• Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna, medan Windows och BSD-baserade system endast används i begränsad omfattning. Resultaten ger en tydlig bild av hur tekniskt intresserade privatpersoner bygger sina egna servermiljöer och varför.

    Linux regerar i hemmaservrar – resultat från Self-Host Survey 2025

    Att bygga sin egen server hemma har gått från nördprojekt till ett genomtänkt sätt att skydda sin integritet och få kontroll över sin digitala data. I årets Self-Host User Survey 2025, genomförd av communityn selfh.st och publicerad av dess grundare Ethan Sholly, deltog 4 081 entusiaster från hela världen. Resultatet är tydligt: Linux dominerar självhostade system och hemmalabb.

    Linux leder överlägset

    Över 81 procent av alla som deltog i undersökningen använder Linux som plattform för sina hemmaservrar, oavsett om det handlar om fysiska datorer, virtualiserade miljöer eller containerbaserad infrastruktur.

    Detta bekräftar även den globala serverbilden. Enligt Wikipedia driver Linux 63 procent av världens serverinfrastruktur. För självhostare är det inte bara teknikintresset som väger tungt – den vanligaste anledningen till att självhosta är integritet, där Linux är ett naturligt val tack vare öppenheten och kontrollen över systemet.

    Mest använda operativsystem i hemmalabb 2025

    PlaceringOperativsystemAndelKommentar
    1Linux (generellt)81 %Tydlig dominans
    2Proxmox (Debian-baserat)45 %Virtualiseringsplattform
    3Home Assistant OS29 %System för hemautomation
    4Raspberry Pi OS24 %Vanligt i enklare projekt
    5Windows Server< 6 %Begränsad användning
    6FreeBSD med flerastrax över 5 %Stabil nisch

    Samtliga tre toppsystem baseras på Linux.

    Containerplattformar

    PlattformAnvändning
    Dockercirka 90 %
    LXD30 %
    Podman11 %

    Docker är det mest använda containerverktyget och ses som standard inom självhosting. Det mest överraskande resultatet är att LXD hamnar på andra plats, vilket tyder på ett ökande intresse för mer avancerad container- och VM-hantering. Podman, som ofta lyfts fram som ett säkrare alternativ genom rootless-drift, har ännu inte fått lika stort genomslag.

    Varför självhosta?

    De vanligaste skälen som anges i undersökningen är:

    • Integritet och kontroll över data
    • Tekniskt intresse
    • Lägre kostnader och oberoende från molntjänster
    • Flexibilitet och möjlighet att skräddarsy system

    Övriga intressanta resultat

    Undersökningen inkluderar även uppgifter om:

    • Vanlig hårdvara i hemmalabb
    • Verktyg för virtualisering och orkestrering
    • Populära tjänster (till exempel mediaservrar, backup och smarta hem-lösningar)
    • Nätverks- och lagringspraxis

    Så kan du själv komma igång med självhosting

    Ett enkelt exempel på nyttan med självhosting är att lagra manualer till hushållsmaskiner lokalt. Många har stått vid tvättmaskinen och råkat aktivera barnlåset, för att sedan desperat försöka hitta rätt manual på internet. Om manualen i stället finns sparad på en lokal webbserver blir det snabbt och enkelt att lösa problemet.

    Ett annat praktiskt exempel är att fotografera och ladda upp kvitton. Det väcker frågan: vill man verkligen att personlig information ska lagras i en extern app där man inte har kontroll över hur datan hanteras? Genom att lagra sådant på en egen server behåller man kontrollen över sin information.

    För den som vill börja med självhosting är det klokt att starta i liten skala. En äldre stationär dator, utrustad med en större hårddisk, kan fungera utmärkt som en NAS. Installera exempelvis Ubuntu Server eller Debian som grund. Därefter kan du sätta upp Apache och PHP för att köra webbapplikationer som WordPress eller ett wiki-system, vilket är användbart för anteckningar och dokumentation i hushållet.

    Om din internetleverantör tillhandahåller en publik IP-adress kan du aktivera port forwarding i din router. Detta möjliggör åtkomst till servern även utanför hemmet. När grunderna fungerar stabilt kan du stegvis lägga till fler tjänster, exempelvis backup-system, mediaserver eller hemautomation.

    Slutsats

    Linux har etablerat sig som ryggraden inom självhosting och hemmalabb, inte bara i datacenter. För många är självhosting idag ett sätt att uppnå digital självständighet. Verktyg som Proxmox, Docker och Raspberry Pi OS har gjort det enklare än någonsin att komma igång.

