populära GNU/Linux-distributioner, så se till att du uppdaterar dina installationer regelbundet. Nästa punktutgåva, GNOME 45.3, är för närvarande planerad till början av januari 2024, tillsammans med alfaversionen av GNOME 46.

Här kan du ladda ner källkoden tll 45.2

https://ftp.acc.umu.se/pub/GNOME/core/45/45.2/

Artikel på Engelska som beskriver mer ingående.

Peppermint OS är ett lättviktigt, användarvänligt Linux-baserat operativsystem som är känt för sin snabbhet och minimala systemkrav. Det är en idealisk lösning för äldre hårdvara eller för användare som söker en enkel, effektiv datorupplevelse.

Bakgrund och Utveckling

Peppermint OS utvecklades först 2010, med en ambition att skapa en hybridmiljö som kombinerade molnbaserade och lokala applikationer. Dess designfilosofi fokuserar på att ge användaren frihet att välja vilka applikationer de vill använda, vilket gör det till ett populärt val för dem som föredrar en skräddarsydd upplevelse.

Funktioner och Användarvänlighet

En av de mest framträdande funktionerna i Peppermint OS är dess integration av molnbaserade tjänster. Användare kan enkelt skapa genvägar till sina favoritwebbapplikationer, vilket gör det enkelt att arbeta både online och offline. Systemet använder LXDE-skrivbordsmiljön, som är känd för sin lättvikt och snabbhet, och kombinerar detta med andra element från Xfce och GNOME för att erbjuda en balanserad och effektiv användarupplevelse.

Systemkrav och Kompatibilitet

Peppermint OS är känt för sina låga systemkrav, vilket gör det till ett utmärkt val för äldre datorer eller system med begränsade resurser. Det kan köras på så lite som 512 MB RAM, även om 1 GB rekommenderas för en smidigare upplevelse. Det är också kompatibelt med de flesta hårdvaror och stöder ett brett utbud av nätverksdrivrutiner, vilket gör det tillgängligt för en stor användarbas.

Gemenskap och Support

Peppermint OS har en aktiv och välkomnande gemenskap. Det finns ett stort antal forum och användargrupper där nybörjare och erfarna användare kan dela tips, tricks och lösningar. Officiell support erbjuds också via deras webbplatser och forum, där utvecklarna ofta engagerar sig för att hjälpa användarna.

Framtiden för Peppermint OS

Framtiden för Peppermint OS ser ljus ut, med regelbundna uppdateringar som förbättrar systemets stabilitet och funktionalitet. Utvecklarna fortsätter att experimentera med nya idéer för att förbättra användarupplevelsen och säkerställa att operativsystemet förblir relevant och effektivt i en värld där teknik ständigt förändras.

Sammanfattning

Peppermint OS är ett utmärkt val för både nya och erfarna Linux-användare. Dess kombination av lättvikt, flexibilitet och användarvänlighet gör det till ett attraktivt alternativ för dem som söker en enkel men kraftfull datorupplevelse. Med en stark gemenskap och engagerade utvecklare, fortsätter Peppermint OS att växa och utvecklas, vilket bekräftar dess plats som ett pålitligt och anpassningsbart operativsystem.

Här kan du ladda hem den :

Ladda hem Peppermint OS

Artikel på Engelska som beskriver mer :

https://www.geeksmint.com/peppermint-os/

Armbian är ett lättviktsoperativsystem baserat på Debian och Ubuntu som är optimerat för ARM-baserade enheter som single-board-datorer (SBCs), exempelvis Raspberry Pi, Orange Pi, och andra liknande enheter. Det är känt för sin effektivitet, anpassningsbarhet och för att det stöder ett brett utbud av ARM-hårdvara. Armbian erbjuder en stabil grund för att köra serverapplikationer, utveckla programvara, eller för allmän användning i utbildning och hobbyprojekt.

Vi är glada över att kunna presentera den senaste Armbian-versionen, v23.11! Den här uppdateringen kommer med en uppsjö av förändringar, vilket gör Armbian-upplevelsen ännu bättre.

Här är de viktigaste höjdpunkterna i den här utgåvan!

