Arch-baserade Linuxdistributioner har länge varit kända för sin prestanda, flexibilitet och snabba uppdateringar – men även för att kräva en hel del tekniskt kunnande. Bluestar Linux utmärker sig genom att kombinera Archs kraft med ett användarvänligt och färdigt skrivbordssystem som är redo att användas direkt.
Systemkrav
Enligt utvecklarna krävs minst en 1 GHz-processor, 1 GB RAM och 6,5 GB lagringsutrymme för att Bluestar ska fungera. För optimal upplevelse rekommenderas dock minst 2 GB RAM, en 2 GHz-processor och 20 GB lagringsutrymme. Detta innebär att Bluestar är kompatibel med de flesta datorer från de senaste 10–15 åren.
Översikt
Bluestar Linux är en tysk distribution som bygger på Arch Linux och använder KDE Plasma som skrivbordsmiljö. Den senaste versionen, 2025.06.30, är över 5 GB stor och levereras med ett omfattande urval av förinstallerad mjukvara.
Systemet erbjuder både Wayland och X11 som val vid inloggning. X11-sessionen innehåller ett dockfält med programikoner längst ned, medan Wayland saknar detta som standard. Funktionaliteten är likvärdig i båda miljöerna.
Förinstallerad programvara
Bluestar innehåller en komplett uppsättning applikationer för direkt användning:
Webb och kommunikation: Firefox, Thunderbird, Pidgin, FileZilla, Bluesky Multimedia: VLC, GIMP Kontorsprogram: LibreOffice (hela sviten) KDE-program: Kate, KPatience, KolourPaint, KPhotoAlbum, Konqueror, KTorrent, digiKam Dokument och filer: Okular (dokumentvisning), Dolphin (filhanterare) Verktyg: GParted (partitionering), KCalc, KWrite med flera
Det mesta som behövs finns tillgängligt direkt efter installationen.
Paketformat och uppdatering
Flatpak är inte inkluderat från början men installeras enkelt med kommandot:
sudo pacman -S flatpak
Systemet använder det grafiska uppdateringsverktyget Kalu (Keeping Arch Linux Up-to-date) för att hantera systemuppdateringar smidigt. Kalu integreras med KDE och håller systemet aktuellt med ett fåtal klick.
Prestanda och användarupplevelse
Bluestar startar något långsammare än vissa andra distributioner, men när systemet väl är igång levererar det mycket god prestanda. KDE Plasma är optimerat och responsivt – applikationer startar snabbt och flera program kan köras parallellt utan märkbar påverkan på systemets hastighet eller stabilitet.
Systemet håller låg temperatur och belastningen på hårdvaran är måttlig även vid multitasking. Äldre laptops, som ThinkPad T500, hanterar Bluestar utan problem.
Skrivbordsmiljön är genomtänkt och välkonfigurerad direkt från början. Ändringar är sällan nödvändiga, men anpassningsmöjligheter finns för den som vill skräddarsy sin upplevelse.
Slutsats
Bluestar Linux visar att det är fullt möjligt att erbjuda en kraftfull och användarvänlig Arch-baserad distribution utan att kompromissa med funktion eller design. Distributionen passar både erfarna användare och nybörjare som söker ett förkonfigurerat men ändå flexibelt system.
KDE Plasma, omfattande programutbud, bra prestanda och enkel pakethantering gör Bluestar till ett starkt alternativ för den som vill ha en modern Linuxmiljö med Arch som grund. Det är en distinkt och välpolerad distribution som förtjänar uppmärksamhet – särskilt för dem som vill ha ”Arch utan krångel”.
Waydroid är en lättviktig och kraftfull lösning för att köra Android-applikationer direkt på Linux. Istället för att använda tunga emulatorer använder Waydroid containrar för att köra ett komplett Android-system med hög prestanda, låg resursförbrukning och djup integration i skrivbordsmiljön.
Den här guiden går igenom hur du installerar, konfigurerar och kommer igång med Waydroid.
Vad är Waydroid?
Waydroid använder LXC (Linux Containers) för att starta ett fullständigt Android-system direkt i Linux. Det ger flera fördelar:
Nästan inbyggd prestanda
Låg resursanvändning
Direkt skrivbordsintegration
Åtkomst till värddatorns GPU via Mesa för förbättrad grafikprestanda
Waydroid fungerar på många olika Linuxdistributioner och CPU-arkitekturer.
Förberedelser
Waydroid kräver att du använder Wayland som displayserver. Du kan kontrollera detta genom att köra följande kommando i terminalen:
echo $XDG_SESSION_TYPE
Om du får svaret ”wayland” är du redo att gå vidare. Om svaret är ”x11” behöver du logga ut och välja en Wayland-session vid inloggningen.
Uppdatera därefter ditt system och installera nödvändiga verktyg:
Börja med att lägga till Waydroids officiella paketkälla:
curl -s https://repo.waydro.id | sudo bash
Om din Linuxdistribution inte identifieras automatiskt kan du behöva ange den manuellt, exempelvis -s jammy för Ubuntu 22.04.
Installera sedan Waydroid:
sudo apt install waydroid -y
För Fedora:
sudo dnf install waydroid
Använder du Arch Linux eller annan distribution? Följ i så fall instruktionerna i den officiella dokumentationen.
Observera att Waydroid kräver direkt åtkomst till värddatorns kärna. Det fungerar inte i virtuella maskiner.
Första uppstart
När Waydroid startas för första gången uppmanas du att ladda ner en Android-avbildning. Du får välja mellan två varianter:
Vanilla – utan Google Play-tjänster
GAPPS – med Google Play-tjänster och tillgång till Play Store
Välj GAPPS om du vill installera appar via Play Store. När nedladdningen är klar startas Waydroid automatiskt. Om inte kan du starta det manuellt via programmenyn.
Aktivera Google Play
För att kunna använda Play Store behöver enheten registreras som godkänd hos Google.
Öppna Waydroid-skalet genom att köra: sudo waydroid shell
Hämta Android-ID: ANDROID_RUNTIME_ROOT=/apex/com.android.runtime ANDROID_DATA=/dataANDROID_TZDATA_ROOT=/apex/com.android.tzdataANDROID_I18N_ROOT=/apex/com.android.i18n sqlite3 /data/data/com.google.android.gsf/databases/gservices.db "select * from main where name = \"android_id\";" Kommandot returnerar ett numeriskt ID. Kopiera detta värde.
Gå till Googles sida för registrering av icke-certifierade enheter: https://www.google.com/android/uncertified Klistra in ditt Android-ID, bekräfta att du inte är en robot och klicka på Registrera.
Starta om Waydroid med följande kommandon: waydroid session stopwaydroid session start
Nu är Play Store redo att användas.
Installera Android-appar
Via Google Play Store
Om du installerade GAPPS kan du nu starta Play Store, logga in med ditt Google-konto och installera appar precis som på en vanlig Android-enhet.
Via APK-filer
Om du föredrar att installera appar manuellt eller inte använder GAPPS-versionen kan du ladda ner en APK från en betrodd källa. Navigera till mappen där filen sparats och kör:
waydroid app install namn_på_app.apk
Byt ut namn_på_app.apk mot det faktiska filnamnet.
Alternativa appbutiker
Du kan även använda tredjepartsbutiker som F-Droid för att installera fria och öppen källkod-baserade appar.
Ta bort appar
För att avinstallera en app, håll in appikonen i Android-gränssnittet och välj alternativet för avinstallation – precis som på en vanlig Android-telefon.
Sammanfattning
Waydroid gör det möjligt att köra Android-appar på Linux med hög prestanda, låg resursanvändning och smidig integration med skrivbordet. Det är en mycket bättre lösning än traditionella emulatorer och passar både för vardagsanvändare och utvecklare.
Om du behöver andra alternativ kan du även titta på emulatorer som Anbox, Genymotion eller Android Studio med AVD. Men för den som söker bästa möjliga prestanda och integration är Waydroid ofta det bästa valet.
Android – kort historik
Android utvecklades ursprungligen av Android Inc., grundat 2003. Google köpte upp företaget 2005 och lanserade den första Android-versionen 2008 med HTC Dream – världens första Android-telefon.
Systemet bygger på en modifierad Linux-kärna och en Java-baserad miljö. Idag är Android världens mest använda mobila operativsystem.
Waydroid – vad är det?
Waydroid (tidigare kallat Anbox-Halium) är ett open source-projekt som gör det möjligt att köra ett komplett Android-system i en container direkt på Linux.
Till skillnad från traditionella emulatorer använder Waydroid LXC och får tillgång till värddatorns grafikkort för nära inbyggd prestanda.
Tekniskt
– Kör Android i en LXC-container
– Integreras med Linux via Wayland
– Stöd för både Vanilla (utan Google) och GAPPS (med Play Store)
– Fungerar på ARM och x86 (emulerat vid behov)
– Kräver fysisk Linux-maskin (fungerar ej i virtuell miljö)
Fördelar
– Högre prestanda än emulatorer som Anbox eller Genymotion
– Lägre resursförbrukning
– Android-appar integreras direkt i skrivbordsmiljön
– Stöd för både APK-filer och Play Store
Projektwebb:
https://waydro.id
Källkod:
https://github.com/waydroid/waydroid
Fedora Linux 43 är på väg att införa en betydande förändring i installationsprocessen. Framöver kommer det inte längre vara möjligt att installera Fedora i UEFI-läge på diskar som använder MBR-partitionering — åtminstone inte på x86-arkitektur.
Vad innebär förändringen?
Förslaget, med namnet ”Anaconda Drop Support UEFI on MBR”, innebär att installationsprogrammet Anaconda slutar tillåta UEFI-installationer på MBR-partitionerade diskar.
Om du installerar Fedora 43 på ett x86-system i UEFI-läge måste du använda en disk som är partitionerad med GPT (GUID Partition Table).
Denna förändring gäller endast nya installationer, inte uppgraderingar av befintliga system.
Förslaget är ännu inte slutgiltigt beslutat, men det har fått starkt stöd i Fedora-gemenskapens omröstning. Fedora Engineering Steering Committee (FESCo) förväntas fatta ett beslut inför Fedora 43:s lansering.
Varför görs denna förändring?
Det finns flera viktiga skäl till varför Fedora vill slopa MBR-stödet vid UEFI-installationer:
1. Ökad tillförlitlighet Även om UEFI-tekniken tekniskt sett fungerar med MBR, är stödet ofta bristfälligt i verkligheten. Firmware varierar och det är vanligt med problem, till exempel att efibootmgr inte kan registrera UEFI-bootposter. Genom att standardisera på GPT blir installationen mer robust.
2. Mindre underhåll och tydligare dokumentation Fedora testar inte UEFI på MBR i dagsläget. Eftersom användningen är mycket begränsad innebär slopat stöd mindre komplexitet i testning och kodbas, och minskar risken att användare tror att MBR+UEFI är en framtidssäker lösning.
3. Anpassning till moderna standarder Fedoras dokumentation för GRUB2 utgår redan från GPT vid UEFI-installationer. Tidigare behov, som molnplattformar som bara stödde MBR, är inte längre aktuella. Moderna miljöer har fullt stöd för GPT.
Vem påverkas av förändringen?
Det är viktigt att förstå vilka scenarier som berörs:
Du påverkas om:
Du planerar att installera Fedora 43 (eller senare) på ett x86-system som startas i UEFI-läge och använder en MBR-partitionerad disk.
Du påverkas inte om:
Du redan har en befintlig Fedora-installation, även om den kör UEFI på MBR.
Du använder andra arkitekturer än x86, till exempel ARM eller RISC-V.
Du installerar Fedora i traditionellt BIOS-läge (Legacy Boot).
Hur kan du testa ändringen?
Om du vill prova beteendet i förväg:
Vänta tills ändringen har införts via pull request Anaconda PR #6484.
Ladda ner en aktuell Fedora Rawhide ISO.
Försök att installera Fedora i UEFI-läge på en MBR-partitionerad disk.
Installationsprogrammet bör då avbryta med ett tydligt felmeddelande om att GPT krävs för UEFI-installationer.
