• Linux får kontinuitetsplan – om Linus Torvalds inte längre kan leda projektet

    Linux-kärnan har fått ny dokumentation som beskriver hur utvecklingen ska fortsätta om Linus Torvalds inte längre kan leda projektet. För första gången finns nu en formellt nedskriven plan som ska säkerställa kontinuitet i ett av världens viktigaste open source-projekt.

    Linus Torvalds och Linux-kärnan är för många nästan synonyma. I över tre decennier har Torvalds varit den yttersta beslutsfattaren för världens mest använda operativsystemskärna. Men även inom ett så etablerat och stabilt projekt finns behovet av att planera för det oväntade.

    Nu har Linux-kärnan fått ny officiell dokumentation som beskriver hur projektet ska fortsätta om Linus Torvalds inte längre kan utföra sin roll som huvudansvarig för utvecklingen.

    Dokumentation – inte kod

    Förändringen innebär inga tekniska ändringar i själva kärnan. I stället har ett nytt dokument lagts till i Linux-kärnans dokumentation, med fokus på kontinuitet och ledarskap vid exceptionella situationer. Målet är tydligt: utvecklingen ska inte stanna upp eller splittras om en enskild person kliver åt sidan.

    Dokumentet är författat av Dan Williams, långvarig kernel-utvecklare på Intel och välkänd inom Linux Foundation, där han under många år varit engagerad i det tekniska rådgivande arbetet.

    Ett decentraliserat projekt – med ett centralt steg

    Linux-kärnan utvecklas av hundratals underhållare världen över. Varje delsystem har sina egna ansvariga, men det sista steget – att slå samman ändringar i den officiella huvudgrenen – har traditionellt skötts av Linus Torvalds själv.

    Den nya texten slår fast att detta ansvar kan tas över av andra vid behov. Det är inget nytt i praktiken: redan 2018, när Torvalds tog en tillfällig paus, fortsatte utvecklingen utan större störningar. Linux 4.19 släpptes då med Greg Kroah-Hartman som ansvarig.

    Tydlig process vid kris

    Det som nu tillkommer är en formell och nedskriven process för hur projektet ska agera om huvudansvarig inte längre kan fullgöra sitt uppdrag:

    • Inom 72 timmar ska en diskussion initieras.
    • Mötet ska involvera deltagare från den senaste Kernel Maintainers Summit.
    • Om ingen sådan konferens hållits de senaste 15 månaderna tar Linux Foundations Technical Advisory Board (TAB) över ansvaret.
    • Gruppen ska gemensamt avgöra hur förvaltningen av huvudarkivet ska fortsätta, med fokus på projektets långsiktiga hälsa.
    • Inom två veckor ska beslut och nästa steg kommuniceras öppet till communityn.

    Allt sker inom ramen för de strukturer och arbetssätt som redan finns – dokumentet syftar till kontinuitet, inte till att förändra Linux styrmodell.

    Infört utan dramatik

    Som så ofta i Linux-världen skedde förändringen utan stora åthävor. Linus Torvalds själv mergade dokumentet direkt i huvudträdet, utan offentlig kommentar. Därmed är planen nu en officiell del av Linux-kärnans dokumentation.

    Att frågan nu finns nedskriven speglar snarare mognad än oro: Linux är i dag en av världens mest kritiska mjukvaruplattformar, och även dess ledarskap behöver vara förberett på alla tänkbara scenarier.

    https://github.com/torvalds/linux/commit/102606402f4f5943266160e263c450fdfe4dd981#diff-6c81210e8795b03502471e1435cac0763110f72b823038bd0033eb617c15ab8d