Enkorts datorer med höjd nivå av support.

Vi är glada att inkludera följande kort i vår standardsupportnivå:

• Khadas VIM1S
• Khadas VIM4
• Texas Instruments TDA4VM
• Xiaomi Pad 5 Pro

Viktiga förbättringar i den här versionen

• Adresserar många buggar för förbättrad funktionalitet för Banana Pi CM4.
• Mainline Kernel för RK3588 med experimentellt HDMI-stöd.
• Fixade skärmhanterare på alla stationära datorer.
• Experimentellt EDK2/UEFI-stöd för RK3588-kort.
• Vi introducerar Ubuntu Mantic och Debian Trixie som dagliga bildbyggen.
• Förbättra kvalitetskontrollen genom automatiserade tester.

Höjdpunkter av genomförda åtgärder

Stängda Projekt
I den här versionen har vi framgångsrikt stängt flera projekt, inklusive byte av standardinloggningshanteraren, möjliggjort skapande av artefakter vid pull-begäran och lagt till stöd för Hikey 960. Dessutom har vi uppdaterat edge-kärnan till v6.6 och introducerat nya Armbian bakgrundsbilder. Stödet för olika kort som NanoPi R6S/R6C, TI SK-TDA4VM, Xiaomi-elish och fler har lagts till, vilket förbättrar utbudet av kompatibla enheter.

Stängda uppgifter

Många uppgifter har slutförts, allt från att ta bort leverantörsspecifika patchar till att lägga till stöd för olika kort som Tanix TX6, Inovato Quadra och Mekotronics R58X-Pro. Förbättringar har gjorts för specifika kärnor, som att rensa upp EOL-kärnor för Rockchip64, uppdatera kärnkonfigurationer för Waydroid- och Redroid-stöd och aktivera Bluetooth-stöd för VIM1S/VIM4.

Lösta buggar

Den här utgåvan tar upp olika buggar och problem, vilket säkerställer en smidigare användarupplevelse. Bugfixar inkluderar att lösa fel med specifika kommandon, fixa kompileringsproblem för olika kärnor, åtgärda skärmutdataproblem och förbättra hårdvarustödet för flera kort, som Orange Pi 3 LTS, LicheePi 4A och Khadas Vim1s.

https://docs.armbian.com/Release_Changelog/

Valve släppte idag en ny stabil Steam Client-uppdatering som ger olika förbättringar för Linux-spelare, såväl som ett par nya funktioner och många buggfixar.

• Fixat den nya kontrollpanelen som visas på verktyg/applikationer
• Fixat att öppna Big Picture Mode från systemfältet/aktivitetsfältet
• Fixad visning av tillgängligt diskutrymme i dialogrutan ”Lägg till en ny Steam-biblioteksmapp”.
• Fixade ett problem där upplåsning av Family View i klienten ibland inte låste upp kassan
• Fixade ett problem där mellansidesannonserna med kontrollerinformation kunde skalas felaktigt på Steam Deck eller andra små bildskärmar
• Fixade ett problem där VR-bara spel kunde visas med meddelandet ”Controller Required” tillsammans med inget controllerstöd

Stor bild

• Lägg tillbaka knapparna till mellansidesannonserna för spelstart istället för att lita på sidfotsknapparna
• Fixade flera layoutregressioner i snabbåtkomstmenyn, eula-dialoger och sidan för spelprestationer