Vad händer härnäst?
Om detta förslag godkänns, kommer Fedora från och med version 43 att endast stödja UEFI-installationer på GPT-diskar för x86-system. Det är ett steg mot ett modernare, mer förutsägbart och stabilt operativsystem.
Om du planerar att installera Fedora på en UEFI-maskin är det redan nu rekommenderat att konvertera eller skapa dina diskar med GPT — det är framtidens riktning.
Vi inväntar ett officiellt beslut från FESCo.
Fakta: MBR, GPT och UEFI.
Fakta: MBR, GPT och UEFI
MBR (Master Boot Record)
En äldre metod för att partitionera hårddiskar, introducerad på 1980-talet. Begränsad till 2 TB diskar och högst fyra primära partitioner. Startsektorn innehåller både partitionstabellen och kod för att starta operativsystemet.
GPT (GUID Partition Table)
En modern partitioneringsstandard som ersätter MBR. Stöder mycket större diskar och fler partitioner (upp till 128). Varje partition identifieras med ett globalt unikt ID (GUID). GPT är en del av UEFI-standarden.
UEFI (Unified Extensible Firmware Interface)
Ett modernt firmwaregränssnitt som ersätter BIOS. Ger snabbare uppstart, stöd för stora diskar, grafiska menyer och säker start (Secure Boot). Förväntar sig normalt att disken är partitionerad med GPT.
Debianprojektet har släppt den andra releasekandidaten (RC2) av installationsprogrammet för kommande Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”, som väntas lanseras i slutet av juli 2025. RC2 kommer med flera viktiga förbättringar och nya funktioner som gör installationen mer flexibel och kompatibel med modern hårdvara.
Räddningsläge för Calamares och Btrfs
En av de mest efterlängtade nyheterna är att installationsprogrammet nu kan rädda system installerade med Calamares och filsystemet Btrfs – något som tidigare varit begränsat. Det gör det enklare att återställa system i krissituationer, särskilt på stationära datorer och laptops där Calamares ofta används.
Förbättrat stöd för kryptering
System med disk-kryptering får också ett lyft. Det går nu att installera både systemd-cryptsetup och cryptsetup-initramfs, vilket förbättrar stödet för moderna initramfs-baserade upplåsningsmekanismer och säkrar att systemd-baserade system fungerar sömlöst med krypterade enheter.
Apple-tangentbord på ARM-stöd
Installationsprogrammet har utökats med drivrutiner för Apple MTP- och SPI-tangentbord, vilket innebär att tangentbord på till exempel MacBook Pro (M1) och MacBook Air (M2) nu fungerar direkt vid installation – något som tidigare varit ett hinder för Linuxanvändare på ARM-baserade Apple-enheter.
Debian 13 RC2 innehåller även rad andra förbättringar
Debian Installer RC2 innehåller även en rad andra förbättringar:
Stöd för Secure Boot på AMD64 och ARM64 via shim-signed.
Nya Intel pinctrl-drivrutiner har lagts till i installationskärnan.
Möjlighet att förinställa extra alternativ för lokala sources.list-rader.
Cdrom-källor inaktiveras automatiskt om man installerar från USB, SD-kort eller ISO – vilket ger renare källistor.
Firmware som inkluderas i initrd loggas nu automatiskt.
Förbättrat stöd för talsyntes i grafiska installationslägen.
force-efi-extra-removable är nu aktiverat som standard i vissa fall – detta hjälper maskiner där EFI inte fungerar som det ska.
wget-appleten har tagits bort från BusyBox.
Variabeln DPKG_UNPACK_OPTIONS sätts inte längre till --force-overwrite, vilket förbättrar pakethanteringens robusthet.
Installationsprogrammets grafiska banner har uppdaterats med senaste versionen av Ceratopsian-temat.
Linuxkärnans ABI har höjts till 6.12.33+deb13 i RC2
Linuxkärnans ABI har höjts till 6.12.33+deb13 i RC2. Dessutom har renderingen av japanska tecken förbättrats genom att byta från VL Gothic till MotoyaLCedar. Filspegel-listan (Mirrors.masterlist) har också uppdaterats för att spegla aktuella servrar.
För testning – inte produktion
RC2 är en testversion av installationsprogrammet och är inte avsedd för produktionsmiljöer. Användare som vill bidra med testning inför den officiella lanseringen av Debian 13 uppmanas att ladda ner och prova installationsprogrammet via Debians webbplats.
Faktaruta: Debian 13 ”Trixie”
Kodnamn: Trixie Beräknat släppdatum: Slutet av juli 2025 Senaste releasekandidat: Debian Installer Trixie RC2
Nyheter i Debian 13
Stöd för räddning av Btrfs-system installerade via Calamares
Bättre disk-kryptering med systemd-cryptsetup + cryptsetup-initramfs
Stöd för Apple MTP- och SPI-tangentbord (t.ex. MacBook M1/M2)
Secure Boot via shim-signed på AMD64 och ARM64
Intel pinkontroll-drivrutiner inkluderade
Talsyntesstöd förbättrat för grafiskt installationsläge
Den kraftfulla, fria och plattformsoberoende 3D-mjukvaran Blender har nu nått version 4.5 LTS
Det här är en långtidsversion som inte bara förbättrar stabilitet och prestanda – den gör även Vulkan-backenden officiellt stabil och introducerar ett stort antal nya funktioner och förbättringar för både kreatörer och tekniska användare.
Vulkan-backend nu stabil – men inte standard ännu
Efter fyra månader sedan version 4.4 är Vulkan-backenden nu redo för produktion. Den här versionen inkluderar stöd för OpenXR (VR/AR), Subdivision Surface och USD/Hydra, tillsammans med förbättrad prestanda.
På Linux kräver Vulkan:
NVIDIA-drivrutin version 550 eller senare
Mesa 25.3 eller senare för AMD-grafik
Trots detta är OpenGL fortfarande standardvalet i Blender 4.5, då Vulkan fortfarande har vissa begränsningar – som svagare VR-prestanda, hantering av mycket stora mesh:er och hårdvaruberoende skillnader.
Nya funktioner i gränssnittet
Blender 4.5 introducerar flera förbättringar i användargränssnittet:
Stöd för penntilt på ritplattor
Horisontell scrollning
Visuella effekter vid justering av regionstorlek
Stöd för att dra och släppa objekt längst ner i trädvyer
Ny funktion för att ta skärmdumpar direkt i Blender
På Linux får man även:
Större muspekare (24×24 och 32×32) för högupplösta skärmar
Stöd för ”Hyper”-modifieraren – en extra tangent som kan mappas till t.ex. Caps Lock
Förbättringar i nodsystemet
Nodredigeraren har fått flera förbättringar:
Sökning efter specifika nodoperationer och indata
Ny operator för att skapa tomma nodgrupper
Möjlighet att visa interna attribut i kalkylbladsredigeraren
Växlingsbara (toggle) indata i paneler
Ny popup för importinställningar
Tekniska förbättringar och optimeringar
Blender 4.5 förbättrar starttid, texturladdning och shaderkompilering (nu trådad som standard där det är möjligt).
Ytterligare förbättringar:
Ny algoritm minskar djupbuffertartefakter vid långa vyavstånd
Minskning av ljusläckage från stora ljuskällor
Ny ”shadow terminator”-funktion minskar självskuggning på lågpolygonmodeller
Förbättrad adaptiv subdivision med stöd för attribut-subdivision, jämn UV-subdivision och motion blur
Nya shadernoder och förbättrade materialmöjligheter
Förbättrad bump-korrigering
Ny “Filter Width”-ingång på Bump-noden
Nya noder: Vector Math, Vector Rotate, Vector Mix, Value Mix, Clamp, Float Curve, Blackbody
Image Info-nod som visar bilddimensioner, upplösning och transformation
Image Coordinates-nod med stöd för olika pixelkoordinater
Relative To Pixel-nod för konvertering till pixelvärden
Redigering, animation och arbetsflöde
Stöd för Boolean-sockets
Nya interpoleringsval för Scale- och Corner Pin-noder
GPU-stöd för Denoise-noden
Ny bakgrunds-gizmo för Split-noden
Visuell overlay för renderstorlek i bildredigeraren
Möjlighet att duplicera shape keys
Ny operator för att uppdatera shape keys från objekt med samma namn
Snäppning av tidslinjens spelhuvud till synliga objekt
Ytterligare förbättringar:
Copy Global Transform-tillägget har förbättrats med stöd för keying sets
Skärmdumpar för pose assets kan nu tas direkt
Slip-operatorn har refaktorerats
Mesh-normala kan redigeras via geometri-noder
Paneler och sökfunktioner stöds nu i operatorpanelen för nodgrupper
Förbättringar i videoredigering och rendering
HDR-stöd i sekvensförhandsvisning
Snäppning för 2D-markör i preview
“Snap to Frame Range”-alternativ i tidslinjen
Tydlig återkoppling i statusfältet när framerate eller vyinställning ändras vid import
Grease Pencil och USD-import
Ny renderpass för Grease Pencil
Möjlighet att filtrera Grease Pencil per vy-lager
Ny SSAA-antialiasingmetod för rendering
Ny operator för att konvertera kurvtyper
Möjlighet att endast visa onion skinning för aktivt objekt
Import/export-funktionalitet
SVG-export stöder nu animation över flera bildrutor
Snap to Cursor har fått rotationsstöd
Stöd för import av animerade kamerainställningar
Stöd för USD Skeleton rest pose
Stöd för formprimitiv (Plane, Capsule_1, Cylinder_1)
Stöd för DomeLight_1-schema
Tillgänglighet
Blender 4.5 LTS finns att ladda ner som en universell binär för GNU/Linux som kan köras direkt utan installation. Fullständiga versionsanteckningar och nedladdning finns på den officiella webbplatsen: blender.org
Fakta om Blender
Vad är Blender?
Blender är ett fritt och öppet källkodsprogram för 3D-modellering, animation, rendering, videoredigering, VFX, skulptering, motion graphics och spelutveckling. Det används av både oberoende kreatörer och professionella studior världen över.
Nyckelfunktioner:
• 3D-modellering (polygoner, NURBS, skulptering)
• UV-unwrapping och texturering
• Rigging, skinning och armaturer
• Animation och keyframing
• Simuleringar (rök, vätskor, tyg, partiklar)
• Rendering med Cycles och Eevee
• Node-baserade shaders och compositing
• Videoredigering via VSE (Video Sequence Editor)
• Motion tracking och kameraintegrering
• VR- och AR-stöd via OpenXR
• Stöd för många filformat (OBJ, FBX, glTF, USD, SVG m.fl.)
• Fullt skriptbart med Python API
Plattformar:
Windows, macOS, Linux (Wayland och X11)
Historik:
• Blender skapades 1994 som ett internt verktyg på den nederländska animationsstudion NeoGeo.
• År 2002 blev Blender öppen källkod efter en global insamling genom kampanjen ”Free Blender”.
• Blender Foundation och Blender Institute bildades av grundaren Ton Roosendaal.
• Projektet har fått stöd av företag som NVIDIA, AMD, Intel, Epic Games, Adobe, Ubisoft och Microsoft.
Licens:
Blender är licensierat under GNU GPL (General Public License) version 2 eller senare – fritt att använda, modifiera och distribuera.
Senaste version:
Blender 4.5 LTS (juli 2025): Vulkan-backend stabil, bättre prestanda, nya nodfunktioner och förbättrad rendering.
Den mångsidiga systemåterställningsdisken Rescuezilla har uppdaterats till version 2.6.1
Rescuezilla erbjuder nu stöd för Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”. Som alltid fungerar den som en pålitlig ”schweizisk armékniv” för kloning, säkerhetskopiering och återställning av system.
