• Linux får kontinuitetsplan – om Linus Torvalds inte längre kan leda projektet

    Linux-kärnan har fått ny dokumentation som beskriver hur utvecklingen ska fortsätta om Linus Torvalds inte längre kan leda projektet. För första gången finns nu en formellt nedskriven plan som ska säkerställa kontinuitet i ett av världens viktigaste open source-projekt.

    Linus Torvalds och Linux-kärnan är för många nästan synonyma. I över tre decennier har Torvalds varit den yttersta beslutsfattaren för världens mest använda operativsystemskärna. Men även inom ett så etablerat och stabilt projekt finns behovet av att planera för det oväntade.

    Nu har Linux-kärnan fått ny officiell dokumentation som beskriver hur projektet ska fortsätta om Linus Torvalds inte längre kan utföra sin roll som huvudansvarig för utvecklingen.

    Dokumentation – inte kod

    Förändringen innebär inga tekniska ändringar i själva kärnan. I stället har ett nytt dokument lagts till i Linux-kärnans dokumentation, med fokus på kontinuitet och ledarskap vid exceptionella situationer. Målet är tydligt: utvecklingen ska inte stanna upp eller splittras om en enskild person kliver åt sidan.

    Dokumentet är författat av Dan Williams, långvarig kernel-utvecklare på Intel och välkänd inom Linux Foundation, där han under många år varit engagerad i det tekniska rådgivande arbetet.

    Ett decentraliserat projekt – med ett centralt steg

    Linux-kärnan utvecklas av hundratals underhållare världen över. Varje delsystem har sina egna ansvariga, men det sista steget – att slå samman ändringar i den officiella huvudgrenen – har traditionellt skötts av Linus Torvalds själv.

    Den nya texten slår fast att detta ansvar kan tas över av andra vid behov. Det är inget nytt i praktiken: redan 2018, när Torvalds tog en tillfällig paus, fortsatte utvecklingen utan större störningar. Linux 4.19 släpptes då med Greg Kroah-Hartman som ansvarig.

    Tydlig process vid kris

    Det som nu tillkommer är en formell och nedskriven process för hur projektet ska agera om huvudansvarig inte längre kan fullgöra sitt uppdrag:

    • Inom 72 timmar ska en diskussion initieras.
    • Mötet ska involvera deltagare från den senaste Kernel Maintainers Summit.
    • Om ingen sådan konferens hållits de senaste 15 månaderna tar Linux Foundations Technical Advisory Board (TAB) över ansvaret.
    • Gruppen ska gemensamt avgöra hur förvaltningen av huvudarkivet ska fortsätta, med fokus på projektets långsiktiga hälsa.
    • Inom två veckor ska beslut och nästa steg kommuniceras öppet till communityn.

    Allt sker inom ramen för de strukturer och arbetssätt som redan finns – dokumentet syftar till kontinuitet, inte till att förändra Linux styrmodell.

    Infört utan dramatik

    Som så ofta i Linux-världen skedde förändringen utan stora åthävor. Linus Torvalds själv mergade dokumentet direkt i huvudträdet, utan offentlig kommentar. Därmed är planen nu en officiell del av Linux-kärnans dokumentation.

    Att frågan nu finns nedskriven speglar snarare mognad än oro: Linux är i dag en av världens mest kritiska mjukvaruplattformar, och även dess ledarskap behöver vara förberett på alla tänkbara scenarier.

    https://github.com/torvalds/linux/commit/102606402f4f5943266160e263c450fdfe4dd981#diff-6c81210e8795b03502471e1435cac0763110f72b823038bd0033eb617c15ab8d

    FAKTARUTA: Linux-kärnans kontinuitetsplan
    Syfte: Säkerställa att utvecklingen fortsätter om huvudansvarig (Linus Torvalds) inte längre kan leda arbetet.
    • Typ av ändring: Ny dokumentation – ingen kod ändras.
    • Författare: Dan Williams (kernel-underhållare, Intel; koppling till Linux Foundation TAB).
    • Grundidé: Ansvar ligger kvar hos underhållarcommunityn och befintliga processer.
    • Akutprocess: Möte ska sammankallas inom 72 timmar.
    • Deltagare: Inbjudna från senaste Kernel Maintainers Summit + TAB.
    • Om ingen summit på 15 månader: TAB avgör vilka som bjuds in och vem som sammankallar.
    • Kommunikation: Inom två veckor ska nästa steg meddelas brett (via ksummit@lists.linux.dev).
    • Historisk parallell: 2018 fortsatte arbetet under Torvalds paus; Linux 4.19 släpptes med Greg Kroah-Hartman som ansvarig.
    • Status: Dokumentet mergades direkt i huvudträdet av Linus Torvalds.
    $ORGANIZER i texten syftar på senaste summit-organisatören – eller TAB-ordföranden som reserv.

  • Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna, medan Windows och BSD-baserade system endast används i begränsad omfattning. Resultaten ger en tydlig bild av hur tekniskt intresserade privatpersoner bygger sina egna servermiljöer och varför.

    Linux regerar i hemmaservrar – resultat från Self-Host Survey 2025

    Att bygga sin egen server hemma har gått från nördprojekt till ett genomtänkt sätt att skydda sin integritet och få kontroll över sin digitala data. I årets Self-Host User Survey 2025, genomförd av communityn selfh.st och publicerad av dess grundare Ethan Sholly, deltog 4 081 entusiaster från hela världen. Resultatet är tydligt: Linux dominerar självhostade system och hemmalabb.

    Linux leder överlägset

    Över 81 procent av alla som deltog i undersökningen använder Linux som plattform för sina hemmaservrar, oavsett om det handlar om fysiska datorer, virtualiserade miljöer eller containerbaserad infrastruktur.

    Detta bekräftar även den globala serverbilden. Enligt Wikipedia driver Linux 63 procent av världens serverinfrastruktur. För självhostare är det inte bara teknikintresset som väger tungt – den vanligaste anledningen till att självhosta är integritet, där Linux är ett naturligt val tack vare öppenheten och kontrollen över systemet.

    Mest använda operativsystem i hemmalabb 2025

    PlaceringOperativsystemAndelKommentar
    1Linux (generellt)81 %Tydlig dominans
    2Proxmox (Debian-baserat)45 %Virtualiseringsplattform
    3Home Assistant OS29 %System för hemautomation
    4Raspberry Pi OS24 %Vanligt i enklare projekt
    5Windows Server< 6 %Begränsad användning
    6FreeBSD med flerastrax över 5 %Stabil nisch

    Samtliga tre toppsystem baseras på Linux.

    Containerplattformar

    PlattformAnvändning
    Dockercirka 90 %
    LXD30 %
    Podman11 %

    Docker är det mest använda containerverktyget och ses som standard inom självhosting. Det mest överraskande resultatet är att LXD hamnar på andra plats, vilket tyder på ett ökande intresse för mer avancerad container- och VM-hantering. Podman, som ofta lyfts fram som ett säkrare alternativ genom rootless-drift, har ännu inte fått lika stort genomslag.

    Varför självhosta?

    De vanligaste skälen som anges i undersökningen är:

    • Integritet och kontroll över data
    • Tekniskt intresse
    • Lägre kostnader och oberoende från molntjänster
    • Flexibilitet och möjlighet att skräddarsy system

    Övriga intressanta resultat

    Undersökningen inkluderar även uppgifter om:

    • Vanlig hårdvara i hemmalabb
    • Verktyg för virtualisering och orkestrering
    • Populära tjänster (till exempel mediaservrar, backup och smarta hem-lösningar)
    • Nätverks- och lagringspraxis

    Så kan du själv komma igång med självhosting

    Ett enkelt exempel på nyttan med självhosting är att lagra manualer till hushållsmaskiner lokalt. Många har stått vid tvättmaskinen och råkat aktivera barnlåset, för att sedan desperat försöka hitta rätt manual på internet. Om manualen i stället finns sparad på en lokal webbserver blir det snabbt och enkelt att lösa problemet.

    Ett annat praktiskt exempel är att fotografera och ladda upp kvitton. Det väcker frågan: vill man verkligen att personlig information ska lagras i en extern app där man inte har kontroll över hur datan hanteras? Genom att lagra sådant på en egen server behåller man kontrollen över sin information.

    För den som vill börja med självhosting är det klokt att starta i liten skala. En äldre stationär dator, utrustad med en större hårddisk, kan fungera utmärkt som en NAS. Installera exempelvis Ubuntu Server eller Debian som grund. Därefter kan du sätta upp Apache och PHP för att köra webbapplikationer som WordPress eller ett wiki-system, vilket är användbart för anteckningar och dokumentation i hushållet.