    FAKTARUTA: Linux-kärnans kontinuitetsplan
    Syfte: Säkerställa att utvecklingen fortsätter om huvudansvarig (Linus Torvalds) inte längre kan leda arbetet.
    • Typ av ändring: Ny dokumentation – ingen kod ändras.
    • Författare: Dan Williams (kernel-underhållare, Intel; koppling till Linux Foundation TAB).
    • Grundidé: Ansvar ligger kvar hos underhållarcommunityn och befintliga processer.
    • Akutprocess: Möte ska sammankallas inom 72 timmar.
    • Deltagare: Inbjudna från senaste Kernel Maintainers Summit + TAB.
    • Om ingen summit på 15 månader: TAB avgör vilka som bjuds in och vem som sammankallar.
    • Kommunikation: Inom två veckor ska nästa steg meddelas brett (via ksummit@lists.linux.dev).
    • Historisk parallell: 2018 fortsatte arbetet under Torvalds paus; Linux 4.19 släpptes med Greg Kroah-Hartman som ansvarig.
    • Status: Dokumentet mergades direkt i huvudträdet av Linus Torvalds.
    $ORGANIZER i texten syftar på senaste summit-organisatören – eller TAB-ordföranden som reserv.

  • Linux Foundation redovisar ekonomi för 2025 – över 300 miljoner dollar till öppen källkod

    The Linux Foundation har släppt sin årsrapport för 2025 med en ovanligt detaljerad redovisning av hur organisationen får in sina pengar och var de används. Intäkterna uppges ha nått omkring 311 miljoner dollar, samtidigt som utgifterna väntas landa på cirka 285 miljoner – där den största delen går till projektstöd, infrastruktur och community-insatser, inklusive ett eget anslag till Linuxkärnan.

    The Linux Foundation har publicerat sin årliga finansiella rapport för 2025 och ger därmed en detaljerad inblick i hur organisationen finansierar sin verksamhet och hur resurserna fördelas mellan projekt, infrastruktur och community-program. Rapporten visar på fortsatt stark ekonomi och omfattande satsningar på öppen källkod.

    Enligt årsrapporten uppgick de totala intäkterna under 2025 till cirka 311 miljoner dollar, medan de prognostiserade utgifterna landade på omkring 285 miljoner dollar. Överskottet används för att stärka och vidareutveckla Linux Foundations långsiktiga arbete med öppna standarder och fria programvaruprojekt.

    Fyra huvudsakliga intäktskällor

    Intäkterna kommer huvudsakligen från fyra områden. Medlemskap och donationer var den största posten och genererade cirka 133 miljoner dollar. Projektrelaterade tjänster stod för ungefär 84 miljoner dollar, medan evenemang, inklusive sponsring och deltagaravgifter, bidrog med runt 59 miljoner dollar.

    Utbildning och certifieringsprogram gav ytterligare cirka 30 miljoner dollar, och övriga intäktskällor bidrog med ungefär 6 miljoner dollar. Sammantaget översteg därmed intäkterna 310 miljoner dollar för året.

    Majoriteten av utgifterna går till projektstöd

    På utgiftssidan dominerar projektstöd, som uppgick till cirka 182 miljoner dollar. Detta speglar Linux Foundations centrala roll som värdorganisation för hundratals öppna källkodsprojekt världen över.

    Kostnader för utbildning uppgick till cirka 22 miljoner dollar, medan projektinfrastruktur – såsom servrar, CI-system och andra tekniska plattformar – stod för omkring 18 miljoner dollar. Evenemangstjänster kostade cirka 17 miljoner dollar, och community-verktyg absorberade ungefär 16 miljoner dollar.

    Linuxkärnan får egen budgetpost

    Linux Kernel Project redovisas som en separat budgetpost med en tilldelning på cirka 8,4 miljoner dollar under 2025. Även om beloppet är relativt litet i förhållande till den totala budgeten, används medlen till samordning, infrastruktur och förvaltning av Linuxkärnan – en av de mest kritiska komponenterna i den globala IT-infrastrukturen.

    Utöver detta uppgick kostnaderna för centrala verksamhetsfunktioner till cirka 16 miljoner dollar, medan internationell verksamhet stod för ungefär 7 miljoner dollar. Tillsammans ger detta en total prognostiserad kostnadsnivå strax under 285 miljoner dollar.