Steam input

• Fixade att skrivbordets konfigurationssida var tom när du valde bort Steam Input
• Fixat för Steam Controller gyrosvarvhastighet och påskyndade gravitationskorrigeringen. Båda påverkade känslan av gyro till avböjningsläge.
• Fixade att vissa kontroller inte kunde klara den manuella kalibreringsfasen för stationära toleranser.
• Fixade enstaka ”ryck” i ”Gyro To…”-konverteringslägen som använde gravitationsaxeln (t.ex. Player Space, World Space, Laser Pointer-lägen)
• Förbättrat gyro till joystick avböjningsläges lågnivåbrus.
• Återinsatt horisontell haptik för alla nya ”Gyro To…”-lägen.
• Fast UI: ordning på Steam Deck Gyros kalibreringsavläsningar.
• Försök att fixa äldre Gyro ”Joystick”-läge – använd gravitationsorienteringen som hittas vid appväxling och subtrahera den från liveflödet.
• Lade till stöd för NACON Revolution 5 Pro-kontrollern
• Fix: Nintendo Joy-Con gyrosvarvhastigheter är nu korrekt kalibrerade för naturliga vinklar. Var tidigare på 80% verklig omsättningshastighet.
• Fix: ”Gyro till…”-lägen hoppar när du lägger till/tar bort åtgärdslager eller byter åtgärdsuppsättningar.
• Fix: Sony Dualshock accelerometeravläsning var felaktig vid den första anslutningen via bluetooth.

Linux

• Fast ångöverlagring som gjorde att renderingen stannade i vissa titlar (t.ex. Watch_Dogs)
• Fixat ångöverlägg som orsakade krascher i vissa titlar
• Fast dubbelklickshantering i steam overlay
• Fixade musklick i överlägget för CS2

https://steamcommunity.com/games/593110/announcements/detail/3895113407856183762

Fedora är en Linux distribution som utvecklas av Fedora Project, med stöd av och sponsring från Red Hat. Fedora är känt för att vara en av de mest innovativa distributionerna, och det fokuserar på att inkludera den senaste programvaran och tekniken. Det är en community-driven distribution, vilket betyder att utvecklingen är öppen och användarsamhället bidrar aktivt.

Kernel 6.5

Fedora 39 levereras med Linux Kernel 6.5, vilket ger många prestandaförbättringar, säkerhetsförbättringar och hårdvarustöd. Detta innebär bättre kompatibilitet med den senaste hårdvaran och en smidigare och säkrare datorupplevelse. Viktiga höjdpunkter i Kernel 6.5 inkluderar det initiala Wifi-7-stödet och många fler.

GNOME 45: En fräsch look och känsla

För Fedoras Workstation edition 39 tar GNOME 45 i centrum. Den här uppdateringen introducerar en elegant uppdatering av din skrivbordsmiljö, med nya Adwaita-stilar med delade rubriker och förbättrade dialogrutor för systeminställningar. Men det är inte allt; GNOME 45 ger några fiffiga tillägg:

• Snabbare filsökning: Det har aldrig varit snabbare att hitta dina filer, tack vare en global sökfunktion som låter dig ”söka överallt”. Det är en produktivitetsökning som du kommer att uppskatta i dina dagliga uppgifter.
• Förbättrad användbarhet: Fedora Workstation har nu nya arbetsyteikoner för en mer användarvänlig upplevelse. Du kommer att finna det enklare än någonsin att organisera din arbetsyta och komma åt dina applikationer.
• Loupe ersätter ’Eyes of GNOME’: Den nya ’Loupe’-applikationen tar över från ’Eyes of GNOME’-bildvisaren. Även om det fortfarande pågår, öppnar denna förändring upp spännande möjligheter för bildvisning på Fedora.
• Tangentbordsbelysningskontroll: GNOME 45 introducerar också en dedikerad kontroll i snabba inställningar, så att du kan justera bakgrundsbelysningen på tangentbordet med ett bekvämt skjutreglage.

Automatiska uppdateringar i Fedora Kinoite

För Fedora Kinoite-användare finns det en betydande förbättring i form av automatiska uppdateringar aktiverade som standard. Plasma Discover stöder nu automatiska uppdateringar genom rpm-otree-stegade uppdateringar. Det betyder att du utan ansträngning kommer att få buggfixar och uppdateringar när de rullar ut i denna oföränderliga Fedora-spin med KDE Plasma, vilket säkerställer att ditt system förblir säkert och uppdaterat.