Nyheter i version 2.6.1
Den största nyheten är att Rescuezilla nu bygger på Ubuntu 25.04, vilket innebär bättre hårdvarustöd för nyare datorer. Det finns även uppdaterade versioner baserade på tidigare Ubuntu-utgåvor:
24.10
24.04 LTS
22.04 LTS
20.04 LTS
18.04 LTS
Andra förbättringar i denna version:
Återaktiverad Image Explorer som varit inaktiverad i föregående version
Firefox är tillbaka i Ubuntu 24.10-bygget
Möjlighet att välja NFS-version vid anslutning till nätverksenheter
Förbättrat touchpad-stöd med funktioner som tryck-för-klick och flerfinger-gester
Buggfixar och stabilitet
Version 2.6.1 åtgärdar flera kända problem:
En första lösning på felet umount: /tmp/rescuezilla.ntfs/mount: target is busy, som förhindrade säkerhetskopiering och kloning av vissa NTFS-diskar
Problem med att swap-partitioner förblev monterade under återställning och kloning är nu löst
Buggar som förhindrade skapandet av okomprimerade diskavbildningar har fixats
Läsbarhetsproblem med GTK-temat har rättats till för bättre visuell enhetlighet
Tekniken bakom
Denna version innehåller:
Den senaste versionen av partclone (0.3.37)
En ny översättning till brasiliansk portugisiska (pt_BR)
De senaste säkerhetsfixarna från Ubuntu
Kompatibilitet
Rescuezilla fungerar med en lång rad avbildningsformat, bland annat:
Clonezilla
VirtualBox (VDI)
VMware (VMDK)
QEMU (QCOW2)
Hyper-V (VHDx)
Råfiler som .dd och .img
Redo Rescue, Foxclone, FOG Project, FSArchiver (endast återställning), Apart GTK och Redo Backup and Recovery
Där hittar du även kompletta versionsanteckningar med mer information om förbättringarna i denna version.
Fakta om Rescuezilla
Rescuezilla är ett grafiskt systemåterställningsverktyg baserat på Ubuntu och Clonezilla. Det erbjuder enkel diskkloning och backup utan kommandorad. Programmet startas som en live-ISO och påverkar inte det installerade operativsystemet.
Historia
Projektet bygger vidare på det nedlagda Redo Backup and Recovery, och skapades för att erbjuda ett aktivt underhållet, användarvänligt alternativ med moderna komponenter.
Utvecklare
Rescuezilla utvecklas främst av Elliot Killick och är ett fritt och öppet projekt med källkod tillgänglig på GitHub:
Daemons är bakgrundsprocesser i Linux som körs automatiskt och hanterar systemfunktioner som nätverk, schemaläggning och tjänster – utan användarens inblandning.
Linux är ett operativsystem byggt för stabilitet, säkerhet och effektivitet. En stor del av det beror på hur systemet hanterar processer som körs i bakgrunden – så kallade tjänster (service) och daemons. De utför viktiga uppgifter som att hålla nätverket igång, ta emot SSH-anslutningar, sköta utskriftskön eller hantera schemalagda jobb.
I den här guiden får du en genomtänkt översikt över vad tjänster och daemons är, hur de fungerar, varför de är viktiga och hur du hanterar dem i praktiken med moderna verktyg som systemctl.
Vad är en daemon?
En daemon är en process som körs tyst i bakgrunden och väntar på att få utföra sitt jobb. Den startar automatiskt antingen när systemet startar, när ett särskilt behov uppstår, eller efter att ha blivit aktiverad av en annan tjänst.
Daemoner är vanligtvis inte synliga för användaren och har ingen grafisk representation – de är rena systemprocesser.
Vanliga exempel på daemoner:
sshd – Lyssnar efter och hanterar fjärranslutningar via SSH.
cupsd – Administrerar utskriftsjobb via CUPS (Common UNIX Printing System).
crond – Kör automatiska uppgifter som du schemalagt med cron.
systemd-journald – Samlar in och loggar systemhändelser och fel.
De flesta daemoner följer konventionen att sluta med bokstaven d, som helt enkelt står för ”daemon”.
Vad är en tjänst?
En tjänst (eller service) är ett systemresursstyrt uppdrag som kan vara:
långvarig (som en klassisk daemon)
tillfällig, bara aktiv när den behövs
manuellt styrd, till exempel av en användare eller ett skript
En tjänst behöver inte vara en ständig bakgrundsprocess. Vissa tjänster aktiveras av händelser – t.ex. när en USB-enhet kopplas in, när ett nätverk blir tillgängligt, eller när ett schemalagt jobb ska köras.
Exempel:
sshd körs hela tiden → typisk långlivad daemon
bluetooth.service kan aktiveras automatiskt när en Bluetooth-enhet upptäcks
atd startar endast när ett engångsskript ska köras enligt ett schema
Alla daemoner är tjänster, men inte alla tjänster är daemoner.
Init-system och tjänstehantering
När ett Linuxsystem startar behöver något ta ansvar för att initiera alla tjänster. Det kallas för ett init-system. I moderna Linuxdistributioner är det nästan alltid systemd som sköter detta.
systemd
systemd är init-systemet och tjänstehanteraren i de flesta Linuxdistributioner i dag, inklusive:
Ubuntu (sedan 15.04)
Debian (sedan 8 ”Jessie”)
Fedora
CentOS/RHEL 7+
Arch Linux
Systemd är ansvarigt för att:
Starta alla nödvändiga tjänster i rätt ordning vid boot
Hantera beroenden mellan tjänster (t.ex. att nätverket är uppe innan webbtjänsten startar)
Övervaka tjänster och starta om dem vid behov
Tillhandahålla loggning via journalctl
Kontrollera enheter, sockets, timrar, mount-punkter och mer
systemd körs som process nummer 1 (PID 1) – det första som laddas efter att Linux-kärnan har startat.
Hantera tjänster med systemctl
Det viktigaste verktyget för att interagera med systemd är kommandot systemctl. Det används för att kontrollera tjänster på ett standardiserat och konsekvent sätt.
Kontrollera status
sudo systemctl status sshd
Visar om tjänsten är aktiv, inaktiv eller har kraschat. Visar även loggar, PID, senaste ändringar etc.
Starta en tjänst manuellt
sudo systemctl start nginx
Startar nginx-tjänsten för denna session (utan att aktivera den vid nästa omstart).
Stoppa en tjänst
sudo systemctl stop nginx
Starta om en tjänst
sudo systemctl restart nginx
Starta om endast om tjänsten redan körs
sudo systemctl reload nginx
Aktivera tjänst vid systemstart
sudo systemctl enable nginx
Inaktivera tjänst vid systemstart
sudo systemctl disable nginx
Visa alla aktiva tjänster
systemctl list-units --type=service
Visa alla installerade tjänster (inkl. inaktiva)
systemctl list-unit-files --type=service
Analysera och övervaka daemons i realtid
ps – lista processer
ps aux
Visar alla processer i systemet. Kan kombineras med grep för att söka:
ps aux | grep sshd
top – realtidsöversikt
top
Visar CPU- och minnesanvändning live. Bra för felsökning.
Ger färgad, interaktiv processvy med möjligheten att sortera, filtrera och avsluta processer direkt.
Viktiga tjänstekategorier
Här är några typer av tjänster du ofta hittar i ett Linuxsystem:
Typ
Exempel
Beskrivning
Nätverk
NetworkManager, wpa_supplicant
Hanterar trådbundet och trådlöst nätverk
Säkerhet
firewalld, fail2ban
Brandväggsregler och inloggningsskydd
Webb
nginx, apache2
Kör webbtjänster
Tid
systemd-timesyncd, chronyd
Synkroniserar tid via NTP
Utskrift
cups
Hanterar skrivare och utskriftsköer
Schemaläggning
cron, atd, systemd-timers
Kör kommandon vid bestämda tider
Sammanfattning
Tjänster och daemons är avgörande för ett fungerande Linuxsystem. De arbetar i bakgrunden med att hålla nätverket aktivt, ta emot fjärranslutningar, köra schemalagda jobb, driva brandväggen och mycket mer.
Med verktyg som systemctl, ps, top och htop får du som användare eller administratör full kontroll över vad som körs och hur ditt system mår.
Att förstå skillnaden mellan en daemon och en tjänst, samt att kunna felsöka och styra dem, är ett viktigt steg på vägen till att bemästra Linux.
En daemon är en bakgrundsprocess som körs utan direkt användarinteraktion. Termen kommer från det grekiska ordet daimon, som syftar på ett osynligt väsen – inte en ”demon” i religiös bemärkelse.
Begreppet togs i bruk av programmerare på MIT på 1960-talet för att beskriva program som arbetar i bakgrunden och reagerar på händelser, till exempel inkommande nätverksanslutningar eller schemalagda tider. I klassiska Unix-system som BSD och System V blev daemoner centrala för hantering av skrivare, nätverk, e-post och mer.
I dagens Linuxdistributioner hanteras daemoner oftast via systemd – ett init- och tjänstehanteringssystem som ersatt äldre lösningar som SysVinit och Upstart. De flesta daemonprogram slutar på d, till exempel:
sshd – hanterar SSH-anslutningar
httpd – kör webbservern
crond – utför schemalagda jobb
Jämförelse med Windows:
Windows har ett liknande koncept som kallas tjänster (services). Dessa körs också i bakgrunden och hanteras via det grafiska verktyget ”Services” eller via kommandon som sc och net start/stop. Skillnaden är att Linux ger mer insyn, kontroll och automatisering via terminalen – vilket gör daemoner särskilt kraftfulla i servermiljöer.
Den populära, plattformsoberoende och öppna digitala målningsappen Krita har släppt version 5.2.10 – en renodlad underhållsuppdatering med fokus på stabilare drift och förbättrad prestanda.
Bland nyheterna märks en snabbare och smidigare användarupplevelse, tack vare förbättrad panorering av duken, mer responsiv linjal vid duktransformationer, samt optimerat statusfält.
För dig som arbetar med animation innebär uppdateringen flera välkomna korrigeringar: ändringar i opacitet på rasterlager rensar nu korrekt cacheminnet för animationer, och skalförändringar i animerade transformationsmasker fungerar nu som de ska.
En annan viktig buggfix gäller TIFF-filer – ett seglivat problem där filstorleken växte för varje sparning är nu löst. Krita sparar nu dessa filer korrekt genom att klippa bort tidigare innehåll vid varje sparning.
Arbetar du ofta med att ändra dukstorlek kommer du att uppskatta att knappen ”bevara bildförhållande” nu återställer dukens dimensioner på rätt sätt. Dessutom har ett fel som kunde orsaka krasch vid autosparning av mycket stora filer åtgärdats.
En ny standardinställning i version 5.2.10 hanterar problem som uppstått med vissa program – exempelvis WeChat – på tangentbord med fler än tolv funktionstangenter. Krita ignorerar nu som standard alla tangenter över F12. Användare som behöver dessa kan återaktivera dem genom att redigera konfigurationsfilen kritarc.
När det gäller systemkrav har Krita höjt den minsta stödda Ubuntu-versionen till 22.04 och avslutat stödet för macOS 10.13 – nu krävs minst macOS 10.14. Även AppImage-versionen har fått en uppdaterad körmiljö, vilket kan innebära att äldre versioner av AppImageLauncher måste tas bort eller uppdateras för att undvika konflikter.
Utvecklarna påminner också om sitt fortsatta stöd för mobila användare. Krita för ChromeOS är nu redo för skarp användning, medan Android-versionen fortfarande är i beta och utvecklas vidare med fokus på surfplatteanvändning.
Du hittar hela versionsanteckningen på Kritas webbplats. Version 5.2.10 finns att ladda ner för Windows (endast 64-bit), Linux (AppImage, Flatpak och Snap), macOS, samt för Android-surfplattor.
Krita är ett kostnadsfritt, öppen källkod-baserat program för digitalt måleri och bildskapande. Det är utvecklat av konstnärer för konstnärer – och fungerar utmärkt för både nybörjare och proffs inom illustration, serieteckning, konceptkonst och animation.
Historia
Krita-projektet startade 1998 som en del av KOffice-sviten under namnet KImage. År 2005 fick programmet namnet Krita och började då få ett tydligare fokus på digital konst. Sedan dess har Krita utvecklats snabbt och är idag ett av de mest kraftfulla fria ritprogrammen på marknaden.