    Satsningar på tillgänglighet och mångfald

    Rapporten lyfter även fram Linux Foundations arbete för ökad tillgänglighet inom open source-gemenskapen. Under 2025 avsattes över 1,5 miljoner dollar till resebidrag och deltagarstipendier för fysiska evenemang.

    Av detta gick cirka 900 000 dollar direkt till resefinansiering och möjliggjorde nästan 1 100 registreringsstipendier. Enligt organisationen gick omkring 60 procent av stödet till deltagare från underrepresenterade och mångfacetterade community-grupper.

    Nästan 1 500 projekt världen över

    Utöver ekonomin redovisar Linux Foundation att man nu stödjer nära 1 500 open source-projekt inom ett brett spektrum av teknikområden. Den största kategorin är moln, containrar och virtualisering, som står för cirka 23 procent av projekten.

    Därefter följer nätverk och edge-teknik med omkring 14 procent. AI, maskininlärning, data och analys, samt tvärtekniska projekt, står vardera för ungefär 12 procent, medan webb- och applikationsutveckling utgör cirka 10 procent.

    Mindre men fortfarande betydande områden inkluderar integritet och säkerhet (5 procent), samt blockkedjeteknik och IoT/inbyggda system med omkring 4 procent vardera. Övriga områden – såsom DevOps, systemadministration, lagring och Linuxkärnan – utgör mindre andelar.

    Full rapport tillgänglig

    För den som vill fördjupa sig ytterligare innehåller det officiella tillkännagivandet även en länk för nedladdning av hela årsrapporten i PDF-format, med detaljerad ekonomisk redovisning och kompletterande statistisk.

    https://www.linuxfoundation.org/hubfs/Publications/2025%20Linux%20Foundation%20Annual%20Report_121825a_lr.pdf?hsLang=en

    Fakta: Linux Foundation 2025 (översikt)
    Intäkter: ca 311 MUSD (totalt)
    Prognos utgifter: ca 285 MUSD
    Intäkter (huvudkällor)
    • Medlemskap & donationer: ca 133 MUSD
    • Projekttjänster: ca 84 MUSD
    • Event (sponsring & deltagare): ca 59 MUSD
    • Utbildning & certifiering: ca 30 MUSD
    • Övrigt: ca 6 MUSD
    Utgifter (urval)
    • Projektstöd: ca 182 MUSD
    • Utbildningskostnader: ca 22 MUSD
    • Projektinfrastruktur: ca 18 MUSD
    • Eventtjänster: ca 17 MUSD
    • Community-verktyg: ca 16 MUSD
    • Linux Kernel Project: ca 8,4 MUSD
    Community-stöd
    • Stipendier & resebidrag: > 1,5 MUSD
    • Direkt resefinansiering: ca 900 000 USD
    • Registreringsstipendier: nära 1 100
    • Andel till deltagare från diversifierade communityn: ca 60%
  • Microsoft lämnar över DocumentDB till Linux Foundation – blir öppen och leverantörsneutral

    Microsoft tar ännu ett steg mot öppen källkod. Bara sju månader efter lanseringen lämnar bolaget över sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation – ett beslut som gör tekniken leverantörsneutral och öppnar för bredare samarbete inom open source-världen.

    Microsoft tar nästa steg i sin satsning på öppen källkod genom att donera sin NoSQL-databas DocumentDB till Linux Foundation. Beskedet kommer bara sju månader efter att projektet lanserades, och innebär att utvecklingen nu flyttas från bolagsstyrning till ett gemenskapsdrivet format.

    DocumentDB är en distribuerad databas byggd på PostgreSQL och designad för att hantera dokumentorienterade arbetslaster i stor skala. Den togs ursprungligen fram internt på Microsoft för att säkra hög tillgänglighet och flexibilitet vid lagring av JSON-data.

    Med Linux Foundation som värd kommer projektet att få en neutral plattform där tekniska kommittéer och öppna arbetsgrupper ansvarar för utvecklingen. Syftet är att beslut om nya funktioner, prestandaförbättringar och långsiktigt stöd ska fattas gemensamt, i stället för enbart av Microsoft.