    Även för den som inte planerar att drifta en egen server är undersökningen intressant, eftersom den ger en tydlig bild av vilka tekniker hemanvändare faktiskt satsar på.

    https://selfh.st/survey/2025-results

    Driva egna digitala tjänster hemma på en gammal dator

    Grundkrav på datorn
    • 64-bitars CPU (helst)
    • Minst 4 GB RAM (8 GB rekommenderas för WordPress + databaser)
    • SSD om möjligt för bättre prestanda
    • Stabil internetuppkoppling + router där du kan vidarebefordra portar (port forwarding)

    Nätverk & säkerhet
    • Ställ in fast intern IP-adress på servern
    • Vidarebefordra portar 80 (HTTP) i routern
    • Installera brandvägg (t.ex. ufw) och öppna endast nödvändiga portar
    • Skapa en vanlig användare, inaktivera lösenordsinloggning via SSH om möjligt (använd SSH-nycklar)

    Operativsystem
    • Installera en serverversion av Debian eller Ubuntu Server
    • Välj endast nödvändiga paket vid installationen (SSH-server, inga onödiga skrivbordsmiljöer)

    Webbserver + PHP (Debian/Ubuntu)
    Installera en klassisk LAMP-stack (Linux, Apache, MariaDB/MySQL, PHP):
    sudo apt update
    sudo apt install apache2 mariadb-server php php-mysql php-xml php-mbstring php-curl php-zip php-gd

    Databas för WordPress
    sudo mysql_secure_installation
    Skapa databas + användare för WordPress med starkt lösenord.

    WordPress-installation
    • Ladda ner WordPress och packa upp i /var/www/html/ eller egen virtuell host
    • Sätt rätt ägare: sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/
    • Skapa wp-config.php med dina DB-uppgifter
    • Kör webbinstallationen via webbläsaren (serverns IP / domän)

    WP-CLI (rekommenderas)
    Installera WP-CLI för att kunna administrera WordPress via terminal:
    curl -O https://raw.githubusercontent.com/wp-cli/builds/gh-pages/phar/wp-cli.phar
    php wp-cli.phar --info
    chmod +x wp-cli.phar
    sudo mv wp-cli.phar /usr/local/bin/wp
    Exempel på kommandon:
    wp plugin update --all
    wp core update
    wp cache flush

    Extern åtkomst & domän
    • Peka en domän eller DNS-record (t.ex. via DynDNS) till din publika IP
    • Testa åtkomst externt (mobil med 4G/5G) för att verifiera funktion

    Övriga egna tjänster
    På samma server kan du även köra:
    • Nextcloud (egen “molnlagring”)
    • Egna wikis (t.ex. MediaWiki, Wiki.js)
    • Små egna API:er och PHP/Python-appar
    via samma webbserver eller separata virtuella hosts.

    Tips: Börja enkelt, håll systemet uppdaterat (sudo apt upgrade) och ta regelbundna säkerhetskopior.

  • GIMP blir Snap-app – enklare uppdateringar och bättre plugin-stöd för Linuxanvändare

    Den populära bildredigeraren GIMP finns nu som officiell Snap-app för Linux. Det innebär smidigare installation, automatiska uppdateringar och ett nytt sätt att hantera tillägg via det nya gimp-plugins-gränssnittet. Med detta steg stärker GIMP sitt stöd för moderna paketeringsformat och gör det enklare för användare att alltid ha den senaste versionen – oavsett Linuxdistribution.

    Den fria bildredigeraren GIMP tar ett stort steg framåt i Linuxvärlden. Programmet finns nu som en officiell Snap-app, vilket betyder att användare på Ubuntu och andra Snap-baserade distributioner får tillgång till enklare installationer, automatiska uppdateringar och förbättrad hantering av tillägg.

    En ny era för GIMP på Linux

    GIMP (GNU Image Manipulation Program) har länge varit en av de mest populära fria alternativen till kommersiella bildredigeringsprogram som Photoshop. Programmet finns redan som klassiskt paket, Flatpak och även i Windows Store, men nu har GIMP-teamet lagt till ännu ett modernt format i mixen: Snap.

    “Vi lanserar ett nytt paketeringsformat för Linux, byggt direkt från vårt CI-system: .snap”, skriver utvecklarna i sitt officiella tillkännagivande.

    Den nya Snap-versionen är resultatet av ett längre arbete av utvecklaren Bruno, som fokuserat på att göra GIMP mer tillgängligt oberoende av distribution. Snap-paketet byggs automatiskt via GIMP:s Continuous Integration-system, vilket betyder att nya versioner publiceras snabbare och med färre manuella steg.

    Tekniska hinder – och hur GIMP löste dem

    Att bygga Snap-paket visade sig dock inte helt trivialt. Snap använder Snapcraft, ett verktyg som i sin tur bygger på Canonicals containerteknik LXD. GIMP:s byggsystem på GNOME:s GitLab använder däremot Docker, vilket gjorde att utvecklarna fick anpassa sina skript för att köra Snapcraft i ett särskilt “destructive mode” via Docker-bilden snapcraft-rocks.

    Resultatet är ett automatiserat och pålitligt byggflöde som vem som helst kan köra även lokalt. Koden för detta finns öppet tillgänglig i GIMP:s Git-repositorium.