Funktioner
Avancerade penselmotorer med stöd för tryckkänslighet
Stöd för rastergrafik i flera lager
Stabil animationstidslinje med onion skinning
Vektorstöd (SVG), textverktyg och filterlager
Stöd för grafikplattor som Wacom, Huion och XP-Pen
Anpassningsbara arbetsytor och tangentbordsgenvägar
Stöd för filformat som PSD, PNG, TIFF, OpenRaster och fler
Funktioner för färghantering (CMYK, ICC-profiler, HDR)
Krita finns för Windows, Linux, macOS, Android (beta) och ChromeOS.
Att gegga med kemikalier och framkalla film i mörkrum tillhör en svunnen tid.
Letar du efter ett kraftfullt, gratis verktyg för fotoredigering och hantering på Linux? Då är Darktable något för dig. Det är en avancerad, icke-förstörande redigerare för raw-bilder – utan abonnemang, inlåsning eller kostnader.
Vad är Darktable?
Adobe Lightroom är känt som fotografens verktyg för att redigera bilder utan att ändra originalfilen. Det erbjuder kontroll över allt från exponering och vitbalans till färgjustering, beskärning och objektivkorrigering. Darktable gör i stort sett samma sak – men är helt open source och gratis.
Darktable är byggt för att hantera stora fotobibliotek och fokuserar på raw-bilder – det vill säga digitala negativ som kommer direkt från kamerans sensor utan att ha behandlats av kameran själv. Raw-filer innehåller mer information än JPEG, vilket ger större flexibilitet i efterbehandlingen: bättre färger, bredare dynamiskt omfång och fler detaljer i högdagrar och skuggor.
Visst går det att redigera JPEG också i Darktable, men raw är där programmet verkligen glänser. JPEG-filer är redan ”bakade” i kameran och har mindre utrymme för justeringar.
Funktioner i Darktable
Här är några av de starkaste korten hos Darktable:
Icke-förstörande redigering
Intern bearbetning med 4×32-bitars flyttal per pixel
GPU-accelererad bildbehandling
Professionell färghantering
Filtrering och sortering av bilder
Stöd för många format: JPEG, CR2, NEF, HDR, PFM, RAF med flera
Responsivt gränssnitt utan fördröjning
Tethered shooting (fotografera direkt till datorn)
Export till JPEG, PNG, TIFF med mera
Använder XMP-sidecar-filer och snabb databas för metadata
Automatisering av arbetsflöden
Så installerar du Darktable
Darktable finns i de flesta Linux-distributioners programkällor, vilket gör installationen enkel.
När du öppnar Darktable för första gången behöver du skapa ett bibliotek med bilder. Låt säga att du har alla dina foton i mappen ~/PHOTOS.
Gör så här:
Starta Darktable
Klicka på ”lägg till i bibliotek” uppe till vänster
Navigera till ~/PHOTOS och välj mappen
Darktable läser nu in alla bilder i mappen (inklusive undermappar) och visar dem längst ner i fönstret. Dubbelklicka på en bild för att öppna redigeringsläget där alla verktyg finns tillgängliga.
En seriös redigerare för Linuxfotografer
Darktable är ett kraftfullt verktyg för både nybörjare och proffs. Om du fotograferar i raw och använder Linux, är det ett av de bästa alternativen där ute – utan att kosta ett öre.
Vill du lära dig mer om hur alla moduler och funktioner fungerar? Gå till Darktables officiella resurssida där du hittar användarmanualer för varje version.
Ronald Reagan och Linux Tux – två populära saker i USA.
Fler och fler börjar upptäcka att det är onödigt att slänga fungerande datorer. Siffrorna som redovisas nedan gäller USA, och i faktarutan finns motsvarande siffror för Sverige. En sak som sticker ut i Sverige är det höga antalet Chrome OS-maskiner. De 7,7 % som kör Chrome OS beror troligen på att många skolor använder Chrome OS på sina skoldatorer.
Siffrorna för juni 2025: Enligt StatCounter står Linux nu för 5,03 % av skrivbordsmarknaden i USA. Här är hur marknaden ser ut:
Windows: 63,2 %
OS X: 16,57 %
macOS: 7,72 %
Linux: 5,03 %
Okänt: 4,76 %
Chrome OS: 2,71 %
Det är särskilt glädjande att Linux nu gått om den ”okända” kategorin – vilket visar att användningen inte längre döljs i statistiken.
Varför byter fler till Linux?
Problem med Windows Windows 10 närmar sig slutet av sitt stöd, och många användare vill inte uppgradera till Windows 11 – särskilt inte om det kräver ny hårdvara. Dessutom växer frustrationen kring integritetsbrister, reklam och påtvingade uppdateringar. Vissa upplever också att Microsoft utnyttjar användare för att träna sin AI – utan att ge något tillbaka.
Spel på Linux blir bättre Steam Deck har öppnat dörren för många gamers att prova Linux. Den Linuxbaserade spelkonsolen har visat att spel på Linux är fullt möjligt – och roligt.
Linux har blivit mer användarvänligt Distributioner som Ubuntu och Linux Mint har förbättrat sina gränssnitt och är idag lätta att använda, även för nybörjare. Linux fungerar dessutom bra på äldre datorer, vilket ger nytt liv åt hårdvara som annars skulle slängas. Många uppskattar också den ökade integriteten och möjligheten att ha full kontroll över sitt system. Och tack vare verktyg som Wine fungerar numera många Windowsprogram även på Linux.
Kan andelen Linuxanvändare vara ännu högre?
Det är mycket möjligt. Statistik från webbanvändning är inte alltid tillförlitlig när det gäller Linux, eftersom många användare använder verktyg som döljer vilket operativsystem de har. Den ”okända” kategorin på 4,76 % innehåller sannolikt också en del Linuxsystem. Dessutom bygger Chrome OS på Linuxkärnan. Om man räknar ihop Linux och Chrome OS blir den totala ”Linux-familjen” 7,74 % – alltså ännu högre än vad siffrorna först visar.
Ett tydligt trendbrott
Att Linux nu passerar 5 % visar att allt fler är intresserade av alternativ till de dominerande systemen. Det ökade intresset skapar också en positiv snöbollseffekt – fler användare leder till fler utvecklare och bättre stöd. Förhoppningen är att även hårdvarutillverkare börjar ta Linuxanvändare på allvar, med bättre drivrutiner och officiellt stöd.
Framtidsutsikter
Linux har vuxit långsamt men stabilt.
Det tog 8 år att gå från 1 % till 2 %
2,2 år att nå 3 %
0,7 år att komma till 4 %
Nu, sommaren 2025, över 5 %
Om utvecklingen fortsätter i samma takt kan vi snart se ännu större andelar. Det är en spännande tid för Linux – och mycket tyder på att det bara blir bättre framöver.
Vi har tidigare skrivit om Tunderbird 140 , här kommer kompletterade information.
Mozilla har lanserat Thunderbird 140 “Eclipse”, den senaste versionen av det fria och öppna e-postprogrammet för skrivbordet. Denna version ersätter förra årets ESR-version “Nebula” och introducerar flera efterlängtade nyheter – däribland experimentellt stöd för Microsoft Exchange direkt i programmet.
Inbyggt Exchange-stöd – utan tillägg
I över 20 år har Thunderbird-användare som behövt ansluta till Exchange-servrar – särskilt i miljöer där IMAP är avstängt – hänvisats till betalda tillägg som ExQuilla eller Owl, eller till att använda Microsoft Outlook. Men nu är det slut med det.
Med Eclipse introduceras ett nytt, inbyggt stödsystem för Exchange Web Services (EWS) direkt i Thunderbird. Detta öppnar dörren för:
Organisationer med lokala Exchange-servrar
Hybridmiljöer med Office 365 där IMAP och POP är inaktiverade men EWS fortfarande fungerar
Framtida stöd för mobilappar – samma EWS-komponenter skrivna i Rust kommer att användas även i kommande Thunderbird för Android
Microsoft planerar visserligen att blockera tredjepartsåtkomst via EWS till Exchange Online från och med 1 oktober 2026, men protokollet kommer att fortsätta fungera för lokala Exchange-installationer. Thunderbird-teamet ser EWS som ett viktigt första steg mot framtida stöd för Microsoft Graph.
Mörkt läge – även i e-postens innehåll
Thunderbird 140 förbättrar stödet för mörkt läge genom att införa ”Dark Message Mode”, vilket innebär att även själva meddelandens innehåll nu visas i mörkt tema – inte bara gränssnittet. Detta gör att övergången mellan programmet och e-postmeddelanden känns mjukare. En ny knapp i meddelandehuvudet gör det enkelt att växla tillbaka till ljust läge för enskilda mejl.
Förbättrad layout och visuell kontroll
Under Inställningar > Utseende kan användare nu enkelt välja mellan olika layouter för meddelandelistan:
Klassiskt, tätt tabelläge
Kortlayout som påminner om mobila enheter
Här kan man även ställa in standard-sorteringsordning, trådvisning och bredd på korten – allt från samma plats.
OS-integrerade notifikationer
Med Thunderbird 140 visas nu inbyggda notifikationer direkt via operativsystemets egna system – oavsett om du använder Windows, macOS eller Linux. Meddelandefönster (”toasts”) innehåller nu knappar för till exempel Radera eller Arkivera, så att du snabbt kan agera utan att behöva öppna huvudfönstret.
Ny kontoassistent och smidig inställning
Den nya ”Account Hub” förenklar det första steget när du lägger till ett nytt konto. E-post, kalender och adressbok hanteras nu i ett och samma fönster. Du kan också:
Exportera kontoinställningar som QR-kod – praktiskt för att överföra till mobilappen
Sortera mappar med dra-och-släpp
Skrolla horisontellt i breda tabellvyer – precis som i ett kalkylblad
Andra förbättringar och buggfixar
Exchange-stöd aktiveras via en inställning (än så länge experimentellt)
QR-export för att snabbt flytta inställningar till mobilen
Horisontell skroll i meddelandelistan för datatunga miljöer
Tusentals buggfixar och förbättringar av prestanda
Tillgänglighet och uppdatering
Thunderbird 140 finns nu att ladda ner direkt från thunderbird.net som den nya Extended Support Release (ESR). Automatiska uppdateringar rullas ut stegvis, men du kan redan nu uppgradera manuellt via Hjälp > Om Thunderbird.
Använder du Snap eller Flatpak på Linux? Då får du uppdateringen inom de närmaste veckorna
Windows Store-versionen väntas vara tillgänglig senast i mitten av juli
Kända problem
En känd bugg gäller användare som skickar mejl via 32-bitars MAPI – dessa kan bli ombedda att ange lösenord, såvida inte e-postfönstret används.
Vill du ha nya funktioner snabbare?
Om du vill testa nya funktioner så fort de kommer, istället för att vänta på nästa ESR-version, kan du byta till Thunderbird Release-kanalen, som erbjuder månadsvisa uppdateringar med samma stabilitet.
Thunderbird 140 “Eclipse” har nått totaliteten
Med stöd för Exchange, förbättrat mörkt läge, moderniserad layout och smidigare kontoinställningar tar Thunderbird ett stort kliv in i framtiden – och förbi tidigare begränsningar. Välkommen till en ny era av öppen e-posthantering!
CachyOS juli 2025 – Nu kan du välja skal vid installationen
Den senaste versionen av CachyOS är här, och med den kommer en efterlängtad förbättring: användare kan nu välja vilket kommandoskal de vill använda redan vid installationen. Valmöjligheterna inkluderar förinställda konfigurationer för både Fish och Zsh. Om inget val görs, används Bash som standard – men precis som tidigare är det Fish som är det förvalda alternativet.
CachyOS är en Arch-baserad Linuxdistribution som riktar sig till både stationära datorer och handhållna enheter. Juliutgåvan 2025 levereras med Linuxkärnan 6.15 och har flera viktiga nyheter. Bland annat används numera Wayland som standard för alla nya KDE Plasma-installationer. Om systemet inte klarar av Wayland, växlar installationen automatiskt till Plasma på X11 för att undvika kompatibilitetsproblem. KDE Plasma-versionen i den här utgåvan är 6.4.2.