    För utvecklare och organisationer öppnar förändringen upp för bredare interoperabilitet med andra open source-verktyg. Samtidigt skapas en större trygghet kring projektets framtid, eftersom utvecklingsplanen inte längre är knuten till Microsofts interna prioriteringar.

    – Att Microsoft väljer att lämna över kontrollen av DocumentDB är en tydlig signal om att företaget vill bygga förtroende i open source-världen, säger en branschanalytiker. – Det stärker också chanserna att andra aktörer, som molnleverantörer och databasföretag, går in och bidrar aktivt.

    Fakta: DocumentDB

    Typ
    Distribuerad NoSQL-databas, byggd på PostgreSQL
    Syfte
    Hantera dokumentorienterade arbetslaster i stor skala med hög tillgänglighet och flexibilitet för JSON-lagring.
    Funktioner
    • JSON-baserad datalagring
    • Hög tillgänglighet & horisontell skalning
    • Distribuerad arkitektur för stora datamängder
    • PostgreSQL-kompatibilitet (bred verktygs-/ekosystemstöd)
    • Öppen styrning via Linux Foundation
    Plattformar
    • Linux, Windows, macOS
    • Containers: Docker & Kubernetes
    • Privata och publika moln
  • IBM donerar tre AI-projekt till Linux Foundation på All Things Open AI-konferensen


    Under invigningen av den nya konferensen All Things Open AI i Durham, North Carolina, presenterade IBM ett viktigt initiativ: tre av deras egenutvecklade AI-projekt släpps som öppen källkod och doneras till Linux Foundation.

    IBM:s vice VD för Research AI, Sriram Raghavan, berättade om beslutet på scen och nämnde i efterhand att projekten troligtvis kommer att hamna under Linux Foundations AI and Data Foundation, men att detaljerna fortfarande diskuteras.

    De tre projekten — Data Prep Kit, Docling och BeeAI — riktar sig till utvecklare och täcker olika delar av AI-utvecklingskedjan. Alla har redan funnits tillgängliga öppet på GitHub, men nu ges de alltså en mer officiell framtid i open source-gemenskapen.


    Data Prep Kit

    Det här verktyget hjälper utvecklare att bearbeta ostrukturerad data — alltså den typ av data som ofta ligger till grund för AI-lösningar men som kräver mycket förarbete innan den kan användas.

    Raghavan förklarade att Data Prep Kit erbjuder ett ramverk med färdiga verktyg för att rensa, strukturera, filtrera och hantera stora datamängder. IBM utvecklade det ursprungligen för att underlätta träningen av sina egna AI-modeller, som exempelvis Granite-modellerna.

    Genom att donera projektet hoppas IBM att fler utvecklare bidrar med förbättringar, till exempel stöd för fler dokumenttyper, språk eller smartare filter.


    Docling

    Docling fokuserar på att tolka och omvandla dokument i komplexa format som PDF, PowerPoint och Excel. Det är ofta i sådana filer som viktig affärsinformation finns – men de är inte alltid enkla att tolka för AI.

    Med hjälp av AI klarar Docling av att förstå saker som kolumner, tabeller, diagram och läsordning i dokument, och omvandla dem till exempelvis HTML eller Markdown – format som språkmodeller lättare kan hantera.

    Verktyget har blivit populärt på GitHub och är uppskattat för att det lyckas lösa ett verkligt problem som många utvecklare brottas med.


    BeeAI

    BeeAI är ett projekt som handlar om AI-agenter – alltså självständiga program som kan utföra avancerade uppgifter.

    Raghavan förklarade att BeeAI består av tre delar:

    1. Ett ramverk för att snabbt kunna bygga agenter.
    2. En plattform där man kan organisera och koppla samman agenter från olika håll.
    3. Ett kommunikationsprotokoll som gör att agenter kan samverka och koordinera sina insatser.

    Tanken är att BeeAI ska göra det enklare att experimentera med olika agent-tekniker och forma framtidens AI-system tillsammans med open source-communityt.


Etikett: Linux Foundation