Kärnmoduluppdateringar

Fedora 39 kommer med viktiga kärnmoduluppdateringar, inklusive:

• Firefox 117
• Python 3.12
• LibreOffice 7.6
• RPM 4.19
• Perl 5.38
• GCC 13.2
• Binutils 2.40
• GLIBC 2.38
• GDB 13.2
• Golang 1.21

Ladda hem fedora 39

https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#39

Inledning

I teknikvärlden finns det en ständig debatt mellan användare och utvecklare om fördelarna och nackdelarna med olika operativsystem. Två av de mest framträdande operativsystemen i open source-samhället är Linux och FreeBSD. Denna artikel jämför dessa två system ur ett tekniskt perspektiv för att ge en djupare förståelse för deras egenskaper, prestanda, och användningsområden.

Kärnarkitektur

Linux och FreeBSD skiljer sig åt redan på kärnnivå. Linux, som är en monolitisk kärna, erbjuder hög prestanda och stöd för en mängd olika hårdvaruplattformar. FreeBSD å andra sidan använder en hybridkärna, som kombinerar egenskaperna hos både mikro- och monolitiska kärnor, vilket ger en balans mellan prestanda och flexibilitet.

Filsystem

Ett annat område där Linux och FreeBSD skiljer sig är deras filsystem. Linux stöder en mängd olika filsystem, inklusive ext4, Btrfs, och XFS. FreeBSD använder primärt UFS och det avancerade ZFS, som erbjuder robusta funktioner för datalagring och -återställning.

Nätverksprestanda

När det gäller nätverksprestanda, tenderar FreeBSD att ha en kant över Linux, speciellt i höglastade nätverksmiljöer. Detta beror på dess effektiva nätverksstack och stöd för högpresterande nätverkstekniker.

Säkerhet

Både Linux och FreeBSD erbjuder robusta säkerhetsfunktioner. Linux har SELinux och AppArmor för säkerhetsförstärkning, medan FreeBSD erbjuder Jails och MAC (Mandatory Access Control) för finjusterad kontroll över systemresurser och isolering.

Licensiering

Linux distribueras under GNU General Public License (GPL), som kräver att alla ändringar och derivat också är öppna. FreeBSD använder BSD-licensen, som är mer tillåtande och tillåter integrering i proprietär programvara.

Användningsområden

Linux dominerar på servermarknaden och är populärt i molnmiljöer tack vare sin breda hårdvarustöd och starka community. FreeBSD ses ofta i nischade applikationer som kräver specifik nätverksprestanda eller avancerade filsystemsfunktioner, och är populärt för nätverksapplikationer och lagringslösningar.

Att konfigurera FreeBSD jämfört med Linux innebär att hantera olika systemarkitekturer, verktyg och filstrukturer. Här är några av de viktigaste skillnaderna:

1. Grundläggande Systemarkitektur

• FreeBSD: Använder en komplett systemdesign, där kärnan och alla användarutrymmesprogram (som shell och grundläggande verktyg) utvecklas och underhålls som en enhet. Detta innebär att systemuppdateringar och konfigurationer tenderar att vara mer enhetliga.
• Linux: Består av en kärna utvecklad av Linux Kernel Project och en uppsättning användarutrymmesprogram från olika källor (ofta GNU-projektet). Distributioner kombinerar dessa element och varje distribution kan ha sina egna konfigurationssätt.

2. Konfigurationsfiler

• FreeBSD: Konfigurationsfiler är centralt placerade i /etc och /usr/local/etc för tredjepartsprogram. Konfigurationsfilerna är väl dokumenterade och innehåller ofta kommentarer som förklarar olika inställningar.
• Linux: Placeringen och formatet på konfigurationsfiler kan variera mellan distributioner. Filer som /etc/fstab, /etc/network/interfaces (Debian-baserade) eller /etc/sysconfig/network-scripts (RHEL-baserade) används för grundläggande systemkonfigurationer.

3. Pakethantering

• FreeBSD: Använder pkg som det primära verktyget för att hantera binära paket, liknande apt eller yum på Linux. För mer anpassade installationer finns ”Ports Collection”, ett omfattande system för att kompilera programvara från källkod, komplett med alla beroenden.
• Linux: Varierar beroende på distribution. De vanligaste verktygen inkluderar apt för Debian-baserade system och yum eller dnf för RHEL-baserade system. Det finns ingen direkt motsvarighet till FreeBSDs Ports Collection, även om liknande funktionalitet kan uppnås med verktyg som apt-build.