Vad är nytt i juliutgåvan 2025
– Stöd för fwupd har lagts till i både KDE- och GNOME-versionerna, vilket förenklar firmwareuppdateringar – systemd-oomd har tagits bort på grund av återkommande stabilitetsproblem – Proton-CachyOS har uppdaterats med stöd för AMD Anti-Lag 2 och miljövariabeln PROTON_FSR4_UPGRADE – Wine-integration för Wayland har förbättrats – Det tidigare webbläsarpaketet cachy-browser har ersatts med cachyos-firefox-settings, som ger en anpassad inställning för vanlig Firefox
Handheld Edition får också uppdateringar
Även den handhållna versionen av CachyOS har förbättrats. Den får nu stöd för den nya enheten Lenovo Legion Go, samt flera optimeringar för konfiguration och användarupplevelse på små skärmar.
Ladda ner eller uppdatera
Den nya versionen finns tillgänglig för nedladdning från CachyOS officiella webbplats i form av Desktop- och Handheld-utgåvor.
För dig som redan använder CachyOS behövs ingen nyinstallation. Eftersom systemet bygger på Arch och uppdateras löpande enligt rolling release-modellen, räcker det att köra en vanlig uppdatering via terminalen:
sudo pacman -Syu
Du kan också använda grafiska verktyg som Plasma Discover eller GNOME Software.
Vad är CachyOS?
CachyOS är en Arch Linux-baserad distribution som fokuserar på prestanda, användarvänlighet och modern hårdvarustöd. Den riktar sig både till stationära datorer och handhållna enheter, med ett installerbart ISO som erbjuder flera skrivbordsmiljöer – främst KDE Plasma och GNOME.
Bakgrund och historia
CachyOS-projektet startades med målet att skapa ett optimerat, responsivt Arch-system för dagligt bruk – utan att tumma på flexibiliteten. Distributionen använder en egen kärna och egna optimerade kompileringar av mjukvara för att ge bättre prestanda, särskilt på moderna system med flera kärnor. Genom att erbjuda förkonfigurerade alternativ (bland annat för Fish, Zsh och Firefox) kombinerar CachyOS kraften från Arch med en snabb och smidig användarupplevelse direkt från start.
Funktioner och möjligheter
Rolling release-modell – alltid uppdaterad
Stöd för moderna tekniker som Wayland, Btrfs och PipeWire
Anpassad Linux-kärna och optimerade paket
Integrerad support för Steam och Proton-spel
Installer med val för skrivbordsmiljö, filsystem och kommandoskal
Versioner för både Desktop och Handheld (bärbara enheter)
Systemkrav: 64-bitars dator, minst 4 GB RAM, internetanslutning vid installation Licens: Fri programvara, öppen källkod (GPL, m.fl.)
GParted Live 1.7.0-8 har nu släppts – en ny version av det fria och öppna verktyget för partitionering som gör det möjligt att ändra storlek på, kopiera och flytta partitioner utan att förlora data. Systemet bygger på det välkända programmet GParted (GNOME Partition Manager).
Denna nya version använder Linux-kärnan 6.12.37-1 och baseras på Debians instabila gren ”Sid” (kommande Debian 13) från den 12 juli 2025. Det är den andra utgåvan i 1.7-serien och kommer ungefär fem och en halv månad efter version 1.7.0-1. Bland nyheterna finns en förbättring som minskar risken för att blockenheter får en slumpmässig ordning vid uppstart i livesystemet.
GParted 1.7-serien introducerade tidigare experimentellt stöd för det nya filsystemet Bcachefs, igenkänning av NBD-enheter (Network Block Devices), samt en mekanism som hindrar att LVM-volymgrupper (Logical Volume Management) startas automatiskt under identifieringsprocessen.
Andra förbättringar i version 1.7 inkluderar bättre stöd för exFAT-partitioner tack vare integration med exfatprogs version 1.2.3 eller senare, ett höjt minimikrav på libparted till version 3.2, och en lösning på ett problem där programmet kunde låsa sig vid partitionssökning om btrfs-progs saknades. CI-byggen har även uppdaterats för att stödja Ubuntu 24.04 LTS och Rocky Linux 8.
I livesystemet har tre nya paket lagts till:
bcachefs-tools och bcache-tools för Bcachefs-stöd
util-linux-extra som innehåller kommandoradsverktyg som ofta används på interaktiva system
GParted Live 1.7.0-8 kan nu laddas ner från den officiella webbplatsen och finns tillgänglig som ISO- och USB-avbildningar, endast för 64-bitarsarkitektur. ISO-filen kan användas för att skapa en startbar CD, medan USB-avbildningen är avsedd för USB-minnen. Observera att 32-bitars datorer inte längre stöds.
Vad är det?
GParted Live är ett fristående systemverktyg som låter dig starta datorn från USB eller CD för att hantera hårddiskpartitioner grafiskt. Det bygger på det populära verktyget GParted (GNOME Partition Editor).
Funktioner:
Ändra storlek på partitioner utan att förlora data
Flytta, kopiera, skapa, ta bort och formatera partitioner
Stöd för många filsystem: ext4, Btrfs, XFS, NTFS, FAT32, exFAT m.fl.
Stöd för LVM, RAID, och även Bcachefs och NBD-enheter
Kan användas för dataräddning eller installation av flera operativsystem
Bakgrund och historia:
GParted startade 2004 som ett projekt inom GNOME för att skapa ett användarvänligt grafiskt partitionsverktyg för Linux. GParted Live utvecklades kort därefter som en fristående version som kan köras direkt från USB eller CD, utan att behöva installera något operativsystem. Projektet baseras på Debian och uppdateras regelbundet med stöd för nya filsystem, kärnor och enheter.
Senaste version: GParted Live 1.7.0-8 (juli 2025) Systemkrav: 64-bitars PC, USB-minne eller CD-skiva Licens: Fri programvara (GPL)
Att köpa osupportad hårdvara är som att äta gammal paj – det lämnar en mindre angenäm smak.
Rock 4 SE för 199 kronor – kap eller fallgrop?
Häromdagen snubblade jag över ett erbjudande på en stor elektronikbutiks webbplats: OKdo x Radxa ROCK 4 SE med 4 GB RAM för bara 199 kronor. Det lät nästan för bra för att vara sant. Och som så ofta när klickfingret är snabbare än eftertanken, låg beställningen redan inne innan jag hunnit blinka.
Men nyfikenheten väcktes: vad är det egentligen jag har beställt hem?
Vid en första anblick ser det lovande ut. Den här enkortsdatorn har en sexkärnig ARM-processor, 4 GB LPDDR4 RAM och stöd för M.2 SSD – en tydlig fördel jämfört med Raspberry Pi, särskilt sett till priset. Många återförsäljare tar fortfarande över 1500 kronor för samma modell, så fyndkänslan var påtaglig.
Men ju mer jag grävde, desto fler frågetecken dök upp. Radxa verkar ha lagt ROCK 4 SE åt sidan redan 2022. De officiella Linuxdistributionerna som stöds är Debian 11 och Ubuntu 22.04 – versioner som börjar kännas daterade, särskilt nu när Debian 13 står för dörren och Ubuntu 24.04 LTS över ett år gamlat..
Arm har kortare livsläng än x86
ARM-baserade datorer har ofta kortare livslängd än x86-system, inte för att hårdvaran är sämre – utan för att ekosystemet kring ARM är splittrat. Varje ARM-enhet har sin egen variant av firmware, bootloader och enhetsträd (Device Tree), vilket gör dem starkt beroende av tillverkarens uppdateringar. Om tillverkaren slutar underhålla mjukvaran, dör plattformen snabbt.
x86, däremot, bygger på gemensamma standarder som BIOS/UEFI och ACPI, vilket gör att en och samma Linux-distribution fungerar på tusentals olika PC-modeller utan anpassningar. Det ger lång livslängd, bredare communitystöd och bättre framtidssäkerhet.
Steg
x86 (PC)
ARM (t.ex. ROCK Pi, Raspberry Pi)
1
BIOS / UEFI (standardiserad firmware)
ROM-kod i SoC (unik för varje tillverkare)
2
Laddar UEFI boot manager eller GRUB
Laddar första bootloader (t.ex. SPL, idbloader)
3
Laddar OS direkt från disk eller USB
Laddar andra steg (t.ex. U-Boot, EFI, etc.)
4
OS (t.ex. Linux-kärna) bootas
U-Boot laddar Linux-kärnan och Device Tree (DTB)
5
OS använder ACPI för hårdvarudetektering
OS använder Device Tree (DTB) för hårdvarubesked
6
Root-filsystem mountas och OS körs
Root-filsystem mountas och OS körs
Raspberry Pi är ett undantag – en trygg bastion i SBC-världen. Med över 45 miljoner sålda enheter finns ett ekosystem och ett community som garanterar långsiktig support. Andra aktörer, som Rock Pi, kommer och går – precis som så många andra plattformar som inte lyckades etablera sig. Betamax, Video 2000, Windows Phone – listan på tekniska återvändsgränder är lång.
Risc V
Samtidigt börjar en ny våg ta form: RISC-V. Fler tillverkare släpper Pi-liknande kort med RISC-V-processorer. Exempelvis har Orange Pi lanserat prisvärda modeller med imponerande specifikationer. Men även här gäller det att vara försiktig. Ubuntu 24.04 stöder bara RISC-V-profiler som följer RVA20, och från och med nästa version är det RVA23 som gäller. Den som funderar på att köpa en RISC-V-baserad dator måste alltså kontrollera exakt vad CPU:n stöder – något som inte alltid framgår tydligt, särskilt inte när det gäller billig hårdvara från Kina, där dokumentationen ofta är bristfällig.
RISC-V har samma problem som ARM – det finns ingen enhetlig bootstandard, dokumentationen är ofta bristfällig och det är tillverkaren som i praktiken bestämmer livslängden på den enkortsdator du klickar hem.
Det är lätt att lockas av specifikationer som “stöd för 4K”, men utan rätt mjukvara är det ett tomt löfte. Hårdvara utan fungerande ekosystem är som en sportbil utan vägar att köra på.
Realiteten är att ROCK 4SE i dagsläget är en plattform utan framtid från tillverkaren. Radxa verkar ha övergett den aktiva utvecklingen redan 2022, vilket innebär att uppdateringar, drivrutiner och officiellt operativsystemsstöd riskerar att stagnera. Till skillnad från Raspberry Pi, som har ett starkt community, långsiktig support och ett levande mjukvaruekosystem, framstår ROCK 4SE som en ensam ö i ARM-havet. Ett särskilt problem är att ARM inte har en enhetlig bootstruktur som x86-plattformen. Varje enkortsdator kräver ofta en specialanpassad kärna och bootloader, och utan ett aktivt utvecklarsamhälle riskerar kompatibiliteten att snabbt försvinna. När nya versioner av exempelvis Ubuntu eller Debian släpps är det därför osäkert om ROCK 4SE någonsin får tillgång till fungerande systembilder igen.
Sammanfattningsvis är en Rock 4 SE för 199 kronor troligen ett roligt experiment för hobbyprojekt eller testmiljöer. Men det är också en påminnelse om att det lönar sig att läsa på innan man klickar hem något – särskilt utanför den välkända x86-världen.
Vad menas med x86, Arm eller Risc V?
x86, ARM och RISC-V är olika processorarkitekturer. x86 används främst i PC och är kraftfull men drar mer ström. ARM är energisnål och dominerar i mobiler och surfplattor. RISC-V är en öppen och gratis arkitektur, populär i forskning och nya projekt tack vare sin flexibilitet.
32-bitarsstöd är en förutsättning för att kunna spela spel som är m/ä på linux
Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakom Fedora-projektet väckte nyligen stor uppmärksamhet efter ett kontroversiellt förslag: att ta bort stödet för 32-bitars datorer (i686). Förändringen var tänkt att införas i Fedora Linux 44 och hade påverkat många användare, inte minst spelentusiaster. Men varför ville Fedora egentligen gå den här vägen – och varför blev reaktionerna så starka? Här sammanfattar vi läget.