    Om din internetleverantör tillhandahåller en publik IP-adress kan du aktivera port forwarding i din router. Detta möjliggör åtkomst till servern även utanför hemmet. När grunderna fungerar stabilt kan du stegvis lägga till fler tjänster, exempelvis backup-system, mediaserver eller hemautomation.

    Slutsats

    Linux har etablerat sig som ryggraden inom självhosting och hemmalabb, inte bara i datacenter. För många är självhosting idag ett sätt att uppnå digital självständighet. Verktyg som Proxmox, Docker och Raspberry Pi OS har gjort det enklare än någonsin att komma igång.

    Även för den som inte planerar att drifta en egen server är undersökningen intressant, eftersom den ger en tydlig bild av vilka tekniker hemanvändare faktiskt satsar på.

    https://selfh.st/survey/2025-results

    Driva egna digitala tjänster hemma på en gammal dator

    Grundkrav på datorn
    • 64-bitars CPU (helst)
    • Minst 4 GB RAM (8 GB rekommenderas för WordPress + databaser)
    • SSD om möjligt för bättre prestanda
    • Stabil internetuppkoppling + router där du kan vidarebefordra portar (port forwarding)

    Nätverk & säkerhet
    • Ställ in fast intern IP-adress på servern
    • Vidarebefordra portar 80 (HTTP) i routern
    • Installera brandvägg (t.ex. ufw) och öppna endast nödvändiga portar
    • Skapa en vanlig användare, inaktivera lösenordsinloggning via SSH om möjligt (använd SSH-nycklar)

    Operativsystem
    • Installera en serverversion av Debian eller Ubuntu Server
    • Välj endast nödvändiga paket vid installationen (SSH-server, inga onödiga skrivbordsmiljöer)

    Webbserver + PHP (Debian/Ubuntu)
    Installera en klassisk LAMP-stack (Linux, Apache, MariaDB/MySQL, PHP):
    sudo apt update
    sudo apt install apache2 mariadb-server php php-mysql php-xml php-mbstring php-curl php-zip php-gd

    Databas för WordPress
    sudo mysql_secure_installation
    Skapa databas + användare för WordPress med starkt lösenord.

    WordPress-installation
    • Ladda ner WordPress och packa upp i /var/www/html/ eller egen virtuell host
    • Sätt rätt ägare: sudo chown -R www-data:www-data /var/www/html/
    • Skapa wp-config.php med dina DB-uppgifter
    • Kör webbinstallationen via webbläsaren (serverns IP / domän)

    WP-CLI (rekommenderas)
    Installera WP-CLI för att kunna administrera WordPress via terminal:
    curl -O https://raw.githubusercontent.com/wp-cli/builds/gh-pages/phar/wp-cli.phar
    php wp-cli.phar --info
    chmod +x wp-cli.phar
    sudo mv wp-cli.phar /usr/local/bin/wp
    Exempel på kommandon:
    wp plugin update --all
    wp core update
    wp cache flush

    Extern åtkomst & domän
    • Peka en domän eller DNS-record (t.ex. via DynDNS) till din publika IP
    • Testa åtkomst externt (mobil med 4G/5G) för att verifiera funktion

    Övriga egna tjänster
    På samma server kan du även köra:
    • Nextcloud (egen “molnlagring”)
    • Egna wikis (t.ex. MediaWiki, Wiki.js)
    • Små egna API:er och PHP/Python-appar
    via samma webbserver eller separata virtuella hosts.

    Tips: Börja enkelt, håll systemet uppdaterat (sudo apt upgrade) och ta regelbundna säkerhetskopior.

Etikett: Open source community

  • Linux får kontinuitetsplan – om Linus Torvalds inte längre kan leda projektet

    Linux-kärnan har fått ny dokumentation som beskriver hur utvecklingen ska fortsätta om Linus Torvalds inte längre kan leda projektet. För första gången finns nu en formellt nedskriven plan som ska säkerställa kontinuitet i ett av världens viktigaste open source-projekt. Linus Torvalds och Linux-kärnan är för många nästan synonyma. I över tre decennier har Torvalds varit…

  • Egen drift av digitala tjänster blir allt mer populärt

    Linux fortsätter att dominera inom ”självhosting” och hemmalabb enligt årets internationella Self-Host Survey 2025. Med över 4 000 deltagare visar undersökningen att mer än fyra av fem självhostare väljer Linux som grund för sina system – ofta av integritetsskäl. Virtualiseringsplattformen Proxmox, hemautomationssystemet Home Assistant OS och Raspberry Pi OS hör till de mest populära lösningarna,…