4. Initial System Setup och Kärnkonfiguration

• FreeBSD:
  Konfigurationen av kärnan och systemet sker ofta genom att redigera textfiler och kan kräva kompilering av en anpassad kärna för avancerad konfiguration.
• Linux:
  Kärnkonfiguration är sällan nödvändig på grund av de modulära kärnor som används av de flesta distributioner. De flesta inställningar kan ändras genom moduler och konfigurationsfiler utan att behöva kompilera kärnan.

5. Nätverkskonfiguration

• FreeBSD:
  Använder rc.conf för grundläggande nätverkskonfiguration, där du kan ställa in nätverksinterface, statiska IP-adresser, och annat.
• Linux:
  Nätverkskonfigurationen kan skilja sig åt markant mellan distributioner. Verktyg som NetworkManager är vanliga i många moderna distributioner, medan andra använder mer traditionella skriptbaserade metoder.

6. Systemstart och Tjänster

• FreeBSD: Använder ett init-system som kallas rc med skript baserade i /etc/rc.* för att hantera systemstart och tjänster.
• Linux: Använder olika init-system beroende på distribution, med systemd som det mest populära, följt av alternativ som SysVinit och Upstart.

Slutsats Linux och FreeBSD konfiguration

Konfigurationen av FreeBSD och Linux skiljer sig åt på grundläggande sätt, från hur operativsystemen är strukturerade till hur de hanterar paket och tjänster. Medan Linux erbjuder en mängd olika verktyg och metoder beroende på distribution, tenderar FreeBSD att erbjuda en mer enhetlig och konsistent upplevelse över hela systemet. Användare som byter mellan de två systemen behöver vara beredda på att lära sig nya sätt att utfö

Slutsats vad man skall välja

Valet mellan Linux och FreeBSD beror mycket på de specifika behoven och kraven i ett givet projekt eller miljö. Linux är idealiskt för de som söker bred kompatibilitet och stark communitysupport, medan FreeBSD är ett utmärkt val för applikationer som kräver avancerade nätverks- och lagringsfunktioner samt en mer flexibel licensmodell.

Här laddar du ner FreeBSD

https://wiki.linux.se/index.php/FreeBSD#Nerladdning

Här laddar du ner Debian :

https://wiki.linux.se/index.php/Debian#Debian_12.1

Mint linux

https://wiki.linux.se/index.php/MiNT#Linux_Mint_21.x

Fedora

https://wiki.linux.se/index.php/Fedora#38

Ubuntu 22.04 LTS

https://wiki.linux.se/index.php/Ubuntu#Version_22.04_LTS

PHP är ett öppen källkods skriptspråk som främst används för webbutveckling. Det är inbäddat i HTML för att skapa dynamiska webbsidor och interagerar effektivt med databaser. PHP är plattformsoberoende och stöds av en stor utvecklargemenskap, vilket gör det till ett populärt val för att skapa webbplatser och webbapplikationer.

Först och främst, börja med att uppdatera din paketlista och uppgradera ditt system för att säkerställa att alla befintliga paket är uppdaterade:

sudo apt update
sudo apt upgrade

Som standard ingår inte PHP 8.3 i Ubuntu 22.04s standardförråd. Så du måste lägga till Ondrej Sury PPA i ditt system.

apt-get install ca-certificates apt-transport-https software-properties-common
När alla paket är installerade, lägg till denna PPA med följande kommando:

add-apt-repository ppa:ondrej/phpapt-get update

Efter att ha lagt till det nya repositoriet, installera PHP 8.3 med följande kommando:

sudo apt install php8.3

Efter installationen, verifiera att rätt version av PHP har installerats:

php -v

Beroende på dina behov kan du behöva installera ytterligare PHP-moduler. Använd apt search php8.3-* för att hitta tillgängliga moduler och installera de som behövs, till exempel:

sudo apt install php8.3-mysql php8.3-xml php8.3-gd

Om du använder en webbserver som Apache bör du starta om den för att tillämpa PHP-installationen:

sudo systemctl restart apache2