Vad Fedora föreslog
Förslaget, som lades fram av Fedora-utvecklaren Fabio Valentini, bestod i huvudsak av två delar:
Att sluta inkludera 32-bitarsbibliotek (kallade “multilib”) i 64-bitars Fedora-installationer.
Att helt sluta bygga och paketera ny programvara för 32-bitars i686-arkitekturen.
Redan tidigare hade Fedora tagit bort stöd för 32-bitarskärnor och installerbara ISO-filer – det här sågs som de sista två stegen mot att helt fasa ut 32-bitarsplattformen.
Första delen skulle teoretiskt gå att ångra, men att sluta bygga ny programvara hade varit ett nästintill oåterkalleligt beslut.
Varför ville man ta bort stödet för 32-bitars?
Det fanns flera tekniska och praktiska motiv:
Underhållsarbete: Det blir allt svårare för utvecklare att hålla 32-bitarskod uppdaterad, eftersom många moderna projekt redan lämnat det bakom sig.
Förenkling: Att hantera 32-bitarsbibliotek i dagens Fedora är komplext och bygger på ömtåliga regler och specialfall.
Resurseffektivitet: Om man slipper bygga tusentals 32-bitarsprogram frigörs processortid, vilket gynnar utvecklingen av 64-bitarsprogram.
Snabbare system: Att minska antalet paket skulle kunna snabba upp pakethantering och uppdateringar för användarna.
Hur skulle det ha påverkat användarna?
Även om utvecklarna såg tydliga fördelar, fanns det risker för slutanvändare – särskilt inom spelvärlden:
Program tas bort: 32-bitarsprogram på 64-bitarsinstallationer skulle försvinna vid uppgradering.
Kompatibilitetsproblem: Mjukvara som kräver 32-bitarskomponenter skulle inte längre fungera.
Spelmiljöer hotas: Populära lösningar som Wine (för att köra Windows-spel) och Steam skulle drabbas, särskilt äldre installationer.
Fedora-baserade distros påverkas: Distributioner som Bazzite och Nobara, som fokuserar på gaming, skulle få problem.
Äldre spel förloras: Många klassiska Linux- och Windows-spel riskerade att inte längre kunna köras enkelt.
Reaktionerna blev starka
Mottagandet från användarbasen var kraftigt negativt. Valentini beskrev hur han möttes av hundratals kommentarer i stil med: ”Gör inte det här!”, ”Bryr ni er inte om era användare?” och ”Jag byter distro direkt!”
Han menade att överdrivna rubriker och sensationsjournalistik från vissa teknikmedier och YouTubers förstärkte konflikten.
Flera användare jämförde Fedora med Windows – som fortfarande tillåter 32-bitarsprogram – och tyckte att Fedora gick för fort fram.
En undersökning visade att:
51 % var ”starkt emot”
16 % var ”emot, men kunde övertalas”
Totalt motsatte sig alltså två tredjedelar av de svarande förslaget.
Fanns det några kompromisser?
Ja, flera tekniska lösningar diskuterades som alternativ:
Wine med WoW64 – En ny teknik där Wine kan köra 32-bitars Windows-program utan hjälp från operativsystemets egna 32-bitarsbibliotek. Lovande men ännu inte helt stabil.
Flatpak – Paket som innehåller alla sina beroenden. Steam finns till exempel som Flatpak, men användare rapporterade ibland sämre prestanda, högre lagringskrav och problem med vissa funktioner.
Containrar – Exempelvis Podman eller Toolbx, där man kan köra ett separat 32-bitarsmiljö vid behov.
Begränsat stöd, som Ubuntu – En kompromiss vore att endast behålla ett urval av viktiga 32-bitarsbibliotek, till exempel för spel. Det har Ubuntu gjort sedan 2019.
Beslutet: Fedora behåller stödet – för nu
Den 28 juni 2025 valde Valentini att dra tillbaka sitt förslag. Fedora 44 kommer alltså inte att avveckla 32-bitarsstödet ännu.
Han konstaterade att det helt enkelt var för tidigt, och att debatten sannolikt hade blivit lika hätsk oavsett vilken version som förslaget gällde.
En del i communityn såg detta som en seger för användarna. Andra ansåg att man bara skjutit problemet framför sig, eftersom trenden i mjukvaruvärlden tydligt går mot att släppa stödet för 32-bitarsplattformar.
Valentini avslutade med att han nu gärna ser konkreta och realistiska motförslag. Diskussionen lär alltså fortsätta – med hopp om en lösning som fungerar både för användare och utvecklare.
i686 är en arkitekturetikett som används i Linuxvärlden för att beskriva en klass av 32-bitars x86-processorer med stöd för instruktioner som introducerades med Intel Pentium Pro (1995) och framåt.
Den är en vidareutveckling av tidigare x86-generationer som i386 och i586 (Pentium) och används ofta som minimikrav för modern 32-bitarsprogramvara.
Vilka CPU:er räknas som i686-kompatibla?
Intel Pentium Pro
Intel Pentium II
Intel Pentium III
Intel Pentium M
Intel Pentium 4
Intel Celeron (baserat på ovanstående generationer)
Intel Atom (tidiga modeller som Z500–Z600-serierna)
AMD Athlon (klassiska 32-bitarsversioner)
AMD Duron
AMD Sempron (32-bitars)
Via C3, C7, Eden
Transmeta Crusoe och Efficeon
Vissa Geode LX-processorer
Notera att även om dessa processorer tekniskt stöder i686, så varierar prestanda och kompatibilitet beroende på instruktioner som SSE, PAE eller NX-bit. Moderna system kräver ofta mer än bara grundläggande i686-stöd för att fungera fullt ut.
Den kommande versionen av Ubuntu satsar på förbättrad grafikupplevelse, modern kryptering och en stor förändring för RISC-V-användare.
Canonical har meddelat att man med Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka” siktar på att leverera en komplett skrivbordsmiljö för RISC-V-arkitekturen. Det innebär att Ubuntu nu tar ett stort steg mot att stödja RISC-V som en förstklassig plattform för stationära datorer – med fullt stöd för centrala applikationer som Firefox och Thunderbird.
Men det finns en hake: för att fokusera på framtidens hårdvara kommer Canonical från och med version 25.10 att kräva RVA23-profilen i RISC-V-processorer. Det innebär att majoriteten – cirka 90 % – av dagens RISC-V-enheter inte längre kommer att vara kompatibla.
Bakgrunden är att RISC-V International i oktober 2024 antog den nya RVA23-standarden, som bland annat innehåller stöd för virtualisering via hypervisor och avancerade vektoroperationer för beräkningstunga uppgifter som AI, kryptering och komprimering. Genom att gå över till denna profil hoppas Canonical kunna bygga en mer robust och konsekvent programvarubas för framtida RISC-V-system.
Ubuntu 25.10 kommer att kunna avgöra automatiskt om en enhet uppfyller kraven för RVA23, och uppgraderingsverktyget i Ubuntu kommer att blockera uppdateringar till 25.10 på RISC-V-system som inte gör det. Dessa äldre system kommer att få stanna kvar på Ubuntu 24.04 LTS.
Fler nyheter i Ubuntu 25.10
Förutom förändringarna för RISC-V-användare kommer Ubuntu 25.10 också att introducera flera andra nyheter:
Förbättrad Wayland-stöd för NVIDIA-grafikkort
Fullt stöd för Variable Refresh Rate (VRR) på skärmar som stöder tekniken
Full diskkryptering med TPM-skydd
Smartare och tydligare hantering av behörighetsförfrågningar
För företag blir det möjligt att hämta autoinstall-konfigurationer från Canonicals administrationsverktyg Landscape direkt vid installationstillfället, vilket förenklar automatiserad utrullning.
Dessutom har Canonical arbetat med att förbättra tillgängligheten i systemet i linje med EU:s tillgänglighetsdirektiv (EAA), och en ny strategi för dokumentation av skrivbordsmiljön ska göra det enklare för användare att hitta hjälp och vägledning.
Ubuntu 25.10 kommer att baseras på Linuxkärnan 6.17 och använda GNOME 49 som skrivbordsmiljö. Bland nyheterna finns även nya appar som Loupe (bildvisare) och Ptyxis (terminal).
Betaversionen släpps den 18 september 2025, medan den färdiga versionen lanseras den 9 oktober.
Fakta: Vad är RISC-V-profiler?
RISC-V-profiler är standardiserade uppsättningar av instruktionstillägg (ISA extensions) som definierar vad en RISC-V-processor bör stödja. Syftet är att förenkla programvaruutveckling och säkerställa kompatibilitet mellan olika hårdvaruplattformar.
Jämförelse mellan profiler
Profil
Introduktion
Egenskaper
RVA20
2021
Basnivå med stöd för heltalsaritmetik, atomära instruktioner, multiplicering/division samt grundläggande systemfunktioner. Begränsat lämplig för moderna skrivbordsmiljöer.
RVA23
2024
Utökad profil med stöd för virtualisering (hypervisor), vektorutökningar för AI/ML och kryptografi, samt förbättrad hårdvaruprestanda. Krävs för Ubuntu 25.10 och framåt.
Notis:Heltalsaritmetik avser grundläggande operationer som addition, subtraktion och logiska bitoperationer på heltal.
Atomära instruktioner är operationer som sker odelbart och används för att säkert hantera data i flerkärniga processorer.
Multiplikation/division innebär att processorn har hårdvarustöd för att snabbt beräkna produkter och kvoter, vilket är viktigt för prestanda i många program.
Observera: Ubuntu 25.10 kräver att din RISC-V-processor stöder RVA23U64. System med äldre profiler, som RVA20, kommer inte längre att kunna uppgraderas efter Ubuntu 24.04 LTS.
Det omtalade filsystemet Bcachefs kommer inte längre att finnas med i nästa version av Linux-kärnan, 6.17. Beslutet kommer efter en upptrappad konflikt mellan projektets huvudutvecklare, Kent Overstreet, och Linux-skaparen Linus Torvalds.
Bcachefs har länge setts som en lovande nykomling bland Linux-filsystem, med funktioner som kryptering, snapshots och komprimering – och ambitionen att bli ett alternativ till både Btrfs och ZFS. Filsystemet togs in i Linux 6.7 som experimentellt stöd, men har sedan dess kantats av problem.
Stabiliteten har varit bristfällig, med återkommande buggar och motsägelsefulla kodändringar. Redan förra året uttryckte Linus ånger över att ha släppt in Bcachefs i kärnan.
Men det som nu fått bägaren att rinna över är hur Overstreet hanterat sena ändringar. Under utvecklingen av Linux 6.16 skickade han in en omfattande patch för funktionen journal_rewind – som låter hela filsystemet rullas tillbaka till ett tidigare tillstånd. Även om ändringen var tänkt att lösa kritiska problem, kom den in sent i utvecklingscykeln – något som Linus har nolltolerans för.
När Torvalds ifrågasatte patchen svarade Overstreet med en oväntat skarp ton. Han kritiserade Linus för att vara ”omöjlig” att samarbeta med och uppmanade honom att ”tona ner” sitt bemötande. Linus, å sin sida, drog tillbaka hela ändringen och förklarade att han inte längre ville ha med Bcachefs att göra:
”Det var tydligt att jag inte ens får ifrågasätta buggfixar. Ärligt talat – då vill jag inte vara inblandad. Vi är klara.”
Konflikten belyser återigen hur infekterad diskussionen på Linux-kärnans utvecklingslista kan bli. Linus är känd för sin kompromisslösa stil, men även Overstreet tycks ha passerat en gräns.
Vad innebär detta för användarna? Bcachefs kommer inte längre att uppdateras automatiskt genom kärnans utvecklingsflöde, vilket påverkar dess tillgänglighet i vanliga Linuxdistributioner. De som vill använda filsystemet får nu kompilera det manuellt eller vända sig till alternativa lösningar – om inte parterna lyckas försonas innan nästa utvecklingsfönster, för Linux 6.18.
Bcachefs är ett avancerat copy-on-write-filsystem för Linux, utvecklat av Kent Overstreet. Det började som en vidareutveckling av Bcache (en caching-lösning för blockenheter) men utvecklades till ett fullfjädrat filsystem med målet att kombinera prestanda i nivå med ext4/XFS med moderna funktioner från ZFS och Btrfs.