    Från Snapcrafters till officiell release

    Tidigare underhölls GIMP:s Snap-version av det community-drivna projektet Snapcrafters, som länge ansvarat för många populära Snap-paket. Efter flera månaders samarbete har Snapcrafters nu officiellt överlämnat ägarskapet till GIMP-projektet självt.

    “Vi är mycket tacksamma för Snapcrafters och särskilt Jon Seager, som hanterade det mesta av det administrativa arbetet under alla dessa år”, skriver GIMP-teamet.

    Nyhet: gimp-plugins – ett nytt sätt att installera tillägg

    En av de största nyheterna med den officiella Snap-versionen är införandet av gimp-plugins, en ny plug interface för utvecklare. Tidigare innehöll Snap-paketet några tredjepartsplugin direkt i paketet, men enligt GIMP:s policy ska officiella utgåvor vara “vanilla”, alltså helt utan extern kod.

    Den nya gränssnittslösningen fungerar liknande Flatpak-extensioner eller MSIX-modifikationspaket i Windows. Den låter utvecklare distribuera sina plugins separat – utan att bryta Snaps strikta säkerhetsregler.

    Två plugin-paket finns redan tillgängliga:

    • GMIC Snap – kraftfulla filter och effekter för GIMP
    • OpenVINO Snap – AI-baserade bildbehandlingsfunktioner

    GIMP har dessutom publicerat en utförlig guide för Snap-plugins på sin utvecklarsida, för att uppmuntra fler att paketera sina tillägg korrekt.

    Ladda ner GIMP som Snap redan idag

    Den första officiella Snap-versionen är GIMP 3.0.6, framtagen i samarbete med Snapcrafters. Paketet finns nu på latest/stable-kanalen, och utvecklingsversionen – för de som vill testa nya funktioner – finns på preview/stable.

    Precis som med Flatpak och Microsoft Store-versionerna kommer framtida Snap-utgåvor att släppas automatiskt på releasedagen.

    Du kan installera GIMP:s Snap-version via:
    https://gimp.org/downloads

    (Observera: på grund av en bugg i Ubuntu App Center kan det vara nödvändigt att installera Snap-versionen manuellt via terminalen.)

    Stöd utvecklingen

    Som alltid uppmanar GIMP-projektet sina användare att bidra ekonomiskt för att stödja fortsatt utveckling av både programmet och dess paketeringar. Donera gärna via GIMP:s officiella webbplats – varje bidrag hjälper till att hålla detta fria bildredigeringsverktyg levande och i ständig förbättring.

    Faktaruta · Tekniken bakom GIMP som Snap

    Kort fakta

    Format
    Snap (byggt med Snapcraft)
    Kanal
    latest/stable · preview/stable
    Policy
    “Vanilla” paket (inga extra plugin i baspaketet)
    Plugins
    gimp-plugins interface (t.ex. GMIC, OpenVINO)
    Bygg
    CI via snapcraft (lxd/docker) med --destructive-mode

    .deb vs Snap (Snapcraft)

    • Paketering: .deb byggs för Debian/Ubuntu med dpkg/apt. Snap definieras i snapcraft.yaml och byggs av Snapcraft.
    • Isolering: .deb körs “på systemet”. Snap körs i sandlåda (confinement) med uttalade plugs/slots.
    • Beroenden: .deb länkar mot systembibliotek. Snap medskickar det mesta (färre “dependecy hell”-problem).
    • Uppdateringar: .deb via distro-repo och releasecykel. Snap uppdateras automatiskt per kanal (stable/candidate/beta/edge).
    • Portabilitet: .deb fungerar på Debian-familjen. Snap är distro-agnostiskt (kräver Snapd).
    • Plugins: .deb brukar installera tilläggen i systemets sökvägar. Snap använder t.ex. gimp-plugins för säkra, separata plugin-paket.
    dpkg/apt snapd confinement channels

    Snabbkommandon

    sudo snap install gimp –stable # För förhandsversion: sudo snap install gimp –channel=preview/stable # Klassisk .deb-installation (om repo innehåller GIMP): sudo apt update && sudo apt install gimp

    När passar vilket format?

    • Välj Snap om du vill ha auto-uppdateringar, portabilitet och sandbox-säkerhet.
    • Välj .deb om du behöver maximal systemintegration, minimal sandboxing eller strikt följa distro-policy.

Etikett: lxd

  • Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna,…

  • GIMP blir Snap-app – enklare uppdateringar och bättre plugin-stöd för Linuxanvändare

    Den populära bildredigeraren GIMP finns nu som officiell Snap-app för Linux. Det innebär smidigare installation, automatiska uppdateringar och ett nytt sätt att hantera tillägg via det nya gimp-plugins-gränssnittet. Med detta steg stärker GIMP sitt stöd för moderna paketeringsformat och gör det enklare för användare att alltid ha den senaste versionen – oavsett Linuxdistribution. Den fria…