Funktioner
Stöd för snapshots (ögonblicksbilder)
Inbyggd datakomprimering
Stöd för kryptering på filsystemsnivå
Checksummor för dataintegritet
Skalbarhet för både små och mycket stora volymer
Multidevice-stöd (RAID-liknande funktioner)
Filsystemsnivå-replikering och dataskydd
Snabb metadatahantering med journaling
Historik
Bcachefs presenterades offentligt 2015 och har varit under aktiv utveckling sedan dess. Det togs in i Linuxkärnans huvudträd som ett experimentellt filsystem i version 6.7 (2024). Trots tekniska framsteg har det kantats av kontroverser mellan huvudutvecklaren och Linux-projektets ledning, vilket nu har lett till att det tillfälligt tagits bort från kärnan i version 6.17.
Från och med den 10 juli 2025 är Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” officiellt slut på livslängd. Det innebär att Canonical inte längre tillhandahåller några säkerhetsuppdateringar eller programuppdateringar för denna version.
Ubuntu 24.10 släpptes den 10 oktober 2024 och var en så kallad mellanversion, vilket betyder att den bara fick nio månaders stöd. Den levererades med Linux 6.11-kärnan och GNOME 47 “Denver” som skrivbordsmiljö.
Nu när stödet är avslutat blir systemen sårbara för säkerhetshot om de inte uppdateras. Därför rekommenderas alla användare att snarast uppgradera till Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”, som är den aktuella versionen och får uppdateringar fram till februari 2026.
Ubuntu 25.04 bjuder på flera förbättringar jämfört med föregångaren, däribland Linux-kärnan 6.14, Mesa 25 för grafik och det nya GNOME 48-skrivbordet.
Uppgraderingsprocessen är enkel och tar ungefär 30 minuter. Se bara till att säkerhetskopiera dina viktiga filer innan du börjar.
Om du föredrar en mer stabil och långsiktig lösning framför det allra senaste, kan du också välja att installera Ubuntu 24.04 LTS “Noble Numbat”, som kommer att få uppdateringar i upp till 10 år.
Det här var Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole”
Släpptes den 10 oktober 2024
GNOME 47 “Denver” som standard-skrivbordsmiljö
Linux-kärna 6.11
Förbättrad Snap-hantering och snabbare uppstart
Experimentellt stöd för Wayland med vissa NVIDIA-drivrutiner
Firefox i Snap-format, uppdaterad till senaste version
Förbättrade systeminställningar och modernare gränssnitt
Korttidsversion med 9 månaders stöd (upphörde 10 juli 2025)
Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.
I denna guide installerar vi Wiki.js på Debian 12 eller Ubuntu 22.04, med val mellan PostgreSQL eller MySQL som databas, och Nginx eller Apache som webbserver. Vi visar också hur du aktiverar SSL med Let’s Encrypt.
Förutsättningar
En Debian- eller Ubuntu-server med root eller sudo
Ett domännamn som pekar till servern (exempel: wiki.example.com)
Portarna 80 och 443 öppna i brandväggen
Steg 1: Installera Node.js
Wiki.js kräver Node.js version 16 eller senare. Här använder vi version 18:
CREATE DATABASE wikijs;
CREATE USER wikijs WITH PASSWORD 'sakerlösenord';
ALTER ROLE wikijs SET client_encoding TO 'utf8';
ALTER ROLE wikijs SET default_transaction_isolation TO 'read committed';
ALTER ROLE wikijs SET timezone TO 'UTC';
GRANT ALL PRIVILEGES ON DATABASE wikijs TO wikijs;
\q
Alternativ B: MySQL / MariaDB
sudo apt install -y mariadb-server
sudo mysql -u root -p
Inuti MySQL:
CREATE DATABASE wikijs CHARACTER SET utf8mb4 COLLATE utf8mb4_unicode_ci;
CREATE USER 'wikijs'@'localhost' IDENTIFIED BY 'sakerlösenord';
GRANT ALL PRIVILEGES ON wikijs.* TO 'wikijs'@'localhost';
FLUSH PRIVILEGES;
EXIT;
Skapa administratörsanvändare och slutför konfigurationen.
Slutsats
Du har nu installerat Wiki.js på Debian eller Ubuntu med PostgreSQL eller MySQL, samt Apache eller Nginx som reverse proxy. Med Let’s Encrypt är installationen säkrad via HTTPS. Wiki.js är redo att användas för både intern dokumentation och publika kunskapsbaser.
Glöm inte att hålla systemet uppdaterat och konfigurera regelbundna säkerhetskopior.
Wiki.js är en modern wiki-motor med öppen källkod, utvecklad av Requarks. Den första versionen lanserades 2016 och har sedan dess blivit ett populärt val för både organisationer och enskilda användare som behöver en effektiv dokumentationsplattform.
Funktioner
Byggd med Node.js för hög prestanda och låg resursförbrukning.
Stöd för databaser som PostgreSQL, MySQL och SQLite.
Versionshantering via Git – dokumenthistorik kan spåras och återskapas.
Modulbaserad arkitektur – välj själv vilka funktioner som ska aktiveras.
Stöd för användarautentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera.
Webbgränssnittet är responsivt och fungerar både på dator och mobil.
Kan installeras på egen server, i molnmiljö eller med Docker/Kubernetes.
Vad är Markdown?
Markdown är ett enkelt markeringsspråk som gör det möjligt att skriva strukturerad text med minimal syntax. Det används i Wiki.js för att skapa och redigera innehåll utan att behöva skriva HTML. Nedan är ett exempel:
# Rubriknivå 1
## Rubriknivå 2
**Fet text**, _kursiv text_
- Punkt 1
- Punkt 2
[Länktext](https://exempel.se)
Markdown är läsbart även i råform, vilket gör det smidigt att hantera dokument både via webben och i Git-repositorier.
Amarok 3.3 är den första versionen av musikspelaren som helt bygger på de nya Qt 6- och KDE Frameworks 6-biblioteken, vilket innebär ett uppdaterat och mer samtida användargränssnitt. Med denna uppdatering lämnar projektet bakom sig det gamla Qt 5- och KDE Frameworks 5-stödet.
En av de största nyheterna är att Amarok nu använder GStreamer som ljudmotor i stället för den tidigare Phonon, vilket ger bättre och mer flexibel uppspelning. Databasen har också förbättrats – teckenuppsättningen stöder nu fullständig UTF-8, vilket gör att emojis och andra ovanliga tecken (till exempel i poddbeskrivningar) visas korrekt.
Programmet kan nu dessutom automatiskt justera ljudnivån med en förinställd förstärkning när ReplayGain är aktiverat, och det finns en reservnivå för spår som saknar ReplayGain-information.
Andra förbättringar i version 3.3 inkluderar: ett delvis återinfört stöd för cue-filer, stabilare volymkontroll som inte nollställs när låtar byts, en fix för det berömda ”år 2038-buggen” i datumbaserad lagring, och bättre hantering av samtidiga databassökningar för att undvika konflikter.
Dessutom har gammal funktionalitet för Last.fm-radio tagits bort och ersatts med länkar till deras webbsidor. Stödet för TagLib extras har tagits bort, och man har beslutat att programmet inte längre ska kunna kompileras utan inbyggt databasstöd.
Du hittar fler detaljer i den officiella ändringsloggen. Amarok 3.3 finns att ladda ner som källkod på den officiella webbplatsen, som Flatpak via Flathub, eller så kan du vänta tills den når paketarkiven i din Linuxdistribution.
Fakta om Amarok
Namn: Amarok
Typ: Musikspelare med öppen källkod
Utvecklare: KDE-projektet
Första versionen: 2003
Senaste version: 3.3 (2025) – första versionen helt portad till Qt 6 och KDE Frameworks 6
Funktioner
Musikbibliotek med avancerad sökning och filtrering
Stöd för spellistor, cue-filer och podcasts
Stöd för ReplayGain och förförstärkning (pre-gain)
Metadata-hantering med TagLib
Ljuduppspelning via GStreamer (tidigare Phonon)
Integrering med Last.fm via länkade sidor
Fullt stöd för UTF-8, inklusive emojis
Tillgänglighet
Amarok kan laddas ner som Flatpak från Flathub eller som källkod från den officiella webbplatsen.
Licens: GPL – fri att använda, ändra och distribuera.
Vi kommer hem till dig i Stockholm området och hjälper dig med dator, skrivare, kablar, TV, nätverk och annat tekniskt.
Vi arbetar med Linux, Windows och Mac.
Discover the power of Dia, a 1.6B parameter text-to-speech model for Linux. Explore its features and enhance your machine learning projects today. The post Machine Learning in Linux: Dia – 1.6B Parameter Text to Speech Model appeared first on Linux Today.
Discover how SUSE engineers have integrated U-Boot support for the Raspberry Pi 5, enhancing its capabilities and performance for developers and enthusiasts alike. The post Raspberry Pi 5 Gets U-Boot Support from SUSE Engineers appeared first on Linux Today.
Learn how to set up a WireGuard VPN server with WireGuard-UI on Ubuntu. Follow our step-by-step guide for secure and efficient remote access. The post How to Setup WireGuard VPN Server with WireGuard-UI on Ubuntu appeared first on Linux Today.
Manage your NTFS partitions seamlessly with Linux NTFS Manager. Enjoy easy access, file transfers, and enhanced compatibility for your Linux system. The post Linux NTFS Manager appeared first on Linux Today.
Discover how the Debian version of APT is evolving to depend on Rust, enhancing performance and security for package management. Learn more today! The post Debian Version of APT to Depends on Rust appeared first on Linux Today.
Discover how Linux has reached a significant 3% usage on Valve's Steam platform, marking a milestone for gaming on open-source systems. The post Linux Hits 3% Usage on Valve’s Steam Gaming Platform appeared first on Linux Today.
Discover the features of Devuan 6 "Excalibur," built on the Debian 13 "Trixie" base. Explore its enhancements and improvements for a seamless experience. The post Devuan 6 “Excalibur” Released with Debian 13 “Trixie” Base appeared first on Linux Today.
Discover Heisenberg, the open-source tool designed to assess and enhance your software supply chain's health. Ensure security and efficiency today. The post Heisenberg: Open-source Software Supply Chain Health Check Tool appeared first on Linux Today.
Discover the new features of Incus 6.18, the latest Container & Virtual Machine Manager. Enhance your virtualization experience with improved performance and usability. The post Incus 6.18 Container & Virtual Machine Manager Released appeared first on Linux Today.
Discover 15 powerful free and open source DNS clients that enhance your internet experience. Explore features, benefits, and installation tips today! The post 15 Useful Free and Open Source DNS Clients appeared first on Linux Today.
KDE Frameworks 6.20 open-source software suite is out now with various improvements and bug fixes for KDE apps and the Plasma desktop. Here’s what’s new! The post KDE Frameworks 6.20 Adds a Fancier Push/Pop Animation to System Settings Pages appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
Proton 10 is now available with support for Mary Skelter: Nightmares, Fairy Fencer F Advent Dark Force, Far Horizon, and many other Windows games. The post Proton 10 Released with Support for Far Horizon, The Riftbreaker, and Other Games appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
openSUSE Tumbleweed distribution switches from GRUB2 to GRUB2-BLS as default bootloader when installed via YaST. The post openSUSE Tumbleweed Now Defaults to GRUB2-BLS Bootloader for New UEFI Installs appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Tails 7.2 anonymous Linux OS is now available for download with Tor Browser 15.0.1, Mozilla Thunderbird 140.4, and Linux kernel 6.12.57 LTS. The post Debian-Based Tails 7.2 Released with Tor Browser 15 Anonymous Web Browser appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not […]
LibreOffice 25.8.3 is now available for download as the third maintenance update to the latest LibreOffice 25.8 office suite series with 70 bug fixes. The post LibreOffice 25.8.3 Office Suite Is Now Available for Download with 70 Bug Fixes appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is […]
Mozilla Thunderbird 145 open-source email client is now available for download with support for DNS over HTTPS and other changes. Here's what's new! The post Thunderbird 145 Enables Support for DNS over HTTPS, Drops 32-Bit Linux Binaries appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
Valve announces Steam Machines, Steam Controller, and Steam Frame VR headset products, scheduled for 2026. Here's a first look! The post Valve Announces Steam Machines, Steam Controller, and Steam Frame VR Headset appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Nitrux 5.0 distribution is now available for download with Linux kernel 6.17 and full Hyprland desktop environment. Here's what else is new! The post Systemd-Free Nitrux 5.0 Officially Released with Hyprland Desktop, Linux 6.17 appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
qBittorrent 5.1.3 open-source BitTorrent client is now available for download with various bug fixes and improvements. Here’s what’s changed! The post qBittorrent 5.1.3 Adds Native Wayland Support to the AppImage, Fixes More Bugs appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for readers, not scrapers.
Firefox 146 open-source web browser is now available for public beta testing with various new features and improvements. Here’s what to expect! The post Firefox 146 Is Now Available for Public Beta Testing, Here’s What to Expect appeared first on 9to5Linux – do not reproduce this article without permission. This RSS feed is intended for […]
Here’s a quick rundown of the 10 quick tips after you finish installing a brand new Fedora 43 workstation edition. In this article, we will talk about a few post-install tips for Fedora 43 workstation edition. These are a good starting point if you are installing a fresh Fedora 43 workstation edition for all user… […]
Here’s are the quick steps on how you can upgrade to the Fedora 43 version. Fedora 43 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 49 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop and more updates. You can read our full… […]
We outline the list of new features of Xubuntu 25.10 release and additional updates for this version. Xubuntu 25.10: Core New Features Kernel and core updates Xubutnu 25.10 is based on the Ubuntu 25.10 Questing Quokka release. It is powered by Linux Kernel 6.17. This Kernel offers latest hardware and software updates. Linux kernel 6.17… […]
We round up the best new features of the Ubuntu 25.10 (“Questing Quokka”) release. Ubuntu 25.10, released on October 9, 2025 (supported until July 2026 for 9 months), is the final interim release before the next long term version of Ubuntu 26.04 LTS. This release prioritizes modernization through Rust-based components for improved security and new… […]
We round up the best new feature set of Fedora 43 workstation release (upcoming). Fedora 43 release is packed with enhancements and core updates. The release is currently going thru beta phase and the release is expected within few days. This page highlights key system-wide and self-contained changes that make Fedora 43 a release to… […]
Here’s a quick rundown of the best new features of the latest GNOME 49 desktop environment. GNOME 49, code named “Brescia” is released a while back on September 19, 2025. This release mostly focusses on the software stack updates, concentrated on the native applications and core updates. While it is not that of a fancy… […]
Here are the steps you need to upgrade your Fedora 41 workstation edition to Fedora 42. Fedora 42 is officially available for download and the upgrade channels are now available. This release brings the latest and greatest GNOME 48 desktop for workstation editions, refinements to KDE Plasma desktop, new Cosmic Spin and more. You may… […]
Here’s how you can upgrade to Debian 13 “Trixie” from Debian 12 “Bookworm”. Debian 13 “Trixie” is released on August 9, 2025 with many new features and updates. If you are running Debian 12 “bookworm”, you can plan to upgrade your desktop or server now. However, it is recommended that you wait until the first… […]
Here’s a quick tutorial on how you can connect your Ubuntu or Fedora Linux from macOS. Accessing your Linux machine (like Ubuntu or Fedora) from a Mac can be incredibly useful for development, server management, or just seamless productivity. While tools like SSH or VNC exist, using Remote Desktop Protocol (RDP) provides a full graphical… […]
A roundup of the key features of the latest Debian 13 release. After almost two years of development, Debian 13 “Trixie” is now available to download and upgrade from Debian 12. This critical release brings few major updates including latest packages across modules, Linux Kernel 6.12 LTS, modern desktop environments and more. Trixie will be… […]
Arch-baserade Linuxdistributioner har länge varit kända för sin prestanda, flexibilitet och snabba uppdateringar – men även för att kräva en hel del tekniskt kunnande. Bluestar Linux utmärker sig genom att kombinera Archs kraft med ett användarvänligt och färdigt skrivbordssystem som är redo att användas direkt. Systemkrav Enligt utvecklarna krävs minst en 1 GHz-processor, 1 GB…
Waydroid är en lättviktig och kraftfull lösning för att köra Android-applikationer direkt på Linux. Istället för att använda tunga emulatorer använder Waydroid containrar för att köra ett komplett Android-system med hög prestanda, låg resursförbrukning och djup integration i skrivbordsmiljön. Den här guiden går igenom hur du installerar, konfigurerar och kommer igång med Waydroid. Vad är…
MBR Bort ifrån Fedora 43 Fedora Linux 43 är på väg att införa en betydande förändring i installationsprocessen. Framöver kommer det inte längre vara möjligt att installera Fedora i UEFI-läge på diskar som använder MBR-partitionering — åtminstone inte på x86-arkitektur. Vad innebär förändringen? Förslaget, med namnet ”Anaconda Drop Support UEFI on MBR”, innebär att installationsprogrammet…
Debianprojektet har släppt den andra releasekandidaten (RC2) av installationsprogrammet för kommande Debian GNU/Linux 13 ”Trixie”, som väntas lanseras i slutet av juli 2025. RC2 kommer med flera viktiga förbättringar och nya funktioner som gör installationen mer flexibel och kompatibel med modern hårdvara. Räddningsläge för Calamares och Btrfs En av de mest efterlängtade nyheterna är att…
Den kraftfulla, fria och plattformsoberoende 3D-mjukvaran Blender har nu nått version 4.5 LTS Det här är en långtidsversion som inte bara förbättrar stabilitet och prestanda – den gör även Vulkan-backenden officiellt stabil och introducerar ett stort antal nya funktioner och förbättringar för både kreatörer och tekniska användare. Vulkan-backend nu stabil – men inte standard ännu…
Den mångsidiga systemåterställningsdisken Rescuezilla har uppdaterats till version 2.6.1 Rescuezilla erbjuder nu stöd för Ubuntu 25.04 “Plucky Puffin”. Som alltid fungerar den som en pålitlig ”schweizisk armékniv” för kloning, säkerhetskopiering och återställning av system. Nyheter i version 2.6.1 Den största nyheten är att Rescuezilla nu bygger på Ubuntu 25.04, vilket innebär bättre hårdvarustöd för nyare…
Linux är ett operativsystem byggt för stabilitet, säkerhet och effektivitet. En stor del av det beror på hur systemet hanterar processer som körs i bakgrunden – så kallade tjänster (service) och daemons. De utför viktiga uppgifter som att hålla nätverket igång, ta emot SSH-anslutningar, sköta utskriftskön eller hantera schemalagda jobb. I den här guiden får…
Den populära, plattformsoberoende och öppna digitala målningsappen Krita har släppt version 5.2.10 – en renodlad underhållsuppdatering med fokus på stabilare drift och förbättrad prestanda. Bland nyheterna märks en snabbare och smidigare användarupplevelse, tack vare förbättrad panorering av duken, mer responsiv linjal vid duktransformationer, samt optimerat statusfält. För dig som arbetar med animation innebär uppdateringen flera…
Letar du efter ett kraftfullt, gratis verktyg för fotoredigering och hantering på Linux? Då är Darktable något för dig. Det är en avancerad, icke-förstörande redigerare för raw-bilder – utan abonnemang, inlåsning eller kostnader. Vad är Darktable? Adobe Lightroom är känt som fotografens verktyg för att redigera bilder utan att ändra originalfilen. Det erbjuder kontroll över…
Fler och fler börjar upptäcka att det är onödigt att slänga fungerande datorer. Siffrorna som redovisas nedan gäller USA, och i faktarutan finns motsvarande siffror för Sverige. En sak som sticker ut i Sverige är det höga antalet Chrome OS-maskiner. De 7,7 % som kör Chrome OS beror troligen på att många skolor använder Chrome…
Vi har tidigare skrivit om Tunderbird 140 , här kommer kompletterade information. Mozilla har lanserat Thunderbird 140 “Eclipse”, den senaste versionen av det fria och öppna e-postprogrammet för skrivbordet. Denna version ersätter förra årets ESR-version “Nebula” och introducerar flera efterlängtade nyheter – däribland experimentellt stöd för Microsoft Exchange direkt i programmet. Inbyggt Exchange-stöd – utan…
CachyOS juli 2025 – Nu kan du välja skal vid installationen Den senaste versionen av CachyOS är här, och med den kommer en efterlängtad förbättring: användare kan nu välja vilket kommandoskal de vill använda redan vid installationen. Valmöjligheterna inkluderar förinställda konfigurationer för både Fish och Zsh. Om inget val görs, används Bash som standard –…
GParted Live 1.7.0-8 har nu släppts – en ny version av det fria och öppna verktyget för partitionering som gör det möjligt att ändra storlek på, kopiera och flytta partitioner utan att förlora data. Systemet bygger på det välkända programmet GParted (GNOME Partition Manager). Denna nya version använder Linux-kärnan 6.12.37-1 och baseras på Debians instabila…
Rock 4 SE för 199 kronor – kap eller fallgrop? Häromdagen snubblade jag över ett erbjudande på en stor elektronikbutiks webbplats: OKdo x Radxa ROCK 4 SE med 4 GB RAM för bara 199 kronor. Det lät nästan för bra för att vara sant. Och som så ofta när klickfingret är snabbare än eftertanken, låg…
Fedora skjuter upp beslutet att slopa 32-bitarsstöd – här är orsakerna bakomFedora-projektet väckte nyligen stor uppmärksamhet efter ett kontroversiellt förslag: att ta bort stödet för 32-bitars datorer (i686). Förändringen var tänkt att införas i Fedora Linux 44 och hade påverkat många användare, inte minst spelentusiaster. Men varför ville Fedora egentligen gå den här vägen –…
Den kommande versionen av Ubuntu satsar på förbättrad grafikupplevelse, modern kryptering och en stor förändring för RISC-V-användare. Canonical har meddelat att man med Ubuntu 25.10 ”Questing Quokka” siktar på att leverera en komplett skrivbordsmiljö för RISC-V-arkitekturen. Det innebär att Ubuntu nu tar ett stort steg mot att stödja RISC-V som en förstklassig plattform för stationära…
Det omtalade filsystemet Bcachefs kommer inte längre att finnas med i nästa version av Linux-kärnan, 6.17. Beslutet kommer efter en upptrappad konflikt mellan projektets huvudutvecklare, Kent Overstreet, och Linux-skaparen Linus Torvalds. Bcachefs har länge setts som en lovande nykomling bland Linux-filsystem, med funktioner som kryptering, snapshots och komprimering – och ambitionen att bli ett alternativ…
Från och med den 10 juli 2025 är Ubuntu 24.10 “Oracular Oriole” officiellt slut på livslängd. Det innebär att Canonical inte längre tillhandahåller några säkerhetsuppdateringar eller programuppdateringar för denna version. Ubuntu 24.10 släpptes den 10 oktober 2024 och var en så kallad mellanversion, vilket betyder att den bara fick nio månaders stöd. Den levererades med…
Introduktion Wiki.js är en modern, snabb och modulär wiki-mjukvara med öppen källkod. Den bygger på Node.js, lagrar innehåll i Git och Markdown och stöder flera databasmotorer som PostgreSQL, MySQL och SQLite. Wiki.js kan distribueras lokalt, i molnet eller i containermiljöer (Docker/Kubernetes), och stöder autentisering via LDAP, OAuth2, SAML med flera. I denna guide installerar vi…
Amarok 3.3 är den första versionen av musikspelaren som helt bygger på de nya Qt 6- och KDE Frameworks 6-biblioteken, vilket innebär ett uppdaterat och mer samtida användargränssnitt. Med denna uppdatering lämnar projektet bakom sig det gamla Qt 5- och KDE Frameworks 5-stödet. En av de största nyheterna är att Amarok nu använder GStreamer som…
